52010PC0799

[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 21.12.2010

KOM(2010) 799 slutlig

2010/0385 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”)

MOTIVERING

1. BAKGRUND

- Motiv och syfte

Syftet med förslaget är att anpassa rådets förordning (EG) nr 1234/2007[1] om en samlad marknadsordning till den uppdelning mellan kommissionens delegerade befogenheter och dess genomförandebefogenheter som införs genom artiklarna 290 och 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

För fullständighetens skull innehåller detta förslag även de förslag till ändringar av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 som kommissionen redan separat lagt fram för Europaparlamentet och rådet. Syftet är att den samlade marknadsordningen ska bli lättare att förstå och mer tillgänglig för alla berörda parter.

- Allmän bakgrund

Delegerade befogenheter och genomförandebefogenheter

I artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget görs en tydlig åtskillnad mellan å ena sidan de befogenheter som delegerats till kommissionen att anta akter som inte är lagstiftningsakter och å andra sidan de befogenheter som tilldelats kommissionen att anta genomförandeakter:

- Enligt artikel 290 i EUF-fördraget kan lagstiftaren till kommissionen delegera befogenheten att anta akter med allmän räckvidd som inte är lagstiftningsakter och som kompletterar eller ändrar vissa icke väsentliga delar av en lagstiftningsakt. Rättsakter som antas av kommissionen på detta sätt kallas enligt terminologin i fördraget ”delegerade akter” (artikel 290.3).

- Enligt artikel 291 i EUF-fördraget ska medlemsstaterna vidta alla nationella lagstiftningsåtgärder som är nödvändiga för att genomföra unionens rättsligt bindande akter. Kommissionen kan tilldelas genomförandebefogenheter när det krävs enhetliga villkor för genomförandet av sådana akter. Rättsakter som antas av kommissionen på detta sätt kallas enligt terminologin i fördraget ”genomförandeakter” (artikel 291.4).

Den föreslagna anpassningen av förordning (EG) nr 1234/2007 till de nya krav som följer av artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget bygger på en noggrann indelning av kommissionens befintliga befogenheter enligt förordning (EG) nr 1234/2007 som ”delegerade befogenheter” eller ”genomförandebefogenheter”, mot bakgrund av de genomförandeåtgärder som kommissionen antagit på grundval av sina nuvarande befogenheter.

Efter detta har ett utkast till förslag till ändring av förordning (EG) nr 1234/2007 utarbetats. Enligt utkastet ges lagstiftaren befogenhet att fastställa de grundläggande delarna i den samlade marknadsordningen inom jordbruket. De allmänna riktlinjerna för den samlade marknadsordningen och de underliggande allmänna principerna fastställs av lagstiftaren. Till exempel fastställer lagstiftaren målen med åtgärderna för marknadsintervention, systemen för produktionsbegränsning och stödordningarna. På samma sätt fastställer lagstiftaren principen om införande av ett system för import- och exportlicenser, de grundläggande delarna i bestämmelserna om saluföring och produktion och principen om tillämpning av påföljder, minskningar och uteslutningar. Lagstiftaren fastställer också specifika bestämmelser för enskilda sektorer.

Enligt artikel 290 i EUF-fördraget ger lagstiftaren kommissionen befogenhet att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av ordningen. Därför kan de tilläggselement som behövs för att den samlade marknadsordning som lagstiftaren har antagit ska fungera korrekt fastställas genom en delegerad kommissionsakt. Kommissionen ska till exempel anta delegerade akter för att fastställa villkor för aktörer som deltar i en ordning, skyldigheter som följer av utfärdandet av en licens och, om nödvändigt beroende på den ekonomiska situationen, om det krävs en säkerhet för utfärdandet av licenser. På samma sätt delegerar lagstiftaren till kommissionen befogenheten att anta åtgärder för att fastställa kriterier för när produkter kan komma i fråga för marknadsintervention. Kommissionen kan också anta delegerade akter gällande definitioner.

Enligt artikel 291 i EUF-fördraget har medlemsstaterna ansvaret för att genomföra den ordning som lagstiftaren har fastställt. Det är dock nödvändigt att garantera att ordningen genomförs på ett enhetligt sätt i medlemsstaterna. Därför ger lagstiftaren enligt artikel 291.2 i EUF-fördraget kommissionen genomförandebefogenheter när det gäller enhetliga villkor för genomförande av den samlade marknadsordningen och allmänna bestämmelser för kontroller som medlemsstaterna ska genomföra.

Rådets befogenheter enligt artikel 43.3 i EUF-fördraget

I artikel 43.3 i EUF-fördraget fastställs följande: ”Rådet ska på förslag av kommissionen besluta om åtgärder om fastställande av priser, avgifter, stöd och kvantitativa begränsningar ...”. Denna bestämmelse är ett undantag från artikel 43.2 i EUF-fördraget, där det fastställs att det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska tillämpas för ”att upprätta den gemensamma organisation av jordbruksmarknaderna … och övriga bestämmelser som behövs för att uppnå målen för den gemensamma politiken för jordbruk …”. Denna struktur återspeglar den allmänna tendensen i Lissabonfördraget som inneburit att det ordinarie lagstiftningsförfarandet blivit standardförfarande för antagande av EU:s lagstiftningsakter.

Eftersom det rör sig om ett undantag måste artikel 43.3 i EUF-fördraget tolkas restriktivt för att säkerställa att lagstiftaren kan utöva sina lagstiftningsbefogenheter enligt artikel 43.2 i fördraget. Detta inbegriper att lagstiftaren reglerar de grundläggande delarna i den gemensamma jordbrukspolitiken och fattar de politiska beslut som har betydelse för jordbrukspolitikens struktur, instrument och verkningar. Mot bakgrund av detta bör det förfarande som fastställs i artikel 43.3 i EUF-fördraget endast tillämpas när en fråga som avses i den bestämmelsen inte ingår i de grundläggande politiska beslut som reserverats för lagstiftaren enligt artikel 43.2 i fördraget. När en sådan fråga är oupplösligt förbunden med det politiska innehållet i beslut som ska fattas av lagstiftaren bör artikel 43.3 således inte tillämpas.

Förslaget bygger således på följande principer:

- Endast lagstiftaren (Europaparlamentet och rådet) kan besluta om de strukturella parametrarna och grundläggande delarna i den gemensamma jordbrukspolitiken. Till exempel bör offentlig intervention (inbegripet ramen för kommissionens fastställande av vissa interventionspriser genom anbudsförfaranden) och ordningar för mjölk- och sockerkvoter enligt förordning (EG) nr 1234/2007 fortfarande vara lagstiftarens ansvar, eftersom dessa delar är oupplösligt förbundna med fastställandet av innehållet i den ordning som införts av lagstiftaren och gränserna för denna ordning.

- Rådet ska besluta om sådana åtgärder om fastställande av priser, avgifter, stöd och kvantitativa begränsningar enligt artikel 43.3 i fördraget som inte omfattas av artikel 43.2. Kommissionen kommer att lägga fram ett förslag till förordning på grundval av artikel 43.3 i EUF-fördraget när det gäller bestämmelserna i artikel 21 om villkor för obligatoriskt stöd för privat lagring av smör, artikel 99 om produktionsbidrag inom sockersektorn, artiklarna 101 och 102 om stöd i sektorn för mjölk och mjölkprodukter, artikel 108 om leverans av mjölkprodukter till skolelever, artikel 155 om stöd inom sektorn för silkesodling, artikel 273 om exportbidrag och artikel 281 om minimipriser på levande växter vid export. I de föreslagna förordningarna kommer det, när det gäller dessa bestämmelser, att föreskrivas att villkor för fastställande av stödbelopp, exportbidrag och minimipriser vid export bör fastställas av rådet enligt artikel 43.3 i EUF-fördraget och att beloppen avseende sådana stöd och bidrag liksom prisnivåer bör fastställas av kommissionen i genomförandeakter.

Artikel 43.3 i EUF-fördraget är en autonom grund för rådets antagande av rättsakter. När artikel 43.3 är tillämplig, hänvisar dock förslaget av tydlighetsskäl uttryckligen till den klausulen i alla relevanta bestämmelser om den samlade marknadsordningen. Kommissionen kommer vid lämplig tidpunkt att lägga fram nödvändiga förslag för rådet avseende artikel 43.3 i EUF-fördraget.

- Gällande bestämmelser

Artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget.

- Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden

Ej tillämpligt.

2. RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER SAMT KONSEKVENSANALYSER

- Samråd med berörda parter

- Extern experthjälp

Det behövdes varken samråd med berörda parter eller extern experthjälp eftersom förslaget att anpassa rådets förordning (EG) nr 1234/2007 till Lissabonfördraget är en interinstitutionell fråga som kommer att beröra alla rådsförordningar.

- Konsekvensanalys

Det behövs ingen konsekvensanalys eftersom förslaget att anpassa rådets förordning (EG) nr 1234/2007 till Lissabonfördraget är en interinstitutionell fråga som kommer att beröra alla rådsförordningar.

3. RÄTTSLIGA ASPEKTER

- Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

Identifiera kommissionens delegerade befogenheter och genomförandebefogenheter i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 och fastställa motsvarande förfarande för antagande av sådana akter.

Innehållet i följande förslag har förts in i detta förslag:

(i) Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 23 november 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (”förordningen om en samlad marknadsordning”) vad gäller det stöd som beviljats inom ramen för det tyska alkoholmonopolet (KOM(2010) 336 slutlig).

(ii) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 1234/2007 när det gäller utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen (KOM(2010) 486).

(iii) Förslag till ändring av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller handelsnormer [referensnummer 2010/AGRI/010].

(iv) Förslag till ändring av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller avtalsvillkor inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter [referensnummer 2010/AGRI/026].

- Rättslig grund

Artikel 42 första stycket och artikel 43.2 i EUF-fördraget.

- Subsidiaritetsprincipen

Jordbrukspolitiken är ett område där EU och medlemsstaterna har delade befogenheter. Detta innebär att medlemsstaterna har kvar befogenheten så länge EU inte lagstiftar inom sektorn. Detta förslag avser endast en anpassning av den samlade marknadsordningen till de nya krav som införts genom Lissabonfördraget. Den befintliga unionsstrategin påverkas således inte av detta förslag.

- Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen.

- Val av regleringsform

Föreslagen regleringsform: Europaparlamentets och rådets förordning.

Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl: Den gemensamma jordbrukspolitikens utformning och dess förvaltningskrav gör att direkt tillämpning är en nödvändighet i lagstiftningen om den gemensamma jordbrukspolitiken.

4. BUDGETKONSEKVENSER

Denna åtgärd medför inga ytterligare utgifter för unionen.

5. KOMPLETTERANDE INFORMATION

- Förenklingar

Detta förslag kommer att göra den samlade marknadsordningen lättare att förstå och mer tillgänglig eftersom rådets förordning (EG) nr 1234/2007 har ändrats kraftigt.

2010/0385 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 42 första stycket och 43.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag[2],

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[3],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet[4], och

av följande skäl:

1. Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”)[5] har ändrats flera gånger. Det krävs ytterligare ändringar till följd av Lissabonsfördragets ikraftträdande för att anpassa de befogenheter som tilldelats Europaparlamentet och rådet, och särskilt de befogenheter som tilldelats kommissionen, till artiklarna 290 och 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ( fördraget ). Med tanke på dessa ändringars omfattning bör förordning (EG) nr 1234/2007 upphävas och ersättas med en ny förordning om en samlad marknadsordning. För att åstadkomma tekniska förenklingar bör rådets förordning (EEG) nr 922/72 av den 2 maj 1972 om allmänna tillämpningsföreskrifter för stöd till silkesodling för odlingsåret 1972/1973[6] införas i den här förordningen. Förordning (EEG) nr 922/72 bör därför också upphävas .

2. Enligt artikel 43.3 i fördraget ska rådet besluta om åtgärder om fastställande av priser, avgifter, stöd och kvantitativa begränsningar. Av tydlighetsskäl bör denna förordning, när artikel 43.3 i fördraget är tillämplig, uttryckligen hänvisa till det faktum att rådet kommer att besluta om åtgärder på den grunden.

3. Denna förordning bör innehålla alla grundläggande delar i den samlade marknadsordningen. Fastställandet av priser, avgifter, stöd och kvantitativa begränsningar är i vissa fall oupplösligt förbundet med dessa grundläggande delar.

4. Kommissionen bör ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget för att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av denna förordning. Det bör fastställas avseende vilka delar befogenheten får utövas, liksom vilka villkor delegationen omfattas av.

5. Det skyndsamma förfarandet bör endast användas i exceptionella fall där detta visar sig nödvändigt för att på ett effektivt sätt reagera på hot om marknadsstörningar eller redan förekommande marknadsstörningar. Valet av det skyndsamma förfarandet bör motiveras och de fall när detta förfarande bör användas bör specificeras.

6. I enlighet med artikel 291 i fördraget bör medlemsstaterna ansvara för genomförandet av den samlade marknadsordning inom jordbruket (nedan kallad den samlade marknadsordningen ) som fastställs i denna förordning. För att säkerställa ett enhetligt genomförande av den samlade marknadsordningen i medlemsstaterna och undvika illojal konkurrens eller diskriminering mellan aktörer bör kommissionen kunna anta genomförandeakter i enlighet med artikel 291.2 i fördraget. Kommissionen bör därför tilldelas genomförandebefogenheter enligt den bestämmelsen, särskilt när det gäller enhetliga villkor för tillämpning av åtgärder för marknadsintervention, enhetliga villkor för genomförande av stödordningar och tillämpning av bestämmelser om saluföring och produktion, och bestämmelser om handel med tredjeländer. Kommissionen bör också fastställa minimikrav för medlemsstaternas kontroller.

7. För att de ordningar som inrättas genom den samlade marknadsordningen ska vara effektiva bör kommissionen ges nödvändiga befogenheter avseende marknadsförvaltningsåtgärder och den löpande förvaltningen. För att den samlade marknadsordningen ska fungera smidigt bör kommissionen också tilldelas befogenheter att reglera vissa frågor av mer teknisk natur och anta bestämmelser om anmälningar, information och rapportering, förfaranden och tekniska kriterier gällande produkter och aktörer som är berättigade till marknadsstöd. För att den samlade marknadsordningen ska fungera tillfredsställande bör kommissionen också fastställa framförallt datum, tidsfrister, avgörande händelser för växelkurser, representativa perioder och räntesatser. När det gäller stödordningar bör kommissionen framförallt ges befogenhet att fastställa den rättsliga grunden för fastställande av stöd och antagande av bestämmelser om förvaltning, övervakning och utvärdering av program, offentliggörande av resultat av utbetalade stöd och bestämmelser om genomförande av planer för sociala ordningar. Kommissionen bör ges befogenhet att fastställa förfaranden för betalning av stöd och förskott på stöd.

8. För att målen med den samlade marknadsordningen ska uppnås och dess principer följas bör kommissionen också ges befogenhet att anta bestämmelser bland annat om förvaltning av ordningar för att begränsa produktionen av mjölk, socker och vin, inspektioner och kontroller. Den bör även ges befogenhet att fastställa belopp för säkerheter, fastställa bestämmelser och förfaranden för återvinning av felaktiga utbetalningar och anta bestämmelser om avtal gällande marknadsstöd.

9. I vinsektorn bör kommissionen också ges befogenhet att se till att ansökningar om ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och traditionella uttryck uppfyller villkoren i den här förordningen för att garantera en enhetlig tillämpning i hela unionen. När det gäller presentation och märkning av produkter i vinsektorn bör kommissionen ges befogenhet att anta alla nödvändiga bestämmelser om förfaranden, anmälningar och tekniska kriterier.

10. För att se till att målen för det regelverk som fastställs genom den här förordningen uppnås bör kommissionen också tilldelas ständiga kontrollbefogenheter när det gäller vissa verksamheter hos producentorganisationer, producentgrupper, branschorganisationer och aktörsorganisationer. För att bevara den struktur som fastställs genom den samlade marknadsordningen och dess grundläggande parametrar bör kommissionen också ges befogenhet att anta alla nödvändiga bestämmelser om undantagsåtgärder för marknaden och förvaltningen för att lösa brådskande och oförutsedda problem i en eller flera medlemsstater.

11. Utom när det uttryckligen bestäms annorlunda bör kommissionen anta dessa genomförandeakter i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XX/XXXX om [ förordningens titel ].

12. När det gäller vissa åtgärder enligt den här förordningen som kräver snabba åtgärder eller som består endast av att allmänna bestämmelser tillämpas i specifika situationer, utan utrymme för fri bedömning, bör kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter utan bistånd från kommittén.

13. Kommissionen bör också ges befogenhet att utföra vissa administrativa eller förvaltningsmässiga uppgifter som inte innebär att delegerade akter eller genomförandeakter antas.

14. Införandet av en ny förordning om en samlad marknadsordning bör inte innebära att politiska beslut som genom åren antagits inom den gemensamma jordbrukspolitiken ifrågasätts. Syftet med den här förordningen bör därför framförallt vara att anpassa kommissionens befogenheter till fördraget. Förordningen bör därför inte upphäva eller ändra gällande bestämmelser för vilka skälen fortfarande gäller, såvida inte dessa bestämmelser blivit föråldrade, och det bör inte heller införas nya bestämmelser eller åtgärder. Undantagen gäller utdelning av livsmedelsprodukter till de sämst ställda i unionen, och stöd som beviljas inom ramen för det tyska alkoholmonopolet. Bestämmelserna om handelsnormer återspeglar förslag som lagts fram i samband med en övergripande översyn av kvalitetspolitiken.

15. Det bör fastställas regleringsår för spannmål, ris, socker, torkat foder, utsäde, olivolja och bordsoliver, lin och hampa, frukt och grönsaker, bananer, mjölk och mjölkprodukter samt silkesodling, som främst är anpassade till de biologiska produktionscyklerna för respektive produkt.

16. För att stabilisera marknaderna och tillförsäkra jordbruksbefolkningarna en skälig levnadsstandard har det utvecklats ett differentierat system för prisstöd för de olika sektorerna. Detta har skett samtidigt med införandet av ordningarna för direktstöd, och hänsyn har tagits till de särskilda behoven inom de olika sektorerna samt till dessa sektorers inbördes beroende av varandra. Dessa åtgärder utgörs av offentlig intervention eller stöd för privat lagring av produkter från sektorerna för spannmål, ris, socker, olivolja och bordsoliver, nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött samt får- och getkött. Med tanke på målen med de senare ändringarna av förordning (EG) nr 1234/2007, särskilt genom rådets förordning (EG) nr 72/2009 av den 19 januari 2009 om ändring av den gemensamma jordbrukspolitiken genom ändring av förordningarna (EG) nr 247/2006, (EG) nr 320/2006, (EG) nr 1405/2006, (EG) nr 1234/2007, (EG) nr 3/2008 och (EG) nr 479/2008 samt genom upphävande av förordningarna (EEG) nr 1883/78, (EEG) nr 1254/89, (EEG) nr 2247/89, (EEG) nr 2055/93, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 2596/97, (EG) nr 1182/2005 och (EG) nr 315/2007[7] och på grundval de skäl som anges där, måste prisstödsåtgärderna därför upprätthållas när de ingår i instrument som utformats tidigare, utan att det görs några större förändringar jämfört med tidigare rättsliga situation.

17. Av tydlighets- och öppenhetsskäl bör bestämmelserna för dessa åtgärder ingå i en gemensam struktur, samtidigt som politiken inom varje sektor upprätthålls. Av detta skäl bör man skilja mellan referenspriser och interventionspriser.

18. Marknadsordningarna för spannmål, nöt- och kalvkött samt mjölk och mjölkprodukter innehöll bestämmelser som gav rådet befogenhet att, enligt förfarandet i artikel 37.2 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, ändra prisnivåerna. Med tanke på prissystemens känslighet bör det klargöras att möjligheten enligt artikel 43.2 i fördraget att ändra prisnivåerna avser alla sektorer som omfattas av denna förordning.

19. Referenspriser bör fastställas för standardkvaliteter av vitsocker och råsocker. Standardkvaliteterna bör motsvara genomsnittliga kvaliteter som är representativa för socker producerat inom unionen och som definieras på grundval av de kriterier som används inom handeln. Standardkvaliteterna bör även kunna omprövas med beaktande av särskilt handelns behov och utvecklingen när det gäller teknisk analys.

20. Denna förordning bör innehålla bestämmelser om ett system för prisrapportering för att garantera tillförlitliga uppgifter om sockerpriserna på unionens marknad, och marknadsprisnivåerna för vitsocker bör fastställas på grundval av detta.

21. På grundval av de ändringar som gjorts genom förordning (EG) nr 72/2009 inleds interventionsordningen för spannmål, ris, smör och skummjölkspulver under vissa perioder under året. När det gäller sektorn för nöt- och kalvkött bör den offentliga interventionens inledande och avslutande avgöras av marknadsprisnivåerna under en viss period.

22. Det pris till vilket interventionsuppköpen bör ske blev tidigare nedsatt inom ramen för marknadsordningarna för spannmål, ris och nöt- och kalvkött och fastställdes i samband med införandet av ordningarna för direktstöd inom dessa sektorer. Stödet enligt de ordningarna och interventionspriserna är därför nära knutna till varandra. För produkter inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter fastställdes det priset med sikte på att främja konsumtionen av de berörda produkterna och öka deras konkurrenskraft. Dessa politiska beslut är fortfarande giltiga.

23. I denna förordning bör det föreskrivas en möjlighet att avsätta produkter som köpts upp inom ramen för offentlig intervention. Sådana åtgärder bör vidtas på ett sådant sätt att det inte uppstår några störningar på marknaden och så att uppköparna garanteras lika tillträde till varorna och likabehandling.

24. I målen för den gemensamma jordbrukspolitiken ingår enligt artikel 39.1 i fördraget att stabilisera marknaderna och att tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser. Genom åren har ordningen för utdelning av livsmedel i hög grad bidragit till uppnåendet av båda dessa mål. Den bör fortsätta att garantera den gemensamma jordbrukspolitikens mål och bidra till sammanhållningsmålen. De gradvisa reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken har dock lett till en successiv minskning av interventionslager och sortimentet tillgängliga produkter. Marknadsuppköp bör således också vara en permanent försörjningskälla för ordningen.

25. För att garantera en sund budgetförvaltning och för att fullt ut dra nytta av sammanhållningsdimensionen av unionsordningen bör det fastställas ett tak för unionens stöd och det bör fastställas att medlemsstaterna måste samfinansiera programmet för utdelning av livsmedel. Erfarenheterna har visat att det krävs ett långsiktigare perspektiv för ordningen. Kommissionen bör därför fastställa treårsplaner för genomförandet av ordningen, och medlemsstaterna bör utforma nationella program för utdelning av livsmedel där de anger sina mål och prioriteringar för ordningen och behandlar näringsmässiga aspekter. Medlemsstaterna bör också utföra lämpliga administrativa och fysiska kontroller och besluta om sanktioner vid oegentligheter för att säkerställa att treårsplanen genomförs i enlighet med tillämpliga bestämmelser.

26. För att garantera att ordningen för de sämst ställda fungerar på ett öppet, sammanhängande och effektivt sätt bör kommissionen anta förfaranden för antagande och översyn av treårsplanen, anta sådana planer och, om nödvändigt, se över dem. Kommissionen bör också anta bestämmelser om ytterligare delar som ska ingå i treårsplanen, bestämmelser om leverans av varor liksom förfaranden och tidsfrister för återtag av interventionsprodukter, inbegripet överföringar mellan medlemsstater, och bestämmelser om utformningen av nationella program för livsmedelsutdelning och årliga genomföranderapporter. För att garantera ett enhetligt genomförande av treårsplanerna i medlemsstaterna bör kommissionen anta förfaranden för ersättning för kostnader för välgörenhetsorganisationer som medlemsstaterna betraktar som stödberättigande, inbegripet tidsfrister och ekonomiska tak, villkor för anbudsinfordran och villkor för livsmedelsprodukter och leveransen av dem. Det bör också antas bestämmelser om skyldigheter för medlemsstaterna när det gäller kontroller, förfaranden och tidsfrister för betalning, nedsättning vid bristande efterlevnad liksom redovisningsbestämmelser och uppgifter som ska utföras av de nationella interventionsorganen, bland annat vid överföring mellan medlemsstater.

27. För att främja balansen på mjölkmarknaden och stabilisera marknadspriserna innehåller denna förordning bestämmelser om beviljande av stöd för privat lagring av vissa smörprodukter. Kommissionen bör dessutom ges befogenhet att besluta om beviljande av stöd för privat lagring av vitsocker, vissa typer av olivolja och vissa nöt- och kalvköttsprodukter, griskött samt får- och getkött.

28. Unionens skalor för klassificering av slaktkroppar i sektorerna för nöt- och kalvkött, griskött samt får- och getkött är väsentliga för prisnoteringar och tillämpningen av interventionsbestämmelser inom dessa sektorer. De är dessutom i linje med målet att förbättra öppenheten och insynen på marknaden.

29. De restriktioner för den fria rörligheten som uppkommer till följd av åtgärder för att bekämpa spridning av djursjukdomar kan skapa svårigheter på marknaden för vissa produkter i en eller flera medlemsstater. Erfarenheten visar att allvarliga störningar av marknaden, såsom betydande konsumtions- eller prisfall, kan bero på förlorat konsumentförtroende med anledning av folk- eller djurhälsorisker.

30. Undantagsåtgärderna till stöd för marknaden när det gäller nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött, får- och getkött, ägg och fjäderfäkött bör vara direkt knutna till eller följa av veterinära och sanitära åtgärder som införts för att bekämpa sjukdomens spridning. De bör vidtas på medlemsstaternas begäran för att undvika allvarliga störningar på marknaderna i fråga.

31. Det bör fastställas möjligheter för kommissionen att anta särskilda interventionsåtgärder när så är nödvändigt för att effektivt reagera på hot om störningar på marknaderna inom spannmålssektorn samt för att hindra att offentlig intervention tillämpas i stor skala inom rissektorn i vissa regioner i unionen eller för att väga upp bristen på paddyris till följd av naturkatastrofer.

32. För att tillförsäkra unionens sockerbets- och sockerrörsodlare en skälig levnadsstandard bör ett minimipris fastställas för kvotbetor av standardkvalitet, som måste definieras.

33. Det krävs särskilda åtgärder för att säkerställa en rättvis balans mellan sockerföretagens och sockerbetsodlarnas respektive rättigheter och skyldigheter. Det bör därför fastställas standardbestämmelser för branschavtal.

34. Eftersom villkoren skiljer sig mycket åt med avseende på naturförhållanden, ekonomi och teknik är det svårt att införa enhetliga köpvillkor för sockerbetor i hela unionen. Det finns redan branschavtal mellan organisationer för sockerbetsodlare och sockerföretag. Rambestämmelserna bör därför endast avse de minimigarantier som både sockerbetsodlarna och sockerindustrin behöver för att sockermarknaden ska fungera väl, och det bör också vara tillåtet att avvika från vissa bestämmelser genom branschavtal.

35. Denna förordning bör innehålla bestämmelser om den produktionsavgift som föreskrivs för sockersektorn för att bidra till finansieringen av utgifter.

36. För att bevara den strukturella balansen på sockermarknaden när prisnivån ligger nära referenspriset bör det finnas möjlighet att besluta om återtag av socker från marknaden under så lång tid som krävs för att återställa balansen på marknaden.

37. När det gäller levande växter, nöt- och kalvkött, griskött, får- och getkött, ägg och fjäderfäkött bör det finnas möjlighet att anta vissa åtgärder för att anpassa tillgången till marknadsefterfrågan. Sådana åtgärder kan bidra till att stabilisera marknaderna och tillförsäkra de berörda jordbruksbefolkningarna en skälig levnadsstandard.

38. I sockersektorn har den kvantitativa produktionsbegränsningen varit ett viktigt verktyg för marknadspolitiken. De skäl som fick gemenskapen att tidigare anta system med produktionskvoter inom sockersektorn är fortfarande giltiga.

39. Sockerkvotsystemet enligt denna förordning bör särskilt bibehålla kvoternas rättsliga status i den mån kvotsystemet, i enlighet med EU-domstolens rättspraxis, utgör en mekanism för reglering av marknaden för socker avsedd att uppfylla syften av allmänt intresse.

40. I den här förordningen bör det fastställas en möjlighet att anpassa sockerkvoterna för att återspegla medlemsstaternas beslut om omfördelning av nationella kvoter.

41. Med tanke på att det krävs ett visst mått av nationellt handlingsutrymme för den strukturella anpassningen inom bearbetningsindustrin och inom sockerbets- och sockerrörsodlingen under den period då kvoterna tillämpas, bör medlemsstaterna ges rätt att ändra företagens kvoter inom vissa gränser, utan att omstruktureringsfondens funktion som ett instrument begränsas.

42. För att undvika att överskott av socker skapar störningar på sockermarknaden, bör kommissionen ha möjlighet att på grundval av vissa kriterier besluta om en överföring av överskott av socker, isoglukos eller inulinsirap till kvotproduktionen för nästa regleringsår. Om villkoren inte är uppfyllda för vissa kvantiteter, föreskrivs även en avgift på överskottet, vilket förhindrar att kvantiteterna ackumuleras och hotar situationen på marknaden.

43. Mjölkkvotsystemet bör upprätthållas till dess att det löper ut 2015, inbegripet avgiften för sådana kvantiteter mjölk som hämtats eller sålts för direkt konsumtion och som överstiger en viss garantitröskel.

44. Distinktionen mellan leveranser och direktförsäljning av mjölk bör bibehållas, och ordningen bör tillämpas på grundval av individuella representativa fetthalter och en nationell referensfetthalt. Jordbrukarna bör tillåtas att på vissa villkor tillfälligt överföra sin individuella kvot. Den princip som säger att ett jordbruksföretags kvot samt den mark som tillhör detta överlåts till köparen, arrendatorn eller arvingen när företaget säljs, utarrenderas eller överlåts genom arv bör fortsätta att gälla, men för en fortsatt omstrukturering inom mjölkproduktionen och förbättringar av miljön bör undantagen från principen att kvoter ska vara knutna till jordbruksföretag också fortsätta att gälla. I enlighet med de olika typerna av överföringar av kvoter och utifrån objektiva kriterier, bör det fastställas att medlemsstaterna har rätt att låta en del av de överförda kvantiteterna ingå i den nationella reserven.

45. Överskottsavgiften för mjölk och andra mjölkprodukter bör fastställas till en nivå som verkar avskräckande och bör betalas av medlemsstaterna så snart den nationella kvoten har överskridits. Medlemsstaten bör sedan fördela avgiften mellan de producenter som har bidragit till överskridandet. Dessa producenter bör sedan vara skyldiga att till medlemsstaten betala sina respektive bidrag till avgiften på grund av att de har överskridit sin tillgängliga kvantitet. Medlemsstaterna bör till Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) betala in en avgift som motsvarar överskridandet av deras nationella kvoter minskad med ett schablonbelopp på 1 % för att ta hänsyn till fall av konkurs eller till att vissa producenter definitivt inte klarar av att betala sina bidrag till avgiften.

46. Mjölkkvotsystemets huvudsyfte att minska obalansen mellan utbud och efterfrågan på respektive marknad liksom de följande strukturella överskotten, så att en bättre marknadsjämvikt uppnås, har visat sig motverka en marknadsorientering, eftersom det snedvridit jordbrukarnas reaktioner på prissignaler och förhindrat effektivitetsvinster genom att bromsa omstruktureringen. En utfasning av mjölkkvoterna genom årliga ökningar på 1 % har föreskrivits för varje regleringsår mellan 2009/2010 och 2013/2014. Vid omstruktureringen av sektorn bör medlemsstaterna fram till och med den 31 mars 2014 få bevilja ytterligare nationellt stöd inom vissa gränser. De kvotökningar som införts i rådets förordning (EG) nr 1234/2007, ändrad genom rådets förordning (EG) nr 248/2008[8], ökningen på 1 % per år och övriga ändringar som minskar sannolikheten för att det uppstår en överskottsavgift innebär att endast Italien riskerar en avgift på grundval av nuvarande produktionsmönster, om den årliga ökningen på 1 % skulle tillämpas från och med perioden 2009/2010 till och med 2013/2014. Med beaktande av nuvarande produktionsmönster i alla medlemsstater har kvotökningen därför tidigareläggas i Italien för att undvika denna risk.

47. I förordning (EG) nr 1234/2007 föreskrivs olika typer av stödordningar. Ordningen för torkat foder respektive lin och hampa innehöll bestämmelser om bearbetningsstöd för att styra den inre marknaden för de berörda sektorerna. Till följd av ändringarna genom förordning (EG) nr 72/2009 och i enlighet med rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003[9] kommer det fortfarande att beviljas stöd för torkat foder fram till den 1 april 2012 och för långa linfibrer, korta linfibrer och hampfibrer fram till regleringsåret 2011/2012. Systemet med kvoter för potatisstärkelse som föreskrivs i förordning (EG) nr 1234/2007, ändrad genom förordning (EG) nr 72/2009, och de fastställda minimipriserna gäller endast till slutet av regleringsåret 2011/2012.

48. För att främja balansen på mjölkmarknaden och stabilisera marknadspriserna på mjölk och mjölkprodukter behövs åtgärder för att öka möjligheterna att avyttra mjölkprodukter. Denna förordning bör därför innehålla bestämmelser om stöd för saluföring av vissa mjölkprodukter för särskilda användningsområden och bestämmelseorter. För att främja konsumtionen av mjölk bland yngre bör den också innehålla bestämmelser om bidrag från unionen för en del av kostnaden för stöd för leverans av mjölk till skolelever.

49. Det bör fastställas en möjlighet att bevilja produktionsbidrag i fall där det med avseende på framställningen av vissa industriella, kemiska eller farmaceutiska produkter uppstår ett behov att vidta åtgärder i syfte att göra vissa sockerprodukter tillgängliga.

50. I enlighet med förordning (EG) nr 73/2009 frikopplades arealstödet för humle från och med den 1 januari 2010. För att tillåta organisationer för humleproducenter att fortsätta sin verksamhet som tidigare bör en specifik bestämmelse införas om att motsvarande belopp ska användas i de berörda medlemsstaterna för samma verksamheter.

51. Unionsfinansieringen, som utgörs av den procentandel av direktstödet som medlemsstaterna har rätt att hålla inne i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009, behövs för att uppmuntra godkända aktörsorganisationer att upprätta arbetsprogram som syftar till att förbättra kvaliteten på olivolja och bordsoliver. I detta sammanhang bör denna förordning föreskriva unionsstöd som tilldelas i förhållande till hur stor prioritet som ges åt verksamheten enligt det berörda arbetsprogrammet.

52. I denna förordning görs en åtskillnad mellan å ena sidan frukt och grönsaker, som inbegriper frukt och grönsaker för saluföring liksom frukt och grönsaker avsedda för bearbetning, och å andra sidan bearbetad frukt och bearbetade grönsaker. Bestämmelserna om producentorganisationer, verksamhetsprogram och unionens ekonomiska stöd gäller frukt och grönsaker samt frukt och grönsaker endast avsedda för bearbetning.

53. Producentorganisationer är grundaktörerna inom ordningen för frukt och grönsaker. Inför en alltmer koncentrerad efterfrågan är en samordning av utbudet via dessa organisationer fortfarande en ekonomisk nödvändighet för att stärka producenternas ställning på marknaden. Samordningen bör vara frivillig och påvisat ändamålsenlig genom att de tjänster som en producentorganisation kan erbjuda sina medlemmar är omfattande och effektiva. Eftersom producentorganisationerna uteslutande verkar i sina medlemmars intresse, bör de i ekonomiska frågor anses verka i sina medlemmars namn och på deras vägnar.

54. Frukt- och grönsaksproduktionen är oförutsägbar och produkterna är ömtåliga. Även begränsade överskott kan störa marknaden kraftigt. Det bör därför införas åtgärder för krishantering. För att göra producentorganisationerna mer attraktiva bör åtgärderna införas i verksamhetsprogrammen.

55. Vid produktion och saluföring av frukt och grönsaker måste miljöhänsyn tas fullt ut, bland annat när det gäller odlingsmetoder, hantering av avfallsmaterial och bortskaffande av produkter som återtagits från marknaden, särskilt för att skydda vattenkvaliteten, upprätthålla den biologiska mångfalden och bevara landskapet.

56. Producentgrupper i sektorn för frukt och grönsaker i medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare, i vissa av unionens yttersta randområden eller på de mindre Egeiska öarna och som önskar få ställning som producentorganisationer i enlighet med denna förordning, bör beviljas en övergångsperiod under vilken de kan få ekonomiskt nationellt stöd och unionsstöd förutsatt att de gör vissa åtaganden.

57. För att i högre grad göra producentorganisationerna i sektorn för frukt och grönsaker ansvariga, framförallt för sina ekonomiska beslut, och för att inrikta de offentliga medel som ställs till deras förfogande på framtida krav, bör det fastställas på vilka villkor dessa medel får användas. Gemensam finansiering av driftsfonder som upprättats av producentorganisationerna är en lämplig lösning. I särskilda fall bör ytterligare finansieringsmöjligheter tillåtas. Driftsfonderna bör endast användas för att finansiera verksamhetsprogram i sektorn för frukt och grönsaker. För att det ska vara möjligt att kontrollera unionens utgifter bör det finnas ett tak för stöd som beviljas producentorganisationer som upprättar driftsfonder.

58. I regioner där produktionen i sektorn för frukt och grönsaker är svagt organiserad bör extra nationella ekonomiska bidrag tillåtas. De medlemsstater som är särskilt missgynnade i strukturellt avseende bör kunna få ersättning för dessa bidrag från unionen.

59. För att förenkla och minska kostnaderna för ordningen bör de förfaranden och bestämmelser som rör utgifternas berättigande till stöd genom driftsfonderna, när så är möjligt, anpassas till dem som gäller för landsbygdsutvecklingsprogrammen, genom att det krävs att medlemsstaterna upprättar en nationell strategi för verksamhetsprogram.

60. Det är önskvärt att ta itu med barns låga konsumtion av frukt och grönsaker genom att varaktigt öka andelen frukt och grönsaker i barns diet när deras matvanor grundläggs. Det bör därför beslutas om unionsstöd för medfinansiering av utdelning till skolbarn av produkter från sektorerna för frukt och grönsaker och bearbetade produkter av frukt och grönsaker respektive bananer, och vissa därmed sammanhängande kostnader för logistik, distribution, utrustning, reklam, övervakning och utvärdering. För att garantera ett korrekt genomförande bör medlemsstater som vill utnyttja programmet för frukt i skolan först utarbeta en strategi, bland annat en förteckning över stödberättigande produkter valda på grundval av objektiva kriterier, t.ex. säsong, tillgänglighet eller miljöhänsyn.

61. För att garantera en sund budgetförvaltning av programmet för frukt i skolan bör det fastställas en övre gräns för unionens stöd och maximala samfinansieringsnivåer. Unionens stöd bör inte användas för att ersätta finansieringen av befintliga nationella program för frukt i skolan. Med hänsyn till budgetrestriktioner bör medlemsstaterna dock kunna ersätta sina ekonomiska bidrag till programmet för frukt i skolan med bidrag från den privata sektorn. För att se till att programmen blir effektiva bör medlemsstaterna införa kompletterande åtgärder för vilka de bör tillåtas bevilja nationellt stöd.

62. Det är viktigt att se till att det finns stödåtgärder i vinsektorn som kan stärka konkurrenskraftiga strukturer. Dessa stödåtgärder bör finansieras och fastställas av unionen, men det bör överlåtas åt medlemsstaterna dels att välja lämpliga åtgärder för att täcka behoven inom deras regionala organ, varvid hänsyn eventuellt måste tas till dessa organs särskilda förhållanden, dels att integrera åtgärderna i nationella stödprogram. Medlemsstaterna bör ha ansvaret för genomförandet av sådana program.

63. En viktig stödberättigad åtgärd i nationella stödprogram bör vara säljfrämjande och saluföring av vin från unionen i tredjeland. Verksamheter inriktade på omstrukturering och omställning bör även fortsättningsvis omfattas på grund av de positiva strukturella verkningarna på vinsektorn. Investeringar i vinsektorn som är inriktade på att förbättra företagens ekonomiska resultat bör också stödjas. Stöd till destillation av biprodukter bör vara en åtgärd som görs tillgänglig för medlemsstater som önskar använda ett sådant instrument för att säkerställa vinkvaliteten, samtidigt som miljön skyddas.

64. Förebyggande instrument, såsom skördeförsäkring, gemensamma fonder och grön skörd, bör berättiga till stöd enligt stödprogrammen för vin för att uppmuntra en ansvarsfull hantering av krissituationer.

65. Av olika anledningar kan medlemsstaterna komma att föredra att bevilja jordbrukarna frikopplade stöd inom systemet med samlat gårdsstöd. Medlemsstaterna bör därför ha denna möjlighet, och på grund av det samlade gårdsstödets särskilda egenskaper bör alla sådana överföringar vara irreversibla och i motsvarande grad minska den budget som är tillgänglig för de nationella stödprogrammen för vin under följande år.

66. Stödet till vinsektorn bör också komma från strukturåtgärder enligt rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)[10]. För att öka de ekonomiska medel som är tillgängliga enligt förordning (EG) nr 1698/2005, bör det gradvis överföras medel till den förordningens budget när de berörda beloppen är tillräckligt stora.

67. För att se till att marknaden för vin fungerar bättre bör medlemsstaterna kunna genomföra beslut tagna av branschorganisationer. Sådana beslut bör dock inte omfatta metoder som skulle kunna snedvrida konkurrensen.

68. Överskottsproduktionen av vin i unionen har förvärrats av överträdelser av det tillfälliga förbudet mot nyplantering. Det finns således ett stort antal olagliga planteringar i unionen som är en källa till illojal konkurrens. Detta förvärrar problemen inom vinsektorn och måste åtgärdas.

69. Det tillfälliga förbudet mot nyplanteringar har haft viss inverkan på jämvikten mellan tillgång och efterfrågan på vinmarknaden, men har samtidigt varit ett hinder för konkurrenskraftiga producenter som vill bemöta ökad efterfrågan på ett flexibelt sätt. Eftersom jämvikt på marknaden ännu inte har uppnåtts och eftersom det tar tid för kompletterande åtgärder som röjningssystemet att få verkan, är det lämpligt att behålla förbudet mot nyplanteringar till och med den 31 december 2015. Därefter bör det definitivt upphöra att gälla, så att konkurrenskraftiga producenter fritt kan anpassa sig till marknadsvillkoren. Medlemsstaterna bör dock ges möjlighet att förlänga förbudet för sina territorier till och med den 31 december 2018 om de finner det nödvändigt.

70. För att förbättra förvaltningen av produktionskapaciteten och främja en effektiv användning av planteringsrätterna och därmed ytterligare mildra verkningarna av de tillfälliga planteringsrestriktionerna bör viss handlingsfrihet medges, t.ex. genom systemen med nationella eller regionala reserver.

71. En väl fungerande inre marknad skulle äventyras om nationella stöd beviljades. Bestämmelserna om statligt stöd i fördraget bör i princip tillämpas på produkter i vinsektorn som omfattas av marknadsordningen för vin. Bestämmelserna om röjningsbidrag och vissa åtgärder inom stödprogrammen bör dock inte i sig utesluta att nationellt stöd beviljas för samma ändamål.

72. För att göra det möjligt att införliva vinsektorn i systemet med samlat gårdsstöd bör alla aktivt odlade vinodlingsarealer kunna få stöd inom det system med samlat gårdsstöd som fastställs i rådets förordning (EG) nr 73/2009.

73. Biodling är en sektor inom jordbruket som kännetecknas av skillnader i produktionsvillkor och avkastning samt spridning och mångfald i fråga om ekonomiska aktörer, både på produktions- och saluföringsnivå. Med tanke på varroasjukans utbredning i flera medlemsstater under de senaste åren och de problem som sjukdomen medför för honungsproduktionen krävs det fortfarande åtgärder på unionsnivå, eftersom sjukdomen inte kan utrotas helt och måste behandlas med godkända medel. Under sådana omständigheter och för att förbättra produktionen och saluföringen av biodlingsprodukter i unionen, bör det vart tredje år utarbetas nationella program som omfattar tekniskt stöd, bekämpning av varroasjukan, rationalisering av flytten av bisamhällen, förvaltning av utökningen av de minskande bibestånden i unionen samt samarbete om forskningsprogram om biodling och biodlingsprodukter i syfte att förbättra de allmänna villkoren inom produktion och saluföring av biodlingsprodukter. Dessa nationella program bör delvis finansieras av unionen.

74. Unionsstödet för silkesodling bör beviljas per låda silkesfjärilsägg som används.

75. Tillämpningen av handelsnormer för jordbruksprodukter kan bidra till att förbättra de ekonomiska villkoren för produktion och saluföring av dessa produkter samt produkternas kvalitet. Det ligger därför i producenternas, handelsidkarnas och konsumenternas intresse att sådana normer tillämpas.

76. Efter meddelandet från kommissionen om en kvalitetspolitik för jordbruksprodukter[11] och de efterföljande diskussionerna anses det lämpligt att upprätthålla handelsnormerna för varje sektor eller produkt för att ta hänsyn till konsumenternas förväntningar och bidra till bättre ekonomiska villkor för produktion och saluföring av jordbruksprodukter och bättre produktkvalitet.

77. För att garantera att alla produkter är av sund och god marknadsmässig kvalitet, och utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i livsmedelssektorn, framförallt den allmänna livsmedelslagstiftningen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet[12], liksom dess principer och krav, bör det vara lämpligt att införa en allmän grundläggande handelsnorm, som beskrivs i nämnda meddelande från kommissionen, för produkter som inte omfattas av handelsnormerna för enskilda sektorer eller produkter. När sådana produkter överensstämmer med en tillämplig internationell norm bör de anses överensstämma med den allmänna handelsnormen.

78. För vissa sektorer och/eller produkter är definitioner, beteckningar och/eller varubeteckningar viktiga för att fastställa konkurrensvillkoren. Det bör därför fastställas definitioner, beteckningar och varubeteckningar för dessa sektorer och/eller produkter, som endast bör användas i unionen för saluföring av produkter som uppfyller de tillämpliga kraven.

79. I förordning (EG) nr 1234/2007 upprätthålls den sektorsstrategi för handelsnormer som införts genom de tidigare marknadsordningarna. Det är lämpligt att införa övergripande bestämmelser.

80. Enligt förordning (EG) nr 1234/2007 har kommissionen hittills bemyndigats att anta bestämmelser om handelsnormer för vissa sektorer. Med tanke på handelsnormernas mycket tekniska karaktär och att de ständigt måste bli effektivare och anpassas till en handelspraxis i ständig utveckling, är det lämpligt att utvidga denna strategi till alla handelsnormer och samtidigt specificera de kriterier som måste beaktas vid fastställandet av lämpliga bestämmelser.

81. Handelsnormer bör tillämpas så att marknaden kan förses med produkter av standardiserad och tillfredsställande kvalitet. De bör särskilt avse definitioner, sortering i klasser, presentation och märkning, förpackning, produktionsmetoder, bevarande, transport, information om producenter, innehåll av vissa ämnen, relevanta administrativa dokument, lagring, certifiering och tidsfrister.

82. Med tanke på konsumenternas intresse av att få riktig och tydlig produktinformation bör det framförallt vara möjligt att fastställa lämpliga angivelser av produktionsplats från fall till fall och med lämplig geografisk noggrannhet, samtidigt som hänsyn tas till vissa sektorers särdrag, särskilt när det gäller bearbetade jordbruksprodukter.

83. Vid fastställandet av handelsnormer för enskilda sektorer eller produkter bör kommissionen ta hänsyn till konsumenternas förväntningar, varje sektors särskilda förhållanden och internationella organs rekommendationer.

84. Det bör också, när så krävs, vara möjligt att anta särskilda åtgärder, särskilt avseende analysmetoder, för att undvika missbruk när det gäller kvaliteten och äktheten hos de produkter som erbjuds konsumenterna.

85. För att garantera att handelsnormerna följs bör det införas bestämmelser om kontroller och sanktioner om de berörda skyldigheterna inte uppfylls. Medlemsstaterna bör ansvara för dessa kontroller.

86. Handelsnormer bör i princip gälla för alla produkter som saluförs i unionen.

87. Det bör införas särskilda bestämmelser för produkter som importeras från tredjeländer enligt vilka särskilda villkor i vissa tredjeländer kan motivera undantag från handelsnormerna, om det kan garanteras att de motsvarar unionslagstiftningen.

88. När det gäller bredbara fetter bör det införas en möjlighet för medlemsstaterna att bevara eller anta vissa nationella regler om kvalitetsnivåer.

89. Bestämmelserna om vin bör tillämpas mot bakgrund av de avtal som ingåtts enligt artikel 218 i fördraget.

90. Det bör införas bestämmelser om klassificering av druvsorter, enligt vilka medlemsstater som producerar mer än 50 000 hektoliter per år även fortsättningsvis har ansvaret för klassificeringen av de druvsorter som får användas för vinframställning inom deras respektive territorier. Vissa druvsorter bör inte omfattas.

91. Det bör fastställas vissa oenologiska metoder och restriktioner för vinproduktionen, särskilt när det gäller blandning och användning av vissa typer av druvmust, druvsaft och färska druvor med ursprung i tredjeländer. För att uppfylla de internationella normerna bör kommissionen när det gäller oenologiska metoder rent allmänt basera sig på de oenologiska metoder som har rekommenderats av Internationella vinorganisationen (OIV).

92. I vinsektorn bör medlemsstaterna kunna begränsa eller utesluta användningen av vissa oenologiska metoder och fastställa strängare restriktioner för vin som produceras inom deras territorium samt tillåta användning för försöksändamål av otillåtna oenologiska metoder på villkor som ska fastställas.

93. Begreppet kvalitetsvin är i unionen grundat på bland annat de särskilda egenskaper som kan tillskrivas vinets geografiska ursprung. Sådana viner identifieras för konsumenterna genom skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar. För att de berörda produkternas kvalitet ska kunna göras gällande på ett genomblickbart och mer omsorgsfullt sätt bör det införas en ordning enligt vilken ansökningar om ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning gås igenom i överensstämmelse med unionens övergripande kvalitetspolitik för andra livsmedel än vin och spritdrycker enligt rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel[13].

94. För att bevara de särskilda kvalitetskännetecken som är utmärkande för vin med en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning bör medlemsstaterna kunna tillåtas att tillämpa strängare bestämmelser i det avseendet.

95. För att bli skyddade i unionen bör ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för vin erkännas och registreras på unionsnivå. För att säkerställa att respektive beteckning uppfyller kraven i denna förordning bör ansökningarna granskas av den berörda medlemsstatens nationella myndigheter, varvid vissa gemensamma minimikriterier måste vara uppfyllda, såsom ett nationellt invändningsförfarande. Kommissionen bör därefter gå igenom ansökningarna för att se till att det inte föreligger några uppenbara fel och att hänsyn tas till unionslagstiftningen och intresset hos berörda parter utanför ansökningsmedlemsstaten.

96. Skydd bör kunna beviljas för tredjeländers ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar om de är skyddade i ursprungslandet.

97. Registreringsförfarandet bör ge alla fysiska eller juridiska personer som har ett legitimt intresse i en medlemsstat eller ett tredjeland möjlighet att tillvarata sina rättigheter genom att göra invändningar.

98. Registrerade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar bör skyddas mot användning som obehörigt drar fördel av det anseende som de produkter som uppfyller kraven har. För att främja sunda konkurrensvillkor och inte vilseleda konsumenterna bör detta skydd även omfatta produkter och tjänster som inte omfattas av denna förordning, inbegripet de produkter som inte omfattas av bilaga I till fördraget.

99. Vissa uttryck används traditionellt inom unionen och förmedlar information till konsumenterna om viners särart och kvalitet som komplement till den information som förmedlas genom ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar. Dessa traditionella uttryck bör kunna skyddas inom unionen för att säkerställa en fungerande inre marknad och sunda konkurrensvillkor och undvika att konsumenterna missleds.

100. Varubeteckningar, beteckningar och presentation när det gäller produkter i vinsektorn som omfattas av denna förordning kan ha stor betydelse för möjligheten att avsätta produkterna. Skillnader mellan medlemsstaternas lagar om märkning av produkter i vinsektorn kan hindra att den inre marknaden fungerar smidigt. Det bör därför fastställas bestämmelser som tar hänsyn till konsumenternas och producenternas legitima intressen. Det bör därför fastställas unionsbestämmelser om märkning.

101. Om överskott av mjölkprodukter uppstår, eller sannolikt kommer att uppstå, som skapar eller sannolikt kommer att skapa allvarliga obalanser på marknaden bör stöd beviljas för skummjölk och skummjölkspulver som produceras i unionen och som är avsedda att användas som foder. Bestämmelserna om användning av kasein och kaseinater vid framställning av ost syftar till att motverka de negativa effekter som stödordningen kan få, med tanke på att ost är en produkt som är sårbar för substitution med kasein och kaseinater. Detta är tänkt att bidra till att stabilisera marknaden.

102. Denna förordning är inriktad på olika typer av organisationer i syfte att uppnå politiska mål, särskilt i avsikt att stabilisera marknaderna för de produkter som den gemensamma insatsen avser samt förbättra och säkerställa produkternas kvalitet. De relevanta bestämmelserna i förordning (EG) nr 1234/2007 grundas på organisationer som erkänns av medlemsstaterna eller, på vissa villkor, av kommissionen. Dessa bestämmelser bör fortsätta att gälla.

103. För att i sektorn för frukt och grönsaker ytterligare förstärka effekterna av de åtgärder som producentorganisationerna eller deras sammanslutningar vidtar och för att säkerställa all önskvärd stabilitet på marknaden, bör medlemsstaterna tillåtas att på vissa villkor utsträcka de regler som organisationen eller sammanslutningen av organisationer i den berörda regionen antagit för sina medlemmar till att även omfatta producenter i den regionen som inte är medlemmar, särskilt i fråga om produktion, saluföring och miljöskydd.

104. Särskilt i sektorn för frukt och grönsaker bör det vara möjligt att bevilja särskilt erkännande för sådana organisationer som kan styrka att de är tillräckligt representativa och bedriver konkret verksamhet i förhållande till målen i artikel 39 i fördraget. Med tanke på att branschorganisationerna eftersträvar likvärdiga mål bör bestämmelserna om utvidgad tillämpning av de regler som antagits av producentorganisationer och deras sammanslutningar och fördelningen av de kostnader som följer av denna utvidgning tillämpas även på branschorganisationer. Liknande tillvägagångssätt bör tillämpas för branschorganisationer i tobakssektorn.

105. [För att garantera en rationell utveckling av produktionen och garantera mjölkproducenter en skälig levnadsstandard bör deras förhandlingsposition i förhållande till bearbetningsföretag stärkas, vilket borde leda till en rättvisare distribution av mervärde i leveranskedjan. För att dessa mål för den gemensamma jordbrukspolitiken ska kunna uppnås bör det därför införas bestämmelser i enlighet med artiklarna 42 och 43.2 i fördraget som gör det möjligt för producentorganisationer bestående av mjölkproducenter eller deras sammanslutningar att med mejerierna förhandla om avtalsvillkor, bland annat pris, gemensamt för vissa eller alla medlemmars produktion. För att upprätthålla en effektiv konkurrens på mejerimarknaden bör lämpliga kvantitativa gränser gälla för denna möjlighet. Sådana producentorganisationer bör därför också kunna erkännas inom ramen för marknadsordningen.

106. Det har införts bestämmelser på EU-nivå för branschorganisationer i vissa sektorer. Dessa organisationer kan spela en viktig roll för att möjliggöra en dialog mellan aktörer i leveranskedjan och främja bästa praxis och öppenhet och insyn på marknaden. Sådana bestämmelser bör också tillämpas i sektorn för mjölk och mjölkprodukter tillsammans med bestämmelser som förtydligar sådana organisationers ställning enligt konkurrenslagstiftningen, samtidigt som det säkerställs att de inte snedvrider konkurrensen eller den inre marknaden eller hindrar att marknadsordningen fungerar väl.]

107. Inom vissa sektorer, utöver dem för vilka nuvarande bestämmelser föreskriver erkännande av producent- eller branschorganisationer, kan medlemsstaterna vilja erkänna sådana typer av organisationer på grundval av nationell lagstiftning i den mån detta är förenligt med unionslagstiftningen.

108. En inre marknad förutsätter ett handelssystem vid unionens yttre gränser. Handelssystemet bör innefatta importtullar och exportbidrag och bör i princip fungera på ett sätt som stabiliserar unionsmarknaden. Handelssystemet bör bygga på de åtaganden som godtagits inom ramen för Uruguayrundans multilaterala handelsförhandlingar.

109. Övervakningen av handelsflödena är framförallt en förvaltningsfråga, som bör hanteras på ett flexibelt sätt. Beslutet om införande av licenskrav bör fattas med hänsyn till om det finns behov av importlicenser för att förvalta de berörda marknaderna och, i synnerhet, för att övervaka importen av produkterna i fråga.

110. Tullarna för jordbruksprodukter enligt Världshandelsorganisationens (WTO) avtal fastställs till största delen i Gemensamma tulltaxan. När det gäller vissa produkter inom sektorerna för spannmål och ris måste det emellertid, till följd av att vissa tilläggsmekanismer införts, bli möjligt att göra undantag.

111. För att förebygga eller motverka negativa effekter på unionsmarknaden som skulle kunna bli följden av att vissa jordbruksprodukter importeras, bör en tilläggstull betalas vid import av sådana produkter, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda.

112. Det är lämpligt att på vissa villkor öppna och förvalta sådana tullkvoter som är resultatet av internationella avtal som ingåtts i enlighet med fördraget eller andra rättsakter.

113. Syftet med importavgifterna för blandningar är att garantera att systemet med tullar för import av blandningar av spannmål, ris och brutet ris fungerar tillfredsställande.

114. I den här förordningen fastställs ett traditionellt försörjningsbehov av socker för raffinering under ett regleringsår. För att garantera försörjningen för raffineringsindustrin i unionen bör importlicenser för socker för raffinering reserveras för heltidsraffinaderier under de tre första månaderna varje regleringsår, inom de gränser som följer av det traditionella försörjningsbehovet.

115. För att illegal odling av hampa inte ska störa marknadsordningen för hampa som odlas för fiberproduktion, bör denna förordning innehålla bestämmelser om kontroll av import av hampa och hampfrö så att det säkerställs att produkterna i fråga ger vissa garantier med avseende på tetrahydrokannabinolhalt. Import av andra hampfrön än sådana som är avsedda för utsäde bör även fortsättningsvis omfattas av ett kontrollsystem inom vilket de berörda importörerna godkänns.

116. Systemet med tullar gör alla andra skyddsåtgärder vid unionens yttre gräns överflödiga. Den inre marknaden och den mekanism som tullarna utgör kan i undantagsfall visa sig vara otillräckliga. För att i sådana fall kunna skydda unionsmarknaden mot de störningar som kan uppkomma bör unionen ha möjlighet att utan dröjsmål vidta alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna bör vara förenliga med unionens internationella åtaganden.

117. Det bör finnas en möjlighet att förbjuda tillämpningen av system för aktiv och passiv förädling. Det är således lämpligt att göra det möjligt att avbryta tillämpningen av systemen för aktiv och passiv förädling i sådana situationer.

118. Bestämmelserna om beviljande av bidrag för export till tredjeländer på grundval av skillnaden mellan priserna inom unionen och på världsmarknaden, inom de gränser som fastställs genom åtagandena i WTO, bör utgöra ett skydd för unionens deltagande i den internationella handeln med vissa av de produkter som omfattas av denna förordning. Exporten med bidrag bör begränsas både när det gäller värde och kvantitet.

119. Iakttagandet av värdegränserna bör säkerställas vid den tidpunkt då exportbidragen fastställs genom kontroll av utbetalningar enligt bestämmelserna rörande EGFJ. Kontrollen kan förenklas genom att exportbidragen måste fastställs på förhand, medan det för differentierade bidrag bör finnas möjlighet att ändra den bestämmelseort som fastställts på förhand inom ett geografiskt område där en enda exportbidragsnivå gäller. Om bestämmelseorten ändras bör det exportbidrag som gäller den faktiska bestämmelseorten utbetalas, dock med tillämpning av det maximibelopp som gäller för den ursprungliga bestämmelseorten.

120. Genom tillförlitlig och effektiv kontroll bör det säkerställas att kvantitetsbegränsningarna efterlevs. I detta syfte bör beviljandet av exportbidrag kopplas till en exportlicens. Exportbidrag bör beviljas inom de gällande begränsningarna beroende på de särskilda omständigheter som gäller för varje berörd produkt. Undantag från den bestämmelsen bör endast medges för bearbetade produkter som inte ingår i bilaga I till fördraget och som inte omfattas av volymbegränsningar. För produkter vars export med exportbidrag troligen inte kommer att överstiga kvantitetsbegränsningarna bör det finnas möjlighet att avvika från de regler som avser förvaltningen.

121. När det gäller export av levande nötkreatur bör exportbidrag beviljas och utbetalas endast om de bestämmelser i unionslagstiftningen som rör djurskydd iakttas, särskilt de som rör skyddet av djur under transport.

122. Jordbruksprodukter kan i vissa fall omfattas av särskild behandling vid import till ett tredjeland om de uppfyller vissa specifikationer och/eller prisvillkor. För att säkra en korrekt tillämpning av ett sådant system krävs ett administrativt samarbete mellan myndigheter i det importerande tredjelandet och unionen. Produkterna bör därför åtföljas av ett intyg som utfärdats inom unionen.

123. Exporten av blomsterlökar till tredjeländer är av stor ekonomisk betydelse för unionen. En fortsatt och utvecklad export skulle kunna säkerställas genom att priserna inom denna näring stabiliseras. Den här förordningen bör därför innehålla bestämmelser om minimipriser vid export av produkterna i fråga.

124. I enlighet med artikel 42 i fördraget ska bestämmelserna i det kapitel i fördraget som rör konkurrensregler tillämpas på produktion av och handel med jordbruksprodukter endast i den mån detta fastställs i unionslagstiftningen inom ramen för bestämmelserna i artikel 43.2 och 43.3 i fördraget och enligt det förfarande som anges där. Bestämmelserna om statligt stöd har i stor utsträckning förklarats tillämpliga. Tillämpningen av fördragets bestämmelser gällande företag definieras ytterligare i rådets förordning (EG) nr 1184/2006 av den 24 juli 2006 om tillämpning av vissa konkurrensregler på produktion av och handel med vissa jordbruksvaror[14]. Med tanke på målet att skapa en övergripande uppsättning bestämmelser för marknadspolitiken är det lämpligt att fastställa de aktuella bestämmelserna i den här förordningen.

125. De konkurrensregler som rör avtal, beslut och förfaranden enligt artikel 101 i fördraget bör tillsammans med reglerna rörande missbruk av dominerande ställning tillämpas på produktionen av och handeln med jordbruksprodukter, i den mån tillämpningen av dem inte hindrar nationella marknadsordningar från att fungera eller äventyrar målen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

126. Ett särskilt tillvägagångssätt är motiverat när det gäller jordbrukarorganisationer som är särskilt inriktade på gemensam produktion eller saluföring av jordbruksvaror eller utnyttjande av gemensamma anläggningar, såvida inte sådan gemensam verksamhet sätter konkurrensen ur spel eller äventyrar förverkligandet av de mål som anges i artikel 39 i fördraget.

127. För att undvika att äventyra den gemensamma jordbrukspolitikens utveckling och samtidigt säkerställa ett otvetydigt rättsläge och icke-diskriminerande behandling av de berörda företagen, bör kommissionen, med förbehåll för domstolens prövning, ensam ha befogenhet att fastställa om avtal, beslut och förfaranden enligt artikel 101 i fördraget är förenliga med målen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

128. Beviljande av nationella stöd skulle äventyra en väl fungerande inre marknad baserad på gemensamma priser. Därför bör fördragets bestämmelser om statligt stöd som regel gälla för produkter som omfattas av denna förordning. Undantag bör tillåtas i vissa situationer. När sådana undantag gäller bör kommissionen dock ha möjlighet att upprätta en förteckning över befintliga, nya eller föreslagna nationella stöd, lämna lämpliga synpunkter till medlemsstaterna och föreslå passande åtgärder för dem.

129. Sedan Finlands och Sveriges anslutning får dessa länder, på grund av sin särskilda ekonomiska situation när det gäller produktion och saluföring av renar och renprodukter, bevilja stöd på detta område. Om kommissionen lämnar sitt tillstånd får Finland dessutom, på grund av landets särskilda klimatförhållanden, bevilja stöd för vissa mängder utsäde och för vissa mängder spannmål för utsäde som producerats enbart i landet.

130. För att kunna hantera motiverade krisfall, även efter det att stödprogrammens övergångsbestämmelser om krisdestillation har upphört att gälla 2012, bör medlemsstaterna kunna ge stöd till krisdestillation inom en total budgetram på 15 % av medlemsstatens berörda årliga budget för sitt nationella stödprogram. Allt sådant stöd bör anmälas till kommissionen och godkännas i enlighet med denna förordning innan det beviljas.

131. I medlemsstater där sockerkvoten minskar kraftigt kommer sockerbetsodlarna att ställas inför särskilt svåra anpassningsproblem. I sådana fall kommer unionens övergångsstöd till sockerbetsodlare som föreskrivs i förordning (EG) nr 73/2009 inte att vara tillräckligt för att helt motverka sockerbetsodlarnas svårigheter. Medlemsstater som minskat sina kvoter med mer än 50 % av den sockerkvot som fastställdes den 20 februari 2006 i bilaga III till rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker[15] bör därför tillåtas att bevilja statligt stöd till sockerbetsodlare under den tid då unionens övergångsstöd tillämpas. För att se till att medlemsstaterna inte beviljar ett statligt stöd som går längre än sockerbetsodlarnas behov, bör beslutet om totalsumman av detta statliga stöd även fortsättningsvis godkännas av kommissionen. Detta bör dock inte gälla Italien, där det maximala behovet för de mest produktiva sockerbetsodlarna som måste anpassa sig till marknadsvillkoren efter reformen har uppskattats till 11 euro per ton producerad sockerbeta. På grund av de särskilda problem som befaras uppstå i Italien bör bestämmelserna om system som gör det möjligt för sockerbetsodlarna att direkt eller indirekt ta del av det beviljade statliga stödet fortsätta att gälla.

132. I Finland påverkas sockerbetsodlingen av särskilda geografiska förhållanden och klimatförhållanden som kommer att inverka negativt på sektorn utöver de allmänna följderna av sockerreformen. Den medlemsstaten bör därför tillåtas att permanent bevilja landets sockerbetsodlare ett statligt stöd av lämplig storlek.

133. De särskilda bestämmelserna om det stöd som Tyskland beviljar inom ramen för det tyska alkoholmonopolet skulle löpa ut den 31 december 2010. De volymer som säljs av monopolet har minskat sedan 2003 och destillerierna och de små och medelstora jordbruksföretag som försörjer dem med råvaror har gjort förberedelser för att börja verka på den fria marknaden. Eftersom mer tid behövs för att underlätta denna anpassning måste utfasningen av monopolet och stödet till dessa stödmottagare förlängas till och med den 31 december 2013. Vissa småskaliga icke tullplomberade brännerier, brännerianvändare och kooperativa fruktbrännerier som bidrar särskilt till att bevara det traditionella landskapet och den biologiska mångfalden genom att använda lokala råvaror bör få ta del av det stöd som beviljas inom monopolet till och med den 31 december 2007, då monopolet bör avskaffas. I detta syfte bör Tyskland från 2013 lägga fram en årlig utfasningsplan.

134. Om en medlemsstat på sitt territorium önskar stödja åtgärder som främjar konsumtionen av mjölk och mjölkprodukter i unionen, bör dessa åtgärder kunna finansieras genom en avgift för saluförda kvantiteter som betalas av mjölkproducenterna på nationell nivå.

135. [Då det saknas EU-lagstiftning om formaliserade skriftliga avtal kan medlemsstaterna, inom sina egna avtalsrättsliga system, göra det obligatoriskt att använda sådana avtal, förutsatt att EU-lagstiftningen följs och framförallt att detta inte hindrar att den inre marknaden och den samlade marknadsordningen fungerar väl. Med tanke på de olika situationer som råder i EU i detta sammanhang bör det i enlighet med subsidiaritetsprincipen vara medlemsstaterna som fattar sådana beslut. För att garantera att det fastställs lämpliga minimikrav för sådana avtal och att den inre marknaden och den samlade marknadsordningen fungerar väl, bör dock vissa grundläggande villkor för användningen av sådana avtal fastställas på EU-nivå. Eftersom vissa mejerikooperativ i sina stadgar kan ha bestämmelser med liknande effekt bör de i sådana fall av förenklingsskäl undantas från avtalskravet. För att garantera att sådana system är effektiva när mellanhänder hämtar mjölk från mjölkproducenter för leverans till bearbetningsföretag, bör de tillämpas även i sådana fall.]

136. Det behövs också adekvat information om läget på marknaden för humle i unionen och om hur marknaden förväntas utvecklas. Det bör därför finnas bestämmelser om registrering av samtliga leveransavtal för humle som producerats i gemenskapen.

137. För att förbättra förvaltningen av vinproduktionskapaciteten bör medlemsstaterna till kommissionen lämna en inventering av sin produktionskapacitet på grundval av ett vinodlingsregister. För att uppmuntra medlemsstaterna att lämna inventeringen ges stöd för omstrukturering och omställning endast till de medlemsstater som har lämnat inventeringen. Producenter av druvor avsedda för vinframställning och producenter av must och vin bör skicka in skördedeklarationer, så att den information som är nödvändig för att kunna göra relevanta politiska och administrativa val finns tillgänglig. Medlemsstaterna bör kunna kräva att försäljare av druvor för vinframställning varje år deklarerar vilka mängder som saluförts från den senaste skörden. Producenter av must och vin och andra näringsidkare än detaljhandlare måste deklarera sina lager av must och vin.

138. För att de berörda produkterna ska kunna spåras i tillfredsställande utsträckning, särskilt med hänsyn till konsumentskyddet, bör det föreskrivas att alla produkter i vinsektorn som omfattas av denna förordning förses med ett följedokument vid omsättning inom unionen.

139. Det är också lämpligt att på vissa villkor och för vissa produkter föreskriva åtgärder som ska vidtas om störningar uppstår eller förväntas uppstå på grund av betydande ändringar i den inre marknadens priser eller i fråga om noteringar eller priser på världsmarknaden.

140. Medlemsstaternas myndigheter bör ha ansvaret för att denna förordning följs och det bör göras möjligt för kommissionen att övervaka och framförallt säkerställa efterlevnaden i vinsektorn.

141. Det måste inrättas en ram med särskilda åtgärder för etylalkohol som framställts av jordbruksprodukter, för att möjliggöra insamling av ekonomiska uppgifter och analys av statistisk information i syfte att övervaka marknaden. I den mån marknaden för etylalkohol som framställts av jordbruksprodukter är knuten till marknaden för etylalkohol i allmänhet, måste det också tillhandahållas upplysningar om marknaden för etylalkohol som inte framställts av jordbruksprodukter.

142. De utgifter som medlemsstaterna ådrar sig genom de skyldigheter som följer av denna förordning bör finansieras av unionen i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken[16].

143. För att öka de ekonomiska medel som är tillgängliga för vinsektorn enligt förordning (EG) nr 1698/2005, bör det gradvis överföras medel till den förordningens budget när de berörda beloppen är tillräckligt stora.

144. Kommissionen bör ges befogenhet att vidta de åtgärder som krävs för att lösa särskilda praktiska problem i en nödsituation.

145. Eftersom de gemensamma marknaderna för jordbruksprodukter ständigt utvecklas bör medlemsstaterna och kommissionen informera varandra om den relevanta utvecklingen och införa anmälningsmetoder för relevant utveckling och information.

146. För att undvika missbruk av de förmåner som föreskrivs i denna förordning, bör förmåner inte beviljas eller, beroende på situationen, bör de dras in om det konstateras att villkoren för att förmånerna ska kunna beviljas har utformats på ett konstlat sätt som strider mot syftet med denna förordning.

147. För att garantera att skyldigheterna i denna förordning uppfylls behövs kontroller och administrativa åtgärder och sanktioner vid bristande efterlevnad liksom bestämmelser om ställande och frisläppande av säkerheter för att garantera en sund förvaltning av den samlade marknadsordningen inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Bestämmelserna bör omfatta återvinning av felaktiga utbetalningar och rapporteringsskyldigheter för medlemsstaterna till följd av tillämpningen av denna förordning.

148. Enligt förordning (EG) nr 1234/2007 kommer åtgärderna för marknadsförvaltningen i flera sektorer att löpa ut 2012. Efter det att förordning (EG) nr 1234/2007 upphört att gälla bör de relevanta bestämmelserna fortsätta att gälla till utgången av de berörda ordningarna.

149. För att säkerställa ett otvetydigt rättsläge när det gäller tillämpningen av reglerna om saluföring bör kommissionen fastställa vilket datum vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 1234/2007 upphör att gälla för den berörda sektorn.

150. För att säkerställa en smidig övergång från bestämmelserna om sektorerna för frukt och grönsaker i förordning (EG) nr 1234/2007 till bestämmelserna i denna förordning bör kommissionen ha befogenhet att anta övergångsbestämmelser.

151. Denna förordning bör tillämpas från och med ikraftträdandet. Bestämmelsen om inrättande av en allmän handelsnorm bör dock tillämpas först [ett år efter förordningens ikraftträdande].

152. [När det gäller avtalsförhållanden och producent- och branschorganisationer i sektorerna för mjölk och mjölkprodukter är de åtgärder som föreskrivs i denna förordning motiverade av de nuvarande ekonomiska förhållandena på mejerimarknaden och leveranskedjans struktur. De bör därför tillämpas under tillräckligt lång tid (både före och efter avskaffandet av mjölkkvoterna) för att de ska få full effekt. Eftersom åtgärderna är så pass omfattande bör de dock vara tillfälliga och det bör göras en översyn av hur de har fungerat och avgöras om de bör fortsätta att tillämpas. Detta bör behandlas i kommissionens rapporter om utvecklingen av mjölkmarknaden, som ska läggas fram senast den 30 juni 2014 och den 31 december 2018 och särskilt omfatta potentiella incitament för att uppmuntra jordbrukare att ingå gemensamma produktionsavtal.]

