11.5.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 136/60

—

med beaktande av kommissionens rapport om konkurrenspolitiken 2009 (KOM(2010)0282) och kommissionens arbetsdokument i anslutning till dess rapport om konkurrenspolitiken 2009 (SEK(2010)0666),

—

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (1),

—

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EG:s koncentrationsförordning) (2),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 oktober 2008 om tillämpning av reglerna om statligt stöd på åtgärder till förmån för finansinstitut med anledning av den globala finanskrisen (3) (bankmeddelandet),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 december 2008 om rekapitalisering av finansinstitut under den rådande finanskrisen: begränsning av stödet till minsta möjliga och garantier mot otillbörlig snedvridning av konkurrensen (4) (rekapitaliseringsmeddelandet),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 februari 2009 om behandlingen av värdeminskade tillgångar inom gemenskapens banksektor (5) (meddelandet om värdeminskade tillgångar),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 juli 2009 om återställandet av lönsamheten och bedömningen av omstruktureringsåtgärder inom finanssektorn under den rådande krisen enligt reglerna om statligt stöd (6) (omstruktureringsmeddelandet); nedan kommer dessa fyra meddelanden att sammantaget kallas för ”de fyra meddelandena för finanssektorn”,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 december 2008 om en tillfällig gemenskapsram för statliga stödåtgärder för att främja tillgången till finansiering i den nuvarande finansiella och ekonomiska krisen (7) (den tillfälliga gemenskapsramen),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 februari 2009 med titeln Vägledning om kommissionens prioriteringar vid tillämpningen av artikel 82 i EG-fördraget på företags missbruk av dominerande ställning genom utestängande åtgärder (8),

—

med beaktande av kommissionens tillkännagivande om regler för bästa praxis för kontroll av statligt stöd (9), kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa typer av statligt stöd (10) och kommissionens tillkännagivande om nationella domstolars tillämpning av reglerna om statligt stöd (11) (förenklingspaketet),

—

med beaktade av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd (12),

—

med beaktande av resultattavlorna för statligt stöd för våren 2009 (KOM(2009)0164), hösten 2009 (KOM(2009)0661) och våren 2010 (KOM(2010)0255),

—

med beaktande av sina resolutioner av den 10 mars 2009 om rapporterna om konkurrenspolitiken 2006 och 2007 (13) och den 9 mars 2010 om rapporten om konkurrenspolitiken 2008 (14),

—

med beaktande av sin resolution av den 26 mars 2009 om livsmedelspriserna i Europa (15),

—

med beaktande av parlamentets förklaring av den 19 februari 2008 om utredning av och åtgärder mot det maktmissbruk som stormarknader med verksamhet i Europeiska unionen utövar (16),

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd samt utskottet för transport och turism (A7-0374/2010), och av följande skäl:

A.

De exceptionella omständigheterna under de senaste två årens finansiella och ekonomiska kris har nödvändiggjort exceptionella åtgärder. Kommissionens insatser har bidragit till att stabilisera finansmarknaderna samtidigt som den inre marknadens integritet skyddats.

B.

I kristider är det av avgörande betydelse att säkerställa finansiell stabilitet, återställa kreditflödet och reformera det finansiella systemet för att få till stånd välfungerande marknader, och konkurrensreglerna bör därför tillämpas flexibelt men strikt.

C.

Protektionism och underlåtande att tillämpa konkurrensregler skulle bara fördjupa och förlänga krisen.

D.

Konkurrenspolitiken är ett viktigt verktyg för att göra EU:s inre marknad dynamisk, effektiv och innovativ och för att EU ska kunna bli konkurrenskraftigt på den globala arenan och ta sig ur den finansiella krisen.

E.

De växande budgetunderskotten och den allt större offentliga skuldsättningen i många medlemsstater kan fördröja den ekonomiska återhämtningen och den ekonomiska tillväxten under många år framöver.

F.

Medlemsstaternas regeringar har till följd av den finansiella krisen beviljat betydande statsstöd i form av till exempel garantiprogram, rekapitaliseringsordningar och kompletterande former av likviditetsstöd till bankernas finansiering. Dessa åtgärder har gett banker en betydande finansieringskälla och en försäkring mot de risker som finanssektorn normalt sett måste bära.

G.

Empiriska analyser tyder på att detta statsstöd har fått många konsekvenser och lett till snedvridningar, såsom en minskad spread för privata obligationer, vilket måste beaktas vid övervägandena om att förlänga stödet eller de undantagsregler som gäller för närvarande.

H.

Skatteförvaltning är en viktig faktor för att upprätthålla sunda konkurrensvillkor och för att den inre marknaden ska fungera bättre.

I.

Konkurrensen är fortfarande otillräcklig i energisektorn, jordbruksproduktionen och andra sektorer.

J.

Att små och medelstora företag utvecklas framgångsrikt under fri konkurrens är en av de mest grundläggande förutsättningarna för att vi verkligen ska kunna ta oss ur den finansiella krisen.