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

MOTIVERING 2

1. BAKGRUND 2

2. RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER SAMT KONSEKVENSANALYSER 4

3. RÄTTSLIGA ASPEKTER 5

4. BUDGETKONSEKVENSER 6

5. KOMPLETTERANDE INFORMATION 6

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) 7

DEL I INLEDANDE BESTÄMMELSER 38

DEL II DEN INRE MARKNADEN 41

AVDELNING I MARKNADSINTERVENTION 41

KAPITEL I Offentlig intervention och privat lagring 41

Avsnitt I Inledande bestämmelser om offentlig intervention och privat lagring 41

Avsnitt II Offentlig intervention 43

Underavsnitt I Allmänna bestämmelser 43

Underavsnitt II Inledande av uppköp 44

Underavsnitt III Interventionspriser 45

Underavsnitt IV Avsättning av interventionsprodukter 46

[Underavsnitt V Utdelning till de sämst ställda i unionen 47

Avsnitt III Privat lagring 51

Underavsnitt I Obligatoriskt stöd 51

Underavsnitt II Icke obligatoriskt stöd 52

Avsnitt IV Gemensamma bestämmelser om offentlig intervention och privat lagring 54

Underavsnitt I Allmänna bestämmelser 54

Underavsnitt II Särskilda bestämmelser om klassificering av slaktkroppar 59

KAPITEL II Särskilda interventionsåtgärder 62

Avsnitt I Marknadsstödjande undantagsåtgärder 62

Avsnitt II Åtgärder inom sektorerna för spannmål och ris 63

Avsnitt III Åtgärder inom sockersektorn 64

Avsnitt IV Anpassning av utbudet 67

KAPITEL III Systemen för produktionsstyrning 68

Avsnitt I Allmänna bestämmelser 68

Avsnitt II Socker 68

Underavsnitt I Kvottilldelning och förvaltning 68

Underavsnitt II Kvotöverskridande 70

Avsnitt III Mjölk 72

Underavsnitt I Allmänna bestämmelser 72

Underavsnitt II Kvottilldelning och förvaltning 74

Underavsnitt III Kvotöverskridande 79

Avsnitt IV Procedurregler för sockerkvoter och mjölkkvoter 83

Underavsnitt I Procedurregler för sockerkvoter 83

Underavsnitt II Procedurregler för mjölkkvoter 84

Avdelning V Produktionskapacitet i vinsektorn 86

Underavsnitt I Olagliga planteringar 86

Underavsnitt II Övergångssystem för planteringsrätter 88

Underavsnitt III Saluföringsregler för att förbättra och stabilisera den gemensamma vinmarknadens funktion 93

KAPITEL IV Stödordningar 94

Avsnitt I Produktionsbidrag inom sockersektorn 94

Avsnitt II Stöd inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter 95

Underavsnitt I Stöd för särskilda ändamål 95

Underavsnitt II Villkor för ostframställning 97

Underavsnitt III Stöd för leverans av mjölkprodukter till skolelever 98

Avsnitt IV Stöd inom sektorn för humleodling 99

Avdelning V Stöd inom sektorn för olivolja och bordsoliver 100

Avsnitt VI Stöd inom sektorn för frukt och grönsaker 102

Underavsnitt I Producentgrupper 102

Underavsnitt II Driftsfonder och verksamhetsprogram 104

Underavsnitt III Program för frukt i skolan 111

Avsnitt VII Stödprogram inom vinsektorn 114

Underavsnitt I Inledande bestämmelser 114

Underavsnitt II Inlämning av stödprogram och deras innehåll 115

Underavsnitt III Särskilda stödåtgärder 117

Underavsnitt IV Procedurbestämmelser 122

Avsnitt VIII Särskilda bestämmelser för biodlingssektorn 124

Avsnitt IX Stöd inom sektorn för silkesodling 126

AVDELNING II REGLER FÖR SALUFÖRING OCH PRODUCENTORGANISATIONER 128

[KAPITEL I Regler för saluföring 128

Avsnitt I Handelsnormer 128

Underavsnitt I Inledande bestämmelser 128

Underavsnitt II Allmän handelsnorm 128

Underavsnitt III Sektor- eller produktspecifika handelsnormer 129

Underavsnitt IV Handelsnormer för import och export 135

Underavsnitt V Gemensamma bestämmelser 136

Avsnitt II Ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och traditionella uttryck inom vinsektorn 137

Underavsnitt I Inledande bestämmelser 137

Underavsnitt II Ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar 138

Underavsnitt III Traditionella uttryck 150

Avsnitt III Märkning och presentation inom vinsektorn 152

KAPITEL II Producentorganisationer, producentgrupper, branschorganisationer och aktörsorganisationer 157

Avsnitt I Allmänna principer 157

Avsnitt II Bestämmelser rörande producent- och branschorganisationer samt producentgrupper inom sektorn för frukt och grönsaker 161

Underavsnitt I Stadgar för och erkännande av producentorganisationer 162

Underavsnitt II Sammanslutningar av producentorganisationer och producentgrupper 164

Underavsnitt III Utvidgad tillämpning av reglerna till att omfatta producenter i ett ekonomiskt område 165

Underavsnitt IV Branschorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker 168

Avsnitt III Bestämmelser rörande producent- och branschorganisationer inom vinsektorn 171

Avsnitt IV Bestämmelser rörande branschorganisationer inom tobakssektorn 172

[Avsnitt V 173

Producentorganisationer inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter 173

Avsnitt VI Förfaranden 175

DEL III HANDEL MED TREDJELÄNDER 177

KAPITEL I Allmänna bestämmelser 177

KAPITEL II Import 178

Avsnitt I Importlicenser 178

Avsnitt II Importtullar och importavgifter 181

Avsnitt III Förvaltning av importkvoter 185

Avsnitt IV Särskilda bestämmelser för vissa produkter 188

Underavsnitt I Särskilda bestämmelser för import avseende sektorerna för spannmål och ris 188

Underavsnitt II Importsystem för socker 190

Underavsnitt III Särskilda bestämmelser för import av hampa 191

Underavsnitt IV Särskilda bestämmelser för import av humle 191

Avsnitt V Skyddsåtgärder och aktiv förädling 192

KAPITEL III Export 194

Avsnitt I Exportlicenser 194

Avsnitt II Exportbidrag 196

Avsnitt III Förvaltning av exportkvoter inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter 201

Avsnitt IV Särskild behandling vid import till tredjeländer 202

Avsnitt V Särskilda bestämmelser för levande växter 202

Avsnitt VI Passiv förädling 203

DEL IV KONKURRENSREGLER 204

KAPITEL I Regler för företag 204

KAPITEL II Regler om statligt stöd 210

DEL V SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FLERA ELLER ENSKILDA SEKTORER 214

KAPITEL I Särskilda bestämmelser för flera sektorer 214

Avsnitt I Störningar på marknaden 214

Avsnitt II Rapportering 215

KAPITEL II 216

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR ENSKILDA SEKTORER 216

Avsnitt I Humle 216

Avsnitt II Vin 217

Avsnitt III Mjölk och mjölkprodukter 220

Avsnitt IV Etylalkohol 222

DEL VI ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 224

DEL VII DELEGERING AV BEFOGENHET, TILLÄMPNINGSBESTÄMMELSER, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER 228

KAPITEL I Delegering av befogenhet och tillämpningsbestämmelser 228

KAPITEL II Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser 230

BILAGA I FÖRTECKNING ÖVER DE PRODUKTER SOM AVSES I ARTIKEL 1.1 Del I: Spannmål 233

Del II: Risprodukter 236

Del III: Socker 237

Del IV: Torkat foder 237

Del V: Frön 238

Del VI: Humle 239

Del VII: Olivolja och bordsoliver 239

Del VIII: Lin och hampa som odlas för fiberproduktion 239

Del IX: Frukt och grönsaker 240

Del X: Bearbetade produkter av frukt och grönsaker 240

Del XI: Bananer 243

Del XII: Vin 243

Del XIII: Levande träd och andra levande växter, lökar, rötter o.d.; snittblommor och snittgrönt 244

Del XIV: Råtobak 244

Del XV: Nöt- och kalvkött 244

Del XVI: Mjölk och mjölkprodukter 245

Del XVII: Griskött 245

Del XVIII: Får- och getkött 246

Del XIX: Ägg 246

Del XX: Fjäderfäkött 247

Del XXI: Andra produkter 247

BILAGA II FÖRTECKNING ÖVER PRODUKTER FÖR VILKA SÄRSKILDA ÅTGÄRDER HAR UPPRÄTTATS ENLIGT ARTIKEL 1.2 Del I: Etylalkohol som framställts av jordbruksprodukter 254

Del II: Biodlingsprodukter 254

Del III: Silkesmaskar 254

BILAGA III DE DEFINITIONER SOM AVSES I ARTIKEL 2.1 Del I: Definitioner avseende rissektorn 255

Del II: Definitioner avseende sockersektorn 258

Del III: Definitioner avseende humlesektorn 259

Del IV: Definitioner för vinsektorn 259

Del V: Definitioner avseende nöt- och kalvköttssektorn 262

Del VI: Definitioner avseende mjölk- och mejerisektorn 262

Del VIII: Definitioner avseende äggsektorn 262

Del VIII: Definitioner avseende sektorn för fjäderfäkött 262

Del IX: Definitioner avseende biodlingssektorn 264

BILAGA IV STANDARDKVALITET FÖR RIS OCH SOCKER ENLIGT ARTIKEL 8.1 OCH 8.3 266

BILAGA V UNIONSSKALOR FÖR KLASSIFICERING AV SLAKTKROPPAR ENLIGT ARTIKEL 34 268

BILAGA VI NATIONELLA OCH REGIONALA KVOTER FÖR PRODUKTION AV SOCKER, ISOGLUKOS OCH INULINSIRAP ENLIGT ARTIKEL 50 från och med regleringsåret 2010/11 ska följande gälla 272

BILAGA VII NÄRMARE FÖRESKRIFTER FÖR ÖVERFÖRINGAR AV SOCKER- ELLER ISOGLUKOSKVOTER ENLIGT ARTIKEL 53 I 274

BILAGA VIII NATIONELLA KVOTER FÖR PRODUKTION AV MJÖLK OCH ANDRA MJÖLKPRODUKTER ENLIGT ARTIKEL 59 277

BILAGA IX REFERENSFETTHALT ENLIGT ARTIKEL 63 279

BILAGA X BUDGET FÖR STÖDPROGRAM ENLIGT ARTIKEL 136.1 280

BILAGA XI INTERNATIONELLA ORGANISATIONER SOM AVSES I ARTIKEL 159.3 281

BILAGA XII DEFINITIONER, BETECKNINGAR OCH VARUBETECKNING AVSEENDE PRODUKTER ENLIGT ARTIKEL 163 282

Del I. Kött av nötkreatur som är tolv månader eller yngre 282

I. Definition 282

II. Varubeteckningar 282

Del II. Vinprodukter 285

Del III. Mjölk och mjölkprodukter 291

Del IV. Mjölk avsedd som livsmedel enligt KN-nummer 0401 293

Del V. Produkter från fjäderfäköttsektorn 296

Del VI. Bredbara fetter 298

Del VII. Beteckningar och definitioner avseende olivolja och olja av olivrestprodukter 301

Tillägg till bilaga XII (som avses i del II) Vinodlingszoner 302

BILAGA XIII Del I Berikning, syrning och avsyrning i vissa vinodlingszoner 307

Del II Restriktioner 310

BILAGA XIV UTTÖMMANDE FÖRTECKNING ÖVER REGLER VARS TILLÄMPNING FÅR UTVIDGAS TILL ATT OMFATTA ICKE-MEDLEMSPRODUCENTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 218 OCH ARTIKEL 224 313

BILAGA XV IMPORTTULL PÅ RIS ENLIGT ARTIKLARNA 242 OCH 244 315

BILAGA XVI SORTER AV BASMATIRIS SOM AVSES I ARTIKEL 243 317

BILAGA XVII FÖRTECKNING ÖVER VAROR FRÅN SEKTORERNA FÖR SPANNMÅL, RIS, SOCKER, MJÖLK OCH ÄGG VID TILLÄMPNING AV ARTIKEL 16 a ii OCH FÖR BEVILJANDE AV DE EXPORTBIDRAG SOM AVSES DEL III KAPITEL III AVSNITT II Del I: Spannmål 318

Del II: Ris 321

Del III: Socker 323

Del IV: Mjölk 326

Del V: Ägg 329

BILAGA XVIII FÖRTECKNING ÖVER VISSA VAROR SOM INNEHÅLLER SOCKER FÖR BEVILJANDE AV DE EXPORTBIDRAG SOM AVSES I DEL III KAPITEL III AVSNITT II 330

BILAGA XIX BUDGETANSLAG FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING I VINPRODUCERANDE REGIONER ENLIGT ARTIKEL 314.3 331

BILAGA XX JÄMFÖRELSETABELL SOM AVSES I ARTIKEL 325.3 332

DEL IINLEDANDE BESTÄMMELSER

Artikel 1 Tillämpningsområde

1. Genom denna förordning upprättas gemensam marknadsordning för produkter inom följande sektorer, som förtecknas i bilaga I:

a) Spannmål, del I i bilaga I.

b) Ris, del II i bilaga I.

c) Socker, del III i bilaga I.

d) Torkat foder, del IV i bilaga I.

e) Utsäde, del V i bilaga I.

f) Humle, del VI i bilaga I.

g) Olivolja och bordsoliver, del VII i bilaga I.

h) Lin och hampa, del VIII i bilaga I.

i) Frukt och grönsaker, del IX i bilaga I.

j) Bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, del X i bilaga I.

k) Bananer, del XI i bilaga I.

l) Vin, del XII i bilaga I.

m) Levande växter och blomsterodlingsprodukter, del XIII i bilaga I (nedan kallad sektorn för levande växter ).

n) Råtobak, del XIV i bilaga I.

o) Nöt- och kalvkött, del XV i bilaga I.

p) Mjölk och mjölkprodukter, del XVI i bilaga I.

q) Griskött, del XVII i bilaga I.

r) Får- och getkött, del XVIII i bilaga I.

s) Ägg, del XIX i bilaga I.

t) Fjäderfäkött, del XX i bilaga I.

u) Andra produkter, del XXI i bilaga I.

2. Genom denna förordning fastställs särskilda åtgärder för följande sektorer, som förtecknas och när så krävs definieras i bilaga II:

a) Etylalkohol som framställts av jordbruksprodukter, del I i bilaga II (nedan kallad jordbruksalkoholsektorn ).

b) Biodlingsprodukter, del II i bilaga II (nedan kallad sektorn för biodlingsprodukter ).

c) Silkesodling, del III i bilaga II (nedan kallad sektorn för silkesodling ).

3. När det gäller potatis, färsk eller kyld, enligt KN-nummer 0701, ska kapitel II i del IV tillämpas.

Artikel 2 Definitioner

1. I denna förordning ska de definitioner för respektive sektor, som förtecknas i bilaga III, gälla.

2. I denna förordning avses med

a) jordbrukare : jordbrukare enligt definitionen i artikel 2 a i förordning (EG) nr 73/2009,

b) utbetalande organ : det eller de organ som utsetts av en medlemsstat i enlighet med förordning (EG) nr 1290/2005,

c) interventionspris : det pris till vilket produkterna ska köpas in genom offentliga interventionsköp.

Artikel 3 Regleringsår

Regleringsåren ska ha följande löptid:

a) 1 januari–31 december under ett givet år för banansektorn.

b) 1 april–31 mars det påföljande året för

i) sektorn för torkat foder,

ii) sektorn för silkesodling,

c) 1 juli–30 juni det påföljande året för

i) spannmålssektorn,

ii) sektorn för utsäde,

iii) sektorn för olivolja och bordsoliver,

iv) sektorn för lin och hampa,

v) sektorn för mjölk och mjölkprodukter.

d) 1 augusti–31 juli det påföljande året för vinsektorn,

e) 1 september–31 augusti det påföljande året för rissektorn.

f) 1 oktober–30 september det påföljande året för sockersektorn.

För att ta hänsyn till de särskilda förhållandena i sektorerna för frukt och grönsaker och bearbetad frukt och bearbetade grönsaker ska kommissionen, när så krävs, fastställa regleringsårens löptid för sådana produkter genom delegerade akter.

Artikel 4 Delegerade befogenheter

För att ta hänsyn till de särskilda förhållandena i varje sektor och hantera förändringar i marknadssituationen får kommissionen genom delegerade akter uppdatera definitionerna i del I i bilaga III.

Artikel 5 Genomförandebefogenheter

Kommissionen får, genom genomförandeakter,

a) fastställa omräkningstalen för ris vid olika bearbetningsstadier, bearbetningskostnaderna och biprodukternas värde,

b) anta alla nödvändiga åtgärder i samband med tillämpningen av omräkningskurser.

DEL II DEN INRE MARKNADEN

AVDELNING I MARKNADSINTERVENTION

KAPITEL IOffentlig intervention och privat lagring

Avsnitt IInledande bestämmelser om offentlig intervention och privat lagring

ARTIKEL 6 Tillämpningsområde

1. I detta kapitel fastställs bestämmelser rörande, i tillämpliga fall, uppköp inom ramen för offentlig intervention och beviljande av stöd för privat lagring inom följande sektorer:

a) Spannmål

b) Ris

c) Socker

d) Olivolja och bordsoliver

e) Nöt- och kalvkött

f) Mjölk och mjölkprodukter

g) Griskött

h) Får- och getkött

2. I detta kapitel avses med

a) spannmål : spannmål som skördats i unionen,

b) mjölk : komjölk som producerats i unionen,

c) grädde : grädde som direkt och uteslutande är framställd av mjölk.

Artikel 7 Ursprung i EU

Om inte annat följer av artikel 6.2 ska endast produkter med ursprung i unionen berättiga till uppköp inom ramen för offentlig intervention eller beviljande av stöd för privat lagring.

Artikel 8 Referenspriser

1. För produkter som omfattas av interventionsåtgärder enligt artikel 6.1 ska följande referenspriser tillämpas:

a) När det gäller spannmålssektorn: 101,31 EUR/ton.

b) När det gäller paddyris, 150 EUR/ton för standardkvalitet enligt definitionen i punkt A i bilaga IV.

c) När det gäller socker:

i) för vitsocker: 404,4 EUR/ton från och med regleringsåret 2009/10,

ii) för råsocker: 335,2 EUR/ton från och med regleringsåret 2009/10.

d) När det gäller nöt- och kalvköttssektorn: 2 224 EUR/ton för slaktkroppar av handjur av nötkreatur av kvaliteten R3 enligt den unionsskala för klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur som avses i artikel 34.1 a.

e) När det gäller sektorn för mjölk och mjölkprodukter:

i) 246,39 EUR/100 kg för smör.

ii) 169,80 EUR/100 kg för skummjölkspulver.

f) När det gäller grisköttssektorn: 1 509,39 EUR/ton för slaktkroppar av gris av standardkvalitet på grunval av slaktvikt och slaktkropparnas innehåll av magert kött i enlighet med den unionsskala för klassificering av slaktkroppar av gris som avses i artikel 34.1 b enligt följande:

i) Slaktkroppar som väger minst 60 men mindre än 120 kg: klass E i enlighet med punkt B.II i bilaga V.

ii) Slaktkroppar som väger 120–180 kg: klass R i enlighet med punkt B.II i bilaga V.

2. Referenspriserna för spannmål och ris enligt punkterna 1 a och 1 b ska avse grossistledet för varor, fritt lager, före lossning. Dessa referenspriser ska gälla för alla de interventionsorter i unionen som avses i artikel 30.

3. De referenspriser som fastställs i punkt 1 c leden i och ii ska tillämpas på socker i lösvikt av standardkvalitet enligt definitionen i punkt B i bilaga IV, fritt fabriken.

4. De referenspriser som fastställs i punkt 1 i denna artikel får med tillämpning av förfarandet i artikel 43.2 i fördraget ändras mot bakgrund av produktions- och marknadsutvecklingen.

Artikel 9 Prisrapportering på sockermarknaden

Kommissionen ska anta genomförandeakter för att inrätta ett informationssystem för priser på sockermarknaden, inklusive ett system för offentliggörande av prisnivåer för sockermarknaden.

Systemet ska basera sig på information från företag som producerar vitsocker eller från andra aktörer inom sockerhandeln. Informationen ska omfattas av sekretess.

Kommissionen ska se till att den offentliggjorda informationen inte gör det möjligt att identifiera enskilda företags eller aktörers priser.

Avsnitt IIOffentlig intervention

UNDERAVSNITT I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

ARTIKEL 10 Produkter som berättigar till offentlig intervention

Offentlig intervention ska tillämpas i fråga om följande produkter om inte annat följer av detta avsnitt och de ytterligare krav och villkor som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter och genomförandeakter i enlighet med artiklarna 31 och 32:

a) Vanligt vete, durumvete, korn, majs och sorghum.

b) Paddyris.

c) Färskt eller kylt nöt- och kalvkött med KN-numren 0201 10 00 och 0201 20 20 till 0201 20 50.

d) Smör som direkt och uteslutande är framställt av pastöriserad grädde i ett godkänt företag i unionen och som har en lägsta smörfetthalt av 82 viktprocent och en högsta vattenhalt av 16 viktprocent.

e) Skummjölkspulver av högsta kvalitet som framställts genom spraytorkning i ett godkänt företag i unionen och med en lägsta proteinhalt på 34,0 viktprocent beräknat på den fettfria torrsubstansen.

Underavsnitt IIInledande av uppköp

ARTIKEL 11 Perioder för offentlig intervention

Offentlig intervention får ske under följande perioder:

a) 1 november–31 maj när det gäller spannmål.

b) 1 april–31 juli när det gäller paddyris.

c) Fortlöpande under alla regleringsår när det gäller nöt- och kalvkött.

d) 1 mars–31 augusti när det gäller smör och skummjölkspulver.

Artikel 12 Inledande av offentlig intervention

1. Under de perioder som anges i artikel 11 får offentlig intervention ske enligt följande:

a) Intervention avseende vanligt vete.

b) Intervention avseende durumvete, korn, majs, sorghum, paddyris, socker, smör och skummjölkspulver upp till de interventionsgränser som anges i artikel 13.1.

c) Intervention avseende nöt- och kalvkött som inleds av kommissionen genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1, om det genomsnittliga marknadspris för nöt- och kalvkött i en medlemsstat eller i en region i en medlemsstat som noteras på grundval av den unionsskala för klassificering av slaktkroppar som avses i artikel 34.1 för en representativ period är lägre än 1 560 EUR/ton.

2. Offentlig intervention avseende nöt- och kalvkött enligt punkt 1 c ska avslutas av kommissionen genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1, om de villkor som anges i punkt 1 b inte längre uppfylls under en representativ period.

Artikel 13 Kvantitetsgränser för intervention

1. Uppköpen inom ramen för offentlig intervention ska begränsas till följande kvantiteter:

a) 0 ton under var och en av de perioder som anges i artikel 11 a respektive 11 b när det gäller durumvete, korn, majs, sorghum och paddyris.

b) 30 000 ton under var och en av de perioder som anges i artikel 11 d när det gäller smör.

c) 109 000 ton under var och en av de perioder som anges i artikel 11 d när det gäller skummjölkspulver.

2. När det gäller de produkter som anges i punkt 1 får kommissionen genom genomförandeakter besluta om fortsatt offentlig intervention utöver de kvantiteter som anges i den punkten om situationen på marknaden, och i synnerhet marknadsprisernas utveckling, så kräver.

Underavsnitt IIIInterventionspriser

ARTIKEL 14 Interventionspriser

1. Interventionspriset

a) för vanligt vete ska motsvara referenspriset för en erbjuden maximikvantitet på 3 miljoner ton per period för intervention såsom de fastställs i artikel 11 a,

b) för smör ska motsvara 90 % av referenspriset för mängder som erbjuds inom gränsen i artikel 13.1 b,

c) för skummjölkspulver ska motsvara referenspriset för mängder som erbjuds inom gränsen i artikel 13.1 c.

2. Kommissionen ska, genom genomförandeakter, fastställa interventionspriser och interventionskvantiteter för följande produkter genom anbudsförfaranden:

a) Vanligt vete i mängder som överstiger den erbjudna maximikvantiteten på 3 miljoner ton per interventionsperiod enligt artikel 11 a.

b) Durumvete, korn, majs, sorghum och paddyris genom tillämpning av artikel 13.2.

c) Nöt- och kalvkött.

d) Smör i erbjudna mängder som överstiger gränsen i artikel 13.1 b genom tillämpning av artikel 13.2.

e) Skummjölkpulver i erbjudna mängder som överstiger gränsen i artikel 13.1 c genom tillämpning av artikel 13.2.

Under särskilda omständigheter får kommissionen genom tillämpningsakter fastställa att ett anbudsförfarande endast ska omfatta en medlemsstat eller en region i en medlemsstat eller att interventionspriserna och interventionskvantiteterna ska fastställas per medlemsstat eller region i en medlemsstat på grundval av noterade genomsnittliga marknadspriser.

3. De högsta uppköpspriser som fastställs i enlighet med anbudsförfarandena i punkt 2 får inte överskrida följande värden:

a) När det gäller spannmål och paddyris: respektive referenspris.

b) När det gäller nöt- och kalvkött: det genomsnittliga marknadspris som noteras i en medlemsstat eller i en region i en medlemsstat med tillägg av ett belopp som kommissionen genom genomförandeakter ska fastställa på grundval av objektiva kriterier.

c) När det gäller smör: 90 % av referenspriset.

d) När det gäller skummjölkspulver: referenspriset.

4. De interventionspriser som avses i punkterna 1, 2 och 3 ska

a) för spannmål inte påverka prishöjningar eller prissänkningar av kvalitetsskäl, och

b) för paddyris höjas eller sänkas i enlighet därmed om kvaliteten på produkter som erbjuds det utbetalande organet skiljer sig från standardkvaliteten enligt punkt A i bilaga IV. Dessutom får kommissionen genom delegerade akter fastställa höjningar och sänkningar av interventionspriset för att säkerställa att produktionen inriktas på vissa sorter.

Underavsnitt IVAvsättning av interventionsprodukter

ARTIKEL 15 Allmänna principer

Avsättning av produkter som köpts upp inom ramen för offentlig intervention ska ske på ett sådant sätt att det inte uppstår några störningar på marknaden och att uppköparna garanteras lika tillträde till varorna och likabehandling och med beaktande av de åtaganden som följer av avtal som ingåtts enligt artikel 218 i fördraget.

Artikel 16 Avsättning av socker

De utbetalande organen får endast sälja socker som köpts upp inom ramen för offentlig intervention till ett pris som är högre än det fastställda referenspriset för det regleringsår då försäljningen sker.

För att ta tillvara särskilda möjligheter att avsätta interventionslager utan att marknaden störs, får kommissionen dock genom delegerade akter besluta att de utbetalande organen

a) får sälja sockret till ett pris som motsvarar eller är lägre än det referenspris som avses i första stycket, om sockret är avsett

i) att användas som djurfoder,

ii) att exporteras, antingen utan ytterligare bearbetning eller efter bearbetning till produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget eller till varor som förtecknas i del III i bilaga XVII till denna förordning, eller

iii) för industriellt bruk enligt artikel 55.

b) får göra obearbetat socker som de innehar tillgängligt för konsumtion som livsmedel på unionens inre marknad, för välgörenhetsorganisationer – som ska vara erkända av den berörda medlemsstaten eller, om en medlemsstat inte har erkänt någon sådan organisation, av kommissionen – till ett pris som är lägre än det gällande referenspriset eller gratis för distribution som ett led i individuella katastrofbiståndsinsatser.

[Underavsnitt VUtdelning till de sämst ställda i unionen

ARTIKEL 17 Ordning för livsmedelsutdelning till de sämst ställda i unionen

1. En stödordning ska upprättas under vilken livsmedel får delas ut till de sämst ställda i unionen via organisationer som utses av medlemsstaterna. Produkter i interventionslager ska ställas till förfogande för detta ändamål, men om interventionslagren inte lämpar sig för utdelning av livsmedel inom ramen för denna ordning, ska livsmedel köpas upp på marknaden.

Vid tillämpning av första stycket ska med ”sämst ställda” avses fysiska personer, dvs. individer eller familjer, eller grupper bestående av sådana personer, som på grundval av kriterier som antagits av de nationella behöriga myndigheterna konstaterats eller erkänts vara, eller enligt kriterier som tillämpas av de utsedda organisationerna och som godkänts av de behöriga myndigheterna, bedömts vara beroende av socialt eller ekonomiskt stöd.

2. Medlemsstater som önskar delta i ordningen i punkt 1 ska lämna in program för livsmedelsutdelning till kommissionen med uppgifter om

a) programmets huvuddrag och mål,

b) vilka organisationer som utsetts,

c) ansökningarna avseende de livsmedelsmängder som ska delas ut under en treårsperiod samt andra relevanta upplysningar.

Medlemsstaterna ska välja livsmedel utifrån objektiva kriterier, även livsmedlens näringsvärde och hur lämpade de är för utdelning. I detta syfte får medlemsstaterna ge företräde för produkter med ursprung i EU.

3. Kommissionen ska anta treårsplaner utifrån den ansökan som medlemsstaterna lämnar in i enlighet med punkt 2 första stycket och annan information som anses relevant.

Varje treårsplan ska innehålla uppgifter om unionens årliga ekonomiska anslag per medlemsstat och medlemsstaternas minsta årliga ekonomiska bidrag. Anslagen för planens andra och tredje år ska vara preliminära.

De medlemsstater som deltar i ordningen ska varje år bekräfta den ansökan som avses i punkt 2 första stycket led c. Efter en sådan bekräftelse ska kommissionen besluta om de slutgiltiga anslagen för varje påföljande år inom ramen för de budgetanslag som står till förfogande.

I treårsplanerna ska det fastställas att livsmedel som omfattas av treårsplanen och som inte är tillgängliga i interventionslagren i de medlemsstater där de begärs, ska överföras från medlemsstater där de finns i interventionslager.

En treårsplan får ses över mot bakgrund av ändrade förhållanden som påverkar dess tillämpning.

4. De organisationer som utses av medlemsstaterna enligt punkt 1 får inte vara affärsdrivande.

Livsmedlen ska gratis ställas till förfogande för dessa organisationer.

Utdelningen av livsmedel till de sämst ställda ska

a) vara gratis, eller

b) ske till ett pris som under inga omständigheter överstiger vad som kan anses berättigat med hänsyn till de kostnader som de utsedda organisationerna ådrar sig i samband med genomförandet av åtgärden, andra än de kostnader som kan täckas i enlighet med punkt 7 andra stycket leden a och b.

5. De medlemsstater som deltar ska

a) till kommissionen överlämna en årlig rapport om genomförandet av ordningen, och

b) i god tid underrätta kommissionen om sådan utveckling som påverkar genomförandet av livsmedelsutdelningsprogrammen.

6. Unionen ska samfinansiera de kostnader som är stödberättigande enligt ordningen. Samfinansieringen ska varken

a) överstiga sammanlagt 500 miljoner EUR per budgetår, eller

b) överstiga 75 % av de stödberättigande kostnaderna eller 90 % av dessa kostnader i de medlemsstater som är berättigade till finansiering från Sammanhållningsfonden under perioden 2007–2013 i enlighet med förteckningen i bilaga I till kommissionens beslut 2006/596/EG[17].

7. De kostnader som berättigar till stöd inom ramen för ordningen ska vara

a) kostnaden för livsmedel som frisläpps ur interventionslager,

b) kostnaden för livsmedel som köps upp på marknaden, och

c) kostnaderna för transporten av livsmedel i interventionslager mellan medlemsstater när så krävs.

Inom ramarna för de ekonomiska resurser som är tillgängliga för genomförandet av treårsplanen i varje medlemsstat, får de nationella behöriga myndigheterna betrakta följande kostnader som stödberättigande:

a) Kostnaderna för transport av livsmedel till de utsedda organisationernas lagerlokaler.

b) De utsedda organisationernas följande kostnader, i den utsträckning de är direkt kopplade till genomförandet av planen:

i) Administrativa kostnader.

ii) Kostnaderna för transporten från de utsedda organisationernas lagerlokaler till den slutliga utdelningsplatsen.

iii) Lagringskostnader.

8. Medlemsstaterna ska utföra administrativa och fysiska kontroller för att säkerställa att planen genomförs i enlighet med gällande regler och ska besluta vilka sanktioner som ska vidtas vid oegentligheter.

9. Förpackningarna med livsmedel som delas ut inom ramen för planerna ska, liksom utdelningsplatserna, vara tydligt märkta med ”EU-stöd” och bära Europeiska unionens emblem.

10. Unionsordningen ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av nationella ordningar för livsmedelsutdelning till de sämst ställda i enlighet med unionslagstiftningen.

Artikel 18

Delegerade befogenheter

1. För att säkerställa att de budgetmedel som är avsatta för ordningen i artikel 17 används effektivt, ska kommissionen genom delegerade akter bestämma vilken metod som ska användas vid beräkningen av den totala fördelningen av resurser till medlemsstaterna, inklusive utdelningen av interventionsprodukter och finansiella medel för uppköp av livsmedel på marknaden. Den ska också fastställa bokföringsvärdet av produkter som frisläpps från interventionslagren, och vilken metod som ska användas vid omfördelning av resurser mellan medlemsstaterna till följd av en översyn av treårsplanen.

2. För att säkerställa att de budgetmedel som är avsatta för ordningen i artikel 17 används ändamålsenligt och effektivt, och för att garantera aktörernas rättigheter och skyldigheter, ska kommissionen genom delegerade akter anta bestämmelser enligt vilka anbudsförfaranden alltid krävs i samband med genomförandet av ordningen för livsmedelsutdelning, bestämmelser om den säkerhet som kommer att ställas av anbudsgivarna, och bestämmelser om de påföljder, minskningar och uteslutningar som kommer att tillämpas av medlemsstaterna, framför allt i samband med att tidsfristerna för uttag av produkter ur interventionslager inte efterlevs och vid allvarliga brister eller oegentligheter i samband med genomförandet av treårsplanen.

Artikel 19

Genomförandebefogenheter

Kommissionen ska genom genomförandeakter anta bestämmelser som gör att treårsplanen och de nationella ordningarna om livsmedelsutdelning som avses i artikel 17 genomförs enhetligt. Sådana rättsakter ska omfatta

a) närmare föreskrifter och förfaranden för antagande och översyn av treårsplanerna, inklusive relevanta tidsfrister,

b) antagande och översyn av treårsplanerna, liksom de slutgiltiga anslag som avses i artikel 17.3 tredje stycket,

c) bestämmelser om ytterligare beståndsdelar i treårsplanerna, regler för leverans av livsmedel, samt förfaranden och tidsfrister i samband med uttag av interventionsprodukter och överföringar mellan medlemsstater,

d) bestämmelser om formatet för de årliga genomföranderapporterna och de nationella ordningarna för livsmedelsutdelning,

e) närmare föreskrifter för återbetalning av de kostnader som avses i artikel 17.7 andra stycket, inklusive finansieringstak och tidsfrister,

f) enhetliga villkor avseende anbudsinfordran, inklusive villkor som rör livsmedel och leveransen av livsmedel,

g) bestämmelser om administrativa och fysiska kontroller som medlemsstaterna ska utföra,

h) enhetliga bestämmelser om förfaranden och tidsfrister för betalning, minskningar vid bristande efterlevnad, räkenskapsbestämmelser och förfaranden för överföringar mellan medlemsstater, inklusive en beskrivning av de uppgifter som de nationella interventionsorganen ska utföra,

i) enhetliga villkor för tillämpningen av artikel 17.9.]

Avsnitt IIIPrivat lagring

UNDERAVSNITT I OBLIGATORISKT STÖD

ARTIKEL 20 Stödberättigande produkter

Stöd för privat lagring ska beviljas för följande produkter om inte annat följer av de villkor som fastställs i detta avsnitt och de ytterligare krav och villkor som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter och genomförandeakter i enlighet med artiklarna 31 och 32:

i) Osaltat smör som är framställt av grädde eller mjölk i ett godkänt företag i unionen med en lägsta smörfetthalt av 82 viktprocent, en högsta fettfri mjölktorrsubstans av 2 viktprocent och en högsta vattenhalt av 16 viktprocent.

ii) Saltat smör som är framställt av grädde eller mjölk i ett godkänt företag i unionen med en lägsta smörfetthalt av 80 viktprocent, en högsta fettfri mjölktorrsubstans av 2 viktprocent, en högsta vattenhalt av 16 viktprocent och en högsta salthalt av 2 viktprocent.

Artikel 21 Villkor och stödnivå för smör

Åtgärder för att fastställa stödet för smör ska vidtas av rådet i enlighet med artikel 43.3 i fördraget.

Underavsnitt IIIcke obligatoriskt stöd

ARTIKEL 22 Stödberättigande produkter

1. Stöd för privat lagring får beviljas i fråga om följande produkter om inte annat följer av de villkor som fastställs i detta avsnitt och de ytterligare krav och villkor som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter och genomförandeakter i enlighet med artiklarna 31 och 32:

a) Vitsocker.

b) Olivolja.

c) Färskt eller kylt kött av fullvuxna nötkreatur i form av slaktkroppar, halva slaktkroppar, kompenserade kvartsparter, framkvartsparter eller bakkvartsparter klassificerade enligt den unionsskala för klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur som avses i artikel 34.1 a.

d) Griskött

e) Får- och getkött.

För att ta hänsyn till de särskilda egenskaperna hos kött av fullvuxna nötkreatur, får kommissionen genom delegerade akter ändra förteckningen över produkter i första stycket led c om marknadssituationen kräver det.

2. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa det stöd för privat lagring som avses i punkt 1 i förväg eller genom anbudsförfaranden.

Artikel 23 Villkor för vitsocker

1. Kommissionen får, genom genomförandeakter och med hänsyn till marknadssituationen, besluta att bevilja stöd för lagring av vitsocker till företag som har tilldelats en sockerkvot, om det genomsnittliga unionspris som noterats för vitsocker understiger referenspriset under en representativ period och väntas ligga kvar på den nivån.

2. Socker som under ett regleringsår lagras i enlighet med punkt 1 får inte omfattas av andra lagringsåtgärder i enlighet med artikel 45 eller 56.

Artikel 24 Villkor för olivolja

Vid allvarliga störningar på marknaden i vissa regioner i unionen får kommissionen genom genomförandeakter besluta att tillåta medlemsstater att ingå avtal med organ som de har godkänt och som erbjuder tillräckliga garantier för lagringen av den olivolja de saluför, bland annat när det genomsnittspris som noterats på marknaden under en representativ period är lägre än

a) 1 779 EUR/ton för extra jungfruolja, eller

b) 1 710 EUR/ton för jungfruolja, eller

c) 1 524 EUR/ton för bomolja vars innehåll av fria fettsyror är 2 grader (här ska detta belopp minskas med 36,70 EUR/ton för varje extra surhetsgrad).

Artikel 25 Villkor för nöt- och kalvköttsprodukter

Kommissionen får genom genomförandeakter besluta att bevilja stöd för privat lagring när det genomsnittliga marknadspris som noterats i unionen på grundval av den unionsskala för klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur som avses i artikel 34.1 a är och sannolikt kommer att förbli lägre än 103 % av referenspriset.

Artikel 26 Villkor för griskött

Kommissionen får genom genomförandeakter besluta att bevilja stöd för lagring av slaktkroppar av gris när det genomsnittliga marknadspriset i unionen, fastställt utifrån de priser som noterats i varje medlemsstat på de representativa marknaderna i unionen och viktat genom koefficienter som avspeglar den relativa storleken på grisbeståndet i varje medlemsstat, är och sannolikt kommer att förbli lägre än 103 % av referenspriset.

Artikel 27 Villkor för får- och getkött

Kommissionen får genom genomförandeakter besluta att bevilja stöd för lagring av får- och getkött om marknadsläget för får- och getkött är särskilt svårt i ett eller flera av följande prisnoteringsområden:

a) Storbritannien.

b) Nordirland.

c) Alla medlemsstater utom Förenade kungariket, var för sig.

Avsnitt IVGemensamma bestämmelser om offentlig intervention och privat lagring

UNDERAVSNITT I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

ARTIKEL 28 Lagringsbestämmelser

1. Utbetalande organ får inte lagra inköpta produkter utanför den medlemsstat där de är belägna, om inte kommissionen först gett dem tillstånd till detta genom genomförandeakter i enlighet med artikel 32.

Belgien och Luxemburg ska betraktas som en enda medlemsstat vid tillämpningen av denna artikel.

2. Tillstånd ska ges om lagring är nödvändig och hänsyn ska därvid tas till följande omständigheter:

a) Möjligheterna till och behovet av lagring i den medlemsstat där det utbetalande organet är beläget och i övriga medlemsstater.

b) Eventuella ytterligare kostnader som kan uppstå till följd av lagringen i den medlemsstat där det utbetalande organet är beläget eller till följd av transporter.

3. Tillstånd till lagring i ett tredjeland ska endast ges om lagring i en annan medlemsstat, på grund av bestämmelserna i punkt 2, leder till betydande svårigheter.

4. De uppgifter som avses i punkt 2 a ska sammanställas efter samråd med alla medlemsstaterna.

5. Tullar och eventuella andra belopp som ska betalas ut eller erläggas enligt den gemensamma jordbrukspolitiken ska inte tillämpas i fråga om produkter

a) som transporteras med stöd av tillstånd beviljat enligt punkterna 1, 2 eller 3, eller

b) som överförs från ett utbetalande organ till ett annat.

6. Ett utbetalande organ som vidtar åtgärder i enlighet med punkterna 1, 2 eller 3 ska även fortsättningsvis ansvara för produkter som lagras utanför den medlemsstat där det är beläget.

7. Produkter som lagras av ett utbetalande organ utanför den medlemsstat där det utbetalande organet är beläget och som inte återförs till den medlemsstaten, ska avsättas till de priser och i enlighet med de villkor som fastställts eller som kommer att fastställas för lagringsplatsen.

Artikel 29 Bestämmelser för anbudsförfaranden

Alla berörda personer ska garanteras lika tillträde till anbudsförfarandena.

Företrädesvis ska sådana anbud som är mest fördelaktiga för unionen väljas ut. Anbudsförfarandet behöver dock inte nödvändigtvis utmynna i tilldelning av kontrakt.

Artikel 30 Interventionsorter för spannmål och ris

1. För att ta hänsyn till mångfalden lagringsutrymmen inom sektorerna för spannmål och ris i unionen och för att säkerställa att aktörerna har tillfredsställande tillgång till offentlig intervention, ska kommissionen genom delegerade akter fastställa vilka krav interventionsorterna och lagringsplatserna ska uppfylla för de produkter som ska köpas upp genom offentlig intervention, inklusive bestämmelser om lagringsplatsernas minsta lagringskapacitet samt tekniska krav för att bibehålla produkter som tagits över i gott skick och avsätta dem när lagringsperioden är över.

2. Kommissionen ska genom genomförandeakter utse interventionsorterna inom sektorerna för spannmål och ris med hänsyn till

a) om orterna är belägna i områden där det finns ett överskott av de berörda produkterna,

b) om orterna har tillgång till tillräckligt lagringsutrymme och teknisk utrustning,

c) om orterna har ett fördelaktigt läge med avseende på transportmöjligheter.

Interventionsorter får utses för varje spannmål.

Artikel 31 Delegerade befogenheter

1. För att ta hänsyn till de särskilda förhållandena i de olika sektorerna får kommissionen genom delegerade akter fastställa vilka krav och villkor som, utöver de krav som fastställs i denna förordning, ska gälla för produkter som köps upp vid offentlig intervention i enlighet med artikel 10 och lagras inom ramen för stödordningen för privat lagring. Syftet med kraven och villkoren ska vara att garantera att de uppköpta och lagrade produkterna är stödberättigande och håller nödvändig kvalitet i fråga om kvalitetsgrupper, kvalitetsklasser, kategorier, kvantiteter, emballering inklusive märkning, högsta ålder, hållbarhet och det produktled till vilket interventionspriset och stödet hänför sig.

2. För att ta hänsyn till de särskilda förhållandena i sektorerna för spannmål och paddyris får kommissionen genom delegerade akter fastställa tillämpliga prisökningar eller prissänkningar av kvalitetsskäl i enlighet med artikel 14.4 för både uppköp och försäljning.

3. För att ta hänsyn till de särskilda förhållandena i nöt- och kalvköttssektorn får kommissionen genom delegerade akter anta bestämmelser rörande kravet på de utbetalande organen att låta bena ur allt nötkött efter övertagandet och före lagringen.

4. För att ta hänsyn till de olikartade förhållanden som råder i unionen vad gäller lagringen av interventionsprodukter och säkerställa att aktörerna har tillfredsställande tillgång till offentlig intervention, ska kommissionen genom delegerade akter fastställa

a) vilka krav interventionsorterna ska uppfylla för de produkter, andra än spannmål och ris, som ska köpas in inom ramen för systemet, inklusive bestämmelser om lagringsplatsernas minsta lagringskapacitet samt tekniska krav för att bibehålla produkter som tagits över i gott skick och avsätta dem när lagringsperioden är över,

b) bestämmelser om försäljning av små kvantiteter som är kvar i lager i medlemsstaterna och som ska säljas under medlemsstaternas ansvar, med tillämpning av samma förfaranden som de som tillämpas av unionen, samt bestämmelser som tillåter att kvantiteter bjuds ut till direkt försäljning när de inte längre kan ompaketeras eller när de har försämrats kvalitetsmässigt.

5. För att säkerställa att den privata lagringen har önskad effekt på marknaden

a) ska kommissionen genom delegerade akter anta bestämmelser om minskning av det stöd som ska utbetalas,

b) får kommissionen genom delegerade akter ange villkoren för beviljande av förskott och vilka krav som ska uppfyllas.

6. För att säkerställa att aktörerna uppfyller sina skyldigheter ska kommissionen genom delegerade akter anta åtgärder för att förhindra bedrägerier och oegentligheter. Dessa åtgärder kan bland annat innebära att de berörda aktörerna vid bedrägerier och oegentligheter utesluts från offentlig intervention eller privat lagringsstöd.

7. För att garantera rättigheterna och skyldigheterna för aktörer som deltar i åtgärder rörande offentlig intervention eller privat lagring, får kommissionen genom delegerade akter anta nödvändiga bestämmelser om

a) användningen av anbudsförfaranden för att garantera lika tillträde till varor och lika behandling för aktörerna,

b) aktörers etablering och registrering för mervärdesskatt,

c) ställandet av en säkerhet som garanti för att aktörerna uppfyller sina skyldigheter,

d) förverkande av hela eller delar av säkerheten om skyldigheterna inte uppfylls.

8. För att ta hänsyn till produkternas tekniska utveckling får kommissionen genom delegerade akter anpassa de standardkvantiteter för socker som fastställs i del B i bilaga IV.

Artikel 32 Genomförandebefogenheter

Kommissionen ska genom genomförandeakter anta de bestämmelser som krävs för att säkra att detta kapitel tillämpas enhetligt i unionen. Sådana regler kan framför allt gälla

a) de tester och metoder som ska tillämpas för att fastställa produkters stödberättigande,

b) för nöt- och kalvkött, fastställandet av den representativa period under vilken marknadspriserna ska noteras vid tillämpningen av artiklarna 12.1 c och 12.2,

c) de förfaranden och villkor som ska gälla för leveransen av produkter som köps upp inom ramen för offentlig intervention, de transportkostnader som anbudsgivaren ska stå för samt de utbetalande organens övertag och betalning av produkterna,

d) de olika åtgärderna i samband med urbeningen,

e) tillståndet att lagra utanför den medlemsstats territorium där produkterna har köpts upp och lagrats, i enlighet med artikel 28,

f) villkoren för försäljningen eller avyttringen av produkter som köpts upp inom ramen för offentlig intervention, framför allt avseende försäljningspriser, utlagring och produkternas användning eller destination efter frisläppandet, i tillämpliga fall,

g) fastställandet av stödet för de produkter som avses i artikel 20,

h) för socker och olivolja, fastställandet av den representativa period under vilken marknadspriserna ska noteras vid tillämpningen av artikel 23 respektive 24,

i) antagandet av förteckningen över de representativa marknaderna för griskött som avses i artikel 26,

j) ingåendet av avtal mellan den behöriga myndigheten i medlemsstaten och den sökande, samt innehållet i avtalen,

k) inlagring, lagring och utlagring av produkter vid privat lagring,

l) den privata lagringens varaktighet och villkoren för förkortning eller förlängning av lagringsperioden, efter det att den fastställts i avtalet,

m) de villkor enligt vilka det kan beslutas att produkter som omfattas av avtal om privat lagring åter får släppas ut på marknaden eller avsättas,

n) reglerna om vilka förfaranden som ska följas vid uppköp till ett fast pris eller vid beviljande av stöd för privat lagring till ett fast pris,

o) användandet av upphandling, både för offentlig intervention och för privat lagring, framför allt när det gäller

i) inlämnandet av erbjudanden eller anbud, och i tillämpliga fall minimikvantiteten för en ansökan eller en anmälan,

ii) storleken på den säkerhet som ska ställas,

iii) inlämningen av erbjudanden och anbud till kommissionen,

p) reglerna om medlemsstaternas prisrapportering för vissa produkter,

q) bestämmelserna om de kontroller som medlemsstaterna ska utföra,

r) den information som medlemsstaterna ska översända till kommissionen.

Artikel 33 Genomförandeakter som ska antas utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1

Kommissionen ska, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1, anta genomförandeakterna för att

a) respektera maximikvantiteterna och de kvantitativa begränsningarna i artiklarna 13.1 och 14.1 a,

b) när det gäller vanligt vete, övergå till det anbudsförfarande som avses i artikel 14.2.

Underavsnitt II SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM KLASSIFICERING AV SLAKTKROPPAR

ARTIKEL 34 Unionsskalor och inspektioner

1. Unionsskalor för klassificering av slaktkroppar ska tillämpas i enlighet med reglerna i bilaga V för följande sektorer:

a) Nöt- och kalvkött när det gäller slaktkroppar av fullvuxna nötkreatur.

b) Griskött när det gäller slaktkroppar av andra grisar än sådana som använts för avel.

I fråga om sektorn för får- och getkött får medlemsstaterna tillämpa en unionsskala för klassificering av slaktkroppar när det gäller slaktkroppar av får i enlighet med reglerna i punkt C i bilaga V.

2. Inspektioner på plats när det gäller klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur och får ska genomföras på unionens vägnar av en inspektionskommitté från unionen bestående av experter från kommissionen och experter som utnämnts av medlemsstaterna. Denna kommitté ska rapportera till kommissionen och medlemsstaterna om de inspektioner som genomförts.

Unionen ska bära kostnaderna för genomförandet av inspektionerna.

Artikel 35 Delegerade befogenheter

1. För att ta hänsyn till sektorernas tekniska utveckling och behov får kommissionen genom delegerade akter anpassa och uppdatera definitionerna i bilaga V och bestämmelserna rörande klassificering, identifiering och presentation av slaktkroppar av vuxna nötkreatur, av gris och får.

2. För att standardisera de olika produkternas presentation i syfte att förbättra öppenheten och insynen på marknaden, prisnoteringarna och tillämpningen av marknadsintervention i form av offentlig intervention och privat lagring inom sektorerna för nöt- och kalvkött, griskött och fårkött, får kommissionen genom delegerade akter

a) anta bestämmelser om klassificering (även automatisk klassificering), identifiering, vägning och saluföring av slaktkroppar,

b) bevilja undantag från bestämmelser och anta ytterligare bestämmelser för produkterna i fråga, även sådana som rör konformation och fettansättning inom nöt- och kalvköttssektorn och ytterligare bestämmelser om vikt, köttets färg och fettansättning inom fårköttssektorn,

c) fastställa regler för beräkning av genomsnittspriserna i unionen och för aktörernas plikt att tillhandahålla information om slaktkroppar av nötkött, gris och får, framför allt marknadspriserna och de representativa priserna,

d) fastställa ytterligare regler för intervention och privat lagring, framför allt avseende

i) de åtgärder som slakterier ska vidta i enlighet med punkt A.III i bilaga V,

ii) undantag för medlemsstater som begär det, för slakterier där det slaktas få nötkreatur,

e) fastställa kriterier för slaktkroppar av lätta lamm,

f) regelbundet se över viktningskoefficienterna.

3. För att ta hänsyn till särskilda förhållanden inom unionen får kommissionen genom delegerade akter

a) ge medlemsstaterna tillåtelse att dela in varje konformationsklass och fettansättningsklass för slaktkroppar av fullvuxna nötkreatur i enlighet med punkt A.III i bilaga V i högst tre underklasser,

b) föreskriva en annan presentation av hela och halva slaktkroppar än den som anges i punkt A.IV i bilaga V inför fastställandet av marknadspriser,

c) ge medlemsstaterna tillåtelse att inte tillämpa klassificeringsskalan för slaktkroppar av gris och att använda ytterligare utvärderingskriterier utöver vikt och uppskattad andel kött,

d) anta ytterligare bestämmelser och krav, däribland

i) ge medlemsstater tillstånd att föreskriva en annan presentation av slaktkroppar av gris om minst ett av följande villkor uppfylls:

- det normala handelsbruket på deras territorium avviker från standardpresentationen,

- tekniska krav motiverar det,

- slaktkropparna avhudas på ett enhetligt sätt,

ii) ge medlemsstaterna tillstånd att tillåta andra presentationer av slaktkroppar av får när referenspresentationen inte används,

e) fastställa att medlemsstaterna ska tillämpa administrativa sanktioner för att förebygga överträdelser, framför allt förfalskningar och bedräglig användning av stämplar och etiketter, och klassificering som utförs av personal utan licens.

4. För att garantera att klassificeringen av slaktkroppar av fullvuxna nötkreatur, grisar och får är korrekt och tillförlitlig, ska kommissionen genom delegerade akter föreskriva att klassificeringen ska utföras av tillräckligt kvalificerade klassificerare.

5. För att garantera att klassificeringsskalan är tillförlitlig får kommissionen genom delegerade akter anta bestämmelser om vilka kontroller som ska utföras och vilka konsekvenser otillräcklig tillämpning ska få.

6. För att säkerställa att unionens inspektionskommitté uppfyller sina mål, får kommissionen genom delegerade akter fastställa dess ansvarsområden och sammansättning.

Artikel 36 Genomförandebefogenheter

Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa närmare föreskrifter om

a) genomförandet av unionens skalor för klassificering av slaktkroppar av nötkött, gris och får, framför allt avseende

i) meddelandet om klassificeringsresultat,

ii) kontroller på plats, inspektionsrapporter och uppföljningsåtgärder,

iii) inspektioner på plats avseende klassificeringen av slaktkroppar av fullvuxna nötkreatur och får på unionens vägnar av unionens inspektionskommitté,

b) medlemsstaternas rapportering till kommissionen av korrekt information, särskilt om priser på slaktkroppar av nötkött, gris och får,

c) rapportering av information om slakterier och andra enheter som noterar priser, och om regioner för vilka priser noteras inom nötköttssektorn,

d) inspektioner på plats avseende rapporteringen av priser för slaktkroppar av fullvuxna nötkreatur och får på unionens vägnar av unionens inspektionskommitté.

KAPITEL IISärskilda interventionsåtgärder

Avsnitt IMarknadsstödjande undantagsåtgärder

ARTIKEL 37 Djursjukdomar

1. Kommissionen får genom genomförandeakter anta undantagsåtgärder för att stödja den marknad som påverkas av sådana begränsningar av handeln inom unionen och med tredjeländer som kan bli följden av åtgärder för att förhindra spridning av djursjukdomar.

De åtgärder som avses i första stycket ska tillämpas inom följande sektorer:

a) Nöt- och kalvkött

b) Mjölk och mjölkprodukter

c) Griskött

d) Får- och getkött

e) Ägg

f) Fjäderfäkött

2. De åtgärder som föreskrivs i punkt 1 första stycket ska vidtas på begäran av den eller de medlemsstater som berörs.

De får bara vidtas om den eller de medlemsstater som berörs har vidtagit åtgärder på veterinär- och hälsoområdet för att snabbt kunna sätta stopp för sjukdomen, och endast i den omfattning och under den tid som är absolut nödvändig för att stödja marknaden i fråga.

Artikel 38 Förlorat konsumentförtroende

När det gäller sektorerna för fjäderfäkött och ägg får kommissionen genom genomförandeakter vidta undantagsåtgärder till stöd för marknaden för att beakta allvarliga störningar på marknaden som uppstått till direkt följd av förlorat konsumentförtroende på grund av folk- eller djurhälsorisker.

Sådana åtgärder ska vidtas på begäran av den eller de medlemsstater som berörs.

Artikel 39 Finansiering

1. Unionen ska bidra till finansieringen av undantagsåtgärder enligt artiklarna 37 och 38 med ett belopp motsvarande 50 % av medlemsstaternas utgifter.

När det gäller sektorerna för nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött samt får- och getkött, ska unionen bidra till finansieringen av åtgärder för att bekämpa mul- och klövsjuka med ett belopp motsvarande 60 % av utgifterna för detta.

2. Om producenterna bidrar till finansieringen av medlemsstaternas utgifter ska medlemsstaterna säkerställa att detta inte leder till en snedvridning av konkurrensen mellan producenter i olika medlemsstater.

Avsnitt IIÅtgärder inom sektorerna för spannmål och ris

ARTIKEL 40 Särskilda marknadsåtgärder för spannmålssektorn

1. För att ändamålsenligt och effektivt reagera på hot om störningar på marknaden får kommissionen, när marknadssituationen så kräver, genom delegerade akter, antagna enligt det skyndsamma förfarandet när så krävs, vidta särskilda interventionsåtgärder för spannmålssektorn. Sådana interventionsåtgärder får i synnerhet vidtas om marknadspriserna i en eller flera av unionens regioner faller eller hotar att falla i förhållande till interventionspriset.

2. Kommissionen får genom genomförandeakter anta alla nödvändiga åtgärder rörande denna artikel. Åtgärderna får framför allt avse förfaranden, anmälningar, tekniska kriterier och administrativa eller fysiska kontroller som medlemsstaterna ska utföra.

Artikel 41 Särskilda marknadsåtgärder för rissektorn

1. För att ändamålsenligt och effektivt reagera på hot om störningar på marknaden i rissektorn får kommissionen genom delegerade akter, antagna enligt det skyndsamma förfarandet när så krävs, vidta särskilda åtgärder för att

a) förhindra att offentlig intervention i enlighet med kapitel I avsnitt II i denna del, tillämpas i stor skala i vissa regioner i unionen,

b) kompensera för brist på paddyris efter naturkatastrofer.

2. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta alla nödvändiga åtgärder rörande denna artikel. Åtgärderna får framför allt avse förfaranden, anmälningar, tekniska kriterier och administrativa eller fysiska kontroller som medlemsstaterna ska utföra.

Avsnitt IIIÅtgärder inom sockersektorn

ARTIKEL 42 Minimipris för sockerbetor

1. Minimipriser för kvotbetor ska vara 26,29 EUR/ton från och med regleringsåret 2009/10.

2. Det minimipris som avses i punkt 1 ska tillämpas på sockerbetor av den standardkvalitet som fastställs i del B i bilaga IV.

3. Sockerföretag som köper kvotbetor som är lämpade för bearbetning till socker och är avsedda att bearbetas till kvotsocker ska minst betala minimipriset, med sådana pristillägg eller prisavdrag som motsvarar avvikelser från standardkvaliteten.

För att justera priset när den faktiska kvaliteten på sockerbetorna skiljer sig från standardkvaliteten, ska pristillägget eller prisavdraget enligt första stycket tillämpas i enlighet med de regler som kommissionen fastställt genom delegerade akter i enlighet med artikel 46 a.

4. För de kvantiteter sockerbetor som motsvarar de kvantiteter industrisocker eller överskottssocker som omfattas av den överskottsavgift som föreskrivs i artikel 57, ska sockerföretaget justera inköpspriset så att det blir minst lika med minimipriset.

Artikel 43 Överenskommelser inom branschen

1. Bransch- och leveransavtal ska uppfylla kraven i punkt 3 och i köpevillkoren som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 46 b, särskilt när det gäller villkoren för köp, leverans och övertagande av sockerbetor samt betalning.

2. Villkoren för köp av sockerbetor och sockerrör ska anges i branschavtal mellan sockerbets- och sockerrörsodlarna och sockerföretagen i unionen.

3. I leveransavtal ska det göras skillnad mellan sockerbetor avsedda för tillverkning av

a) kvotsocker, och

b) utomkvotssocker.

4. Varje sockerföretag ska informera den medlemsstat i vilken företaget producerar socker

a) om de kvantiteter av sockerbetor enligt punkt 3 a, för vilka leveransavtal har ingåtts före sådd och den sockerhalt som dessa avtal utgått från, samt,

b) om det härtill svarande beräknade sockerutbytet.

Medlemsstaterna får begära ytterligare upplysningar.

5. Sockerföretag som inte har ingått några leveransavtal före sådd till minimipriset för kvotbetor för en kvantitet sockerbetor som motsvarar så mycket socker som de har kvot för, allt efter förhållandena justerat av den preventiva återtagskoefficienten, fastställd i enlighet med artikel 45.2 första stycket, ska betala lägst detta minimipris för alla sockerbetor de bearbetar till socker.

6. Branschavtal får med medlemsstatens godkännande avvika från punkterna 3, 4 och 5.

7. Om branschavtal saknas ska medlemsstaten vidta nödvändiga och med denna förordning förenliga åtgärder för att skydda berörda parters intressen.

Artikel 44 Produktionsavgift

1. En produktionsavgift ska tas ut av företagen för deras socker-, isoglukos- och inulinsirapskvoter i enlighet med artikel 50.2.

2. Avgiften ska vara 12 EUR/ton kvotsocker och kvotinulinsirap. För isoglukos ska produktionsavgiften vara 50 % av avgiften för socker.

3. Medlemsstaten ska ta ut hela produktionsavgiften enligt punkt 1 av de i medlemsstaten etablerade företagen i enlighet med de kvoter som företagen innehaft under regleringsåret.

Företagen ska betala avgiften senast den sista februari regleringsåret i fråga.

4. Företag i unionen som producerar socker och inulinsirap får begära att sockerbets- och sockerrörsodlare och leverantörer av cikoriarot ska betala upp till 50 % av produktionsavgiften.

Artikel 45 Återtag av socker

1. För att bevara den strukturella balansen på marknaden på en prisnivå som ligger nära referenspriset, med beaktande av de åtaganden som unionen gjort enligt avtal som ingåtts i enlighet med artikel 218 i fördraget, får kommissionen genom genomförandeakter besluta att från marknaden, för ett givet regleringsår, återta de kvantiteter av kvotsocker eller kvotisoglukos som överstiger den tröskel som beräknats enligt punkt 2 i denna artikel.

2. Den återtagströskel som avses i punkt 1 ska beräknas, för varje företag som innehar en kvot, genom att företagets kvot multipliceras med en koefficient, som får fastställas av kommissionen genom en genomförandeakt senast den 16 mars under det föregående regleringsåret, på grundval av förväntade marknadstrender.

På grundval av uppdaterade marknadstrender får kommissionen senast den 31 oktober det berörda regleringsåret genom en genomförandeakt besluta antingen att anpassa koefficienten eller, om ingen koefficient har fastställt i enlighet med första stycket, att fastställa en koefficient.

3. Företag som innehar en kvot ska fram till början av det påföljande regleringsåret på egen bekostnad lagra den kvantitet kvotsocker som producerats utöver den tröskel som beräknats i enlighet med punkt 2. De socker- eller isoglukoskvantiteter som återtagits under ett regleringsår ska anses vara de första kvantiteter som produceras inom ramen för nästa regleringsårs kvoter.

Genom undantag från första stycket får kommissionen genom genomförandeakter och med hänsyn till de förväntade trenderna på sockermarknaden, besluta att hela eller delar av den återtagna kvantiteten socker eller isoglukos vad beträffar innevarande och/eller påföljande regleringsår ska anses som

a) överskottssocker eller överskottsisoglukos som får användas som industrisocker eller industriisoglukos, eller

b) tillfällig kvotproduktion, varav en del får reserveras för export med beaktande av unionens åtaganden enligt avtal som ingåtts i enlighet med artikel 218 i fördraget.

4. Om sockerförsörjningen i unionen är otillräcklig får kommissionen genom genomförandeakter besluta att en viss del av den återtagna kvantiteten socker får säljas på unionsmarknaden innan återtagsperioden löper ut.

5. Om det återtagna sockret överförs till den första sockerproduktionen påföljande regleringsår, ska minimipriset för det regleringsåret betalas till sockerbetsodlarna.

Om det återtagna sockret används som industrisocker eller exporteras i enlighet med punkt 3 a eller b, ska kraven i artikel 42 om minimipriser inte gälla.

Om det återtagna sockret säljs på unionsmarknaden innan återtagsperioden har löpt ut enligt punkt 4, ska minimipriset för innevarande regleringsår betalas till sockerbetsodlarna.

Artikel 46 Delegerade befogenheter

För att ta hänsyn till de särskilda förhållandena i sockersektorn och för att garantera att alla parters intressen vederbörligen beaktas, får kommissionen genom delegerade akter fastställa regler om

a) de prisjusteringar som ska tillämpas enligt artikel 42.3,

b) de leveransavtal och köpevillkor som avses i artikel 43.1,

c) de kriterier sockerföretagen ska tillämpa när de bland sockerbetsförsäljarna fördelar de kvantiteter sockerbetor som ska omfattas av leveransavtal före sådd enligt artikel 43.4.

Avsnitt IVAnpassning av utbudet

ARTIKEL 47 Åtgärder som underlättar anpassningen av utbudet till marknadens behov

För att stimulera branschorganisationer och gemensamma handelsorganisationer att vidta åtgärder för att underlätta anpassningen av utbudet till marknadens behov, med undantag av åtgärder som rör återtag från marknaden, får kommissionen genom delegerade akter vidta följande åtgärder med avseende på sektorerna för levande växter, nöt- och kalvkött, griskött, får- och getkött, ägg och fjäderfäkött:

a) Åtgärder som förbättrar kvaliteten.

b) Åtgärder som främjar en bättre organisation av produktion, bearbetning och saluföring.

c) Åtgärder som gör det lättare att följa marknadsprisutvecklingen.

d) Åtgärder som möjliggör prognoser på kort och lång sikt på grundval av de produktionsmedel som används.

Artikel 48 Genomförandebefogenheter

Kommissionen får genom genomförandeakter anta regler rörande förfaranden och tekniska villkor för genomförandet av de åtgärder som avses i artikel 47.

KAPITEL III Systemen för produktionsstyrning

Avsnitt IAllmänna bestämmelser

ARTIKEL 49 Kvotsystem och produktionskapacitet

1. Ett kvotsystem ska tillämpas för följande produkter:

a) Mjölk och andra mjölkprodukter enligt definitionen i artikel 58.1 a och b.

b) Socker, isoglukos och inulinsirap.

2. Beträffande de kvotsystem som avses i punkt 1 i denna artikel ska gälla att om en producent överskrider den berörda kvoten och, när det gäller socker, isoglukos och inulinsirap inte utnyttjar överskottskvantiteterna i enlighet med artikel 54, ska en överskottsavgift betalas för dessa kvantiteter på de villkor som anges i avsnitten II och III.

3. När det gäller vinsektorn ska reglerna om produktionskapacitet när det gäller olagliga planteringar, övergångssystemet för planteringsrätter och systemet med röjning tillämpas i enlighet med bestämmelserna i avsnitt V.

Avsnitt II SOCKER

UNDERAVSNITT I KVOTTILLDELNING OCH FÖRVALTNING

ARTIKEL 50 Kvottilldelning

1. Nationella och regionala kvoter för produktion av socker, isoglukos och inulinsirap fastställs i bilaga VI.

2. Varje medlemsstat ska tilldela en kvot till alla i medlemsstaten etablerade företag som producerar socker, isoglukos eller inulinsirap, och som är godkända enligt artikel 51.

Kvoten ska vara lika med den kvot respektive företag tilldelades för regleringsåret 2007/08 i enlighet med förordning (EG) nr 318/2006.

3. Vid tilldelningen av kvoter till sockerföretag med mer än en produktionsenhet ska medlemsstaten anta de åtgärder den finner nödvändiga för att ta lämplig hänsyn till sockerbets- och sockerrörsodlarnas intressen.

Artikel 51 Godkända företag

1. Medlemsstaterna ska på begäran godkänna företag som producerar socker, isoglukos eller inulinsirap eller företag som bearbetar dessa produkter till någon av de produkter som avses i artikel 55.2, förutsatt att företaget

a) styrker sin professionella produktionskapacitet,

b) går med på att lämna information och att underkasta sig kontroller med anknytning till denna förordning,

c) inte har fått sitt godkännande tillfälligt eller slutgiltigt indraget.

2. Godkända företag ska meddela den medlemsstat där företaget skördar eller raffinerar sockerbetor eller sockerrör följande information:

a) De kvantiteter sockerbetor eller sockerrör för vilka leveransavtal har ingåtts, samt motsvarande sockerbets-, sockerrörs- och sockerutbyte per hektar.

b) Uppgifter om förväntade och faktiska leveranser av sockerbetor, sockerrör och råsocker, samt om sockerproduktion och sockerlager.

c) Kvantiteter sålt vitsocker samt priser och villkor.

Artikel 52 Anpassning av de nationella kvoterna

Kommissionen ska genom delegerade akter anpassa kvoterna i bilaga VI efter de beslut medlemsstaterna antagit i enlighet med artikel 53.

Artikel 53 Nationell omfördelning av kvoterna och minskning av kvoterna

1. En medlemsstat får minska en socker- eller isoglukoskvot som tilldelats ett företag som är etablerat på dess territorium med högst 10 % för regleringsåret 2008/09 och därefter. Härvid ska medlemsstaterna tillämpa objektiva och icke-diskriminerande kriterier.

2. Medlemsstaterna får överföra kvoter mellan företag i enlighet med reglerna i bilaga VII med beaktande av samtliga berörda parters intressen, särskilt sockerbets- och sockerrörsodlarnas intressen.

3. De kvantiteter som erhålls med tillämpning av punkterna 1 och 2 ska av medlemsstaten tilldelas ett eller flera företag på dess territorium, oavsett om företagen i fråga redan har tilldelats kvoter eller inte.

Underavsnitt IIKvotöverskridande

ARTIKEL 54 Tillämpningsområde

Socker, isoglukos eller inulinsirap som under ett regleringsår produceras utöver kvoterna i artikel 50 får

a) användas för bearbetning av vissa produkter enligt artikel 55,

b) överföras till kvotproduktionen för nästa regleringsår i enlighet med artikel 56,

c) användas för den särskilda försörjningsordningen för de yttersta randområdena, i enlighet med [kapitel III i Europaparlamentets och rådets förordning [ex (EG) nr 247/2006], eller

d) exporteras inom ramen för den kvantitativa gräns som kommissionen ska fastställa genom genomförandeakter i överensstämmelse med de åtaganden som följer av avtal som ingåtts enligt artikel 218 i fördraget.

Övriga kvantiteter ska omfattas av den överskottsavgift som avses i artikel 57.

Artikel 55 Industrisocker

1. Industrisocker, industriisoglukos och industriinulinsirap får endast användas för produktion av någon av de produkter som avses i punkt 2 om sockret, isoglukosen eller sirapen

a) omfattas av ett leveransavtal som före regleringsårets slut har ingåtts mellan en producent och en användare som båda är godkända enligt artikel 51, och

b) har levererats till användaren senast den 30 november det påföljande regleringsåret.

2. För att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen får kommissionen genom delegerade akter upprätta en förteckning över de produkter för vars produktion industrisockret, industriisoglukosen och industriinulinsirapen får användas.

Förteckningen ska särskilt inbegripa följande:

a) Bioetylalkohol, alkohol, rom, levande jäst och kvantiteter av bredbar sirap och sådana produkter som ska bearbetas till ”Rinse appelstroop”.

b) Vissa industriprodukter utan sockerinnehåll vars bearbetning sker med användning av socker, isoglukos eller inulinsirap.

c) Vissa produkter inom den kemiska industrin eller läkemedelsindustrin som innehåller socker, isoglukos eller inulinsirap.

Artikel 56 Överföring av överskottssocker

1. Ett företag får besluta att helt eller delvis till nästa regleringsår överföra de kvantiteter socker, isoglukos eller inulinsirap som företaget tillverkar utöver sina kvoter. Om inte annat följer av punkt 3 ska detta beslut vara oåterkalleligt.

2. Företag som beslutar enligt punkt 1 ska

a) underrätta den berörda medlemsstaten, före ett datum som den medlemsstaten fastställer,

- mellan den 1 februari och den 15 augusti under det innevarande regleringsåret om kvantiteter av rörsocker som överförs,

- mellan den 1 februari och den 15 augusti under det innevarande regleringsåret om andra kvantiteter av socker eller inulinsirap som överförs,

b) åta sig att på egen bekostnad lagra kvantiteterna till utgången av det innevarande regleringsåret.

3. Om ett företags slutliga produktion för regleringsåret i fråga är mindre än vad som beräknades när beslutet om överföring antogs enligt punkt 1, får storleken på den överförda kvantiteten justeras retroaktivt senast den 31 oktober det påföljande regleringsåret.

4. De kvantiteter som överförs ska anses vara de första kvantiteter som produceras inom ramen för nästa regleringsårs kvoter.

5. Socker som lagras i enlighet med denna artikel under ett regleringsår får inte omfattas av någon annan lagringsåtgärd enligt artiklarna 23 eller 45.

Artikel 57 Överskottsavgift

1. En överskottsavgift ska tas ut för kvantiteter av

a) överskottssocker, överskottsisoglukos och överskottsinulinsirap som producerats under ett regleringsår, utom kvantiteter som har överförts till kvotproduktionen för det påföljande regleringsåret och har lagrats i enlighet med artikel 56 eller kvantiteter enligt artikel 54 c och d,

b) industrisocker, industriisoglukos och industriinulinsirap för vilka det, senast ett datum som ska fastställas av kommissionen genom genomförandeakter, inte har styrkts att de har använts vid bearbetningen av någon av de produkter som avses i artikel 55.2,

c) socker och isoglukos som dragits tillbaka från marknaden i enlighet med artikel 45 och som inte uppfyller villkoren i artikel 45.3.

2. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa överskottsavgiften till en så hög nivå att kvantiteterna enligt punkt 1 inte ackumuleras.

3. Medlemsstaten ska ta ut den överskottsavgift som avses i punkt 1 av de i medlemsstaten etablerade företagen på grundval av företagens konstaterade produktionskvantiteter enligt punkt 1 under regleringsåret.

Avsnitt IIIMjölk

UNDERAVSNITT I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

ARTIKEL 58 Definitioner

1. I detta avsnitt avses med

a) mjölk : den produkt som härrör från mjölkning av en eller flera kor,

b) andra mjölkprodukter : alla mjölkprodukter förutom mjölk, särskilt skummjölk, grädde, smör, yoghurt och ost; när så är lämpligt ska dessa räknas om till mjölkekvivalenter med hjälp av koefficienter som ska fastställas av kommissionen genom genomförandeakter,

c) producent : jordbrukare vars jordbruk är beläget inom en medlemsstats geografiska gränser och som producerar och säljer mjölk eller som förbereder sig för att börja med detta inom kort,

d) jordbruksföretag : jordbruksföretag enligt definitionen i artikel 2 b i förordning (EG) nr 73/2009,

e) uppköpare : företag eller sammanslutningar som köper upp mjölk från producenter

- för att låta den undergå insamling, förpackning, lagring, kylning eller bearbetning (även inom ramen för avtal),

- för att sälja den till ett eller flera företag som behandlar eller bearbetar mjölk eller andra mjölkprodukter.

f) leverans : alla leveranser av enbart mjölk, dvs. inga andra mjölkprodukter, av en producent till en uppköpare, oavsett om transporten utförs av producenten, en uppköpare, ett företag som behandlar eller bearbetar sådana produkter eller av en tredje part,

g) direktförsäljning : en producents totala försäljning eller samtliga överlåtelser av mjölk direkt till konsumenterna samt en producents totala försäljning eller samtliga överlåtelser av andra mjölkprodukter,

h) saluföring : leverans av mjölk eller direktförsäljning av mjölk eller andra mjölkprodukter,

i) individuell kvot : producentens kvot den 1 april i en tolvmånadersperiod,

j) nationell kvot : den kvot som avses i artikel 59 och som fastställs för varje medlemsstat,

k) disponibel kvot : kvot disponibel för producenterna den 31 mars under den tolvmånadersperiod för vilken överskottsavgiften beräknas, med beaktande av all försäljning samt alla överföringar, omställningar och tillfälliga omfördelningar som föreskrivs i denna förordning och som skett under denna tolvmånadersperiod.

2. När det gäller definitionen i punkt 1 e ska som uppköpare betraktas även varje sammanslutning av uppköpare inom samma geografiska område som för medlemmarnas räkning utför det administrativa och bokföringsmässiga arbete som krävs för inbetalningen av överskottsavgiften. Grekland ska i detta sammanhang betraktas som ett enda geografiskt område där ett offentligt organ får betraktas som sammanslutning av uppköpare.

3. Kommissionen kan med iakttagande av definitionen av leverans i punkt 1 f, genom delegerade akter i enlighet med artikel 80.1 i, anpassa definitionen av direktförsäljning i punkt 1 f för att framför allt säkerställa att inga kvantiteter mjölk eller andra mjölkprodukter, som saluförs, hamnar utanför kvotsystemet,

4. För att säkerställa att kvotsystemet för mjölk omfattar alla särskilda situationer, ska kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 80.1 h anta särskilda definitioner avseende systemets funktion.

Underavsnitt IIKvottilldelning och förvaltning

ARTIKEL 59 Nationella kvoter

1. De nationella kvoterna för produktion av mjölk och andra mjölkprodukter som saluförs under sju på varandra följande perioder på tolv månader med början den 1 april 2008 (nedan kallade tolvmånadersperioder ) fastställs i punkt 1 i bilaga VIII.

2. De kvoter som avses i punkt 1 ska fördelas mellan producenter i enlighet med artikel 60, varvid åtskillnad ska göras mellan leveranser och direktförsäljning. Eventuella överskridanden av de nationella kvoterna ska fastställas på nationell nivå inom varje medlemsstat, i enlighet med detta avsnitt och för leveranser och direktförsäljning var för sig.

3. De nationella kvoter som avses i bilaga VIII ska fastställas utan att det påverkar eventuella revideringar med hänsyn till det allmänna marknadsläget eller specifika förhållanden i vissa medlemsstater.

4. För Bulgarien, Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien ska de nationella kvoterna omfatta all mjölk eller alla mjölkekvivalenter som levereras till en uppköpare eller säljs direkt för konsumtion, oavsett om den produceras eller saluförs enligt en övergångsbestämmelse som är tillämplig i dessa länder.

5. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta alla regler som krävs för att denna artikel ska tillämpas enhetligt i medlemsstaterna. Dessa regler får omfatta förfaranden, anmälningar och tekniska villkor.

Artikel 60 Individuella kvoter

1. Producenternas individuella kvot eller kvoter den 1 april 2008 ska vara lika med deras individuella kvoter den 31 mars 2008, utan att det påverkar överföringar, försäljning och omställningar av kvoter som får verkan den 1 april 2008.

2. En producent kan ha antingen en eller två individuella kvoter, en för leverans och en för direktförsäljning. Omställningen av en producents kvantiteter från en kvot till en annan kan endast göras av det behöriga organet i medlemsstaten, på vederbörligen motiverad begäran från producenten.

3. Om en producent förfogar över två kvoter ska dennes bidrag till en eventuell överskottsavgift beräknas separat på varje kvot.

4. Den del av den finska nationella kvoten som är avdelad för leveranser enligt artikel 59 får ökas upp till 200 000 ton av kommissionen genom genomförandeakter för att kompensera finska Slom-producenter. Denna reserv, som ska tilldelas i enlighet med unionslagstiftningen, ska uteslutande användas för producenter vars rätt att återuppta produktion har påverkats av anslutningen.

5. De individuella kvoterna ska när så krävs ändras för var och en av de aktuella tolvmånadersperioderna, så att summan av de individuella kvoterna avseende leveranser och av dem som avser direktförsäljning inte överstiger den motsvarande del av den nationella kvoten som justerats i enlighet med artikel 62, med hänsyn till eventuella minskningar som gjorts för tilldelningar till den nationella reserven enligt artikel 64.

Artikel 61 Tilldelning av kvoter ur den nationella reserven

Medlemsstaterna ska fastställa regler vilka gör det möjligt att utifrån objektiva kriterier som ska meddelas kommissionen mellan producenterna fördela alla eller en del av kvoterna i den nationella reserven enligt artikel 64.

Artikel 62 Förvaltning av kvoter

1. För varje medlemsstat och för varje period ska kommissionen, genom genomförandeakter enligt artikel 81 a, före periodens slut justera fördelningen mellan leveranser och direktförsäljning av de nationella kvoterna med hänsyn till de omräkningar mellan de individuella kvoterna för leveranser och för direktförsäljning som begärts av producenterna.

2. Medlemsstaterna ska varje år till kommissionen, före de datum och enligt de regler som ska fastställas av kommissionen genom genomförandeakter i enlighet med artikel 316.3, överlämna nödvändiga uppgifter

a) för den justering som avses i punkt 1,

b) för beräkningen av den överskottsavgift som medlemsstaterna ska betala.

3. Regler avseende denna artikel ska antas genom delegerade akter enligt artikel 80.2 b och genom genomförandeakter enligt artikel 81 g.

Artikel 63 Fetthalt

1. Varje producent ska tilldelas en referenshalt för fett som ska tillämpas på den individuella kvoten för leveranser som den producenten tilldelats.

2. För de kvoter som tilldelas producenter den 31 mars 2008 i enlighet med artikel 60.1 ska den referenshalt för fett som avses i punkt 1 vara lika med den referenshalt som den dagen gäller för denna kvot.

3. Referenshalten för fett ska ändras i och med sådan omställning som avses i artikel 60.2 och när kvoter förvärvas, överförs eller tillfälligt överförs i enlighet med regler som ska fastställas av kommissionen genom genomförandeakter enligt artikel 81 b.

4. För nya producenter som har en individuell kvot för leveranser, vilken helt och hållet kommer från den nationella reserven, ska fetthalten fastställas i enlighet med regler som ska fastställas av kommissionen genom genomförandeakter enligt artikel 81 b.

5. De individuella referenshalter som avses i punkt 1 ska vid behov justeras när denna förordning träder i kraft och därefter vid varje tolvmånadersperiods början när så krävs, så att det vägda medelvärdet av dessa halter för varje medlemsstat inte överskrider den referensfetthalt som fastställs i bilaga IX med mer än 0,1 gram per kg.

Artikel 64 Nationell reserv

1. Varje medlemsstat ska inrätta en nationell reserv inom ramen för de nationella kvoter som avses i bilaga VIII, särskilt med avseende på den tilldelning som föreskrivs i artikel 61. Den nationella reserven ska vid behov ökas genom återtagande av kvantiteter enligt artikel 65, genom avdrag från de överföringar som föreskrivs i artikel 69 eller genom en linjär minskning av alla individuella kvoter. Ändamålet för dessa kvoter, dvs. leveranser eller direktförsäljning, ska förbli detsamma.

2. Alla tilläggskvoter som tilldelas en medlemsstat ska automatiskt sättas in i den nationella reserven och fördelas mellan leveranser och direktförsäljning på grundval av en uppskattning av behoven.

3. För de kvoter som överförts till den nationella reserven ska ingen referenshalt för fett anges.

Artikel 65 Fall då verksamhet upphör

1. När en fysisk eller juridisk person som innehar individuella kvoter under en tolvmånadersperiod inte längre uppfyller kraven enligt artikel 58.1 c, ska dessa kvoter övergå till den nationella reserven senast den 1 april påföljande kalenderår, utom om denna person på nytt blir producent i den mening som avses i artikel 58.1 c före den dagen.

Om den berörda fysiska eller juridiska personen på nytt blir producent senast i slutet av den andra tolvmånadersperiod som följer på indragningen av kvoterna, ska hela eller en del av den individuella kvot som dragits in återlämnas till den personen senast den 1 april som följer på dagen för ansökan.

2. Om en producent under åtminstone en tolvmånadersperiod inte saluför en kvantitet motsvarande minst 85 % av sin individuella kvot kan medlemsstaten besluta om, och på vilka villkor, den outnyttjade kvoten helt eller delvis ska återgå till den nationella reserven.

Medlemsstaten får fastställa under vilka villkor en kvot ska återgå till den berörda producenten om denne återupptar saluföringen.

3. Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas vid force majeure eller i vederbörligen motiverade fall som godkänts av den behöriga myndigheten och där de berörda producenternas produktionskapacitet endast påverkas tillfälligt.

Artikel 66 Tillfällig överföring

1. Vid utgången av varje tolvmånadersperiod ska medlemsstaterna, för den berörda perioden, godkänna tillfällig överföring av en del av de individuella kvoter som den därtill berättigade producenten inte avser att utnyttja.

Medlemsstaterna får reglera överföringarna med hänsyn till producentkategori eller mjölkproduktionens struktur och får begränsa överföringar till uppköparnivå eller, inom regioner, tillåta total överföring i de fall som avses i artikel 65.3, samt fastställa i vilken mån överföringarna får ske på nytt.

2. Varje medlemsstat får besluta att inte tillämpa punkt 1 på grundval av ett eller båda av följande kriterier:

a) Behovet att underlätta strukturell utveckling och anpassning.

b) Betydande administrativa behov.

Artikel 67 Överföring av kvoter tillsammans med mark

1. Individuella kvoter ska överföras tillsammans med jordbruksföretaget till de producenter som tar över det vid försäljning, utarrendering, faktiskt eller förtida arv eller vid annan överföring som har jämförbara rättsverkningar för producenterna, i enlighet med närmare föreskrifter som medlemsstaterna ska fastställa med hänsyn till de arealer som används för mjölkproduktion eller andra objektiva kriterier samt med beaktande av eventuella avtal mellan parterna. Den del av kvoten som eventuellt inte överförs med jordbruksföretaget ska överföras till den nationella reserven.

2. I samband med att kvoter har överförts eller överförs i enlighet med punkt 1 på grundval av ett arrendekontrakt eller på annat sätt med jämförbara rättsverkningar, kan medlemsstaterna, med utgångspunkt i objektiva kriterier och med syfte att se till att kvoterna uteslutande tilldelas producenterna, besluta att kvoterna inte överförs tillsammans med jordbruksföretaget.

3. Om mark överlåts till offentliga myndigheter och/eller för offentligt bruk eller om överföringar sker i syften som inte har något samband med jordbruk, ska medlemsstaterna föreskriva att nödvändiga åtgärder för att skydda parternas rättmätiga intressen genomförs och särskilt att den överförande producenten ges möjlighet att fortsätta med mjölkproduktion om det är hans avsikt.

4. Om det inte finns något avtal mellan parterna i det fall ett arrendekontrakt löper ut utan att det finns möjlighet till förnyelse på liknande villkor eller i situationer som medför jämförbara rättsverkningar ska de individuella kvoterna i fråga helt eller delvis överföras till de producenter som övertar dem, i enlighet med bestämmelser som antagits av medlemsstaterna, med beaktande av parternas rättmätiga intressen.

Artikel 68 Särskilda överföringsbestämmelser

1. I syfte att omstrukturera mjölkproduktionen eller att förbättra miljön och i enlighet med närmare föreskrifter som de ska fastställa med beaktande av parternas rättmätiga intressen, får medlemsstaterna

a) bevilja ersättning genom en eller flera årliga utbetalningar till producenter som åtar sig att definitivt lägga ned hela eller en del av sin mjölkproduktion och tillföra den nationella reserven de således frigjorda individuella kvoterna,

b) på grundval av objektiva kriterier fastställa de villkor på vilka producenter i början av en tolvmånadersperiod av den behöriga myndigheten eller av ett av denna utsett organ, mot betalning, får erhålla en extratilldelning av sådana kvoter som andra producenter i slutet av den föregående tolvmånadersperioden definitivt har frigjort mot en ersättning, i en eller flera årliga utbetalningar, vilken motsvarar ovannämnda betalning,

c) centralisera och övervaka överföring av kvoter utan mark,

d) när det gäller överföring av mark i miljöförbättrande syfte, fastställa att den individuella referenskvantiteten ska tilldelas den överförande producenten om denne avser att fortsätta med mjölkproduktion,

e) utifrån objektiva kriterier fastställa inom vilka regioner eller uppsamlingsområden det ska vara tillåtet med definitiv överföring av kvoter utan motsvarande överföring av mark, i syfte att förbättra mjölkproduktionens struktur,

f) på producentens begäran hos behörig myndighet eller hos av denna utsett organ och i syfte att förbättra mjölkproduktionens struktur på företagsnivå eller för att möjliggöra en övergång till extensiv produktion, tillåta definitiv överföring av kvoter utan motsvarande överföring av mark eller omvänt.

2. Punkt 1 kan genomföras på nationell nivå, på lämplig regional nivå eller inom specificerade uppsamlingsområden.

Artikel 69 Innehållande av kvoter

1. Vid överföringar enligt artiklarna 67 och 68 kan medlemsstaterna, på grundval av objektiva kriterier, hålla inne en del av de individuella kvoterna till förmån för den nationella reserven.

2. I samband med att kvoter, med eller utan tillhörande mark, har överförts eller överförs i enlighet med artiklarna 67 och 68 på grundval av ett arrendekontrakt eller på annat sätt med jämförbara rättsverkningar, kan medlemsstaterna, med utgångspunkt i objektiva kriterier och med syftet att kvoterna uteslutande ska tilldelas producenterna, besluta huruvida och på vilka villkor hela eller en del av den överförda kvoten ska återgå till den nationella reserven.

Artikel 70 Stöd för förvärv av kvoter

Inget offentligt organ har rätt att bevilja finansiellt stöd direkt knutet till förvärv av kvoter, vare sig vid försäljning, överföringar eller tilldelning av kvoter enligt detta avsnitt.

Underavsnitt IIIKvotöverskridande

ARTIKEL 71 Överskottsavgift

1. En överskottsavgift ska erläggas för mjölk och andra mjölkprodukter som saluförs utöver den nationella kvoten i enlighet med underavsnitt II.

Avgiften ska uppgå till 27,83 EUR/100 kg mjölk.

För de tolvmånadersperioder som inleds den 1 april 2009 och den 1 april 2010 ska överskottsavgiften för mjölk som levereras utöver 106 % av den nationella kvoten för leveranser som gäller den tolvmånadersperiod som inleds den 1 april 2008 fastställas till 150 % av den avgift som avses i andra stycket.

2. Med avvikelse från punkt 1 första stycket ska överskottsavgiften, för de tolvmånadersperioder som inleds den 1 april 2009 och den 1 april 2010 och när det gäller leveranser, erläggas för mjölk som saluförs utöver den nationella kvoten i enlighet med underavsnitt II med avdrag för de individuella kvoter för leveranser som frigjorts och tillförts den nationella reserven i enlighet med artikel 68.1 a från och med den 30 november 2009 och som förblir i den till och med den 31 mars i tolvmånadersperioden i fråga.

3. Medlemsstaterna ska till unionen betala den överskottsavgift som utgår vid överskridande av den nationella kvot som på nationell nivå fastställts separat för leveranser och direktförsäljning, och de ska betala in 99 % av det belopp de är skyldiga till Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) mellan den 16 oktober och den 30 november efter den berörda tolvmånadersperioden.

4. Mellanskillnaden mellan det belopp av överskottsavgiften som uppstår till följd av tillämpningen av punkt 2 och det belopp som uppstår till följd av tillämpningen av punkt 1 första stycket ska medlemsstaten använda för att finansiera omstruktureringsåtgärder i mejerisektorn.

5. Om överskottsavgiften enligt punkt 1 inte har betalats in i tid ska kommissionen, genom genomförandeakter i enlighet med artikel 81 d i den här förordningen och efter samråd med kommittén för jordbruksfonderna, inrättad genom förordning (EG) nr 1290/2005, dra av ett belopp motsvarande den obetalda överskottsavgiften från månadsbetalningarna i den mening som avses i artiklarna 14 och 15.2 i förordning (EG) nr 1290/2005. Innan kommissionen fattar sitt beslut ska den underrätta den berörda medlemsstaten, som ska framföra sina synpunkter inom en vecka. Artikel 17 i förordning (EG) nr 1290/2005 ska inte tillämpas.

Artikel 72 Producenternas bidrag till överskottsavgiften

Överskottsavgiften ska i enlighet med artiklarna 73 och 76 i sin helhet fördelas mellan de producenter som har bidragit till vart och ett av de överskridanden av de nationella kvoterna som avses i artikel 59.2.

Om inte annat följer av artiklarna 73.2 och 76.1 ska producenterna vara skyldiga att till medlemsstaten betala in sin andel av den överskottsavgift som ska erläggas och som ska beräknas enligt artiklarna 62, 63 och 73, endast av det skälet att de har överskridit sina disponibla kvoter.

För de tolvmånadersperioder som inleds den 1 april 2009 och den 1 april 2010 och när det gäller leveranser ska överskottsavgiften, i enlighet med artiklarna 73 och 76, i sin helhet fördelas mellan de producenter som har bidragit till överskridandet av den nationella kvot som fastställts i enlighet med artikel 71.2.

Artikel 73 Överskottsavgift på leveranser

1. Med avseende på upprättandet av slutavräkningen för överskottsavgiften ska de kvantiteter som levereras av en producent justeras genom ökning eller minskning när den verkliga fetthalten hos kvantiteterna skiljer sig från referenshalten för fett..

På nationell nivå ska överskottsavgiften beräknas på grundval av summan av leveranser och justeras i enlighet med första stycket.

2. Medlemsstaterna ska fatta beslut om de enskilda producenternas bidrag till den överskottsavgift som ska betalas, efter eventuell omfördelning av den outnyttjade del av den nationella kvoten som avsatts för leveranser, antingen i förhållande till varje producents individuella kvoter eller på grundval av objektiva kriterier som ska fastställas av medlemsstaterna

a) antingen på nationell nivå, på grundval av det belopp med vilket varje enskild producents kvot har överskridits,

b) eller först på uppköparnivå, och sedan, vid behov, på nationell nivå.

Om tredje stycket i artikel 71.1 tillämpas ska medlemsstaterna, när de fastställer varje producents bidrag till den överskottsavgift som ska betalas på grund av tillämpningen av den högre procentsats som avses i det stycket, se till att ansvariga producenter proportionerligt bidrar till detta belopp på grundval av objektiva kriterier som ska fastställa av medlemsstaten.

Artikel 74 Uppköparens roll

1. Uppköparen ska ansvara för inkasseringen av producenternas andel av överskottsavgiften och ska, före ett datum och enligt ett förfarande som ska fastställas av kommissionen genom genomförandeakter i enlighet med artikel 81 d, f och g, till medlemsstatens behöriga organ betala de inkasserade beloppen som har dragits av på det mjölkpris som betalas till de producenter som står för överskridandet eller, om detta inte varit möjligt, har tagits ut på annat lämpligt sätt.

2. Om en uppköpare helt eller delvis träder i stället för en eller flera uppköpare, ska hänsyn tas till de individuella kvoter som producenterna disponerar över under återstoden av den innevarande tolvmånadersperioden, minus de kvantiteter som redan levererats och med beaktande av dessa kvantiteters fetthalt. Detta stycke ska också gälla när en producent övergår från en uppköpare till en annan.

3. Om under referensperiodens gång de kvantiteter som en producent levererar överstiger den kvot som han disponerar över, kan medlemsstaten besluta att uppköparen, i enlighet med närmare föreskrifter som fastställts av medlemsstaten, som ett förskott på avgiften från producenten, ska dra av en del av mjölkpriset för varje leverans från denne producent som överstiger den kvot som han disponerar över för leveranser. Medlemsstaten får fastställa särskilda bestämmelser enligt vilka uppköpare tillåts dra av detta förskott när producenterna levererar till flera uppköpare.

Artikel 75 Godkännande

En uppköpares verksamhet måste först godkännas av medlemsstaten, enligt kriterier som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 80.1 f.

Artikel 76 Överskottsavgift vid direktförsäljning

1. Vid direktförsäljning och i enlighet med medlemsstatens beslut ska producenternas bidrag till överskottsavgiften, efter eventuell omfördelning av den outnyttjade delen av den nationella kvot som avsatts för direktförsäljning, fastställas på lämplig territoriell nivå eller på nationell nivå.

2. Medlemsstaterna ska fastställa beräkningsgrunden för producentens bidrag till överskottsavgiften på den totala kvantitet mjölk som sålts, överlåtits eller använts för framställning av mjölkprodukter som sålts eller överlåtits enligt kriterier som fastställts av kommissionen.

3. Ingen korrigering kopplad till fetthalten får beaktas vid upprättandet av slutavräkningen.

Artikel 77 Överskjutande eller icke betalade belopp

1. Om det för leveranser eller för direktförsäljning fastställs att en överskottsavgift ska betalas och om det uttagna bidraget från producenterna är högre än avgiften får medlemsstaten

a) helt eller delvis använda överskottet till att finansiera åtgärderna i artikel 68.1 a, och/eller

b) helt eller delvis omfördela det till producenter som

i) tillhör de prioriterade kategorier som medlemsstaten fastställt utifrån objektiva kriterier och inom en tidsfrist som ska fastställas av kommissionen, eller

ii) påverkas av särskilda omständigheter till följd av en nationell regel som inte har något samband med kvotsystemet för mjölk- och mjölkprodukter enligt detta kapitel.

2. När det fastställs att ingen överskottsavgift ska betalas ska eventuella avgiftsförskott som tagits ut av uppköpare eller medlemsstaten återbetalas senast vid slutet av nästa tolvmånadersperiod.

3. Om en uppköpare inte har uppfyllt skyldigheten att inkassera producenternas andel i överskottsavgiften enligt artikel 74, kan medlemsstaten utkräva de obetalda beloppen direkt av producenten, utan att det påverkar de sanktioner denna kan göra gällande vid underlåtenhet från uppköparens sida.

4. Om betalningsfristen inte iakttas av producenten eller uppköparen, ska en dröjsmålsränta som fastställs av kommissionen betalas till medlemsstaten.

Avsnitt IVProcedurregler för sockerkvoter och mjölkkvoter

UNDERAVSNITT I PROCEDURREGLER FÖR SOCKERKVOTER

ARTIKEL 78 Delegerade befogenheter

1. För att säkerställa att företagen i artikel 51 uppfyller sina åtaganden får kommissionen genom delegerade akter anta regler om beviljande och indragning av dessa företags godkännanden och om kriterierna för administrativa sanktioner.

2. För att ta hänsyn till de särskilda förhållandena i sockersektorn och för att säkerställa att alla parters intressen vederbörligen beaktas, får kommissionen genom delegerade akter fastställa ytterligare definitioner, bland annat rörande produktionen av socker, isoglukos och inulinsirap, anläggningars produktion och de villkor som styr försäljningen till de yttersta randområdena.

3. För att säkerställa att sockerbetsodlarna känner medansvar för ett beslut om att överföra en viss produktionsmängd, får kommissionen genom delegerade akter fastställa regler om överföring av socker.

Artikel 79 Genomförandebefogenheter

När det gäller de företag som avses i artikel 51 får kommissionen genom genomförandeakter fastställa regler om

a) ansökningar om godkännande av företag, de register som godkända företag ska föra och uppgifter som de ska lämna,

b) systemet för de kontroller av godkända företag som medlemsstaterna ska utföra,

c) medlemsstaternas meddelanden till kommissionen och till godkända företag,

d) leveranser av råvaror till företag, inklusive leveransavtal och följesedlar,

e) likvärdighet för socker enligt artikel 54 a,

f) den särskilda försörjningsordningen för de yttersta randområdena,

g) export enligt artikel 54 d,

h) medlemsstaternas samarbete för att garantera effektiva kontroller,

i) ändring av datumen i artikel 56,

j) fastställandet av överskottskvantiteten, meddelanden och utbetalning av den överskottsavgift som avses i artikel 57.

Underavsnitt IIProcedurregler för mjölkkvoter

ARTIKEL 80 Delegerade befogenheter

1. För att garantera att syftet med mjölkkvotsystemet uppnås, framför allt att de individuella kvoterna används effektivt och att avgiften beräknas, insamlas och används korrekt, ska kommissionen genom genomförandeakter anta regler rörande

a) tillfälliga och definitiva omställningar av kvoter,

b) metoderna för beräkning av avgiften,

c) omfördelningen av outnyttjade kvoter,

d) tröskelvärdet för korrigering av fetthalten,

e) producenternas skyldighet att leverera till godkända uppköpare,

f) godkännandet av uppköpare,

g) de objektiva kriterierna för omfördelningen av överskottsavgiften,

h) särskilda definitioner knutna till systemets funktion,

i) anpassningen av definitionen direktförsäljning med hänsyn till definitionen av leverans i artikel 58.1 f.

2. För att säkerställa att aktörerna och medlemsstaterna uppfyller sina skyldigheter får kommissionen genom delegerade akter anta regler rörande

a) sanktioner för de fall då producenter eller uppköpare inte fullgör sina skyldigheter, framför allt avseende tidsfrister för avgiftsbetalning, leveranser till godkända uppköpare, rapportering av leveranser och direktförsäljning, överlämnande av oriktiga uppgifter eller deklarationer, bristande uppdatering av register,

b) sanktioner för medlemsstater som inte uppfyller sina skyldigheter enligt artikel 62.2.

Artikel 81 Genomförandebefogenheter

Kommissionen ska genom genomförandeakter anta alla regler som krävs, bland annat rörande

a) definitiv omställning av kvoter och uppdelning av nationella kvoter i leveranser och direktförsäljning,

b) fastställande av en koefficient för individuella kvoters fetthalt, korrigering av fetthalten och registrering av överskridanden av nationella kvoters fetthalt,

c) fastställande av mjölkekvivalenter,

d) tidsfrist och den avgörande faktorn för den valutakurs som ska tillämpas vid betalning av avgiften, omfördelningen av överskottsavgiften och minskningen av förskott när tidsfristerna inte efterlevs,

e) tillämpliga räntesatser vid för sen betalning, korrekt uttag av avgiften och användning av den enprocentiga del av avgiften som inte går till EGFJ,

f) information till producenter om nya definitioner, meddelande om individuella kvoter och anmälan av avgift,

g) överföringen av upplysningar rörande tillämpningen av avgiftsordningen för mjölksektorn,

h) utarbetandet av en avräkning av leveranser och deklarationer av direktförsäljning,

i) uppköpares och producenters skyldigheter att utarbeta deklarationer, föra register och tillhandahålla information,

j) kontroller av leveranser och direktförsäljning.

Avdelning VProduktionskapacitet i vinsektorn

UNDERAVSNITT I OLAGLIGA PLANTERINGAR

ARTIKEL 82 Olagliga planteringar som planterats efter den 31 augusti 1998

1. Producenterna ska i tillämpliga fall och på egen bekostnad röja arealer som efter den 31 augusti 1998 planterats med vinstockar utan motsvarande planteringsrätt.

2. Till dess att röjningen enligt punkt 1 är gjord, får druvor och produkter framställda av druvor från de arealer som avses i den punkten släppas ut på marknaden endast för destillation helt på producentens bekostnad. Destillationsprodukterna får dock inte användas vid framställning av alkohol med en verklig alkoholhalt om 80 volymprocent eller lägre.

3. Oavsett eventuella tidigare sanktioner som ålagts av medlemsstaterna ska medlemsstaterna ålägga de producenter som åsidosätter röjningsplikten sanktioner som differentieras efter hur allvarligt, omfattande och varaktigt detta åsidosättande är.

4. Upphörandet av det tillfälliga förbudet mot nyplantering den 31 december 2015 enligt artikel 89.1 ska inte påverka skyldigheterna enligt denna artikel.

Artikel 83 Obligatorisk reglering av planteringar som planterats olagligt före den 1 september 1998

1. Producenterna ska i tillämpliga fall senast den 31 december 2009 mot en avgift reglera arealer som planterats med vinstockar utan motsvarande planteringsrätt före den 1 september 1998.

Utan att några förfaranden för avslutande av räkenskaperna åsidosätts, ska första stycket inte gälla arealer som reglerats i enlighet med artikel 2.3 i rådets förordning (EG) nr 1493/1999[18].

2. Den avgift som avses i punkt 1 ska fastställas av medlemsstaterna. Den ska vara minst dubbelt så stor som det genomsnittliga värdet av motsvarande planteringsrätt i det berörda området.

3. Till dess att regleringen enligt punkt 1 är genomförd, får druvor och produkter framställda av druvor från de arealer som avses i den punkten släppas ut på marknaden endast för destillation helt på producentens bekostnad. Produkterna får inte användas vid framställning av alkohol med en verklig alkoholhalt om 80 volymprocent eller lägre.

4. De olagligt planterade arealer som avses i punkt 1 som inte har reglerats enligt den punkten senast den 31 december 2009 ska röjas av producenterna i fråga på deras egen bekostnad.

Medlemsstaterna ska ålägga de producenter som åsidosätter röjningsplikten sanktioner som differentieras efter hur allvarligt, omfattande och varaktigt detta åsidosättande är.

I avvaktan på röjning enligt första stycket ska punkt 3 gälla i tillämpliga delar.

5. Skyldigheterna enligt punkterna 3 och 4 ska inte påverkas av att det tillfälliga förbudet mot nyplantering upphör den 31 december 2015 i enlighet med artikel 89.1.

Artikel 84 Kontroll av förbudet mot saluföring och av kravet på destillation

1. Avseende artiklarna 82.2 och 83.3 och 83.4 ska medlemsstaterna kräva bevis för att de berörda produkterna inte saluförs eller att, om de destilleras, ett destillationskontrakt lämnas in.

2. Medlemsstaterna ska kontrollera att förbudet mot saluföring och kravet på destillation, enligt punkt 1, har uppfyllts. De ska om så inte är fallet vidta sanktionsåtgärder.

3. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de arealer som omfattas av destillation och motsvarande alkoholvolym.

Artikel 85 Kompletterande åtgärder

De arealer som avses i artikel 83.1 första stycket ska så länge de inte har reglerats, liksom de arealer som avses i artikel 82.1, inte berättiga till nationellt stöd eller stöd från unionen.

Artikel 86 Delegerade befogenheter

1. För att säkerställa att producenterna uppfyller åtagandena i detta underavsnitt får kommissionen genom delegerade akter anta bestämmelser om det förbud mot saluföring av produkter som avses i artikel 84.1 och de sanktioner som medlemsstaterna får tillämpa när åtagandena inte uppfylls.

2. För att säkerställa att olagliga planteringar effektivt spåras och tas bort, får kommissionen genom delegerade akter anta regler för att minska unionens bidrag till stödåtgärder när medlemsstater inte uppfyller den skyldighet de har att informera om olagliga planteringar.

Artikel 87 Genomförandebefogenheter

Kommissionen får genom genomförandeakter anta alla nödvändiga bestämmelser om

a) underrättelser från medlemsstaterna,

b) insamlingen av information som kompletterar medlemsstaternas underrättelser enligt kommissionens förordning (EG) nr 1227/2000[19],

c) de kontroller som medlemsstaterna ska genomföra och rapporteringen av information om dessa kontroller till kommissionen.

Underavsnitt IIÖvergångssystem för planteringsrätter

ARTIKEL 88 Varaktighet

Detta underavsnitt ska tillämpas till och med den 31 december 2015.

Artikel 89 Tillfälligt förbud mot plantering av vinstockar

1. Plantering av vinstockar med druvsorter för vinframställning som är klassificerbara enligt artikel 166.2 är förbjuden; detta ska dock inte påverka tillämpningen av artikel 166, särskilt inte punkt 4.

2. Det är även förbjudet att ympa sorter för vinframställning som är klassificerbara enligt artikel 166.2 på andra sorter än sådana för vinframställning enligt den artikeln.

3. Utan hinder av punkterna 1 och 2 ska plantering och ympning enligt de punkterna vara tillåten om den täcks av

a) en nyplanteringsrätt, enligt vad som avses i artikel 90,

b) en återplanteringsrätt, enligt vad som avses i artikel 91,

c) en planteringsrätt som beviljats från en reserv, enligt vad som avses i artiklarna 92 och 93.

4. De planteringsrätter som avses i punkt 3 ska beviljas i hektar.

5. Medlemsstaterna får besluta att behålla det förbud som avses i punkt 1 på sitt territorium eller delar av sitt territorium till och med den 31 december 2018. De regler som gäller för övergångssystemet för planteringsrätter enligt detta underavsnitt, inklusive denna artikel, ska i så fall gälla i medlemsstaten i fråga på motsvarande sätt.

Artikel 90 Nyplanteringsrätter

1. Medlemsstaterna får bevilja producenter nyplanteringsrätter för arealer

a) avsedda för nyplantering i samband med fastighetsreglering eller expropriation som i det allmänna intresset genomförs enligt nationell lagstiftning,

b) avsedda för försöksändamål,

c) avsedda för odling av moderplantor för ympmaterial, eller

d) vars vin eller vinprodukter enbart är avsedda för konsumtion i vinodlarens hushåll.

2. Nyplanteringsrätter ska

a) användas av den producent som beviljats dem,

b) utnyttjas före utgången av det andra vinåret efter det år de beviljades, och

c) användas för de ändamål som beviljandet gäller.

Artikel 91 Återplanteringsrätter

1. Medlemsstaterna ska bevilja återplanteringsrätter till producenter som har röjt en areal planterad med vinstockar.

Röjningsarealer för vilka det beviljats ett röjningsbidrag enligt del II avdelning I kapitel III avsnitt IVa underavsnitt III ska dock inte ge upphov till återplanteringsrätter.

2. Medlemsstaterna får bevilja återplanteringsrätter till producenter som åtar sig att röja en areal planterad med vinstockar. I så fall ska den areal åtagandet gäller röjas senast före utgången av det tredje året efter det år då de nya vinstockar, som återplanteringsrätterna gäller, planterades.

3. Återplanteringsrätterna ska beviljas för en areal som i ren odling motsvarar den röjda arealen.

4. Återplanteringsrätterna ska utnyttjas av det företag för vilket de har beviljats. Medlemsstaterna får föreskriva att dessa rätter bara får utnyttjas för de arealer där röjningen ägde rum.

5. Utan hinder av punkt 4 får medlemsstaterna besluta att återplanteringsrätter helt eller delvis får överföras till ett annat företag inom samma medlemsstat om

a) en del av företaget i fråga överförs till det andra företaget,

b) om arealer i det senare företaget är avsedda för

i) produktion av vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, eller

ii) odling av moderplantor för ympmaterial.

Medlemsstaterna ska se till att tillämpningen av undantagen i första stycket inte medför en allmän ökning av produktionskapaciteten på deras territorium, särskilt när överföringar görs från icke-bevattnade till bevattnade arealer.

6. Punkterna 1–5 ska även gälla i tillämpliga delar för rätter som kan likställas med återplanteringsrätter och som förvärvats med stöd av tidigare unionsbestämmelser eller nationell lag.

7. Återplanteringsrätter som förvärvats med stöd av artikel 4.5 i förordning (EG) nr 1493/1999 ska användas inom de tidsfrister som föreskrivs i den förordningen.

Artikel 92 Nationella och regionala reserver av planteringsrätter

1. För att förbättra förvaltningen av produktionskapaciteten ska medlemsstaterna inrätta en nationell reserv eller regionala reserver av planteringsrätter.

2. Medlemsstater som har inrättat nationella eller regionala reserver av planteringsrätter enligt förordning (EG) nr 1493/1999 får behålla de reserverna så länge som de tillämpar övergångssystemet för planteringsrätter i enlighet med detta underavsnitt.

3. Följande planteringsrätter ska föras till nationella eller regionala reserver om de inte används inom föreskriven tid:

a) Nyplanteringsrätter

b) Återplanteringsrätter

c) Planteringsrätter som tilldelats från reserven

4. Producenter får överföra återplanteringsrätter till nationella eller regionala reserver. Villkoren för sådan överföring, vid behov mot ekonomisk ersättning från medlemsstaten, ska bestämmas av medlemsstaten med hänsyn till parternas legitima intressen.

5. Med avvikelse från punkt 1 kan en medlemsstat välja att inte tillämpa systemet med reserver på villkor att den kan bevisa att den har ett effektivt system för förvaltning av planteringsrätterna för hela sitt territorium. Det alternativa systemet får om så erfordras avvika från relevanta bestämmelser i detta underavsnitt.

Första stycket gäller även medlemsstater som upphör med att använda nationella eller regionala reserver enligt förordning (EG) nr 1493/1999.

Artikel 93 Tilldelning av planteringsrätter från reserven

1. Medlemsstater får bevilja rätter från reserven

a) utan betalning till producenter som är yngre är 40 år, som har nödvändiga yrkeskunskaper och som för första gången etablerar sig och som är chef för företaget, eller

b) mot betalning till staten eller i förekommande fall till regionen, till producenter som avser att använda rätterna för att plantera arealer vars produktion har en säker marknad.

Medlemsstaterna ska ställa upp kriterier för fastställandet av storleken på den ersättning som avses i led b i första stycket, som kan variera beroende på den avsedda slutprodukten från den berörda vinodlingen och på den återstående övergångsperiod under vilken förbudet mot nyplantering enligt artikel 89.1 och 89.2 gäller.

2. Om planteringsrätter som beviljats från en reserv används, ska medlemsstaterna se till

a) att platsen, de använda sorterna och de använda odlingsmetoderna garanterar att den efterföljande produktionen är anpassad till efterfrågan på marknaden, och

b) att den berörda avkastningen är typisk för genomsnittet i regionen, särskilt när planteringsrätter från icke-bevattnade arealer används för bevattnade arealer.

3. Planteringsrätter som beviljats från en reserv, men som inte används före utgången av det andra vinåret efter det vinår då de beviljades ska vara förverkade och föras tillbaka till reserven.

4. Planteringsrätter i en reserv som inte är fördelade före utgången av det femte vinåret efter det år då de fördes till reserven ska förfalla.

5. Om det finns regionala reserver i en medlemsstat får medlemsstaten fastställa regler om omfördelning av planteringsrätter mellan de regionala reserverna. Om det finns både regionala och nationella reserver i en medlemsstat får medlemsstaten även tillåta överföringar mellan dessa.

En nedsättningskoefficient får tillämpas på överföringar.

Artikel 94 De minimis

Detta underavsnitt ska inte tillämpas i medlemsstater där gemenskapens system för planteringsrätter inte gällde den 31 december 2007.

Artikel 95 Strängare nationella regler

Medlemsstaterna får anta strängare nationella regler om tilldelningen av nyplanteringsrätter eller återplanteringsrätter. De får kräva att ansökningarna och de relevanta upplysningar som ska lämnas i ansökningarna, kompletteras med ytterligare uppgifter som behövs för att övervaka utvecklingen av produktionskapaciteten.

Artikel 96 Delegerade befogenheter

1. För att undvika att produktionskapaciteten ökar får kommissionen genom delegerade akter

a) upprätta en förteckning över de situationer då röjning inte ger upphov till återplanteringsrätter,

b) införa regler för överföring av planteringrätter mellan reserverna,

c) förbjuda saluföring av vin och vinprodukter som enbart är avsedda att konsumeras av vinodlarens familj,

2. För att garantera likabehandling av producenter som röjer arealer får kommissionen genom delegerade akter anta regler för att säkerställa att röjningen faktiskt äger rum i de fall återplanteringsrätter beviljas.

3. För att skydda unionens medel och unionsvinets identitet, ursprung och kvalitet, får kommissionen genom delegerade akter

a) besluta att upprätta en analysdatabas med isostopdata, som ska bidra till att upptäcka bedrägerier utifrån de stickprov som medlemsstaterna samlat in, samt fastställa regler för medlemsstaternas egna databaser,

b) anta regler om kontrollorgan och ömsesidigt bistånd,

c) anta regler om gemensamt utnyttjande av medlemsstaternas resultat,

d) anta regler om tillämpningen av påföljder vid exceptionella omständigheter.

Artikel 97 Genomförandebefogenheter

Kommissionen får genom genomförandeakter anta alla nödvändiga åtgärder rörande detta underavsnitt, däribland regler rörande

a) beviljandet av nya planteringsrätter, inklusive registrerings- och underrättelseskyldighet,

b) överföringen av återplanteringsrätter, inklusive en nedsättningskoefficient,

c) det register som medlemsstaterna ska föra och underrättelserna till kommissionen, inklusive möjligheten till ett reservsystem,

d) tilldelningen av planteringsrätter från reserven,

e) de kontroller som medlemsstaterna ska genomföra och rapporteringen av information om dessa kontroller till kommissionen,

f) underrättelsen från en medlemsstat om dess avsikt att tillämpa artikel 89.5 på sitt territorium.

Underavsnitt IIISaluföringsregler för att förbättra och stabilisera den gemensamma vinmarknadens funktion

ARTIKEL 98

Saluföringsregler för att förbättra och stabilisera den gemensamma vinmarknadens funktion

1. För att förbättra och stabilisera den gemensamma marknaden för vin, inbegripet de druvor, den must och de viner som vinet härrör från, får de producerande medlemsstaterna fastställa saluföringsregler för att reglera utbudet, särskilt genom beslut fattade av de branschorganisationer som avses i artiklarna 210.3 och 227.

Dessa regler ska stå i proportion till det eftersträvade målet och får inte

a) avse transaktioner som görs efter det att den berörda produkten släpps ut på marknaden för första gången,

b) tillåta fastställande av priser, inte heller riktpriser eller rekommenderade priser,

c) blockera en alltför stor procentandel av den normala årliga skörden,

d) göra det möjligt att vägra att utfärda de nationella intyg och unionsintyg som krävs för omsättning och saluföring av viner om saluföringen är i överensstämmelse med ovannämnda regler.

2. Reglerna enligt punkt 1 ska i sin helhet meddelas aktörerna genom offentliggörande i en officiell publikation i den berörda medlemsstaten.

3. Den rapporteringsskyldighet som avses i artikel 227.3 ska också gälla för de beslut eller åtgärder som medlemsstaterna har antagit enligt den här artikeln.

KAPITEL IV Stödordningar

Avsnitt IProduktionsbidrag inom sockersektorn

ARTIKEL 99 Produktionsbidrag

1. Ett produktionsbidrag kan beviljas för de produkter inom sockersektorn som anges i del III led b–e i bilaga I, om det inte finns något överskott av socker, importerat socker, överskott av isoglukos eller överskott av inulinsirap till världsmarknadspris för tillverkning av de produkter som avses i artikel 55.2 b och c.

2. Åtgärder för att fastställa det produktionsbidrag som avses i punkt 1 ska vidtas av rådet i enlighet med artikel 43.3 i fördraget.

Artikel 100 Villkor för beviljande av produktionsbidrag

För att ta hänsyn till de särskilda förhållandena på unionens marknad för utomkvotssocker får kommissionen genom delegerade akter fastställa villkoren för beviljandet av de produktionsbidrag som avses i detta avsnitt.

Avsnitt IIStöd inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter

UNDERAVSNITT I STÖD FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL

ARTIKEL 101 Stöd för skummjölk och skummjölkspulver avsett att användas som foder

1. Om överskott av mjölkprodukter uppstår, sannolikt kommer att uppstå eller sannolikt kommer att skapa allvarlig obalans på marknaden, får kommissionen genom genomförandeakter besluta att stöd ska beviljas för skummjölk och skummjölkspulver, som har producerats i unionen och som är avsedda att användas som foder, enligt villkor och produktnormer som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 103.

Vid tillämpningen av denna artikel ska kärnmjölk och kärnmjölkspulver betraktas som skummjölk och skummjölkspulver.

2. Åtgärder för att fastställa stödbeloppen ska vidtas av rådet i enlighet med artikel 43.3 i fördraget.

Artikel 102 Stöd för skummjölkspulver som bearbetas till kasein och kaseinater

1. Om överskott av mjölkprodukter uppstår, sannolikt kommer att uppstå eller sannolikt kommer att skapa allvarlig obalans på marknaden, får kommissionen genom genomförandeakter besluta att stöd ska beviljas för skummjölk som har producerats i unionen och som bearbetas till kasein och kaseinater, enligt villkor och produktnormer för mjölken, kaseinet och kaseinaterna som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 103.

2. Åtgärder för att fastställa stödbeloppen ska vidtas av rådet i enlighet med artikel 43.3 i fördraget.

Artikel 103 Delegerade befogenheter

1. För att säkerställa att syftena med stöden i artiklarna 101 och 102 uppnås, får kommissionen genom delegerade akter fastställa vilka produkter som får omfattas av dessa stöd och upprätta villkor och standarder för användandet av produkterna och för godkännande, och indragning av godkännande, av företag som använder produkterna för att ansöka om stöd.

2. För att säkerställa att den skummjölk och det skummjölkspulver för vilket stöd beviljas i enlighet med artiklarna 101 och 102 används i avsett syfte, får kommissionen genom delegerade akter fastställa vilka register företagen måste föra.

3. För att säkerställa att aktörerna uppfyller sina krav

a) ska kommissionen genom delegerade akter kräva att en säkerhet ställs när ett förskott av stöd utbetalas och när aktörer deltar i anbudsförfaranden för inköp av skummjölkpulver från offentlig intervention,

b) får kommissionen genom delegerade akter införa sanktioner när aktörer inte följer ordningens regler eller när det stödbelopp de begär och som utbetalas är högre än berättigat.

Artikel 104 Genomförandebefogenheter

Kommissionen får genom genomförandeakter anta alla nödvändiga åtgärder rörande artiklarna 101 och 102, och framför allt fastställa

a) vilka justeringar som ska göras av stödsatsen utifrån kvaliteten på den använda skummjölken,

b) förpackningskrav, vilken information som ska finnas på förpackningarna, och kraven rörande bulkvaror,

c) kraven på foderleveranser,

d) vilka kontroller och inspektioner som medlemsstaterna ska genomföra och de analytiska tester som ska användas,

e) förfarandena för stödansökningar och stödutbetalningar,

f) vilka förfaranden som gäller när skummjölkpulver frisläpps från offentlig intervention för att användas som foder.

Underavsnitt IIVillkor för ostframställning

ARTIKEL 105 Användning av kasein och kaseinater vid framställningen av ost

1. Om stöd utgår enligt artikel 102 får det krävas att förhandstillstånd inhämtas för användningen av kasein och kaseinater vid framställning av ost; tillstånd ska endast beviljas om sådan användning är en nödvändig förutsättning för framställningen av produkterna.

2. I detta underavsnitt avses med

a) ost : produkter enligt KN-nummer 0406 som är framställda i unionen,

b) kasein och kaseinater : produkter enligt KN-numren 3501 10 90 och 3501 90 90 som används i oförädlat tillstånd eller i form av en blandning.

Artikel 106 Delegerade befogenheter

För att säkerställa att syftena med det stöd som avses i artikel 102 uppnås, får kommissionen genom delegerade akter anta regler

a) som gör förhandstillstånd nödvändigt vid användning av kasein och kaseinater i enlighet med artikel 105,

b) som begränsar användningen av kasein och kaseinater till den maximala procentandel av dessa som får iblandas ost utifrån objektiva kriterier för vad som är tekniskt nödvändigt,

c) som inför sanktioner för användning av kasein och kaseinater utan tillstånd.

Artikel 107 Genomförandebefogenheter

Kommissionen får genom genomförandeakter anta alla nödvändiga åtgärder avseende användningen av kasein och kaseinater i enlighet med artikel 105, däribland framförallt fastställa

a) vilka villkor som gäller när medlemsstaterna beviljar tillstånd för användning av kasein och kaseinater,

b) vilka skyldigheter som ska uppfyllas av företag som har beviljats tillstånd i enlighet med led a,

c) vilka kontroller och inspektioner medlemsstaterna ska genomföra, och vilka register som ska föras.

Underavsnitt IIIStöd för leverans av mjölkprodukter till skolelever

Artikel 108 Leverans av mjölkprodukter till skolelever

1. Unionsstöd ska beviljas för leveranser till skolelever av vissa bearbetade mjölkprodukter som omfattas av KN-nummer 0401, 0403, 0404 90 och 0406 eller KN-nummer 2202 90.

2. Medlemsstaterna kan, som komplement till unionsstödet i punkt 1, bevilja nationellt stöd för leverans av sådana produkter som avses i punkt 1 till skolelever. Medlemsstaterna får finansiera sina nationella stöd genom en avgift som läggs på mejerisektorn eller genom andra bidrag från mejerisektorn.

3. Åtgärder för att fastställa unionsstödet för all mjölk ska antas av rådet i enlighet med artikel 43.3 i fördraget.

4. Det unionsstöd som avses i punkt 1 ska beviljas för högst 0,25 l mjölkekvivalent per elev och dag.

Artikel 109 Delegerade befogenheter

1. För att ta hänsyn till utvecklingen av konsumtionsmönstret för mejeriprodukter och innovationerna och utvecklingen på marknaden för mejeriprodukter, ska kommissionen genom delegerade akter fastställa vilka produkter som avses i artikel 108.1.

2. För att säkerställa att det är de stödmottagare och sökande som är lämpliga som beviljas det stöd som avses i artikel 108.1 ska kommissionen genom delegerade akter anta villkoren för beviljandet av stöd.

För att säkerställa att de sökande uppfyller sina skyldigheter ska kommissionen genom delegerade akter anta åtgärder för att förebygga bedrägerier och oegentligheter, däribland

a) tillfällig indragning av rätten att ta del av stödordningen,

b) ställandet av en säkerhet som garanti för genomförandet när ett förskott av stödet utbetalas, och

c) tillämpning av sanktioner för att avskräcka från bedrägligt beteende.

3. För att säkerställa att stödet avspeglas i det pris för vilket produkterna görs tillgängliga inom ramen för stödordningen får kommissionen genom delegerade akter ställa upp regler om upprättandet av prisövervakning inom stödordningen.

4. För att öka medvetenheten om stödordningen får kommissionen genom delegerade akter kräva att skolorna informerar om unionens subventioner.

Artikel 110 Genomförandebefogenheter

Kommissionen får genom genomförandeakter anta alla nödvändiga åtgärder rörande framför allt

a) den maximala stödberättigande kvantiteten,

b) förvaltningen av prisövervakningen i enlighet med artikel 109.3,

c) godkännandet av sökande, stödansökningar och utbetalningar,

d) kontroller,

e) metoderna för offentliggörandet av ordningen,

f) anmälningar till kommissionen.

Avsnitt IVStöd inom sektorn för humleodling

ARTIKEL 111 Stöd till producentorganisationer

1. Unionen ska finansiera en utbetalning till producentorganisationer i humlesektorn som är erkända enligt artikel 209 för finansiering av de syften som avses i den artikeln.

2. Unionens årliga finansiering av utbetalningen till producentorganisationerna enligt punkt 1 ska för Tyskland uppgå till 2 277 000 EUR.

Artikel 112 Delegerade befogenheter

För att säkerställa att stöden går till de syften som avses i artikel 209, får kommissionen genom delegerade akter anta regler om

a) stödansökningar, inklusive regler om tidsfrister och åtföljande dokumentation,

b) stödrättigheter, inklusive regler om stödberättigande humlearealer och beräkning av de belopp som ska betalas ut till varje enskild producentorganisation,

c) påföljder som ska tillämpas vid felaktiga utbetalningar.

Artikel 113 Genomförandebefogenheter

Kommissionen får genom genomförandeakter anta nödvändiga åtgärder som hör samman med detta avsnitt rörande

a) utbetalningen av stödet,

b) kontroller och inspektioner.

Avdelning VStöd inom sektorn för olivolja och bordsoliver

ARTIKEL 114 Stöd till aktörsorganisationer

1. Unionen ska finansiera treåriga arbetsprogram som ska upprättas av de aktörsorganisationer som definieras i artikel 212 på ett eller flera av nedanstående områden:

a) Marknadsuppföljning och administrativ förvaltning inom sektorn för olivolja och bordsoliver.

b) Miljöförbättrande åtgärder i samband med olivodling.

c) Kvalitetsförbättrande åtgärder i samband med produktionen av olivolja och bordsoliver.

d) Åtgärder för spårbarhet, certifiering och skydd av kvaliteten på olivolja och bordsoliver, särskilt kontroll av kvaliteten på olivolja som säljs till slutkonsumenter, under översyn av de nationella förvaltningarna.

e) Spridning av information om de åtgärder som genomförs av aktörsorganisationer för att förbättra olivoljans kvalitet.

2. Unionens årliga finansiering av arbetsprogrammen ska uppgå till

a) 11 098 000 EUR till Grekland,

b) 576 000 EUR till Frankrike, och

c) 35 991 000 EUR till Italien.

3. Unionens finansiering av de arbetsprogram som avses i punkt 1 ska högst motsvara den del av stöden som hålls inne av medlemsstaterna. Denna finansiering ska avse de stödberättigande kostnaderna och högst uppgå till

a) 100 % för verksamhet inom de områden som avses i punkt 1 a och b,

b) 100 % för investeringar i fasta tillgångar och 75 % för annan verksamhet inom det område som avses i punkt 1 c,

c) 75 % för arbetsprogram som genomförs i minst tre tredjeländer eller icke-producerande medlemsstater av godkända aktörsorganisationer från minst två medlemsstater med produktion inom de områden som anges i punkt 1 d och e, och 50 % för annan verksamhet inom dessa områden.

Medlemsstaten ska stå för kompletterande finansiering med upp till 50 % av de kostnader som inte täcks av unionsfinansieringen.

4. Utan att det påverkar särskilda bestämmelser som kan komma att antas av kommissionen i enlighet med artikel 318, ska medlemsstaterna kontrollera att villkoren för unionsfinansiering är uppfyllda. För detta ändamål ska de genomföra en revision av arbetsprogrammen och ta fram en kontrollplan i vilken det ingår ett stickprov som fastställts genom riskanalys och som per år omfattar minst 30 % av de producentorganisationer och samtliga övriga aktörsorganisationer som får unionsfinansiering i enlighet med denna artikel.

Artikel 115 Delegerade befogenheter

1. För att garantera att stöden enligt artikel 114 uppfyller de avsedda målen att förbättra produktionskvaliteten på olivolja och bordsoliver, får kommissionen genom delegerade akter anta regler rörande

a) villkoren för godkännande av aktörsorganisationer och för tillfällig eller slutgiltig indragning av sådana godkännanden,

b) åtgärder som berättigar till unionsfinansiering,

c) fördelning av unionsfinansiering till särskilda åtgärder,

d) verksamheter och kostnader som inte berättigar till unionsfinansiering,

e) urval och godkännande av arbetsprogram.

2. För att säkerställa att aktörerna uppfyller sina krav får kommissionen genom delegerade akter kräva att

a) en säkerhet ställs när ett förskott av stödet utbetalas,

b) påföljder tillämpas när oegentligheter uppdagas.

Artikel 116 Genomförandebefogenheter

Kommissionen får genom genomförandeakter anta alla nödvändiga åtgärder inom ramen för detta avsnitt rörande

a) övervakningen av programutgifter,

b) genomförandet av arbetsprogram och ändringar av dessa,

c) utbetalningen av stöd, inklusive förskott av stöd,

d) stödmottagarnas rapportering om arbetsprogram,

e) kontroller och inspektioner,

f) medlemsstaternas rapportering till kommissionen.

Avsnitt VIStöd inom sektorn för frukt och grönsaker

UNDERAVSNITT I PRODUCENTGRUPPER

Artikel 117 Stöd till producentgrupper

1. Under den övergångsperiod som medges enligt artikel 217 får medlemsstaterna bevilja producentgrupper inom sektorn för frukt och grönsaker som bildats i syfte att erkännas som en producentorganisation

a) stöd för att främja deras bildande och för att förenkla deras administration,

b) stöd, direkt eller genom kreditinstitut, för att täcka en del av de investeringar som krävs för att uppnå erkännande och som anges i den plan för erkännande som avses artikel 217.1.

2. Det stöd som avses i punkt 1 ska ersättas av unionen i enlighet med de regler som kommissionen ska anta genom delegerade akter i enlighet med artikel 118 om finansiering av sådana stöd, inbegripet tröskelvärdena för och begränsningarna av stödet, och graden av finansiering från unionen.

3. Det stöd som avses i punkt 1 a ska för varje producentgrupp fastställas med utgångspunkt i dess saluförda produktion och ska för det första, andra, tredje, fjärde och femte året uppgå till

a) 10 %, 10 %, 8 %, 6 % respektive 4 % av värdet av den saluförda produktionen i medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare, och

b) 5 %, 5 %, 4 %, 3 % respektive 2 % av värdet av den saluförda produktionen i unionens yttersta randområden enligt artikel 349 i fördraget eller på de mindre Egeiska öarna enligt artikel 1.2 i rådets förordning (EG) nr 1405/2006[20].

Dessa procentsatser får sänkas med avseende på värdet av saluförd produktion som överstiger ett tröskelvärde. En begränsning får tillämpas på det stöd som ska betalas ut till en producentgrupp under ett visst år.

Artikel 118 Delegerade befogenheter

För att säkerställa att stödet till producentgrupperna inom sektorn för frukt och grönsaker används effektivt och målinriktat, ska kommissionen genom delegerade akter anta regler rörande

a) finansieringen av producentgruppers erkännandeplaner,

b) tröskelvärdena och begränsningarna för stödet och graden av samfinansiering från unionen,

c) grundvalen för beräkningen av stödet, inklusive värdet av en producentgrupps saluförda produktion,

d) producentgruppers stödberättigande,

e) producentgruppers huvudsakliga verksamhet,

f) innehållet i erkännandeplanerna samt inlämnande och godkännande av dessa,

g) villkoren för när producentgrupper får begära att erkännandeplanerna ändras,

h) investeringsstöd,

i) sammanslagningar av producentgrupper och fortsatt stöd.

Artikel 119 Genomförandebefogenheter

Kommissionen får genom genomförandeakter anta alla nödvändiga åtgärder knutna till detta underavsnitt rörande

a) stödansökningar, inklusive stödutbetalningar,

b) genomförandet av erkännandeplaner,

c) konsekvenserna av erkännande.

Underavsnitt II DRIFTSFONDER OCH VERKSAMHETSPROGRAM

Artikel 120 Driftsfonder

1. Producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker får inrätta en driftsfond. Fonden ska finansieras genom

a) ekonomiska bidrag från medlemmarna eller själva producentorganisationen,

b) ekonomiskt stöd från unionen som får beviljas producentorganisationer, i enlighet med villkoren i delegerade akter och genomförandeakter som ska antas av kommissionen i enlighet med artiklarna 126 och 127.

2. Driftsfonderna får endast användas för att finansiera verksamhetsprogram som medlemsstaterna har godkänt i enlighet med artikel 125.

Artikel 121 Verksamhetsprogram

1. Verksamhetsprogrammen inom sektorn för frukt och grönsaker ska ha minst två av de syften som avses i artikel 209 c eller av följande syften:

a) Produktionsplanering.

b) Förbättrad produktkvalitet.

c) Ökat handelsvärde för produkterna.

d) Främjande av produkterna oavsett om de är färska eller bearbetade.

e) Miljöåtgärder och produktionsmetoder som tar hänsyn till miljön, inbegripet ekologiskt jordbruk.

f) Krisförebyggande och krishantering.

2. Krisförebyggandet och krishanteringen ska gå ut på att undvika samt hantera kriser på frukt- och grönsaksmarknaderna och ska i samband därmed omfatta

a) återtag från marknaden,

b) grön skörd av frukt och grönsaker eller situationer där skörden inte bärgas,

c) marknadsföring och kommunikation,

d) utbildning,

e) skördeförsäkring, och

f) stöd för administrativa utgifter för bildande av gemensamma fonder.

Åtgärder inom krisförebyggande och krishantering, inklusive återbetalning av kapital och ränta enligt tredje stycket, får inte uppgå till mer än en tredjedel av utgifterna enligt verksamhetsprogrammet.

Producentorganisationer får teckna lån på kommersiella villkor för att finansiera åtgärder inom krisförebyggande och krishantering. Återbetalning av kapital och ränta på dessa lån får i så fall ingå i verksamhetsprogrammet och därigenom vara berättigande till ekonomiskt stöd från unionen enligt artikel 122. Varje särskild åtgärd inom krisförebyggande och krishantering ska finansieras antingen genom sådana lån eller direkt, men inte på båda dessa sätt.

3. Medlemsstaterna ska se till

a) att verksamhetsprogram omfattar minst två miljöåtgärder, eller

b) att minst 10 % av utgifterna inom verksamhetsprogram avser miljöåtgärder.

Miljöåtgärder ska uppfylla kraven för stöd för miljövänligt jordbruk i artikel 39.3 första stycket i förordning (EG) nr 1698/2005.

Om minst 80 % av medlemsproducenterna i en producentorganisation omfattas av en eller flera identiska åtaganden om miljövänligt jordbruk enligt den bestämmelsen, ska vart och ett av dessa åtaganden anses vara en miljöåtgärd enligt första stycket led a.

Stöd till sådana miljöåtgärder som avses i första stycket ska täcka extrakostnader och inkomstbortfall till följd av sådana skyldigheter.

[4. Punkt 3 ska i Bulgarien och Rumänien tillämpas först från och med den 1 januari 2011.]

5. Investeringar som ökar miljöbelastningen ska endast tillåtas om effektiva åtgärder har vidtagits för att skydda miljön mot belastningen.

Artikel 122 Ekonomiskt unionsstöd

1. Det ekonomiska unionsstödet ska motsvara summan av de faktiskt inbetalade ekonomiska bidrag som avses i artikel 120.1 a men begränsas till 50 % av de faktiskt verkställda utgifterna.

2. Det ekonomiska unionsstödet ska begränsas till högst 4,1 % av värdet av varje producentorganisations saluförda produktion.

Denna procentsats får dock ökas till 4,6 % av värdet av den saluförda produktionen under förutsättning att det belopp som överstiger 4,1 % av värdet av den saluförda produktionen endast används för åtgärder inom krisförebyggande och krishantering.

3. På begäran av en producentorganisation ska den procentsats som fastställs i punkt 1 uppgå till 60 % för ett verksamhetsprogram, eller en del av ett verksamhetsprogram, som uppfyller minst ett av följande villkor:

a) Det ska lämnas in av flera av unionens producentorganisationer som är verksamma i olika medlemsstater för gränsöverskridande åtgärder,

b) Det ska lämnas in av en eller flera producentorganisationer för verksamhet som bedrivs över branschgränserna.

c) Det ska endast omfatta särskilt stöd för produktion av ekologiska produkter som omfattas av rådets förordning (EG) nr 834/2007[21].

d) Det ska lämnas in av en producentorganisation i någon av de medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare för åtgärder som avslutas senast vid utgången av 2013.

e) Det ska vara det första som lämnas in av en erkänd producentorganisation som har gått samman med en annan erkänd producentorganisation.

f) Det ska vara det första som lämnas in av en erkänd sammanslutning av producentorganisationer.

g) Det ska lämnas in av producentorganisationer i medlemsstater där producentorganisationerna saluför mindre än 20 % av produktionen av frukt och grönsaker.

h) Det ska lämnas in av en producentorganisation i ett av unionens yttersta randområden.

i) Det ska endast omfatta särskilt stöd för åtgärder som syftar till att främja konsumtionen av frukt och grönsaker och riktar sig till skolbarn.

4. Den procentsats som fastställs i punkt 1 ska uppgå till 100 % vid sådana återtag från marknaden av frukt och grönsaker som inte överstiger 5 % av volymen saluförd produktion från varje producentorganisation och som avyttras

a) genom gratis utdelning till välgörenhetsorganisationer och välgörenhetsstiftelser, som har godkänts för detta ändamål av medlemsstaterna, för att hjälpa personer som enligt nationell lagstiftning har rätt till offentligt understöd, särskilt på grund av att de saknar tillräckliga medel för sitt uppehälle,

b) genom gratis utdelning till kriminalvårdsanstalter, skolor, offentliga utbildningsinstitutioner och feriekolonier samt till sjukhus och ålderdomshem som utsetts av medlemsstaterna, varvid dessa ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de utdelade kvantiteterna utgör ett extra tillskott till de kvantiteter som normalt köps in av dessa inrättningar.

Artikel 123 Nationellt ekonomiskt stöd

1. I de regioner i medlemsstaterna där andelen organiserade producenter inom sektorn för frukt och grönsaker är särskilt låg får kommissionen genom genomförandeakter ge medlemsstaterna tillstånd att, på välgrundad begäran, ge producentorganisationer ett nationellt ekonomiskt stöd som uppgår till högst 80 % av de ekonomiska bidrag som avses i artikel 120.1 a. Detta stöd ska läggas till driftsfonden.

2. I sådana regioner i medlemsstaterna där mindre än 15 % av frukt- och grönsaksproduktionens värde saluförs av producentorganisationer och där frukt- och grönsaksproduktionen utgör minst 15 % av den totala jordbruksproduktionen, får unionen på den berörda medlemsstatens begäran ersätta det stöd som avses i första stycket. Kommissionen ska genom genomförandeakter besluta om sådan återbetalning.

Artikel 124 Nationella villkor och nationell strategi för verksamhetsprogram

1. Medlemsstaterna ska fastställa nationella villkor för utarbetande av allmänna villkor för de åtgärder som avses i artikel 121.3. I dessa villkor ska särskilt föreskrivas att dessa åtgärder ska uppfylla de lämpliga kraven i förordning (EG) nr 1698/2005, däribland kraven om komplementaritet, konsekvens och förenlighet i artikel 5 i den förordningen.

Medlemsstaterna ska lämna in sitt förslag till villkor till kommissionen, som genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1 får begära ändringar inom tre månader om den konstaterar att förslaget inte gör det möjligt att uppnå de mål som fastställs i artikel 191 i fördraget och i unionens sjätte miljöhandlingsprogram. Även vid investeringar i enskilda jordbruksföretag som får stöd från verksamhetsprogrammen ska hänsyn tas till de målen.

2. Medlemsstaterna ska utarbeta en nationell strategi för hållbara verksamhetsprogram på marknaden för frukt och grönsaker. Följande ska ingå i en sådan strategi:

a) En analys av läget med såväl starka som svaga sidor inbegripna och utvecklingspotentialen.

b) En motivering av valet av prioriteringar.

c) Verksamhetsprogrammens mål och medel samt resultatindikatorer.

d) Bedömningar av verksamhetsprogrammen.

e) Producentorganisationernas rapporteringsskyldigheter.

Den nationella strategin ska också omfatta de nationella villkor som avses i punkt 1.

3. Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på medlemsstater som saknar erkända producentorganisationer.

Artikel 125 Godkännande av verksamhetsprogram

1. Utkasten till verksamhetsprogram ska lämnas in till de behöriga nationella myndigheterna, som ska godkänna eller avslå dem, eller begära att de ändras i enlighet med bestämmelserna i detta underavsnitt.

2. Producentorganisationerna ska till medlemsstaten meddela det beräknade beloppet för driftsfonden för varje år och överlämna lämpliga underlag för detta grundade på prognoserna för verksamhetsprogrammet, utgifterna för innevarande och eventuellt föregående år och, om så är nödvändigt, på skattningar av produktionskvantiteterna för nästa år.

3. Medlemsstaten ska underrätta producentorganisationen eller sammanslutningen av producentorganisationer om den beräknade storleken på det ekonomiska unionsstödet i enlighet med de gränser som fastställs i artikel 122.

4. Det ekonomiska unionsstödet ska betalas ut på grundval av utgifterna för de åtgärder som omfattas av verksamhetsprogrammet. För dessa åtgärder får förskott beviljas mot att garanti eller säkerhet ställs.

5. Producentorganisationen ska underrätta medlemsstaten om det slutgiltiga utgiftsbeloppet för det föregående året och bifoga nödvändiga underlag för att erhålla återstoden av det ekonomiska unionsstödet.

6. Verksamhetsprogrammet och dess finansiering genom å ena sidan producenter och producentorganisationer och å andra sidan unionsmedel, ska avse minst tre år och högst fem år.

Artikel 126 Delegerade befogenheter

För att säkerställa att stödet till producentorganisationerna inom sektorn för frukt och grönsaker är effektivt, målinriktat och hållbart, får kommissionen genom delegerade akter anta regler rörande

a) driftsfonder och verksamhetsprogram, inklusive regler om

i) finansieringen och användningen av driftsfonder,

ii) innehåll, godkännande och ändring av verksamhetsprogram,

iii) stödberättigandet för åtgärder, verksamheter eller utgifter inom ramen för verksamhetsprogram och kompletterande nationella regler i detta sammanhang,

iv) förhållandet mellan verksamhetsprogram och landsbygsutvecklingsprogram,

v) partiella verksamhetsprogram,

vi) övervakning och utvärdering av verksamhetsprogrammen,

b) nationella regler och nationella strategier för verksamhetsprogram, inklusive regler om

i) strukturen för och innehållet i nationella regler och strategier,

ii) övervakning, utvärdering och meddelanden avseende de nationella reglerna och strategierna,

c) det ekonomiska stödet från unionen, inklusive regler om

i) grundvalen för beräkningen av det ekonomiska stödet från unionen, särskilt värdet av en producentorganisations saluförda produktion,

ii) referensperioder vid stödberäkning,

iii) minskade rättigheter till ekonomiskt stöd när stödansökningarna lämnas in för sent,

iv) ställande och förverkande av säkerheter vid förskott,

d) krisförebyggande och krishantering, inklusive regler om

i) urvalet av åtgärder inom krisförebyggande och krishantering,

ii) definitionen av återtag från marknaden,

iii) användningen av återtagna produkter,

iv) maximalt stöd för återtag från marknaden,

v) förhandsanmälan vid återtag från marknaden,

vi) beräkningen av volymen saluförd produktion vid återtag,

vii) märkningen med Europeiska unionens emblem på förpackningen till gratisprodukter,

viii) villkoren för mottagarna av återtagna produkter,

ix) definitionerna av grön skörd och av situationer där skörden inte bärgas,

x) villkoren för tillämpning av grön skörd och situationer där skörden inte bärgas,

xi) målen med skördeförsäkring,

xii) definitionen av ogynnsamma väderförhållanden,

xii) villkoren för stöd för administrativa utgifter vid bildande av gemensamma fonder,

e) det nationella ekonomiska stödet, inklusive regler om

i) andelen organiserade producenter,

ii) ändringar av verksamhetsprogrammen,

iii) minskade rättigheter till ekonomiskt stöd när ansökningar om ekonomiskt stöd lämnas in för sent,

iv) ställande, frisläppande och förverkande av säkerheter vid förskottsbetalningar,

v) maximal andel av det nationella ekonomiska stödet som unionen får ersätta.

Artikel 127 Genomförandebefogenheter

Kommissionen får genom genomförandeakter anta alla nödvändiga åtgärder inom ramen för detta underavsnitt rörande

a) förvaltning av driftsfonder och meddelanden om driftsfondernas uppskattade storlek,

b) inlämnande av verksamhetsprogram, inklusive tidsfrister och de följedokument som krävs,

c) formatet för verksamhetsprogrammen,

d) förvaltning av övervakning och utvärdering av nationella strategier och verksamhetsprogram i enlighet med artikel 126 a vi,

e) meddelanden från medlemsstaterna till producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer om storleken på det godkända stödet,

f) stödansökningar och utbetalningar av stöd, inklusive förskott och delbetalningar,

g) lån till finansiering av åtgärder inom krisförebyggande och krishantering,

h) uppfyllande av handelsnormer vid återkallanden,

i) kostnader för transport, sortering och förpackning vid gratis utdelning,

j) säljfrämjande åtgärder, kommunikations- och utbildningsåtgärder i samband med krisförebyggande och krishantering,

k) förvaltning av åtgärder som rör skördeförsäkring,

l) bestämmelser om statligt stöd för krisförebyggande och krishantering,

m) tillstånd att betala ut nationellt ekonomiskt stöd,

n) ansökan om och utbetalning av nationellt ekonomiskt stöd,

o) återbetalning av nationellt ekonomiskt stöd.

Underavsnitt IIIProgram för frukt i skolan

Artikel 128 Stöd till utdelning av frukt och grönsaker, bearbetade produkter av frukt och grönsaker och bananprodukter till barn

1. På villkor som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter och genomförandeakter i enlighet med artiklarna 129 och 130 ska unionsstöd beviljas

a) för utdelning till skolbarn, inklusive barn i daghem, andra förskolor, primärskolor och sekundärskolor, av produkter från sektorerna för frukt och grönsaker, bearbetade produkter av frukt och grönsaker respektive bananer, och

b) för vissa därmed sammanhängande kostnader knutna till logistik och distribution, utrustning, publicitet, uppföljning och utvärdering.

2. Medlemsstater som önskar delta i programmet på nationell eller regional nivå ska först upprätta en strategi för genomförandet av det, som särskilt ska innehålla budgeten för programmet, inklusive unionens bidrag och nationella bidrag, varaktighet, målgrupp, stödberättigade produkter och berörda intressenters delaktighet. De ska också besluta om de kompletterande åtgärder som krävs för att få programmet att fungera effektivt.

3. När medlemsstaterna upprättar sina strategier ska de göra upp en förteckning över frukt och grönsaker, bearbetade produkter av frukt och grönsaker och bananprodukter som är berättigade till stöd enligt deras respektive program. Denna förteckning ska dock inte innehålla några produkter som uteslutits genom en åtgärd som kommissionen vidtagit genom delegerade akter enligt artikel 129. De ska välja ut produkterna på grundval av objektiva kriterier som kan inbegripa när produkten har säsong, tillgängligheten eller miljöhänsyn. I detta sammanhang får medlemsstaterna ge företräde för produkter med ursprung i EU.

4. Det unionsstöd som avses i punkt 1 får inte

a) överstiga 90 miljoner EUR per läsår,

b) överstiga 50 % av de distributionskostnader och därmed sammanhängande kostnader som avses i punkt 1, respektive 75 % av dessa kostnader i regioner som är stödberättigade enligt konvergensmålet enligt artikel 5.1 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006[22] och i de yttersta randområdena enligt artikel 349 i fördraget,

c) täcka andra kostnader än de distributionskostnader och därmed sammanhängande kostnader som avses i punkt 1.

5. Unionsstödet enligt punkt 1 ska tilldelas varje medlemsstat på grundval av objektiva kriterier med utgångspunkt i andelen barn i åldrarna 6–10 år. Varje medlemsstat som deltar i programmet ska minst erhålla 175 000 EUR i unionsstöd. De medlemsstater som deltar i programmet ska varje år ansöka om unionsstöd på grundval av den egna strategin. På medlemsstaternas begäran ska kommissionen besluta om slutgiltiga tilldelningar inom de anslag som finns tillgängliga i budgeten.

6. Unionsstöd enligt punkt 1 ska inte utnyttjas för att ersätta finansieringen av redan förekommande nationella program för frukt i skolan eller för distribution i skolor som även avser frukt. Om en medlemsstat redan har infört ett program som berättigar till unionsstöd enligt denna artikel och avser att utöka det eller att effektivisera det, inklusive programmets målgrupp, dess varaktighet eller stödberättigade produkter, får dock unionsstöd beviljas förutsatt att gränserna enligt punkt 4 b respekteras vad avser unionsstödets proportion av det totala nationella bidraget. I detta fall ska medlemsstaten i sin strategi ange hur den tänker utöka programmet eller effektivisera det.

7. Medlemsstaterna får utöver unionsstödet bevilja nationellt stöd till sådan distribution av produkter och därmed sammanhängande kostnader som avses i punkt 1. Dessa kostnader kan också täckas av bidrag från den privata sektorn. Medlemsstaterna får även bevilja nationellt stöd till finansieringen av sådana kompletterande åtgärder som avses i punkt 2.

8. Unionens program för frukt i skolan ska inte påverka särskilda nationella program för frukt i skolan som följer unionslagstiftningen.

9. Unionen får även i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 1290/2005 finansiera åtgärder för information, uppföljning och utvärdering avseende programmet för frukt i skolan, däribland åtgärder som syftar till att öka allmänhetens medvetande om programmet, samt därmed sammanhängande åtgärder för upprättande av nätverk.

Artikel 129 Delegerade befogenheter

1. För att främja goda matvanor för barn får kommissionen genom delegerade akter anta regler rörande

a) vilka produkter som inte berättigar till stöd från programmet,

b) programmets målgrupp,

c) de nationella eller regionala strategier som medlemsstaterna ska ställa upp för att få ta del av stödet, inklusive kompletterande åtgärder,

d) godkännande och urval av arbetsprogram.

2. För att säkerställa att medlen från unionen används effektivt och målinriktat får kommissionen genom delegerade akter anta regler rörande

a) den preliminära fördelningen av stöd mellan medlemsstaterna, metoden för omfördelning av stöd mellan medlemsstaterna utifrån mottagna ansökningar och eventuella minskningar som ska tillämpas till följd av att reglerna för programmet inte har följts,

b) de stödberättigande utgifterna, inklusive möjligheten att fastställa ett totalt maxbelopp för de utgifterna,

c) övervakning och utvärdering.

3. För att säkerställa att aktörerna uppfyller sina skyldigheter ska kommissionen genom delegerade akter anta åtgärder för att förhindra bedrägerier och oegentligheter, däribland tillfällig indragning av rätten att ta del av programmet och slutgiltig indragning av godkännandet.

4. För att öka medvetenheten om programmet får kommissionen genom delegerade akter kräva att stödmottagarna ger publicitet åt det faktum att subventionerna kommer från programmet.

Artikel 130 Genomförandebefogenheter

Kommissionen får genom genomförandeakter anta alla nödvändiga åtgärder knutna till detta underavsnitt rörande framför allt

a) den slutliga fördelningen av stödet mellan medlemsstaterna,

b) stödansökningarna och stödutbetalningarna,

c) kontrollerna,

d) metoderna för att ge publicitet och skapa nätverk i anknytning till programmet,

e) anmälningar till kommissionen.

Avsnitt VIIStödprogram inom vinsektorn

UNDERAVSNITT I INLEDANDE BESTÄMMELSER

Artikel 131 Tillämpningsområde

Detta avsnitt innehåller bestämmelser för tilldelningen av unionsmedel till medlemsstaterna och för medlemsstaternas användning av dessa medel via nationella stödprogram (nedan kallade stödprogram ) för att finansiera särskilda stödåtgärder som främjar vinsektorn.

Artikel 132 Förenlighet och konsekvens

1. Stödprogrammen ska vara förenliga med unionsrätten och ligga i linje med unionens verksamhet, politik och prioriteringar.

2. Medlemsstaterna ska ansvara för stödprogrammen och se till att de är enhetliga inom respektive land samt utformas och genomförs på ett objektivt sätt med beaktande av de berörda producenternas ekonomiska situation och nödvändigheten av att undvika omotiverad olika behandling av producenter.

Medlemsstaterna ska ansvara för att fastställa och genomföra de nödvändiga kontrollerna och sanktionerna rörande bristande efterlevnad av reglerna inom stödprogrammen.

3. Stöd ska inte beviljas för

a) forskningsprojekt och åtgärder till stöd för forskningsprojekt,

b) åtgärder som ingår i medlemsstaters program för landsbygdsutveckling enligt förordning (EG) nr 1698/2005.

Underavsnitt IIInlämning av stödprogram och deras innehåll

ARTIKEL 133 Inlämning av stödprogram

1. Alla de producentmedlemsstater som avses i bilaga X ska till kommissionen lämna in ett förslag till ett femårigt stödprogram som innehåller åtgärder i enlighet med detta avsnitt.

Stödprogram som började gälla i enlighet med artikel 5.1 första stycket i rådets förordning (EG) nr 479/2008[23] ska fortsätta att gälla inom ramen för den här förordningen.

Stödåtgärderna i stödprogrammen ska utformas på den geografiska nivå som medlemsstaterna anser vara mest lämplig. Innan stödprogrammet lämnas in till kommissionen ska det ha varit föremål för samråd med behöriga myndigheter och organisationer på lämplig territoriell nivå.

Varje medlemsstat ska lämna in ett enda förslag till stödprogram i vilket hänsyn får tas till särskilda regionala förhållanden.

2. Stödprogrammen ska börja gälla tre månader efter det att de har lämnats in till kommissionen.

Om kommissionen genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1, emellertid konstaterar att det inlämnade stödprogrammet inte uppfyller kraven i detta avsnitt, ska kommissionen underrätta medlemsstaten om detta. Medlemsstaten ska i så fall lägga fram ett reviderat stödprogram för kommissionen. Det reviderade stödprogrammet ska börja gälla två månader efter det att det anmäldes, under förutsättning att de icke uppfyllda kraven är uppfyllda, i vilket fall detta stycke ska gälla.

3. Punkt 2 ska även gälla i tillämpliga delar för ändringar som görs i stödprogram som lämnats in av medlemsstaterna.

4. Artikel 134 ska inte gälla då en medlemsstats enda åtgärd i ett stödprogram består av den överföring av medel till systemet med samlat gårdsstöd som avses i artikel 137. I detta fall ska artikel 308.5 gälla endast i förhållande till det år då överföringen sker och artikel 308.6 ska inte gälla.

Artikel 134 Stödprogrammens innehåll

Stödprogrammen ska innehålla följande delar:

a) En detaljerad beskrivning av de föreslagna åtgärderna och deras kvantifierade mål.

b) Resultaten av de samråd som hållits.

c) En uppskattning av de förväntade tekniska, ekonomiska, miljömässiga och sociala verkningarna.

d) En tidsplan för åtgärdernas genomförande.

e) En allmän finansieringsöversikt med en redogörelse för vilka resurser som kommer att avsättas och för den planerade preliminära fördelningen av resurserna mellan åtgärderna i enlighet med de tak som fastställs i bilaga X.

f) De kriterier och kvantitativa indikatorer som ska användas för övervakning och utvärdering och de åtgärder som vidtagits för att se till att stödprogrammen genomförs på ett lämpligt och effektivt sätt.

g) Uppgifter om de behöriga myndigheter och organ som ansvarar för genomförandet av stödprogrammet.

Artikel 135 Stödberättigande åtgärder

1. Stödprogrammen ska omfatta en eller flera av följande åtgärder:

a) Stöd enligt systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med artikel 137.

b) Säljfrämjande åtgärder, i enlighet med artikel 138.

c) Omstrukturering och omställning av vinodlingar, i enlighet med artikel 139.

d) Grön skörd, i enlighet med artikel 140.

e) Gemensamma fonder, i enlighet med artikel 141.

f) Skördeförsäkring, i enlighet med artikel 142.

g) Investeringar, i enlighet med artikel 143.

h) Destillation av biprodukter, i enlighet med artikel 144.

i) Spritdryckesdestillation, i enlighet med artikel 103w i förordning (EG) nr 1234/2007.

j) Krisdestillation, i enlighet med artikel 103x i förordning (EG) nr 1234/2007.

k) Användning av koncentrerad druvmust, i enlighet med artikel 103y i förordning (EG) nr 1234/2007.

2. Stödprogrammen ska inte innehålla andra åtgärder än dem som anges i artiklarna 137–144 i denna förordning och artiklarna 103w, 103x och 103y i förordning (EG) nr 1234/2007.

Artikel 136 Allmänna bestämmelser om stödprogram

1. Fördelningen av de tillgängliga unionsmedlen och budgettaken anges i bilaga X.

2. Unionen ska endast lämna stöd för stödberättigande utgifter som uppkommit efter inlämnandet av det berörda stödprogrammet enligt artikel 133.1.

3. Medlemsstaterna ska inte bidra till kostnaderna för åtgärder som finansieras av unionen enligt stödprogrammen.

4. Med avvikelse från punkt 3 får medlemsstaterna i enlighet med relevanta unionsbestämmelser om statligt stöd bevilja nationellt stöd för de åtgärder som avses i artiklarna 138, 142 och 143.

Den högsta stödsats som fastställs i de relevanta unionsbestämmelserna om statligt stöd ska gälla för den totala offentliga finansieringen, som omfattar både unionens och medlemsstaternas medel.

Underavsnitt IIISärskilda stödåtgärder

ARTIKEL 137 Samlat gårdsstöd och stöd till vinodlare

1. Medlemsstaterna får ge stöd till vinodlare genom att tilldela dem stödrättigheter enligt avdelning III kapitel 1 i förordning (EG) nr 73/2009 i enlighet med punkt O i bilaga VII till den förordningen.

2. Medlemsstater som avser att utnyttja den möjlighet som avses i punkt 1 ska föreskriva sådant stöd i sina stödprogram, inklusive, vad gäller påföljande överföringar av medel till systemet med samlat gårdsstöd, genom ändringar av dessa program i enlighet med artikel 133.3.

3. När det fått verkan ska det stöd som avses i punkt 1

a) ligga kvar inom systemet med samlat gårdsstöd och inte längre vara tillgängligt, eller göras tillgängligt enligt artikel 133.3, för de åtgärder som förtecknas i artiklarna 138–144 i denna förordning och artiklarna 103w, 103x och 103y i förordning (EG) nr 1234/2007 under påföljande år av stödprogrammens tillämpning,

b) i motsvarande mån minska det belopp som är tillgängligt för de åtgärder inom stödprogrammen som förtecknas i artiklarna 138–144 i denna förordning och artiklarna 103w, 103x och 103y i förordning (EG) nr 1234/2007.

Artikel 138 Säljfrämjande åtgärder på marknader i tredjeland

1. Stöd enligt denna artikel ska lämnas för informations- och säljfrämjande åtgärder för unionsvin i tredjeland i syfte att förbättra vinets konkurrenskraft i de länderna.

2. De åtgärder som avses i punkt 1 ska gälla vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, eller vin med uppgift om vindruvssort.

3. De åtgärder som avses i punkt 1 får endast vara följande:

a) PR, marknadsföring eller reklam, som betonar fördelarna med unionsprodukterna, särskilt när det gäller kvalitet, livsmedelssäkerhet och miljöhänsyn.

b) Deltagande i stora internationella evenemang, varumässor eller utställningar.

c) Informationskampanjer, särskilt om unionssystemen för skyddad ursprungsbeteckning, skyddad geografisk beteckning och ekologisk produktion.

d) Undersökningar om nya marknader som är nödvändiga för att utöka avsättningsmöjligheterna.

e) Utvärderingsstudier av resultaten av informationsåtgärderna och de säljfrämjande åtgärderna.

4. Unionens bidrag till säljfrämjande verksamhet får högst utgöra 50 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 139 Omstrukturering och omställning av vingårdar

1. Syftet med åtgärder för omstrukturering och omställning av vinodlingar ska vara att öka vinproducenternas konkurrenskraft.