1.

Europaparlamentet välkomnar rapporten om konkurrenspolitiken 2009.

2.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att kommissionens reaktioner på krisen var snabba. Parlamentet gratulerar kommissionen för det effektiva sätt man utnyttjat konkurrenspolitiska åtgärder under exceptionella omständigheter.

3.

Europaparlamentet fortsätter att stödja en mer aktiv roll för parlamentet, genom den nya medbeslutande rollen, vid utformandet av konkurrenspolitiken. Parlamentet begär att regelbundet få information om alla initiativ på detta område.

4.

Europaparlamentet uppmanar återigen kommissionen, som den enda konkurrensmyndigheten med behörighet för hela EU, att i detalj och årligen rapportera till parlamentet om uppföljningen av parlamentets rekommendationer och att redogöra för varje avvikelse från parlamentets rekommendationer. Kommissionens svar på parlamentets betänkande om 2008 års konkurrensrapport är bara en sammanfattning av vidtagna åtgärder och förmedlar inga insikter om hur effektiva åtgärderna varit.

5.

Europaparlamentet betonar att en konkurrenspolitik för EU som bygger på principerna om öppna marknader och lika spelregler i alla sektorer är en hörnsten i en framgångsrik inre marknad och en förutsättning för att det ska skapas hållbara och kunskapsbaserade arbetstillfällen.

6.

Europaparlamentet understryker sin uppmaning att se till att det råder samstämmighet mellan alla EU:s politikområden och de prioriteringar som fastställts i EU:s 2020-strategi för tillväxt och sysselsättning. Parlamentet understryker att detta är särskilt viktigt när det gäller konkurrenspolitiken.

7.

Europaparlamentet betonar vikten av tjänster i allmänhetens intresse för att tillgodose medborgarnas grundläggande behov. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta Lissabonfördragets ramar när den slutför sitt arbete om tillämpningen av EU:s konkurrensregler på tjänster i allmänhetens ekonomiska intresse och begär att få bli nära involverat i kommissionens uppföljning av det öppna samrådet om statsstödsregler för tjänster i allmänhetens intresse.

8.

Europaparlamentet betonar behovet av att utarbeta klara, användbara och småföretagarvänliga konkurrensregler.

9.

Europaparlamentet påpekar att små och medelstora företag är särskilt viktiga för hela den europeiska ekonomin. Parlamentet betonar dessutom de små och medelstora företagens innovationspotential och upprepar sin tidigare begäran till kommissionen att inkludera ett kapitel som är inriktat på rättvisa och icke-diskriminerande konkurrensvillkor för små och medelstora företag.

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja oberoende och pålitlig expertis för de utvärderingar och studier som behövs för att utveckla konkurrenspolitiken. Kommissionen uppmanas också att offentliggöra resultaten.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att artikel 12 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i vilken det fastställs att ”konsumentskyddskraven ska beaktas när unionens övriga politik och verksamhet utformas och genomförs”, tillämpas i den framtida lagstiftningen om den inre marknaden.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i årsrapporten om konkurrenspolitiken starkare framhålla konkurrensens fördelar för konsumenterna.

13.

Europaparlamentet har med intresse mottagit kommissionens rapport om rådets förordning (EG) nr 1/2003, fem år efter förordningens ikraftträdande. Även om parlamentet håller med om att den utgör en hörnsten i processen för att modernisera unionens konkurrensregler och utforma de åtgärder som ska vidtas av EU och medlemsstaternas myndigheter, konstaterar det att man måste komma tillrätta med de skillnader som förekommer vid fastställandet av prioriteringar, i aspekter som är viktiga för utvecklingen av konkurrenspolitiken och i genomförandet av samarbetsmekanismer, i syfte att tillämpa förordningen mer effektivt.

14.

Europaparlamentet framhåller behovet av att utveckla synergieffekter mellan konkurrens- och konsumentpolitiken, inbegripet införande av ett europeiskt system för kollektiv prövning för enskilda som drabbats av brott mot konkurrenslagstiftningen, på grundval av principen om frivilligt deltagande och med beaktande av parlamentets resolution av den 26 mars 2009 som anger att skadestånd ska betalas till den identifierade personkretsen eller dess företrädare men enbart för faktiska skador. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga möjliga sätt på vilka en sådan mekanism skulle kunna införas i befintlig nationell lagstiftning.

15.

Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 25 april 2007 om grönboken om skadeståndstalan vid överträdelse av EG:s antitrustregler (17), och insisterar på att det lagstiftningsförslag som är under utarbetande i detta ärende bör ta med innehållet i Europaparlamentets resolution av den 26 mars 2009 om vitboken om skadeståndstalan vid brott mot EG:s antitrustregler (18). Parlamentet upprepar på nytt att kommissionen utan onödigt dröjsmål bör lägga fram ett lagstiftningsinitiativ som gör det lättare att vidta enskilda och kollektiva åtgärder för att få ersättning för skada som uppstått till följd av överträdelse av EU:s konkurrensregler. Kommissionen måste också säkerställa att lagstiftningsinitiativet är övergripande till sin natur, att det undviker ytterligheterna i det nordamerikanska systemet och att det antas via det ordinarie lagstiftningsförfarandet, dvs. genom medbeslutande.

16.

Europaparlamentet betonar att det har givit sitt stöd till kommissionens begäran om att mer resurser för kommissionens personal på konkurrensområdet ska anslås i 2011 års budget. Parlamentet begär att bli informerat om hur de ytterligare resurserna har utnyttjats. Parlamentet påminner om sin begäran om att befintlig kommissionspersonal ska omfördelas till kommissionens centrala behörighetsområden.

17.

Europaparlamentet betonar att en konkurrenspolitik som genomförs effektivt och en inre marknad som fungerar utan hinder är förutsättningar för en hållbar tillväxt i Europeiska unionen.

18.

Europaparlamentet betonar att dagens momentum för finanspolitisk konsolidering och hållbar återhämtning bör utnyttjas av medlemsstaterna för att skapa mer jämlika spelregler på skatteområdet.

19.

Europaparlamentet anser att konkurrenspolitiken bör bidra till att främja och genomdriva öppna standarder och driftskompatibilitet för att förhindra att tekniska inlåsningseffekter för konsumenter och kunder skapas av en minoritet bland marknadsaktörerna.

20.

Europaparlamentet välkomnar de tillfälliga statsstödsregler som införts till följd av den finansiella och ekonomiska krisen, nämligen de fyra meddelandena för finanssektorn och den tillfälliga gemenskapsramen för de övriga sektorerna. Parlamentet noterar att tillämpningen av de tillfälliga statsstödsåtgärderna förlängts ett år.

21.

Europaparlamentet är bekymrat över att dessa åtgärder, som är tillfälliga till sin karaktär, i slutändan kanske ändå inte kommer att vara så tillfälliga. Parlamentet betonar behovet av att avsluta de tillfälliga åtgärderna och undantagen så snart som möjligt, särskilt inom fordonssektorn. Kommissionen uppmanas att skapa klarhet om de utfasningskriterier som kommer att tillämpas vid beslut om en eventuell förlängning.

22.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att pröva huruvida den existerande tillfälliga ramen verkligen bidrar till lika spelregler i hela EU och dessutom huruvida handlingsfriheten i tillämpningen av ramen leder till optimala resultat.

23.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en detaljerad utvärdering av de beslut som fattades inom ramen för tillämpningen av de tillfälliga statsstödsreglerna till följd av den finansiella och ekonomiska krisen och bifoga den till nästa års rapport om konkurrenspolitiken, och därvid beakta omfattningen, transparensen och samstämmigheten av de olika åtgärderna som grundas på ramen.

24.

Europaparlamentet upprepar sin begäran till kommissionen att under loppet av 2010 offentliggöra en grundlig rapport om effektiviteten i statsstöd som beviljats för ”grön återhämtning” och statsstöd till miljöskydd.

25.

Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att återupprätta konkurrenspositionen för de finansinstitut som inte utnyttjade de tillfälliga reglerna om finansiellt stöd.

26.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att bankerna betalar tillbaka det statliga stödet så snart som den finansiella sektorn har återhämtat sig för att säkerställa rättvis konkurrens på den inre marknaden, och lika spelregler när det gäller marknadsutträde.

27.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klargöra de bindande omstruktureringsåtgärderna i samband med potentiella snedvridande effekter som leder till skillnader i återbetalningsvillkoren mellan medlemsstaterna.

28.

Europaparlamentet betonar dock att den pågående konsolideringen i banksektorn faktiskt har ökat vissa stora finansinstituts marknadsandel. Kommissionen uppmanas därför att hålla ett vakande öga på sektorn i syfte att öka konkurrensen på de europeiska bankmarknaderna och utveckla omstruktureringsplaner som innebär en separation av bankverksamheter i händelse av att småspararnas insättningar utnyttjas för att korssubventionera mer riskfylld investment banking-verksamhet.

29.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en studie som visar vilka effekter statsstödsåtgärder får på ekonomin.

30.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förse parlamentet med en grundlig analys av de effekter som statsstödet under krisen fått på konkurrensen.

31.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till följd av en sådan grundlig konsekvensbedömning vid behov vidta korrigerande åtgärder så att lika spelregler kan säkerställas på den inre marknaden.

32.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en grundlig analys av konsekvenserna av de reviderade statsstödsmekanismer som antogs i samband med krisen när det gäller konkurrensen och lika spelregler i EU, finansreformen och jobbskapandet.