2. Stöd enligt denna artikel för omstrukturering och omställning av vinodlingar lämnas endast om medlemsstaten lämnar in inventeringen av sin produktionskapacitet enligt artikel 304.3.

3. Stöd för omstrukturering och omställning av vinodlingar får endast omfatta en eller flera av följande verksamheter:

a) Omställning till andra sorter, även genom dubbelympning.

b) Förflyttning av vinodlingar.

c) Förbättringar av tekniken för att förvalta vinodlingarna.

Stöd lämnas inte för normal förnyelse av uttjänta vinodlingar.

4. Stöd för omstrukturering och omställning av vinodlingar får endast lämnas i följande former:

a) Ersättning till producenter för förlorade intäkter till följd av genomförandet av åtgärden.

b) Bidrag till kostnaderna för omstruktureringen och omställningen.

5. Ersättningen till producenter för förlorade intäkter enligt punkt 4 a får täcka upp till 100 % av den relevanta förlusten och får antingen innebära

a) tillåtelse att, utan hinder av del II avdelning I kapitel III avsnitt V underavsnitt II om övergångssystemet för planteringsrätter, ha både gamla och nya vinstockar samtidigt under en fastställd period på högst tre år, till dess att övergångssystemet för planteringsrätter har upphört att gälla, eller

b) ekonomisk gottgörelse.

6. Unionens bidrag till de faktiska kostnaderna för omstruktureringen och omställningen av vinodlingar får inte överstiga 50 %. I regioner som är klassificerade som konvergensregioner enligt rådets förordning (EG) nr 1083/2006 får unionens bidrag till kostnaderna för omstrukturering och omställning inte överstiga 75 %.

Artikel 140 Grön skörd

1. I denna artikel avses med grön skörd fullständig destruktion eller borttagande av omogna druvklasar för att därmed reducera avkastningen från det berörda området till noll.

2. Stöd för grön skörd ska bidra till att återupprätta balansen mellan tillgång och efterfrågan på unionens vinmarknad och därmed förebygga marknadskriser.

3. Stöd för grön skörd får lämnas som ersättning i form av ett schablonbelopp per hektar som ska fastställas av den berörda medlemsstaten.

Beloppet får inte överskrida 50 % av summan av de direkta kostnaderna för destruktion eller avlägsnande av druvklasar och de förlorade intäkterna i samband med destruktion eller avlägsnande.

4. De berörda medlemsstaterna ska inrätta ett system som grundar sig på objektiva kriterier för att se till att åtgärden grön skörd inte leder till att enskilda vinproducenter tar emot kompensation som överstiger de tak som avses i punkt 3 andra stycket.

Artikel 141 Gemensamma fonder

1. Det ska beviljas stöd för inrättande av gemensamma fonder för att bistå producenter som vill försäkra sig mot marknadssvängningar.

2. Stöd för inrättande av gemensamma fonder får lämnas i form av tillfälligt och gradvis avtagande stöd för att täcka de administrativa kostnaderna för fonderna.

Artikel 142 Skördeförsäkring

1. Stöd för skördeförsäkring ska bidra till att trygga producenternas intäkter när dessa påverkas av naturkatastrofer, ogynnsamma väderleksförhållanden, sjukdomar eller skadedjursangrepp.

2. Stöd för skördeförsäkring får lämnas i form av ett ekonomiskt bidrag från unionen, dock högst

a) 80 % av de kostnader för försäkringspremier som producenten har betalat för att försäkra sig mot förluster som uppstått till följd av ogynnsamma väderleksförhållanden som kan jämställas med naturkatastrofer,

b) 50 % av de kostnader för försäkringspremier som producenten har betalat för att försäkra sig mot

i) förluster enligt led a och andra förluster som uppstått till följd av ogynnsamma väderleksförhållanden,

ii) förluster som uppstått till följd av djur, växtsjukdomar eller skadedjursangrepp.

3. Stöd för skördeförsäkring får endast lämnas om de berörda försäkringsbetalningarna inte kompenserar producenterna för mer än 100 % av deras intäktsförluster, medräknat eventuell ersättning som producenterna kan ha fått från andra stödordningar i samband med den försäkrade risken.

4. Stödet för skördeförsäkring får inte snedvrida konkurrensen på försäkringsmarknaden.

Artikel 143 Investeringar

1. Stöd får beviljas för materiella och immateriella investeringar i bearbetningsanläggningar, infrastruktur för vinframställning och saluföring av vin som förbättrar företagets totala resultat och avser ett eller flera av följande områden:

a) Framställning eller saluföring av produkter enligt del II i bilaga XII.

b) Utveckling av nya produkter, processer och tekniska metoder kopplade till produkter enligt del II i bilaga XII.

2. Den högsta procentsatsen för stöd enligt punkt 1 ska endast beviljas mikroföretag samt små och medelstora företag i den mening som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag[24]. För Azorerna, Madeira och Kanarieöarna, de mindre Egeiska öarna i den mening som avses i förordning (EG) nr 1405/2006 och de franska utomeuropeiska departementen ska inga storleksbegränsningar gälla för den högsta procentsatsen. För företag som inte omfattas av artikel 2.1 i avdelning I i bilagan till rekommendation 2003/361/EG och som har mindre än 750 anställda eller en omsättning som understiger 200 miljoner EUR ska den högsta stödnivån halveras.

Stöd får inte beviljas företag i svårigheter i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter[25].

3. I de stödberättigande utgifterna får inte ingå de delar som avses i artikel 71.3 a, b och c i förordning (EG) nr 1698/2005.

4. Följande högsta stödsatser i förhållande till de stödberättigande kostnaderna ska gälla för unionens bidrag:

a) 50 % i regioner som klassificeras som konvergensregioner enligt förordning (EG) nr 1083/2006.

b) 40 % i regioner som inte är konvergensregioner.

c) 75 % i de yttersta regionerna enligt förordning (EG) nr 247/2006.

d) 65 % på de mindre Egeiska öarna i den mening som avses i förordning (EG) nr 1405/2006.

5. Artikel 72 i förordning (EG) nr 1698/2005 ska i tillämpliga delar gälla för stöd enligt punkt 1 i denna artikel.

Artikel 144 Destillation av biprodukter

1. Stöd får beviljas för frivillig eller obligatorisk destillation av biprodukter vid framställning av vin som har utförts i enlighet med villkoren i del II avsnitt D i bilaga XIII.

Stödbeloppet för den producerade alkoholen ska fastställas per volymprocent och hektoliter. Inget stöd ska betalas för den volym alkohol i de biprodukter som ska destilleras vilken överskrider 10 % i förhållande till alkoholvolymen i det framställda vinet.

2. Det högsta tillämpliga stödbeloppet ska grundas på kostnader för insamling och bearbetning och fastställas av kommissionen genom genomförandeakter i enlighet med artikel 147.

3. Alkoholen från destillation med stöd enligt punkt 1 ska uteslutande användas för industriella ändamål eller som energikälla för att undvika en snedvridning av konkurrensen.

Artikel 145 Tvärvillkor

Om en jordbrukare när som helst inom tre år efter utbetalningen enligt stödprogrammen för omstrukturering och omställning, eller när som helst inom ett år efter utbetalningen enligt stödprogrammen för grön skörd, på sitt företag inte iakttar de föreskrivna verksamhetskrav och krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som avses i artiklarna 6 och 22–24 i förordning (EG) nr 73/2009, till följd av en åtgärd eller en försummelse som direkt kan anses bero på den enskilde jordbrukaren, ska bidragsbeloppet minskas eller dras in, helt eller delvis, beroende på överträdelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning, och jordbrukaren ska i tillämpliga fall åläggas att betala tillbaka det enligt villkoren i nämnda bestämmelser.

Underavsnitt IVProcedurbestämmelser

ARTIKEL 146 Delegerade befogenheter

För att säkerställa att syftena med stödprogrammen uppfylls och att de europeiska medlen används målinriktat, får kommissionen genom delegerade akter anta regler

a) om ansvaret för utgifterna från den dag då stödprogrammen inkommer eller ändras till den dag de börjar gälla,

b) om stödkriterier för stödåtgärder, stödberättigande utgifter och åtgärder, ej stödberättigande åtgärder och högsta stödnivå per åtgärd,

c) om ändring av stödprogram som har börjat gälla,

d) om krav och trösklar i samband med förskottsutbetalningar, inklusive kravet på en säkerhet vid förskott,

e) innehållande allmänna bestämmelser och definitioner rörande tillämpningen av detta avsnitt,

f) för att undvika att stödåtgärderna missbrukas, inklusive begränsningar för att undvika att projekt dubbelfinansieras,

g) om att producenterna ska dra tillbaka biprodukterna från vinframställning, undantag från detta krav för att undvika ytterligare administration, och bestämmelser rörande frivillig certifiering av destillerier,

h) om fastställande av krav, inklusive särskilda kontroller som medlemsstaterna ska genomföra i samband med genomförandet av stödåtgärderna, liksom begränsningar och kontroller i syfte att garantera förenlighet med stödåtgärdernas tillämpningsområde,

i) om tillfälligt inställande av kommissionens betalningar när en medlemsstat inte efterlever anmälningskraven eller när anmälan verkar vara oriktig,

j) om betalningar till stödmottagare, inklusive betalningar via försäkringsmäklare i samband med stöd enligt artikel 142, återkrav av felaktiga utbetalningar, nationella påföljder och inför betalningar konstlat skapade situationer.

Artikel 147 Genomförandebefogenheter

Kommissionen får genom genomförandeakter anta nödvändiga åtgärder som hör samman med detta avsnitt rörande

a) krav avseende anmälan av stödprogrammen, inklusive innehåll, format, tidsplan, tidsfrister och anmälningsmekanism, och den finansiella planen i samband härmed, samt krav avseende översynen av programmen,

b) anmälan av statligt stöd,

c) ansöknings- och urvalsförfaranden,

d) utvärdering av de åtgärder som får stöd,

e) beräkning och utbetalning av stöd för grön skörd och destillation av biprodukter,

f) krav på den ekonomiska förvaltningen och kontrollen av stödåtgärderna genom medlemsstaterna,

g) regler om samstämmighet mellan åtgärder,

h) regler för konstaterandet av att krav ej iakttas och minskning, indragning eller återbetalning av belopp i enlighet med artikel 145.

Avsnitt VIIISärskilda bestämmelser för biodlingssektorn

ARTIKEL 148 Tillämpningsområde

1. I syfte att förbättra de allmänna villkoren för produktion och saluföring av biodlingsprodukter, kan medlemsstaterna utforma ett nationellt program som löper under tre år (nedan kallat biodlingsprogrammet ).

2. Medlemsstaterna får bevilja särskilda nationella stöd för skydd av biodlingar som är missgynnade på grund av strukturella eller naturbetingade förhållanden eller inom ramen för program för ekonomisk utveckling, men stöd får inte beviljas för produktion eller handel. Medlemsstaterna ska anmäla dessa stöd till kommissionen i samband med överlämnandet av biodlingsprogrammet i enlighet med artikel 152.

Artikel 149 Biodlingsprogrammet

De åtgärder som kan ingå i biodlingsprogrammet är följande:

a) Tekniskt stöd till biodlare och grupper av biodlare.

b) Bekämpning av varroasjukan.

c) Rationalisering vid flyttning av bisamhällen.

d) Åtgärder till stöd för laboratorier som utför fysikalisk-kemiska analyser av honungen.

e) Stödåtgärder för utökningen av de minskande bibestånden i unionen.

f) Samarbete med organisationer som är specialiserade i genomförandet av programmen för tillämpad forskning inom biodlingssektorn och om biodlingsprodukter.

Åtgärder som finansieras genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1698/2005 ska inte omfattas av biodlingsprogrammet.

Artikel 150 Studie av produktions- och marknadsstrukturen inom biodlingssektorn

För att vara berättigade till sådan samfinansiering som anges i artikel 151.1 ska medlemsstaterna utföra en studie över strukturen inom biodlingssektorn på sina respektive territorier såväl på produktionsnivå som på saluföringsnivå.

Artikel 151 Finansiering

1. Unionen ska delta i finansiering av biodlingsprogrammen med motsvarande 50 % av de åtgärder som medlemsstaterna ger stöd till.

2. Medlemsstaterna ska verkställa sina utgifter för åtgärder inom ramen för biodlingsprogrammen senast den 15 oktober varje år.

Artikel 152 Samråd

Biodlingsprogrammen ska utarbetas i nära samarbete med branschorganisationer och kooperativ inom biodlingen. Det ska överlämnas till kommissionen för godkännande.

Artikel 153 Delegerade befogenheter

För att säkerställa att unionens medel för biodling används målinriktat får kommissionen genom delegerade akter anta

a) regler om skyldigheterna rörande innehållet i de nationella programmen och de studier som avses i artikel 150, och

b) villkoren för tilldelning av unionens finansiella bidrag till varje deltagande medlemsstat utifrån bland annat det samlade antalet bibestånd i unionen.

Artikel 154 Genomförandebefogenheter

Kommissionen får, genom genomförandeakter,

a) anta regler rörande medlemsstaternas anmälan av sina nationella program och anpassningar av dessa program, inklusive övervakningsplaner,

b) anta regler för att garantera att åtgärder som finansieras inom ramen för biodlingsprogrammen inte samtidigt omfattas av stöd från andra unionsordningar, och för omfördelning av outnyttjade medel,

c) godkänna de biodlingsprogram som lämnas in av medlemsstaterna, inklusive fördelningen av unionens ekonomiska bidrag,

d) uppdatera statistiken om antalet bibestånd utifrån uppgifter från medlemsstaterna.

Avsnitt IXStöd inom sektorn för silkesodling

ARTIKEL 155 Stöd som beviljas silkesodlarna

1. Unionsstöd ska beviljas för silkesmaskar enligt KN-nummer ex 0106 90 00 och för silkesfjärilsägg enligt KN-nummer ex 0511 99 85 som odlas inom unionen.

2. Stöd ska beviljas silkesodlarna för varje låda silkesfjärilsägg som används förutsatt dels att lådorna innehåller en minimikvantitet ägg som ska fastställas, dels att odlingen fullföljs.

3. Medlemsstaterna får ge stöd endast till odlare som har fått sina lådor med ägg från ett godkänt organ och som, efter det att odlingen har avslutats med lyckat resultat, har levererat de producerade kokongerna till ett godkänt organ.

4. Åtgärder för att fastställa stödet per låda silkesfjärilsägg ska vidtas av rådet i enlighet med artikel 43.3 i fördraget.

Artikel 156 Delegerade befogenheter

För att säkerställa att de europeiska medlen används effektivt får kommissionen genom delegerade akter anta regler rörande

a) minimikvantiteten ägg och ytterligare villkor som krävs för en fullföljd odling i enlighet med artikel 155.2,

b) de villkor de godkända organ som avses i artikel 155.3 ska uppfylla.

Artikel 157 Genomförandebefogenheter

Kommissionen får genom genomförandeakter anta alla nödvändiga åtgärder knutna till detta avsnitt rörande

a) stödansökningar och följedokument,

b) stödminskningar när ansökningar lämnas in för sent,

c) medlemsstaternas kontroll av de godkända organen enligt artikel 155.3,

d) anmälningar från medlemsstaterna.

AVDELNING IIREGLER FÖR SALUFÖRING OCH PRODUCENTORGANISATIONER

[KAPITEL IRegler för saluföring

Avsnitt IHandelsnormer

UNDERAVSNITT I INLEDANDE BESTÄMMELSER

ARTIKEL 158 Tillämpningsområde

Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser som gäller för de produkter som förtecknas i bilaga I och för jordbruksetylalkohol enligt del I i bilaga II eller bestämmelser som antagits inom djurhälso- och livsmedelssektorerna för att säkerställa att produkterna är förenliga med hygien- och hälsonormer samt för att skydda människors och djurs hälsa, fastställs i detta avsnitt regler för den allmänna handelsnormen och för sektor- och/eller produktspecifika handelsnormer för de produkter som förtecknas i bilaga I och för jordbruksetylalkohol enligt del I i bilaga II.

UNDERAVSNITT II ALLMÄN HANDELSNORM

ARTIKEL 159 Överensstämmelse med den allmänna handelsnormen

1. Enligt denna förordning överensstämmer en produkt med den allmänna handelsnormen om den är av sund, god och marknadsmässig kvalitet.

2. Om det inte har fastställts några handelsnormer enligt underavsnitt III och i rådets direktiv 2000/36/EG[26], 2001/112/EG[27], 2001/113/EG[28], 2001/114/EG[29], 2001/110/EG[30], 2001/111/EG[31], får de produkter som förtecknas i bilaga I till denna förordning som är redo för detaljhandelsförsäljning som livsmedel enligt artikel 3.7 i förordning (EG) nr 178/2002 endast saluföras om de överensstämmer med den allmänna handelsnormen.

3. En produkt som är avsedd att saluföras ska anses överensstämma med den allmänna handelsnormen om den överensstämmer med en gällande, relevant norm, som antagits av någon av de internationella organisationer som förtecknas i bilaga XI.

Artikel 160 Delegerade befogenheter

För att bemöta förändringar i marknadssituationen och ta hänsyn till varje sektors särprägel får kommissionen genom delegerade akter anta, ändra och medge undantag från dels de krav som gäller för den allmänna handelsnormen enligt artikel 159.1, dels de regler om överensstämmelse som avses i artikel 159.3.

Underavsnitt III Sektor- eller produktspecifika handelsnormer

ARTIKEL 161 Allmän princip

De produkter för vilka det fastställts sektor- eller produktspecifika handelsnormer får endast saluföras i unionen i enlighet med dessa normer.

Artikel 162 Fastställande och innehåll

1. För att ta hänsyn till konsumenternas förväntningar och bidra till att förbättra de ekonomiska villkoren för produktion och saluföring av jordbruksprodukter samt till att förbättra jordbruksprodukternas kvalitet, får kommissionen genom delegerade akter anta sektor- eller produktspecifika handelsnormer enligt artikel 158 i alla handelsled samt undantag från tillämpningen av sådana normer, i syfte att göra anpassningar till de ständigt skiftande marknadsvillkoren, utvecklingen i konsumenternas efterfrågan och för att ta hänsyn till utvecklingen i relevanta internationella normer och undvika att det uppstår hinder för produktutveckling.

2. De handelsnormer som avses i punkt 1 får beroende på vad som är lämpligt avse krav gällande

a) definitioner, beteckningar och/eller varubeteckningar, andra än de som anges i denna förordning och förteckningar över slaktkroppar och delar av dessa för vilka bilaga XII gäller,

b) klassificeringskriterier, t.ex. sortering i klasser, vikt, storlek, ålder och kategori,

c) växtsort, djurras eller handelstyp,

d) presentation, varubeteckningar, märkning kopplad till obligatoriska handelsnormer, förpackning, regler som ska gälla för förpackningscentraler, märkning, emballering, skördeår och användning av särskilda uttryck,

e) kriterier såsom utseende, konsistens, konformation, produktegenskaper,

f) särskilda ämnen som används i produktionen, eller ingredienser eller beståndsdelar, inklusive deras mängd, renhet och identifiering,

g) typ av jordbruks- och produktionsmetod, inbegripet oenologiska metoder och tillhörande administrativa föreskrifter, och tillverkningsprocess,

h) ”coupage” av must och vin, inbegripet definitioner av detta, blandning och restriktioner för detta,

i) lagringsmetod och -temperatur,

j) produktionsplats och/eller ursprung,

k) frekvensen av uppsamling, leverans, förvaring och behandling,

l) identifiering eller registrering av producenten och/eller den industrianläggning i vilken produkten har beretts eller bearbetats,

m) vattenhalten i procent,

n) restriktioner när det gäller användningen av vissa ämnen och/eller metoder,

o) särskilda användningsområden,

p) handelsdokument, följedokument och register som ska föras,

q) lagring, transport,

r) certifieringsförfarandet,

s) villkoren för avsättning, lagring, omsättning och användning av produkter som inte överensstämmer med de sektor- eller produktspecifika handelsnormerna enligt punkt 1 och/eller definitioner, beteckningar och varubeteckningar enligt artikel 163, samt avsättningen av biprodukter,

t) tidsfrister,

u) meddelanden från medlemsstaterna, meddelanden från olika anläggningar till medlemsstaternas behöriga myndigheter och regler för framskaffande av statistiska upplysningar om marknaderna för olika produkter.

3. De sektor- eller produktspecifika handelsnormer som avses i punkt 1 ska fastställas utan att det påverkar bestämmelserna om fakultativa kvalitetstermer i Europaparlamentets och rådets förordning [ förordningen om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter ], och ska fastställas med hänsyn till

a) de berörda produkternas särdrag,

b) behovet av att säkerställa en smidig avsättning av produkterna på marknaden,

c) konsumenternas intresse av att få riktig och fullständig produktinformation, även om produktionsplatsen, vilken ska fastställas från fall till fall på lämplig geografisk nivå,

d) i tillämpliga fall de metoder som använts för att fastställa produkternas fysikaliska, kemiska och organoleptiska egenskaper,

e) de rekommendationer till normer som antagits av internationella organ.

Artikel 163 Definition, beteckning och/eller varubeteckning för vissa sektorer och/eller produkter

1. De definitioner, beteckningar och/eller varubeteckningar som anges i bilaga XII ska gälla för följande sektorer eller produkter:

a) Olivolja och bordsoliver.

b) Vin.

c) Nöt- och kalvkött.

d) Mjölk och mjölkprodukter avsedda att användas som livsmedel.

e) Fjäderfäkött.

f) Bredbara fetter avsedda att användas som livsmedel.

2. En definition, beteckning eller varubeteckning som anges i bilaga XII får användas i unionen endast för saluföring av en produkt som uppfyller motsvarande krav i bilaga XII.

3. Kommissionen får genom delegerade akter anta varje nödvändig ändring av eller undantag från de definitioner och varubeteckningar som anges i bilaga XII för att göra anpassningar till utvecklingen i konsumenternas efterfrågan, ta hänsyn till den tekniska utvecklingen och undvika att det uppstår hinder för produktutvecklingen.

Artikel 164 Tolerans

För att ta hänsyn till varje sektors särdrag får kommissionen genom delegerade akter anta en tolerans för varje norm, som om den överskrids innebär att ett helt parti av en produkt inte anses uppfylla normen.

Artikel 165 Oenologiska metoder

1. De analysmetoder som ska användas för att bestämma sammansättningen av produkter och föreskrifterna för att fastställa om produkter har genomgått någon behandling som står i strid med tillåtna oenologiska metoder, ska vara de metoder och föreskrifter som har rekommenderats och offentliggjorts av Internationella vinorganisationen (OIV).

Om det inte finns några metoder och föreskrifter som har rekommenderats och offentliggjorts av OIV ska sådana metoder och föreskrifter antas av kommissionen i enlighet med artikel 162.2 g.

I avvaktan på att sådana föreskrifter antas ska man tillämpa de metoder och föreskrifter som är tillåtna i den berörda medlemsstaten.

2. Vid framställning och lagring i unionen av produkter inom vinsektorn får endast oenologiska metoder som är tillåtna enligt bilaga XIII och som föreskrivs i artiklarna 162.2 g, 168.2 och 168.3 användas.

Första stycket ska inte gälla

a) druvsaft och koncentrerad druvsaft,

b) druvmust och koncentrerad druvmust avsedd för framställning av druvsaft.

De tillåtna oenologiska metoderna får endast användas för att säkerställa att framställning, lagring och förädling av produkten sker på ett korrekt sätt.

Produkter inom vinsektorn ska framställas i unionen i enlighet med relevanta restriktioner i bilaga XIII.

Produkter inom vinsektorn som förtecknas i del II i bilaga XII som har genomgått oenologiska metoder som inte är tillåtna i unionen, eller i förekommande fall, enligt nationella bestämmelser, eller som står i strid mot restriktionerna i bilaga XIII får inte saluföras i unionen.

3 . Kommissionen ska, när den lämnar tillstånd till oenologiska metoder för vin enligt artikel 162.2 g

a) grunda sig på de oenologiska metoder och analysmetoder som har rekommenderats och offentliggjorts av OIV och på resultaten av användningen av ännu inte tillåtna oenologiska metoder för försöksändamål,

b) ta hänsyn till skyddet av människors hälsa,

c) ta hänsyn till eventuella risker för att konsumenterna vilseleds på grund av etablerade förväntningar och uppfattningar och i samband med detta undersöka vilka informationsmöjligheter som finns och kan utnyttjas för att undvika sådana risker,

d) ge möjlighet att bevara vinets naturliga och kännetecknande egenskaper och undvika en genomgripande ändring av den berörda produktens sammansättning,

e) säkerställa en acceptabel miniminivå av miljöskydd,

f) följa de allmänna reglerna för oenologiska metoder och restriktioner i bilaga XIII.

Artikel 166 Druvsorter

1. De produkter som förtecknas i del II i bilaga XII och som produceras i unionen ska framställas av druvsorter enligt klassificeringen i punkt 2.

2. Med förbehåll för punkt 3 ska medlemsstaterna klassificera vilka druvsorter som för framställning av vin får planteras, återplanteras eller ympas på deras territorier.

Endast druvsorter som uppfyller följande villkor får klassificeras av medlemsstaterna:

a) Druvsorter som tillhör arten Vitis vinifera eller kommer från en korsning mellan den arten och andra arter av släktet Vitis .

b) Druvsorter som inte tillhör någon av följande sorter: Noah, Othello, Isabelle, Jacquez, Clinton och Hebermont.

Om en druvsort stryks ur klassificeringen enligt första stycket ska den röjas inom 15 år efter det att den har strukits.

3. De medlemsstater vilkas vinproduktion inte överstiger 50 000 hl vin per år, beräknat på grundval av den genomsnittliga produktionen under de senaste fem vinåren, ska undantas från kravet på klassificering i punkt 2 första stycket.

Dock får även i de medlemsstater som avses i första stycket endast druvsorter som överensstämmer med punkt 2 andra stycket planteras, återplanteras eller ympas för framställning av vin.

4. Med avvikelse från punkt 2 första och tredje styckena och punkt 3 andra stycket ska medlemsstaterna tillåta plantering, återplantering eller ympning av följande druvsorter för forskning och vetenskapliga försök:

a) Druvsorter som inte klassificerats av de medlemsstater som avses i punkt 3.

b) Druvsorter som inte överensstämmer med punkt 2 andra stycket a och b, i fråga om de medlemsstater som avses i punkt 3.

5. Arealer planterade med druvsorter för vinframställning i strid med punkterna 2, 3 och 4 ska röjas.

Det föreligger dock ingen skyldighet att röja sådana arealer om det som produceras enbart är avsett för konsumtion i vinodlarens hushåll.

6. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att kontrollera att producenterna följer bestämmelserna i punkterna 2–5.

Artikel 167 Särskild användning av vin

Med undantag av vin på flaska beträffande vilket det kan visas att tappningen ägde rum före den 1 september 1971, får vin som framställts av de druvsorter som anges i den klassificering som upprättats enligt artikel 166.2 första stycket, men som inte svarar mot kategorierna i del II i bilaga XII, endast användas för konsumtion i vinodlarens hushåll, för framställning av vinättika eller för destillation.

Artikel 168 Nationella regler för vissa produkter och/eller sektorer

1. Trots artikel 162.1 får medlemsstaterna anta eller behålla nationella regler om differentierade kvalitetsnivåer för bredbara fetter. Reglerna ska medge en värdering av de olika kvalitetsnivåerna på grundval av kriterier som är baserade på i synnerhet de använda råvarorna, produkternas organoleptiska egenskaper och deras fysikaliska och mikrobiologiska stabilitet.

Medlemsstater som utnyttjar den möjlighet som föreskrivs i första stycket ska säkerställa att det för andra medlemsstaters produkter, som uppfyller de fastställda kriterierna, på icke-diskriminerande villkor får användas uttryck som i enlighet med dessa regler anger att dessa kriterier är uppfyllda.

2. Medlemsstaterna får begränsa eller förbjuda användningen av vissa oenologiska metoder samt införa hårdare restriktioner, som är tillåtna enligt unionsrätten, för vin som framställs inom deras territorium och i syfte att bättre bevara de egenskaper som är kännetecknande för vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning och för mousserande vin och likörvin.

Medlemsstaterna ska meddela dessa begränsningar, förbud och restriktioner till kommissionen, som i sin tur ska underrätta övriga medlemsstater.

3. Medlemsstaterna får för försöksändamål tillåta användningen av otillåtna oenologiska metoder, på villkor som kommissionen fastställer genom delegerade akter som antas enligt punkt 4.

4. För att säkerställa en korrekt och öppen tillämpning får kommissionen genom delegerade akter fastställa villkoren för tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 samt villkoren för lagring, omsättning och användning av produkter som erhållits från de försöksmetoder som avses i punkt 3.

Underavsnitt IV Handelsnormer för import och export

ARTIKEL 169 Allmänna bestämmelser

För att ta hänsyn till särdragen i handeln mellan unionen och vissa tredjeländer och till vissa jordbruksprodukters särskilda egenskaper får kommissionen genom delegerade akter fastställa villkor för när importerade produkter ska anses hålla en likvärdig nivå av överensstämmelse med unionens krav när det gäller handelsnormer och när det får göras undantag från artikel 161 samt fastställa regler för tillämpningen av handelsnormer på produkter som exporteras från unionen.

Artikel 170 Särskilda bestämmelser för import av vin

1. Om inte annat föreskrivs i avtal som ingåtts enligt artikel 218 i fördraget, ska bestämmelserna om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar och om märkning av vin i avsnitt II underavsnitt II i detta kapitel och i definitionerna och varubeteckningarna i artikel 163 i denna förordning gälla för produkter enligt KN-nummer 2009 61, 2009 69 och 2204 som importeras till unionen.

2. Om inte annat föreskrivs i avtal som ingåtts enligt artikel 218 i fördraget, ska de produkter som avses i punkt 1 framställas enligt de oenologiska metoder som rekommenderats och offentliggjorts av Internationella vinorganisationen eller godkänts av unionen enligt denna förordning och de åtgärder som antagits enligt denna förordning.

3. Vid import av de produkter som avses i punkt 1 ska det uppvisas

a) ett intyg som styrker att bestämmelserna i punkterna 1 och 2 har följts, vilket är utfärdat av ett behörigt organ, som finns upptaget på en förteckning som ska offentliggöras av kommissionen, i produktens ursprungsland,

b) en analysrapport som upprättats av ett organ eller en myndighet som har utsetts av produktens ursprungsland, om produkten är avsedd för direkt konsumtion.

Underavsnitt V Gemensamma bestämmelser

ARTIKEL 171 Nationella kontroller

Medlemsstaterna ska genomföra kontroller, grundade på en riskanalys, för att kontrollera om produkterna överensstämmer med bestämmelserna i detta avsnitt och ska om så krävs tillämpa sanktioner.

Artikel 172 Genomförandebefogenheter

Kommissionen får genom genomförandeakter anta alla de åtgärder som krävs för detta avsnitt och särskilt

a) fastställa regler för genomförandet av den allmänna handelsnormen,

b) fastställa regler för genomförandet av de definitioner och varubeteckningar som föreskrivs i bilaga XII,

c) upprätta förteckningen över de produkter som avses i bilaga XII del III punkt 5 andra stycket och i bilaga XII del VI sjätte stycket led a, på grundval av vägledande förteckningar över produkter som medlemsstaterna inom sina respektive territorier anser motsvarar de produkter som avses i bilaga XII del III punkt 5 andra stycket och i bilaga XII del VI sjätte stycket led a, och som medlemsstaterna ska skicka till kommissionen,

d) fastställa regler för genomförandet av de sektor- eller produktspecifika handelsnormerna, inbegripet närmare föreskrifter om provtagning och analysmetoder för att bestämma produkternas sammansättning,

e) fastställa regler för konstaterande av om en produkt har genomgått en behandling som står i strid med tillåtna oenologiska metoder,

(f) fastställa regler för genomförande av kontroller av om de sektor- eller produktspecifika handelsnormerna uppfylls,

g) fastställa regler för bestämning av toleransnivån,

(h) anta bestämmelser för de myndigheter som har ansvaret för att genomföra överensstämmelsekontrollerna, och för vad dessa kontroller ska innehålla, hur ofta och i vilket handelsled de ska utföras,

i) anta de åtgärder som krävs för att genomföra det undantag som föreskrivs i artikel 169.]

Avsnitt IIUrsprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och traditionella uttryck inom vinsektorn

UNDERAVSNITT I INLEDANDE BESTÄMMELSER

ARTIKEL 173 Tillämpningsområde

1. Regler gällande ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och traditionella uttryck enligt detta avsnitt ska gälla för de produkter som avses i punkterna 1, 3–6, 8, 9, 11, 15 och 16 i bilaga XII del II.

2. De regler som avses i punkt 1 syftar till att

a) skydda legitima intressen för

i) konsumenter, och

ii) producenter,

b) säkerställa att den inre marknaden för de berörda produkterna fungerar väl, och

c) främja framställningen av kvalitetsprodukter samtidigt som utrymme ges för nationella kvalitetsfrämjande politiska åtgärder.

Underavsnitt IIUrsprungsbeteckningar och geografiska beteckningar

ARTIKEL 174 Definitioner

1. I detta underavsnitt gäller följande definitioner:

a) ursprungsbeteckning : namn på en region, en ort eller i undantagsfall ett land, använt för att beskriva en produkt som avses i artikel 173.1 och som uppfyller följande krav:

i) Dess kvalitet och egenskaper beror helt eller väsentligen på en viss geografisk omgivning med de naturliga och mänskliga faktorer som förknippas med den.

ii) De druvor som vinet framställts av kommer uteslutande från detta geografiska område.

iii) Den framställs inom detta geografiska område.

iv) Den framställs av druvsorter tillhörande sorten Vitis vinifera .

b) geografisk beteckning : beteckning för en region, en ort eller i undantagsfall ett land, använt för att beskriva en produkt som avses i artikel 173.1 och som uppfyller följande krav:

i) Den besitter en specifik kvalitet, ett specifikt anseende eller någon annan specifik egenskap som kan hänföras till det geografiska ursprunget.

ii) Minst 85 % av de druvor som används för framställningen av vinet kommer uteslutande från detta geografiska område.

iii) Den framställs inom detta geografiska område.

iv) Den framställs av druvsorter tillhörande arten Vitis vinifera eller en korsning mellan denna art och andra arter av släktet Vitis .

2. Vissa traditionellt använda namn ska utgöra ursprungsbeteckningar om de

a) betecknar ett vin,

b) hänvisar till ett geografiskt namn,

c) uppfyller kraven i punkt 1 a i–iv, och

d) genomgår det förfarande för beviljande av skydd för ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar som fastställs i detta underavsnitt.

3. Ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, även sådana som rör geografiska områden i tredjeland, kan skyddas i unionen med stöd av bestämmelserna i detta underavsnitt.

Artikel 175 Innehållet i ansökan om skydd

1. Ansökningar om skydd av namn som ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar ska innehålla teknisk dokumentation med följande:

a) Det namn som ska skyddas.

b) Sökandens namn och kontaktuppgifter.

c) Den produktspecifikation som avses i punkt 2.

d) Ett dokument som sammanfattar den produktspecifikation som avses i punkt 2.

2. Produktspecifikationen ska göra det möjligt för intresserade parter att kontrollera de relevanta produktionsvillkoren för ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen.

Den ska innehålla uppgifter om åtminstone följande:

a) Det namn som ska skyddas.

b) En beskrivning av vinet/vinerna:

i) För viner med en ursprungsbeteckning, dess viktigaste analytiska och organoleptiska egenskaper.

ii) För viner med en geografisk beteckning, dess viktigaste analytiska egenskaper samt en bedömning av eller uppgifter om dess organoleptiska egenskaper.

c) I förekommande fall de särskilda oenologiska metoder som använts för att framställa vinet/vinerna samt de relevanta restriktionerna för framställningen av vinet/vinerna.

d) En avgränsning av det geografiska området i fråga.

e) Maximal avkastning per hektar.

f) Uppgifter om den eller de druvsorter som vinet/vinerna framställts av.

g) Uppgifter som styrker det samband som avses i artikel 174.1 a i eller, i förekommande fall, artikel 174.1 b i.

h) De gällande krav som fastställts i unionslagstiftningen eller nationella lagstiftningen eller, om medlemsstaterna så föreskriver, av en organisation som handlägger skyddade ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar, med beaktande av att dessa krav ska vara objektiva och icke diskriminerande och förenliga med unionsrätten.

i) Namn och kontaktuppgifter för de myndigheter eller organ som kontrollerar efterlevnaden av bestämmelserna i produktspecifikationen samt deras särskilda uppgifter.

Artikel 176 Ansökan om skydd som rör ett geografiskt område i ett tredjeland

1. I de fall ansökan om skydd avser ett geografiskt område i ett tredjeland ska den utöver de uppgifter som anges i artikel 175 innehålla sådana uppgifter som styrker att namnet i fråga är skyddat i ursprungslandet.

2. Ansökan ska sändas till kommissionen antingen direkt eller via myndigheterna i det berörda tredjelandet.

3. Ansökan om skydd ska vara avfattad på något av de officiella språken i unionen, eller åtföljas av en styrkt översättning till ett av dessa.

Artikel 177 Sökande

1. Alla intresserade producentgrupper, eller i undantagsfall en enskild producent, får ansöka om skydd av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning. Andra intresserade parter får delta i ansökan.

2. Producenter får lämna in en ansökan om skydd endast för vin som de själva producerar.

3. När ett namn anger ett geografiskt område som skär över nationella gränser, eller när ett traditionellt namn är förknippat med ett geografiskt område som skär över nationella gränser, får en gemensam ansökan lämnas in.

Artikel 178 Förberedande nationellt förfarande

1. Ansökningar om skydd av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning enligt artikel 174 för vin med ursprung i unionen ska vara föremål för ett förberedande nationellt förfarande enligt denna artikel.

2. Ansökan om skydd ska lämnas in i den medlemsstat på vars territorium ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen har sitt ursprung.

3. Medlemsstaten ska granska ansökan för att avgöra om den uppfyller villkoren i detta underavsnitt.

Medlemsstaten ska genomföra ett nationellt förfarande, där det säkerställs att ansökan får tillräcklig offentlighet och där det föreskrivs en tidsfrist på minst två månader från dagen för offentliggörandet inom vilken alla fysiska eller juridiska personer som har ett legitimt intresse och är bosatta eller etablerade i medlemsstaten i fråga kan göra invändningar mot det föreslagna skyddet, genom att till medlemsstaten lämna in en motiverad förklaring.

4. Om medlemsstaten anser att ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen inte uppfyller kraven, eller är oförenlig med unionsrätten i allmänhet, ska den avslå ansökan.

5. Om medlemsstaten anser att de relevanta kraven är uppfyllda ska denna

a) offentliggöra det sammanfattande dokumentet och produktspecifikationen, åtminstone på Internet, och

b) till kommissionen översända en ansökan om skydd med följande uppgifter:

i) Sökandens namn och kontaktuppgifter.

ii) Det sammanfattande dokument som avses i artikel 175.1 d.

iii) En förklaring från medlemsstaten om att den anser att den ansökan som lämnats in av den sökande uppfyller de fastställda villkoren.

iv) En hänvisning till det offentliggörande som avses i led a.

De uppgifter som avses i första stycket led b ska vara avfattade på något av unionens officiella språk, eller åtföljas av en styrkt översättning till ett av dessa.

6. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 118f i förordning (EG) nr 1234/2007 och denna artikel från och med den 1 augusti 2009.

7. Om en medlemsstat inte har någon nationell lagstiftning om skydd av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, får den, dock endast tillfälligt, bevilja skydd på nationell nivå för namnet i enlighet med villkoren i detta underavsnitt med verkan från den dag som ansökan lämnats till kommissionen. Detta tillfälliga nationella skydd ska upphöra den dag då ett beslut om registrering eller avslag fattas i enlighet med detta underavsnitt.

Artikel 179 Kommissionens granskning

1. Kommissionen ska offentliggöra dagen för inlämning av ansökan om skydd av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen.

2. Kommissionen ska granska om de ansökningar om skydd som avses i artikel 178.5 uppfyller villkoren i detta underavsnitt.

3. Om kommissionen anser att villkoren i detta underavsnitt är uppfyllda ska den, genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1, fatta beslut om att i Europeiska unionens officiella tidning offenliggöra det sammanfattande dokument som avses i artikel 175.1 d med hänvisning till det offentliggörande av produktspecifikationen som avses i artikel 178.5.

4. Om kommissionen anser att villkoren i detta underavsnitt inte är uppfyllda ska den genom genomförandeakter fatta beslut om att avslå ansökan.

Artikel 180 Förfarande för invändningar

Inom två månader räknat från dagen för offentliggörandet enligt artikel 179.3, får alla medlemsstater eller tredjeländer, eller fysiska eller juridiska personer som har ett legitimt intresse och är bosatta eller etablerade i en annan medlemsstat än den som begärt skyddet eller i ett tredjeland, göra invändningar mot det föreslagna skyddet genom att till kommissionen lämna in en motiverad förklaring om villkoren för rätten till skydd enligt detta underavsnitt.

För fysiska eller juridiska personer som är bosatta eller etablerade i ett tredjeland, ska förklaringen lämnas in, antingen direkt eller genom myndigheterna i det berörda tredjelandet, inom den tidsfrist på två månader som fastställs i första stycket.

Artikel 181 Beslut om skydd

På grundval av den information som kommissionen förfogar över efter avslutandet av det invändningsförfarande som avses i artikel 180 ska kommissionen, genom genomförandeakter, fatta beslut om att bevilja skydd för en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning som uppfyller villkoren i detta underavsnitt och som är förenlig med unionsrätten, eller avslå ansökan om villkoren inte är uppfyllda.

Artikel 182 Homonyma beteckningar

1. En beteckning för vilken en ansökan har inlämnats, som är helt eller delvis homonym med en beteckning som redan registrerats enligt denna förordning för vinsektorn, ska registreras med beaktande av lokala och traditionella seder och bruk samt risken för förväxlingar.

En homonym beteckning som vilseleder konsumenten att tro att en produkt kommer från ett annat område får inte registreras, även om beteckningen bokstavligen är korrekt i fråga om det område eller den region eller plats där produkterna i fråga har sitt verkliga ursprung.

En registrerad homonym beteckning får endast användas om det finns en klar skillnad i praxis mellan den nya homonymen och det namn som hade registrerats tidigare, med beaktande av kraven på att producenterna ska behandlas lika och att konsumenterna inte får vilseledas.

2. Punkt 1 ska tillämpas i tillämpliga delar om en beteckning för vilken en ansökan har inlämnats, helt eller delvis är homonym med en geografisk beteckning som är skyddad i medlemsstaternas lagstiftning.

Medlemsstaterna ska inte registrera icke-identiska geografiska beteckningar som skyddade enligt deras respektive lagstiftning om geografiska beteckningar, om en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning är skyddad i unionen enligt den unionslagstiftning som är tillämplig på ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar.

3. Innehåller eller består namnet på en druvsort av en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning, får det inte användas för märkning av produkter som omfattas av denna förordning, om inte annat beslutats av kommissionen genom delegerade akter för att ta hänsyn till rådande märkningsmetoder.

4. Skyddet av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för produkter som omfattas av artikel 174 ska inte påverka tillämpningen av skyddade geografiska beteckningar som gäller för spritdrycker enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008[32] och omvänt.

Artikel 183 Grunder för att avslå en ansökan om skydd

1. Namn som har blivit generiska får inte skyddas som ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar.

I detta underavsnitt avses med ett namn som har blivit generiskt ett namn på ett vin som visserligen har samband med den ort eller den region där produkten från början producerades eller salufördes, men som har blivit det allmänna namnet på ett vin i unionen.

När det ska avgöras om ett namn har blivit generiskt, ska hänsyn tas till alla relevanta faktorer och särskilt till

a) de nuvarande förhållandena i unionen, särskilt i de områden där produkten konsumeras,

b) den tillämpliga unionslagstiftningen eller den nationella lagstiftningen.

2. Ett namn får inte skyddas som ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning om detta med hänsyn till ett varumärkes anseende och renommé skulle kunna vilseleda konsumenten om vinets rätta identitet.

Artikel 184 Förhållande till varumärken

1. När en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning skyddas i enlighet med denna förordning, ska en ansökan om registrering av ett varumärke som motsvarar något av de fall som avses i artikel 185.2, och som avser en produkt ur någon av de kategorier som förtecknas i bilaga XII del II, avslås om ansökan om varumärkesregistrering lämnas in efter den dag då ansökan om skydd av ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning lämnats in till kommissionen och ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen därefter skyddas.

Varumärkesregistrering som har skett i strid med vad som sägs i första stycket ska förklaras ogiltig.

2. Ett varumärke vars användning motsvarar något av de fall som avses i artikel 185.2, får användas fortsatt eller förnyas trots skyddet av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen, om det har lämnats in en ansökan för varumärket i fråga eller om det har registrerats eller, i enlighet med den tillämpliga lagstiftningen, förvärvats genom användning inom unionen före den dag då ansökan om skydd av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen lämnades in till kommissionen, såvida det inte finns skäl att ogiltigförklara eller häva varumärkesregistreringen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG[33] eller rådets förordning (EG) nr 207/2009[34]; detta ska dock inte påverka tillämpningen av artikel 183.2.

I så fall ska användningen av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen vara tillåten parallellt med de berörda varumärkena.

Artikel 185 Skydd

1. Skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar får användas av alla aktörer som saluför vin som har producerats i enlighet med motsvarande produktspecifikation.

2. Skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar och viner som använder de skyddade namnen i enlighet med produktspecifikationen ska skyddas mot följande:

a) Varje direkt eller indirekt kommersiellt bruk av det skyddade namnet

i) för produkter som är jämförbara, men som inte uppfyller kraven i produktspecifikationen för det skyddade namnet, eller

ii) i den mån detta bruk innebär att en ursprungsbetecknings eller en geografisk betecknings anseende utnyttjas.

b) Varje obehörigt bruk, imitation eller anspelning, även när produktens eller tjänstens verkliga ursprung anges eller det skyddade namnet har översatts eller åtföljs av uttryck som ”stil”, ”typ”, ”metod”, ”sådan som tillverkas i”, ”imitation”, ”smak”, ”liknande” eller dylikt.

c) Varje annan osann eller vilseledande uppgift om ursprung, härkomst, beskaffenhet eller väsentliga egenskaper hos produkten på dennas inre eller yttre förpackning, reklammaterial eller handlingar, liksom förpackning av vinprodukten i en behållare som är ägnad att inge en oriktig föreställning om vinproduktens verkliga ursprung.

d) Varje annan form av agerande som kan vilseleda konsumenten om produktens verkliga ursprung.

3. Skyddade ursprungsbeteckningar eller skyddade geografiska beteckningar får inte bli generiska i unionen i den mening som avses i artikel 183.1.

4. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att hindra olaglig användning av de skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som det hänvisas till i punkt 2.

Artikel 186 Register

Kommissionen ska upprätta och föra ett elektroniskt register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar för vin som ska vara tillgängligt för allmänheten.

Artikel 187 Utseende av behörig myndighet

1. Medlemsstaterna ska utse den eller de behöriga myndigheter som ska ansvara för kontrollerna när det gäller de skyldigheter som fastställs i detta underavsnitt i enlighet med de kriterier som anges i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004[35].

2. Medlemsstaterna ska se till att alla aktörer som följer detta underavsnitt har rätt att omfattas av ett system med kontroller.

3. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om den eller de behöriga myndigheter som avses i punkt 1. Kommissionen ska offentliggöra deras namn och kontaktuppgifter och ska regelbundet uppdatera dem.

Artikel 188 Kontroll av att produktspecifikationerna följs

1. När det gäller skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som avser ett geografiskt område i unionen, ska kontrollen av att produktspecifikationerna följs under produktionen och under eller efter tappningen av vinet genomföras varje år av

a) den eller de behöriga myndigheter som avses i artikel 187.1, eller

b) ett eller flera organ som ansvarar för kontrollen enligt artikel 2 andra stycket punkt 5 i förordning (EG) nr 882/2004 och som utför produktcertifieringar i enlighet med de kriterier som anges i artikel 5 i den förordningen.

Kostnaderna för sådana kontroller ska bäras av de aktörer som omfattas av kontrollerna.

2. När det gäller skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som avser ett geografiskt område i ett tredjeland, ska kontroll av att produktspecifikationerna följs under produktionen och under eller efter tappningen av vinet genomföras varje år av

a) en eller flera offentliga myndigheter som utsetts av tredjelandet, eller

b) ett eller flera certifieringsorgan.

3. De certifieringsorgan som avses i punkterna 1 b och 2 b ska iaktta och vara ackrediterade enligt den europeiska standarden EN 45011 eller ISO/IEC Guide 65 (Allmänna krav för organ som handhar produktcertifieringssystem).

4. När den eller de myndigheter som avses i punkterna 1 a och 2 a kontrollerar att produktspecifikationerna följs, ska de lämna tillfredsställande garantier för objektivitet och opartiskhet samt förfoga över den kvalificerade personal och de resurser som behövs för att genomföra sina uppgifter.

Artikel 189 Ändringar av produktspecifikationer

1. En sökande som uppfyller villkoren i artikel 177 får ansöka om en ändring av produktspecifikationen för en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, till exempel för att ta hänsyn till den vetenskapliga eller tekniska utvecklingen eller för att göra en ny avgränsning av det geografiska område som avses i artikel 175.2 andra stycket led d. I ansökan ska anges vilka ändringar som begärs med motiveringar.

2. Om ändringen medför en eller flera ändringar i det sammanfattande dokument som avses i artikel 175.1 d ska artiklarna 178–181 även gälla för ändringsansökan. Om de ändringar som föreslås är mindre ändringar, ska kommissionen genom genomförandeakter fatta beslut om godkännande av ansökan utan att följa förfarandet i artikel 179.2 och artikel 180 och ska, om ansökan godkänns, offentliggöra uppgifterna enligt artikel 179.3.

3. Om den föreslagna ändringen inte innebär någon ändring av det sammanfattande dokumentet ska följande regler gälla:

a) Om det geografiska området är beläget i en viss medlemsstat, ska denna yttra sig om ändringen och, om yttrandet är positivt, offentliggöra den ändrade produktspecifikationen och anmäla ändringarna och motiveringarna för dessa till kommissionen.

b) Om det geografiska området är beläget i ett tredjeland ska kommissionen genom genomförandeakter fatta beslut om eventuellt godkännande av den föreslagna ändringen.

Artikel 190 Avregistrering

1. Kommissionen får, på eget initiativ eller på motiverad begäran av en medlemsstat, ett tredjeland eller en fysisk eller juridisk person som har ett legitimt intresse, genom genomförandeakter, fatta beslut om att dra in skyddet av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning om villkoren i motsvarande produktspecifikation inte längre är uppfyllda.

Artiklarna 178–181 ska gälla i tillämpliga delar.

Artikel 191 Befintliga skyddade vinnamn

1. De vinnamn som är skyddade enligt artiklarna 51 och 54 i förordning (EG) nr 1493/1999 och artikel 28 i kommissionens förordning (EG) nr 753/2002[36] ska automatiskt vara skyddade enligt den här förordningen. Kommissionen ska föra in dem i det register som avses i artikel 186 i den här förordningen.

2. Medlemsstaterna ska för de befintliga skyddade vinnamn som avses i punkt 1 skicka in följande till kommissionen:

a) Den tekniska dokumentation som avses i artikel 175.1.

b) De nationella besluten om godkännande.

3. De vinnamn som avses i punkt 1 förlorar sitt skydd enligt denna förordning om inte den information som avses i punkt 2 lämnas in senast den 31 december 2011. Kommissionen ska vidta motsvarande formella åtgärder för att ta bort sådana namn från det register som avses i artikel 186 genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1.

4. Artikel 190 ska inte tillämpas på sådana befintliga skyddade vinnamn som avses i punkt 1 i denna artikel.

Kommissionen får, på eget initiativ och genom genomförandeakter, till och med den 31 december 2014 fatta beslut om att dra in det skydd för befintliga skyddade vinnamn som avses i punkt 1 om de inte uppfyller villkoren i artikel 174.

Artikel 192 Avgifter

Medlemsstaterna får ta ut en avgift för att täcka sina omkostnader, inbegripet de som uppstår vid granskning av ansökningar om skydd, invändningar, ansökningar om ändringar och framställningar om avregistrering enligt detta underavsnitt.

Artikel 193 Delegerade befogenheter

1. För att ta hänsyn till särdragen i produktionen i det avgränsade geografiska området får kommissionen genom delegerade akter anta

a) principer för avgränsningen av det geografiska området, och

b) definitioner, restriktioner och undantag rörande produktionen i det avgränsade geografiska området.

2. För att säkerställa produktkvalitet och spårbarhet får kommissionen genom delegerade akter föreskriva de villkor på vilka produktspecifikationerna får innehålla ytterligare krav enligt artikel 175.2 h.

3. För att tillvarata producenters eller aktörers legitima rättigheter eller intressen får kommissionen genom delegerade akter

a) fastställa i vilka fall en enskild producent får ansöka om skydd av en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning,

b) anta restriktioner för vilken typ av sökande som får ansöka om skydd av en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning,

c) anta särskilda åtgärder för de nationella förfaranden som gäller för ansökningar som skär över nationella gränser,

d) fastställa dagen för inlämning av en ansökan eller en begäran,

e) fastställa den dag från och med vilken skyddet ska gälla,

f) fastställa på vilka villkor en ändring ska anses vara en mindre ändring i den mening som avses i artikel 189.2.

g) fastställa den dag då en ändring ska träda i kraft.

4. För att säkerställa ett tillräckligt skydd får kommissionen genom delegerade akter anta restriktioner för det skyddade namnet.

5. För att förhindra olovlig användning av skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar får kommissionen genom delegerade akter fastställa vilka åtgärder medlemsstaterna ska vidta i detta avseende.

6. För att de kontroller som föreskrivs i detta underavsnitt ska bli effektiva får kommissionen genom delegerade akter anta de åtgärder som krävs när det gäller aktörernas meddelanden till de behöriga myndigheterna.

7. För att säkerställa att ekonomiska aktörer och behöriga myndigheter inte påverkas negativt av tillämpningen av detta underavsnitt när det gäller vinnamn som har beviljats skydd före den 1 augusti 2009 får kommissionen genom delegerade akter anta övergångsbestämmelser om

a) vinnamn som medlemsstater har erkänt som ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar före den 1 augusti 2009,

b) förberedande nationellt förfarande,

c) viner som släppts ut på marknaden eller märkts före ett visst datum, och

d) ändringar av produktspecifikationer.

Artikel 194 Genomförandebefogenheter

1. Kommissionen får genom genomförandeakter anta alla de åtgärder som krävs för detta underavsnitt när det gäller

a) den information som produktspecifikationen ska innehålla om sambandet mellan det geografiska området och slutprodukten,

b) offentliggörandet av beslut om skydd eller avslag,

c) upprättandet och underhållet av det register som avses i artikel 186,

d) omvandling av en skyddad ursprungsbeteckning till en skyddad geografisk beteckning,

e) inlämnande av ansökningar som skär över nationella gränser,

f) som medlemsstaterna ska genomföra, inbegripet provtagning.

2. Kommissionen får genom genomförandeakter anta alla de åtgärder som krävs för detta underavsnitt när det gäller förfarandet, även i fråga om vilka ansökningar som kan komma ifråga, för ansökningar om skydd eller om godkännande av en ändring av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning, och när det gäller förfarandet, även i fråga om vilka begäranden som kan komma ifråga, för begäran om invändningar, avregistrering eller omvandling samt när det gäller förfarandet för inlämnande av information om befintliga skyddade vinnamn, särskilt med avseende på

a) förlagor till dokument och överföringsformat,

b) tidsfrister,

c) närmare uppgifter om fakta, bevis och underlag som ska lämnas in som stöd för ansökan eller begäran.

Artikel 195 Genomförandeakter som ska antas utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1

Om en ansökan eller en begäran inte kan godtas ska kommissionen genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1 fatta beslut om att avvisa den.

Underavsnitt IIITraditionella uttryck

ARTIKEL 196 Definition

Traditionellt uttryck : ett uttryck som, när det gäller de produkter som avses i artikel 173.1, av tradition används i medlemsstaterna för att beteckna

a) att produkten har en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning enligt unionslagstiftningen eller den nationella lagstiftningen, eller

b) produktions- eller lagringsmetod, kvalitet, färg, typ av plats eller en särskild händelse som är förknippad med produktens historia, för produkter med en skyddad ursprungsbeteckningen eller en skyddad geografisk beteckning.

Artikel 197 Skydd

1. Ett skyddat traditionellt uttryck får endast användas för produkter som har framställts enligt definitionen i artikel 196.

Traditionella uttryck ska skyddas mot olovlig användning.

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att förhindra olovlig användning av skyddade traditionella uttryck.

2. Traditionella uttryck får inte bli generiska i unionen.

Artikel 198 Delegerade befogenheter

1. För att säkerställa ett tillräckligt skydd får kommissionen genom delegerade akter anta bestämmelser om vilket språk det uttryck som ska skyddas ska vara på och hur det ska stavas.

2. För att tillvarata producenters eller aktörers legitima rättigheter eller intressen får kommissionen genom delegerade akter fastställa följande:

a) Vilken typ av sökande som får ansöka om skydd av ett traditionellt uttryck.

b) Villkoren för att en ansökan om erkännande av ett traditionellt uttryck ska vara giltig.

c) Grunderna för att invända mot ett föreslaget erkännande av ett traditionellt uttryck.

d) Skyddets omfattning, inklusive förhållandet till varumärken, skyddade traditionella uttryck, skyddade ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar, homonyma beteckningar eller vissa namn på druvsorter.

e) Grunderna för avregistrering av ett traditionellt uttryck.

f) Dagen för inlämnande av en ansökan eller en begäran.

3. För att ta hänsyn till särdragen i handeln mellan unionen och vissa tredjeländer får kommissionen genom delegerade akter anta villkoren för när traditionella uttryck får användas för produkter från tredjeland, samt föreskriva undantag från artikel 196.

4. För att förhindra olovlig användning av skyddade traditionella uttryck får kommissionen genom delegerade akter fastställa vilka åtgärder medlemsstaterna ska genomföra i detta avseende.

Artikel 199 Genomförandebefogenheter

1. Kommissionen får genom genomförandeakter anta alla de åtgärder som krävs för detta underavsnitt när det gäller förfarandet för behandling av ansökningar om skydd eller godkännande av en ändring av ett traditionellt uttryck, i den mån de kan godtas, och förfarandet för begäran om invändningar eller avregistrering, i den mån de kan godtas, särskilt med avseende på

a) förlagor till dokument och överföringsformatet,

b) tidsfrister,

c) närmare uppgifter om fakta, bevis och underlag som ska lämnas in som stöd för ansökan eller begäran.

2. Kommissionen ska genom genomförandeakter fatta beslut om att godkänna eller avvisa en ansökan om skydd för ett traditionellt uttryck eller en begäran om ändring av ett skyddat uttryck eller om avregistrering av skyddet för ett traditionellt uttryck.

3. Kommissionen ska genom genomförandeakter föreskriva bestämmelser för det skydd av traditionella uttryck för vilka ansökan om skydd har godkänts, i synnerhet genom att klassificera dem enligt led a eller b i artikel 196 och offentliggöra en defintion och/eller användningsvillkoren.

Artikel 200 Genomförandeakter som ska antas utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1

Om en ansökan eller en begäran inte kan godtas ska kommissionen genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1 fatta beslut om att avvisa den.

Avsnitt IIIMärkning och presentation inom vinsektorn

ARTIKEL 201 Definition

I detta avsnitt avses med

a) märkning : varje ord, detalj, varumärke, märkesnamn, illustration eller symbol på förpackning, dokument, meddelande, etikett, ring eller hylsa som medföljer eller avser en viss produkt,

b) presentation : varje information som framförs till konsumenterna genom den berörda produktens förpackning, inklusive form på och typ av flaskor.

Artikel 202 Tillämpning av övergripande bestämmelser

Om inte annat föreskrivs i denna förordning ska direktiv 2008/95/EG, rådets direktiv 89/396/EEG[37], Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG[38] och Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/45/EG[39] gälla för märkning och presentation av produkter som faller inom deras tillämpningsområden.

Artikel 203 Obligatoriska uppgifter

1. Märkning och presentation av de produkter som avses i punkterna 1–11 samt punkterna 13, 15 och 16 i del II i bilaga XII och som saluförs i unionen eller är avsedda för export, ska innehålla följande obligatoriska uppgifter:

a) Kategorin av vinprodukt enligt del II i bilaga XII.

b) För vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning:

i) uttrycket ”skyddad ursprungsbeteckning” eller ”skyddad geografisk beteckning”, och

ii) namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen eller skyddade geografiska beteckningen.

c) Verklig alkoholhalt i volymprocent.

d) Ursprung.

e) Uppgift om tappningsföretaget eller, när det rör sig om mousserande vin, mousserande vin tillsatt med koldioxid, mousserande kvalitetsvin eller mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ, namnet på producenten eller leverantören.

f) Importören, när det rör sig om importerade viner.

g) När det rör sig om mousserande vin, mousserande vin tillsatt med koldioxid, mousserande kvalitetsvin eller mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ, uppgift om sockerhalten.

2. Med avvikelse från punkt 1 a får hänvisningen till kategorin av vinprodukt uteslutas för vin vars etikett anger namnet på en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning.

3. Med avvikelse från punkt 1 b får hänvisningen till uttrycket ”skyddad ursprungsbeteckning” eller ”skyddad geografisk beteckning” uteslutas i följande fall:

a) Om ett traditionellt uttryck enligt artikel 196 a anges på etiketten.

b) I särskilda fall, som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter för att säkerställa efterlevnad av gällande märkningspraxis.

Artikel 204 Frivilliga uppgifter

1. Märkningen och presentationen av de produkter som avses i artikel 203.1 får innehålla följande frivilliga uppgifter:

a) Årgång.

b) Namnet på en eller flera druvsorter.

c) När det gäller andra viner än de som avses i artikel 203.1 g, uppgifter om sockerhalten.

d) För vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning, traditionella uttryck enligt artikel 196 b.

e) Unionens symbol för den skyddade ursprungsbeteckningen eller skyddade geografiska beteckningen.

f) Uttryck som avser vissa produktionsmetoder.

g) För vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning, namnet på en geografisk enhet som är mindre eller större än det underliggande området för ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 182.3 gäller följande för användningen av de uppgifter som anges i punkt 1 a och 1 b för viner som saknar en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning:

a) Medlemsstaterna ska införa lagar eller andra författningar för att säkerställa certifierings-, godkännande- och kontrollförfaranden så att den berörda informationens korrekthet garanteras.

b) Medlemsstaterna får, på grundval av icke diskriminerande och objektiva kriterier och med vederbörlig hänsyn till lojal konkurrens, för vin som framställts av druvsorter på deras territorium, upprätta förteckningar över uteslutna druvsorter, särskilt om

i) det finns risk för att konsumenterna vilseleds i fråga om vinets rätta ursprung, på grund av att en viss druvsort utgör en integrerad del av en befintlig skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning,

ii) de berörda kontrollerna inte skulle vara kostnadseffektiva, på grund av att en viss druvsort utgör en mycket liten del av medlemsstatens vinodling.

c) För blandningar av viner från olika medlemsstater får druvsorten eller druvsorterna inte anges i märkningen om inte de berörda medlemsstaterna har kommit överens om annat och säkerställer de relevanta certifierings-, godkännande- och kontrollförfarandena.

Artikel 205 Språkanvändning

1. De obligatoriska och frivilliga uppgifter som avses i artiklarna 203 och 204 ska när de uttrycks i ord avfattas på ett eller flera av unionens officiella språk.

2. Utan hinder av punkt 1 ska dock namnet på en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning eller ett traditionellt uttryck enligt artikel 196 a på etiketten avfattas på det eller de språk på vilka skyddet är tillämpligt.

Vid skyddade ursprungsbeteckningar eller skyddade geografiska beteckningar eller särskilda nationella beteckningar på ett annat alfabet än det latinska kan namnet även anges på ett eller flera officiella unionsspråk.

Artikel 206 Tillsyn

Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska vidta åtgärder för att säkerställa att en produkt enligt artikel 203.1 som inte är märkt i enlighet med detta avsnitt inte släpps ut på marknaden eller att produkten dras tillbaka från marknaden.

Artikel 207 Delegerade befogenheter

1. För att säkerställa att de övergripande reglerna om märkning och presentation följs, och för att beakta de särdrag som kännetecknar vinsektorn, får kommissionen genom delegerade akter anta definitioner, regler och restriktioner när det gäller följande:

a) Presentationen och användningen av andra uppgifter i märkningen än dem som föreskrivs i detta avsnitt.

b) Vissa obligatoriska uppgifter, särskilt

i) uttryck som ska användas för att formulera de obligatoriska uppgifterna och användningsvillkoren för dessa,

ii) uttryck som avser ett företag och användningsvillkoren för dessa,

iii) bestämmelser om att producentmedlemsstaterna kan fastställa ytterligare regler för obligatoriska uppgifter,

iv) bestämmelser om att det kan fastställas ytterligare undantag utöver dem som avses i artikel 203.2 när det gäller utelämnande av hänvisningen till vinproduktens kategori, och

v) bestämmelser om användningen av språk.

c) Frivilliga uppgifter, särskilt

i) uttryck som ska användas för att formulera de frivilliga uppgifterna och användningsvillkoren för dessa,

ii) bestämmelser om att producentmedlemsstaterna kan fastställa ytterligare regler för frivilliga uppgifter.

d) Presentationen, särskilt

i) villkoren för användning av vissa flaskformer, och en förteckning över vissa specifika flaskformer,

ii) villkoren för användning av flaskor och förslutningar av typen ”mousserade vin”,

iii) bestämmelser om att producentmedlemsstaterna kan fastställa ytterligare regler för presentation,

iv) bestämmelser om användningen av språk.

2. För att säkerställa att de certifierings-, godkännande- och kontrollförfaranden som föreskrivs i detta avsnitt blir effektiva får kommissionen genom delegerade akter anta de åtgärder som krävs i detta avseende.

3. För att tillvarata aktörernas legitima intressen får kommissonen genom delegerade akter anta regler om tillfällig märkning och presentation av viner med en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning, om ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen uppfyller kraven i artikel 178.5.

4. För att säkerställa att ekonomiska aktörer inte påverkas negativt får kommissionen genom delegerade akter anta övergångsbestämmelser vad gäller vin som släppts ut på marknaden och märkts före den 1 augusti 2009.

5. För att förhindra att produkter som inte är märkta i enlighet med detta avsnitt saluförs i unionen eller exporteras får kommissionen genom delegerade akter fastställa vilka åtgärder medlemsstaterna ska vidta i detta avseende.

6. För att ta hänsyn till särdragen i handeln mellan unionen och vissa tredjeländer får kommissionen genom delegerade akter göra undantag från detta avsnitt.

Artikel 208 Genomförandebefogenheter

Kommissionen får genom genomförandeakter anta alla de åtgärder som krävs för detta avsnitt när det gäller förfaranden, anmälningar och tekniska kriterier.

KAPITEL IIProducentorganisationer, producentgrupper, branschorganisationer och aktörsorganisationer

Avsnitt IAllmänna principer

ARTIKEL 209 Producentorganisationer

Medlemsstaterna ska erkänna producentorganisationer som

a) är sammansatta av producenter inom någon av följande sektorer:

i) humlesektorn,

ii) sektorn för olivolja och bordsoliver,

iii) sektorn för frukt och grönsaker, när det gäller jordbrukare som odlar en eller flera produkter inom den sektorn och/eller sådana produkter som endast är avsedda för bearbetning,

[iv) mjölk och mjölkprodukter,]

v) sektorn för silkesodling.

b) har bildats på initiativ av producenterna själva,

c) eftersträvar ett särskilt syfte som särskilt kan eller, när det gäller sektorn för frukt och grönsaker, ska omfatta ett eller flera av följande mål:

i) Att säkerställa att produktionen är planerad och anpassad till efterfrågan, särskilt när det gäller kvalitet och kvantitet.

ii) Att främja koncentrationen av utbudet och avyttringen av medlemmarnas produktion.

iii) Att optimera produktionskostnaderna och stabilisera produktionspriserna.

Medlemsstaterna får också ge erkännande till producentorganisationer som består av producenter i alla de sektorer som avses i artikel 1, utom de sektorer som avses i led a i första stycket, på de villkor som anges i leden b och c i det stycket.

Medlemsstaterna får, när det gäller vinsektorn, erkänna producentorganisationer på samma villkor som i första stycket leden b och c som tillämpar stadgar som ålägger deras medlemmar att bland annat

a) tillämpa de regler som producentorganisationen antagit när det gäller produktionsrapportering, produktion, saluföring och miljöskydd,

b) ge producentorganisationer den information de begär för statistiska ändamål, särskilt när det gäller odlingsarealer och marknadsutveckling,

c) betala böter för åsidosättande av de skyldigheter som följer av stadgarna.

Följande särskilda mål i den mening som avses i första stycket led c får eftersträvas, i synnerhet, inom vinsektorn:

a) Främja och lämna tekniskt stöd för användningen av miljövänliga odlings- och produktionsmetoder.

b) Främja initiativ för hanteringen av biprodukter från vinframställning och för avfallshanteringen, särskilt för att skydda kvaliteten på vatten, mark och landskap samt för att bevara eller främja den biologiska mångfalden.

c) Forska om hållbara produktionsmetoder och hållbar marknadsutveckling.

d) Bidra till genomförandet av stödprogram enligt avdelning I kapitel IV avsnitt VII i denna del.

Artikel 210 Branschorganisationer

1. Medlemsstaterna ska erkänna branschorganisationer som

a) är sammansatta av företrädare för ekonomisk verksamhet knuten till produktionen av, handeln med och/eller bearbetningen av produkter inom följande sektorer:

i) sektorn för olivolja och bordsoliver,

ii) tobakssektorn,

b) har bildats på initiativ av samtliga eller några av de organisationer eller sammanslutningar som de består av,

c) arbetar för ett särskilt mål, som särskilt kan omfatta att

i) koncentrera och samordna utbudet och saluföringen av medlemmarnas produktion,

ii) gemensamt anpassa produktion och bearbetning till marknadens krav och förbättra produkten,

iii) främja rationalisering och mekanisering inom produktion och bearbetning,

iv) bedriva forskning om hållbara produktionsmetoder och marknadsutvecklingen.

2. När branschorganisationer enligt punkt 1 bedriver verksamhet i flera medlemsstater, ska erkännandet beviljas av kommissionen genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1.

3. Utöver vad som sägs i punkt 1 ska medlemsstaterna när det gäller frukt och grönsaker, och om de så önskar när det gäller vin, dessutom erkänna branschorganisationer som

a) är sammansatta av företrädare för ekonomisk verksamhet knuten till produktion av, handel med eller bearbetning av produkter från de sektorer som anges i inledningen,

b) har bildats på initiativ av samtliga eller några av de företrädare som avses i led a,

c) i en eller flera regioner inom unionen med beaktande av konsumenternas intressen, och inom vinsektorn med beaktande av folkhälsan och konsumenternas intressen, och utan att det påverkar andra sektorer, genomför minst en, eller när det gäller frukt och grönsaker två, av nedanstående aktiviteter, dvs.

i) förbättrar kunskapen om och insynen i produktion och marknad,

ii) bidrar till en bättre samordning av produkternas utsläppande på marknaden, särskilt genom forskning och marknadsundersökningar,

iii) utarbetar standardavtal som är förenliga med unionsreglerna,

iv) mer fullständigt drar nytta av frukt- och grönsaksprodukternas och vinprodukternas potential, och produktionspotentialen i vinsektorn,

v) erbjuder information och utför den forskning som behövs för att styra produktionen till produkter som bättre motsvarar marknadens behov och konsumenternas smak och förväntningar, särskilt när det gäller produktkvalitet och miljöskydd,

vi) undersöker på vilket sätt det går att begränsa användningen av växtskyddsmedel och andra produktionselement, och säkerställa produkternas kvalitet och skyddet av mark och vatten,

vii) utvecklar metoder och medel för att förbättra produktkvaliteten i alla produktions- och handelsled och, när det gäller vinsektorn vinframställningsled,

viii) tillvaratar potentialen hos ekologiskt jordbruk och skyddar och främjar sådant jordbruk samt ursprungsbeteckningar, kvalitetsmärkningar och geografiska beteckningar,

ix) främjar intergrerad produktion eller andra miljövänliga produktionsmetoder,

x) när det gäller frukt och grönsaker fastställer strängare regler än unionsreglerna eller de nationella föreskrifterna när det gäller de regler för produktion och saluföring som anges i punkterna 2 och 3 i bilaga XIV,

xi) när det gäller vinsektorn

- erbjuder information om särskilda egenskaper hos vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning,

- uppmuntrar till måttlig och ansvarsfull vinkonsumtion och informerar om de skadliga verkningarna av farliga konsumtionsmönster,

- genomför säljfrämjande åtgärder för vin, särskilt i tredjeland.

[4. Medlemsstaterna får också erkänna branschorganisationer som

a) är sammansatta av företrädare för ekonomisk verksamhet knuten till produktionen av, handeln med eller bearbetningen av produkter från sektorn för mjölk och mjölkprodukter,

b) har bildats på initiativ av samtliga eller några av de företrädare som avses i led a,

c) bedriver en eller flera av följande verksamheter i ett eller flera områden i unionen, med beaktande av konsumenternas intressen, nämligen

i) förbättrar kunskapen om och insynen i produktion och marknad, bland annat genom offentliggörande av statistiska uppgifter om priser, volymer och om giltighetstiden för avtal om leveranser av obehandlad mjölk som har ingåtts, samt genom tillhandahållande av analyser av potentiell framtida marknadsutveckling på regional eller nationell nivå,

ii) bidrar till en bättre samordning av produkternas utsläppande på marknaden, särskilt genom forskning och marknadsundersökningar,

iii) utarbetar standardavtal som är förenliga med unionsreglerna,

iv) erbjuder information och utför den forskning som behövs för att styra produktionen till produkter som bättre motsvarar marknadens behov och konsumenternas smak och förväntningar, särskilt när det gäller produktkvalitet och miljöskydd,

v) undersöker på vilket sätt det går att begränsa användningen av veterinärläkemedel och andra produktionselement,

vi) utvecklar metoder och medel för att förbättra produktkvaliteten i alla produktions- och saluföringsled,

vii) tillvaratar potentialen hos ekologiskt jordbruk och skyddar och främjar sådant jordbruk samt ursprungsbeteckningar, kvalitetsmärkningar och geografiska beteckningar, och

viii) främjar integrerad produktion eller andra miljövänliga produktionsmetoder.]

Artikel 211 Gemensamma bestämmelser för producenter och branschorganisationer

1. Artikel 209 och artikel 210.1 ska tillämpas utan att det påverkar medlemsstaternas erkännande, på grundval av nationell lagstiftning och i enlighet med unionslagstiftningen, av producentorganisationer respektive branschorganisationer inom någon av de sektorer som avses i artikel 1, med undantag för de sektorer som avses i artikel 209 första stycket led a och artikel 210.1.

2. Producentorganisationer som erkänts eller godkänts i enlighet med förordningarna (EG) nr 865/2004, (EG) nr 1952/2005 och (EEG) nr 707/76 ska anses vara erkända producentorganisationer enligt artikel 209 i den här förordningen.

Branschorganisationer som erkänts eller godkänts i enlighet med förordningarna (EEG) nr 2077/92 och (EG) nr 865/2004 ska anses vara erkända branschorganisationer enligt artikel 210 i den här förordningen.

Artikel 212 Aktörsorganisationer

I denna förordning avses med aktörsorganisationer erkända producentorganisationer, erkända branschorganisationer eller erkända organisationer för andra aktörer inom sektorn för olivolja och bordsoliver eller deras sammanslutningar.

Avsnitt IIBestämmelser rörande producent- och branschorganisationer samt producentgrupper inom sektorn för frukt och grönsaker

UNDERAVSNITT I STADGAR FÖR OCH ERKÄNNANDE AV PRODUCENTORGANISATIONER

ARTIKEL 213 Producentorganisationers stadgar

1. Stadgarna för en producentorganisation inom sektorn för frukt och grönsaker ska ålägga organisationens producentmedlemmar att framför allt

a) tillämpa de regler som producentorganisationen antagit när det gäller produktionsrapportering, produktion, saluföring och miljöskydd,

b) tillhöra endast en producentorganisation i fråga om ett visst jordbruksföretags produktion av någon av de produkter som avses i artikel 209 första stycket a iii,

c) saluföra hela den berörda produktionen via producentorganisationen,

d) tillhandahålla de uppgifter som producentorganisationen begär för statistiska ändamål, framför allt angående arealer, skördade kvantiteter, avkastning och direktförsäljning,

e) betala in de ekonomiska bidrag som fastställs i stadgarna för inrättande och förvaltning av den driftsfond som avses i artikel 120.

2. Trots punkt 1 c får medlemsproducenterna om producentorganisationen ger sitt tillstånd och i enlighet med de villkor producentorganisationen har fastställt

a) sälja upp till en fastställd procentandel av sin produktion och/eller sina produkter direkt på sina jordbruksföretag och/eller utanför sina jordbruksföretag till konsumenter för personligt bruk; denna procentandel ska fastställas av medlemsstaten och uppgå till minst 10 %,

b) själva eller genom förmedling av en annan producentorganisation som utsetts av deras egen organisation, saluföra produkter som utgör en marginell kvantitet i förhållande till den produktionsvolym som den egna organisationen kan saluföra,

c) själva eller via en annan producentorganisation som utsetts av deras egen organisation, saluföra produkter vars egenskaper är sådana att den egna organisationen normalt inte handlar med dem.

3. I producentorganisationens stadgar ska även följande fastställas:

a) Förfaranden för fastställande, antagande och ändring av de regler som avses i punkt 1.

b) Ekonomiska bidrag som medlemmarna ska åläggas att betala in för finansieringen av producentorganisationen.

c) Regler som gör det möjligt för producentmedlemmarna att på ett demokratiskt sätt kontrollera organisationen och dess beslut.

d) Sanktioner vid överträdelser av stadgarna, särskilt utebliven inbetalning av ekonomiska bidrag, eller av de regler som producentorganisationen har fastställt.

e) Regler för antagande av nya medlemmar, särskilt minimitid för medlemskap.

f) Regler om bokföring och budget som är nödvändiga för att organisationen ska fungera.

4. I ekonomiska frågor ska producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker anses verka i sina medlemmars namn och på deras vägnar.

Artikel 214 Erkännande

1. Medlemsstaterna ska som producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker erkänna alla juridiska personer eller klart definierade delar av juridiska personer om de ansökt om sådant erkännande och

a) de syftar till användning av miljövänliga odlings-, produktions- och avfallshanteringsmetoder, särskilt för att skydda kvaliteten på vatten, mark och landskap, samt bevara och främja den biologiska mångfalden, och uppfyller villkoren i artiklarna 209 och 213 och styrker detta på lämpligt sätt,

b) de har det minsta antal medlemmar och har den omfattning uttryckt i volym eller värde av avsättningsbar produktion som medlemsstaterna föreskriver, och styrker detta på lämpligt sätt,

c) det i tillräcklig grad styrks att de kan genomföra sin verksamhet korrekt när det gäller varaktighet, effektivitet och koncentration av efterfrågan, i vilket syfte medlemsstaterna får avgöra vilka produkter eller grupper av produkter enligt artikel 209 första stycket a iii som bör omfattas av producentorganisationen,

d) de ger sina medlemmar faktisk möjlighet att få tekniskt stöd vid användning av miljövänliga odlingsmetoder,

e) vid behov faktiskt ställer de tekniska hjälpmedel till sina medlemmars förfogande som behövs vid insamling, lagring, förpackning och saluföring av produkterna,

f) säkerställer korrekt kommersiell förvaltning och räkenskapsförvaltning för sin verksamhet, och

g) de inte intar en dominerande ställning på en viss marknad annat än om detta är nödvändigt för att uppnå de mål som är fastställda i artikel 39 i fördraget.

2. Medlemsstaterna ska

a) inom tre månader efter det att en på lämpligt sätt styrkt ansökan har lämnats in besluta om huruvida en producentorganisation ska erkännas,

b) regelbundet kontrollera att producentorganisationerna följer bestämmelserna i detta kapitel, tillämpa sanktioner på sådana organisationer vid oegentligheter och bristande efterlevnad i anknytning till denna förordning samt vid behov besluta att återkalla erkännandet,

c) en gång per år till kommissionen anmäla varje beslut om beviljande av eller avslag på ansökningar om erkännande eller om återkallande av erkännanden.

Underavsnitt IISammanslutningar av producentorganisationer och producentgrupper

ARTIKEL 215 Sammanslutningar av producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker

En sammanslutning av producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker ska bildas på initiativ av erkända producentorganisationer och får bedriva varje form av producentorganisationsverksamhet enligt denna förordning. Medlemsstaterna får i detta syfte efter framställan erkänna en sammanslutning av producentorganisationer om

a) medlemsstaten anser att sammanslutningen faktiskt kan genomföra denna verksamhet, och

b) sammanslutningen inte intar en dominerande ställning på en viss marknad annat än om detta är nödvändigt för att uppnå de mål som fastställs i artikel 39 i fördraget.

Artikel 213.4 ska gälla i tillämpliga delar.

Artikel 216 Utläggande på entreprenad

Medlemsstaterna får tillåta en erkänd producentorganisation inom sektorn för frukt och grönsaker eller en erkänd sammanslutning av producentorganisationer inom den sektorn att lägga ut valfria delar av sin verksamhet på entreprenad, även till dotterbolag, om den för medlemsstaten styrker att det är det lämpligaste sättet att nå de mål som den berörda producentorganisationen eller sammanslutningen av producentorganisationer har.

Artikel 217 Producentgrupper inom sektorn för frukt och grönsaker

1. Producentgrupper får bildas i form av juridiska personer eller klart definierade delar av juridiska personer i medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare, eller i unionens yttersta randområden enligt artikel 349.2 i fördraget eller på de mindre Egeiska öarna enligt artikel 1.2 i förordning (EG) nr 1405/2006, på initiativ av jordbrukare som odlar en eller flera av de produkter inom sektorn för frukt och grönsaker och/eller sådana produkter som endast är avsedda för bearbetning, i syfte att erkännas som producentorganisation.

Sådana producentgrupper får beviljas en övergångsperiod för att uppfylla villkoren för erkännande som en producentorganisation enligt artikel 209.

I detta syfte ska dessa producentgrupper till medlemsstaten överlämna en plan för erkännande i flera steg; godkännandet av planen ska utgöra inledningen på den övergångsperiod som avses i andra stycket och utgöra ett förhandserkännande. Övergångsperioden ska vara högst fem år.

2. Innan medlemsstaten godtar planen för erkännande ska den informera kommissionen om sina avsikter och om de sannolika ekonomiska följderna av dessa.

Underavsnitt IIIUtvidgad tillämpning av reglerna till att omfatta producenter i ett ekonomiskt område

ARTIKEL 218 Utvidgning av reglerna

1. Om en producentorganisation inom sektorn för frukt och grönsaker som är verksam i ett bestämt ekonomiskt område anses vara representativ för produktionen och producenterna av en viss produkt i det området, får medlemsstaten i fråga på begäran av producentorganisationen förklara följande regler vara bindande för de producenter som är etablerade i det ekonomiska området och som inte är medlemmar av producentorganisationen:

a) De regler som avses i artikel 213.1 a.

b) De regler som erfordras för att genomföra de åtgärder som avses i artikel 121.2 c.

Första stycket ska tillämpas under förutsättning att reglerna

a) har varit i kraft i minst ett regleringsår,

b) ingår i den uttömmande förteckningen i bilaga XIV,

c) är tvingande under högst tre regleringsår.

Det villkor som avses i andra stycket led a ska dock inte gälla om de berörda reglerna är de regler som förtecknas i punkterna 1, 3 och 5 i bilaga XIV. I så fall får utvidgningen av reglerna inte tillämpas under mer än ett regeringsår.

2. I detta underavsnitt avses med ekonomiskt område ett geografiskt område som består av produktionsområden som gränsar till varandra eller ligger nära varandra och där produktions- och saluföringsvillkoren är homogena.

Medlemsstaterna ska överlämna en förteckning över ekonomiska områden till kommissionen.

Inom en månad efter den överlämnats ska kommissionen, genom en genomförande akt utan bistånd från den kommitté som avses i artikel 323.1, godkänna förteckningen eller, efter samråd med den berörda medlemsstaten, besluta om de ändringar som denna ska göra i förteckningen. Kommissionen ska på det sätt som den anser lämpligt offentliggöra denna godkända förteckning.

3. En producentorganisation ska anses vara representativ i enlighet med punkt 1 om den omfattar minst 50 % av producenterna i det ekonomiska område där den är verksam och omfattar minst 60 % av produktionsvolymen i det området. Vid beräkningen av dessa procentandelar ska producenter eller produktion av ekologiska produkter som omfattas t.o.m. den 31 december 2008 av förordning (EEG) nr 2092/91 och, från och med den 1 januari 2009, av förordning (EG) nr 834/2007 inte beaktas, dock utan att punkt 5 åsidosätts.

4. De regler som har gjorts bindande för alla producenter i ett visst ekonomiskt område

a) får inte skada övriga producenter i den berörda medlemsstaten eller i unionen,

b) ska, med undantag för de regler för produktionsrapportering som avses i artikel 213.2 a, inte tillämpas på produkter som levereras för bearbetning inom ramen för ett avtal som undertecknats före regleringsårets början, såvida de inte uttryckligen ska omfatta de produkterna,

c) får inte vara oförenliga med gällande unionslagstiftning och gällande nationell lagstiftning.

5. Reglerna får inte göras bindande för producenter av ekologiska produkter som omfattas t.o.m. den 31 december 2008 av förordning (EEG) nr 2092/91 och, från och med den 1 januari 2009, av förordning (EG) nr 834/2007 såvida inte åtgärden har godkänts av minst 50 % av dessa producenter i det ekonomiska område där producentorganisationen är verksam och organisationen omfattar minst 60 % av den ekologiska produktionen i det området.

Artikel 219 Anmälan

Medlemsstaterna ska utan dröjsmål till kommissionen anmäla de regler som de har gjort bindande för alla producenter i ett givet ekonomiskt område i enlighet med artikel 218.1. Kommissionen ska på ett sätt som den anser lämpligt offentliggöra dessa regler.

Artikel 220 Upphävande av utvidgningen av reglerna

Kommissionen ska, genom genomförandeakter utan bistånd från den kommitté som avses i artikel 323.1, besluta att medlemsstaten ska upphäva sin enligt artikel 218.1 fastställda utvidgning av reglernas tillämpning

a) om den konstaterar att utvidgningen till andra producenter medför att konkurrensen uteblir på en väsentlig andel av den inre marknaden, att den har en negativ inverkan på det fria handelsutbytet eller att de mål som anges i artikel 39 i fördraget äventyras,

b) om den konstaterar att artikel 101.1 i fördraget är tillämplig på reglerna, utvidgade till att omfatta andra producenter; det beslut som kommissionen fattar med hänsyn till dessa regler ska tillämpas först från och med dagen för konstaterandet,

c) om den vid kontroller konstaterar att bestämmelserna i detta underavsnitt inte har efterlevts.

Artikel 221 Ekonomiska bidrag från producenter som inte är medlemmar

När artikel 218.1 tillämpas får den berörda medlemsstaten, efter granskning av framlagda underlag, besluta att producenter som inte är medlemmar ska betala producentorganisationen den del av de ekonomiska bidrag som betalas av producentmedlemmarna, om de är avsedda att täcka

a) administrativa kostnader som uppkommer genom tillämpning av de regler som avses i artikel 218.1,

b) kostnader för forskning, marknadsundersökningar och försäljningskampanjer som genomförs av organisationen eller sammanslutningen och som kommer alla producenter i området till godo.

Artikel 222 Utvidgad tillämpning av regler för sammanslutningar av producentorganisationer

I detta underavsnitt ska hänvisningar till producentorganisationer anses omfatta även erkända sammanslutningar av producentorganisationer.

Underavsnitt IVBranschorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker

ARTIKEL 223 Erkännande och återkallande av erkännande

1. Om medlemsstatens struktur berättigar till det får medlemsstaterna som branschorganisation i sektorerna för frukt och grönsaker erkänna alla juridiska personer som är etablerade på deras territorium och som ansöker om erkännande, under förutsättning att de

a) bedriver sin verksamhet i en eller flera regioner i den berörda medlemsstaten,

b) representerar en väsentlig andel av produktionen och/eller handeln med och/eller bearbetningen av frukt och grönsaker och av bearbetade produkter av frukt och grönsaker i den eller de berörda regionerna och, i de fall då flera regioner berörs, kan visa att de har en viss minimirepresentativitet i fråga om var och en av de branscher de representerar i var och en av de berörda regionerna,

c) bedriver minst två av de verksamheter som avses i artikel 210.3 c,

d) inte själva producerar, bearbetar eller saluför frukt och grönsaker eller bearbetade produkter av frukt och grönsaker,

e) inte medverkar till några sådana avtal, beslut och samordnade förfaranden som avses i artikel 285.4.

2. Innan erkännande beviljas ska medlemsstaterna till kommissionen anmäla vilka branschorganisationer som har lämnat in en ansökan om erkännande och därvid tillhandahålla alla relevanta uppgifter om dessa organisationers representativitet och om de olika verksamheter som de bedriver, liksom alla andra nödvändiga bedömningsunderlag.

Kommissionen får, genom genomförandeakter utan bistånd från den kommitté som avses i artikel 323.1, framföra invändningar mot erkännandet inom två månader efter anmälan.

3. Medlemsstaterna ska

a) besluta om erkännande ska beviljas inom tre månader från det att ansökan åtföljd av fullständigt underlag lämnades in,

b) regelbundet kontrollera att branschorganisationerna uppfyller villkoren för erkännande, tillämpa sanktioner på sådana organisationer vid bristande efterlevnad och oegentligheter när det gäller bestämmelserna i denna förordning och vid behov besluta att återkalla erkännandet,

c) återkalla erkännandet om

i) kraven och villkoren för erkännandet, enligt detta underavsnitt, inte längre är uppfyllda,

ii) branschorganisationen medverkar till sådana avtal, beslut och samordnade förfaranden som avses i artikel 285.4, utan att detta påverkar andra sanktioner som ska tillämpas enligt den nationella lagstiftningen,

iii) branschorganisationen försummar den anmälningsskyldighet som nämns i artikel 286.2,

d) till kommissionen anmäla varje beslut om beviljande av eller avslag på en ansökan om erkännande eller om återkallande av ett erkännande inom två månader.

4. Ett erkännande ska innebära tillstånd att bedriva sådan verksamhet som anges i artikel 210.3 c, med förbehåll för andra bestämmelser i denna förordning.

5. Kommissionen ska, genom genomförandeakter, fastställa reglerna för hur och hur ofta medlemsstaterna ska rapportera till kommissionen om branschorganisationernas verksamhet.

6. Kommissionen får mot bakgrund av kontrollresultaten begära, genom en genomförandeakt utan bistånd från den kommitté som avses i artikel 323.1, att en medlemsstat ska återkalla erkännanden.

7. Kommissionen ska, på de sätt som den anser lämpliga, offentliggöra en förteckning över de erkända branschorganisationerna, med uppgift om verksamhetens ekonomiska inriktning eller områdestillhörighet och de verksamheter som bedrivs i enlighet med artikel 224. Även återkallanden av erkännanden ska offentliggöras.

Artikel 224 Utvidgning av reglerna

1. Om en branschorganisation som är verksam i en eller flera tydligt angivna regioner i en medlemsstat anses vara representativ för produktionen av, handeln med eller bearbetningen av en viss produkt, får den berörda medlemsstaten, på begäran av den branschorganisationen förklara vissa avtal, beslut eller samordnade förfaranden som har godkänts inom den organisationen vara bindande under en begränsad tid för andra aktörer, oavsett om det rör sig om enskilda eller grupper, som bedriver verksamhet i regionen eller regionerna i fråga men som inte är medlemmar av organisationen.

2. En branschorganisation ska anses vara representativ i den mening som avses i punkt 1 om den omfattar minst två tredjedelar av produktionen av, handeln med eller bearbetningen av den eller de berörda produkterna i den eller de berörda regionerna i en medlemsstat. Om en ansökan om utvidgad tillämpning av reglerna till att omfatta andra aktörer täcker flera regioner, ska branschorganisationen kunna styrka en viss minimirepresentativitet för varje bransch som de representerar i var och en av de berörda regionerna.

3. För de regler i fråga om vilka utvidgad tillämpning får begäras ska följande gälla:

a) De ska ha något av följande syften:

i) Produktions- och marknadsrapportering.

ii) Striktare produktionsregler än i unionslagstiftningen eller nationell lagstiftning.

iii) Utarbetande av standardavtal som är förenliga med unionsreglerna.

iv) Regler om saluföring.

v) Regler om miljöskydd.

vi) Åtgärder för att främja och utnyttja produkternas potential.

vii) Åtgärder för att skydda ekologiskt jordbruk samt ursprungs- och kvalitetsbeteckningar liksom geografiska beteckningar.

b) De ska ha varit i kraft i minst ett regleringsår.

c) De får inte förklaras vara bindande under mer än tre regleringsår.

d) De får inte skada övriga aktörer i den berörda medlemsstaten eller i unionen.

Det villkor som avses i första stycket led b ska dock inte gälla om de berörda reglerna är de regler som förtecknas i punkterna 1, 3 och 5 i bilaga XIV. I så fall får utvidgningen av reglerna inte tillämpas under mer än ett regeringsår.

4. De regler som avses i punkt 3 första stycket a ii, a iv och a v får inte vara andra regler än de som anges i bilaga XIV. De regler som avses i punkt 3 första stycket a ii ska inte tillämpas på produkter som producerats utanför den specifika region eller de specifika regioner som avses i punkt 1.

Artikel 225 Anmälan och upphävande av utvidgningen av reglerna

1. Medlemsstaterna ska utan dröjsmål till kommissionen anmäla de regler som de har gjort bindande för alla aktörer i en eller flera särskilda regioner i enlighet med artikel 224.1. Kommissionen ska på ett sätt som den anser lämpligt offentliggöra dessa regler.

2. Innan reglerna offentliggörs ska kommissionen informera den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 323.1 om alla eventuella anmälningar om utvidgad tillämpning av branschavtalen.

3. Kommissionen ska, genom genomförandeakter utan bistånd från den kommitté som avses i artikel 323.1, besluta att medlemsstaten måste upphäva sin fastställda utvidgning av reglernas tillämpning i de fall som avses i artikel 220.

Artikel 226 Ekonomiska bidrag från icke-medlemmar

Om tillämpningen av reglerna för en eller flera produkter utvidgas och om en eller flera sådana verksamheter enligt artikel 224.3 a bedrivs av en erkänd branschorganisation och är av allmänt ekonomiskt intresse för de personer vars verksamheter har anknytning till en eller flera av produkterna i fråga, får den medlemsstat som har beviljat erkännande besluta att enskilda eller grupper som inte är medlemmar i branschorganisationen men som drar nytta av dessa verksamheter, till organisationen ska erlägga ett belopp som motsvarar hela eller delar av de ekonomiska bidrag som betalas av dess medlemmar, i den utsträckning som bidragen är avsedda att täcka de kostnader som är en direkt följd av de berörda verksamheterna.

Avsnitt IIIBestämmelser rörande producent- och branschorganisationer inom vinsektorn

ARTIKEL 227 Erkännande

1. Medlemsstaterna får erkänna producentorganisationer och branschorganisationer som har lämnat in en ansökan om erkännande till den berörda medlemsstaten och ansökan innehåller bevis för att,

a) när det gäller producentorganisationer:

i) organisationen uppfyller villkoren i artikel 209,

ii) den har ett lägsta antal medlemmar, som ska fastställas av den berörda medlemsstaten,

iii) den i det område där den är verksam har en lägsta avsättningsbar produktionsvolym, som ska fastställas av den berörda medlemsstaten,

iv) kan bedriva sin verksamhet korrekt, både över en längre period och med avseende på effektivitet och koncentration av utbudet,

v) den faktiskt gör det möjligt för medlemmarna att få det tekniska stöd som behövs för att införa miljövänliga odlingsmetoder,

b) när det gäller branschorganisationer:

i) organisationen uppfyller villkoren i artikel 210.3,

ii) bedriver sin verksamhet i ett eller flera områden inom det berörda territoriet,

iii) representerar en betydande del av produktionen av eller handeln med produkter som omfattas av denna förordning,

iv) inte är verksam inom produktion, bearbetning eller saluföring av produkter från vinsektorn.

2. Producentorganisationer som erkänts i enlighet med förordning (EG) nr 1493/1999 ska anses vara erkända producentorganisationer enligt denna artikel.

Organisationer som uppfyller kriterierna i artikel 210.3 och i punkt 1 b i den här artikeln och som erkänts av medlemsstaterna ska anses vara erkända branschorganisationer enligt de bestämmelserna.

3. Artiklarna 214.2 och 223.3 ska även gälla för producentorganisationer och branschorganisationer inom vinsektorn. Emellertid ska följande gälla:

a) De perioder som det hänvisas till i artiklarna 214.2 a och 223.3 a ska vara fyra månader.

b) De ansökningar om erkännande som det hänvisas till i artiklarna 214.2 a och 223.3 a ska lämnas in till den medlemsstat i vilken organisationen har sitt huvudkontor.

c) De årliga anmälningar som avses i artiklarna 214.2 c respektive 223.3 d ska göras senast den 1 mars varje år.

Avsnitt IVBestämmelser rörande branschorganisationer inom tobakssektorn

ARTIKEL 228 Medlemsavgift för icke medlemmar

1. När en eller flera av de i punkt 2 angivna verksamheterna bedrivs av en erkänd branschorganisation inom tobakssektorn och är av allmänt ekonomiskt intresse för de personer vilkas verksamhet är knuten till en eller flera av de berörda produkterna, får den medlemsstat som beviljat erkännandet eller kommissionen, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1, om erkännandet beviljats av kommissionen, besluta att enskilda eller grupper som inte är medlemmar i sammanslutningen men som drar nytta av dess verksamhet till organisationen ska betala hela eller del av medlemsavgiften, i den mån medlemsavgiften är avsedd att täcka kostnader som är en direkt följd av verksamheten, med undantag av varje form av administrativa kostnader.

2. De verksamheter som avses i punkt 1 ska anknyta till något eller några av följande mål:

a) Forskning för att öka förädlingsvärdet på produkterna, särskilt genom nya användningsområden som inte utgör ett hot mot folkhälsan.

b) Undersökningar om hur kvaliteten på bladtobak och tobak i balar kan förbättras.

c) Forskning om odlingsmetoder som medger en minskad användning av växtskyddsmedel och garanterar att jorden och miljön skyddas.

3. De berörda medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om vilka beslut som de avser att fatta enligt punkt 1. Dessa beslut får träda i kraft tidigast tre månader efter tidpunkten för anmälan till kommissionen. Kommissionen får inom den tremånadersperioden, genom en genomförandeakt och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 320.1, kräva att hela eller delar av förslaget till beslut förkastas, om det allmänna ekonomiska intresse som hävdas inte förefaller välgrundat.

4. Om de verksamheter som bedrivs av en branschorganisation som erkänts av kommissionen i enlighet med detta kapitel är av allmänt ekonomiskt intresse, ska kommissionen anmäla sitt förslag till beslut till de berörda medlemsstaterna, som sedan har två månader på sig att lämna sina synpunkter.

[Avsnitt V

PRODUCENTORGANISATIONER INOM SEKTORN FÖR MJÖLK OCH MJÖLKPRODUKTER

ARTIKEL 229 Avtalsförhandlingar inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter

1. En producentorganisation inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter som är erkänd enligt artikel 209 får för sina jordbrukarmedlemmars räkning förhandla om avtal om leverans av obehandlad mjölk från en jordbrukare till ett bearbetningsföretag för obehandlad mjölk eller till en mottagare i den mening som avses i artikel 311.1 andra stycket, för hela eller delar av medlemmarnas samlade produktion.

2. Producentorganisationen får driva en förhandling

a) oavsett om äganderätten till den obehandlade mjölken överförs från jordbrukarna till producentorganisationen eller ej,

b) oavsett om det pris som förhandlas fram är detsamma i fråga om den gemensamma produktionen hos samtliga eller hos några av de medlemmar som är jordbrukare,

c) under förutsättning att den sammanlagda volymen av obehandlad mjölk som omfattas av den förhandling som drivs av en viss producentorganisation inte överstiger

i) 3,5 procent av den sammanlagda produktionen inom unionen,

ii) 33 procent av den sammanlagda nationella produktionen i en viss medlemsstat som omfattas av producentorganisationens förhandlingar,

iii) 33 procent av den sammanlagda nationella produktionen i samtliga de medlemsstater som omfattas av producentorganisationens förhandlingar,

d) under förutsättning att de berörda jordbrukarna inte är medlemmar i någon annan producentorganisation som också förhandlar om sådana avtal för deras räkning, och

e) under förutsättning att producentorganisationen meddelar de behöriga myndigheterna i den medlemsstat eller de medlemsstater där den bedriver sin verksamhet.

3. Vid tillämpningen av denna artikel avses med producentorganisationer även sammanslutningar av sådana producentorganisationer. För att säkerställa att sådana sammanslutningar kan övervakas på ett lämpligt sätt får kommissionen genom delegerade akter anta regler om villkoren för erkännande av sådana sammanslutningar.

4. Vid tillämpningen av punkt 2 c ska kommissionen på ändamålsenligt sätt offentliggöra storleken på produktionen av obehandlad mjölk i unionen och i medlemsstaterna med hjälp av den mest aktuella information som finns tillgänglig.

5. Genom undantag från punkt 2 c ii och iii får den konkurrensmyndighet som avses i andra stycket, även när tröskeln på 33 % inte överskrids, i enskilda fall besluta att producentorganisationens förhandling inte får äga rum, om myndigheten anser att ett sådant beslut är nödvändigt för att konkurrensen inte ska hindras eller för att allvarlig skada ska undvikas för små och medelstora företag som bearbetar obehandlad mjölk på dess territorium.

Det beslut som avses i första stycket ska fattas av kommissionen, genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1, för förhandlingar som omfattar produktion i mer än en medlemsstat. I andra fall ska det fattas av den nationella konkurrensmyndigheten i den medlemsstat vars produktion omfattas av förhandlingarna.

De beslut som avses i första och andra styckena ska inte tillämpas tidigare än den dag de anmäls till de berörda företagen.

6. I denna artikel avses med

a) nationell behörig myndighet : den myndighet som avses i artikel 5 i förordning (EG) nr 1/2003 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget[40],

b) små och medelstora företag : mikroföretag, små eller medelstora företag i enlighet med kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag.]

Avsnitt VIFörfaranden

ARTIKEL 230 Delegerade befogenheter och genomförandebefogenheter

1. För att se till att de mål och ansvarsområden som gäller för producentorganisationer, producentgrupper inom sektorn för frukt och grönsaker, aktörsorganisationer inom sektorn för olivolja och bordsoliver och branschorganisationer är tydligt definierade så att de bidrar till att dessa organisationer och grupper fungerar så effektivt som möjligt, får kommissionen genom delegerade akter anta regler om följande:

a) De särskilda mål som dessa grupper och organisationer ska försöka nå, deras stadgar, erkännande av dem, deras struktur, juridiska form, medlemskap, storlek, ansvarighet och verksamhet, konsekvenserna av att de erkänns, att erkännandet återkallas, undantag när det gäller minimistorlek, och sammanslagningar.

b) Utvidgning av vissa av branschorganisationernas regler till icke medlemmar.

c) Transnationella producentorganisationer och transnationella sammanslutningar av producentorganisationer, inbegripet administrativt bistånd som ska ges till berörda behöriga myndigheter vid transnationellt samarbete.

d) Producentorganisationers eller sammanslutningar av producentorganisationers utläggande av verksamhet på entreprenad och tillhandahållande av tekniska hjälpmedel.

e) En producentorganisations minsta volym eller värde av avsättningsbar produktion.

f) Undantag från kraven i artiklarna 209, 210 och 212.

g) Sanktioner om kriterierna för erkännande inte följs.

2. Kommissionen får genom genomförandeakter anta alla de åtgärder som krävs för detta kapitel och särskilt när det gäller följande:

a) De anmälningar som medlemsstaterna ska göra.

b) Ansökningar om erkännande som producentorganisation.

c) Producentgruppernas genomförande av erkännandeplaner.

d) Utvidgningen av erkännandet.

e) Kontroller.

DEL IIIHANDEL MED TREDJELÄNDER

KAPITEL I Allmänna bestämmelser

Artikel 231 Allmänna principer

Om inte annat föreskrivs i denna förordning eller i bestämmelser som antas i enlighet med denna, ska det i handeln med tredjeländer vara förbjudet att

a) ta ut avgifter som har samma verkan som en tull,

b) tillämpa någon form av kvantitativa restriktioner eller åtgärder med motsvarande verkan.

Artikel 232 Kombinerade nomenklaturen

De allmänna bestämmelserna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen, som föreskrivs i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan [41] (nedan kallad Kombinerade nomenklaturen ) och de särskilda bestämmelserna för dennas tillämpning ska följas vid tulltaxeklassificeringen av de produkter som omfattas av denna förordning. Den tulltaxenomenklatur som följer av tillämpningen av denna förordning, i tillämpliga fall även definitionerna i bilagorna III och XII del II, ska ingå i Gemensamma tulltaxan.

KAPITEL II Import

Avsnitt I Importlicenser

Artikel 233 Importlicenser

Utan att det påverkar fall där det krävs importlicenser i enlighet med denna förordning, får det beslutas att import till unionen av en eller flera produkter inom följande sektorer ska ske mot uppvisande av importlicens, varvid hänsyn ska tas till om det finns behov av importlicenser för att förvalta de berörda marknaderna och, i synnerhet, för att övervaka importen av produkterna i fråga:

a) spannmål,

b) ris,

c) socker,

d) utsäde,

e) olivolja och bordsoliver, när det gäller produkter med KN-nummer 1509, 1510 00, 0709 90 39, 0711 20 90, 2306 90 19, 1522 00 31 och 1522 00 39,

f) lin och hampa, när det gäller hampa,

g) frukt och grönsaker,

h) bearbetad frukt och bearbetade grönsaker,

i) bananer,

j) vin,

k) levande växter,

l) nöt- och kalvkött,

m) mjölk och mjölkprodukter,

n) griskött,

o) får- och getkött,

p) ägg,

q) fjäderfäkött,

r) jordbruksetylalkohol.

Artikel 234 Utfärdande av licenser

Importlicenserna ska utfärdas av medlemsstaterna oavsett var i unionen den sökande är etablerad, om inte annat föreskrivs i en annan rättsakt antagen i enlighet med artikel 43.2 i fördraget och utan att det påverkar tillämpningen av åtgärder som vidtagits för tillämpningen av detta kapitel.

Artikel 235 Giltighet

Importlicenser ska gälla inom hela unionen.

Artikel 236 Säkerhet

1. Om inte annat föreskrivs av kommissionen, genom delegerade akter enligt artikel 238, ska licenser utfärdas på villkor att en säkerhet ställs som garanti för att produkterna importeras under licensens giltighetstid.

2. Utom i händelse av force majeure ska säkerheten vara helt eller delvis förverkad om importen inte äger rum, eller enbart delvis äger rum, under licensens giltighetstid.

Artikel 237 Särskild säkerhet inom vinsektorn

1. För saft och must i kategorier som omfattas av KN-nummer 2009 61, 2009 69 och 2204 30 för vilka tillämpningen av Gemensamma tulltaxans tullar beror på den importerade produktens importpris, ska detta pris kontrolleras antingen genom kontroll av varje parti eller med hjälp av ett schablonimportvärde som kommissionen, genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1, ska beräkna på grundval av prisnoteringarna för samma produkter i ursprungslandet.

Om det deklarerade ingångspriset för det aktuella partiet är högre än schablonimportvärdet, om ett sådant tillämpas, höjt med en marginal som fastställts av kommissionen genom genomförandeakter och som inte får överstiga schablonimportvärdet med mer än 10 procent, ska det krävas en säkerhet som är lika med den importtull som fastställts på grundval av schablonimportvärdet.

Om ingångspriset för det aktuella partiet inte deklareras, ska tillämpningen av tullsatserna i Gemensamma tulltaxan vara avhängig av schablonimportvärdet eller tillämpningen av relevanta bestämmelser i tullagstiftningen på villkor som ska fastställas av kommissionen genom genomförandeakter.

2. Om undantag antagna i enlighet med artikel 43.2 i fördraget och som avses i punkt 5 i avsnitt B eller C i del II i bilaga XIII medges för importerade produkter ska importörerna vid tidpunkten för övergång till fri omsättning ställa en säkerhet för dessa produkter hos den utsedda tullmyndigheten. Säkerheten ska släppas fri när importören för tullmyndigheterna i den medlemsstat i vilken varan övergår till fri omsättning lägger fram tillfredsställande bevis för att musten förvandlats till druvsaft, använts i andra produkter utanför vindsektorn eller, om den använts för vinframställning, har försetts med märkning.

Artikel 238 Delegerade befogenheter

1. Kommissionen får, för att ta hänsyn till utvecklingen i handeln och på marknaden, de berörda marknadernas behov och om nödvändigt för att övervaka importen av produkterna i fråga, fastställa följande genom delegerade akter:

a) Förteckningen över de produkter inom de sektorer som avses i artikel 233 för vilka det krävs uppvisande av importlicens.

b) De fall och situationer då det inte krävs uppvisande av importlicens grundat på i synnerhet de berörda produkternas tullstatus, handelsordningar som ska följas, syftet med verksamheten, sökandes rättsliga status och berörda kvantiteter.

2. För att fastställa de viktigaste delarna i importlicenssystemet får kommissionen genom delegerade akter

a) fastställa vilka rättigheter och skyldigheter licensen medför, dess rättsverkan, inbegripet möjligheten till en tolerans när det gäller att fullgöra importskyldigheten, samt uppgift om produkternas ursprung och härkomst i de fall detta är obligatoriskt,

b) föreskriva att det för utfärdande av en licens eller övergång till fri omsättning krävs uppvisande av ett dokument utfärdat av ett tredjeland eller en enhet som bland annat bekräftar produkternas ursprung, äkthet och kvalitetsegenskaper,

c) anta regler för överföring av licensen eller, om nödvändigt, restriktioner för denna överförbarhet,

d) anta de regler som krävs för att licenssystemet ska bli tillförlitligt och effektivt och för de situationer då det krävs särskilt administrativt bistånd mellan medlemsstaterna för att förhindra eller hantera fall av bedrägeri och oegentligheter,

e) fastställa de fall och situationer då det inte krävs ställande av säkerhet.

Artikel 239 Genomförandebefogenheter

Kommissionen ska genom genomförandeakter anta alla de åtgärder som krävs för detta avsnitt, inbegripet regler om

a) inlämnande av ansökningar och utfärdande av licenser, och deras användning,

b) licensernas giltighetstid och storleken på den säkerhet som ska ställas,

c) vilka bevis som ska uppvisas för att säkra att kraven kopplade till användningen av licenserna har uppfyllts,

d) utfärdandet av ersättningslicenser och duplikat av licenser,

e) medlemsstaternas licensbehandling och det informationsutbyte som krävs för att förvalta systemet.

Avsnitt IIImporttullar och importavgifter

ARTIKEL 240 Importtullar

Om inte annat föreskrivs i denna förordning, ska importtullsatserna i Gemensamma tulltaxan tillämpas på de produkter som anges i artikel 1.

Artikel 241 Beräkning av importtullar för spannmål

1. Utan hinder av artikel 240 ska importtullen för produkter som omfattas av KN-numren 1001 10 00, 1001 90 91, ex 1001 90 99 (vanligt vete av hög kvalitet), 1002 00 00, 1005 10 90, 1005 90 00 samt 1007 00 90, utom hybrider för utsäde, motsvara det interventionspris som gäller för sådana produkter vid import och ökas med 55 % minus det cif-importpris som gäller för sändningen i fråga. Tullen får dock inte överstiga den normala tullsatsen såsom den fastställts på grundval av den kombinerade nomenklaturen.

2. Den importtull som avses i punkt 1 ska beräknas av kommissionen, genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1, på grundval av representativa cif-importpriser som ska upprättas regelbundet för de produkter som avses i samma punkt.

Artikel 242 Beräkning av importtullar för råris

1. Utan hinder av artikel 240 ska kommissionen, genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1, fastställa importtullen på råris enligt KN-nummer 1006 20 inom tio dagar från utgången av den berörda referensperioden i enlighet med punkt 1 i bilaga XV.

Kommissionen ska, genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1, fastställa en ny tillämplig tull om de beräkningar som gjorts genom tillämpning av nämnda bilaga leder till att tullen ändras. Till dess att en ny tillämplig tull fastställs ska den tidigare fastställda tullsatsen tillämpas.

2. För beräkningen av den import som avses i punkt 1 i bilaga XV ska hänsyn tas till de kvantiteter för vilka importlicenser för råris enligt KN-nummer 1006 20 har utfärdats under motsvarande referensperiod, med undantag av de importlicenser för basmatiris som avses i artikel 243.

3. Den årliga referenskvantiteten ska vara 449 678 ton. Delreferenskvantiteten för ett regleringsår ska motsvara hälften av den årliga referenskvantiteten.

Artikel 243 Beräkning av importtullar för basmatiris

Utan hinder av artikel 240 ska för råris av sorterna basmati enligt KN-nummer 1006 20 17 och 1006 20 98 som förtecknas i bilaga XVII, nolltullsats användas enligt de villkor som fastställs av kommissionen genom delegerade akter och genomförandeakter i enlighet med artiklarna 249 och 250.

Artikel 244 Beräkning av importtullar för slipat ris

1. Utan hinder av artikel 240 ska kommissionen, genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1, fastställa tullen på helt eller delvis slipat ris enligt KN-nummer 1006 30 inom tio dagar från utgången av den berörda referensperioden i enlighet med punkt 2 i bilaga XV.

Kommissionen ska, genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1, fastställa en ny tillämplig tull om de beräkningar som gjorts genom tillämpning av nämnda bilaga leder till att tullen ändras. Till dess att en ny tillämplig tull fastställs ska den tidigare fastställda tullsatsen tillämpas.

2. Beräkningen av import enligt punkt 2 i bilaga XV ska ske med beaktande av de kvantiteter för vilka importlicenser för helt eller delvis slipat ris enligt KN-nummer 1006 30 utfärdats under den motsvarande referensperioden.

Artikel 245 Beräkning av importtullar för brutet ris

Utan hinder av artikel 240 ska importtullen för brutet ris enligt KN-nummer 1006 40 00 vara 65 euro per ton.

Artikel 246 Ingångspris för sektorerna för frukt och grönsaker samt bearbetad frukt och bearbetade grönsaker

1. Om tillämpningen av tullsatsen i den gemensamma tulltaxan är avhängig ingångspriset på det importerade partiet, ska riktigheten av detta pris kontrolleras med hjälp av ett importschablonvärde, som ska fastställas av kommissionen, genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1, för varje produkt och ursprung, på grundval av det vägda genomsnittet av priserna för produkten på de representativa importmarknaderna i medlemsstaterna eller, i förekommande fall, på andra marknader.

Särskilda bestämmelser får dock antas av kommissionen genom genomförandeakter i syfte att kontrollera ingångspriset på produkter som huvudsakligen importeras för att bearbetas.

2. Om det anmälda ingångspriset för det aktuella partiet är högre än schablonimportvärdet, ökat med en marginal som ska fastställas av kommissionen genom genomförandeakter och som inte får överstiga schablonimportvärdet med mer än 10 %, ska en säkerhet som är lika med den importtull som fastställs på grundval av schablonimportvärdet krävas.

3. Om ingångspriset för det berörda partiet inte deklareras vid själva förtullningen ska den tillämpliga tullsatsen enligt Gemensamma tulltaxan vara avhängig importschablonvärdet eller bestämmas med tillämpning av relevanta bestämmelser i tullagstiftningen enligt villkor som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter och genomförandeakter i enlighet med artiklarna 249 och 250.

Artikel 247 Tilläggsimporttullar

1. Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa för vilka produkter från sektorerna för spannmål, ris, socker, frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött, får- och getkött, ägg, fjäderfäkött och bananer samt druvsaft och druvmust en tilläggstull enligt den tullsats som fastställs i artiklarna 240–246 ska tas ut vid import i syfte att förhindra eller motverka de negativa effekter för unionsmarknaden som kan bli följden av sådan import om

a) importen sker till ett pris som understiger det pris som unionen har anmält till Världshandelsorganisationen (”utlösande pris”) eller

b) importvolymen överskrider en viss nivå (”utlösande volym”).

Den utlösande volymen ska grunda sig på marknadstillträdesnivån, i tillämpliga fall definierad som importen i procent av motsvarande inhemska konsumtion de föregående tre åren.

2. Om det är osannolikt att importen kommer att störa unionsmarkanden eller om effekterna skulle bli oproportionella i förhållande till det avsedda syftet, ska inga tilläggsimporttullar tillämpas.

3. Vid tillämpning av punkt 1 a ska importpriserna fastställas på grundval av cif-importpriset för den aktuella sändningen.

Cif-importpriset ska för detta ändamål kontrolleras mot de representativa priserna för produkten på världsmarknaden eller på unionens importmarknad för den produkten.

4. Kommissionen får, genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1, fastställa de representativa priserna och utlösande volymerna för att kunna tillämpa tilläggsimporttullar inom ramen för de regler som antagits i enlighet med artikel 250 d.

Artikel 248 Befrielse från importtullar inom sockersektorn

Kommissionen får genom genomförandeakter helt eller delvis tillfälligt avskaffa importtullarna för vissa kvantiteter av följande produkter för att säkerställa den försörjning som krävs för tillverkning av sådana produkter som avses i artikel 55.2:

a) Socker enligt KN-nummer 1701.

b) Isoglukos enligt KN-nummer 1702 30 10, 1702 40 10, 1702 60 10 och 1702 90 30.

Artikel 249 Delegerade befogenheter

1. För att garantera att aktörerna fullgör sina åtaganden får kommissionen genom delegerade akter föreskriva att det ska ställas en säkerhet vid import av särskilda spannmålstyper av hög kvalitet och basmatiris.

2. För att garantera att ordningen för basmatiris fungerar tillfredsställande får kommissionen genom delegerade akter fastställa ytterligare krav som aktörerna ska uppfylla för att få lämna in en ansökan om importlicens enligt artikel 243.

3. För att ta hänsyn till de särdrag som kännetecknar spannmålssektorn ska kommissionen genom delegerade akter fastställa vilka minimikrav på kvalitet som ska vara uppfyllda för att en nedsättning av importtullen ska kunna beviljas.

Artikel 250 Genomförandebefogenheter

Kommissionen får genom genomförandeakter anta bestämmelser

a) när det gäller artikel 241, som rör

i) de prisnoteringar som ska beaktas,

ii) möjligheten, när så krävs i specifika fall, att meddela aktörerna gällande tullar innan de berörda sändningarna anländer,

b) som rör de regler som är nödvändiga för att kontrollera korrekt tillämpning av de tullar som avses i artikel 243, varvid de importerade produkternas egenskaper och kvalitet ska kontrolleras, och vilka åtgärder som ska vidtas då det uppstår särskilda svårigheter vid tillämpningen av ordningen,

c) när det gäller artikel 246, regler som rör beräkningen av importschablonvärdet, prisrapporteringen, identifieringen av representativa marknader och ingångspriset,

d) när det gäller artikel 247, ytterligare regler som är nödvändiga för tillämpningen av punkt 1 i den artikeln,

e) för att kontrollera de importerade produkternas egenskaper och kvalitet.

Avsnitt IIIFörvaltning av importkvoter

ARTIKEL 251 Tullkvoter

1. Tullkvoter för import av produkter som avses i artikel 1 och som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 218 i fördraget eller av någon annan akt som antagits i enlighet med artikel 43.2 i fördraget ska öppnas och förvaltas av kommissionen genom delegerade akter och genomförandeakter i enlighet med artiklarna 253, 254 och 255.

2. Tullkvoterna ska förvaltas på ett sätt som inte leder till diskriminering mellan berörda aktörer, genom att en av följande metoder eller en kombination av dem eller någon annan lämplig metod används:

a) En metod som är grundad på i vilken ordningsföljd ansökningarna inkommer (metoden ”först till kvarn”).

b) En metod enligt vilken kvoter fördelas i proportion till de begärda kvantiteterna enligt inkomna ansökningar (metoden ”samtidig behandling”).

c) En metod grundad på traditionella handelsflöden (metoden ”traditionella/nya mönster”).

3. Metoderna ska där så är lämpligt lägga vederbörlig vikt vid försörjningsbehoven på unionsmarknaden och behovet av att säkra marknadens jämvikt.

Artikel 252 Särskilda regler

1. När det gäller den importkvot om 54 703 ton fryst nöt- och kalvkött enligt KN-nummer 0202 20 30, 0202 30 och 0206 29 91 som är avsett för bearbetning, får Europaparlamentet och rådet, i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 43.2 i fördraget, fastställa att hela eller del av kvoten ska omfatta motsvarande kvantiteter kvalitetskött och därvid använda en omräkningsfaktor på 4,375.

2. När det gäller tullkvoter för import till Spanien av 2 000 000 ton majs och 300 000 ton sorghum samt tullkvoter för import till Portugal av 500 000 ton majs ska de regler som avses i artikel 253 även omfatta bestämmelser för att genomföra tullkvotimporten och, där så är lämpligt, offentlig lagring av de kvantiteter som de berörda medlemsstaternas utbetalande organ importerat och avsättningen av kvantiteterna på dessa medlemsstaters marknader.

Artikel 253 Delegerade befogenheter

1. För att garantera lika tillgång till de tillgängliga kvantiteterna och lika behandling av aktörerna inom importtullkvoten får kommissionen genom delegerade akter

a) fastställa de villkor och stödberättigandekrav som aktörerna ska uppfylla för att få lämna in en ansökan inom importtullkvoten; enligt bestämmelserna i fråga får det ställas krav på minimierfarenhet inom handel med tredjeländer och likställda territorier, eller inom tillverkningsverksamhet, uttryckt i minimikvantitet och tidsperiod inom en viss marknadssektor; bestämmelserna kan innehålla särskilda regler som passar behoven och gällande praxis i en viss sektor, särskilt när det gäller bearbetningsindustrins användningsområden och behov,

b) anta bestämmelser om överföring av rättigheter mellan aktörer och när så behövs om överföringsbegränsningar inom förvaltningen av importtullkvoten.

2. För att säkerställa att aktörerna fullgör sina skyldigheter och för att garantera att unionens avtal eller åtaganden tillämpas, får kommissionen genom delegerade akter

a) föreskriva att det för att ta del av importtullkvoten krävs ställande av en säkerhet,

b) anta de regler som är nödvändiga för att licenssystemet ska vara tillförlitligt och effektivt, i de fall det krävs särskilt administrativt bistånd mellan medlemsstaterna, inbegripet bestämmelser om medlemsstaternas skyldighet att lämna data och information,

c) anta regler för att förebygga bedrägeri och oegentligheter, i vilka det bland annat föreskrivs betalning av särskilda straffavgifter och utestängning av de berörda aktörerna från att delta i tullkvoten i proportion till de bedrägerier och oegentligheter som har konstaterats.

Artikel 254 Genomförandebefogenheter

1. Kommissionen ska genom genomförandeakter föreskriva

a) årliga tullkvoter, vilka vid behov fördelas på lämpligt sätt över året, och fastställa vilken förvaltningsmetod som ska användas,

b) regler för tillämpningen av de särskilda bestämmelserna i avtalet eller i den akt genom vilken importordningen antas, särskilt i de fall det krävs rörande

i) garantier för produktens art, härkomst och ursprung,

ii) erkännande av de dokument som används för att kontrollera de garantier som avses i led i,

iii) uppvisande av ett dokument utfärdat av exportlandet,

iv) bestämmelse och användning,

c) licensernas eller tillståndens giltighetstid,

d) säkerhetens storlek,

e) regler om offentliggörande av information och meddelanden.

2. Kommissionen får genom genomförandeakter föreskriva

a) användning av licenser och, när så krävs, särskilda regler rörande särskilt de villkor på vilka ansökningar om import ska lämnas in och tillstånd beviljas inom tullkvoten,

b) övervakning av importordningen.

Artikel 255 Genomförandeakter som ska antas utan stöd av den kommitté som avses i artikel 323.1

1. Kommissionen ska, genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1, anta bestämmelser för att hantera den process som garanterar att de kvantiteter som är tillgängliga inom importtullkvoten inte överskrids, särskilt genom att fastställa en tilldelningskoefficient för varje tillämpning när de tillgängliga kvantiteterna har nåtts, avvisa ansökningar som ännu inte avgjorts och när så krävs avbryta inlämnandet av ansökningar.

2. Kommissionen får genom genomförandeakter och utan bistånd från den kommitté som avses i artikel 323.1 anta bestämmelser om omfördelning av outnyttjade kvantiteter.

Avsnitt IVSärskilda bestämmelser för vissa produkter

UNDERAVSNITT I SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR IMPORT AVSEENDE SEKTORERNA FÖR SPANNMÅL OCH RIS

ARTIKEL 256 Import av blandningar av olika spannmål

Importtullen för blandningar av spannmål som avses i leden a och b i del I i bilaga I ska fastställas enligt följande:

a) När blandningen består av två sådana spannmålsslag ska importtullen vara den som tillämpas

i) för det viktmässigt dominerande spannmålsslaget i blandningen, om detta utgör minst 90 % av blandningens vikt,

ii) för det spannmålsslag i blandningen som är belagt med den högsta importtullen, om inget av de två ingående spannmålsslagen utgör minst 90 % av blandningens vikt.

b) I det fall blandningen består av fler än två sådana spannmålsslag och flera spannmålslag var för sig utgör mer än 10 % av blandningens vikt, ska den högsta av de importtullar som gäller för dessa spannmålsslag tillämpas för blandningen, även när importtullen är densamma för två eller flera av de ingående spannmålen.

Om endast ett spannmålsslag utgör mer än 10 % av blandningens vikt, ska den importavgift som gäller för detta spannmålsslag tillämpas.

c) I samtliga fall som inte täcks av leden a och b ska den högsta av de importtullar som gäller för de spannmålsslag som ingår i den berörda blandningen tillämpas, även när importtullen är densamma för två eller flera av de ingående spannmålsslagen.

Artikel 257 Import av blandningar av spannmål och ris

För blandningar sammansatta av ett eller flera spannmålsslag som omfattas av leden a och b i del I i bilaga I samt av en eller flera produkter som omfattas leden a och b i del II i bilaga I, ska den importtull tillämpas som gäller för det spannmålsslag eller den produkt i blandningen som omfattas av den högsta importtullen.

Artikel 258 Import av blandningar av ris

För blandningar som består antingen av ris som kan hänföras till olika bearbetningsgrupper eller bearbetningsled, eller av å ena sidan ris som kan hänföras till en eller flera olika bearbetningsgrupper eller ett eller flera bearbetningsled, och å andra sidan brutet ris, ska den importavgift tillämpas som gäller

a) för den viktmässigt dominerande beståndsdelen, om denna utgör minst 90 % av blandningens vikt,

b) för den beståndsdel som är belagd med den högsta importavgiften, om ingen av beståndsdelarna utgör minst 90 % av blandningens vikt.

Artikel 259 Tullklassificeringens tillämplighet

När metoden för fastställande av importtull enligt artiklarna 256, 257 och 258 inte kan tillämpas, ska den tull som ska gälla för sådana blandningar som avses i de artiklarna fastställas genom blandningarnas tullklassificiering.

Underavsnitt IIImportsystem för socker

ARTIKEL 260 Traditionellt försörjningsbehov för raffinering

1. Ett traditionellt försörjningsbehov av socker för raffinering för unionen ska fastställas till 2 489 735 ton per regleringsår, uttryckt i vitt socker.

2. Den enda anläggningen för bearbetning av sockerbetor i drift 2005 i Portugal bedöms vara ett heltidsraffinaderi.

3. Importlicenser för socker för raffinering får endast utfärdas till heltidsraffinaderier, förutsatt att de berörda kvantiteterna inte överstiger de kvantiteter som får importeras inom ramen för det traditionella försörjningsbehovet enligt punkt 1. Licenserna får endast överföras mellan heltidsraffinaderier och upphör att gälla i slutet av det regleringsår för vilket de utfärdats.

Denna punkt ska tillämpas under de första tre månaderna av varje regleringsår.

Artikel 261 Delegerade befogenheter

För att säkerställa att importerat socker avsett för raffinering raffineras i enlighet med detta underavsnitt får kommissionen genom delegerade akter anta

a) vissa definitioner som behövs för att det importsystem som avses i artikel 260 ska fungera,

b) de villkor och stödberättigandekrav som en aktör måste uppfylla för att få lämna in en ansökan om importlicens, inbegripet ställandet av säkerhet,

c) regler om administrativa sanktioner.

Artikel 262 Genomförandebefogenheter

Kommissionen får genom genomförandeakter anta de regler som är nödvändiga med avseende på vilka bevis och dokument som ska läggas fram med avseende på aktörernas, och i synnerhet heltidsraffinaderiernas, importkrav och importskyldigheter.

Underavsnitt IIISärskilda bestämmelser för import av hampa

ARTIKEL 263 Import av hampa

1. Nedanstående produkter får endast importeras till unionen om följande villkor är uppfyllda:

a) Oberedd mjukhampa enligt KN-nummer 5302 10 00 ska uppfylla de villkor som anges i artikel 39 i förordning (EG) nr 73/2009.

b) Olika sorter hampfrön avsedda för utsäde enligt KN-nummer ex1207 99 15 ska åtföljas av ett bevis om att tetrahydrokannabinolhalten inte överstiger den som fastställs i artikel 39 i förordning (EG) nr 73/2009.

c) Andra hampfrön än sådana som är avsedda för utsäde enligt KN-nummer 1207 99 91 får endast importeras av importörer godkända av medlemsstaten, i avsikt att säkerställa att de inte kommer att användas för utsäde.

2. Utan att det påverkar eventuella särskilda bestämmelser som kan komma att antas av kommissionen genom genomförandeakter i enlighet med artikel 318, ska import till unionen av sådana produkter som anges i punkt 1 a och 1 b kontrolleras för att fastställa om villkoren i punkt 1 är uppfyllda.

3. Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av mer restriktiva bestämmelser som medlemsstaterna kan ha antagit i enlighet med fördraget och med de åtaganden som följer av Världshandelsorganisationens avtal om jordbruk.

Underavsnitt IVSärskilda bestämmelser för import av humle

ARTIKEL 264 Import av humle

1. Produkter inom humlesektorn får endast importeras från tredjeländer om deras kvalitetsegenskaper minst motsvarar dem som föreskrivits för liknande produkter som skördats inom unionen eller som är framställda av sådana produkter.

2. Produkter ska anses motsvara den standard som avses i punkt 1 om de åtföljs av ett intyg som utfärdats av myndigheterna i ursprungslandet och som godkänts som likvärdigt med det intyg som avses i artikel 117 i förordning (EG) nr 1234/2007.

För humlepulver, lupulinberikat humlepulver, humleextrakt och humleblandningar får intyget endast godkännas som likvärdigt med ett certifikat om alfasyrahalten i dessa produkter inte är lägre än halten i det humle ur vilket de utvinns.

3. För att minimera den administrativa bördan får kommissionen genom delegerade akter fastställa villkor för när kraven på intyg om likvärdighet och märkning av förpackningar inte gäller.

4. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta regler för denna artikel, inbegripet regler om erkännande av intyg om likvärdighet och om kontroll av humleimport.

Avsnitt VSkyddsåtgärder och aktiv förädling

ARTIKEL 265 Skyddsåtgärder

1. Skyddsåtgärder mot import till unionen ska, om inte annat följer av punkt 3, vidtas av kommissionen i enlighet med rådets förordningar (EG) nr 260/2009 [42] och (EG) nr 625/2009[43].

2. Om inte annat föreskrivs i andra rättsakter utfärdade av Europaparlamentet och rådet eller någon annan rådsakt ska sådana säkerhetsåtgärder mot import till unionen som föreskrivs i internationella avtal som ingåtts i enlighet med artikel 218 i fördraget vidtas av kommissionen i enlighet med punkt 3.

3. Kommissionen får genom genomförandeakter vidta åtgärder enligt punkterna 1 och 2 på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ. Om kommissionen får en begäran från en medlemsstat ska den fatta beslut därom genom genomförandeakter inom fem arbetsdagar efter det att begäran togs emot. I nödfall ska kommissionen fatta ett beslut i enlighet med artikel 323.2.

Medlemsstaterna ska genast underrättas om de antagna åtgärderna, vilka ska börja tillämpas omedelbart.

4. Unionens skyddsåtgärder som antagits i enlighet med punkt 3 ska återkallas eller ändras av kommissionen genom genomförandeakter. I nödfall ska kommissionen fatta ett beslut i enlighet med artikel 323.2.

Artikel 266 Upphörande med förädling och aktiv förädling

1. Om unionsmarknaden störs eller sannolikt kommer att störas genom system för förädling eller aktiv förädling, får kommissionen genom genomförandeakter, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, helt eller delvis upphäva tillämpningen av system för förädling eller aktiv förädling för produkter inom sektorerna för spannmål, ris, socker, olivolja och bordsoliver, frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, vin, nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött, får- och getkött, ägg, fjäderfäkött och jordbruksetylalkohol. Om kommissionen får en begäran från en medlemsstat ska den fatta beslut därom genom genomförandeakter inom fem arbetsdagar efter det att begäran togs emot. I nödfall ska kommissionen fatta ett beslut i enlighet med artikel 323.2.

Medlemsstaterna ska genast underrättas om de antagna åtgärderna, vilka ska börja tillämpas omedelbart.

2. I den mån som krävs för att den gemensamma marknadsordningen ska fungera tillfredsställande, får Europaparlamentet och rådet i enlighet med förfarandet i artikel 43.2 i fördraget helt eller delvis förbjuda tillämpningen av systemet för aktiv förädling för de produkter som avses i punkt 1.

KAPITEL IIIExport

Avsnitt IExportlicenser

Artikel 267 Exportlicenser

1. Utan att det påverkar fall där det krävs exportlicenser i enlighet med denna förordning, får det beslutas att export från unionen av en eller flera produkter inom följande sektorer ska ske mot uppvisande av exportlicens, varvid hänsyn ska tas till om det finns behov av exportlicenser för att förvalta de berörda marknaderna och, i synnerhet, för att övervaka exporten av produkterna i fråga:

a) spannmål,

b) ris,

c) socker,

d) olivolja och bordsoliver, när det gäller olivolja enligt led a i del VII i bilaga I,

e) frukt och grönsaker,

f) bearbetad frukt och bearbetade grönsaker,

g) vin,

h) nöt- och kalvkött,

i) mjölk och mjölkprodukter,

j) griskött,

k) får- och getkött,

l) ägg,

m) fjäderfäkött,

n) jordbruksetylalkohol.

2. Artiklarna 234, 235 och 236 ska gälla i tillämpliga delar.

Artikel 268 Delegerade befogenheter

1. Kommissionen får, för att ta hänsyn till utvecklingen i handeln och på marknaden, de berörda marknadernas behov och om nödvändigt för att övervaka exporten av produkterna i fråga, fastställa följande genom delegerade akter:

a) Förteckningen över de produkter inom de sektorer som avses i artikel 267.1 för vilka det krävs uppvisande av exportlicens.

b) De fall och situationer då det inte krävs uppvisande av exportlicens grundade på i synnerhet de berörda produkternas tullstatus, syftet med verksamheten, sökandes rättsliga status och berörda kvantiteter.

2. För att fastställa de viktigaste delarna i exportlicenssystemet får kommissionen genom delegerade akter

a) fastställa vilka rättigheter och skyldigheter licensen medför, dess rättsverkan, inbegripet möjligheten till en tolerans när det gäller att fullgöra exportskyldigheten, samt uppgift om produkternas bestämmelseort i de fall detta är obligatorisk,

b) anta regler för överföring av licensen eller, om nödvändigt, restriktioner för denna överförbarhet,

c) anta de regler som krävs för att licenssystemet ska bli tillförlitligt och effektivt och för de situationer då det krävs särskilt administrativt bistånd mellan medlemsstaterna för att förhindra eller hantera fall av bedrägeri,

d) fastställa de fall och situationer då det inte krävs ställande av säkerhet.

Artikel 269 Genomförandebefogenheter

Kommissionen ska genom genomförandeakter anta alla de regler som krävs för detta avsnitt, inbegripet regler om

a) inlämnande av ansökningar och utfärdande av licenser, och deras användning,

b) licensernas giltighetstid och storleken på den säkerhet som ska ställas,

c) vilka bevis som ska uppvisas för att säkra att kraven kopplade till användningen av licenserna har uppfyllts,

d) utfärdandet av ersättningslicenser och duplikat av licenser,

e) medlemsstaternas licensbehandling och det informationsutbyte som krävs för att förvalta systemet.

Artikel 270 Genomförandeakter som ska antas utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1

Kommissionen får, genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1, begränsa de kvantiteter för vilka licenser får utfärdas, avvisa sökta kvantiteter och avbryta inlämnandet av ansökningar för att förvalta marknaden i de fall ansökningarna omfattar stora kvantiteter.

Avsnitt IIExportbidrag

ARTIKEL 271 Tillämpningsområde för exportbidrag

1. I den mån som krävs för att möjliggöra export på grundval av prisnoteringar eller priser på världsmarknaden och inom de gränser som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 218 i fördraget, får skillnaden mellan dessa prisnoteringar eller priser och priserna i unionen utjämnas genom exportbidrag för

a) produkter inom följande sektorer som exporteras i obearbetad form:

i) spannmål,

ii) ris,

iii) socker, när det gäller produkter som anges i leden b, c, d och g i del III i bilaga I,

iv) nöt- och kalvkött,

v) mjölk och mjölkprodukter,

vi) griskött,

vii) ägg,

viii) fjäderfäkött,

b) produkter som anges i led a i, ii, iii, v och vii som ska exporteras i form av sådana varor som förtecknas i bilagorna XVII och XVIII.

När det gäller mjölk och mjölkprodukter som exporteras i form av produkter som anges i del IV i bilaga XVII, får exportbidrag endast beviljas för produkter som anges i leden a–e och g i del XVI i bilaga I.

2. Exportbidragen för produkter som exporteras i form av bearbetade varor enligt bilagorna XVII och XVIII får inte vara högre än de som tillämpas för samma produkter när de exporteras i obearbetad form.

3. Om det är nödvändigt för att ta hänsyn till de särdrag som kännetecknar produktionen av vissa spritdrycker som framställs av spannmål, inbegripet deras långa mognadslagring, får kommissionen genom delegerade akter anta bestämmelser om vilka produkter och aktörer som är berättigade till exportbidrag, särskilt produkternas definition och egenskaper, och om koefficienter som ska fastställas för att beräkna exportbidrag som tar hänsyn till de berörda produkternas lagringsprocess.

4. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta alla de åtgärder som krävs för denna artikel, inbegripet tekniska krav och formkrav för nationella kontroller av de produkter som avses i punkt 3.

5. Kommissionen får, genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1, fastställa en koefficient för justering av exportbidraget för de produkter som avses i punkt 3.

Artikel 272 Fördelning av exportbidragen

De kvantiteter som får exporteras med exportbidrag ska fördelas med den metod som

a) är bäst lämpad med hänsyn till produktens art och situationen på den aktuella marknaden och som gör det möjligt att utnyttja de disponibla resurserna på effektivaste sätt med beaktande av unionsexportens effektivitet och struktur, utan att detta medför diskriminering mellan berörda aktörer, särskilt inte mellan små och stora aktörer,

b) ur administrativ synpunkt är minst besvärlig för aktörerna med hänsyn till de administrativa kraven,

c) förhindrar diskriminering mellan de berörda aktörerna.

Artikel 273 Fastställande av exportbidrag

1. Exportbidragen ska vara desamma för hela unionen. Om det är nödvändigt, framför allt på grund av situationen på världsmarknaden, de särskilda kraven på vissa marknader eller sådana skyldigheter som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 218 i fördraget, får exportbidragen variera för olika bestämmelseorter.

2. Åtgärder för fastställandet av exportbidrag ska vidtas av rådet i enlighet med artikel 43.3 i fördraget.

Artikel 274 Beviljande av exportbidrag

1. Bidrag för produkter förtecknade i artikel 271.1 a som exporteras i obearbetat tillstånd utan ytterligare bearbetning ska endast beviljas på ansökan och mot uppvisande av exportlicens.

2. Det exportbidrag som ska tillämpas på produkter enligt punkt 1 ska vara det bidrag som gäller den dag då licensansökan lämnas in eller, beroende på situationen, det bidrag som följer av det aktuella anbudsförfarandet och, om det rör sig om ett differentierat bidrag, det bidrag som gäller samma dag

a) för den bestämmelse som anges i licensen, eller

b) om så är lämpligt, för den faktiska bestämmelsen, om denna är en annan än den som anges i licensen; om så är fallet ska det tillämpliga beloppet inte överstiga det belopp som gäller för den bestämmelse som är angiven i licensen.

Kommissionen får genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1 vidta lämpliga åtgärder för att förhindra missbruk av den flexibilitet som avses i denna punkt. Dessa åtgärder kan i synnerhet avse förfarandet för att lämna in ansökningar och de anmälningar som exportörer måste göra.

3. Med hänyn till de särdrag som kännetecknar handeln och transportvillkoren för kläckägg och dagsgamla kycklingar får kommissionen genom delegerade akter besluta att exportlicenser får beviljas i efterhand.

4. För att garantera exportörer av de produkter som anges i bilaga I till fördraget, och de produkter som framställs av dessa, lika tillgång till exportbidrag får kommissionen genom delegerade akter besluta att tillämpa punkterna 1 och 2 på de varor som avses i artikel 271.1 b i denna förordning.

Kommissionen får genom genomförandeakter anta alla de åtgärder som krävs för denna punkt.

5. För att minimera den administrativa bördan för humanitära välgörenhetsorganisationer får kommissionen genom delegerade akter medge undantag från punkterna 1 och 2 för produkter för vilka det enligt livsmedelsbiståndsprogram betalas exportbidrag.

6. Exportbidraget ska utbetalas efter framläggande av bevis om att

a) produkterna har exporterats utanför unionen,

b) och, när det gäller differentierade bidrag, att produkterna har nått den bestämmelseort som anges i licensen eller en annan bestämmelseort för vilken exportbidraget fastställdes, utan att detta påverkar bestämmelserna i punkt 2 b.

7. Kommissionen får genom delegerade akter fastställa ytterligare villkor för beviljande av exportbidrag för att förhindra omläggning av handeln, särskilt villkoret att

a) exportbidrag endast får betalas ut för produkter med ursprung i EU, och

b) bidragsbeloppet för importerade produkter ska begränsas till de avgifter som togs ut vid importen, förutsatt att dessa är lägre än det tillämpliga bidraget.

Artikel 275 Exportbidrag för levande djur inom nöt- och kalvköttssektorn

1. När det gäller produkter inom nöt- och kalvköttssektorn ska beviljandet och utbetalningen av bidrag vid export av levande djur omfattas av krav på att bestämmelserna i unionens djurskyddslagstiftning iakttas, särskilt skydd av djur under transport.

2. För att uppmuntra exportörer att iaktta djurskyddskraven och göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att kontrollera korrekt förbrukning av exportbidrag i de fall bidragen beviljas under förutsättning att djurskyddskraven iakttas, ska kommissionen genom delegerade akter

a) anta bestämmelser om iakttagande av djurskyddskraven utanför unionens tullområde, och om kontroll av och rapportering om detta, inbegripet användningen av oberoende tredje parter,

b) fastställa sanktioner för betalning eller återvinning av exportbidraget om de rättsliga djurskyddskraven inte har iakttagits.

3. Kommissionen får genom genomförandeakter anta alla de åtgärder som krävs för denna artikel.

Artikel 276 Exportbegränsningar

Kontrollen av att de åtaganden i fråga om volymer som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 218 i fördraget fullgörs, ska ske med hjälp av de exportlicenser som utfärdas för de referensperioder som gäller för de aktuella produkterna. När det gäller fullgörandet av de skyldigheter som följer av WTO:s jordbruksavtal ska det faktum att en referensperiod löper ut inte påverka exportlicensernas giltighet.

Artikel 277 Delegerade befogenheter

1. För att säkerställa att aktörerna fullgör sina skyldigheter när de deltar i anbudsförfaranden ska kommissionen genom delgerade akter fastställa det primära kravet för frisläppandet av licenssäkerheter för exportbidrag som beviljats genom upphandling.

2. För att minimera den administrativa bördan för aktörer och myndigheter får kommissionen genom delegerade akter fastställa trösklar under vilka uppvisande av exportlicens inte krävs, och ange bestämmelseorter för vilka det kan vara motiverat att medge undantag från kravet på uppvisande av exportlicens.

3. För att ta hänsyn till konkreta situationer som motiverar fullständigt eller delvist berättigande till exportbidrag, och för att hjälpa aktörer att överbrygga perioden mellan ansökan om och slutbetalningen av exportbidraget, får kommissionen genom delegerade akter anta åtgärder rörande

a) ett annat datum för exportbidraget,

b) konsekvenserna för betalningen av exportbidraget när ett produktnummer eller en bestämmelseort som anges i licensen inte överensstämmer med den faktiska produkten eller bestämmelseorten,

c) förskottsbetalning av exportbidrag, inbegripet villkoren för ställandet och frisläppandet av en säkerhet,

d) kontroller och bevis om det råder tvivel om produkternas verkliga bestämmelseort, även möjligheten till återimport till unionens tullområde,

e) bestämmelseorter som behandlas som export från unionen och inbegripande av bestämmelseorter inom unionens tullområde som berättigar till exportbidrag.

4. För att säkerställa att produkter som beviljas exportbidrag exporteras från unionens tullområde och för att undvika att de skickas tillbaka till det området, samt för att minimera aktörernas administrativa börda när det gäller att skaffa fram och lämna in bevis på att bidragsprodukter som beviljats differentierade bidrag har nått bestämmelselandet, får kommissionen genom delegerade akter anta åtgärder rörande

a) den tidsfrist inom vilken utförseln från unionens tullområde måste vara slutförd, inbegripet tiden för tillfällig återinförsel,

b) den bearbetning som produkter som beviljats exportbidrag får genomgå under den perioden,

c) bevis på att produkter som beviljats differentierade bidrag har nått en bestämmelseort,

d) de trösklar och villkor för bidrag enligt vilka exportörer inte behöver uppvisa sådana bevis,

e) villkor för oberoende tredje parts godkännande av bevis på att produkter som beviljats differentierade bidrag har nått en bestämmelseort.

5. För att ta hänsyn till de särdrag som kännetecknar de olika sektorerna får kommissionen genom delegerade akter anta särskilda krav och villkor för aktörer och produkter som är berättigade till exportbidrag.

6. För att möjliggöra anpassningar till utvecklingen inom bearbetningsindustrin får kommissionen genom delegerade akter ändra bilaga XVII, varvid hänsyn ska tas till kriterierna i artikel 8.2 i rådets förordning (EG) nr 1216/2009[44].

7. För att garantera exportörer av de produkter som anges i bilaga I till fördraget, och de produkter som framställs av dessa, lika behandling vad gäller villkoren för exportbidrag, ska kommissionen genom delegerade akter anta regler för tillämpningen av artikel 274.5, 275.6 och 275.7 på de produkter som avses i artikel 271.1 b, varvid hänsyn ska tas till bestämmelserna i förordning (EG) nr 1216/2009.

Artikel 278 Genomförandebefogenheter

Kommissionen ska genom genomförandeakter anta alla de åtgärder som krävs för detta avsnitt och särskilt

a) om omfördelning av exporterbara kvantiteter som inte har tilldelats eller utnyttjats,

b) som rör kontroll av huruvida moment som ger rätt till utbetalning av exportbidrag och av alla övriga belopp som rör exporttransaktioner faktiskt har utförts och genomförts på rätt sätt, inklusive fysiska kontroller och dokumentgranskning.

c) om produkter som avses i artikel 271.1 b.

Avsnitt IIIFörvaltning av exportkvoter inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter

ARTIKEL 279 Förvaltning av tullkvoter som öppnats av tredjeländer

1. Om, när det gäller mjölk och mjölkprodukter, ett avtal som ingåtts enligt artikel 218 i fördraget innehåller bestämmelser om förvaltning (helt eller delvis) av en tullkvot som öppnats av ett tredjeland, får kommissionen genom delegerade akter anta särskilda åtgärder för att säkerställa att den ansökta kvoten utnyttjas i enlighet med målen i det berörda internationella avtalet.

2. De tullkvoter som avses i punkt 1 ska förvaltas på ett sätt som inte leder till diskriminering mellan berörda aktörer och som garanterar fullt utnyttjande av de möjligheter som den berörda kvoten erbjuder, genom att en av följande metoder eller en kombination av dem eller annan lämplig metod används:

a) En metod som är grundad på i vilken ordningsföljd ansökningarna inkommer (metoden ”först till kvarn”).

b) En metod enligt vilken kvoter fördelas i proportion till de begärda kvantiteterna enligt inkomna ansökningar (metoden ”samtidig behandling”).

c) En metod grundad på traditionella handelsflöden (metoden ”traditionella/nya mönster”).

3. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta de bestämmelser som är nödvändiga för att förvalta de kvoter som öppnats enligt detta avsnitt.

4. Kommissionen ska, genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1, anta bestämmelser för att hantera förfarandet för att

a) garantera att de kvantiteter som är tillgänliga inom den kvot som öppnas enligt detta avsnitt inte överskrids,

b) omfördela outnyttjade kvantiteter.

Avsnitt IVSärskild behandling vid import till tredjeländer

ARTIKEL 280 Certifikat för produkter som omfattas av särskild behandling vid import till ett tredjeland

1. Vid export av sådana produkter som enligt avtal som ingåtts av unionen i enlighet med artikel 218 i fördraget kan komma i fråga för särskild behandling vid import till ett tredjeland om vissa villkor uppfylls, ska berörda myndigheter i medlemsstaterna, vid anmodan och efter lämplig kontroll, utfärda ett dokument som intygar att villkoren uppfylls.

2. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta alla de åtgärder som krävs för punkt 1.

Avsnitt VSärskilda bestämmelser för levande växter

ARTIKEL 281 Minimipriser vid export

1. För att ta hänsyn till utvecklingen av marknaden för varje produkt inom sektorn för levande växter enligt KN-nummer 0601 10 får det varje år i god tid före saluföringssäsongen fastställas ett eller flera minimipriser som ska gälla vid export till tredjeland. Åtgärder för fastställandet av minimipriser ska beslutas av rådet i enlighet med artikel 43.3 i fördraget.

Export av sådana produkter ska endast kunna ske till ett pris som är minst lika högt som det minimipris som fastställts för produkten i fråga.

2. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta alla de administrativa åtgärder som är nödvändiga för punkt 1 första stycket, varvid skyldigheter enligt avtal som ingåtts i enlighet med artikel 218 i fördraget ska beaktas.

Avsnitt VIPassiv förädling

ARTIKEL 282 Upphörande med passiv förädling

1. Om unionsmarknaden störs eller sannolikt kommer att störas genom systemet för passiv förädling, får kommissionen genom genomförandeakter, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, helt eller delvis upphäva tillämpningen av systemet för passiv förädling för produkter inom sektorerna för spannmål, ris, frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, vin, nöt- och kalvkött, griskött, får- och getkött och fjäderfäkött. Om kommissionen får en begäran från en medlemsstat ska den fatta beslut därom genom genomförandeakter inom fem arbetsdagar efter det att begäran togs emot. I nödfall ska kommissionen fatta ett beslut i enlighet med artikel 323.2.

Medlemsstaterna ska genast underrättas om de antagna åtgärderna, vilka ska börja tillämpas omedelbart.

2. I den mån som krävs för att den gemensamma marknadsordningen ska fungera tillfredsställande, får Europaparlamentet och rådet i enlighet med förfarandet i artikel 43.2 i fördraget helt eller delvis förbjuda tillämpningen av systemet för passiv förädling för de produkter som avses i punkt 1.

DEL IVKONKURRENSREGLER

KAPITEL I Regler för företag

Artikel 283 Tillämpning av artiklarna 101–106 i fördraget

Om inte annat föreskrivs i denna förordning ska artiklarna 101–106 i fördraget samt bestämmelser för tillämpningen av dessa, om inte annat följer av artiklarna 284, 285, 286 [och 287] i denna förordning, tillämpas på alla sådana avtal, beslut och förfaranden som avses i artiklarna 101.1 och 102 i fördraget och som rör produktion av eller handel med de produkter som omfattas av denna förordning.

Artikel 284 Undantag

1. Artikel 101.1 i fördraget ska inte tillämpas på avtal, beslut och förfaranden som avses i artikel 283 i denna förordning och som ingår i en nationell marknadsordning eller som är nödvändiga för att de mål som fastställs i artikel 39 i fördraget ska kunna uppnås.

I synnerhet ska artikel 101.1 i fördraget inte tillämpas på sådana avtal, beslut och förfaranden mellan jordbrukare, sammanslutningar av jordbrukare eller sammanslutningar av sådana sammanslutningar tillhörande en enda medlemsstat vilka, utan att medföra någon skyldighet att hålla samma priser, avser produktion eller försäljning av jordbruksprodukter eller utnyttjande av gemensamma anläggningar för lagring, behandling eller bearbetning av jordbruksprodukter, såvida inte kommissionen finner att konkurrensen sätts ur spel eller att förverkligandet av de mål som anges i fördragets artikel 39 äventyras därigenom.

2. Efter samråd med medlemsstaterna och efter att ha hört berörda företag och företagssammanslutningar eller alla övriga fysiska och juridiska personer den finner lämpligt, ska kommissionen med förbehåll för EU-domstolens prövning ensam vara behörig att besluta vilka avtal, beslut och förfaranden som uppfyller villkoren i punkt 1. För detta ändamål ska kommissionen, genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1, anta ett beslut som ska offentliggöras.

Kommissionen ska fastställa detta på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstats behöriga myndighet eller av ett företag eller en företagssammanslutning som berörs.

3. I offentliggörandet av beslutet enligt punkt 2 första stycket ska parternas namn och huvudinnehållet i beslutet anges. Företagens berättigade intresse av att skydda sina affärshemligheter ska beaktas i offentliggörandet.

Artikel 285 Avtal och samordnade förfaranden inom sektorn för frukt och grönsaker

1. Artikel 101.1 i fördraget ska inte tillämpas på erkända branschorganisationers avtal, beslut och samordnade förfaranden vars syfte är att genomföra sådan verksamhet som anges i artikel 210.3 c i denna förordning.

2. Punkt 1 ska tillämpas endast under förutsättning att

a) avtalen, besluten och de samordnade förfarandena har anmälts till kommissionen, och

b) kommissionen, genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1, och inom två månader efter det att den har mottagit alla uppgifter som krävs, inte har funnit att avtalen, besluten och de samordnade förfarandena är oförenliga med unionens regler.

3. Avtalen, besluten och de samordnade förfarandena får inte sättas i kraft förrän den period som avses i punkt 2 b har löpt ut.

4. Följande avtal, beslut och samordnade förfaranden ska alltid anses vara oförenliga med unionsreglerna:

a) Avtal, beslut och samordnade förfaranden som kan leda till någon form av uppdelning av marknaderna inom unionen.

b) Avtal, beslut och samordnade förfaranden som kan hindra marknadsordningen från att fungera tillfredsställande.

c) Avtal, beslut och samordnade förfaranden som kan medföra en snedvridning av konkurrensen som inte är nödvändig för att uppnå målen för den gemensamma jordbrukspolitik som branschorganisationens verksamhet syftar till.

d) Avtal, beslut och samordnade förfaranden som innebär ett fastställande av priser, utan att detta påverkar verksamhet som bedrivs av branschorganisationer med tillämpning av särskilda unionsregler.

e) Avtal, beslut och samordnade förfaranden som kan leda till diskriminering eller till att konkurrensen åsidosätts för en betydande andel av de berörda produkterna.

5. Om kommissionen, när den tvåmånadersperiod som avses i punkt 2 b har löpt ut, konstaterar att villkoren för tillämpning av punkt 1 inte har uppfyllts, ska den genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1 fatta ett beslut om att avtalet, beslutet eller det samordnade förfarandet i fråga ska omfattas av artikel 101.1 i fördraget.

Kommissionens beslut får tillämpas först från och med dagen för dess anmälan till den berörda branschorganisationen, såvida inte branschorganisationen har lämnat felaktiga uppgifter eller missbrukat det undantag som anges i punkt 1.

6. Om fleråriga avtal ingås ska anmälan för det första året gälla även för de därpå följande åren av avtalet. Kommissionen får emellertid i så fall när som helst på eget initiativ eller på begäran från en medlemsstat avge ett yttrande om oförenlighet.

Artikel 286 Avtal och samordnade förfaranden inom tobakssektorn

1. Artikel 101.1 i fördraget ska inte tillämpas på avtal och samordnade förfaranden mellan erkända branschorganisationer inom tobakssektorn som syftar till uppfylla de mål som avses i artikel 210.1 c i denna förordning, förutsatt att

a) avtalen och de samordnade förfarandena har anmälts till kommissionen, och

b) kommissionen, genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1, inom tre månader efter det att den har mottagit alla uppgifter som krävs, inte har funnit att avtalen eller de samordnade förfarandena är oförenliga med unionens konkurrensregler.