33.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt samarbeta med kommissionen i utarbetandet och utvärderingen av tillfälliga regler till följd av den finansiella och ekonomiska krisen, och att regelbundet och i detalj informera om reglernas tillämpning och deras ändamålsenlighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en utvärdering av hur reglerna fungerar och genomföra en studie av konsekvenserna för EU av åtgärder som vidtagits av tredjeländer.

34.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa maximal transparens och strikt respektera principen om icke-diskriminering när det gäller att godkänna statsstöd och föreskriva avyttringsåtgärder.

35.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en studie där de möjliga konkurrensvridande effekterna av ECB:s likviditetsstöd analyseras.

36.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka penningmängdsmåttet M3 utifrån det statsstöd som beviljats för att undvika en oavsiktlig överkapitalisering av företag som sedan skulle snedvrida konkurrensen.

37.

Europaparlamentet konstaterar att politiken för statligt stöd utgör en integrerad del av konkurrenspolitiken och att kontrollen av statligt stöd återspeglar behovet att upprätthålla lika spelregler för alla företag som bedriver verksamhet på EU:s inre marknad.

38.

Europaparlamentet betonar vikten av att kommissionen noga följer upp tillämpningen av statligt stöd, för att se till att dessa stödmekanismer inte används för att skydda nationella branscher på ett sätt som skadar den inre marknaden och de europeiska konsumenterna.

39.

Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att man vid bedömningen av huruvida statligt stöd är förenligt med fördraget hittar rätt balans mellan stödets negativa effekter för konkurrensen och de offentliga finanserna och dess positiva effekter när det gäller allmänintresset.

40.

Europaparlamentet efterlyser klara kriterier för avyttringar, med beaktande av avyttringarnas effekter på medellång sikt för berörda företag, nämligen när det gäller tillväxt, innovation och sysselsättning och när det gäller deras minskade roll på den globala marknaden.

41.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant granska det skattemässiga statstödet i vissa medlemsstater för att kontrollera att det verkligen är icke-diskriminerande och transparent.

42.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ombilda och förstärka sin enhet för skattemässigt statsstöd.

43.

För att kommissionen lättare ska kunna upptäcka skadlig skattekonkurrens anser Europaparlamentet att det är absolut nödvändigt att medlemsstaterna fullt ut genomför det beslut om automatisk notifiering av avgöranden i skattefrågor som fattades av EU:s uppförandekodgrupp för företagsbeskattning 2002 (rådets dokument 11077/02).

44.

Europaparlamentet noterar att återvinningen av olagligt statsstöd fortfarande är en långdragen och besvärlig process. Parlamentet uppmanar kommissionen att strama upp förfarandena ytterligare och att fortsätta att utöva press på medlemsstaterna, särskilt när det gäller upprepade överträdelser.

45.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka i vilken utsträckning en alltför generös gratistilldelning av EU:s utsläppsrätter (EUA) i vissa sektorer snedvrider konkurrensen, med tanke på att dessa rätter, vars effektivitet har minskat sedan den ekonomiska aktiviteten mattats, har skapat ”fallfruktsvinster” för vissa företag samtidigt som deras incitament att driva på utvecklingen mot en miljöeffektiv ekonomi minskat.

46.

Europaparlamentet betonar att statsstöd huvudsakligen ska inriktas på att främja projekt med gemensamt intresse inom unionen såsom utveckling av bredband och energiinfrastruktur.

47.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av riktlinjerna för statligt stöd till bredbandsnät (ADSL, kabel, mobilt, trådlöst eller satellitbaserat bredband) och stöd till NGA-nät som kan erbjuda mycket höga hastigheter (fiberbaserade eller avancerade uppgraderade kabelnät), och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att sprida och främja bästa praxis och öka konkurrensen.

48.

Med tanke på att den inre marknaden måste fullbordas för alla transportslag, uppmanar Europaparlamentet kommissionen att sammanställa en rapport med en översikt över allt statligt stöd som ges till kollektivtrafik.

49.

Europaparlamentet förnyar sitt stöd till kommissionens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd på transportområdet, i syfte att stärka hållbarheten inom den europeiska transportsektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka den incitamentsbaserade karaktären på det statsstöd som är tillåtet på transportområdet.

50.

Europaparlamentet välkomnar den fasta hållning som kommissionen under senare år har intagit mot konkurrensbegränsande beteenden.

51.

Europaparlamentet välkomnar förlängningen av gruppundantagsförordningen eftersom denna säkerställer en balans mellan tillverkare och distributörer. Parlamentet påpekar dock att kommissionen inte tagit tillräcklig hänsyn till onlineförsäljningens särart, särskilt mot bakgrund av den digitala agendan och de aktuella ansträngningarna att fullborda den inre marknaden för elektronisk handel.

52.

Europaparlamentet påpekar mot bakgrund av kommissionens pågående marknadsövervakning de kartellrättsliga tveksamheterna i stora, internationellt verksamma handelskedjors inköpsgrupper.