Avtalen och de samordnade förfarandena får inte träda i kraft under denna tremånadersperiod.

2. Avtal och samordnade förfaranden ska förklaras strida mot unionens konkurrensregler om

a) de kan leda till någon form av uppdelning av marknaderna inom unionen,

b) de kan hindra marknadsordningen från att fungera tillfredsställande,

c) de kan medföra en snedvridning av konkurrensen som inte är nödvändig för att uppnå målen för den gemensamma jordbrukspolitik som branschåtgärderna syftar till,

d) de innebär ett fastställande av priser och kvoter, utan att det påverkar tillämpningen av åtgärder som branschorganisationer vidtagit vid tillämpning av särskilda bestämmelser i unionsreglerna,

e) de kan leda till diskriminering eller sätta konkurrensen ur spel för en betydande del av de berörda produkterna.

3. Om kommissionen, när den tremånadersperiod som avses i punkt 1 b har löpt ut, konstaterar att de villkor som gäller för tillämpningen av detta kapitel inte har uppfyllts, ska den genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1 fatta beslut om att de berörda avtalen eller samordnade förfarandena ska omfattas av artikel 101.1 i fördraget.

Beslutet får inte träda i kraft före det datum då den berörda branschorganisationen underrättas om det, såvida inte branschorganisationen har lämnat felaktiga uppgifter eller missbrukat det undantag som anges i punkt 1.

[Artikel 287 Avtal och samordnade förfaranden inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter

1. Artikel 101.1 i fördraget ska inte tillämpas på erkända branschorganisationers avtal, beslut och samordnade förfaranden vars syfte är att genomföra sådan verksamhet som anges i artikel 210.4 c i denna förordning.

2. Punkt 1 ska tillämpas endast under förutsättning att

a) avtalen, besluten och de samordnade förfarandena har anmälts till kommissionen, och

b) kommissionen, inom tre månader efter det att den har mottagit alla uppgifter som krävs, genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1 inte har kunnat konstatera att avtalen, besluten och de samordnade förfarandena är oförenliga med unionsreglerna.

3. Avtalen, besluten och de samordnade förfarandena får inte träda i kraft förrän den period som avses i punkt 2 b har löpt ut.

4. Följande avtal, beslut och samordnade förfaranden ska alltid vara oförenliga med unionsreglerna:

a) Avtal, beslut och samordnade förfaranden som kan leda till någon form av uppdelning av marknaderna inom unionen.

b) Avtal, beslut och samordnade förfaranden som kan hindra marknadsordningen att fungera tillfredsställande.

c) Avtal, beslut och samordnade förfaranden som kan medföra en snedvridning av konkurrensen som inte är nödvändig för att uppnå målen för den gemensamma jordbrukspolitik som branschorganisationens verksamhet syftar till.

d) Avtal, beslut och samordnade förfaranden som innebär ett fastställande av priser.

e) Avtal, beslut och samordnade förfaranden som kan leda till diskriminering eller till att konkurrensen åsidosätts för en betydande andel av de berörda produkterna.

5. Om kommissionen, när den tidsfrist som avses i punkt 2 b har löpt ut, konstaterar att villkoren för tillämpning av punkt 1 inte uppfylls, ska den genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323 fatta ett beslut om att avtalet, beslutet eller det samordnade förfarandet i fråga ska omfattas av artikel 101.1 i fördraget.

Kommissionens beslut får tillämpas först från och med dagen för dess anmälan till den berörda branschorganisationen, såvida inte branschorganisationen har lämnat felaktiga uppgifter eller missbrukat det undantag som anges i punkt 1.

6. Om fleråriga avtal ingås ska anmälan för det första året gälla även för de därpå följande åren av avtalet. Kommissionen får emellertid i så fall när som helst på eget initiativ eller på begäran från en medlemsstat avge ett yttrande om oförenlighet.]

Artikel 288 Bindande avtal och samordnade förfaranden för icke medlemmar verksamma inom tobakssektorn

1. Branschorganisationer inom tobakssektorn kan begära att vissa av deras avtal eller samordnade förfaranden inom det område där de är verksamma för en begränsad tid görs bindande för enskilda och grupper inom den berörda ekonomiska sektorn som inte är medlemmar i någon organisation som ingår i branschorganisationen.

För att få utvidga tillämpningsområdet för sina bestämmelser ska branschorganisationerna företräda minst två tredjedelar av den berörda produktionen och/eller handeln. Om den föreslagna utvidgningen berör flera regioner, ska branschorganisationerna påvisa att de uppnår en miniminivå i fråga om representativitet inom varje näringsgren och varje region.

2. De regler för vilka ett utvidgat tillämpningsområde begärs, ska ha varit i kraft i minst ett år och avse ett av följande områden:

a) Kunskap om produktionen och marknaden.

b) Fastställande av minimikvaliteter.

c) Användande av miljövänliga odlingsmetoder.

d) Fastställande av minimistandarder för förpackning och presentation.

e) Användande av certifierat utsäde och kontroll av produktkvaliteten.

3. En utvidgad tillämpning av reglerna ska godkännas av kommissionen genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1.

Artikel 289 Genomförandebefogenheter för avtal och samordnade förfaranden

För att garantera en enhetlig tillämpning av artiklarna 285, 286 [287] och 288 får kommissionen genom genomförandeakter anta alla de åtgärder som är nödvändiga, inbegripet regler om anmälningar och offentliggörande.

KAPITEL IIRegler om statligt stöd

Artikel 290 Tillämpning av artiklarna 107, 108 och 109 i fördraget

Artiklarna 107, 108 och 109 i fördraget ska tillämpas på produktion av och handel med de produkter som avses i artikel 1.

Artiklarna 107, 108 och 109 i fördraget ska emellertid inte tillämpas på betalningar som har gjorts av medlemsstaterna i överensstämmelse med den här förordningen och som föreskrivs i del II avdelning I kapitel III avsnitt IVa underavsnitt III i förordning (EG) nr 1234/2007 samt i artiklarna 37–41, 108, 111, 114, 117, 120, 123, 128, 148, 291.2, 292–297 och i del II avdelning I kapitel IV avsnitt VII i den här förordningen. Vad gäller artikel 136.4 är det dock endast artikel 108 i fördraget som inte ska tillämpas.

Artikel 291 Särskilda bestämmelser för sektorn för mjölk och mjölkprodukter

1. Om inte annat följer av artikel 107.2 i fördraget ska stöd vars belopp fastställs på grundval av priset på eller kvantiteten av produkter som förtecknas i del XVI i bilaga I till den här förordningen vara förbjudna.

Det ska även vara förbjudet med nationella åtgärder som medger en utjämning mellan priserna på produkter som förtecknas i del XVI i bilaga I till den här förordningen.

2. Fram till och med den 31 mars 2014 får medlemsstaterna bevilja statligt stöd till ett totalt årligt belopp på upp till 55 % av det maximibelopp som anges i artikel 69.4 och 69.5 i förordning (EG) nr 73/2009 till jordbrukare inom mejerisektorn utöver unionens stöd som beviljas i enlighet med artikel 68.1 b i den förordningen. Emellertid får inte i något fall det totala beloppet på unionens stöd enligt de åtgärder som avses i artikel 69.4 i den förordningen och det statliga stödet överstiga det maximibelopp som avses i artikel 69.4 och 69.5 i den förordningen.

Artikel 292 Särskilda bestämmelser för Finland och Sverige

Om kommissionen lämnar sitt tillstånd genom genomförandeakter utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1, kan stöd till produktion och saluföring av renar och renprodukter (KN-nummer ex 0208 och ex 0210) lämnas av Sverige och Finland under förutsättning att det inte medför någon ökning av de traditionella produktionsnivåerna.

Artikel 293 Särskilda bestämmelser för sockersektorn

Medlemsstater som sänker sin sockerkvot med mer än 50 % av den sockerkvot som fastställdes den 20 februari 2006 i bilaga III till förordning (EG) nr 318/2006 får bevilja tillfälligt statligt stöd under den tid då övergångsstödet för sockerbetsodlare utbetalas i enlighet med artikel 93 i förordning (EG) nr 73/2009. Kommissionen ska på grundval av berörda medlemsstaters ansökningar anta ett beslut, genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1, om totalbeloppet för det statliga stöd som ska finnas tillgängligt för denna åtgärd.

När det gäller Italien får det tillfälliga stöd som avses i första stycket inte överstiga 11 euro per regleringsår och ton sockerbetor samt ska beviljas sockerbetsodlare och för transport av sockerbetor.

Finland får bevilja sockerbetsodlare stöd på upp till 350 euro per hektar och regleringsår.

Inom 30 dagar efter varje regleringsårs utgång ska de berörda medlemsstaterna underrätta kommissionen om storleken på det statliga stöd som faktiskt beviljats under det regleringsåret.

Artikel 294 Särskilda bestämmelser för det tyska alkoholmonopolet

[Undantaget i artikel 290 andra stycket i denna förordning ska gälla stödbetalningar som Tyskland beviljar inom ramen för det befintliga tyska alkoholmonopolet ( monopolet ) för produkter som efter ytterligare bearbetning saluförs av monopolet, t.ex. etylalkohol som är framställd av jordbruksprodukter förtecknad i bilaga I till fördraget. That derogation shall operate only until 31 December 2017, shall be without prejudice to the application of Article 108(1) and the first sentence of Article 108(3) of the Treaty and shall be conditional upon compliance with the following provisions:, till och med den 31 december 2017, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a) Den totala etylalkoholproduktion inom monopolet som omfattas av stöd ska gradvis minska från de maximala 600 000 hl år 2011, till 420 000 hl år 2012 och till 240 000 hl år 2013 och kan uppgå till maximalt 60 000 hl per år från den 1 januari 2014 till den 31 december 2017, då monopolet ska upphöra.

b) Den produktion vid tullplomberade jordbruksbrännerier som omfattas av stödet ska gradvis minska från 540 000 hl år 2011, till 360 000 hl år 2012 och 180 000 hl år 2013. Den 31 december 2013 ska alla tullplomberade brännerier lämna monopolet. När de tullplomberade jordbruksbrännerierna lämnar monopolet ska de var och en kunna erhålla kompensationsstöd på 257,50 euro per hl av nominella destillationsrättigheter i den mening som avses i tillämplig tysk lagstiftning. Kompensationsstödet får beviljas senast den 31 december 2013. Det kan dock betalas ut i flera delar, varav den sista dock senast den 31 december 2017.

c) Småskaliga icke tullplomberade brännerier, brännerianvändare och kooperativa fruktbrännerier får ta del av det stöd som beviljas av monopolet till och med den 31 december 2017, under förutsättning att den produktion som omfattas av stödet inte överstiger 60 000 hl per år.

d) Det stöd som totalt betalas ut från den 1 januari 2011 till den 31 december 2013 får uppgå till högst 269,9 miljoner euro och det stöd som totalt betalas ut från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2017 får uppgå till högst 268 miljoner euro. och

e) Före den 30 juni varje år ska Tyskland lägga fram en rapport för kommissionen om hur monopolet fungerar och om det stöd som beviljats inom ramen för monopolet under föregående år. Kommissionen ska vidarebefordra denna rapport till Europaparlamentet och rådet. Vidare ska de årliga rapporter som ska läggas fram från 2013 till 2016 åtföljas av en årlig avvecklingsplan för de småskaliga icke tullplomberade brännerierna, brännerianvändarna och de kooperativa fruktbrännerierna.]

Artikel 295 Särskilda bestämmelser för potatis

Medlemsstaterna får fortsätta att ge statligt stöd enligt varje befintlig ordning för produktionen av och handeln med potatis, färsk eller kyld, enligt KN-nummer 0701 fram till och med den 31 december 2011.

Artikel 296 [Utgår efter 31.12.2010] Särskilda bestämmelser för frukt- och grönsakssektorn

När det gäller sektorn för frukt och grönsaker får medlemsstaterna ge statligt stöd fram till och med den 31 december 2010 förutsatt att

a) det statliga stödet utbetalas endast till producenter av frukt och grönsaker som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation och som undertecknar ett avtal med en erkänd producentorganisation enligt vilket de godtar att de ska tillämpa den producentorganisationens åtgärder inom krisförebyggande och krishantering,

b) det stödbelopp som utbetalas till dessa producenter uppgår till högst 75 % av det unionsstöd som mottas av medlemmarna i producentorganisationen i fråga, och

c) den berörda medlemsstaten lägger fram en rapport för kommissionen senast den 31 december 2010 om det statliga stödets verkan och effektivitet, särskilt med en analys av i vilken utsträckning det har stött organiseringen av sektorn; kommissionen ska granska rapporten och eventuellt besluta att lägga fram lämpliga förslag.

Artikel 297 Nationellt stöd till krisdestillation av vin

1. Från och med den 1 augusti 2012 får medlemsstaterna bevilja vinproducenter nationellt stöd för frivillig eller obligatorisk destillation i motiverade krisfall.

2. Det stöd som avses i punkt 1 ska vara proportionerligt och göra det möjligt att hantera krisen.

3. Det totalt tillgängliga beloppet ett visst år för sådant stöd i en medlemsstat får inte överskrida 15 % av det för året i fråga totalt tillgängliga beloppet per medlemsstat enligt bilaga X.

4. Medlemsstater som önskar tillämpa det stöd som avses i punkt 1 ska lämna in en vederbörligen underbyggd anmälan till kommissionen. Kommissionen ska genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1 besluta om huruvida åtgärden ska godkännas och stöd kan beviljas.

5. Alkohol från den destillation som avses i punkt 1 ska uteslutande användas för industriella ändamål eller som energikälla för att undvika en snedvridning av konkurrensen.

6. Kommissionen får genom genomförandeakter anta alla de åtgärder som krävs för denna artikel.

DEL VSÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FLERA ELLER ENSKILDA SEKTORER

KAPITEL I Särskilda bestämmelser för flera sektorer

Avsnitt I STÖRNINGAR PÅ MARKNADEN

ARTIKEL 298 Störningar när det gäller den inre marknadens priser

För att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt kunna reagera på risker för störningar på marknaden får kommissionen, genom delegerade akter som antas enligt det skyndsamma förfarandet och med förbehåll för artikel 300, vidta de åtgärder som är nödvändiga i nedanstående situationer, om det är sannolikt att dessa situationer kommer att bestå och därmed skapa eller riskera att skapa störningar på marknaden:

a) När det gäller produkter inom sektorerna för socker, humle, nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter samt får- och getkött, när priserna på unionsmarknaden för någon av dessa produkter ökar eller minskar väsentligt.

b) När det gäller produkter inom sektorerna för griskött, ägg och fjäderfäkött och när det gäller olivolja, när priserna på unionsmarknaden för någon av dessa produkter ökar väsentligt.

Artikel 299 Störningar som förorsakats av prisnoteringar och priser på världsmarknaden

För att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt kunna reagera på risker för störningar på marknaden får kommissionen, när prisnoteringar eller priser på världsmarknaden för en eller flera produkter inom sektorerna för spannmål, ris, socker samt mjölk och mjölkprodukter når en nivå som stör eller hotar att störa försörjningen av unionsmarknaden och läget sannolikt kommer att bestå eller försämras, genom delegerade akter som antas enligt det skyndsamma förfarandet och med förbehåll för artikel 300, vidta de åtgärder som är nödvändiga för den berörda sektorn. Den får framför allt, helt eller delvis, upphöra med att tillämpa importtullar för vissa kvantiteter.

Artikel 300 Villkor för antagandet av delegerade akter i samband med störningar

De åtgärder som föreskrivs i artiklarna 298 och 299 får antas

a) förutsatt att övriga åtgärder enligt denna förordning visar sig vara otillräckliga,

b) med beaktande av de skyldigheter som följer av avtal som har ingåtts i enlighet med artikel 218.2 i fördraget.

Artikel 301 Genomförandebefogenheter

Kommissionen får genom genomförandeakter anta alla de regler som krävs för artiklarna 298 och 299. Dessa regler får särskilt gälla förfaranden, anmälningar, tekniska kriterier och administrativa eller fysiska kontroller som medlemsstaterna ska genomföra.

Avsnitt II RAPPORTERING

ARTIKEL 302 Rapportering rörande vissa sektorer

Kommissionen ska

(1) vart tredje år och första gången den 31 december 2010[2013] för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om genomförandet av de åtgärder rörande sektorn för biodling som fastställs i del II avdelning I kapitel IV avsnitt VIII,

(2) senast den 31 december 2013 för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om genomförandet av bestämmelserna i del II avdelning I kapitel IV avsnitt VI och i del II avdelning II kapitel II avseende producentorganisationer, driftsfonder och verksamhetsprogram inom sektorn för frukt och grönsaker,

(3) senast den 31 augusti 2012 för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om tillämpningen av det program för frukt i skolan som föreskrivs i artikel 128, vilken vid behov ska åtföljas av lämpliga förslag; rapporten ska särskilt ta upp frågor i vilken utsträckning programmet främjat ett väl fungerande program för frukt i skolan i medlemsstaterna och programmets påverkan på barn för förbättrade matvanor,

(4) senast den [31 december 2010 och] den 31 december 2012 för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om utvecklingen av marknadssituationen och tillhörande villkor för smidig utfasning av systemet med mjölkkvoter, vid behov åtföljd av lämpliga förslag; dessutom ska man i en rapport studera följderna för producenter av ost med skyddad ursprungsbeteckning i enlighet med förordning (EG) nr 510/2006,

(5) senast den 31 december 2011 för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om genomförandet av de säljfrämjande åtgärder inom vinsektorn som avses i artikel 138,

(6) senast den 31 december av 2012 för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om vinsektorn, i vilken bland annat erfarenheterna från genomförandet av reformen beaktas,

[(7) senast den 31 december 2014 för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om tillämpningen av den ordning för livsmedelsutdelning till de sämst ställda i unionen som avses i artikel 17, tillsammans med lämpliga förslag.]

[(8) senast den 30 juni 2014 och den 31 december 2018 för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om marknadssituationens utveckling inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter och särskilt om genomförandet av artikel 209 första stycket iv och artiklarna 210.4, 229, 287, 310 och 311, vilka framför allt omfattar möjliga incitament för att uppmuntra jordbrukare att ingå gemensamma produktionsavtal, tillsammans med lämpliga förslag.]

KAPITEL II

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR ENSKILDA SEKTORER

Avsnitt IHumle

ARTIKEL 303 Registrering av kontrakt inom humlesektorn

1. Samtliga leveranskontrakt för i unionen producerad humle som ingåtts mellan, å ena sidan, en producent eller en producentorganisation och, å andra sidan, en köpare ska registreras av organ som respektive producentmedlemsstat utsett för detta ändamål.

2. Kontrakt om leverans av vissa bestämda kvantiteter till överenskommet pris under en period som omfattar en eller flera skördar och som ingås före den 1 augusti året för den första skörden i fråga ska kallas förhandskontrakt . De ska registreras separat.

3. De uppgifter som har registrerats får inte användas för andra ändamål än för tillämpningen av denna förordning.

4. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa regler för registrering av leveranskontrakt för humle.

Avsnitt IIVin

ARTIKEL 304 Vinodlingsregister och inventering

1. Medlemsstaterna ska föra ett vinodlingsregister med uppdaterad information om produktionskapaciteten.

2. Medlemsstater i vilka den sammanlagda areal som är planterad med vinstockar bärande vindruvor för vinframställning klassificerbara enligt artikel 166.2 understiger 500 hektar, ska inte omfattas av den skyldighet som anges i punkt 1.

3. Medlemsstater som i enlighet med artikel 139 inrymmer åtgärden ”omstrukturering och omställning av vinodlingar” i sina stödprogram, ska senast den 1 mars varje år till kommissionen skicka en uppdaterad inventering av sin produktionskapacitet som grundar sig på vinodlingsregistret.

4. Efter den 1 januari 2016 kan kommissionen när som helst besluta att punkterna 1, 2 och 3 inte längre ska tillämpas.

5. För att underlätta medlemsstaternas övervakning och kontroll av produktionskapaciteten får kommissionen genom delegerade akter anta regler för vinodlingsregistrets omfattning och innehåll samt undantag.

6. Kommissionen får genom genomförandeakter anta bestämmelser om kontroll av information.

Artikel 305 Obligatoriska deklarationer inom vinsektorn

1. Producenter av druvor avsedda för vinframställning och producenter av druvmust och vin, ska varje år till de behöriga nationella myndigheterna deklarera vilka mängder som producerats av den senaste skörden.

2. Medlemsstaterna får kräva att försäljare av druvor för vinframställning varje år deklarerar vilka mängder som saluförts från den senaste skörden.

3. Producenter av druvmust och vin och andra näringsidkare än detaljhandlare, ska varje år till de behöriga nationella myndigheterna deklarera sina lager av druvmust och vin, oavsett om dessa hänför sig till innevarande eller tidigare års skörd. Druvmust och vin som importerats från tredjeland ska anges separat.

4. För att säkerställa att producenter och säljare enligt punkterna 1, 2 och 3 fullgör sina skyldigheter får kommissionen genom delegerade akter anta regler om

a) innehållet i obligatoriska deklarationer och undantag,

b) innehållet i de deklarationer som avses i a och villkoren för deras inlämnande, samt undantag från skyldigheten att lämna in deklarationer,

c) sanktioner som ska tillämpas om deklarationerna inte lämnas in till medlemsstaterna i rätt tid.

5. Kommissionen får genom genomförandeakter

a) fastställa villkor för de standardblanketter som ska användas för de obligatoriska deklarationerna,

b) anta regler om omräkningskoefficienter för andra produkter än vin,

c) ange tidsfristerna för inlämnande av obligatoriska deklarationer,

d) fastställa regler om medlemsstaternas inspektioner och rapportering till kommissionen.

Artikel 306 Följedokument och register inom vinsektorn

1. Produkter från vinsektorn får endast sättas i omlopp inom unionen om de åtföljs av ett av myndigheterna kontrollerat dokument.

2. Fysiska eller juridiska personer eller sammanslutningar av sådana personer som för sin yrkesutövning innehar produkter från vinsektorn, särskilt producenter, tappningsföretag och bearbetningsföretag, liksom även näringsidkare, ska föra register över mottagna och avsända leveranser av dessa produkter.

3. För att underlätta transporten av vinprodukter och medlemsstaternas kontroll av denna får kommissionen genom delegerade akter

a) anta regler om följedokumentet, när det ska användas och undantag från skyldigheten att använda ett sådant dokument,

b) fastställa villkoren för när ett följedokument ska anses vara ett intyg om skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning,

c) fastställa regler om sanktioner som ska tillämpas vid oförenlighet med följedokumenten,

d) fastställa en skyldighet att föra ett register,

e) ange vem som ska föra register och undantag från skyldigheten att föra register,

f) ange vilka funktioner som ska finnas i registret,

g) fastställa regler för användningen av följedokument och register.

4. Kommissionen får genom genomförandeakter anta

a) regler om registrets sammansättning, vilka produkter som ska ingå, tidsfrister för inmatning i register och avslutande av register,

b) ett krav på att medlemsstaterna fastställer den högsta godtagbara procentandelen svinn,

c) allmänna bestämmelser och övergångsbestämmelser för hållande av register,

d) regler om hur länge följedokument och register ska bevaras,

e) regler om medlemsstaternas meddelanden till kommissionen,

f) regler om uppenbara fel, force majeure och exceptionella omständigheter.

Artikel 307 Utseende av ansvariga nationella myndigheter för vinsektorn

1. Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i denna förordning om fastställande av behöriga nationella myndigheter ska medlemsstaterna utse en eller flera myndigheter som ska ansvara för att unionens regler inom vinsektorn efterlevs. Medlemsstaterna ska i synnerhet utse de laboratorier som har rätt att göra officiella analyser inom vinsektorn. De utsedda laboratorierna ska uppfylla de allmänna kriterierna för drift av testlaboratorier i ISO/IEC 17025.

2. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om namn och kontaktuppgifter för de myndigheter och laboratorier som avses i punkt 1. Kommissionen ska offentliggöra denna information och uppdatera den regelbundet.

Artikel 308 Anmälan och utvärdering inom vinsektorn

1. När det gäller olagliga planteringar som planterats efter den 31 augusti 1998 enligt artikel 82 ska medlemsstaterna senast den 1 mars varje år underrätta kommissionen om de arealer som planterats med vinstockar utan motsvarande planteringsrätt efter den 31 augusti 1998 och om de arealer som röjts i enlighet med punkt 1 i den artikeln.

2. När det gäller sådan obligatorisk reglering av planteringar som planterats olagligt före den 1 september 1998 och som avses i artikel 83 ska medlemsstaterna senast den 1 mars varje berört år underrätta kommissionen om

a) vilka arealer som har planterats med vinstockar utan motsvarande planteringsrätt före den 1 september 1998,

b) vilka arealer som har reglerats i enlighet med punkt 1 i den artikeln, om avgifterna enligt samma punkt och om det genomsnittliga regionala värdet av planteringsrätterna enligt punkt 2 i samma artikel.

Medlemsstaterna ska, första gången senast den 1 mars 2010, underrätta kommissionen om de arealer som röjts i enlighet med artikel 83.4 första stycket.

Upphörandet av det tillfälliga förbudet mot nyplantering den 31 december 2015 enligt artikel 89.1 påverkar inte skyldigheterna enligt denna artikel.

3. Medlemsstaterna ska senast den 1 mars varje år och första gången senast den 1 mars 2010 lämna in en rapport till kommissionen om genomförandet av åtgärderna i deras stödprogram enligt del II avdelning I kapitel IV avsnitt VII under det föregående budgetåret.

Rapporterna ska förteckna och beskriva de åtgärder för vilka unionsstöd har beviljats enligt stödprogrammen och ska i synnerhet innehålla uppgifter om genomförandet av de säljfrämjande åtgärder som avses i artikel 138.

4. Medlemsstaterna ska senast den 1 mars 2011 och återigen senast den 1 mars 2014 lämna in en utvärdering till kommissionen av kostnaderna och fördelarna med stödprogrammen och ange hur de kan göras mer effektiva.

5. För att säkerställa enhetlig tillämpning av denna artikel får kommissionen genom genomförandeakter anta regler om anmälningar och utvärdering.

Avsnitt III MJÖLK OCH MJÖLKPRODUKTER

ARTIKEL 309 Avgift för att främja konsumtion av mjölk och mjölkprodukter

I syfte att finansiera åtgärderna för främjande av konsumtionen av mjölk i unionen, utvidga marknaden för mjölk och mjölkprodukter och förbättra mjölkkvaliteten får en medlemsstat, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 107, 108 och 109 i fördraget såsom föreskrivs i artikel 290 första stycket i denna förordning, införa en avgift för saluförda kvantiteter av mjölk eller mjölkekvivalenter som ska betalas av mjölkproducenterna i den berörda medlemsstaten.

[Artikel 310 Obligatoriska deklarationer inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter

1. Bearbetningsföretag för obehandlad mjölk ska varje månad till de behöriga nationella myndigheterna deklarera vilka mängder obehandlad mjölk som har levererats till dem.

2. För att säkerställa att dessa deklarationer blir användbara och ändamålsenliga för marknadsförvaltningen får kommissionen genom delegerade akter anta regler om omfattning, innehåll, utformning och tidpunkt för sådana deklarationer.

Artikel 311 Avtalsvillkor inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter

1. Om en medlemsstat beslutar att varje leverans av obehandlad mjölk från en jordbrukare till ett bearbetningsföretag för obehandlad mjölk ska omfattas av ett skriftligt avtal mellan parterna, ska detta avtal uppfylla de villkor som fastställs i punkt 2.

I det fall som beskrivs i första stycket ska den berörda medlemsstaten också besluta att om leveransen av obehandlad mjölk görs via en eller flera mottagare ska varje stadium av leveransen täckas av ett sådant avtal mellan parterna. Med mottagare avses här ett företag som transporterar obehandlad mjölk från en jordbrukare eller från en annan mottagare till ett bearbetningsföretag för obehandlad mjölk, eller till en annan mottagare, där äganderätten till den obehandlade mjölken överförs i vart och ett av fallen.

2. Avtalet ska

a) ingås före leverans,

b) vara skriftligt, och

c) framför allt omfatta

i) det pris som ska betalas för leveransen, vilket ska

- vara statiskt och anges i avtalet och/eller

- variera enbart på grund av faktorer som är fastställda i avtalet, särskilt marknadssituationens utveckling baserat på marknadsindikatorer, levererad volym och kvaliteten på eller sammansättningen av den levererade obehandlade mjölken,

ii) den volym som får och/eller ska levereras samt tidpunkten för leveranserna, och

iii) avtalets giltighetstid, som får vara obegränsad och innehålla uppsägningsklausuler.

3. Genom undantag från punkt 1 ska ett avtal inte krävas när obehandlad mjölk levereras från en jordbrukare till ett bearbetningsföretag för obehandlad mjölk där bearbetningsföretaget är ett kooperativ som jordbrukaren tillhör och kooperativets stadgar innehåller bestämmelser med liknande effekt som dem som anges i punkt 2 a, b och c.

4. Alla delar av avtal om leverans av obehandlad mjölk som ingås av jordbrukare, mottagare eller bearbetningsföretag som hanterar obehandlad mjölk, inbegripet de delar som avses i punkt 2 c, ska förhandlas fritt mellan parterna.

5. För att garantera en enhetlig tillämpning av denna artikel får kommissionen anta alla bestämmelser som krävs genom genomförandeakter.]

Avsnitt IVEtylalkohol

ARTIKEL 312 Rapportering inom etylalkoholsektorn

1. När det gäller produkter inom etylalkoholsektorn ska medlemsstaterna underrätta kommissionen uppgifter om följande:

a) Produktionen av etylalkohol som är framställd av jordbruksprodukter uttryckt i hektoliter ren alkohol, fördelad på de råvaror som använts.

b) Avsättningen, uttryckt i hektoliter ren etylalkohol som är framställd av jordbruksprodukter, fördelad på användningsområden.

c) De lager av etylalkohol som är framställd av jordbruksprodukter som fanns i medlemsstaten vid slutet av det föregående året.

d) Den beräknade produktionen under det innevarande året.

Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa bestämmelser för rapportering av dessa uppgifter, särskilt hur ofta de ska lämnas, samt en definition av användningsområden.

2. På grundval av de uppgifter som avses i punkt 1 och annan tillgänglig information ska kommissionen, genom genomförandeakter och utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 323.1, göra dels en sammanfattande bedömning av unionens marknad för etylalkohol som är framställd av jordbruksprodukter för det föregående året, dels en preliminär bedömning av marknaden för det innevarande året.

Den sammanfattande bedömningen av unionens marknad för etylalkohol ska även innehålla uppgifter om etylalkohol som inte är framställd av jordbruksprodukter. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa exakt vad dessa uppgifter ska innehålla samt hur de ska samlas in.

Vid tillämpningen av detta stycke ska med ”etylalkohol som inte är framställd av jordbruksprodukter” avses de produkter enligt KN-nummer 2207, 2208 90 91 och 2208 90 99 som inte har framställts av en viss jordbruksprodukt som anges i bilaga I till fördraget.

3. Kommissionen ska underrätta medlemsstaterna om de bedömningar som avses i punkt 2.

DEL VIALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 313 Finansiella bestämmelser

Förordning (EG) nr 1290/2005 och tillämpningsbestämmelserna för denna ska gälla för de utgifter som medlemsstaterna ådrar sig i samband med att de fullgör sina skyldigheter enligt den här förordningen.

Artikel 314 Finansiell överföring av medel tillgängliga inom vinsektorn till landsbygdsutveckling

1. De belopp som fastställs i punkt 2 och som grundar sig på de historiska utgifter som avses i förordning (EG) nr 1493/1999 för interventionsåtgärder i syfte att stabilisera jordbruksmarknaderna enligt artikel 3.1 b i förordning (EG) nr 1290/2005, ska finnas tillgängliga som kompletterande unionsmedel för åtgärder i vinproducerande regioner inom ramen för den programplanering för landsbygdsutvecklingen som finansieras genom förordning (EG) nr 1698/2005.

2. Följande belopp ska finnas tillgängliga under de angivna kalenderåren:

- 2010: 82 110 000 euro,

- Från och med 2011 och därefter: 122 610 000 euro.

3. Beloppen i punkt 2 ska fördelas mellan medlemsstaterna i enlighet med bilaga XIX.

4. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta alla de regler som krävs för denna artikel.

Artikel 315 Åtgärder för att lösa särskilda praktiska problem

1. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta de åtgärder som är både nödvändiga och berättigade i en nödsituation för att lösa specifika praktiska problem. Sådana åtgärder får avvika från bestämmelser i denna förordning, men endast i den utsträckning och under den period som det är absolut nödvändigt.

2. Om det är nödvändigt för att lösa problemet i fråga ska kommissionen agera i enlighet med artikel 323.2.

Artikel 316 Utbyte av information

1. Medlemsstaterna och kommissionen ska underrätta varandra om den information som behövs för att tillämpa denna förordning eller för att övervaka och analysera marknaden och för att fullgöra internationella skyldigheter i fråga om de produkter som anges i artikel 1. Sådan information får, när så är lämpligt, översändas eller göras tillgänglig för behöriga myndigheter i tredjeland och den får offentliggöras.

2. För att göra sådana anmälningar som avses i punkt 1 snabba, effektiva, korrekta och kostnadseffektiva ska kommissionen genom delegerade akter fastställa

a) vilken typ av information som ska lämnas,

b) anmälningsmetoder,

c) regler om tillgång till den information eller de informationssystem som görs tillgängliga,

d) på vilka villkor och med vilka medel informationen får offentliggöras.

3. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta

a) regler om lämnande av den information som är nödvändig för tillämpningen av denna artikel,

b) bestämmelser om hanteringen av den information som ska lämnas samt regler om innehåll, form, tidpunkt, frekvens och tidsfrister för anmälningarna,

c) bestämmelser om hur information och handlingar ska överföras till eller göras tillgängliga för medlemsstater, behöriga myndigheter i tredjeland eller allmänheten.

Artikel 317 Bestämmelse om kringgående

Utan att det påverkar tillämpningen av specifika bestämmelser ska inga förmåner som föreskrivs i denna förordning beviljas fysiska eller juridiska personer för vilka det konstaterats att de förutsättningar som krävs för att få sådana förmåner har skapats på ett konstlat sätt, i strid med målen för denna förordning.

Artikel 318 Kontroller, administrativa åtgärder och administrativa sanktioner samt rapporter om detta

1. För att skapa balans mellan den avskräckande effekten av avgifter, påföljder och sanktioner som ska tillämpas vid överträdelse av någon av de skyldigheter som följer av tillämpningen av denna förordning, å ena sidan, och en flexibel tillämpning av systemet, å andra sidan, ska kommissionen genom delegerade akter anta regler och villkor för följande:

a) Utestängning och uppskjutande av utbetalning eller ett avdrag på stöden, utbetalningarna eller bidragen, särskilt om tidsfrister inte har hållits, produkten, storleken eller kvantiteten inte överensstämmer med tillämpningen, utvärderingen av ett program inte har gjorts eller information inte har lämnats, är felaktig eller inte har lämnats i tid.

b) Minskning av utbetalningen till medlemsstaterna för deras jordbruksavgifter om de tidsfrister som fastställts för återvinning av bidraget till betalningen av tilläggsavgiften inte hålls, eller uppskjutande av de månatliga utbetalningarna om medlemsstaterna inte skickar information till kommissionen, eller om denna information inte skickas i tid eller är felaktig.

c) De standardbelopp som en erbjudare eller anbudsgivare ska betala när interventionsprodukterna inte uppfyller kvalitetskraven.

d) Återvinningen (hel eller delvis) av utbetalningar om ett godkännande eller en erkännandeplan har avbrutits eller återkallats eller om betalningen varit felaktig.

e) Extrabelopp, tilläggsavgifter eller räntor som ska gälla vid bedrägeri, oegentligheter, avsaknad av bevis på att en skyldighet har fullgjorts eller försenade deklarationer.

f) Röjning av vinodlingar som används olagligt.

g) Det avdrag som ska gälla vid frisläppande av säkerheter för bidrag, licenser, erbjudanden, anbud eller särskilda tillämpningar när en skyldighet enligt den säkerheten varken helt eller delvis har fullgjorts.

h) Medlemsstaternas kvarhållande av belopp som återvunnits som påföljder och sanktioner eller överföringen av dem till unionens budget.

i) Utestängning av en aktör eller en sökande från offentlig intervention och privat lagring, från licenssystemet eller från tullkvotsystemet vid bedrägeri eller lämnande av felaktig information.

j) Återkallande eller tillfälligt upphävande av ett godkännande eller ett erkännande, särskilt när en aktör, producentorganisation, sammanslutning av producentorganisationer, producentgrupp eller branschorganisation inte följer, eller inte längre uppfyller, de krav som gäller, inbegripet om de inte lämnar de anmälningar som krävs.

k) Tillämpningen av lämpliga nationella sanktioner på aktörer som producerar utöver kvoten.

De avgifter och administrativa påföljder och sanktioner som avses i första stycket ska avpassas med hänsyn till hur allvarlig och omfattande den konstaterade överträdelsen varit, dess varaktighet samt hur ofta den har förkommit.

2. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta

a) regler om de administrativa och fysiska kontroller som medlemsstaterna ska utföra med hänsyn till de skyldigheter som följer av tillämpningen av denna förordning,

b) förfaranden och tekniska kriterier för de administrativa åtgärder och administrativa sanktioner som avses i punkt 1 om det konstaterats överträdelser av någon av de skyldigheter som följer av tillämpningen av denna förordning,

c) förfaranden och kriterier rörande återvinning av felaktiga utbetalningar när det gäller genomförandet av reglerna och villkoren i punkt 1 d,

d) regler och metoder för rapportering om kontroller som utförts samt resultaten av dessa,

e) regler om införande av ytterligare krav när det gäller tullförfarandena, särskilt så som de fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2008[45], om det av särskilda skäl krävs för att systemet ska kunna förvaltas korrekt.

3. Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa de regler om mätning av arealer inom vinsektorn som säkerställer en enhetlig tillämpning av bestämmelserna i denna förordning. Reglerna får i synnerhet avse kontroller och regler för de särskilda finansiella förfarandena för bättre kontroller.

Artikel 319 Förenlighet med det integrerade administrations- och kontrollsystemet

Vid tillämpningen av denna förordning inom vinsektorn ska medlemsstaterna se till att de administrations- och kontrollförfaranden som avses i artikel 318 och som hänför sig till arealer är förenliga med det integrerade administrations- och kontrollsystemet (Iaks) med avseende på

a) databasen,

b) de system för identifiering av jordbruksskiften som avses i artikel 17 i förordning (EG) nr 73/2009,

c) de administrativa kontrollerna.

Dessa förfaranden ska utformas så att de fungerar tillsammans utan problem eller konflikter och så att uppgifter kan utbytas med Iaks.

DEL VII DELEGERING AV BEFOGENHET, TILLÄMPNINGSBESTÄMMELSER, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

KAPITEL I DELEGERING AV BEFOGENHET OCH TILLÄMPNINGSBESTÄMMELSER

ARTIKEL 320 Kommissionens befogenheter

Om inte annat uttryckligen föreskrivs i denna förordning ska kommissionen, när den ges befogenhet att vidta åtgärder göra detta

- i enlighet med förfarandet i artikel 321 när det gäller delegerade akter,

- i enlighet med förfarandet i artiklarna 321 och 322 när det gäller delegerade akter som antagits enligt det skyndsamma förfarandet, och

- i enlighet med förfarandet i artikel 323 när det gäller genomförandeakter.

Artikel 321 Delegerade akter

1. Befogenhet att anta de delegerade akter som avses i denna förordning ska ges till kommissionen under obestämd tid.

Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska kommissionen samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

2. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 1 får återkallas av Europaparlamentet eller rådet.

Den institution som har inlett ett internt förfarande för att besluta huruvida en delegering av befogenheter ska återkallas ska sträva efter att informera den andra institutionen och kommissionen i rimlig tid innan det slutliga beslutet fattas, och ange vilka delegerade befogenheter som kan komma att återkallas samt de eventuella skälen för detta.

Beslutet om återkallande innebär att delegering av de befogenheter som anges i beslutet upphör att gälla. Det får verkan omedelbart, eller vid ett senare, i beslutet angivet, datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft. Det ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning .

3. Europaparlamentet och rådet får invända mot en delegerad akt inom en period på två månader från delgivningsdagen. På Europaparlamentets eller rådets initiativ får denna period förlängas med en månad.

Om varken Europaparlamentet eller rådet vid utgången av denna period har invänt mot den delegerade akten ska den offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i den.

Den delegerade akten får offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft före utgången av denna period om både Europaparlamentet och rådet har underrättat kommissionen om att de har beslutat att inte göra invändningar.

Om Europaparlamentet eller rådet invänder mot en delegerad akt ska den inte träda i kraft. Den institution som invänder mot den delegerade akten ska ange skälen för detta.

Artikel 322 Skyndsamt förfarande

1. Delegerade akter som antagits enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge ingen invändning görs i enlighet med punkt 2. Europaparlamentet och rådet ska delges en delegerad akt som antagits enligt denna artikel tillsammans med en motivering av varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.

2. Europaparlamentet eller rådet får invända mot en delgerad akt som antagits enligt den här artikeln i enlighet med det förfarande som anges i artikel 321.3. Akten upphör i så fall att vara tillämplig. Den institution som invänder mot den delegerade akten ska ange skälen för detta.

Artikel 323 Genomförandeakter – kommitté

1. [När genomförandeakter antas enligt denna förordning ska kommissionen bistås av kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket och förfarandet i artikel [5] i förordning (EU) nr [xxxx/åååå] ( kompletteras efter det att förordningen om kontrollmekanismer enligt artikel 291.2 i EUF-fördraget, som för närvarande diskuteras av Europaparlamentet och rådet, har antagits ) ska tillämpas.]

2. Vid skyndsamma fall enligt artiklarna 265, 266, 282 och 315.2 i denna förordning ska förfarandet i artikel [6] i förordning (EU) nr [xxxx/åååå] tillämpas.

Artikel 324 Kommitténs organisation

Vid organisationen av mötena i den kommitté som avses i artikel 323.1 ska man särskilt beakta omfånget av dess ansvar, den specifika karaktären hos det ärende som ska behandlas samt behovet av lämplig sakkunskap.

KAPITEL II Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

ARTIKEL 325 Upphävande

1. Förordning (EEG) nr 922/72 ska upphöra att gälla.

2. Förordning (EG) nr 1234/2007 ska upphöra att gälla.

Artiklarna 113a, 113b, 114, 115, 116, 117.1–117.4 i förordning (EG) nr 1234/2007 och bilagorna XIa.II andra stycket, XIa.IV–XIa.IX, XII.IV.2, XIII.VI andra stycket, XIV.A, XIV.B.I.2 och XIV.B.I.3, XIV.B.III och XIV.C, XV.II, III, IV och VI, till den förordningen ska för att de artiklarna ska kunna tillämpas emellertid fortsätta att gälla till och med det datum som fastställs enligt artikel 326 i den här förordningen.

Dessutom ska

- artiklarna 85o–85x i förordning (EG) nr 1234/2007 och bilagorna Xd och Xe till den förordningen, ska för att de artiklarna ska kunna tillämpas emellertid fortsätta att gälla till och med utgången av vinåret 2010/2011,

- artiklarna 84a, 86–95a, 188a.3 och 188a.4 i förordning (EG) nr 1234/2007 och bilagorna Xa och XI till den förordningen, ska för att de artiklarna ska kunna tillämpas emellertid fortsätta att gälla till och med utgången av regleringsåret 2011/2012 för de berörda produkterna,

- artiklarna 103w, 103x och 103y i förordning (EG) nr 1234/2007 och bilaga XVa till den förordningen, ska för att de artiklarna ska kunna tillämpas emellertid fortsätta att gälla till och med den 31 juli 2012.

3. Hänvisningar till förordning (EG) nr 1234/2007 ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga XX till den här förordningen.

Artikel 326 Tillämpningsdag för saluföringsreglerna

För att säkerställa rättssäkerheten när det gäller tillämpningen av saluföringsreglerna ska kommissionen genom delegerade akter fastställa den dag då de bestämmelser i förordning (EG) nr 1234/2007 som avses i artikel 325.2 andra stycket i den här förordningen eller delar av den ska upphöra att gälla för den berörda sektorn. Den dagen ska vara tillämpningsdagen för motsvarande saluföringsregler som ska fastställas enligt de delegerade akter som föreskrivs i del II avdelning II kapitel I avsnitt I i denna förordning.

Artikel 327 Övergångsbestämmelser inom sektorerna för frukt och grönsaker samt bearbetad frukt och bearbetade grönsaker

1. Denna förordning berör inte de producentgrupper, producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer som redan erkänts innan den här förordningen trädde i kraft och den inverkar inte heller på pågående erkännandeplaner eller verksamhetsprogram.

2. För att garantera att alla system som föreskrivs i förordning (EG) nr 1234/2007 upprätthålls får kommissionen anta övergångsbestämmelser genom delegerade akter.

Artikel 328 Övergångsbestämmelser inom vinsektorn

För att se till att ekonomiska aktörer inte påverkas negativt av ikraftträdandet av denna förordning får kommissionen genom delgerade akter anta sådana åtgärder som krävs för att underlätta övergången från bestämmelserna i förordningarna (EG) nr 1493/1999 och (EG) nr 479/2008 till de bestämmelser som fastställs i denna förordning.

Artikel 329 Ikraftträdande

1. Denna förordning träder i kraft den [sjunde] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

[Artikel 159 ska dock tillämpas från och med […./1 år från ikraftträdandet].

2. När det gäller sockersektorn ska del II avdelning I tillämpas till och med slutet av regleringsåret 2014/15 för socker.

Bestämmelserna för det system för begränsning av mjölkproduktionen som upprättas i del II avdelning I kapitel III ska, i enlighet med artikel 59, tillämpas till och med den 31 mars 2015.

[När det gäller sektorn för mjölk och mjölkprodukter ska artikel 209 första stycket led iv och artiklarna 210.4, 229, 287, 310 och 311 tillämpas till och med den 30 juni 2020.]

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den ...

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I FÖRTECKNING ÖVER DE PRODUKTER SOM AVSES I ARTIKEL 1.1 Del I: Spannmål

När det gäller spannmål omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | 0709 90 60 | Sockermajs, färsk eller kyld |

0712 90 19 | Torkad sockermajs, hel, skuren, skivad, bruten eller i mjölform, men inte vidare beredd, annat än hybridmajs för utsäde |

1001 90 91 | Vanligt vete och blandsäd av vete och råg, för utsäde |

1001 90 99 | Spält, vete och blandsäd av vete och råg, annat än för utsäde |

1002 00 00 | Råg |

1003 00 | Korn |

1004 00 | Havre |

1005 10 90 | Majs (utsädesmajs) annan än hybridmajs |

1005 90 00 | Majs, annan än utsädesmajs |

1007 00 90 | Sorghum, av andra slag än hybrider för utsäde |

1008 | Bovete, hirs och kanariefrö; annan spannmål |

b) | 1001 10 | Durumvete |

c) | 1101 00 00 | Finmalet mjöl av vete eller av blandsäd av vete och råg |

1102 10 00 | Finmalet mjöl av råg |

1103 11 | Krossgryn och grovt mjöl av vete |

1107 | Malt, även rostad |

d) | 0714 | Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och liknande rötter, stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska, kylda, frysta eller torkade, hela eller i bitar och även i form av pelletar; märg av sagopalm |

ex 1102 | Finmalet mjöl av spannmål, annat än av vete eller av blandsäd av vete och råg: |

1102 20 | – Av majs |

1102 90 | – Annat: |

1102 90 10 | – – Av korn |

1102 90 30 | – – Av havre |

1102 90 90 | – – Annat: |

ex 1103 | Krossgryn, grovt mjöl (inbegripet fingryn) och pelletar av spannmål utom krossgryn och grovt mjöl av vete (undernummer 1103 11), krossgryn och grovt mjöl av ris (undernummer 1103 19 50) och pelletar av ris (undernummer 1103 20 50) |

ex 1104 | Spannmål, bearbetad på annat sätt (t.ex. skalad, valsad, bearbetad till flingor eller pärlgryn, klippt eller gröpad), med undantag av ris enligt nr 1006 och risflingor enligt undernummer 1104 19 91; groddar av spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller malda |

1106 20 | Mjöl och pulver av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr 0714 |

ex 1108 | Stärkelse; inulin: |

– Stärkelse: |

1108 11 00 | – – Vetestärkelse |

1108 12 00 | – – Majsstärkelse |

1108 13 00 | – – Potatisstärkelse |

1108 14 00 | – – Maniokstärkelse (kassavastärkelse) |

ex 1108 19 | – – Annan stärkelse: |

1108 19 90 | – – – Annat: |

1109 00 00 | Vetegluten, även torkat |

KN-nr | Varuslag |

1702 | Annat socker, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos, glukos och fruktos, i fast form; sirap och andra sockerlösningar utan tillsats av aromämnen eller färgämnen; konstgjord honung, även blandad med naturlig honung; sockerkulör: |

ex 1702 30 | – Druvsocker (inbegripet kemiskt ren glukos) samt sirap och andra lösningar av druvsocker, inte innehållande fruktsocker (fruktos) eller innehållande mindre än 20 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen: |

– – Annat: |

ex 1702 30 50 | – – – I form av vitt kristalliniskt pulver, även agglomererat, innehållande mindre än 99 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen |

ex 1702 30 90 | – – – Annat, innehållande mindre än 99 viktprocent glukos beräknat på torrsubstansen |

ex 1702 40 | – Druvsocker samt sirap och andra lösningar av druvsocker, innehållande minst 20 viktprocent men mindre än 50 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen, med undantag av invertsocker |

1702 40 90 | – – Annat: |

ex 1702 90 | – Andra slag, inbegripet invertsocker och andra socker- och sockersirapsblandningar innehållande 50 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen: |

1702 90 50 | – – Maltodextrin samt sirap och andra lösningar av maltodextrin |

– – Sockerkulör |

– – – Annat: |

1702 90 75 | – – – – I form av pulver, även agglomererat |

1702 90 79 | – – – – Annat: |

2106 | Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

ex 2106 90 | – Annat: |

– – Aromatiserade eller färgade sockerlösningar: |

– – – Annat: |

2106 90 55 | – – – – Av druvsocker eller maltodextrin |

ex 2302 | Kli, fodermjöl och andra återstoder, även i form av pelletar, erhållna vid siktning, malning eller annan bearbetning av spannmål |

ex 2303 | Återstoder från stärkelseframställning och liknande återstoder, betmassa, bagass och annat avfall från sockerframställning, drav, drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier, även i form av pelletar: |

2303 10 | – Återstoder från stärkelseframställning och liknande återstoder |

2303 30 00 | – Drav, drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier |

ex 2306 | Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av vegetabiliska fetter eller oljor, andra än de som omfattas av nr 2304 eller 2305, även malda eller i form av pelletar: |

– Annat: |

2306 90 05 | – – Av majsgroddar |

ex 2308 | Vegetabiliska ämnen och vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och biprodukter av sådana slag som används vid utfodring av djur, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, även i form av pelletar: |

2308 00 40 | – Ekollon och hästkastanjer; återstoder från pressning av frukt, annan än vindruvor |

2309 | Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur: |

ex 2309 10 | – Hund- eller kattfoder i detaljhandelsförpackningar: |

2309 10 11 2309 10 13 230910 31 2309 10 33 2309 10 51 2309 10 53 | – – Innehållande stärkelse, druvsocker, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av druvsocker eller maltodextrin enligt nr 1702 30 50, 1702 30 90, 1702 40 90, 1702 90 50 och 2106 90 55 eller mjölkprodukter |

KN-nr | Varuslag |

ex 2309 90 | – Annat: |

2309 90 20 | – – Produkter som avses i kompletterande anmärkning 5 till kapitel 23 i Kombinerade nomenklaturen |

– – Andra, inbegripet förblandningar: |

2309 90 31 2309 90 33 2309 90 41 2309 90 43 2309 90 51 2309 90 53 | – – – Innehållande stärkelse, druvsocker, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av druvsocker eller maltodextrin enligt nr 1702 30 50, 1702 30 90, 1702 40 90, 1702 90 50 och 2106 90 55 eller mjölkprodukter: |

(1) Med mjölkprodukter avses produkter enligt nummer 0401–0406 samt undernummer 1702 11, 1702 19 och 2106 90 51. |

Del II: Risprodukter

När det gäller spannmål omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | 1006 10 21– 1006 10 98 | Med ytterskal (paddy), annat än för utsäde |

1006 20 | Endast befriat från ytterskalet (råris) |

1006 30 | Helt eller delvis slipat ris, även polerat eller glaserat |

b) | 1006 40 00 | Brutet ris |

c) | 1102 90 50 | Rismjöl |

1103 19 50 | Krossgryn samt grovt mjöl av ris (inbegripet fingryn) |

1103 20 50 | Pelletar av ris |

1104 19 91 | Risflingor |

ex 1104 19 99 | Valsat ris |

1108 19 10 | Risstärkelse |

Del III: Socker

När det gäller socker omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | 1212 91 | Sockerbetor |

1212 99 20 | Sockerrör |

b) | 1701 | Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sackaros, i fast form |

c) | 1702 20 | Lönnsocker samt sirap och andra lösningar av lönnsocker |

1702 60 95 och 1702 90 95 | Annat socker i fast form och sirap, inte innehållande tillsats av aromämnen eller färgämnen, med undantag av laktos, glukos, maltodextrin och isoglukos |

1702 90 71 | Sockerkulör innehållande minst 50 viktprocent sackaros beräknat på torrsubstansen |

2106 90 59 | Annan sirap och andra sockerlösningar med tillsats av aromämnen eller färgämnen än isoglukos, laktos, glukos och maltodextrin |

d) | 1702 30 10 1702 40 10 1702 60 10 1702 90 30 | Isoglukos |

e) | 1702 60 80 1702 90 80 | Inulinsirap |

f) | 1703 | Melass erhållen vid utvinning eller raffinering av socker |

g) | 2106 90 30 | Aromatiserade eller färgade sockerlösningar av isoglukos |

h) | 2303 20 | Betmassa, bagass och annat avfall från sockerframställning |

Del IV: Torkat foder

När det gäller torkat foder omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | ex 1214 10 00 | – Mjöl och pelletar av hetluftstorkad lusern (alfalfa) |

– Mjöl och pelletar av lusern som torkats på annat sätt och malts |

ex 1214 90 90 | – Lusern, esparsett, klöver, lupiner, vicker och liknande foderprodukter som hetluftstorkats, dock inte hö och foderkål samt produkter som innehåller hö |

– Lusern, esparsett, klöver, lupiner, vicker, honungsklöver, vial och serradelle som torkats på annat sätt och malts |

b) | ex 2309 90 99 | – Proteinkoncentrat framställda av saft från lusern och gräs |

– Dehydratiserade produkter som framställts av återstoder i fast form och saft från tillverkningen av ovannämnda koncentrat |

Del V: Frön

När det gäller frön omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

0712 90 11 | Hybridsockermajs: |

– som utsäde |

0713 10 10 | Ärter (Pisum sativum): |

– som utsäde |

ex 0713 20 00 | Kikärter (garbanzos): |

– som utsäde |

ex 0713 31 00 | Bönor av arterna Vigna mungo (L.) Hepper och Vigna radiata (L.) Wilczek: |

– som utsäde |

ex 0713 32 00 | Adzukibönor (Phaseolus eller Vigna angularis): |

– som utsäde |

0713 33 10 | Trädgårdsbönor (Phaseolus vulgaris) (bruna bönor, vita bönor etc.): |

– som utsäde |

ex 0713 39 00 | Andra bönor: |

– som utsäde |

ex 0713 40 00 | Linser: |

– som utsäde |

ex 0713 50 00 | Bondbönor (Vicia faba var. major) och hästbönor (Vicia faba var. equina och Vicia faba var. minor): |

– som utsäde |

ex 0713 90 00 | Andra torkade baljväxtfrön: |

– som utsäde |

1001 90 10 | Spält: |

– som utsäde |

ex 1005 10 | Hybridmajs för utsäde |

1006 10 10 | Ris med ytterskal (paddy): |

– som utsäde |

1007 00 10 | Hybridsorghum: |

– som utsäde |

1201 00 10 | Sojabönor, även sönderdelade: |

– som utsäde |

1202 10 10 | Jordnötter, oskalade men inte rostade eller på annat sätt tillagade: |

– som utsäde |

1204 00 10 | Linfrön, även sönderdelade: |

– som utsäde |

1205 10 10 och ex 1205 90 00 | Rapsfrön och rybsfrön, även sönderdelade: |

– som utsäde |

1206 00 10 | Solrosfrön, även sönderdelade: |

– som utsäde |

ex 1207 | Andra oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, även sönderdelade: |

– som utsäde |

1209 | Frön, frukter och sporer av sådana slag som används |

– som utsäde |

Del VI: Humle

1. När det gäller humle omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

1210 | Humle, färsk eller torkad, även mald, pulveriserad eller i form av pelletar; lupulin |

2. Reglerna i denna förordning om saluföring och handel med tredje land ska också tillämpas på följande produkter:

KN-nr | Varuslag |

1302 13 00 | Växtsaft och växtextrakt av humle |

Del VII: Olivolja och bordsoliver

När det gäller olivolja och bordsoliver omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | 1509 | Olivolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |

1510 00 | Andra oljor erhållna enbart ur oliver samt fraktioner av sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, inbegripet blandningar av dessa oljor eller fraktioner med oljor eller fraktioner enligt nr 1509 |

b) | 0709 90 31 | Oliver, färska eller kylda, för annan användning än oljeframställning |

0709 90 39 | Andra oliver, färska eller kylda |

0710 80 10 | Oliver (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta |

0711 20 | Oliver tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd |

ex 0712 90 90 | Torkade oliver, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda |

2001 90 65 | Oliver, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra |

ex 2004 90 30 | Oliver, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta |

2005 70 | Oliver, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, ej frysta |

c) | 1522 00 31 1522 00 39 | Återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer innehållande olja med olivolja som karaktärsgivande beståndsdel |

2306 90 11 2306 90 19 | Oljekakor och andra återstoder från utvinning av olivolja |

Del VIII: Lin och hampa som odlas för fiberproduktion

När det gäller lin och hampa som odlas för fiberproduktion omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

5301 | Lin, oberett eller berett men inte spunnet; blånor och avfall av lin (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) |

5302 | Mjukhampa (Cannabis sativa L.), oberedd eller beredd men inte spunnen; blånor och avfall av mjukhampa (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) |

Del IX: Frukt och grönsaker

När det gäller frukt och grönsaker omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

0702 00 00 | Tomater, färska eller kylda |

0703 | Kepalök (vanlig lök), schalottenlök, vitlök, purjolök och lök av andra Allium-arter, färska eller kylda |

0704 | Kål, färsk eller kyld |

0705 | Trädgårdssallat (Lactuca sativa) och cikoriasallat (Cichorium spp.), färska eller kylda |

0706 | Morötter, rovor, rödbetor, haverrot (salsifi), rotselleri, rädisor och liknande rotfrukter, färska eller kylda |

0707 00 | Gurkor, färska eller kylda |

0708 | Baljfrukter och baljväxtfrön, färska eller kylda |

ex 0709 | Andra grönsaker, färska eller kylda, med undantag av grönsaker enligt undernummer 0709 60 91, 0709 60 95, 0709 60 99, 0709 90 31, 0709 90 39 och 0709 90 60 |

ex 0802 | Andra nötter, färska eller torkade, även skalade, med undantag av arekanötter (eller betelnötter) och kolanötter enligt undernummer 0802 90 20 |

0803 00 11 | Mjölbananer, färska |

ex 0803 00 90 | Mjölbananer, torkade |

0804 20 10 | Fikon, färska |

0804 30 00 | Ananas |

0804 40 00 | Avokado |

0804 50 00 | Guava, mango och mangostan |

0805 | Citrusfrukter, färska eller torkade |

0806 10 10 | Bordsdruvor, färska |

0807 | Meloner (inbegripet vattenmeloner) och papayafrukter, färska |

0808 | Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska |

0809 | Aprikoser, körsbär, persikor (inbegripet nektariner), plommon och slånbär, färska |

0810 | Annan frukt och andra bär, färska |

0813 50 31 0813 50 39 | Blandningar av enbart nötter enligt nr 0801 och 0802 |

0910 20 | Saffran |

ex 0910 99 | Timjan, färsk eller kyld |

ex 1211 90 85 | Basilikört, citronmeliss, mynta, origanum vulgare (oregano/vild mejram), rosmarin, salvia, färska eller kylda |

1212 99 30 | Johannesbröd |

Del X: Bearbetade produkter av frukt och grönsaker

När det gäller bearbetade produkter av frukt och grönsaker omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | ex 0710 | Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta, med undantag av sockermajs enligt undernummer 0710 40 00, oliver enligt undernummer 0710 80 10 och frukter av släktena Capsicum eller Pimenta enligt undernummer 0710 80 59 |

ex 0711 | Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar), men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd, med undantag av oliver enligt undernummer 071120, frukter av släktena Capsicum eller Pimenta enligt undernummer 0711 90 10 och sockermajs enligt undernummer 0711 90 30 |

ex 0712 | Torkade grönsaker, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda, med undantag av potatis enligt undernummer ex 0712 90 05 som är vakuumtorkad på artificiell väg eller genom uppvärmning och otjänlig som människoföda, sockermajs enligt undernummer ex 0712 90 11 och 0712 90 19 och oliver enligt undernummer ex 0712 90 90 |

0804 20 90 | Fikon, torkade |

0806 20 | Vindruvor, torkade |

ex 0811 | Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, med undantag av frysta bananer enligt undernummer ex 0811 90 95 |

KN-nr | Varuslag |

ex 0812 | Frukt, bär och nötter, tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd, med undantag av bananer enligt undernummer ex 0812 90 98 |

ex 0813 | Frukt och bär, torkade, med undantag av frukt och bär enligt nr 0801–0806: blandningar nötter eller av torkad frukt eller torkade bär enligt detta kapitel, med undantag av blandningar av enbart nötter enligt nr 0801 och 0802 som hänförs till undernummer 0813 50 31 och 0813 50 39 |

0814 00 00 | Skal av citrusfrukter eller meloner, färska, frysta, torkade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar |

0904 20 10 | Torkad sötpaprika, varken krossade eller malda |

b) | ex 0811 | Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel |

ex 1302 20 | Pektinämnen, pektinater och pektater |

ex 2001 | Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra, med undantag av - frukter av släktet Capsicum andra än paprika enligt undernummer 2001 90 20 - sockermajs (Zea mays var. saccharata) enligt undernummer 2001 90 30 - Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse enligt undernummer 2001 90 40 - palmhjärtan enligt undernummer 2001 90 60 - oliver enligt undernummer 2001 90 65 - vinblad, humleskott och andra liknande ätbara växtdelar enligt undernummer ex 2001 90 97 |

2002 | Tomater, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra |

2003 | Svampar och tryffel, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra |

ex 2004 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006, med undantag av sockermajs (Zea mays var. saccharata) enlig undernummer ex 2004 90 10, oliver enligt undernummer ex 2004 90 30 och potatis, beredd eller konserverad i form av mjöl eller flingor enlig undernummer 2004 10 91 |

ex 2005 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006, med undantag av oliver enligt undernummer 2005 70, sockermajs (Zea mays var. saccharata) enligt undernummer 2005 80 00 och frukter av släktet Capsicum andra än sötpaprika enligt undernummer 2005 99 10 och potatis, beredd eller konserverad i form av mjöl eller flingor enligt undernummer 2005 20 10 |

ex 2006 00 | Frukt, nötter, fruktskal och andra växtdelar, konserverade med socker (avrunna, glaserade eller kanderade), med undantag av bananer konserverade med socker enligt nr ex 2006 00 38 och ex 2006 00 99 |

ex 2007 | Sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av frukt, bär eller nötter, erhållna genom kokning, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, med undantag av - homogeniserade beredningar av bananer enligt undernummer ex 2007 10 - sylter, geléer, marmelader, mos och pastor av banan enligt undernummer ex 2007 99 39, ex 2007 99 50 och ex 2007 99 97 |

ex 2008 | Frukt, bär, nötter och andra växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, med undantag av - jordnötssmör enligt undernummer 2008 11 10 - palmhjärtan enligt undernummer 2008 91 00 - majs enligt undernummer 2008 99 85 - jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse enligt undernummer 2008 99 91 - vinblad, humleskott och andra liknande ätbara växtdelar enligt undernummer ex 2008 99 99 - blandningar av bananer, beredda eller konserverade på annat sätt, enligt undernummer ex 2008 92 59, ex 2008 92 78, ex 2008 92 93 och ex 2008 92 98 - bananer, beredda eller konserverade på annat sätt, enligt undernummer ex 2008 99 49, ex 2008 99 67 och ex 2008 99 99 |

ex 2009 | Frukt- och bärsaft (med undantag av druvsaft och druvmust enligt undernummer 2009 61 och 2009 69 och banansaft enligt undernummer ex 2009 80) samt grönsakssaft, ojäst och utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel |

Del XI: Bananer

När det gäller bananer omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

0803 00 19 | Färska bananer, andra än mjölbananer |

ex 0803 00 90 | Torkade bananer, andra än mjölbananer |

ex 0812 90 98 | Tillfälligt konserverade bananer |

ex 0813 50 99 | Blandningar innehållande torkade bananer |

1106 30 10 | Mjöl och pulver av bananer |

ex 2006 00 99 | Bananer konserverade med socker |

ex 2007 10 99 | Homogeniserade beredningar av bananer |

ex 2007 99 39 ex 2007 99 50 ex 2007 99 97 | Sylter, geléer, marmelader, mos och pastor av bananer |

ex 2008 92 59 ex 2008 92 78 ex 2008 92 93 ex 2008 92 98 | Blandningar innehållande bananer beredda eller konserverade på annat sätt, utan tillsats av alkohol |

ex 2008 99 49 ex 2008 99 67 ex 2008 99 99 | Bananer beredda eller konserverade på annat sätt |

ex 2009 80 35 ex 2009 80 38 ex 2009 80 79 ex 2009 80 86 ex 2009 80 89 ex 2009 80 99 | Saft av bananer |

Del XII: Vin

När det gäller vin omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | 2009 61 2009 69 | Druvsaft (inbegripet druvmust) |

2204 30 92 2204 30 94 2204 30 96 2204 30 98 | Druvmust annan än druvmust i jäsning eller druvmust vars jäsning har avbrutits på annat sätt än genom tillsats av alkohol |

b) | ex 2204 | Vin av färska druvor, inbegripet vin som tillsatts alkohol; druvmust, annan än sådan enligt nr 2009, med undantag av annan druvmust enligt undernummer 2204 30 92, 2204 30 94, 2204 30 96 och 2204 30 98 |

c) | 0806 10 90 | Färska druvor andra än bordsdruvor |

2209 00 11 2209 00 19 | Vinättika |

d) | 2206 00 10 | Piquettevin |

2307 00 11 2307 00 19 | Vindruva |

2308 00 11 2308 00 19 | Återstoder från vindruvspressning |

Del XIII: Levande träd och andra levande växter, lökar, rötter o.d.; snittblommor och snittgrönt

När det gäller levande träd och andra levande växter, lökar, rötter o.d.; snittblommor och snittgrönt omfattar denna förordning alla de produkter som anges i kapitel 6 i den Kombinerade nomenklaturen.

Del XIV: Råtobak

När det gäller råtobak omfattar denna förordning råtobak och tobaksavfall enligt nr 2401 i den Kombinerade nomenklaturen.

Del XV: Nöt- och kalvkött

När det gäller nöt- och kalvkött omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | 0102 90 05– 0102 90 79 | Levande nötkreatur och andra oxdjur, andra än renrasiga avelsdjur |

0201 | Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, färskt eller kylt |

0202 | Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, fryst |

0206 10 95 | Njurtapp mellangärde, färska eller kylda |

0206 29 91 | Njurtapp mellangärde, frysta |

0210 20 | Kött av nötkreatur och andra oxdjur, saltat, i saltlake, torkat eller rökt |

0210 99 51 | Njurtapp och mellangärde, saltade, i saltlake, torkade eller rökta |

0210 99 90 | Ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter av kött |

1602 50 10 | Kött eller slaktbiprodukter av nötkreatur och andra oxdjur, beredda eller konserverade på annat sätt, inte kokt eller på annat sätt värmebehandlat; blandningar av sådant kött eller slaktbiprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter |

1602 90 61 | Kött, berett eller konserverat på annat sätt, innehållande kött eller slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur, inte kokt eller på annat sätt värmebehandlat; blandningar av sådant kött eller slaktbiprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter |

b) | 0102 10 | Levande nötkreatur och andra oxdjur, renrasiga avelsdjur |

0206 10 98 | Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur och andra oxdjur utom njurtoch mellangärde, färska eller kylda, andra än sådana för tillverkning av farmaceutiska produkter |

0206 21 00 0206 22 00 0206 29 99 | Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur och andra oxdjur utom njurtoch mellangärde, frysta, andra än sådana för tillverkning av farmaceutiska produkter |

0210 99 59 | Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur, saltade, i saltlake, torkade eller rökta, utom njurtapp och mellangärde |

ex 1502 00 90 | Fetter av nötkreatur och andra oxdjur, andra än sådana enligt nr 1503 |

1602 50 31 and 1602 50 95 | Kött eller slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur, beredda eller konserverade på annat sätt, utom inte kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter; |

1602 90 69 | blandningar av kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter och inte kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter |

Del XVI: Mjölk och mjölkprodukter

När det gäller mjölk och mjölkprodukter omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | 0401 | Mjölk och grädde, inte koncentrerade och inte försatta med socker eller annat sötningsmedel |

b) | 0402 | Mjölk och grädde, koncentrerade eller försatta med socker eller annat sötningsmedel |

c) | 0403 10 11– 0403 10 39 0403 9011– 0403 90 69 | Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao |

d) | 0404 | Vassle, även koncentrerad eller försatt med socker eller annat sötningsmedel; produkter bestående av naturliga mjölkbeståndsdelar, även försatta med socker eller annat sötningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans |

e) | ex 0405 | Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk; bredbara smörfettsprodukter med en fetthalt av mer än 75 viktprocent men mindre än 80 viktprocent |

f) | 0406 | Ost och ostmassa |

g) | 1702 19 00 | Mjölksocker och lösningar av mjölksocker, utan tillsats av aromämnen eller färgämnen, innehållande mindre än 99 viktprocent laktos, uttryckt som vattenfri laktos i torrsubstansen |

h) | 2106 90 51 | Aromatiserade eller färgade sockerlösningar av laktos |

i) | ex 2309 | Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur: |

– Beredningar och foder som innehåller produkter för vilka denna förordning ska tillämpas, direkt eller genom förordning (EG) nr 1667/2006, med undantag av beredningar och foder enligt del I i denna bilaga. |

Del XVII: Griskött

När det gäller griskött omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | ex 0103 | Levande tamsvin, andra än renrasiga avelsdjur |

b) | ex 0203 | Kött av tamsvin, färskt, kylt eller fryst |

ex 0206 | Ätbara slaktbiprodukter av tamsvin, andra än för framställning av farmaceutiska produkter, färska, kylda eller frysta |

ex 0209 00 | Svinfett, inte innehållande magert kött, inte utsmälta eller på annat sätt utvunna, färska, kylda, frysta, saltade, i saltlake, torkade eller rökta |

ex 0210 | Kött och ätbara slaktbiprodukter av tamsvin, saltade, i saltlake, torkade eller rökta |

1501 00 11 1501 00 19 | Ister och annat svinfett |

c) | 1601 00 | Korv och liknande produkter av kött, slaktbiprodukter eller blod; beredningar av dessa produkter |

1602 10 00 | Homogeniserade beredningar av kött, slaktbiprodukter och blod |

1602 20 90 | Varor av lever, annan än gås- eller anklever, beredda eller konserverade |

1602 41 10 1602 42 10 1602 49 11– 1602 49 50 | Andra beredningar och konserver innehållande kött eller slaktbiprodukter av tamsvin |

1602 90 10 | Beredningar av blod av alla slags djur |

1602 90 51 | Andra beredningar eller konserver innehållande kött eller slaktbiprodukter av tamsvin |

1902 20 30 | Fyllda pastaprodukter, även kokta eller på annat sätt beredda, innehållande mer än 20 viktprocent korv e.d., kött och slaktbiprodukter av alla slag, inbegripet fett av alla slag, oavsett ursprung |

Del XVIII: Får- och getkött

När det gäller får- och getkött omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | 0104 10 30 | Lamm (upp till ett år gamla) |

0104 10 80 | Levande får, andra än renrasiga avelsdjur och lamm |

0104 20 90 | Levande getter, andra än renrasiga avelsdjur |

0204 | Kött av får eller get, färskt, kylt eller fryst |

0210 99 21 | Kött av får eller get, med ben, saltat, i saltlake, torkat eller rökt |

0210 99 29 | Kött av får eller get, benfritt, saltat, i saltlake, torkat eller rökt |

b) | 0104 10 10 | Levande får – renrasiga avelsdjur |

0104 20 10 | Levande getter – renrasiga avelsdjur |

0206 80 99 | Ätbara slaktbiprodukter av får eller get, färska eller kylda, andra än för framställning av farmaceutiska produkter |

0206 90 99 | Ätbara slaktbiprodukter av får eller get, frysta, andra än för framställning av farmaceutiska produkter |

0210 99 60 | Ätbara slaktbiprodukter av får eller get, saltade, i saltlake, torkade eller rökta |

ex 1502 00 90 | Fetter av får eller getter, andra än sådana enligt nr 1503 |

c) | 1602 90 72 | Kött eller slaktbiprodukter av får eller get, beredda eller konserverade på annat sätt, inte kokta eller på annat sätt värmebehandlade; |

1602 90 74 | blandningar av sådant kött eller slaktbiprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter |

d) | 1602 90 76 1602 90 78 | Kött och slaktbiprodukter av får eller get, beredda eller konserverade på annat sätt, andra än inte kokta eller på annat sätt värmebehandlade eller blandningar av sådant kött eller slaktbiprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter |

Del XIX: Ägg

När det gäller ägg omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | 0407 00 11 0407 00 19 0407 00 30 | Ägg av fjäderfä, med skal, färska, konserverade eller kokta |

b) | 0408 11 80 0408 19 81 0408 19 89 0408 91 80 0408 99 80 | Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även försatta med socker eller annat sötningsmedel, andra än sådana som är olämpliga som livsmedel |

Del XX: Fjäderfäkött

När det gäller fjäderfäkött omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag |

a) | 0105 | Levande fjäderfä, nämligen höns av arten Gallus domesticus, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns |

b) | ex 0207 | Kött och ätbara slaktbiprodukter av fjäderfä enligt nr 0105, färska, kylda eller frysta, med undantag av lever enligt punkt c |

c) | 0207 13 91 | Fjäderfälever, färsk, kyld eller fryst |

0207 14 91 |

0207 26 91 |

0207 27 91 |

0207 34 |

0207 35 91 |

0207 36 81 |

0207 36 85 |

0207 36 89 |

0210 99 71 | Fjäderfälever, saltad, i saltlake, torkad eller rökt |

0210 99 79 |

d) | 0209 00 90 | Fjäderfäfett, inte utsmälta eller på annat sätt utvunna, färska, kylda, frysta, saltade, i saltlake, torkade eller rökta |

e) | 1501 00 90 | Fjäderfäfett |

f) | 1602 20 10 | Gås- eller anklever, beredd eller konserverad på annat sätt |

1602 31 | Kött eller slaktbiprodukter av fjäderfä enligt nr 0105, beredda eller konserverade på annat sätt |

1602 32 |

1602 39 |

Del XXI: Andra produkter

KN-nr | Varuslag |

ex 0101 | Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor: |

0101 10 | – Renrasiga avelsdjur: |

0101 10 10 | – – Hästar* |

0101 10 90 | – – Annat: |

0101 90 | – Annat: |

– – Hästar: |

0101 90 19 | – – – Andra än för slakt |

0101 90 30 | – – Åsnor |

0101 90 90 | – – Mulor och mulåsnor |

ex 0102 | Levande nötkreatur och andra oxdjur: |

ex 0102 90 | – Andra än renrasiga avelsdjur: |

0102 90 90 | – – Andra än tamboskap |

ex 0103 | Levande svin: |

0103 10 00 | – Renrasiga avelsdjurb |

– Annat: |

ex 0103 91 | – – Vägande mindre än 50 kg: |

0103 91 90 | – – – Andra än tamsvin |

ex 0103 92 | – – Vägande 50 kg eller mer |

KN-nr | Varuslag |

0103 92 90 | – – Andra än tamsvin |

0106 | Andra levande djur |

ex 0203 | Kött av svin, färskt, kylt eller fryst: |

– Färskt eller kylt: |

ex 0203 11 | – – Hela eller halva slaktkroppar: |

0203 11 90 | – – – Andra än av tamsvin |

ex 0203 12 | – – Skinka och bog, samt delar därav, med ben: |

0203 12 90 | – – – Andra än av tamsvin |

ex 0203 19 | – – Annat: |

0203 19 90 | – – – Andra än av tamsvin |

– Fryst: |

ex 0203 21 | – – Hela eller halva slaktkroppar: |

0203 21 90 | – – – Andra än av tamsvin |

ex 0203 22 | – – Skinka och bog, samt delar därav, med ben: |

0203 22 90 | – – – Andra än av tamsvin |

ex 0203 29 | – – Annat: |

0203 29 90 | – – – Andra än av tamsvin |

ex 0205 00 | Kött av åsna, mula eller mulåsna, färskt, kylt eller fryst: |

ex 0206 | Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur, andra oxdjur, svin, får, get, häst, åsna, mula eller mulåsna, färska, kylda eller frysta: |

ex 0206 10 | – Av nötkreatur eller andra oxdjur, färska eller kylda |

0206 10 10 | – – För framställning av farmaceutiska produkter c |

– Av nötkreatur eller andra oxdjur, frysta: |

ex 0206 22 00 | – – Lever: |

– – – För framställning av farmaceutiska produkter c |

ex 0206 29 | – – Annat: |

0206 29 10 | – – – För framställning av farmaceutiska produkter c |

ex 0206 30 00 | – Av svin, färska eller kylda: |

– – För framställning av farmaceutiska produkter c |

– – Annat: |

– – – Andra än av tamsvin |

– Av svin, frysta: |

ex 0206 41 00 | – – Lever: |

– – – För framställning av farmaceutiska produkter c |

– – – Annat: |

– – – – Andra än av tamsvin |

ex 0206 49 00 | – – Annat: |

– – – Av tamsvin: – – – – För framställning av farmaceutiska produkter c |

– – – Annat: |

ex 0206 80 | – Andra slag, färska eller kylda: |

0206 80 10 | – – För framställning av farmaceutiska produkter c |

– – Annat: |

0206 80 91 | – – – Av häst, åsna, mula eller mulåsna |

ex 0206 90 | – Andra slag, frysta: |

0206 90 10 | – – För framställning av farmaceutiska produkter c |

– – Annat: |

0206 90 91 | – – – Av häst, åsna, mula eller mulåsna |

0208 | Annat kött och ätbara slaktbiprodukter, färska, kylda eller frysta |

KN-nr | Varuslag |

ex 0210 | Kött och ätbara slaktbiprodukter, saltade, i saltlake, torkade eller rökta; ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter: |

– Kött av svin: |

ex 0210 11 | – – Skinka och bog, samt delar därav, med ben: |

0210 11 90 | – – – Andra än av tamsvin |

ex 0210 12 | – – Sida (randig) och delar därav: |

0210 12 90 | – – – Andra än av tamsvin |

ex 0210 19 | – – Annat: |

0210 19 90 | – – – Andra än av tamsvin |

– Andra slag, inbegripet ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter: |

0210 91 00 | – – Av primater |

0210 92 00 | – – Av valar, delfiner och tumlare (däggdjur av ordningen Cetacea); av manater och dugonger (däggdjur av ordningen Sirenia) |

0210 93 00 | – – Av reptiler (inbegripet ormar och sköldpaddor) |

ex 0210 99 | – – Annat: |

– – – Kött: |

0210 99 31 | – – – – Av ren |

0210 99 39 | – – – – Annat: |

– – – Slaktbiprodukter: |

– – – – Andra än av tamsvin, nötkreatur, andra oxdjur, får och get |

0210 99 80 | – – – – – Andra än fjäderfälever |

ex 0407 00 | Fågelägg med skal, färska, konserverade eller kokta: |

0407 00 90 | – Andra ägg än ägg av fjäderfä |

ex 0408 | Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även försatta med socker eller annat sötningsmedel: |

– Äggula: |

ex 0408 11 | – – Torkad: |

0408 11 20 | – – – Olämpliga som livsmedeld |

ex 0408 19 | – – Annat: |

0408 19 20 | – – – Olämpliga som livsmedeld |

– Annat: |

ex 0408 91 | – – Torkad: |

0408 91 20 | – – – Olämpliga som livsmedeld |

ex 0408 99 | – – Annat: |

0408 99 20 | – – – Olämpliga som livsmedeld |

0410 00 00 | Ätbara produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans |

0504 00 00 | Tarmar, blåsor och magar av djur (andra än fiskar), hela eller i bitar, färska, kylda, frysta, saltade, i saltlake, torkade eller rökta |

ex 0511 | Animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; döda djur enligt kap. 1 och 3, olämpliga som livsmedel: |

0511 10 00 | – Sperma av nötkreatur eller andra oxdjur |

– Annat: |

ex 0511 99 | – – Annat: |

0511 99 85 | – – – Andra |

ex 0709 | Andra grönsaker, färska eller kylda: |

ex 0709 60 | – Frukter av släktena Capsicum och Pimenta: |

– – Annat: |

0709 60 91 | – – – – Av släktet Capsicum, för framställning av capsicin eller alkoholhaltiga oleoresiner av Capsicumc |

0709 60 95 | – – – För industriell framställning av eteriska oljor eller resinoiderc |

0709 60 99 | – – – Annat: |

KN-nr | Varuslag |

ex 0710 | Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta: |

ex 0710 80 | – Andra grönsaker: |

– – Frukter av släktena Capsicum och Pimenta: |

0710 80 59 | – – – Andra än sötpaprika |

ex 0711 | Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd: |

ex 0711 90 | – Andra grönsaker; blandningar av grönsaker: |

– – Grönsaker: |

0711 90 10 | – – – – Frukter av släktena Capsicum och Pimenta, med undantag av sötpaprika |

ex 0713 | Torkade baljväxtfrön, även skalade eller sönderdelade: |

ex 0713 10 | – Ärter (Pisum sativum): |

0713 10 90 | – – Andra än för utsäde |

ex 0713 20 00 | – Kikärter (garbanzos): |

– – Andra än för utsäde |

– Bönor (Vigna spp. och Phaseolus spp.): |

ex 0713 31 00 | – – Bönor av arterna Vigna mungo (L.) Hepper och Vigna radiata (L.) Wilczek: |

– – – Andra än för utsäde |

ex 0713 32 00 | – – Adzukibönor (Phaseolus eller Vigna angularis): |

– – – Andra än för utsäde |

ex 0713 33 | – – Trädgårdsbönor (Phaseolus vulgaris) (bruna bönor, vita bönor etc.): |

0713 33 90 | – – – Andra än för utsäde |

ex 0713 39 00 | – – Annat: |

– – – Andra än för utsäde |

ex 0713 40 00 | – Linser: |

– – Andra än för utsäde |

ex 0713 50 00 | – Bondbönor (Vicia faba var. major) och hästbönor (Vicia faba var. equina och Vicia faba var. minor): |

– – Andra än för utsäde |

ex 0713 90 00 | – Annat: |

– – Andra än för utsäde |

0801 | Kokosnötter, paranötter och cashewnötter, färska eller torkade, även skalade |

ex 0802 | Andra nötter, färska eller torkade, även skalade: |

ex 0802 90 | – Annat: |

ex 0802 90 20 | – – Arekanötter (betelnötter) och kolanötter |

ex 0804 | Dadlar, fikon, ananas, avokado, guava, mango och mangostan, färska eller torkade: |

0804 10 00 | – Dadlar |

0902 | Te, även aromatiserat |

ex 0904 | Peppar av släktet Piper; frukter av släktena Capsicum och Pimenta, torkade, krossade eller malda, med undantag av sötpaprika enligt undernummer 0904 20 10 |

0905 00 00 | Vanilj |

0906 | Kanel och kanelknopp |

0907 00 00 | Kryddnejlikor, nejlikstjälkar och modernejlikor |

0908 | Muskot, muskotblomma och kardemumma |

0909 | Anis, stjärnanis, fänkål, koriander, spiskummin, kummin och enbär |

ex 0910 | Ingefära, gurkmeja, lagerblad, curry och andra kryddor, med undantag av timjan och saffran |

ex 1106 | Mjöl och pulver av torkade baljväxtfrön enligt nr 0713, av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr 0714 eller av produkter enligt kap. |

1106 10 00 | – Av torkade baljväxtfrön enligt nr 0713 |

ex 1106 30 | – Av produkter enligt kap. |

1106 30 90 | – – Annat än av bananer |

KN-nr | Varuslag |

ex 1108 | Stärkelse; inulin: |

1108 20 00 | – Inulin |

1201 00 90 | Sojabönor, även sönderdelade, andra än för utsäde |

1202 10 90 | Jordnötter, oskalade men inte rostade eller på annat sätt tillagade, andra än för utsäde |

1202 20 00 | Jordnötter, skalade, även sönderdelade, men inte rostade eller på annat sätt tillagade |

1203 00 00 | Kopra |

1204 00 90 | Linfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |

1205 10 90 och ex 1205 90 00 | Rapsfrön och rybsfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |

1206 00 91 | Solrosfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |

1206 00 99 |

1207 20 90 | Bomullsfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |

1207 40 90 | Sesamfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |

1207 50 90 | Senapsfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |

1207 91 90 | Vallmofrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |

1207 99 91 | Hampfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |

ex 1207 99 97 | Andra oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, även sönderdelade, andra än för utsäde |

1208 | Mjöl av oljeväxtfrön eller oljehaltiga frukter, med undantag av mjöl av senapsfrön |

1211 | Växter och växtdelar (inbegripet frön och frukter) av sådana slag som används främst för framställning av parfymeringsmedel, för farmaceutiskt bruk eller för insektsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål, färska eller torkade, även skurna, krossade eller pulveriserade, med undantag för de produkter som hänförs till KN-nummer ex 1211 90 85 i del IX i den här bilagan |

ex 1212 | Johannesbröd, sjögräs och andra alger, sockerbetor och sockerrör, färska, kylda, frysta eller torkade, även malda; fruktkärnor och andra vegetabiliska produkter (inbegripet orostad cikoriarot av varieteten Cichorium intybus sativum) av sådana slag som används främst som livsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

ex 1212 20 00 | – Sjögräs och andra alger som främst används för farmaceutiskt bruk eller som livsmedel |

– Annat: |

ex 1212 99 | – – Annat än sockerrör: |

1212 99 41 och 1212 99 49 | – – – Johannesbrödfrön |

ex 1212 99 70 | – – – Andra, med undantag av cikoriarot |

1213 00 00 | Halm, agnar och skal av spannmål, oberedda, även hackade, malda, pressade eller i form av pelletar |

ex 1214 | Kålrötter, foderbetor och andra foderrotfrukter, hö, lusern (alfalfa), klöver, esparsett, foderkål, lupiner, vicker och liknande djurfoder, även i form av pelletar: |

ex 1214 10 00 | – Mjöl och pelletar av lusern (alfalfa), exklusive av hetluftstorkad lusern eller lusern som torkats på annat sätt och malts |

ex 1214 90 | – Annat: |

1214 90 10 | – – Foderbetor, kålrötter och andra foderrotfrukter |

ex 1214 90 90 | – – Andra, med undantag av: |

– Lusern, esparsett, klöver, lupiner, vicker och liknande foderprodukter som hetluftstorkats, dock inte hö och foderkål samt produkter som innehåller hö |

– Lusern, esparsett, klöver, lupiner, vicker, honungsklöver, vial och serradelle som torkats på annat sätt och malts |

ex 1502 00 | Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, andra än sådana enligt nr 1503: |

ex 1502 00 10 | – För industriellt bruk, med undantag av tillverkning av livsmedel, andra än fetter från ben och avfallc |

1503 00 | Solarstearin, isterolja, oleostearin, oleomargarin och talgolja, inte emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda |

1504 | Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |

1507 | Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |

1508 | Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |

1511 | Palmolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |

1512 | Solrosolja, safflorolja och bomullsfröolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |

KN-nr | Varuslag |

1513 | Kokosolja, palmkärnolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |

1514 | Rapsolja, rybsolja och senapsolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |

ex 1515 | Andra icke flyktiga vegetabiliska fetter och oljor (med undantag av jojobaolja enligt undernummer ex 1515 90 11) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |

ex 1516 | Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidiniserats, även raffinerade men inte vidare bearbetade (med undantag av hydrerad ricinolja, s.k. opalvax, enligt undernummer 1516 20 10) |

ex 1517 | Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 1516, med undantag av undernummer 1517 10 10, 1517 90 10 och 1517 90 93 |

1518 00 31 1518 00 39 | Blandningar av flytande feta vegetabiliska fetter, för tekniskt eller industriellt bruk, med undantag av tillverkning av livsmedelc |

1522 00 91 | Bottensatser och avslemningsåterstoder; soapstocks, från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer innehållande olja med olivolja som karaktärsgivande beståndsdel |

1522 00 99 | Andra återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer, med undantag av de innehållande olja med olivolja som karaktärsgivande beståndsdel |

ex 1602 | Kött, slaktbiprodukter och blod, beredda eller konserverade på annat sätt: |

– Av svin: |

ex 1602 41 | – – Skinka och delar därav: |

1602 41 90 | – – – Andra än av tamsvin |

ex 1602 42 | – – Bog och delar därav: |

1602 42 90 | – – – Andra än av tamsvin |

ex 1602 49 | – – Andra produkter av svin, inbegripet blandade styckningsdelar: |

1602 49 90 | – – – Andra än av tamsvin |

ex 1602 90 | – Andra varor, inbegripet beredningar av blod av alla slags djur: |

– – Andra än beredningar av blod av alla slags djur: |

1602 90 31 | – – – Av vilt eller kanin |

– – – Andra: |

– – – – Andra än innehållande kött eller slaktbiprodukter av tamsvin: |

– – – – – Andra än innehållande kött eller slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur: |

1602 90 99 | – – – – – – Andra än av får eller get |

1603 00 | Extrakter och safter av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur |

1801 00 00 | Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade |

1802 00 00 | Kakaoskal och annat kakaoavfall |

ex 2001 | Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra: |

ex 2001 90 | – Annat: |

2001 90 20 | – – Frukter av släktet Capsicum, med undantag av sötpaprika |

ex 2005 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |

ex 2005 99 | – Andra grönsaker samt blandningar av grönsaker: |

2005 99 10 | – – Frukter av släktet Capsicum, med undantag av sötpaprika |

ex 2206 | Andra jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd; blandningar av jästa drycker samt blandningar av jästa drycker och alkoholfria drycker, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

2206 00 31 to 2206 00 89 | – Andra än ”piquettevin” |

ex 2301 | Mjöl och pelletar av kött eller slaktbiprodukter eller av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, olämpliga som livsmedel; grevar: |

2301 10 00 | – Mjöl och pelletar av kött eller slaktbiprodukter av kött; grevar |

CN code | Varuslag |

ex 2302 | Kli, fodermjöl och andra återstoder, även i form av pelletar, erhållna vid siktning, malning eller annan bearbetning av spannmål eller baljväxter: |

2302 50 00 | – Av baljväxter |

2304 00 00 | Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av sojabönolja, även malda eller i form av pelletar |

2305 00 00 | Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av pelletar |

ex 2306 | Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av vegetabiliska fetter eller oljor, även malda eller i form av pelletar, andra än sådana enligt nr 2304 eller 2305 med undantag för KN-nummer 2306 90 05 (oljekakor och andra fasta återstoder vid utvinning ur majsgroddar) samt nr 2306 90 11 och 2306 90 19 (oljekakor och andra fasta återstoder vid utvinning av olivolja) |

ex 2307 00 | Vindruva; rå vinsten: |

2307 00 90 | – Rå vinsten |

ex 2308 00 | Vegetabiliska ämnen och vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och biprodukter av sådana slag som används vid utfodring av djur, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, även i form av pelletar: |

2308 00 90 | – Andra slag än återstoder från vindruvspressning, ekollon och hästkastanjer, återstoder från pressning av frukt, annan än vindruvor |

ex 2309 | Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur: |

ex 2309 10 | – Hund- eller kattfoder i detaljhandelsförpackningar: |

2309 10 90 | – – Andra än innehållande stärkelse, druvsocker, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av druvsocker eller maltodextrin enligt undernummer 1702 30 50, 1702 30 90, 1702 40 90, 1702 90 50 och 2106 90 55 eller mjölkprodukter |

ex 2309 90 | – Annat: |

2309 90 10 | – – Limvatten (”solubles”) av fisk eller havsdäggdjur |

– – Andra, inbegripet förblandningar: |

ex 2309 90 91 to 2309 90 99 | – – – Andra än innehållande stärkelse, druvsocker, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av druvsocker eller maltodextrin enligt undernummer 1702 30 50, 1702 30 90, 1702 40 90, 1702 90 50 och 2106 90 55 eller mjölkprodukter, med undantag av |

– Proteinkoncentrat framställda av saft från lusern och gräs |

– Dehydratiserade produkter framställda av enbart fasta rester och saft från framställningen av de koncentrat som avses i första strecksatsen |

a) För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i särskilda unionsbestämmelser är uppfyllda (se rådets direktiv 94/28/EG, EGT L 178, 12.7.1994, s. 66; kommissionens beslut 93/623/EEG, EGT L 298, 3.12.1993, s. 45). b) För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i särskilda unionsbestämmelser är uppfyllda (se rådets direktiv 88/661/EEG, EGT L 382, 31.12.1988, s. 36; rådets direktiv 94/28/EG, EGT L 178, 12.7.1994, s. 66; kommissionens beslut 96/510/EG, EGT L 210, 20.8.1996, s. 53). c) För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i särskilda unionsbestämmelser är uppfyllda (se artiklarna 291–300 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93, EGT L 253, 11.10.1993, s. 1, och efterföljande ändringar). d) För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i avsnitt II F i de inledande bestämmelserna i Kombinerade nomenklaturen är uppfyllda. |

BILAGA II FÖRTECKNING ÖVER PRODUKTER FÖR VILKA SÄRSKILDA ÅTGÄRDER HAR UPPRÄTTATS ENLIGT ARTIKEL 1.2 Del I: Etylalkohol som framställts av jordbruksprodukter

1. När det gäller etylalkohol omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nummer | Varuslag |

ex 2207 10 00 | Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av minst 80 volymprocent, framställd av de jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget |

ex 2207 20 00 | Etylalkohol och annan sprit, denaturerade, oavsett alkoholhalt, framställd av de jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget |

ex 2208 90 91 och ex 2208 90 99 | Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent, framställd av de jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget |

2. Avsnitt I i kapitel II i del III om importlicenser och avsnitt I i kapitel III i den delen ska också tillämpas på produkter av etylalkohol som är framställd av jordbruksprodukter enligt KN-nummer 2208, på kärl rymmande mer än 2 liter och som har samtliga kännetecken för en etylalkohol så som den beskrivs i punkt 1.

Del II: Biodlingsprodukter

När det gäller biodlingsprodukter omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nummer | Varuslag |

0409 | Naturlig honung |

ex 0410 00 00 | Drottninggelé och propolis, ätbar |

ex 0511 99 85 | Drottninggelé och propolis, inte ätbar |

ex 1212 99 70 | Pollen |

ex 152190 | Bivax |

Del III: Silkesmaskar

När det gäller silkesmaskar omfattar denna förordning silkesmaskar enligt KN-nummer ex 0106 90 00 och silkesfjärilsägg enligt KN-nummer 0511 99 85 i Kombinerade nomenklaturen.

BILAGA III DE DEFINITIONER SOM AVSES I ARTIKEL 2.1 Del I: Definitioner avseende rissektorn

I. Definitioner av ”paddyris”, ”råris”, ”delvis slipat ris”, ”helt slipat ris”, ”rundkornigt ris”, ”mellankornigt ris”, ”långkornigt ris i kategori A eller B” och ”brutet ris”:

1. a) paddyris : ris som efter tröskning har skalet kvar.

b) råris : paddyris från vilket endast ytterskalet har avlägsnats. Exempel på ris som omfattas av denna definition är ris med handelsbeteckningarna ”brown rice”, ”cargo rice”, ”loonzain” och ”riso sbramato”.

c) delvis slipat ris : paddyris från vilket skalet, en del av grodden och hela eller delar av de yttre skikten av fruktväggen, men inte de inre skikten, har avlägsnats.

d) helt slipat ris : paddyris från vilket skalet, hela de yttre och inre skikten av fruktväggen, samt, vad avser mellan- och långkornigt ris, hela grodden och vad avser rundkornigt ris, åtminstone en del av grodden, har avlägsnats, men där högst 10 % av riskornen får ha kvar vita längsgående strimmor.

2. a) rundkornigt ris : ris vars korn som längst är 5,2 mm och där förhållandet mellan riskornets längd och bredd är mindre än 2.

b) mellankornigt ris : ris vars korn är längre än 5,2 mm men som längst 6,0 mm och där förhållandet mellan riskornets längd och bredd är mindre än 3.

c) långkornigt ris :

i) långkornigt ris kategori A: ris vars korn är längre än 6,0 mm och där förhållandet mellan riskornets längd och bredd är större än 2 men mindre än 3,

ii) långkornigt ris kategori B: ris vars korn är längre än 6,0 mm och där förhållandet mellan riskornets längd och bredd är större än eller lika med 3.

d) mätning av riskornen : riskornens mått bestäms för helt slipat ris enligt följande metod:

i) ett representativt prov tas från varupartiet,

ii) provet siktas så att hela riskorn återstår, däri inbegripet omogna riskorn,

iii) två mätningar genomförs om vardera 100 riskorn och genomsnittet beräknas,

iv) resultatet uttrycks i mm och avrundas till en decimal.

3. brutet ris : riskorndelar vars längd inte överstiger tre fjärdedelar av de hela riskornens genomsnittliga längd.

II. Definitioner av riskorn och brutet ris som inte är av felfri kvalitet:

A. hela riskorn : riskorn från vilka endast en del av tanden har avlägsnats, oberoende av de egenskaper som varje bearbetningsled åstadkommer.

B. klippta riskorn : riskorn från vilka hela tanden har avlägsnats.

C. brutna riskorn eller brutet ris : riskorn från vilka en större del än tanden har avlägsnats. Brutet ris inbegriper

- grovt brutet ris (delar av riskorn, vilkas längd är lika med eller större än halva riskornet men som inte utgör ett helt riskorn),

- medelfint brutet ris (delar av riskorn, vilkas längd är lika med eller större än en fjärdedel av riskornet men som inte uppnår minsta storleken för ”grovt brutet ris”),

- fint brutet ris (delar av riskorn, vilkas längd är mindre än en fjärdedel av riskornets, men som inte passerar genom en sikt med en maskstorlek på 1,4 mm),

- riskornsfragment (små delar eller bitar av riskorn, som passerar genom en sikt med en maskstorlek på 1,4 mm); kluvna riskorn (bitar som uppkommer genom att riskornen klyvs på längden) ingår i denna definition.

D. gröna riskorn : riskorn som inte är fullt mogna.

E. riskorn med naturliga missbildningar : riskorn med naturliga missbildningar, ärftliga eller icke-ärftliga, i förhållande till sortens typiska morfologiska kännetecken.

F. kritaktiga riskorn : riskorn med en yta som till minst tre fjärdedelar har ett ogenomskinligt och kritaktigt utseende.

G. rödstrimmiga riskorn : riskorn med längsgående röda strimmor av olika färgstyrka och nyans, som utgör rester av fruktväggen.

H. fläckiga riskorn : riskorn med en liten och välavgränsad mörk fläck av mer eller mindre regelbunden form. Till fläckiga riskorn räknas även riskorn som har svaga svarta strimmor på ytan, vilka ej går på djupet. Strimmorna och fläckarna får inte uppvisa någon gul eller mörk ytterring.

I. missfärgade riskorn : riskorn som på en begränsad del av ytan uppvisar en tydlig förändring i den naturliga färgen. Fläckarna kan vara av olika färg (svartaktiga, rödaktiga, bruna etc.). Djupa, svarta strimmor ska också anses utgöra fläckar. Om fläckarnas färg är tillräckligt kraftig (svart, ljusröd, rödbrun), så att den är direkt synlig och om de täcker en yta som är lika med eller större än halva riskornet, ska riskornen anses vara gula riskorn.

J. gula riskorn : riskorn som helt eller delvis genomgått en naturlig färgförändring på annat sätt än genom torkning och som har antagit en färgnyans från citron- till orangegul.

K. bärnstensgula riskorn : riskorn som på annat sätt än genom torkning har genomgått en enhetlig, lätt färgförändring över hela ytan. Genom denna förändring antar riskornen en ljust bärnstensgul färg.

Del II: Definitioner avseende sockersektorn

1. vitt socker : socker utan tillsats av aromämnen, färgämnen eller andra ämnen, med en sackaroshalt i torrsubstansen av minst 99,5 viktprocent vid polarimetrisk bestämning.

2. råsocker : socker utan tillsats av aromämnen, färgämnen eller andra ämnen, med en sackaroshalt i torrsubstansen av minst 99,5 viktprocent vid polarimetrisk bestämning.

3. isoglukos : produkt som är framställd av glukos eller dess polymerer med ett fruktosinnehåll av minst 10 viktprocent.

4. inulinsirap : produkt som erhållits genom hydrolys av inulin eller oligofruktos, med ett fruktosinnehåll av minst 10 % i fri form eller som sackaros, uttryckt som socker- eller isoglukosekvivalenter. För att undvika restriktioner på marknaden för produkter med låg sötningseffekt vilka framställs av företag utan inulinsirapskvot som bearbetar inulinfibrer, kan denna definition komma att ändras av kommissionen.

5. kvotsocker, kvotisoglukos och kvotinulinsirap : den kvantitet socker, isoglukos eller inulinsirap som företaget i fråga tillverkar inom ramen för sin kvot och som hänför sig till ett visst regleringsår.

6. industrisocker : den kvantitet socker som tillverkas utöver den kvantitet som avses i punkt 5 och som hänför sig till ett visst regleringsår och som är avsedd för industriproduktion av någon av de produkter som avses i artikel 55.2.

7. industriisoglukos och industriinulinsirap : den kvantitet isoglukos eller inulinsirap som tillverkas, som hänför sig till ett visst regleringsår och som är avsedd för industriproduktion av någon av de produkter som avses i artikel 55.2.

8. överskottssocker, överskottsisoglukos och överskottsinulinsirap : den kvantitet socker, isoglukos eller inulinsirap som tillverkas och som hänför sig till ett visst regleringsår utöver de kvantiteter som avses i punkterna 5, 6 och 7.

9. kvotbetor : alla sockerbetor som bearbetas till kvotsocker.

10. leveransavtal : ett avtal som ingåtts mellan en säljare och ett företag om leverans av sockerbetor avsedda för tillverkning av socker.

11. branschavtal : ett av följande:

a) Ett avtal som, innan något leveransavtal har träffats, ingås på unionsnivå mellan å ena sidan en sammanslutning av nationella branschorganisationer och å andra sidan en sammanslutning av nationella säljarorganisationer.

b) Ett avtal som, innan något leveransavtal har träffats, ingås mellan å ena sidan företag eller en branschorganisation som är erkänd av medlemsstaten i fråga och å andra sidan en säljarorganisation som är erkänd av medlemsstaten i fråga.

c) Om inget av de avtal som avses i a eller b föreligger: bolags- och kooperationslagstiftningen, om den reglerar leverans av sockerbetor från andelsägare eller medlemmar i ett bolag eller en sockertillverkande kooperation.

d) Om inget av de avtal som avses i a eller b föreligger: de överenskommelser som gjorts innan något leveransavtal har träffats, förutsatt att de säljare som godkänner överenskommelsen levererar minst 60 % av den totala kvantitet betor som företaget köper in för tillverkning av socker i en eller flera fabriker.

12. heltidsraffinaderi :

- produktionsenhet vars verksamhet uteslutande består i att raffinera importerat rörråsocker, eller

- produktionsenhet som under regleringsåret 2004/05 raffinerade minst 15 000 ton importerat rörråsocker.

Del III: Definitioner avseende humlesektorn

1. humle : de torkade blomställningarna, även kallade kottar, av (hon-)humleplantan ( humulus lupulus ). Dessa gröngula, äggformade blomställningar har en stjälk och har vanligen en största längd på 2–5 cm.

2. humlepulver : den produkt som erhålls vid malning och som innehåller alla naturliga beståndsdelar av humle.

3. lupulinberikat humlepulver : den produkt som erhålls genom malning av humle efter mekanisk avskiljning av en del av bladen, stjälkarna, stödbladen och humlespindlarna.

4. humleextrakt : de koncentrerade produkter som erhålls genom lösningsmedels inverkan på humlet eller humlepulvret.

5. humleblandningar : en blandning av två eller fler av de produkter som avses i leden 1–4.

Del IV: Definitioner för vinsektorn

Vinstocksrelaterade

1. röjning : fullständigt borttagande av alla vinstockar på en areal som planterats med vinstockar.

2. plantering : slutgiltig plantering av vinstockar eller delar av vinstockar, ympade eller inte ympade, i syfte att producera druvor eller inrätta en moderplantskola för ympmaterial.

3. dubbelympning : ympning av en vinstock som redan har ympats en gång tidigare.

Produktrelaterade

4. färska druvor : de frukter av vinrankan som används för vinframställning, mogna eller lätt torkade, och som kan vara krossade eller pressade med vanliga vinframställningsmedel/utrustning och som spontant kan ge upphov till alkoholjäsning.

5. färsk druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol : en produkt som

a) har en verklig alkoholhalt av minst 12 volymprocent och högst 15 volymprocent,

b) har framställs genom tillsats till ojäst druvmust med en naturlig alkoholhalt av minst 8,5 volymprocent, som uteslutande härrör från druvor av de druvsorter som är klassificerbara enligt artikel 166.2,

i) antingen av neutral alkohol framställd av vinprodukter, inklusive alkohol som framställts genom destillation av torkade druvor, med en verklig alkoholhalt av lägst 96 volymprocent,

ii) eller av en icke-rektifierad produkt som härrör från destillation av vin som har en verklig alkoholhalt av lägst 52 volymprocent och högst 80 volymprocent.

6. druvsaft : den ojästa men jäsbara flytande produkt som

a) framställs genom behandlingar som gör den lämplig för konsumtion i obearbetat tillstånd,

b) framställs av färska druvor eller av druvmust eller genom återställande. Om produkten har framställts genom återställande, ska det göras av koncentrerad druvmust eller koncentrerad druvsaft.

Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i druvsaft är 1 volymprocent.

7. koncentrerad druvsaft : icke-karamelliserad druvsaft som framställs genom partiell dehydratisering av druvmust med varje godkänd metod utom direkt uppvärmning, på så sätt att refraktometern använd enligt en metod som ska fastställas anger 50,9 % eller däröver vid 20°C.

Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i koncentrerad druvsaft är 1 volymprocent.

8. jäsningsrester :

a) Rester som efter jäsning, under lagring eller efter tillåten behandling avsätter sig i kärl som innehåller vin.

b) Rester som blir kvar efter filtrering eller centrifugering av den produkt som avses i led a.

c) Rester som under lagringen eller efter tillåten behandling avsätter sig i kärl som innehåller druvmust.

d) Rester som blir kvar efter filtrering eller centrifugering av den produkt som avses i led c.

9. återstoder från vindruvspressning : jästa eller ojästa rester från pressning av färska druvor.

10. piquettevin : en produkt som framställs

a) genom jäsning av obehandlade återstoder från vindruvspressning som är uppblötta i vatten,

b) genom urlakning av jästa återstoder från vindruvspressning med vatten.

11. vin som har tillsatts alkohol för destillation : en produkt som

a) har en verklig alkoholhalt av lägst 18 volymprocent och högst 24 volymprocent,

b) uteslutande framställs genom tillsats till vin utan restsocker av en icke-renad produkt som härrör från destillation av vin med en verklig alkoholhalt av högst 86 volymprocent, eller

c) har en halt av flyktiga syror på högst 1,5 g/l, uttryckt som ättiksyra.

12. cuvée :

a) druvmust,

b) vin, eller

c) en blandning av druvmust eller vin med olika egenskaper, som är avsedd för framställning av en särskild typ av mousserande viner.

Alkoholhalt

13. verklig alkoholhalt i volymprocent : antal liter ren alkohol som vid 20 °C finns i 100 liter av produkten vid samma temperatur.

14. potentiell alkoholhalt i volymprocent : antal liter ren alkohol som vid 20 °C kan framställas genom utjäsning av det socker som finns i 100 liter av produkten vid samma temperatur.

15. total alkoholhalt i volymprocent : summan av den verkliga och den potentiella alkoholhalten.

16. naturlig alkoholhalt uttryckt i volymprocent : en produkts totala alkoholhalt i volymprocent före eventuell berikning.

17. verklig alkoholhalt uttryckt i massa : antal kg ren alkohol som finns i 100 kg produkt.

18. potentiell alkoholhalt uttryckt i massa : antal kg ren alkohol som kan framställas genom utjäsning av det socker som finns i 100 kg av produkten.

19. total alkoholhalt uttryckt i massa : summan av den verkliga och den potentiella alkoholhalten.

Del V: Definitioner avseende nöt- och kalvköttssektorn

1. nötkreatur : levande husdjur av nötkreatur som omfattas av KN-nr ex 0102 10, 0102 90 05 –102 90 79.

2. vuxna nötkreatur : nötkreatur med en levande vikt på mer än 300 kg.

Del VI: Definitioner avseende mjölk- och mejerisektorn

Vid tillämpningen av tullkvoten för smör med ursprung i Nya Zeeland ska formuleringen ”framställt direkt från mjölk eller grädde” inte utesluta sådant smör som framställts från mjölk eller grädde utan användning av lagrade råvaror, i en enda, sluten och oavbruten process som kan innebära att grädden genomgår ett stadium som koncentrerat mjölkfett och/eller att sådant mjölkfett fraktioneras.

Del VIII: Definitioner avseende äggsektorn

1. ägg med skal : fjäderfäägg med skal, färska, konserverade eller kokta, undantaget kläckägg specificerade i 2.

2. kläckägg : fjäderfäägg för kläckning.

3. hela produkter : fågelägg utan skal, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, lämpliga för konsumtion.

4. delprodukter : fågeläggulor, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, lämpliga för konsumtion.

Del VIII: Definitioner avseende sektorn för fjäderfäkött

1. levande fjäderfä : levande höns, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns med en vikt på över 185 gram.

2. kycklingar : levande höns, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns med en högsta vikt på 185 gram.

3. slaktade fjäderfä : döda höns, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns, hela och med eller utan slaktbiprodukter.

4. härledda produkter :

a) produkter enligt punkt a i del XX i bilaga I,

b) produkter enligt punkt b i del XX i bilaga I, utom slaktade fjäderfä och ätbara slaktbiprodukter, så kallade styckningsdelar av fjäderfä,

c) ätbara slaktbiprodukter enligt punkt b i del XX i bilaga I,

d) produkter enligt punkt c i del XX i bilaga I,

e) produkter enligt punkt d och e i del XX i bilaga I,

f) produkter enligt punkt f i del XX i bilaga I utom produkter enligt KN-nr 1602 och 20.

Del IX: Definitioner avseende biodlingssektorn

1. honung : det naturliga söta ämne som Apis mellifera -bin bereder av nektar från växter eller av sekret från levande växtdelar eller av exkret av växtsugande insektsarter på de levande växtdelarna, som bina samlar och omvandlar genom att förena dem med egna särskilda ämnen, deponerar, torkar, lagrar och låter utvecklas i vaxkakor.

Honung kan indelas i följande huvudsorter:

a) Beroende på ursprung

i) blomhonung eller nektarhonung : honung som kommer från växters nektar.

ii) bladhonung : honung som huvudsakligen kommer från exkret från sugande insektsarter ( Hemiptera ) på levande växtdelar eller sekret av levande växtdelar.

b) Beroende på hur den produceras och/eller presenteras

iii) honung i vaxkakor : honung som bina förvarat i cellerna i nybyggda vaxkakor utan yngel eller i tunna bottenplattor för vaxkakor enbart gjorda av bivax och som säljs i hela eller delade täckta vaxkakor.

iv) honung i bitar av vaxkakor : honung som innehåller en eller flera bitar av honung i vaxkakor.

v) självrunnen honung : honung som fått självrinna ur avtäckta vaxkakor utan yngel.

vi) slungad honung : honung som utvinns genom att centrifugera avtäckta vaxkakor utan yngel.

vii) pressad honung : honung som utvinns genom att under svag värme (högst 45oC) eller utan värme pressa vaxkakor utan yngel.

viii) silad honung : honung som utvinns genom att avlägsna främmande oorganiska och organiska ämnen på ett sådant sätt att avsevärda mängder pollen avlägsnas.

bagerihonung : honung som

a) är lämplig för industriellt bruk eller som ingrediens i andra livsmedel som därefter bearbetas och

b) kan

- ha en främmande smak eller lukt, eller

- ha börjat jäsa eller har jäst, eller

- ha överhettats.

2. Med biodlingsprodukter avses honung, bivax, drottninggelé, propolis eller pollen.

BILAGA IV STANDARDKVALITET FÖR RIS OCH SOCKER ENLIGT ARTIKEL 8.1 OCH 8.3

A. Standardkvalitet för paddyris

Följande gäller för paddyris av standardkvalitet:

a) Det ska vara av god och handelsmässig kvalitet och luktfri.

b) Vattenhalten ska uppgå till högst 13 %.

c) Det ska ha en avkastning på 63 viktprocent i hela korn av helt slipat ris (med en tolerans på 3 % klippta korn) varav en viktprocent av korn av helt slipat ris som inte är av felfri kvalitet:

kritaktiga korn av paddyris med andra KN-nummer än 1006 10 27 och 1006 10 98: | 1,5 % |

kritaktiga korn av paddyris med andra KN-nummer än 1006 10 27 och KN 1006 10 98: | 2,0 % |

rödstrimmiga riskorn | 1,0 % |

fläckiga riskorn | 0,50 % |

missfärgade riskorn | 0,25 % |

gula riskorn | 0,02 % |

bärnstensgula riskorn | 0,05 % |

B. Standardkvaliteter för socker

I. Standardkvaliteter för sockerbetor

Betor av standardkvalitet ska ha följande egenskaper:

a) De ska vara av god och marknadsmässig kvalitet.

b) De ska ha ett sockerinnehåll på 16 % vid mottagandet.

II. Standardkvalitet för vitsocker

1. Vitsocker av standardkvalitet ska ha följande egenskaper:

a) Det ska vara av god, äkta och marknadsmässig kvalitet, torrt, enhetligt kristalliserat och jämnt rinnande.

b) Polarisation: minst 99,7.

c) Fuktinnehåll: högst 0,06 %.

d) Innehåll av invertsocker: högst 0,04 %.

e) Antalet enheter som fastställts enligt punkt 2 får inte överstiga 22 sammanlagt, och inte

15 i fråga om askinnehåll,

9 i fråga om färgtyp fastställd enligt den metod som används vid Institut für landwirtschaftliche Technologie und Zuckerindustrie Braunschweig (nedan kallad Braunschweig-metoden ),

6 i fråga om färgning av lösningen, fastställd enligt den metod som används vid International Commission for Uniform Methods of Sugar Analysis (nedan kallad ICUMSA-metoden ).

2. En enhet ska motsvara

a) 0,0018 % askinnehåll enligt ICUMSA-metoden vid 28 grader Brix,

b) 0,5 färgtypenheter enligt Braunschweig-metoden,

c) 7,5 enheter lösningsfärgning enligt ICUMSA-metoden.

3. De metoder som används för att fastställa de faktorer som avses i punkt 1 ska vara desamma som används för att fastställa dessa faktorer inom ramen för interventionsåtgärderna.

III. Standardkvalitet för råsocker

1. Råsocker av standardkvalitet ska ge ett vitsockerutbyte på 92 %.

2. Utbytet för råsocker av betsocker ska beräknas genom att talet för detta sockers polarisationsgrad minskas med

a) sockrets procentuella halt av aska multiplicerad med fyra,

b) sockrets procentuella halt av invertsocker multiplicerad med två,

c) talet 1.

3. Utbytet för råsocker av sockerrör ska beräknas genom att detta sockers polarisationsgrad multiplicerat med två minskas med talet 100.

BILAGA V UNIONSSKALOR FÖR KLASSIFICERING AV SLAKTKROPPAR ENLIGT ARTIKEL 34

A. Unionsskala för klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur

I. Definitioner

Följande definitioner ska gälla:

1. slaktkroppar : hela kroppar av slaktade djur, som är avblodade, urtagna och avhudade,

2. halva slaktkroppar : produkter som erhålls genom en symmetrisk delning av den slaktkropp som avses i 1 genom mitten av varje hals-, bröst-, länd- och korskota och genom bröstbenet och bäckenbensfogen.

II. Kategorier

Slaktkropparna ska delas in i följande kategorier:

A: Slaktkroppar av okastrerade handjur som är yngre än två år.

B: Slaktkroppar av andra okastrerade handjur.

C: Slaktkroppar av kastrerade handjur.

D: Slaktkroppar av hondjur som har kalvat.

E: Slaktkroppar av andra hondjur.

III. Klassificering

Slaktkropparna ska klassificeras genom på varandra följande bedömningar av följande:

1. Konformation enligt följande:

Slaktkroppsprofilernas utveckling, särskilt vad gäller de väsentliga delarna (lår, rygg, bog)

Konformationsklass | Beskrivning |

S Överlägsen | Alla profiler ytterst konvexa. Exceptionell muskelutveckling (dubbel-muskulös slaktkroppstyp). |

E Utmärkt | Alla profiler konvexa till mycket konvexa. Utmärkt muskelutveckling. |

U Mycket bra | På det hela taget konvexa profiler. Mycket god muskelutveckling. |

R Bra | På det hela taget raka profiler. God muskelutveckling. |

O Godtagbar | Raka till konkava profiler. Genomsnittlig muskelutveckling. |

P Mindre bra | Alla profiler konkava till mycket konkava. Mindre god muskelutveckling. |

2. Fettansättning enligt följande definitioner:

Mängd fett på slakkroppens utsida och i brösthålan.

Fettansättningsklass | Beskrivning |

1 Låg | Ingen till låg fettansättning. |

2 Lätt | Lätt fettansättning, köttet synligt nästan överallt. |

3 Genomsnittlig | Köttet, med undantag för lår och bog, nästan överallt täckt med fett, lätta ansamlingar av fett i brösthålan. |

4 Hög | Köttet täckt av fett men fortfarande delvis synligt på lår och bog, vissa tydliga ansamlingar av fett i brösthålan. |

5 Mycket hög | Hela slaktkroppen täckt av fett; stora ansamlingar i brösthålan. |

IV. Presentation

Slaktkroppar och halva slaktkroppar ska ha följande presentation:

1. Utan huvud och utan fötter. Huvudet ska vara avskuret från kroppen vid leden mellan atlaskotan och skallbenet och fötterna ska vara avskurna vid övre eller nedre fotleden.

2. Utan bröst- och bukhålornas organ, med eller utan njurar, njurfett och bäckenfett.

3. Utan könsorgan och dithörande muskler och hos hondjur utan juver eller juverfett.

V. Klassificering och identitetsmärkning

Slakterier som har godkänts enligt artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004[46] ska vidta åtgärder för att säkerställa att alla slaktkroppar eller halva slaktkroppar av vuxna nötkreatur som har slaktats vid dessa slakterier och är försedda med ett kontrollmärke enligt artikel 5.2 jämförd med avsnitt I kapitel III i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004[47] klassificeras och identitetsmärks i enligt med unionsskalan.

Medlemsstaterna får bevilja att yttre fett avlägsnas från slaktkropparna eller de halva slaktkropparna före identitetsmärkningen om detta motiveras av fettansättningen.

B. Unionsskala för klassificering av slaktkroppar av gris

I. Definition

slaktkroppar : kroppar av slaktade grisar, som är avblodade och urtagna, hela eller delade längs mittlinjen.

II. Klassificering

Slaktkroppar ska indelas i klasser enligt sitt uppskattade innehåll av magert kött och klassificeras enligt följande:

Klass | Magert kött som andel av slaktkroppsvikten |

S | 60 % eller mer* |

E | 55 % eller mer |

U | 50 % eller mer, men mindre är 55 % |

R | 45 % eller mer, men mindre är 50 % |

O | 40 % eller mer, men mindre är 45 % |

P | Mindre än 40 % |

* [Medlemsstaterna får införa en särskild klass för 60 % eller mer magert kött, angiven med bokstaven S, för grisar som har slaktats på deras territorium.] |

III. Presentation

Slaktkroppar ska presenteras utan tunga, borst, klövar, könsorgan, ister, njurar och mellangärde.

IV. Innehåll av magert kött

1. Innehållet av magert kött ska bedömas med av kommissionen godkända klassificeringsmetoder. Endast statistiskt utprövade bedömningsmetoder grundade på fysisk mätning av en eller flera anatomiska delar av grisslaktkroppen får godkännas. För att en klassificeringsmetod ska kunna godkännas måste det statistiska felet vid bedömningen underskrida en angiven högsta toleransnivå.

2. Slaktkropparnas kommersiella värde ska dock inte bestämmas enbart på grundval av deras innehåll av magert kött.

V. Identifiering av slaktkroppar

Om inte annat har föreskrivits av kommissionen ska klassifierade slaktkroppar identifieras genom märkning i enlighet med unionsskalan.

C. Unionsskala för klassificering av slaktkroppar av får

I. Definition

När det gäller begreppen slaktkroppar och halva slaktkroppar ska definitionerna i punkt A.I gälla.

II. Kategorier

Slaktkropparna ska delas in i följande kategorier:

A: Slaktkroppar av får som är yngre än tolv månader.

B: Slaktkroppar av andra får.

III. Klassificering

Slaktkropparna ska klassificeras genom tillämpning av bestämmelserna i punkt A.III med nödvändiga ändringar. Begreppet ”lår” i punkt A.III.1 och på raderna 3 och 4 i tabellen under punkt A.III.2 ska dock ersättas med begreppet ”bakkvartspart”.

IV. Presentation

Slaktkroppar och halva slaktkroppar ska presenteras utan huvud (avskilt vid leden mellan atlaskotan och skallbenet), fötter (avskilda vid övre eller nedre fotleden), svans (avskild mellan sjätte och sjunde svanskotan), juver, könsdelar, lever och organpaket. Njurar och njurfett inkluderas i slaktkroppen.

V. Identifiering av slaktkroppar

Klassificerade slaktkroppar och halva slaktkroppar ska identifieras genom märkning i enlighet med unionsskalan.

BILAGA VI NATIONELLA OCH REGIONALA KVOTER FÖR PRODUKTION AV SOCKER, ISOGLUKOS OCH INULINSIRAP ENLIGT ARTIKEL 50 från och med regleringsåret 2010/11 ska följande gälla

(ton)

Medlemsstater eller regioner (1) | Socker (2) | Isoglukos (3) | Inulinsirap (4) |

Belgien | 676 235,0 | 114 580,2 | 0 |

Bulgarien | 0 | 89 198,0 |

Tjeckien | 372 459,3 |

Danmark | 372 383,0 |

Tyskland | 2 898 255,7 | 56 638,2 |

Irland | 0 |

Grekland | 158 702,0 | 0 |

Spanien | 498 480,2 | 53 810,2 |

Frankrike (utom de utomeuropeiska departementen) | 3 004 811,15 | 0 |

De franska utomeuropeiska departementen | 432 220,05 |

Italien | 508 379,0 | 32 492,5 |

Lettland | 0 |

Litauen | 90 252,0 |

Ungern | 105 420,0 | 220 265,8 |

Nederländerna | 804 888,0 | 0 | 0 |

Österrike | 351 027,4 |

Polen | 1 405 608,1 | 42 861,4 |

Portugal (fastlandet) | 0 | 12 500,0 |

Autonoma regionen Azorerna | 9 953,0 |

Rumänien | 104 688,8 | 0 |

Slovenien | 0 |

Slovakien | 112 319,5 | 68 094,5 |

Finland | 80 999,0 | 0 |

Sverige | 293 186,0 |

Förenade Kungariket | 1 056 474,0 | 0 |

TOTALT | 13 336 741,2 | 690 440,8 | 0 |

BILAGA VII NÄRMARE FÖRESKRIFTER FÖR ÖVERFÖRINGAR AV SOCKER- ELLER ISOGLUKOSKVOTER ENLIGT ARTIKEL 53 I

Vid tillämpning av denna bilaga avses med

a) sammanslagning av företag : att sammanföra två eller flera företag till ett enda företag,

b) överlåtelse av ett företag : överföring eller övertagande av tillgångar som tillhör ett företag, vilket har tilldelats kvoter, till fördel för ett eller flera andra företag,

c) överlåtelse av en fabrik : överföring av äganderätten till en teknisk enhet, inklusive hela den anläggning som behövs för att tillverka produkten i fråga, till ett eller flera företag, som helt eller delvis övertar produktionen hos det företag som överför sin äganderätt,

d) arrendering av en fabrik : arrendeavtal för en teknisk enhet som arrendatorn avser att driva, inklusive hela den anläggning som behövs för tillverkning av socker, som ingås för minst tre på varandra följande regleringsår och som parterna förbinder sig att inte säga upp före utgången av det tredje året, med ett företag som är etablerat inom samma medlemsstat som fabriken i fråga, förutsatt att företaget som arrenderar nämnda enhet efter det att arrendeavtalet börjat gälla kan betraktas som ett enbart sockerproducerande företag beträffande hela sin produktion.

II

1. I händelse av en sammanslagning eller överlåtelse av sockerproducerande företag och i händelse av överlåtelse av sockerfabriker ska kvoterna, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2, ändras enligt följande:

a) Vid en sammanslagning av sockerproducerande företag ska medlemsstaterna tilldela det företag som skapas genom sammanslagningen en kvot som är lika med summan av de kvoter som företagen hade tilldelats före sammanslagningen.

b) Vid överlåtelse av ett sockerproducerande företag ska medlemsstaten tilldela mottagaren det överlåtna företagets kvot för sockerproduktion. Om det finns mer än en mottagare ska fördelningen göras i proportion till den sockerproduktion som var och en av dem tar över.

c) Vid en överlåtelse av en sockerfabrik ska medlemsstaten minska kvoten för det överlåtande företaget och öka kvoten för mottagande företag i proportion till den produktion som vart och ett av företagen tar över.

2. Om några av de sockerbets- eller sockerrörsodlare som direkt berörs av någon av de transaktioner som avses i punkt 1 uttryckligen tillkännager sin önskan att leverera sina betor eller sockerrör till ett sockerproducerande företag som inte är part i dessa transaktioner, kan medlemsstaten genomföra fördelningen av kvoter på grundval av den produktion som tas över av det företag till vilket de avser att leverera sina betor eller sockerrör.

3. I händelse av nedläggning under andra förhållanden än de som avses i punkt 1 får medlemsstaten tilldela ett eller flera sockerproducerande företag den del av kvoten som berörs av nedläggningen; nedläggningen kan gälla

a) ett sockerproducerande företag,

b) en eller flera anläggningar som ingår i ett sockerproducerande företag.

Även i de fall som avses i punkt b i första stycket kan medlemsstaten, om några av de berörda odlarna uttryckligen tillkännager sin önskan att leverera sina betor eller sockerrör till ett bestämt sockerproducerande företag, tilldela det företag till vilket de avser att leverera sina produkter en kvot som står i proportion till den kvantitet som odlarna vill leverera till företaget.

4. Om det undantag som avses i artikel 43.6 åberopas kan medlemsstaten kräva att de betodlare och sockerföretag som berörs av avvikelsen inkluderar särskilda bestämmelser i sina branschavtal, som gör det möjligt för medlemsstaten att tillämpa punkterna 2 och 3 i detta avsnitt.

5. Om en fabrik som tillhör ett sockerproducerande företag utarrenderas kan medlemsstaten minska kvoten för det företag som arrenderar ut fabriken och överföra denna del av kvoten på det företag som arrenderar fabriken i avsikt att producera socker där.

Om arrendet upphör inom den period på tre regleringsår som avses i punkt I d ska den justering av kvoten som gjorts enligt första stycket i denna punkt återkallas retroaktivt av medlemsstaten till den dag då arrendet började löpa. Om avtalet emellertid upphör på grund av force majeure ska medlemsstaten inte vara förpliktigad att återkalla justeringen.

6. Om ett sockerproducerande företag inte längre kan garantera att det kan fullgöra sina skyldigheter enligt unionslagstiftningen gentemot berörda sockerbets- eller sockerrörsodlare, och om de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten har fastlagt att så är fallet, kan medlemsstaten för ett eller flera regleringsår överföra den del av kvoterna som berörs till ett eller flera sockerproducerande företag i proportion till storleken på den produktion de tar över.

7. Om en medlemsstat ger ett sockerproducerande företag pris- och avsättningsgarantier avseende bearbetning av sockerbetor till etylalkohol, kan medlemsstaten i samförstånd med företaget och de berörda sockerbetsodlarna överföra hela eller en del av kvoterna för sockertillverkning till ett eller flera andra företag för ett eller flera regleringsår.

III

Vid sammanslagning eller överlåtelse av isoglukosproducerande företag eller överlåtelse av en isoglukosproducerande fabrik får medlemsstaten fördela de berörda kvoterna för produktion av isoglukos till ett eller flera andra företag, vare sig de redan har en produktionskvot eller inte.

IV

Åtgärder enligt avsnitten II och III kan endast vidtas om

a) hänsyn har tagits till alla berörda parters intressen,

b) den berörda medlemsstaten anser att dessa åtgärder kan förbättra sockerbets-, sockerrörs- och sockerproduktionssektorernas struktur,

c) de gäller företag etablerade inom de territorier som kvoterna i bilaga VI avser.

V

Om sammanslagningen eller överlåtelsen sker mellan den 1 oktober och den 30 april det följande året ska bestämmelserna i avsnitten II och III gälla för det innevarande regleringsåret.

Om sammanslagningen eller överlåtelsen sker mellan den 1 maj och den 30 september samma år ska bestämmelserna i avsnitten II och III gälla för det påföljande regleringsåret.

VI

Vid tillämpningen av avsnitten II och III ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om de justerade kvoterna inom 15 dagar efter utgången av de perioder som anges i avsnitt V.

BILAGA VIII NATIONELLA KVOTER FÖR PRODUKTION AV MJÖLK OCH ANDRA MJÖLKPRODUKTER ENLIGT ARTIKEL 59

(Kvantiteter (i ton) per tolvmånadersperiod och medlemsstat:)

Belgien | 36,91 |

Bulgarien | 39,10 |

Tjeckien | 42,10 |

Danmark | 43,68 |

Tyskland | 40,11 |

Estland | 43,10 |

Grekland | 36,10 |

Spanien | 36,37 |

Frankrike | 39,48 |

Irland | 35,81 |

Italien | 36,88 |

Cypern | 34,60 |

Lettland | 40,70 |

Litauen | 39,90 |

Luxemburg | 39,17 |

Ungern | 38,50 |

Nederländerna | 42,36 |

Österrike | 40,30 |

Polen | 39,00 |

Portugal | 37,30 |

Rumänien | 38,50 |

Slovenien | 41,30 |

Slovakien | 37,10 |

Finland | 43,40 |

Sverige | 43,40 |

Förenade Kungariket | 39,70 |

BILAGA X BUDGET FÖR STÖDPROGRAM ENLIGT ARTIKEL 136.1

I 1 000 EUR |

Belgien | veau, viande de veau/kalfsvlees/Kalbfleisch |

Bulgarien | месо от малки телета |

Tjeckien | Telecí |

Danmark | Lyst kalvekød |

Tyskland | Kalbfleisch |

Estland | Vasikaliha |

Grekland | μοσχάρι γάλακτος |

Spanien | Ternera blanca, carne de ternera blanca |

Frankrike | veau, viande de veau |

Irland | Veal |

Italien | vitello, carne di vitello |

Cypern | μοσχάρι γάλακτος |

Lettland | Teļa gaļa |

Litauen | Veršiena |

Luxemburg | veau, viande de veau/Kalbfleisch |

Ungern | Borjúhús |

Malta | Vitella |

Nederländerna | Kalfsvlees |

Österrike | Kalbfleisch |

Polen | Cielęcina |

Portugal | Vitela |

Rumänien | carne de vițel |

Slovenien | Teletina |

Slovakien | Teľacie mäso |

Finland | vaalea vasikanliha/ljust kalvkött |

Sverige | ljust kalvkött |

Förenade Kungariket | Veal |

B. Kött av nötkreatur som är äldre än åtta månader men högst tolv månader

[(Bokstavsbeteckning för kategorin: Z)]:

Saluföringsland | Varubeteckning |

Belgien | jeune bovin, viande de jeune bovin/jongrundvlees/Jungrindfleisch |

Bulgarien | Телешко месо |

Tjeckien | hovězí maso z mladého skotu |

Danmark | Kalvekød |

Tyskland | Jungrindfleisch |

Estland | noorloomaliha |

Grekland | νεαρό μοσχάρι |

Spanien | Ternera, carne de ternera |

Frankrike | jeune bovin, viande de jeune bovin |

Irland | rosé veal |

Italien | vitellone, carne di vitellone |

Cypern | νεαρό μοσχάρι |

Lettland | jaunlopa gaļa |

Litauen | Jautiena |

Luxemburg | jeune bovin, viande de jeune bovin/Jungrindfleisch |

Ungern | Növendék marha húsa |

Malta | Vitellun |

Nederländerna | rosé kalfsvlees |

Österrike | Jungrindfleisch |

Polen | młoda wołowina |

Portugal | Vitelão |

Rumänien | carne de tineret bovin |

Slovenien | meso težjih telet |

Slovakien | mäso z mladého dobytka |

Finland | vasikanliha/kalvkött |

Sverige | Kalvkött |

Förenade Kungariket | Beef |

2. De varubeteckningar som avses i punkt 1 får kompletteras med en uppgift om namnet eller beteckningen på den styckningsdel eller slaktbiprodukt det är fråga om.

3. De varubeteckningar som anges för kategori V i del A i tabellen i punkt 1 och eventuella nya beteckningar som härrör från dessa varubeteckningar får endast användas om kraven i denna bilaga är uppfyllda.

Framför allt får orden veau, ternera, kalv, Kalb, veal, vitello, kalf, μοσχάρι, vitella och vitela inte användas i handelsbeteckningar eller i märkning som avser kött av djur på mer än tolv månader.

4. Villkoren i punkt 1 ska inte tillämpas på kött av nötkreatur som omfattas av en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning som före den 29 juni 2007 registrerats i enlighet med förordning (EG) nr 510/2006.

Del II. Vinprodukter

(1) Vin

Vin är den produkt som framställs uteslutande genom total eller partiell alkoholjäsning av krossade eller okrossade färska druvor eller av druvmust.

Vin ska

a) eventuellt till följd av de processer som anges i del I avsnitt B i bilaga XIII, ha en verklig alkoholhalt av lägst 8,5 volymprocent, förutsatt att vinet uteslutande härrör från druvor som har skördats inom vinodlingszonerna A och B enligt tillägget till denna bilaga, och lägst 9 volymprocent inom övriga vinodlingszoner,

b) genom undantag från den i övrigt tillämpliga lägsta verkliga alkoholhalten, om det har en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, oavsett om processerna i del I avsnitt B i bilaga XIII har följts, ha en verklig alkoholhalt av lägst 4,5 volymprocent,

c) ha en total alkoholhalt på mer än 15 volymprocent; genom undantag får följande gälla:

- den övre gränsen för den totala alkoholhalten får uppgå till 20 volymprocent för viner från vissa vinodlingsområden i unionen, vilka ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 162.1, om vinerna har framställts utan berikning,

- den övre gränsen för den totala alkoholhalten får överstiga 15 volymprocent för viner med en skyddad ursprungsbeteckning som har framställts utan berikning,

d) med förbehåll för undantag som kan fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 162.1, ha en total syrahalt, uttryckt som vinsyra, på minst 3,5 g/l eller 46,6 mval/l.

”Retsina” är vin som uteslutande produceras på Greklands geografiska territorium av druvmust behandlad med kåda från aleppotall. Användning av kåda från aleppotall är endast tillåten för att erhålla Retsinavin på de villkor som fastställs i gällande grekisk lagstiftning.

Med avvikelse från led b ska ”Tokaji eszencia” och ”Tokajská esencia” betraktas som vin.

Trots vad som sägs i artikel 163.2 får dock medlemsstaterna tillåta användningen av termen ”vin” om

a) den åtföljs av ett namn på en frukt i ett sammansatt ord för att saluföra produkter som erhållits genom jäsning av andra bär och frukter än druvor, eller

b) den är en del av ett sammansatt ord.

All sammanblandning med produkter svarande mot kategorierna av vin i denna bilaga ska undvikas.

(2) Ungt icke färdigjäst vin

Ungt icke färdigjäst vin är vin vars alkoholjäsning ännu inte är färdig och som ännu inte har skilts från bottensatsen (vindruv).

(3) Likörvin

Likörvin är en produkt som

a) har en verklig alkoholhalt av lägst 15 volymprocent och högst 22 volymprocent,

b) har en total alkoholhalt på lägst 17,5 volymprocent, utom för vissa likörviner med en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning som ingår i den förteckning som ska sammanställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 162.1,

c) framställs av

- delvis jäst druvmust,

- vin,

- en blandning av dessa produkter, eller

- druvmust eller en blandning av druvmust och vin, när det gäller vissa likörviner med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 162.1,

d) har en ursprunglig naturlig alkoholhalt på lägst 12 volymprocent, utom för vissa likörviner med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning som ingår i den förteckning som ska sammanställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 162.1,

e) tillsatts följande

i) enskilt eller som blandning:

- neutral alkohol framställd av vinprodukter, inklusive alkohol som framställts genom destillation av torkade druvor, med en verklig alkoholhalt av lägst 96 volymprocent,

- destillat av vin eller torkade druvor med en verklig alkoholhalt av lägst 52 volymprocent och högst 86 volymprocent,

ii) om lämpligt tillsammans med någon eller några av följande produkter:

- koncentrerad druvmust,

- en blandning av en av de produkter som avses i led e i med en druvmust enligt led c första och fjärde strecksatsen,

f) med undantag från led e, när det gäller vissa likörviner med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning som ingår i den förteckning som ska sammanställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 162.1, har tillsatts

i) någon av de produkter som förtecknas i led e i eller en blandning av dessa, eller

ii) en eller flera av följande produkter:

- alkohol av vin eller av torkade druvor, med en verklig alkoholhalt av lägst 95 volymprocent och högst 96 volymprocent,

- sprit som härrör från destillation av vin eller återstoder från vindruvspressning som har en verklig alkoholhalt av lägst 52 volymprocent och högst 86 volymprocent,

- sprit som härrör från destillation av torkade druvor, med en verklig alkoholhalt av lägst 52 volymprocent och mindre än 94,5 volymprocent, och

iii) i förekommande fall en eller flera av följande produkter:

- delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor,

- koncentrerad druvmust som koncentrerats genom direkt uppvärmning men som i övrigt uppfyller definitionen på koncentrerad druvmust,

- koncentrerad druvmust,

- en blandning av en av de produkter som avses i led f ii med en druvmust enligt led c första och fjärde strecksatsen.

(4) Mousserande vin

Mousserande vin är en produkt som

a) framställs vid den första eller andra alkoholjäsningen av

- färska druvor,

- druvmust, eller

- vin,

b) när behållaren öppnas, avger koldioxid som uteslutande härrör från jäsning, och

c) som har ett övertryck, på grund av koldioxid i lösningen, på minst 3 bar när den förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20°C, och

d) för vilken den totala alkoholhalten av de cuvéer som är avsedda för dess framställning inte får understiga 8,5 volymprocent.

(5) Mousserande kvalitetsviner

Mousserande kvalitetsvin är den produkt som

a) framställs vid den första eller andra alkoholjäsningen av

- färska druvor,

- druvmust,

- vin,

b) när behållaren öppnas, avger koldioxid som uteslutande härrör från jäsning, och

c) som har ett övertryck, på grund av koldioxid i lösningen, på minst 3,5 bar när den förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20°C, och

d) för vilken den totala alkoholhalten av de cuvéer som är avsedda för dess framställning inte får understiga 9 volymprocent.

(6) Mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ

Mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ är mousserande kvalitetsvin

a) som, när det utgör en cuvée, endast framställs genom användning av druvmust eller delvis jäst druvmust som härrör från särskilda druvsorter på en förteckning som ska upprättas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 162.1;

mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ som framställs traditionellt med användning av vin ska, när det utgör en cuvée, fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 162.1,

b) som har ett övertryck, på grund av koldioxid i lösningen, på minst 3 bar när det förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20°C,

c) vars verkliga alkoholhalt inte får understiga 6 volymprocent, och

d) vars totala alkoholhalt inte får understiga 10 volymprocent.

(7) Mousserande vin tillsatt med koldioxid

Mousserande vin tillsatt med koldioxid är en produkt som

a) framställs av vin utan en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning,

b) när behållaren öppnas, avger koldioxid som helt eller delvis är tillsatt, och och

c) som har ett övertryck, på grund av koldioxid i lösningen, på minst 3 bar när den förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20°C.

(8) Pärlande vin

Pärlande vin är den produkt som

a) framställs av vin med en total alkoholhalt av lägst 9 volymprocent,

b) har en verklig alkoholhalt av lägst 7 volymprocent,

c) har ett övertryck på minst 1 bar och högst 2,5 bar, på grund av endogen koldioxid i lösningen, när den förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20°C, och

d) tappas på behållare som rymmer högst 60 liter.

(9) Pärlande vin tillsatt med koldioxid

Pärlande vin tillsatt med koldioxid är den produkt som

a) framställs av vin,

b) har en verklig alkoholhalt av lägst 7 volymprocent och en total alkoholhalt av lägst 9 volymprocent,

c) har ett övertryck på minst 1 bar och högst 2,5 bar, på grund av helt eller delvis tillsatt koldioxid i lösningen, när den förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20°C, och

d) tappas på behållare som rymmer högst 60 liter.

(10) Druvmust

Druvmust är den flytande produkt som på naturlig väg eller genom fysikaliska processer framställs av färska druvor. Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i druvmust är 1 volymprocent.

(11) Delvis jäst druvmust

Delvis jäst druvmust är den produkt som framställs genom jäsning av druvmust med en verklig alkoholhalt på över 1 volymprocent, men lägre än tre femtedelar av dess totala alkoholhalt i volymprocent.

(12) Delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor

Delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor är den produkt som framställs genom partiell jäsning av druvmust från lätt torkade druvor, vars totala sockerhalt före jäsning är minst 272 g/l och vars naturliga och verkliga alkoholhalt inte får vara lägre än 8 volymprocent. Vissa viner, som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 162.1, och som motsvarar dessa krav ska dock inte betraktas som delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor.

(13) Koncentrerad druvmust

Koncentrerad druvmust är icke-karamelliserad druvmust som framställs genom partiell dehydratisering av druvmust med varje godkänd metod utom direkt uppvärmning, på så sätt att refraktometern använd enligt en metod som ska fastställas i enlighet med artikel 165.1 tredje stycket och artikel 172 d, anger 50,9 % eller däröver vid 20 °C.

Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i koncentrerad druvmust är 1 volymprocent.

(14) Rektifierad koncentrerad druvmust

Rektifierad koncentrerad druvmust är den flytande icke-karamelliserade produkt som

a) framställs genom partiell dehydratisering av druvmust med varje godkänd metod utom direkt uppvärmning, på så sätt att refraktometern använd enligt en metod som ska fastställas i enlighet med artikel 165.1 tredje stycket och artikel 172 d, anger 61,7 % eller däröver vid 20°C,

b) har genomgått godkänd behandling vad gäller avsyrning och avlägsnande av andra beståndsdelar än socker,

c) har följande egenskaper:

- ett pH-värde på högst 5 vid 25 ° brix,

- en optisk densitet på högst 0,100 vid 425 nm och en transmissionslängd av 1 cm vid 25 ° brix,

- en sackaroshalt som inte kan påvisas med en analysmetod som ska fastställas,

- ett Folin-Ciocalteu-index på högst 6,00 vid 25 ° brix,

- en titrerbar syrahalt på högst 15 milliekvivalenter/kg av det totala sockerinnehållet,

- en svaveldioxidhalt på högst 25 mg/kg av det totala sockerinnehållet,

- en total katjonhalt på högst 8 mval/kg av det totala sockerinnehållet,

- en ledningsförmåga vid 25 ° brix och 20 °C på högst 120 micro-Siemens/cm,

- en hydroxymetylfurfuralhalt på högst 25 mg/kg av det totala sockerinnehållet,

- spår av mesoinositol.

Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i rektifierad koncentrerad druvmust är 1 volymprocent.

(15) Vin från lätt torkade druvor

Vin från lätt torkade druvor är den produkt som

a) framställs utan berikning, av druvor som lämnats i sol eller skugga för partiell dehydratisering,

b) har en total alkoholhalt av minst 16 volymprocent och en verklig alkoholhalt av minst 9 volymprocent, och

c) har en naturlig alkoholhalt av minst 16 volymprocent (eller 272 gram socker/liter).

(16) Vin av övermogna druvor

Vin av övermogna druvor är den produkt som

a) produceras utan berikning,

b) har en naturlig alkoholhalt på mer än 15 volymprocent, och

c) har en total alkoholhalt av lägst 15 volymprocent och en verklig alkoholhalt av lägst 12 volymprocent.

Medlemsstaterna får föreskriva en lagringsperiod för denna produkt.

(17) Vinättika

Vinättika är ättika som

a) framställs uteslutande genom ättiksyrajäsning av vin, och

b) har en total syrahalt uttryckt som ättiksyra på minst 60 g/l.

Del III. Mjölk och mjölkprodukter

1. Med termen ”mjölk” avses uteslutande det normala juversekret som erhålls vid en eller flera mjölkningar, utan någon tillsats och utan att något avlägsnats från detta.

Termen ”mjölk” får emellertid användas

a) för mjölk som har genomgått behandling utan att dess sammansättning förändrats och för mjölk vars fetthalt har standardiserats i enlighet med del IV i denna bilaga,

b) i förening med ett eller flera ord för att beteckna mjölkens typ, kvalitet, ursprung och/eller avsedda användningsområde eller för att beskriva den fysiska behandling den har varit föremål för eller den ändring som har gjorts av dess sammansättning, förutsatt att ändringen är begränsad till tillsats och/eller avlägsnande av naturliga mjölkbeståndsdelar.

2. I denna del avses med ”mjölkprodukter” produkter som framställts uteslutande av mjölk, varvid gäller att ämnen som är nödvändiga för framställningen av dessa produkter får tillsättas, förutsatt att dessa ämnen inte används i syfte att helt eller delvis ersätta någon mjölkbeståndsdel.

Följande ska reserveras uteslutande för mjölkprodukter:

a) Följande beteckningar som används i alla avsättningsled:

i) vassle

ii) grädde

iii) smör

iv) kärnmjölk

v) smörolja

vi) kaseiner

vii) vattenfritt mjölkfett

viii) ost

ix) yoghurt

x) kefir

xi) kumiss

xii) viili/fil

xiii) smetana

xiv) fil

b) Beteckningar eller namn i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 2000/13/EG som faktiskt används för mjölkprodukter.

3. Termen ”mjölk” och de beteckningar som används för mjölkprodukter får även användas i förening med ett eller flera ord för att beteckna sammansatta produkter i vilka ingen del ersätter eller är avsedd att ersätta någon mjölkbeståndsdel och i vilka mjölk eller en mjölkprodukt utgör en väsentlig beståndsdel, antingen med avseende på kvantitet eller produktens karaktär.

4. Ursprunget avseende mjölk och mjölkprodukter, som ska definieras av kommissionen, ska anges om mjölken och mjölkprodukterna inte kommer från kor.

5. De beteckningar som avses i punkterna 1, 2 och 3 i denna del får inte användas för någon annan produkt än de produkter som anges i den punkten.

Denna bestämmelse ska emellertid inte gälla för produktbeteckningar vars beskaffenhet klart framgår av det sätt på vilka dessa produkter traditionellt används eller när beteckningarna klart används för att beskriva en kännetecknande egenskap hos produkten.

6. Med avseende på andra produkter än de som beskrivs i punkterna 1, 2 och 3 i denna del får ingen märkning, affärshandling, reklammaterial eller någon form av reklam enligt definitionen i artikel 2 i rådets direktiv 2006/114/EG[48], eller någon presentationsform användas som anger, låter förstå eller antyder att produkten är en mejeriprodukt.

När det gäller en produkt som innehåller mjölk eller mjölkprodukter får emellertid beteckningen mjölk eller de beteckningar som avses punkt 2 andra stycket i denna del endast användas för att beskriva basråvarorna och för att ange ingredienserna i enlighet med direktiv 2000/13/EG.

Del IV. Mjölk avsedd som livsmedel enligt KN-nummer 0401

I. Definitioner

Vid tillämpning av denna del avses med

a) mjölk : mjölkavkastningen från en eller flera kor,

b) konsumtionsmjölk : de produkter som anges i punkt III och som utan ytterligare bearbetning ska levereras till konsumenten,

c) fetthalt : mjölkens fetthalt uttryckt i massprocent,

d) proteinhalt : mjölkens proteinhalt i massprocent, beräknat genom multiplicering av mjölkens totala kvävehalt, uttryckt i massprocent, med 6,38.

II. Leverans eller försäljning till slutkonsumenten

(1) Endast den mjölk som uppfyller de krav som har fastställts för konsumtionsmjölk får utan bearbetning, antingen direkt eller genom restauranger, sjukhus, personalrestauranger eller andra liknande storkök, levereras eller säljas till slutkonsumenten.

(2) Varubeteckningarna för dessa produkter framgår av punkt III i denna del. De förbehålls de produkter som anges där, utan att detta påverkar deras användning i sammansatta beteckningar.

(3) Medlemsstaten ska vidta åtgärder i syfte att informera konsumenten om produkternas art eller sammansättning i alla de fall då utelämnande av sådan information skulle kunna skapa förvirring hos konsumenten.

III. Konsumtionsmjölk

1. Följande produkter ska betraktas som konsumtionsmjölk:

a) Obehandlad mjölk: mjölk som har uppvärmts till högst 40°C och som inte genomgått annan behandling som har en likvärdig effekt.

b) Helmjölk: värmebehandlad mjölk som vad gäller fetthalt uppfyller ett av följande krav:

i) Standardiserad helmjölk: mjölk med en fetthalt på minst 3,50 % (m/m). Medlemsstaterna får emellertid meddela föreskrifter om ytterligare en kategori helmjölk med en fetthalt på minst 4,00 % (m/m).

ii) Mjölk med naturlig fetthalt: mjölk vars fetthalt inte har ändrats sedan mjölkningsstadiet, varken genom tillsats eller borttagande av mjölkfett eller genom uppblandning med mjölk vars naturliga fetthalt har ändrats. Fetthalten får dock inte underskrida 3,50 % (m/m).

c) Mellanmjölk: värmebehandlad mjölk vars fetthalt har sänkts till lägst 1,50 % (m/m) och högst 1,80 % (m/m).

d) Skummjölk (”lättmjölk/minimjölk”): värmebehandlad mjölk vars fetthalt har sänkts till högst 0,50 % (m/m).

Värmebehandlad mjölk som inte uppfyller kraven på fetthalt i första stycket leden b, c och d ska anses vara konsumtionsmjölk under förutsättning att fetthalten på förpackningen är tydligt angiven med en decimal och lättläst enligt följande:”… % fett”. Sådan mjölk ska inte betecknas som helmjölk, mellanmjölk eller skummjölk.

2. Utan att det påverkar punkt 1 b ii ska endast följande ändringar vara tillåtna:

a) För att iaktta de fetthalter som föreskrivs för konsumtionsmjölk får mjölkens naturliga fetthalt ändras genom borttagande eller tillsats av grädde eller genom tillsats av helmjölk, mellanmjölk eller skummjölk.

b) Berikning av mjölken med proteiner från mjölk, mineralsalter eller vitaminer.

c) Minskning av mjölkens laktoshalt genom att den omvandlas till glukos och galaktos.

De ändringar i mjölkens sammansättning som avses i b och c är endast tillåtna om de anges på produktens förpackning väl synligt, outplånligt och på ett sådant sätt att det är lätt att läsa. Det förhållandet att dessa uppgifter anges innebär inget undantag från skyldigheten att förse produkten med den näringsvärdesdeklaration som avses i direktiv 90/496/EEG[49]. Om mjölken berikas med proteiner ska den berikade mjölken ha en proteinhalt på minst 3,8 % (m/m).

Medlemsstaterna får dock begränsa eller förbjuda de förändringar av mjölkens sammansättning som avses i b och c.

3. Konsumtionsmjölk ska uppfylla följande krav:

a) Den ska ha en fryspunkt som närmar sig den medelfryspunkt som konstateras för obehandlad mjölk i det ursprungliga uppsamlingsområdet.

b) Den ska ha en massa på minst 1 028 gram per liter som konstateras vid 20°C för mjölk med en fetthalt på 3,5 % (m/m), eller likvärdig vikt per liter när fråga är om mjölk med annan fetthalt.

c) Den ska ha en proteinhalt på minst 2,9 % (m/m) som konstateras för mjölk med en fetthalt på 3,5 % (m/m), eller en likvärdig koncentration när fråga är om mjölk med en annan fetthalt.

Del V. Produkter från fjäderfäköttsektorn

I Denna del av denna bilaga ska tillämpas på saluföring i unionen, genom affärsverksamhet eller handel, av vissa typer och presentationer av fjäderfäkött eller fjäderfäköttberedningar och produkter baserade på slaktbiprodukter av fjäderfä av följande arter:

- Gallus domesticus

- Ankor

- Gäss

- Kalkoner

- Pärlhöns

Dessa bestämmelser ska också gälla för fjäderfäkött i saltlake enligt KN-nummer 0210 99 39.

II Definitioner

(1) fjäderfäkött : fjäderfäkött som är lämpligt som livsmedel och som inte har genomgått någon annan behandling än kylbehandling.

(2) färskt fjäderfäkött : fjäderfäkött som förvaras vid en temperatur som inte vid något tillfälle får understiga – 2 °C eller överstiga + 4 °C och som inte har styvnat på grund av kylningsprocessen. Dock får medlemsstaterna fastställa något avvikande temperaturkrav för den erforderliga minimitiden för styckning och hantering av färskt fjäderfäkött som äger rum hos detaljhandlare eller i lokaler som är belägna vid försäljningsställen, och där styckningen och hanteringen uteslutande sker på platsen i samband med direkt försäljning till konsumenten.

(3) fryst fjäderfäkött : fjäderfäkött som nedfryses så snart som möjligt inom ramarna för de normala slaktförfarandena och som förvaras vid en temperatur som inte vid något tillfälle får vara högre än – 12 °C.

(4) djupfryst fjäderfäkött : fjäderfäkött som ska förvaras vid en temperatur som inte vid något tillfälle får vara högre än -18°C inom de toleranser som föreskrivs i rådets direktiv 89/108/EEG[50].

(5) fjäderfäköttberedningar : fjäderfäkött, inklusive finfördelat fjäderfäkött, till vilket livsmedel, smakämnen eller andra tillsatser har tillförts eller vilket har genomgått processer som inte är tillräckliga för att ändra köttets muskelfiberstruktur.

(6) beredning baserad på färskt fjäderfäkött : en beredning baserad på fjäderfäkött i vilken färskt fjäderfäkött har använts.

Dock får medlemsstaterna fastställa något avvikande temperaturkrav som är tillämpliga för den erforderliga minimitiden och endast i den omfattning som krävs för att underlätta den styckning och behandling som genomförs i fabriken under produktion av beredningar baserade på färskt fjäderfäkött.

(7) fjäderfäköttprodukt : en köttprodukt enligt definitionen i bilaga I punkt 7.1 i förordning (EG) nr 853/2004 i vilken fjäderfäkött har använts.

Del VI. Bredbara fetter

De produkter som avses i artikel 163 får inte levereras eller överlåtas utan bearbetning till konsumenten vare sig direkt eller genom restauranger, sjukhus, personalmatsalar eller liknande inrättningar om de inte uppfyller de krav som anges i bilagan.

Varubeteckningarna för dessa produkter ska vara de som anges i denna del.

Varubeteckningarna nedan ska endast gälla för de produkter som anges där enligt följande KN-nummer och med en fetthalt på minst 10 men mindre än 90 viktprocent:

a) Mjölkfetter enligt KN-nummer 0405 och ex2106.

(b) Fetter enligt KN-nummer ex1517.

c) Blandningar av vegetabiliska och/eller animaliska fetter enligt KN-nummer ex 1517 och ex 2106.

Fetthalten exklusive salt ska vara minst två tredjedelar av torrsubstansen.

Dessa varubeteckningar ska endast tillämpas på produkter som förblir fasta vid en temperatur av 20° C och som är bredbara.

Definitionerna gäller dock inte

a) beteckningar på produkter vars exakta beskaffenhet klart framgår av den traditionella användningen och/eller när beteckningarna uppenbart används för att beskriva en karakteristisk egenskap hos produkten,

b) koncentrerade produkter (smör, margarin, blandningar) med en fetthalt av 90 % eller mer.