53.

Europaparlamentet påpekar dock att det inte är ovanligt att fastställda tidsfrister i praktiken ignoreras och uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma sådant missbruk.

54.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom det samordnade regelverket om skyddet av immateriella rättigheter överväga att använda konkurrenslagstiftningen som ett verktyg för att förhindra varje form av missbruk av immateriella rättigheter.

55.

I syfte att säkerställa att den inre marknaden fungerar ordentligt och att konkurrensregler tillämpas enhetligt i EU uppmanar Europaparlamentet kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till avgöranden från nationella domstolar i tillämpningen av konkurrensrätten och att vidta de åtgärder som krävs för att uppnå detta mål.

56.

Europaparlamentet påminner om att karteller hör till de allvarligaste överträdelserna av konkurrenslagstiftningen. Parlamentet anser att sådana överträdelser av konkurrenslagar strider mot EU-medborgarnas intressen eftersom de som konsumenter därigenom inte kommer i åtnjutande av lägre priser.

57.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att i sina initiativ förbättra samordningen mellan konkurrenslagstiftningen och konsumentlagstiftningen.

58.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en utvärdering av hur beteendeåtgärder påverkar konkurrensen och vilka konsekvenser de får för kunder och konsumenter.

59.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta den nationalekonomiska nedsippringsteorin när man analyserar eventuella missbruk av en dominerande ställning och upptäcker att den dominerande ställningen faktiskt inte har missbrukats.

60.

Europaparlamentet anser att allt högre böter som det enda antitrustinstrumentet kanske är för grovt, inte minst med tanke på de arbetstillfällen som kan gå förlorade till följd av att man inte förmår betala böterna, och efterlyser utveckling av ett bredare spektrum av mer sofistikerade instrument som täcker sådana frågor som individuellt ansvar, företags transparens och ansvarsskyldighet, kortare förfaranden, rätt till försvar och rättvis rättegång, mekanismer för att se till att ansökningarna om förmånlig behandling fungerar på ett effektivt sätt (särskilt för att motverka inflytandet från ”discovery processes” i USA), program för företags regelefterlevnad samt utvecklandet av europeiska standarder. Parlamentet är för en metod som bygger på ”morot och piska”, med sanktioner som effektivt avskräcker, särskilt vid upprepade överträdelser, samtidigt som man uppmuntrar regelefterlevnad.

61.

Europaparlamentet uppmanar åter kommissionen att vid behov införliva grunden för beräkning av böter och de nya bötesprinciperna i förordning (EG) nr 1/2003.

62.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en allmän undersökning av prissättningen av järnmalm.

63.

Efter mer än fem års tillämpning av förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer, uppmärksammar Europaparlamentet vikten av att identifiera områden där det krävs förbättringar för att minska byråkratin och för att uppnå större konvergens mellan tillämpliga nationella regler och motsvarande EU-regler.

64.

Europaparlamentet betonar att den nuvarande ekonomiska krisen inte rättfärdigar en uppmjukning av EU:s bestämmelser om koncentrationskontroll.

65.

Europaparlamentet betonar att tillämpningen av konkurrensregler på sammanslagningar måste utvärderas från hela den inre marknadens perspektiv.

66.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka utvecklingen på råvarurelaterade marknader till följd av Europeiska rådets slutsatser från i juni 2008 (punkt 40) och att vid behov bekämpa spekulation.

67.

Europaparlamentet erkänner att en hög marknadskoncentration och brist på transparens på råvarumarknaderna i betydande utsträckning kan hindra konkurrensen och påverka den europeiska industrin negativt. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att analysera råvarumarknaderna, t.ex. marknaderna för järnmalm och särskilt för de 14 kritiska råmaterial som kommissionen identifierat, i syfte att fastställa i vilken utsträckning dessa marknader kräver mer transparens och konkurrens, eftersom vissa av dessa råvaror är av största betydelse för utvecklingen av miljöeffektiv teknik (fotovoltaiska solpaneler, litiumjonbatterier, etc.).

68.

Europaparlamentet anser att de finansiella marknaderna måste vara transparenta för att fungera väl. Kommissionen uppmanas att noggrant ombesörja att kraven i gemenskapens konkurrensregler följs strikt när uppgifter om de finansiella marknaderna lämnas ut. I detta avseende välkomnar parlamentet initiativen för att hindra att ISIN- och RIC-koderna för identifikation av värdepappersemissioner missbrukas.

69.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa upp hur Sepa (gemensamt eurobetalningsområde) fungerar, i syfte att tillse att betalningssystemet är tillgängligt, icke-diskriminerande, transparent och effektivt samt inte i övrigt hindrar konkurrensen. Parlamentet efterlyser en noggrann uppföljning av de aspekter av systemet som påverkar gemenskapens konkurrenspolitik.