Fettgrupp | Varubeteckning | Produktkategori |

Definitioner | Ytterligare beskrivning av kategorin med angivelse av fetthalten i viktprocent |

A. Mjölkfetter Produkter i form av en fast, bredbar emulsion, framför allt av typen vatten-i-olja, som uteslutande utvinns ur mjölk och/eller vissa mjölkprodukter, och där fettet är den väsentliga värdebeståndsdelen. Andra ämnen, som är nödvändiga för framställningen, kan dock tillsättas, under förutsättning att dessa ämnen inte används i syfte att helt eller devis ersätta en av mjölkens beståndsdelar. | 1. Smör 2. Smör 60 % (*) 3. Smör 40 % (**) 4. Bredbart smör X % | En produkt med en mjölkfetthalt på minst 80 % men mindre än 90 viktprocent, en högsta vattenhalt på 16 % och en högsta halt fettfri mjölktorrsubstans på 2 %. En produkt med en mjölkfetthalt på minst 60 % men högst 62 % En produkt med en mjölkfetthalt på minst 39 % men högst 41 % En produkt med följande mjölkfetthalt: - mindre än 39 %, - mer än 41 % men mindre än 60 %, - mer än 62 % men mindre än 80 %. |

B. Fetter Produkter i form av en fast, bredbar emulsion, framför allt av typen vatten-i-olja, som utvinns ur fasta och/eller flytande vegetabiliska och/eller animaliska fetter lämpliga som livsmedel och vars mjölkfetthalt är högst 3 % av fetthalten. | 1. Margarin 2. Margarin 60 % (***) 3. Margarin 40 % (***) 4. Matfett X % | En produkt som utvinns ur vegetabiliska eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 80 % men mindre än 90 viktprocent. En produkt som utvinns ur vegetabiliska eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 60 % men högst 62 %. En produkt som utvinns ur vegetabiliska eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 39 % men högst 41 %. En produkt som utvinns ur vegetabiliska eller animaliska fetter med följande fetthalt: - mindre än 39 %, - mer än 41 % men mindre än 60 %, - mer än 62 % men mindre än 80 %. |

Fettgrupp | Varubeteckning | Produktkategori |

Definitioner | Ytterligare beskrivning av kategorin med angivelse av fetthalten i viktprocent |

C. Blandningar av animaliska och vegetabiliska fetter Produkter i form av en fast, bredbar emulsion, framför allt av typen vatten-i-olja, som utvinns ur fasta och/eller flytande vegetabiliska och/eller animaliska fetter lämpliga som livsmedel och vars mjölkfetthalt ligger mellan 10 % och 80 % av fetthalten. | 1. Matfettsblandning 2. Matfettsblandning 60 % (*****) 3. Matfettsblandning 40 % (******) 4. Matfettsblandning X % | En produkt som utvinns ur en blandning av vegetabiliska och/eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 80 % men mindre än 90 %. En produkt som utvinns ur en blandning av vegetabiliska och/eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 60 % men högst 62 %. En produkt som utvinns ur en blandning av vegetabiliska och/eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 39 % men högst 41 %. En produkt som utvinns ur en blandning av vegetabiliska och/eller animaliska fetter med följande fetthalt: - mindre än 39 %, - mer än 41 % men mindre än 60 %, - mer än 62 % men mindre än 80 %. |

(*) motsvarande ”smør 60” på danska. (**) motsvarande ”smør 40” på danska. (***) motsvarande ”margarine 60” på danska. (****) motsvarande ”margarine 40” på danska. (*****) motsvarande ”blandingsprodukt 60” på danska. (******) motsvarande ”blandingsprodukt 40” på danska. |

Anmärkning: Mjölkfettbeståndsdelen i produkterna i denna del får endast ändras genom fysiska processer.

Del VII. Beteckningar och definitioner avseende olivolja och olja av olivrestprodukter

Det ska vara obligatoriskt att använda de beteckningar och definitioner för olivoljor och oljor av olivrestprodukter som anges i denna del när det gäller saluföring av de berörda produkterna inom unionen och, i den mån de är förenliga med obligatoriska internationella bestämmelser, ska de även användas i handeln med tredjeländer.

Endast sådana oljor som anges i punkterna 1 a, 1 b, 3 och 6 i denna del får saluföras i detaljhandelsledet.

(1) JUNGFRUOLJA

Olja som utvunnits ur oliver uteslutande genom mekaniska eller andra fysiska processer under förhållanden som innebär att oljan inte har förändrats och inte har genomgått någon annan behandling än tvättning, dekantering, centrifugering och filtrering, med uteslutande av olja som utvunnits med hjälp av lösningsmedel eller hjälpmedel med kemisk eller biokemisk verkan eller genom omestring, eller blandningar med andra oljor.

Jungfruolja ska endast klassificeras och betecknas enligt följande:

a) Extra jungfruolja

Jungfruolja med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 0,8 g/100 g och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.

b) Jungfruolja

Jungfruolja med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 2 g/100 g och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.

c) Bomolja

Jungfruolja med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på mer än 2 g/100 g och/eller med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.

(2) RAFFINERAD OLIVOLJA

Olivolja som erhålls genom raffinering av jungfruolja med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 0,3 g/100 g och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.

(3) OLIVOLJA –– SAMMANSATT AV RAFFINERAD OLIVOLJA OCH JUNGFRUOLJA

Olivolja som utgörs av en blandning av raffinerad olivolja och jungfruolja av en annan kategori än bomolja och med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 1 g/100 g och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.

(4) ORAFFINERAD OLJA AV OLIVRESTPRODUKTER

Olja som erhålls av olivrestprodukter genom behandling med lösningsmedel eller genom fysiska processer eller olja som med undantag för vissa egenskaper motsvarar bomolja. Oljan får dock inte ha utvunnits genom omestring och får heller inte ha blandats med oljor av annan typ, och dess övriga egenskaper ska motsvara dem som fastställts för denna kategori.

(5) RAFFINERAD OLIVOLJA AV OLIVRESTPRODUKTER

Olja som erhålls genom raffinering av olja av olivrestprodukter och vars innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, inte får överstiga 0,3 g/100 g. Oljans övriga egenskaper ska motsvara dem som fastställts för denna kategori.

(6) OLIVOLJA AV OLIVRESTPRODUKTER

Olja som utgörs av en blandning av raffinerad olja av olivrestprodukter och annan jungfruolja än bomolja och vars innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, inte får överstiga 1 g/100 g. Oljans övriga egenskaper ska motsvara dem som fastställts för denna kategori.

Tillägg till bilaga XII (som avses i del II)Vinodlingszoner

Vinodlingszonerna ska vara följande:

(1) Vinodlingszon A omfattar

a) i Tyskland: alla vinarealer bortsett från arealerna som ingår i punkt 2 a,

b) i Luxemburg: det luxemburgska vinodlingsområdet,

c) i Belgien, Danmark, Irland, Nederländerna, Polen, Sverige och Förenade kungariket: dessa länders vinodlingsarealer,

d) i Tjeckien: vinodlingsområdet Böhmen (Čechy).

(2) Vinodlingszon B omfattar

a) I Tyskland: vinarealerna inom det specificerade området Baden,

b) i Frankrike: vinarealerna i de departement som inte räknas upp i denna bilaga samt i följande departement

- i Alsace: Bas-Rhin, Haut-Rhin,

- i Lorraine: Meurthe-et-Moselle, Meuse, Moselle, Vosges,

- i Champagne: Aisne, Aube, Marne, Haute-Marne, Seine-et-Marne,

- i Jura: Ain, Doubs, Jura, Haute-Saône,

- i Savoie: Savoie, Haute-Savoie, Isère (kommunen Chapareillan),

- i Loiredalen: Cher, Deux-Sèvres, Indre, Indre-et-Loire, Loir-et-Cher, Loire-Atlantique, Loiret, Maine-et-Loire, Sarthe, Vendée, Vienne samt vinarealerna i arrondissementet Cosne-sur-Loire i departementet Nièvre.

c) i Österrike: det österrikiska vinodlingsområdet,

d) i Tjeckien: vinodlingsområdet Mähren (Morava) och de vinarealer som inte ingår i punkt 1 d,

e) i Slovakien: vinarealerna i följande områden: Malokarpatská vinohradnícka oblast’, Južnoslovenská vinohradnícka oblast’, Nitrianska vinohradnícka oblast’, Stredoslovenská vinohradnícka oblast’, Východoslovenská vinohradnícka oblast’ samt de vinarealer som inte ingår i punkt 3 f,

f) I Slovenien: vinarealerna i följande områden

- i regionen Podravje: Štajerska Slovenija, Prekmurje,

- i regionen Posavje: Bizeljsko Sremič, Dolenjska och Bela krajina och vinarealerna i de områden som inte ingår i punkt 4 d,

g) i Rumänien: området Podișul Transilvaniei.

(3) Vinodlingszon C I omfattar följande vinarealer:

a) I Frankrike: vinarealerna

- i följande departement: Allier, Alpes-de-Haute-Provence, Hautes-Alpes, Alpes-Maritimes, Ariège, Aveyron, Cantal, Charente, Charente-Maritime, Corrèze, Côte-d’Or, Dordogne, Haute-Garonne, Gers, Gironde, Isère (med undantag för kommunen Chapareillan), Landes, Loire, Haute-Loire, Lot, Lot-et-Garonne, Lozère, Nièvre (utom arrondissementet Cosne-sur-Loire), Puy-de-Dôme, Pyrénées-Atlantiques, Hautes Pyrénées, Rhône, Saône-et-Loire, Tarn, Tarn-et-Garonne, Haute-Vienne, Yonne,

- i arrondissementen Valence och Die i departementet Drôme (utom kantonerna Dieulefit, Loriol, Marsanne och Montélimar),

- i arrondissementet Tournon: i kantonerna Antraigues, Burzet, Coucouron, Montpezat-sous-Bauzon, Privas, Saint-Étienne de Lugdarès, Saint-Pierreville, Valgorge och La Voulte-sur-Rhône i departementet Ardèche.

b) I Italien: vinarealerna inom regionen Aostadalen och i provinserna Sondrio, Bolzano, Trento och Belluno.

c) I Spanien: vinarealerna i provinserna La Coruña, Asturien, Kantabrien, Giupzcoa och Vizcaya.

d) I Portugal, vinarealerna i den del av regionen Norte som motsvarar det vinodlingsområde där vin med kvalitetsbeteckningen ”Vinho Verde” odlas samt ”Concelhos de Bombarral, Lourinhã, Mafra e Torres Vedras” (med undantag för ”Freguesias da Carvoeira e Dois Portos”) som tillhör ”Região viticola da Extremadura”.

e) I Ungern: samtliga vinarealer.

f) I Slovakien, vinarealerna i Tokajská vinohradnícka oblast’.

g) I Rumänien, vinarealer som inte omfattas av punkt 2 g eller 4 f.

(4) Vinodlingszon C II omfattar följande vinarealer:

a) I Frankrike: vinarealerna

- i följande departement: Aude, Bouches-du-Rhône, Gard, Hérault, Pyrénées-Orientales (utom kantonerna Olette och Arles-sur-Tech), Vaucluse,

- i den del av departement Var vars södra del gränsar till följande kommuners norra gräns: Evenos, Le Beausset, Solliès-Toucas, Cuers, Puget-Ville, Collobrières, La Garde-Freinet, Plan-de-la-Tour och Sainte-Maxime,

- i arrondissementet Nyons och kantonen Loirol-sur-Drôme i departementet Drôme,

- i de delar av departementet Ardèche som inte räknas upp i punkt 3 a.

b) I Italien: vinarealerna i följande regioner: Abruzzerna, Kampanien, Emilia-Romagna, Friuli-Venezia Giulia, Latium, Ligurien, Lombardiet (utom provinsen Sondrio), Marche, Molise, Piemonte, Toskana, Umbrien, Venetien (utom provinsen Belluno), däribland de öar som hör till dessa regioner, t.ex. Elba och de övriga öarna i Toskanska arkipelagen, Pontinska öarna, Capri och Ischia.

c) I Spanien: vinarealerna i följande provinser

- Lugo, Ourense, Pontevedra,

- Ávila (utom de kommuner som omfattas av kvalitetsbeteckningen ”comarca” i vindistriktet Cebreros), Burgos, León, Palencia, Salamanca, Segovia, Soria, Valladolid, Zamora,

- La Rioja,

- Álava,

- Navarra,

- Huesca,

- Barcelona, Girona, Lleida,

- den del av provinsen Zaragoza som ligger norr om floden Ebro,

- de kommuner i provinsen Tarragona som ingår i ursprungsbeteckningen Penedés,

- den del av provinsen Tarragona som omfattas av kvalitetsbeteckningen ”comarca” i Conca de Barberá.

d) I Slovenien: vinarealerna i följande områden: Brda eller Goriška Brda, Vipavska dolina eller Vipava, Karst (Kras) och Slovenska Istra.

e) I Bulgarien: vinarealerna i följande områden: Dunavska Ravnina (Дунавска равнина), Chernomorski Rayon (Черноморски район), Rozova Dolina (Розова долина).

f) I Rumänien: vinarealerna i följande områden:

Dealurile Buzăului, Dealu Mare, Severinului och Plaiurile Drâncei, Colinele Dobrogei, Terasele Dunării, södra vinområdet med bl.a. områden med sandjordar och andra bördiga regioner.

(5) Vinodlingszon C III a omfattar följande vinarealer:

a) I Grekland: vinarealerna i följande provinser: Florina, Imathia, Kilkis, Grevena, Larisa, Ioannina, Leukas, Achaia, Messenien, Arkadien, Korinthia, Heraklion, Chania, Rethymni, Samos, Lasithi samt ön Thira (Santorini).

b) I Cypern: vinarealer på över 600 meters höjd.

c) I Bulgarien: vinarealer som inte omfattas av punkt 4 e.

(6) Vinodlingszon C III b omfattar följande vinarealer:

a) I Frankrike: vinarealerna

- i departementen på Korsika,

- den del av departementet Var som ligger mellan havet och en linje som avgränsas av kommunerna (som själva ingår) Evenos, Le Beausset, Solliès-Toucas, Cuers, Puget-Ville, Collobrières, La Garde-Freinet, Plan-de-la-Tour och Sainte-Maxime,

- i kantonerna Olette och Arles-sur-Tech i departementet Pyrénées-Orientales.

b) I Italien: vinarealerna i följande regioner: Kalabrien, Basilicata, Apulien, Sardinien och Sicilien, inbegripet de öar som hör till dessa regioner, till exempel Pantelleria samt Lipariska, Egadiska och Pelagiska öarna.

c) I Grekland: vinarealerna som inte är uppräknade i punkt 5 a.

d) I Spanien: vinarealerna som inte är uppräknade i punkt 3 c eller 4 c.

e) I Portugal : vinarealerna i de regioner som inte ingår i punkt 3 d.

f) I Cypern: vinarealer belägna lägre än 600 meter över havet.

g) I Malta: samtliga vinarealer.

Avgränsningen av de områden som hör till de administrativa enheter som anges i denna bilaga framgår av de nationella bestämmelser som gällde den 15 december 1981 samt för Spanien av de nationella bestämmelser som gällde den 1 mars 1986 och för Portugal av de nationella bestämmelser som gällde den 1 mars 1998.

BILAGA XIII Del I Berikning, syrning och avsyrning i vissa vinodlingszoner

A. Gränser för berikning

1. När väderleksförhållandena i vissa vinodlingszoner i unionen, enligt tillägget till bilaga XII, har gjort det nödvändigt får de berörda medlemsstaterna tillåta en höjning av den naturliga alkoholhalten i volymprocent i färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust, och ungt, icke färdigjäst vin och vin som härrör från druvsorter som är klassificerbara enligt artikel 166.

2. Höjningen av den naturliga alkoholhalten i volymprocent ska åstadkommas med hjälp av de oenologiska behandlingar som avses i avsnitt B och får inte överstiga följande gränsvärden:

a) 3 volymprocent i vinodlingszon A enligt tillägget till bilaga XII,

b) 2 volymprocent i vinodlingszon B enligt tillägget till bilaga XII,

c) 1,5 volymprocent i vinodlingszon C enligt tillägget till bilaga XII.

3. Under år med ovanligt ogynnsamma väderförhållanden får medlemsstaterna begära att det/de gränsvärden som fastställs i punkt 2 höjs med 0,5 procentenheter. Som svar på en sådan begäran ska kommissionen enligt de befogenheter som avses i artikel 172 anta genomförandeakten så snart som möjligt. Kommissionen ska sträva efter att fatta ett beslut inom fyra veckor efter det att denna begäran har tagits emot.

B. Berikningsmetoder

1. Höjningen av den naturliga alkoholhalten i volymprocent enligt avsnitt A får endast åstadkommas på följande sätt:

a) För färska druvor, delvis jäst druvmust eller ungt, icke färdigjäst vin, genom tillsats av sackaros, koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust.

b) För druvmust, genom tillsats av sackaros, koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust, eller genom partiell koncentrering, inbegripet omvänd osmos.

c) För vin, genom partiell koncentrering genom kylning.

2. De behandlingar som avses i punkt 1 ska vara ömsesidigt uteslutande när vinet eller druvmusten berikas med koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust och stöd ges enligt artikel 103y i förordning (EG) nr 1234/2007.

3. Den tillsats av sackaros som avses i punkt 1 a och 1 b får endast utföras genom chaptalisering och endast inom följande områden:

a) vinodlingszon A enligt tillägget till bilaga XII,

b) vinodlingszon B enligt tillägget till bilaga XII,

c) vinodlingszon C enligt tillägget till bilaga XII,

med undantag av vinodlingar i Italien, Grekland, Spanien, Portugal och Cypern samt de vinodlingar i de franska departementen över vilka följande appelationsdomstolar har domsrätt:

- Aix en Provence.

- Nîmes.

- Montpellier.

- Toulouse.

- Agen.

- Pau.

- Bordeaux.

- Bastia.

Berikning genom chaptalisering får emellertid beviljas av de nationella myndigheterna som ett undantag i de ovannämnda franska departementen. Frankrike ska omedelbart meddela kommissionen och de andra medlemsstaterna om sådana beviljanden.

4. Tillsats av koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust får inte ha till följd att den ursprungliga volymen färska krossade druvor, druvmust, druvmust i jäsning eller ungt, icke färdigjäst vin ökas med mera än 11 % inom vinodlingszon A, 8 % inom vinodlingszon B och 6,5 % inom vinodlingszonerna C, enligt tillägget till bilaga XII.

5. Koncentreringen av druvmust eller vin genom de metoder som avses i punkt 1 får inte

a) leda till att den ursprungliga volymen för produkterna minskas med mer än 20 %,

b) utan hinder av bestämmelserna i punkt 2 c i avsnitt A, öka den naturliga alkoholhalten för dessa produkter med mer än 2 volymprocent.

6. De behandlingar som avses i punkterna 1 och 5 får inte leda till att den totala alkoholhalten för färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust, ungt icke färdigjäst vin eller vin höjs till mer än

a) 11,5 volymprocent i vinodlingszon A enligt tillägget till bilaga XII,

b) 12 volymprocent i vinodlingszon B enligt tillägget till bilaga XII,

c) 12,5 volymprocent i vinodlingszon C I enligt tillägget till bilaga XII,

d) 13 volymprocent i vinodlingszon C II enligt tillägget till bilaga XII, och

e) 13,5 volymprocent i vinodlingszon C III enligt tillägget till bilaga XII.

7. Genom undantag från punkt 6 får medlemsstaterna

a) för rött vin höja det övre gränsvärdet för den totala alkoholhalten för de produkter som avses i punkt 6 till 12 volymprocent i vinodlingszon A och 12,5 volymprocent i vinodlingszon B enligt tillägget till bilaga XII,

b) höja den totala alkoholhalten i volymprocent för de produkter som avses i punkt 6 för produktion av viner med ursprungsbeteckning till ett gränsvärde som fastställs av medlemsstaterna själva.

C. Syrning och avsyrning

1. Färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust, ungt, icke färdigjäst vin samt vin får undergå

a) avsyrning inom vinodlingszonerna A, B och C I enligt tillägget till bilaga XII,

b) syrning och avsyrning inom vinodlingszonerna C I, C II och C III a enligt tillägget till bilaga XII, utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 7 i detta avsnitt, eller

c) syrning inom vinodlingszon C III b enligt tillägget till bilaga XII.

2. Syrning av de produkter som anges i punkt 1, bortsett från vin, får endast göras upp till 1,50 g/l uttryckt som vinsyra, eller 20 milliekvivalenter/l.

3. Syrning av vin får endast göras upp till 2,50 g/l uttryckt som vinsyra, eller 33,3 milliekvivalenter/l.

4. Avsyrning av vin får endast göras upp till 1 g/l uttryckt som vinsyra, eller 13,3 milliekvivalenter/l.

5. Druvmust avsedd för koncentrering får undergå partiell avsyrning.

6. Utan hinder av punkt 1 får under år med ovanliga väderleksförhållanden medlemsstaterna tillåta syrning av de produkter som anges i punkt 1 inom vinodlingszonerna A och B enligt tillägget till bilaga XII, på de villkor som anges i punkterna 2 och 3 i detta avsnitt.

7. Syrning och berikning, såvida inte undantag medges av kommissionen genom delegerade akter enligt artikel 162.1, liksom syrning och avsyrning av en och samma produkt ska utesluta varandra.

D. Behandlingar

1. De behandlingar som avses i avsnitten B och C, med undantag av syrning och avsyrning av vin, ska endast vara tillåtna på villkor som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter enligt artikel 162.1 i samband med bearbetning av färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust eller ungt, icke färdigjäst vin till vin eller någon annan dryck avsedd för direkt konsumtion enligt artikel 1.1.1, med undantag av mousserande vin eller mousserande vin tillsatt med koldioxid, inom den vinodlingszon där de färska druvorna som använts har skördats.

2. Koncentrering av vin ska äga rum inom den vinodlingszon där de färska druvor som använts har skördats.

3. Syrning och avsyrning av vin får endast utföras inom det vinframställningsföretag och den vinodlingszon där de druvor som använts vid framställning av vinet i fråga har skördats.

4. Var och en av de behandlingar som anges i punkterna 1, 2 och 3 ska anmälas till de behöriga myndigheterna. Detsamma ska gälla för de mängder koncentrerad druvmust, rektifierad koncentrerad druvmust eller sackaros som för yrkesutövning innehas av fysiska eller juridiska personer eller sammanslutningar av sådana personer, särskilt producenter, tappningsföretag, bearbetningsföretag samt näringsidkare som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter enligt artikel 162.1, vid samma tidpunkt och på samma ställe som färska druvor, delvis jäst druvmust eller otappat vin. Anmälan av dessa mängder kan dock ersättas av registerföring över inkommande varor och förbrukning.

5. Var och en av de behandlingar som avses i avsnitten B och C ska antecknas på det följedokument som föreskrivs i artikel 306 och som följer med de behandlade produkterna när dessa sätts i omlopp.

6. Om inte annat följer av undantagsbestämmelser som fastställs på grund av ovanliga väderleksförhållanden, får dessa behandlingar inte utföras

a) i vinodlingszon C enligt tillägget till bilaga XII efter den 1 januari,

b) i vinodlingszonerna A och B enligt tillägget till bilaga XII efter den 16 mars, och de får endast utföras för produkter som härrör från vinskörden närmast före dessa datum.

7. Utan hinder av punkt 6 får koncentrering genom kylning samt genom syrning och avsyrning av vin äga rum när som helst under året.

Del II Restriktioner

A. Allmänt

1. De tillåtna oenologiska metoderna och behandlingarna får inte innebära tillsats av vatten, utom då det krävs av särskilda tekniska skäl.

2. De tillåtna oenologiska metoderna och behandlingarna får inte innebära tillsats av alkohol, med undantag av metoder och behandlingar för framställning av färsk druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol, likörvin, mousserande vin, vin avsett för destillation som har tillsatts alkohol, och pärlande vin.

3. Vin som tillsatts alkohol för destillation får endast användas för destillation.

B. Färska druvor, druvmust och druvsaft

1. Färsk druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol får endast användas vid framställning av produkter som inte omfattas av KN-numren 2204 10, 2204 21 och 2204 29. Detta påverkar inte eventuella strängare föreskrifter som medlemsstaterna kan komma att utfärda för framställning på deras territorium av produkter som inte omfattas av KN-numren 2204 10, 2204 21 och 2204 29.

2. Druvsaft och koncentrerad druvsaft får inte användas till vinframställning eller tillsättas vin. De får inte jäsas till alkohol inom unionens territorium.

3. Bestämmelser i punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på produkter som i Förenade kungariket, Irland och Polen är avsedda för framställning av produkter enligt KN-nummer 2206 00 för vilka dessa medlemsstater får tillåta användning av en sammansatt beteckning i vilken ordet ”vin” ingår.

4. Delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor får endast släppas ut på marknaden för framställning av likörvin och endast inom de vinodlingsområden där detta var brukligt den 1 januari 1985, och för framställning av vin av övermogna druvor.

5. Om inte annat beslutas enligt artikel 43.2 i fördraget i enlighet med unionens internationella åtaganden får färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust, koncentrerad druvmust, rektifierad koncentrerad druvmust, druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol, druvsaft, koncentrerad druvsaft och vin, eller blandningar av dessa produkter, med ursprung i tredjeland inte användas till framställning av produkter enligt denna bilaga eller tillsättas sådana produkter på unionens territorium.

C. Blandning av viner

Om inte annat beslutas enligt artikel 43.2 i fördraget i enlighet med unionens internationella åtaganden är det förbjudet att i unionen blanda vin med ursprung i tredjeland med ett unionsvin, liksom att blanda olika viner med ursprung i tredjeland.

D. Biprodukter

1. Överpressning av druvor är förbjuden. Med beaktande av lokala och tekniska förhållanden ska medlemsstaterna besluta om den minimikvantitet alkohol som får ingå i återstoder från vindruvspressning och vindruv efter druvpressningen.

Alkoholkvantiteten i dessa biprodukter ska beslutas av medlemsstaterna och vara minst 5 % av alkoholvolymen i det framställda vinet.

2. Med undantag av alkohol, eau-de-vie och piquettevin, får varken vin eller andra drycker avsedda för direkt konsumtion framställas av vindruv eller återstoder från vindruvspressning. Hällande av vin över jäsningsrester, druvrester eller pressad aszú-massa ska tillåtas på villkor som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter enligt artikel 162.1, där detta är traditionell praxis vid framställning av ”Tokaji fordítás” och ”Tokaji máslás” i Ungern och ”Tokajský forditáš” och ”Tokajský mášláš” i Slovakien.

3. Det är förbjudet att pressa vindruv och jäsa om återstoder från vindruvspressning för andra ändamål än destillation eller framställning av piquettevin. Filtrering och centrifugering av vindruv ska inte betraktas som pressning om de framställda produkterna är av fullgod handelskvalitet.

4. Piquettevin får, om det är tillåtet att framställa detta i den berörda medlemsstaten, endast användas till destillation eller för vinproducentens husbehovskonsumtion.

5. Utan att medlemsstaternas möjlighet att besluta att kräva att biprodukterna ska bortskaffas genom destillation åsidosätts, ska fysiska eller juridiska personer eller grupper av personer som innehar biprodukter åläggas att bortskaffa dem på villkor som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter enligt artikel 162.1.

BILAGA XIV UTTÖMMANDE FÖRTECKNING ÖVER REGLER VARS TILLÄMPNING FÅR UTVIDGAS TILL ATT OMFATTA ICKE-MEDLEMSPRODUCENTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 218 OCH ARTIKEL 224

1. Regler om produktionsinformation

a) Anmälan av avsikt att börja odla, per produkt och eventuellt per sort.

b) Anmälan av att odling påbörjats.

c) Anmälan av odlade markarealer sammanlagt, med fördelning per produkt och om möjligt per sort.

d) Anmälan av förväntade kvantiteter och troliga skördedagar per produkt och om möjligt per sort.

e) Periodisk anmälan av skördade kvantiteter och tillgängliga lager, per sort.

f) Information om lagringskapacitet.

2. Produktionsregler

a) Valet av det utsäde som ska användas med hänsyn till det planerade syftet (färskvarumarknad/bearbetningsindustri).

b) Gallring av fruktodlingar.

3. Regler för saluföring

a) Fastställda dagar för att påbörja skörd, saluföring i etapper.

b) Minimikrav i fråga om kvalitet och storlek.

c) Iordningställande, presentation, förpackning och märkning i första handelsledet.

d) Uppgift om produktens ursprung.

4. Regler för miljöskydd

a) Användning av gödnings- och gödselmedel.

b) Användning av växtskyddsmedel och andra metoder för att skydda odlingar.

c) Maximalt innehåll av resthalter av växtskydds- eller gödningsmedel i frukt och grönsaker.

d) Bortskaffande av biprodukter och använt material.

e) Regler för produkter som återtagits från marknaden.

5. Regler för marknadsföring och kommunikation i samband med krisförebyggande och krishantering i enlighet med vad som anges i artikel 121.2 c.

BILAGA XV IMPORTTULL PÅ RIS ENLIGT ARTIKLARNA 242 OCH 244

1. Importtull på råris

a) 30 euro per ton i följande fall:

i) då det konstaterats att importen av råris under hela det gångna regleringsåret inte uppnår den årliga referenskvantitet som avses i artikel 242.3 första stycket, minskat med 15 %,

ii) då det konstaterats att importen av råris under de sex första månaderna av regleringsåret inte uppnår den årliga referenskvantitet som avses i artikel 242.3 andra stycket, minskat med 15 %,

b) 42,5 euro per ton i följande fall:

i) då det konstaterats att importen av råris under hela det gångna regleringsåret överstiger den årliga referenskvantitet som avses i artikel 242.3 första stycket, minskat med 15 %, men inte överstiger samma årliga referenskvantitet, ökat med 15 %,

ii) då det konstaterats att importen av råris under de första sex månaderna av regleringsåret överstiger den delreferenskvantitet som avses i artikel 242.3 andra stycket, minskat med 15 %, men inte överstiger samma delreferenskvantitet, ökat med 15 %,

c) 65 euro per ton i följande fall:

i) då det konstaterats att importen av råris under hela det gångna regleringsåret överstiger den årliga referenskvantitet som avses i artikel 242.3 första stycket, ökat med 15 %,

ii) då det konstaterats att importen av råris under de sex första månaderna av regleringsåret överstiger den årliga delreferenskvantitet som avses i artikel 242.3 andra stycket, ökat med 15 %.

2. Importtull på slipat ris

a) 175 euro per ton i följande fall:

i) då det konstaterats att importen av helt eller delvis slipat ris under det gångna regleringsåret överstiger 387 743 ton,

ii) då det konstaterats att importen av helt eller delvis slipat ris under de sex första månaderna av regleringsåret överstiger 182 239 ton,

b) 145 euro per ton i följande fall:

i) då det konstaterats att importen av helt eller delvis slipat ris under hela det gångna regleringsåret inte överstiger 387 743 ton,

ii) då det konstaterats att importen av helt eller delvis slipat ris under de sex första månaderna av regleringsåret inte överstiger 182 239 ton.

BILAGA XVI SORTER AV BASMATIRIS SOM AVSES I ARTIKEL 243

Basmati 217

Basmati 370

Basmati 386

Kernel (Basmati)

Pusa Basmati

Ranbir Basmati

Super Basmati

Taraori Basmati (HBC-19)

Type-3 (Dehradun)

BILAGA XVII FÖRTECKNING ÖVER VAROR FRÅN SEKTORERNA FÖR SPANNMÅL, RIS, SOCKER, MJÖLK OCH ÄGG VID TILLÄMPNING AV ARTIKEL 16 a ii OCH FÖR BEVILJANDE AV DE EXPORTBIDRAG SOM AVSES DEL III KAPITEL III AVSNITT II Del I: Spannmål

KN-nr | Varuslag |

ex 0403 | Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao: |

0403 10 | – Yoghurt: |

0403 10 51 till 0403 10 99 | – –Smaksatt eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao |

0403 90 | –Andra slag: |

0403 90 71 till 0403 90 99 | – –Smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao |

ex 0710 | Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta: |

0710 40 00 | – Sockermajs |

ex 0711 | Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd: |

0711 90 30 | – Sockermajs |

ex 1704 | Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao, med undantag av lakritsextrakt enligt undernummer 1704 90 10 |

1806 | Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao |

ex 1901 | Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401–0404, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

1901 10 00 | – Beredningar avsedda för barn, i detaljhandelsförpackningar |

1901 20 00 | – Mixer och deg för beredning av bakverk enligt nr 1905 |

1901 90 | – Andra slag: |

1901 90 11 till 1901 90 19 | – – Maltextrakt |

– – Andra: |

1901 90 99 | – – – Andra |

ex 1902 | Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; couscous, även beredd: |

– Okokta pastaprodukter, inte fyllda eller på annat sätt beredda: |

1902 11 00 | – – Innehållande ägg |

1902 19 | – – Andra |

ex 1902 20 | – Fyllda pastaprodukter; även kokta eller på annat sätt beredda: |

– – Andra: |

1902 20 91 | – – – Kokta |

1902 20 99 | – – – Andra |

1902 30 | – Andra pastaprodukter |

1902 40 | – Couscous |

1903 00 00 | Tapioka och tapiokaersättningar, framställda av stärkelse, i form av flingor, gryn o.d. |

KN-nr | Varuslag |

1904 | Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, inte nämnd eller inbegripen någon annanstans: |

1905 | Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter |

ex 2001 | Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra: |

– Andra slag: |

2001 90 30 | – – Sockermajs (Zea mays var. saccharata) |

2001 90 40 | – – Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse |

ex 2004 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |

2004 10 | – Potatis: |

– – Annan: |

2004 10 91 | – – – I form av mjöl eller flingor |

2004 90 | – Andra grönsaker samt blandningar av grönsaker: |

2004 90 10 | – – Sockermajs (Zea mays var. saccharata) |

ex 2005 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |

2005 20 | – Potatis: |

2005 20 10 | – – I form av mjöl eller flingor |

2005 80 00 | – Sockermajs (Zea mays var. saccharata) |

ex 2008 | Frukt, bär, nötter och andra växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

– Andra slag, inbegripet blandningar, andra än blandningar enligt nr 2008 19: |

2008 99 | – – Andra: |

– – – Utan tillsats av alkohol: |

– – – – Utan tillsats av socker: |

2008 99 85 | – – – – – Majs, med undantag av sockermajs (Zea mays var. saccharata) |

2008 99 91 | – – – – – Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar innehållande minst 5 viktprocent stärkelse |

ex 2101 | Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe, te eller matte samt beredningar på basis av dessa produkter eller på basis av kaffe, te eller matte; rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter: |

2101 12 | – – Beredningar på basis av dessa extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe: |

2101 12 98 | – – – Andra |

2101 20 | – Extrakter, essenser och koncentrat av te eller matte samt beredningar på basis av sådana extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av te eller matte: |

2101 20 98 | – – – Andra |

2101 30 | Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter: |

– – Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat: |

2101 30 19 | – – – Andra |

– – Extrakter, essenser och koncentrat av rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat: |

2101 30 99 | – – – Andra |

KN-nr | Varuslag |

ex 2102 | Jäst (aktiv eller inaktiv); andra encelliga mikroorganismer, döda (med undantag av vacciner enligt nr 3002); beredda bakpulver: |

2102 10 | – Aktiv jäst |

2102 10 31 och 2102 10 39 | – – Bagerijäst |

2105 00 | Glassvaror, även innehållande kakao |

ex 2106 | Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

2106 90 | – Andra slag: |

– – Andra: |

2106 90 92 | – – – Inte innehållande mjölkfett, sackaros, isoglukos, druvsocker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent druvsocker eller stärkelse |

2106 90 98 | – – – Andra |

2202 | Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt grönsakssaft enligt nr 2009 |

2205 | Vermouth och annat vin av färska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen |

ex 2208 | Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker: |

2208 30 | – Whisky: |

2208 30 30 till 2208 30 88 | – – Annan än bourbon-whisky |

2208 50 | – Gin och genever |

2208 60 | – Vodka |

2208 70 | – Likör |

2208 90 | – Annan: |

– – Annan sprit och andra spritdrycker: |

– – – På kärl rymmande högst 2 liter: |

2208 90 41 | – – – – Ouzo |

– – – – Annan: |

– – – – – Sprit (med undantag av likör): |

– – – – – – Andra slag: |

2208 90 52 | – – – – – – – Korn |

2208 90 56 | – – – – – – – Andra slag |

2208 90 69 | – – – – – Andra spritdrycker |

– – – På kärl rymmande mer än 2 liter: |

– – – – Sprit (med undantag av likör): |

2208 90 77 | – – – – – Andra slag |

2208 90 78 | – – – – Andra spritdrycker |

2905 43 00 | – – Mannitol |

2905 44 | – – D-glucitol (sorbitol) |

ex 3302 | Blandningar av luktämnen samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen, av sådana slag som används som råvaror inom industrin; andra beredningar baserade på luktämnen, av sådana slag som används för framställning av drycker: |

KN-nr | Varuslag |

3302 10 | – Av sådana slag som används som inom livsmedelsindustrin eller vid industriell tillverkning av drycker: |

– – Av sådana slag som används vid tillverkning av drycker: |

– – – Beredningar innehållande samtliga smakämnen som kännetecknar en viss dryck: |

– – – – Andra: |

3302 10 29 | – – – – – Andra |

3505 | Dextrin och annan modifierad stärkelse (t.ex. förklistrad eller förestrad stärkelse); lim och klister på basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse |

ex 3809 | Appreturmedel, preparat för påskyndande av färgning eller för fixering av färgämnen samt andra produkter och preparat (t.ex. glättmedel och betmedel), av sådana slag som används inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

3809 10 | – På basis av stärkelse eller stärkelseprodukter |

3824 60 | – Sorbitol, annan än sorbitol enligt nr 2905 44 |

Del II: Ris

KN-nr | Varuslag |

ex 0403 | Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao: |

0403 10 | – Yoghurt: |

0403 10 51 till 0403 10 99 | – – Smaksatt eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao |

0403 90 | – Andra slag: |

0403 90 71 till 0403 90 99 | – – Smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao |

ex 1704 | Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao: |

1704 90 51 till 1704 90 99 | – – Andra |

ex 1806 | Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao, med undantag av varor enligt undernummer 1806 10, 1806 20 70, 1806 90 60, 1806 90 70 och 1806 90 90 |

ex 1901 | Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401–0404, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

1901 10 00 | – Beredningar avsedda för barn, i detaljhandelsförpackningar |

1901 20 00 | – Mixer och deg för beredning av bakverk enligt nr 1905 |

1901 90 | – Andra slag: |

1901 90 11 till 1901 90 19 | – – Maltextrakt |

– – Annat: |

1901 90 99 | – – – Andra |

ex 1902 | Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; couscous, även beredd: |

1902 20 | – Fyllda pastaprodukter; även kokta eller på annat sätt beredda: |

– – Andra |

1902 20 91 | – – – Kokta |

1902 20 99 | – – – Andra |

1902 30 | – Andra pastaprodukter |

KN-nr | Varuslag |

1902 40 | – Couscous: |

1902 40 90 | – – Andra |

1904 | Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, inte nämnd eller inbegripen någon annanstans |

ex 1905 | Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter: |

1905 90 20 | – – Nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter |

ex 2004 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |

2004 10 | – Potatis: |

– – Annan: |

2004 10 91 | – – – I form av mjöl eller flingor |

ex 2005 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |

2005 20 | – Potatis: |

2005 20 10 | – – I form av mjöl eller flingor |

ex 2101 | Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe, te eller matte samt beredningar på basis av dessa produkter eller på basis av kaffe, te eller matte; rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter: |

2101 12 | – – Beredningar på basis av dessa extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe: |

2101 12 98 | – – – Andra |

2101 20 | – Extrakter, essenser och koncentrat av te eller matte samt beredningar på basis av sådana extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av te eller matte: |

2101 20 98 | – – – Andra |

2105 00 | Glassvaror, även innehållande kakao |

ex 2106 | Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

2106 90 | – Andra slag: |

– – Andra: |

2106 90 92 | – – – Inte innehållande mjölkfett, sackaros, isoglukos, druvsocker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent druvsocker eller stärkelse |

2106 90 98 | – – – Andra |

ex 3505 | Dextrin och annan modifierad stärkelse (t.ex. förklistrad eller förestrad stärkelse); lim och klister på basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse, med undantag för stärkelse enligt undernummer 3505 10 50 |

ex 3809 | Appreturmedel, preparat för påskyndande av färgning eller för fixering av färgämnen samt andra produkter och preparat (t.ex. glättmedel och betmedel), av sådana slag som används inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

3809 10 | – På basis av stärkelse eller stärkelseprodukter |

Del III: Socker

KN-nr | Varuslag |

ex 0403 | Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao: |

0403 10 | –Yoghurt: |

0403 10 51 till 0403 10 99 | – – Smaksatt eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao |

0403 90 | – Andra slag: |

0403 90 71 till 0403 90 99 | – – Smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao |

ex 0710 | Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta: |

0710 40 00 | – Sockermajs |

ex 0711 | Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd: |

0711 90 | – Andra grönsaker; blandningar av grönsaker: |

– – Grönsaker: |

0711 90 30 | – – – Sockermajs |

1702 50 00 | – Kemiskt ren fruktos |

ex 1704 | Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao, med undantag av lakritsextrakt enligt undernummer 1704 90 10 |

1806 | Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao |

ex 1901 | Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401–0404, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

1901 10 00 | – Beredningar avsedda för barn, i detaljhandelsförpackningar |

1901 20 00 | – Mixer och deg för beredning av bakverk enligt nr 1905 |

1901 90 | – Andra slag: |

– – Annat: |

1901 90 99 | – – – Andra |

ex 1902 | Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; couscous, även beredd: |

1902 20 | – Fyllda pastaprodukter; även kokta eller på annat sätt beredda: |

– – Andra: |

1902 20 91 | – – – Kokta |

1902 20 99 | – – – Andra |

1902 30 | – Andra pastaprodukter |

1902 40 | – Couscous: |

1902 40 90 | – – Andra |

1904 | Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, inte nämnd eller inbegripen någon annanstans |

ex 1905 | Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter: |

1905 10 00 | – Knäckebröd |

KN-nr | Varuslag |

1905 20 | – Kryddade kakor s.k. ”pain d'épices” |

1905 31 | – – Söta kex, småkakor o.d. |

1905 32 | – – Våfflor och rån (wafers) |

1905 40 | – Skorpor, rostat bröd och liknande rostade produkter |

1905 90 | – Andra slag: |

– – Andra: |

1905 90 45 | – – – Kex |

1905 90 55 | – – – Extruderade eller expanderade varor, smaksatta eller salta |

– – – Andra: |

1905 90 60 | – – – – Med tillsats av sötningsmedel |

1905 90 90 | – – – – Andra |

ex 2001 | Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra: |

2001 90 | – Andra slag: |

2001 90 30 | – – Sockermajs (Zea mays var. saccharata) |

2001 90 40 | – – Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse |

ex 2004 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |

2004 10 | – Potatis |

– – Annan |

2004 10 91 | – – – I form av mjöl eller flingor |

2004 90 | – Andra grönsaker samt blandningar av grönsaker: |

2004 90 10 | – – Sockermajs (Zea mays var. saccharata) |

ex 2005 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |

2005 20 | – Potatis: |

2005 20 10 | – – I form av mjöl eller flingor |

2005 80 00 | – Sockermajs (Zea mays var. saccharata) |

ex 2101 | Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe, te eller matte samt beredningar på basis av dessa produkter eller på basis av kaffe, te eller matte; rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter: |

–Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe samt beredningar på basis av dessa extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe: |

2101 12 | – – – Beredningar på basis av extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe: |

2101 12 98 | – – – – Andra: |

2101 20 | – Extrakter, essenser och koncentrat av te eller matte samt beredningar på basis av sådana extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av te eller matte: |

– – – Beredningar |

2101 20 98 | – – – – Andra |

2101 30 | – Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter: |

– – Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat: |

2101 30 19 | – – – Andra |

– – Extrakter, essenser och koncentrat av rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat: |

2101 30 99 | – – – Andra |

2105 00 | Glassvaror, även innehållande kakao |

KN-nr | Varuslag |

ex 2106 | Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

ex 2106 90 | – Andra slag: |

– – Andra: |

2106 90 92 | – – – Inte innehållande mjölkfett, sackaros, isoglukos, druvsocker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent druvsocker eller stärkelse |

2106 90 98 | – – – Andra |

ex 2202 | Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt grönsakssaft enligt nr 2009, med undantag av öl tillverkat av malt med en alkoholhalt av högst 0,5 volymprocent. |

2205 | Vermouth och annat vin av färska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen |

ex 2208 | Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker: |

2208 20 | – Sprit erhållen genom destillering av druvvin eller pressåterstoder av druvor |

ex 2208 50 | – Genever |

2208 70 | – Likör |

ex 2208 90 | – Annan: |

– – Annan sprit och andra spritdrycker: |

– – – På kärl rymmande högst 2 liter: |

2208 90 41 | – – – – Ouzo |

– – – – Annan: |

– – – – – Sprit (med undantag av likör): |

– – – – – – Av frukt |

2208 90 45 | – – – – – – – Calvados |

2208 90 48 | – – – – – – – Andra slag |

– – – – – – Andra slag: |

2208 90 52 | – – – – – – – Korn |

2208 90 56 | – – – – – – – Andra slag |

2208 90 69 | – – – – – Andra spritdrycker |

– – – På kärl rymmande mer än 2 liter: |

– – – – Sprit (med undantag av likör): |

2208 90 71 | – – – – – Av frukt |

2208 90 77 | – – – – – Andra slag |

2208 90 78 | – – – – Andra spritdrycker |

2905 43 00 | – – Mannitol |

2905 44 | – D-glucitol (sorbitol) |

ex 3302 | Blandningar av luktämnen samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen, av sådana slag som används som råvaror inom industrin; andra beredningar baserade på luktämnen, av sådana slag som används för framställning av drycker: |

3302 10 | – Av sådana slag som används inom livsmedelsindustrin eller vid industriell tillverkning av drycker |

– – Av sådana slag som används vid tillverkning av drycker: |

– – – Beredningar innehållande samtliga smakämnen som kännetecknar en viss dryck: |

– – – – – Andra (med en verklig alkoholhalt inte överstigande 0,5 volymprocent) |

3302 10 29 | – – – – – Andra |

ex kapitel 38 | Diverse kemiska produkter: |

3824 60 | – Sorbitol, annan än sorbitol enligt nr 2905 44 |

Del IV: Mjölk

KN-nr | Varuslag |

ex 0405 | Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk; bredbara smörfettsprodukter: |

0405 20 | – Bredbara smörfettsprodukter: |

0405 20 10 | – – Med en fetthalt av minst 39 viktprocent men mindre än 60 viktprocent |

0405 20 30 | – – Med en fetthalt av minst 60 viktprocent men högst 75 viktprocent |

ex 1517 | Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 1516: |

1517 10 | – Margarin med undantag av flytande margarin: |

1517 10 10 | – – Med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent |

1517 90 | – Andra slag: |

1517 90 10 | – – Med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent |

ex 1704 | Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao: |

ex 1704 90 | – Andra slag, med undantag av lakritsextrakt innehållande mer än 10 viktprocent sackaros, men utan andra tillsatser |

KN-nr | Varuslag |

ex 1806 | Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao, med undantag av kakaopulver med tillsats av socker eller annat sötningsmedel enligt undernummer ex 1806 10 |

ex 1901 | Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401–0404, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

1901 10 00 | – Beredningar avsedda för barn, i detaljhandelsförpackningar |

1901 20 00 | – Mixer och deg för beredning av bakverk enligt nr 1905 |

1901 90 | – Andra slag: |

– – Andra: |

1901 90 99 | – – – Andra |

ex 1902 | Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; couscous, även beredd: |

– Okokta pastaprodukter, inte fyllda eller på annat sätt beredda: |

1902 19 | – – Andra |

1902 20 | – Fyllda pastaprodukter; även kokta eller på annat sätt beredda: |

– – Andra: |

1902 20 91 | – – – Kokta |

1902 20 99 | – – – Andra |

1902 30 | – Andra pastaprodukter |

1902 40 | – Couscous: |

1902 40 90 | – – Andra |

1904 | Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, inte nämnd eller inbegripen någon annanstans |

ex 1905 | Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter: |

1905 10 00 | Knäckebröd |

1905 20 | – Kryddade kakor s.k. ”pain d'épices” |

– Söta kex, småkakor o.d.; våfflor och rån (wafers): |

1905 31 | – – Söta kex, småkakor o.d. |

1905 32 | – – Våfflor och rån (wafers) |

1905 40 | – Skorpor, rostat bröd och liknande rostade produkter |

1905 90 | – Andra slag: |

– – Andra: |

1905 90 45 | – – – Kex |

1905 90 55 | – – – Extruderade eller expanderade varor, smaksatta eller salta |

– – – Andra: |

1905 90 60 | – – – – Med tillsats av sötningsmedel |

1905 90 90 | – – – – Andra |

ex 2004 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |

2004 10 | – Potatis: |

– – Annan: |

2004 10 91 | – – – I form av mjöl eller flingor |

KN-nr | Varuslag |

ex 2005 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |

2005 20 | – Potatis: |

2005 20 10 | – – I form av mjöl eller flingor |

2105 00 | Glassvaror, även innehållande kakao |

ex 2106 | Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |

2106 90 | – Andra slag: |

– – Andra: |

2106 90 92 | – – – Inte innehållande mjölkfett, sackaros, isoglukos, druvsocker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent druvsocker eller stärkelse |

2106 90 98 | – – – Andra |

ex 2202 | Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt grönsakssaft enligt nr 2009: |

2202 90 | – Andra slag: |

– – Andra, innehållande fett av varor enligt nr 0401–0404: |

2202 90 91 | – – – Mindre än 0,2 viktprocent |

2202 90 95 | – – – Minst 0,2 men mindre än 2 viktprocent |

2202 90 99 | – – – Minst 2 viktprocent |

ex 2208 | Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker: |

2208 70 | – Likör |

2208 90 | – Annan: |

– – Annan sprit och andra spritdrycker: |

– – – På kärl rymmande högst 2 liter: |

– – – – Annan: |

2208 90 69 | – – – – – Andra spritdrycker |

– – – På kärl rymmande mer än 2 liter: |

2208 90 78 | – – – – Andra spritdrycker |

ex 3302 | Blandningar av luktämnen samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen, av sådana slag som används som råvaror inom industrin; andra beredningar baserade på luktämnen, av sådana slag som används för framställning av drycker: |

3302 10 | – Av sådana slag som används som inom livsmedelsindustrin eller vid industriell tillverkning av drycker: |

– – Av sådana slag som används vid tillverkning av drycker: |

– – – Beredningar innehållande samtliga smakämnen som kännetecknar en viss dryck: |

– – – – Andra: |

3302 10 29 | – – – – – Andra |

3501 | Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim: |

ex 3502 | Albuminer (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner innehållande mer än 80 viktprocent vassleproteiner, beräknat på torrsubstansen), albuminater och andra albuminderivat: |

3502 20 | – Mjölkalbumin (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner): |

– – Annat: |

3502 20 91 | – – – Torkat (t.ex. i ark, fjäll, flingor eller pulver) |

3502 20 99 | – – – Annat |

Del V: Ägg

KN-nr | Varuslag |

ex 0403 10 51 till ex 0403 10 99 och ex 0403 90 71 till ex 0403 90 99 | Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao |

1806 | Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao |

ex 1901 | Livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401–0404, som innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans |

1902 11 00 | – Okokta pastaprodukter, inte fyllda eller på annat sätt beredda, innehållande ägg |

ex 1904 | Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, inte nämnd eller inbegripen någon annanstans, innehållande kakao |

ex 1905 | Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter: |

1905 20 | – Kryddade kakor s.k. ”pain d'épices” |

1905 31 | – – Söta kex, småkakor o.d. |

1905 32 | – – Våfflor och rån (wafers) |

1905 40 | – – Skorpor, rostat bröd och liknande rostade produkter |

ex 1905 90 | – – Andra slag, med undantag av produkter enligt undernummer 1905 90 10–1905 90 30 |

ex 2105 00 | Glassvaror, innehållande kakao |

2208 | Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker: |

ex 220870 | – – Likör |

3502 | Albuminer (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner innehållande mer än 80 viktprocent vassleproteiner, beräknat på torrsubstansen), albuminater och andra albuminderivat: |

3502 11 90 | – – – Annat torkat äggalbumin |

3502 19 90 | – – – Annat äggalbumin |

BILAGA XVIII FÖRTECKNING ÖVER VISSA VAROR SOM INNEHÅLLER SOCKER FÖR BEVILJANDE AV DE EXPORTBIDRAG SOM AVSES I DEL III KAPITEL III AVSNITT II

De produkter som anges i led b i del X i bilaga I.

BILAGA XIX BUDGETANSLAG FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING I VINPRODUCERANDE REGIONER ENLIGT ARTIKEL 314.3

(1 000 euro) |

Budgetår | 2009 | 2010 | Från och med 2011 |

BG | — | — | — |

CZ | — | — | — |

DE | — | — | — |

EL | — | — | — |

ES | 15 491 | 30 950 | 46 441 |

FR | 11 849 | 23 663 | 35 512 |

IT | 13 160 | 26 287 | 39 447 |

CY | — | — | — |

LT | — | — | — |

LU | — | — | — |

HU | — | — | — |

MT | — | — | — |

AT | — | — | — |

PT | — | — | — |

RO | — | — | — |

SI | — | 1 050 | 1 050 |

SK | — | — | — |

UK | 160 | 160 | 160 |

BILAGA XX JÄMFÖRELSETABELL SOM AVSES I ARTIKEL 325.3

Förordning (EG) nr 1234/2007 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 1 |

Artikel 2 | Artikel 2 |

Artikel 3 | Artikel 3 |

Artikel 4 | — |

Artikel 5 | Artiklarna 4 och 5 |

Artikel 6 | Artikel 6 |

Artikel 7 | Artikel 7 |

Artikel 8 | Artikel 8 |

Artikel 9 | Artikel 9 |

Artikel 10 | Artikel 10 |

Artikel 11 | Artikel 11 |

Artikel 12 | Artikel 12 |

Artikel 13 | Artikel 13 |

Artikel 14 | — |

Artikel 15 | — |

Artikel 16 | — |

Artikel 17 | — |

Artikel 18.1–18.4 | Artikel 14 |

Artikel 18.5 | — |

Artikel 19 | — |

Artikel 20 | — |

Artikel 21 | — |

Artikel 22 | — |

Artikel 23 | — |

Artikel 24 | — |

Artikel 25 | Artikel 15 |

Artikel 26 | Artikel 16 |

Artikel 27 | Artikel 17 |

Artikel 28 | Artikel 20 |

Artikel 29 | Artikel 21 |

Artikel 30 | — |

Artikel 31 | Artikel 22 |

Artikel 32 | Artikel 23 |

Artikel 33 | Artikel 24 |

Artikel 34 | Artikel 25 |

Artikel 35 | — |

Artikel 36 | — |

Artikel 37 | Artikel 26 |

Artikel 38 | Artikel 27 |

Artikel 39 | Artikel 28 |

Artikel 40 | Artikel 29 |

Artikel 41 | Artikel 30 |

Artikel 42 | Artikel 34 |

Artikel 43 a–f, i, j och l | Artiklarna 31, 32 och 33 |

Artikel 43 k | Artikel 30.1 |

Artikel 43 g och h | Artikel 80 |

Artikel 43 m | Artiklarna 35 och 36 |

Artikel 44 | Artikel 37 |

Artikel 45 | Artikel 38 |

Artikel 46 | Artikel 39 |

Artikel 47 | Artikel 40 |

Artikel 48 | Artikel 41 |

Artikel 49 | Artikel 42 |

Artikel 50 | Artikel 43 |

Artikel 51 | Artikel 44 |

Artikel 52 | Artikel 45 |

Artikel 52a | — |

Artikel 53 | Artikel 46 |

Artikel 54 | Artiklarna 47 och 48 |

Artikel 55 | Artikel 49 |

Artikel 56 | Artikel 50 |

Artikel 57 | Artikel 51 |

Artikel 58 | — |

Artikel 59.1 första meningen | Artikel 52 |

Artikel 59.1 andra meningen och 59.2 | — |

Artikel 60.1– 60.3 | Artikel 53 |

Artikel 60.4 | — |

Artikel 61 | Artikel 54 |

Artikel 62 | Artikel 55 |

Artikel 63 | Artikel 56 |

Artikel 64 | Artikel 57 |

Artikel 65 | Artikel 58 |

Artikel 66.1 | Artikel 59.1 |

Artikel 66.2 | Artikel 59.2 |

Artikel 66.3 | Artikel 59.3 |

Artikel 66.4 | — |

Artikel 66.5 | Artikel 59.4 |

Artikel 59.5 |

Artikel 67 | Artikel 60 |

Artikel 68 | Artikel 61 |

Artikel 69 | Artikel 62.1 och 62.2 |

Artikel 62.3 |

Artikel 70.1–70.5 första stycket | Artikel 63 |

Artikel 70.5 sista stycket | — |

Artikel 71 | Artikel 64 |

Artikel 72 | Artikel 65 |

Artikel 73 | Artikel 66 |

Artikel 74 | Artikel 67 |

Artikel 75 | Artikel 68 |

Artikel 76 | Artikel 69 |

Artikel 77 | Artikel 70 |

Artikel 78 | Artikel 71 |

Artikel 79 | Artikel 72 |

Artikel 80 | Artikel 73.1 |

Artikel 81 | Artikel 74 |

Artikel 82 första stycket | Artikel 75 |

Artikel 82 andra stycket | Artikel 81 i |

Artikel 83.1–83.3 | Artikel 76 |

Artikel 83.4 | Artikel 81 d |

Artikel 84 | Artikel 77 |

Artikel 84a | [Artikel 325.2] |

Artikel 85 a, b och c | Artiklarna 78 och 79 |

Artikel 85 d | — |

Artikel 80 |

Artikel 81 |

Artikel 85a | Artikel 82 |

Artikel 85b | Artikel 83 |

Artikel 85c | Artikel 84 |

Artikel 85d | Artikel 85 |

Artikel 85e | Artiklarna 86 och 87 |

Artikel 85f | Artikel 88 |

Artikel 85g | Artikel 89 |

Artikel 85h | Artikel 90 |

Artikel 85i | Artikel 91 |

Artikel 85j | Artikel 92 |

Artikel 85k | Artikel 93 |

Artikel 85l | Artikel 94 |

Artikel 85m | Artikel 95 |

Artikel 85n | Artiklarna 96 och 97 |

Artiklarnas 85o–85x | [Artikel 325.2] |

Artiklarna 86–90 | [Artikel 325.2] |

Artikel 91–95 | [Artikel 325.2.] |

Artikel 95a | [Artikel 325.2] |

Artikel 96 | — |

Artikel 97 | Artikel 99 |

Artikel 98 | Artikel 100 |

Artikel 99 | Artiklarna 101, 103 och 104 |

Artikel 100 | Artiklarna 102, 103 och 104 |

Artikel 101 | — |

Artikel 102 | Artiklarna 108, 109 och 110 |

Artikel 102a | Artiklarna 111, 112 och 113 |

Artikel 103 | Artiklarna 114, 115 och 116 |

Artikel 103a | Artiklarna 117, 118 och 119 |

Artikel 103b | Artikel 120 |

Artikel 103c | Artikel 121 |

Artikel 103d | Artikel 122 |

Artikel 103e | Artikel 123 |

Artikel 103f | Artikel 124 |

Artikel 103g | Artikel 125 |

Artikel 103ga | Artikel 128 |

Artikel 103h a–i | Artiklarna 126 och 127 |

Artikel 103h f | Artiklarna 129 och 130 |

Artikel 103i | Artikel 131 |

Artikel 103j | Artikel 132 |

Artikel 103k | Artikel 133 |

Artikel 103l | Artikel 134 |

Artikel 103m | Artikel 135 |

Artikel 103n | Artikel 136 |

Artikel 103o | Artikel 137 |

Artikel 103p | Artikel 138 |

Artikel 103q | Artikel 139 |

Artikel 103r | Artikel 140 |

Artikel 103s | Artikel 141 |

Artikel 103t | Artikel 142 |

Artikel 103u | Artikel 143 |

Artikel 103v | Artikel 144 |

Artiklarna 103w–103y | [Artikel 325.2] |

Artikel 103z | Artikel 145 |

Artikel 103za | Artiklarna 146 och 147 |

Artikel 104 | - |

Artikel 105 | Artikel 148 |

Artikel 106 | Artikel 149 |

Artikel 107 | Artikel 150 |

Artikel 108 | Artikel 151 |

Artikel 109 | Artikel 152 |

Artikel 110 | Artiklarna 153 och 154 |

Artikel 111 | Artikel 155.1, 155.2 och 155.4 |

[Rådets förordning (EEG) nr 922/72] | Artikel 155.3 |

Artikel 112 | Artiklarna 156 och 157 |

Artikel 113.1 | Artiklarna 162.1 och 162.2 och 172 d |

Artikel 113.2 a | Artikel 162.3 |

Artikel 113.2 b | Artikel 162.2 |

Artikel 113.3 första stycket | Artikel 161 |

Artikel113.3 andra stycket | Artikel 171 |

Artikel 113a | [Artikel 325(2)] |

Artikel 113b.1 | Artikel 163.1 jämförd med bilaga XII del I |

Artikel 113b.2 | Bilaga XII del I.II.4 |

Artikel 113c | Artikel 98 |

Artikel 113d.1 första stycket | Artikel 163.2 |

Artikel 113d.1 andra stycket | Bilaga XII del II.1 femte stycket |

Artikel 113d.2 | Artikel 163.3 |

Artikel 113d.3 | Artikel 167 |

Artikel 114 | [Artikel 325.2] |

Artikel 115 | [Artikel 325.2] |

Artikel 116 | [Artikel 325.2] |

Artikel 117.1–117.4 | [Artikel 325.2] |

Artikel 117.5 Artikel 118 | Artikel 162.1 Artikel 163.2 jämförd med bilaga XII del VII första och andra styckena |

Artikel 118a | Artikel 173 |

Artikel 118b | Artikel 174 |

Artikel 118c | Artikel 175 |

Artikel 118d | Artikel 176 |

Artikel 118e | Artikel 177 |

Artikel 118f | Artikel 178 |

Artikel 118g | Artikel 179 |

Artikel 118h | Artikel 180 |

Artikel 118i | Artikel 181 |

Artikel 118j | Artikel 182 |

Artikel 118k | Artikel 183 |

Artikel 118l | Artikel 184 |

Artikel 118m | Artikel 185 |

Artikel 118n | Artikel 186 |

Artikel 118o | Artikel 187 |

Artikel 118p | Artikel 188 |

Artikel 118q | Artikel 189 |

Artikel 118r | Artikel 190 |

Artikel 118s | Artikel 191 |

Artikel 118t | Artikel 192 |

Artikel 118u | Artikel 196 |

Artikel 118v | Artikel 197 |

Artikel 118w | Artikel 201 |

Artikel 118x | Artikel 202 |

Artikel 118y | Artikel 203 |

Artikel 118z | Artikel 204 |

Artikel 118za | Artikel 205 |

Artikel 118zb | Artikel 206 |

Artikel 119 | Artikel 105.1 |

Artikel 120 | Artiklarna 162.2 e och g och 172 d |

Artikel 120a | Artikel 166 |

Artikel 120b | - |

Artikel 120c | Artikel 165.2 |

Artikel 120d | Artikel 168.2 |

Artikel 120e.1 | Artiklarna 162.2 g och n och 172 d |

Artikel 120e.2 | Artikel 168.3 |

Artikel 120f | Artikel 165.3 |

Artikel 120g | Artiklarna 165.1 och 172 d |

Artikel 121 a i | Artiklarna 162.1 och 172 d |

Artikel 121 a ii | Artiklarna 162.2 d och 172 d |

Artikel 121 a iii | Artiklarna 161 och 169 |

Artikel 121 a iv | Artiklarna 163.2 och 172 d |

Artikel 121 b i | Artikel 172 b och c |

Artikel 121 b ii | Artiklarna 163.3 och 172 b och c |

Artikel 121 c i | Artikel 172 b och c |

Artikel 121 c ii | Artikel 172 d |

Artikel 121 c iii | Artikel 172 d |

Artikel 121 c iv | Artiklarna 162.2 u och 172 d |

Artikel 121 d i | Artiklarna 162.2 a och 172 d |

Artikel 121 d ii | Artiklarna 162.2 k och 172 d |

Artikel 121 d iii | Artiklarna 162.2 e och 172 d |

Artikel 121 d iv | Artiklarna 162.2 b och 172 d |

Artikel 121 d v | Artiklarna 162.2 d och 172 d |

Artikel 121 d vi | Artiklarna 179 och 172 i |

Artikel 121 d vii | Artiklarna 162.2 g och 172 d |

Artikel 121 e i | Artiklarna 162.2 a och 172 d |

Artikel 121 e ii | Artiklarna 162.2 a och 172 d |

Artikel 121 e iii | Artiklarna 162.2 b och 172 d |

Artikel 121 e iv | Artiklarna 162.2 d och p och 172 d |

Artikel 121 e v | Artiklarna 162.2 d, g och i och 172 d |

Artikel 121 e vi | Artiklarna 162.1 och 162.2 s och 172 d |

Artikel 121 e vii | Artiklarna 162.2 m och n och 172 d |

Artikel 121 f i | Artiklarna 162.2 a och 172 d |

Artikel 121 f ii | Artiklarna 162.2 a och 172 d |

Artikel 121 f iii | Artiklarna 162.2 d, 169 och 172 d |

Artikel 121 f iv | Artiklarna 162.2 p och 172 d |

Artikel 121 f v | Artiklarna 162.2 o och 172 d |

Artikel 121 f vi | Artiklarna 162.2 u och 172 d |

Artikel 121 f vii | Artiklarna 162.2 p och 172 d |

Artikel 121 g | Artiklarna 162.2 e och 172 d |

Artikel 121 h | Artikel 172 d |

Artikel 121 i | Artiklarna 106 och 107 |

Artikel 121 j i | Artiklarna 162.2 d och 172 d |

Artikel 121 j ii | Artiklarna 169 och 172 d |

Artikel 121 k | Artiklarna 193, 194 och 195 |

Artikel 121 l | Artiklarna 198, 199 och 200 |

Artikel 121 m | Artiklarna 207 och 208 |

Artikel 121.2 | Artiklarna 162.3 och 172 b och c |

Artikel 121.3 | Artiklarna 162.2 g och 172 d |

Artikel 121.4 a | - |

Artikel 121.4 b | Artikel 162.2 g och n |

Artikel 121.4 c | Artikel 162.2 g och n |

Artikel 121.4 d | Artikel 162.2 h |

Artikel 121.4 e | Artikel 162.2 f |

Artikel 121.4 f | Artikel 162.2 g |

Artikel 121.4 g | Artikel 162.2 s |

Artikel 122 | Artikel 209 |

Artikel 209 a iv |

Artikel 123 | Artikel 210.1, 210.2 och 210.3 |

Artikel 210.4 |

Artikel 124 | Artikel 211 |

Artikel 125 | Artikel 212 |

Artikel 125a | Artikel 213 |

Artikel 125b | Artikel 214 |

Artikel 125c | Artikel 215 |

Artikel 125d | Artikel 216 |

Artikel 125e | Artikel 217 |

Artikel 125f | Artikel 218 |

Artikel 125g | Artikel 219 |

Artikel 125h | Artikel 220 |

Artikel 125i | Artikel 221 |

Artikel 125j | Artikel 222 |

Artikel 125k | Artikel 223 |

Artikel 125l | Artikel 224 |

Artikel 125m | Artikel 225 |

Artikel 125n | Artikel 226 |

Artikel 125o | Artikel 227 |

Artikel 126 | Artikel 228 |

Artikel 229 |

Artikel 127 | Artikel 230 |

Artikel 128 | Artikel 231 |

Artikel 129 | Artikel 232 |

Artikel 130 | Artikel 233 |

Artikel 131 | Artikel 234 |

Artikel 132 | Artikel 235 |

Artikel 133 | Artikel 236 |

Artikel 133a | Artikel 237 |

Artikel 134 | Artiklarna 238 och 239 |

Artikel 135 | Artikel 240 |

Artikel 136 | Artikel 241 |

Artikel 137 | Artikel 242 |

Artikel 138 | Artikel 243 |

Artikel 139 | Artikel 244 |

Artikel 140 | Artikel 245 |

Artikel 140a | Artikel 246 |

Artikel 141 | Artikel 247 |

Artikel 142 | Artikel 248 |

Artikel 143 | Artiklarna 249 och 250 |

Artikel 144 | Artikel 251 |

Artikel 145 | Artikel 254.1 a |

Artikel 146 | Artikel 252 |

Artikel 147 | - |

Artikel 148 | Artiklarna 253, 254 och 255 |

Artikel 149 | Artikel 256 |

Artikel 150 | Artikel 257 |

Artikel 151 | Artikel 258 |

Artikel 152 | Artikel 259 |

Artikel 153.1, 153.2 och 153.3 | Artikel 260 |

Artikel 153.4 | - |

Artikel 154 | - |

Artikel 155 | - |

Artikel 156 | Artiklarna 261 och 262 |

Artikel 157 | Artikel 263 |

Artikel 158 | Artikel 264 |

Artikel 158a | Artiklarna 170 och 172 |

Artikel 159 | Artikel 265 |

Artikel 160 | Artikel 266 |

Artikel 161 | Artiklarna 267, 268, 269 och 270 |

Artikel 162 | Artikel 271 |

Artikel 163 | Artikel 272 |

Artikel 164.1 och 164.2 | Artikel 273 |

Artikel 164.3 och 164.4 | [Artikel 43.3 Förordn.] |

Artikel 165 | [Artikel 43.3 Förordn.] |

Artikel 166 | [Artikel 43.3 Förordn.] |

Artikel 167 | Artikel 274 |

Artikel 168 | Artikel 275 |

Artikel 169 | Artikel 276 |

Artikel 170 | Artikel 277 och 278 |

Artikel 171 | Artikel 279 |

Artikel 172 | Artikel 280 |

Artikel 173 | Artikel 281 |

Artikel 174 | Artikel 282 |

Artikel 175 | Artikel 283 |

Artikel 176 | Artikel 284 |

Artikel 176a | Artikel 285 |

Artikel 177 | Artikel 286 |

Artikel 287 |

Artikel 178 | Artikel 288 |

Artikel 179 | Artikel 289 |

Artikel 180 | Artikel 290 |

Artikel 181 | Artikel 291.1 |

Artikel 182.1 | Artikel 292 |

Artikel 182.2 | - |

Artikel 182.3 | Artikel 293 |

Artikel 182.4 | Artikel 294 |

Artikel 182.5 | Artikel 295 |

Artikel 182.6 | Artikel 296 |

Artikel 182.7 | Artikel 291.2 |

Artikel 182a | Artikel 297 |

Artikel 183 | Artikel 309 |

Artikel 310 |

Artikel 311 |

Artikel 184 | Artikel 302.1–302.7 |

Artikel 302.8 |

Artikel 185 | Artikel 303 |

Artikel 185a | Artikel 304 |

Artikel 185b | Artikel 305 |

Artikel 185c | Artikel 306 |

Artikel 185d | Artikel 307 |

Artikel 186 | Artikel 298 |

Artikel 187 | Artikel 299 |

Artikel 188 | Artiklarna 300 och 301 |

Artikel 188a.1,188a.2, 188a.5, 188a.6 och 188a.7 | Artikel 302 |

Artikel 188a.3 och 188a.4 | [Artikel 325.2] |

Artikel 189 | Artikel 312 |

Artikel 190 | Artikel 313 |

Artikel 190a | Artikel 314 |

Artikel 191 | Artikel 315 |

Artikel 192 | Artikel 316 |

Artikel 193 | Artikel 317 |

Artikel 194 | Artikel 318 |

Artikel 194a | Artikel 319 |

Artikel 320 |

Artikel 321 |

Artikel 322 |

Artikel 195 | Artikel 323 |

Artikel 196 | Artikel 324 |

Artikel 197 | — |

Artikel 198 | — |

Artikel 199 | — |

Artikel 200 | — |

Artikel 201 | Artikel 325 |

Artikel 326 |

Artikel 202 | — |

Artikel 203 | — |

Artikel 203a | Artikel 327 |

Artikel 203b | Artikel 328 |

Artikel 204 | Artikel 329 |

Bilaga I | Bilaga I |

Bilaga II | Bilaga II |

Bilaga III | Bilaga III |

Bilaga IV | Bilaga IV |

Bilaga V | Bilaga V |

Bilaga VI | Bilaga VI |

Bilaga VII | - |

Bilaga VIIa | - |

Bilaga VIIb | - |

Bilaga VIIc | - |

Bilaga VIII | Bilaga VII |

Bilaga IX | Bilaga VIII |

Bilaga X | Bilaga IX |

Bilaga Xa | - - |

Bilaga Xb | Bilaga X |

Bilaga Xc | Bilaga XIX |

Bilaga Xd | - |

Bilaga Xe | - |

Bilaga XI | - |

Bilaga XI |

Bilaga XIa.I | Bilaga XII del I.I första stycket |

Bilaga XIa.II första stycket | Bilaga XII del I.I andra stycket |

Bilaga XIa.II andra stycket | - |

Bilaga XIa.III.1 | Bilaga XII första stycket |

Bilaga XIa.III.2 | Bilaga XII del II.1 |

Bilaga XIa.III.3 | Bilaga XII del II.2 |

Bilaga XIa.III.4 | Bilaga XII del II.3 |

Bilaga XIa.IV–XIa.IX | [Artikel 325.2] |

Bilaga XIb | Bilaga XII del II |

Tillägg till bilaga XIb | Tillägg till bilaga XII del II |

Bilaga XII.I | - |

Bilaga XII.II.1 | Bilaga XII del III.1 |

Bilaga XII.II.2 | Bilaga XII del III.2 |

Bilaga XII.II.3 | Bilaga XII del III.3 |

Bilaga XII.II.4 | Bilaga XII del III.4 |

Bilaga XII.III.1 | Bilaga XII del III.5 |

Bilaga XII.III.2 | Bilaga XII del III.6 |

Bilaga XII.IV.1 Bilaga XII.IV.2 | Artikel 172 b och c [Artikel 325.2] |

Bilaga XIII.I Bilaga XIII.II | Bilaga XII del IV.I Bilaga XII del IV.II |

Bilaga XIII.III | Bilaga XII del IV.III |

Bilaga XIII.IV Bilaga XIII.V | Artiklarna 161 och 163.2 - |

Bilaga XIII.VI första stycket | - |

Bilaga XIII.VI andra stycket | [Artikel 325.2] |

Bilaga XIV.A | Artiklarna 162.1, 162.2 b och d, 169 och 172 d |

Bilaga XIV.B.I.1 | Bilaga XII del V.I |

Bilaga XIV.B.I.2 och 3 | Artiklarna 162.1 och 172 d |

Bilaga XIV.B.II | Bilaga XII del V.II |

Bilaga XIV.B.III och C | [Artikel 325.2] |

Bilaga XV.I.1 | Bilaga XII del VI första stycket |

Bilaga XV.I.2 första och andra styckena | Bilaga XII del VI andra och tredje styckena |

Bilaga XV.I.2 tredje stycket | Bilaga XII del VI sjätte stycket |

Bilaga XV.II, III och VI | [Artikel 325.2] |

Bilaga XV.IV.1 | Artikel 168.1 |

Bilaga XV.IV.2 och 3 | [Artikel 325.2] |

Bilaga XV.V Bilaga XV.VI | Artiklarna 161 och 163.2 [Artikel 325.2] |

Tillägg till bilaga XV | Bilaga XII del VI sjunde stycket |

Bilaga XVa | Bilaga XIII del I |

Bilaga XVb | Bilaga XIII del II |

Bilaga XVI | Bilaga XII del VII |

Bilaga XVIa | Bilaga XIV |

Bilaga XVII | Bilaga XV |

Bilaga XVIII | Bilaga XVI |

Bilaga XIX | - |

Bilaga XX | Bilaga XVII |

Bilaga XXI | Bilaga XVIII |

Bilaga XXII | - |

Bilaga XX |

[1] EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

[2] EUT C […], […], s. […].

[3] EUT C […], […], s. […].

[4] EUT C […], […], s. […].

[5] EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

[6] EGT 106, 5.5.1972, s. 1.

[7] EUT L 30, 31.1.2009, s. 1.

[8] EUT L 76, 19.3.2008, s. 6.

[9] EUT L 30, 31.1.2009, s. 16.

[10] EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.

[11] KOM(2009) 0234 slutlig.

[12] EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

[13] EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

[14] EUT L 214, 4.8.2006, s. 7.

[15] EUT L 58, 28.2.2006, s. 1.

[16] EUT L 209, 11.8.2005, s. 1.

[17] EUT L 243, 6.9.2006, s. 47.

[18] EGT L 179, 14.7.1999, s. 1.

[19] EGT L 143, 16.6. 2000, s. 1.

[20] EUT L 265, 26.9.2006, s. 1.

[21] EUT L 189, 20.7.2007, s. 1.

[22] EUT L 210, 31.7.2006, s. 25.

[23] EUT L 148, 6.6.2008, s. 1.

[24] EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.

[25] EUT C 244, 1.10.2004, s. 2.

[26] EGT L 197, 3.8.2000, s. 19.

[27] EGT L 10, 12.1.2002, s. 58.

[28] EGT L 10, 12.1.2002, s. 67.

[29] EGT L 15, 17.1.2002, s. 19.

[30] EGT L 10, 12.1.2002, s. 47.

[31] EGT L 10, 12.1.2002, s. 53.

[32] EUT L 39, 13.2.2008, s. 16.

[33] EUT L 299, 8.11.2008, s. 25.

[34] EUT L 78, 24.3.2009, s. 1.

[35] EUT L 165, 30.4.2004, s. 1.

[36] EGT L 118, 4.5.2002, s. 1.

[37] EGT L 186, 30.6.1989, s. 21.

[38] EGT L 109, 6.5.2000, s. 29.

[39] EUT L 247, 21.9.2007, s. 17.

[40] EGT L 1, 4.1.2003, s. 1.

[41] EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

[42] EUT L 84, 31.3.2009, s. 1.

[43] EUT L 185, 17.7.2009, s. 1.

[44] EUT L 328, 15.12.2009, s. 10.

[45] EUT L 145, 4.6.2008, s. 1.

[46] EUT L 139, 30.4.2004, s. 55.

[47] EUT L 139, 30.4.2004, s. 206.

[48] EUT L 376, 27.12.2006, s. 21.

[49] EGT L 276, 6.10.1990, s. 40.

[50] EGT L 40, 11.2.1999, s. 34.