70.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina ansträngningar för att säkerställa att det råder effektiv konkurrens på betalkortmarknaderna, i enlighet med principerna för Sepa, i syfte att underlätta för gränsöverskridande betalningar och utnyttja alla möjligheter som den inre marknaden erbjuder. Parlamentet efterlyser en systematisk uppföljning av utvecklingen på dessa marknader och begär att det i kommande rapporter om konkurrenspolitiken ska anges relevanta framstegsindikatorer.

71.

Europaparlamentet anser att brott mot konkurrenslagstiftningen på betalkortsmarknaden påverkar konsumenterna negativt. Parlamentet stöder kommissionen i dess ansträngningar för att bekämpa onormalt höga gränsöverskridande multilaterala förmedlingsavgifter som leder till högre produktpriser för konsumenterna.

72.

Europaparlamentet beklagar att energikonsumenterna i EU fortsätter att lida av en snedvriden energimarknad. Parlamentet betonar att verklig konkurrens på energimarknaderna bör medverka till större innovation, en säkrare och billigare energiförsörjning och minskad miljöpåverkan. Bestående hinder i energisektorn är bland annat otillräckliga sammanlänkningar, brist på transparens i det transmissionssystem genom vilket operatörerna tilldelar kraft till producenterna och olika definitioner av servicemottagarkategorier.

73.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka medlemsstaternas genomförande av det tredje energiavregleringspaketet och att bedöma dess ändamålsenlighet när det gäller att skapa en fungerande inre marknad. Kommissionen uppmanas att ta initiativ till ytterligare en utfrågning om energisektorn om bedömningen leder fram till en negativ slutsats.

74.

Europaparlamentet betonar att informations- och kommunikationstekniken är särskilt betydelsefull när det gäller innovation, utnyttjande av den digitala ekonomins möjligheter och utvecklingen av kunskapssamhället. Parlamentet anser att det är av största vikt att säkerställa driftskompatibilitet, bidra till utvecklingen av nät och att se till att marknaderna förblir öppna, så att de ekonomiska aktörerna kan konkurrera på grundval av kvaliteten på sina produkter.

75.

Europaparlamentet påminner om att digital konvergens och den allt större betydelse som driftskompatibilitet och standarder spelar är centrala frågor för informations- och kommunikationstekniken (IKT) i den allt mer sammankopplade globala miljön. Parlamentet understryker dessutom vikten av att fortsätta se till att det råder fri konkurrens på IKT-området, allteftersom nya digitala produkter och tjänster dyker upp på marknaden. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta itu med dessa frågor i de kommande riktlinjerna om horisontella samarbetsavtal.

76.

Europaparlamentet stöder kommissionens åtgärder för att främja adekvat bredbandstäckning till överkomliga priser för samtliga EU-medborgare, och uppmanar kommissionen att öka sina ansträngningar för att kontrollera roamingavgifterna för gränsöverskridande elektronisk kommunikation samt att i kommande årsrapporter om konkurrenspolitiken ta med uppgifter om vilken utveckling som har skett på detta område.

77.

Europaparlamentet betonar konkurrenspolitikens nya och viktiga roll i den digitala ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant följa den tekniska utvecklingen på den digitala marknaden och att vid behov reagera snabbt för att hålla de digitala plattformarna så öppna som möjligt genom att tillämpa konkurrensbestämmelserna strikt.

78.

Europaparlamentet understryker vikten av att främja en inre digital marknad. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av att främja konsumenternas förtroende för och tillgång till onlinetjänster, särskilt genom att förbättra konsumenternas rättigheter, skyddet av personuppgifter och genom att avlägsna återstående hinder för gränsöverskridande onlinehandel och onlinetransaktioner.

79.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de nationella tillsynsmyndigheterna i telekomsektorn följer dess rekommendationer om termineringstaxor för att undanröja snedvridning av konkurrensen. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga ytterligare åtgärder om de förväntade resultaten, dvs. lägre konsumentpriser, inte kommer till stånd.

80.

Europaparlamentet noterar förordning (EG) nr 544/2009 om roamingavgifter i gemenskapen som trädde i kraft den 1 juli 2010 och medförde fördelar för konsumenterna i form av prissänkningar för samtals- och sms-roamingtjänster. Parlamentet påpekar emellertid att konkurrensen på roamingmarknaden ännu inte har utvecklats tillräckligt och att strukturella problem kvarstår. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sin översyn 2011 undersöka möjligheten att helt avskaffa roamingavgifter inom EU.

81.

Europaparlamentet beklagar att nya, fjärdegenerationens mobilfrekvenser i en del medlemsstater utauktionerats utan någon transparens. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta med den noggranna övervakningen av medlemsstaternas verksamhet i detta avseende och kräva att medlemsstaterna gör en noggrann analys av vilka konsekvenser beslut om spektrum kan få för konkurrensen, och vidta lämpliga åtgärder för att förhindra konkurrensbegränsande effekter i linje med det ändrade GSM-direktivet för att garantera lika spelregler för marknadsaktörerna och nya aktörer på marknaden.

82.

Europaparlamentet ger sitt erkännande till det reviderade meddelandet om radio och tv från juli 2009 vilket på nytt bekräftar medlemsstaternas behörighet att fastställa uppdraget, finansieringen och organisationen för public service-radio/tv, samtidigt som ansvaret för att granska uppenbara felaktigheter ska ligga hos kommissionen, och uppmanar medlemsstaterna att upprätthålla balansen mellan tillgängliga digitala medietjänster, för att säkerställa en rättvis konkurrens, och därmed bevara ett dynamiskt medielandskap i Internetvärlden.

83.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om sina undersökningar om tillämpningen av statsstödsregler i postsektorn och se till att undersökningarna snabbt uppvisar framsteg.

84.

Europaparlamentet understryker behovet av att stärka samarbetet mellan kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna för att skapa en gemensam hållning i konkurrensfrågor på livsmedelsmarknaden baserad på fortlöpande informationsutbyte, tidig upptäckt av problematiska fall och effektiv uppgiftsfördelning mellan medlemmarna i Europeiska konkurrensnätverket, med tanke på att livsmedelsmarknaderna tenderar att ha en mer nationell dimension med olika rättsliga, ekonomiska och kulturella särdrag.

85.

Europaparlamentet framhåller att ett sådant förstärkt samarbete bör syfta till att skapa en konsekvent hållning i fråga om försvar, övervakning och tillämpning av konkurrensreglerna, så att man säkerställer likvärdiga konkurrensvillkor på livsmedelsmarknaderna och optimal effektivitet i livsmedelsleveranskedjan, till gagn för konsumenterna.

86.

Europaparlamentet anser att kommissionen mot bakgrund av sin pågående övervakning av marknaden borde ifrågasätta de internationella inköpsgruppernas verksamhet, eftersom de rabatter som dessa lyckas förhandla fram tack vare sin köpkraft inte kommer konsumenterna till godo i form av lägre priser i detaljhandeln.

87.

Europaparlamentet påminner om att den högnivågrupp som inrättades i oktober 2009 efter den kris i mjölksektorn som drabbade producenterna svårt har lagt fram sina rekommendationer, som bland annat avser avtalsförhållanden och producenternas förhandlingsmöjligheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att de omedelbart följs upp på ett sätt som är förenligt med gemenskapens konkurrensregler.

88.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med nationella konkurrensmyndigheter närmare studera konkurrensen inom den agroindustriella sektorn när det gäller transparens och konsumentprisutveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en studie med särskilt fokus på effekterna av det marknadsinflytande som stora livsmedelsleverantörer och grossister har och som gör att de kan påverka livsmedelsmarknadens funktionssätt.

89.

Europaparlamentet upprepar i detta sammanhang sina tidigare krav på branschutredningar om onlinereklam, sökmotorer och livsmedelsindustrin. Parlamentet begär en utredning om mediekoncentrationer, som även omfattar alla kanaler för distribuering av innehåll, såsom tryckta medier, tv och radio och Internet. Parlamentet begär att kommissionen lägger fram en analys av konkurrensen i telekommunikations- och fordonssektorerna.

90.

Europaparlamentet anser att konkurrens inom jordbruksproduktionen är en förutsättning för lägre priser för konsumenterna i europeiska länder och uppmanar kommissionen att närmare studera konkurrensen inom den agroindustriella sektorn när det gäller stöd, transparens och konsumentprisutveckling.

91.

Europaparlamentet beklagar bristen på framsteg med att öka konkurrensen i läkemedelssektorn och uppmanar kommissionen att främja förverkligandet av en inre marknad för läkemedel, t.ex. genom att Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMEA) ges ett större ansvar för centralt godkännande av läkemedel. Parlamentet uppmanar kommissionen att bekämpa missbruk som kan härröra från systematisk tillämpning av patentkluster som försenar marknadstillträdet för generiska läkemedel på marknaden och begränsar patienternas tillgång till billiga läkemedel. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta straffåtgärder till följd av missledande informationskampanjer riktade mot generiska läkemedel.

92.

Europaparlamentet anser att konkurrens inom sjukvårdssektorn skulle kunna förbättra kvalitén på sjukvårdstjänster vilket skulle gynna patienterna i Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka hälso- och sjukvårdssektorn och särskilt konkurrensen mellan offentligägda och privata sjukhus. Parlamentet uppmanar kommissionen att närmare undersöka fall där privata sjukhus klagar på korsvisa subventioner till offentliga sjukhus i de länder som har avreglerat sektorn.

93.

Europaparlamentet betonar behovet av att skapa och övervaka rättvis konkurrens inom och mellan transportslag för att skapa en transparent och okomplicerad prissättningsstruktur och prispolitik.

94.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera effekterna på konkurrensen mellan de olika transportslagen av det betydande stöd som under de senaste åren har givits till bland annat bilindustrin.

95.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa transparens i tilldelningen och det faktiska utnyttjandet av start- och landningstider för att garantera verklig konkurrens inom flyget.

96.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en översikt över fall där lågprisflygbolag har åtnjutit fördelar jämfört med andra bolag, genom att de beviljas särskilda villkor eftersom de använder vissa flygplatser, utöver den treårsperiod som fastställts för startbidragen till flygbolag.

97.

Europaparlamentet understryker behovet av att på lämpligt sätt begränsa marknadsandelen för containerrederikonsortier och att dela driftsfördelar – för både sjöfarts- och inlandstjänster – i enlighet med de allmänna EU-reglerna om rättvis konkurrens och enligt de villkor som fastställs i förordning (EG) nr 906/2009 beträffande tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet betonar dessutom behovet av att säkra ett operativt samarbete mellan rederier för att tillhandahålla gemensam linjesjöfart i syfte att garantera effektivitet och kvalitet i sjöfartstjänsterna.

98.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fullborda den inre marknaden för transporter och utveckla rättvis konkurrens på transportområdet samtidigt som man visar vederbörlig hänsyn till Europeiska unionens andra politiska mål, bland annat väl fungerande transport- och mobilitetstjänster, politiska mål på områdena offentliga tjänster, säkerhet och miljöskydd och EU 2020-målen om minskade koldioxidutsläpp och oljeberoende.

99.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera rättvisa konkurrensvillkor både för olika transportslag och för offentliga och privata företag som verkar inom ett visst transportslag.

100.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka transparensen i förhållandet mellan staten och de offentligägda järnvägsföretagen, inbegripet deras dotterbolag inom vägransportbranschen, samt i hur medel överförs mellan dem.

101.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en översikt över beskattning, avgifter, infrastrukturfinansiering och infrastrukturavgifter samt momssystem för olika transportslag och för de enskilda medlemsstaterna samt över deras effekter på konkurrensen inom och mellan transportslagen, och att i denna översikt inkludera effekten av obligatoriska och obegränsade avgifter för användning av järnvägsspår jämfört med frivilliga och begränsade avgifter för användning av väginfrastruktur.

102.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, samtidigt som den ser över lagstiftningen om passagerarrättigheter och ersättningar vid förseningar, garantera rättvisa och likvärdiga kompensationssystem för förseningar för alla transportslag samt inrättandet av oberoende skiljenämnder för att lösa tvister mellan operatörer och kunder.

103.

Europaparlamentet betonar behovet av att undvika orättvis konkurrens inom den avreglerade marknaden för vägtransporter genom att garantera att arbetsmarknads-, säkerhets- och miljöbestämmelser tillämpas på ett korrekt sätt och då rikta särskild uppmärksamhet på att denna marknad öppnats såväl för cabotage som för dumpning.

104.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att verka för ett fullbordande av den inre järnvägsmarknaden genom öppnande av de nationella marknaderna för persontransporter. Under en övergångsperiod bör medlemsstaterna och kommissionen föreslå en ömsesidighetsklausul för de medlemsstater som beslutar att öppna sina marknader i förtid.

105.

Europaparlamentet fäster kommissionens uppmärksamhet vid de indirekta konkurrenshinder som orsakas av skillnaderna inom transportsektorn när det gäller reglerna för säkerhet, driftskompatibilitet och typgodkännande.

106.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genom de beslut som fattas både på EU-nivå och på nationell nivå garantera ett konsekvent och enhetligt genomförande av konkurrenslagstiftningen inom järnvägssektorn. Parlamentet understryker framför allt att det krävs samstämdhet mellan tillsynsmyndigheterna inom järnvägssektorn och de nationella och europeiska konkurrensmyndigheterna.

107.

Europaparlamentet stöder bestämt inrättandet av ett EU-patent och en EU-omfattande mekanism för lösning av patenttvister för att hantera konkurrenssnedvridning som orsakas av gällande patentbestämmelser.

108.

Europaparlamentet betonar att vetenskapliga och tekniska innovationer, patent och kulturbranschen, i mycket stor utsträckning bidrar till den europeiska ekonomins konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna med kraft att snabbt hitta en lösning på de olösta frågorna i EU:s gemensamma patentsystem. Parlamentet välkomnar därför målet i Europa 2020-strategins huvudinitiativ ”Innovationsunionen” om att det första EU-patentet ska kunna utfärdas år 2014.

109.

Europaparlamentet upprepar att EU:s konkurrenskraft i hög grad beror på innovationsförmåga, forsknings- och utvecklingsfaciliteter och på kopplingen mellan innovationer och tillverkningsprocessen.

110.

Europaparlamentet betonar den centrala roll som forskning spelar för att förbättra Europas konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att se till att målet på 3 procent för investeringar i forskning och utveckling uppnås.

111.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.