15.6.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 169/1

—

med beaktande av direktiv 2004/39/EG om marknader för finansiella instrument (MiFID) (1),

—

med beaktande av direktiv 2003/6/EG om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk) (2),

—

med beaktande av G20-uttalandena av den 2 april 2009 i London, den 25 september 2009 i Pittsburgh och den 26–27 juni 2010 i Toronto,

—

med beaktande av CESR:s tekniska råd till kommissionen i samband med MiFID-översynen om aktiemarknader – ”Equity Markets”(Ref.: CESR/10-394),

—

med beaktande av CESR:s tekniska råd till kommissionen i samband med MiFID-översynen om transaktionsrapportering – ”Transaction Reporting” (Ref.: CESR/10-292),

—

med beaktande av CESR:s tekniska råd till kommissionen i samband med MiFID-översynen om investerarskydd och mellanhänder – ”Investor Protection and Intermediaries” (Ref.: CESR/10-417),

—

med beaktande av CESR:s uppmaning att lämna synpunkter på mikrostrukturella frågor på europeiska aktiemarknader (Ref.: CESR/10-142),

—

med beaktande av rapporten till den franska ministern för ekonomi, industri och sysselsättning om översynen av MiFID från februari 2010,

—

med beaktande av IOSCO:s samrådsrapport om policy för direkt elektroniskt tillträde (”Policies on direct electronic access”) från februari 2009,

—

med beaktande av rekommendationerna från CPSS och IOSCO för centrala motparter från november 2004,

—

med beaktande av meddelandet från den amerikanska börsinspektionen SEC (Securities and Exchanges Commission) om aktiemarknadsstrukturer (”Equity Market Structure”) (nr. 34-61358; regnr. S7-02-10),

—

med beaktande av CESR:s tekniska råd till kommissionen i samband med MiFID-översynen och svaren på kommissionens begäran om ytterligare information (ref: CESR/10-802, ref: CESR/10-799, ref: CESR/10-808, ref: CESR/10-859, ref: CESR/10-860),

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A7-0326/2010), och av följande skäl:

A.

G20 har bestämt att alla finansinstitut, finansiella produkter och territorier hädanefter bör omfattas av en intelligent reglering och en effektiv tillsyn och kommit överens om att alla standardiserade OTC-derivatkontrakt bör handlas på börser eller i förekommande fall på elektroniska handelsplattformar.

B.

Bristen på transparens och de därmed ogenomskinliga riskmönstren i det finansiella systemet var en försvårande faktor i finanskrisen som gjorde att en allmän misstro spred sig och på så sätt bidrog till drastiskt minskade likviditetsflöden.

C.

Konsumentskydd, transparens, särskilt när det gäller prisbildningsprocessen, effektiva och likvida marknader samt konkurrens på lika villkor var huvudmålen när MiFID kom till, men har ännu inte uppnåtts och måste därför förbli en prioritet. Till följd av finanskrisen måste också en begränsning av systemrisken prioriteras i MiFID-översynen.

D.

Vid ändringar av MiFID bör hänsyn alltid tas till dess vikt för att styra kapitalströmmar till den reala ekonomin och därmed de möjliga effekterna för arbetstillfällen, investeringar och pensioner.

E.

Upp till 40 procent av handelsvolymen sker fortfarande ”over the counter” (OTC). Marknadsaktörerna bör uppmuntras att i större utsträckning göra sina transaktioner på organiserade handelsplatser.

F.

Att man i MiFID tog med dispenser för krav på transparens före handel och skapade MTF-plattformar och mörka pooler (dark pools) syftade till att underlätta en övergång till mer reglerade och transparenta handelsplatser.

G.

I MiFID definieras OTC-handel som transaktioner som utmärker sig genom att de utförs ad-hoc och oregelbundet gentemot stora motparter och inom ramen för ett affärsförhållande som i sig kännetecknas av affärer som är större än den normala orderstorleken på marknaden, och där affärerna genomförs utanför de system som normalt används av företaget i fråga för dess verksamhet som systematisk internhandlare (SI-handlare).

H.

Trots bestämmelserna i MiFID om dispenser för att tillåta mörk handel på organiserade marknader, inrättandet av MTF-plattformar och SI-handlare och trots definitionen av OTC-transaktioner som oregelbundna och ad-hoc, fortsätter OTC-transaktioner som inte utförts på SI-basis att stå för en stor andel av aktiehandeln med 38 procent av alla rapporterade handelstransaktioner enligt CESR/10-394. Denna andel har inte sjunkit sedan MiFID genomfördes. En striktare och effektivare tillämpning av MiFID-regler och MiFID-dispenser bör därför säkerställas.

I.

Marknadsfragmenteringen för aktiehandeln har fått oönskade konsekvenser för likviditet och marknadseffektivitet på grund av minskad transparens till följd av tilltagande mörka pooler och mäklares matchningssystem (Brokers Crossing Networks, BCN-nät), effekten av ett ökat antal handelsplatser, såväl när det gäller börser som andra platser, och en allt mer tekniskt driven handel, har gjort att den genomsnittliga transaktionsstorleken minskat från 22 266 EUR 2006 till 9 923 EUR 2009, vilket har lett till att de totala transaktionskostnaderna har ökat för vissa användare.

J.

Den minskade transaktionsstorleken har gjort det svårare för marknadsaktörerna att genast utföra stora order på en viss marknad och önskan att förhindra marknadspåverkan för stora order har lett till att darkpool-handel ökat. Mindre än 10 procent av aktiehandeln inom EEA på organiserade marknader utnyttjar MiFID-dispenserna från krav på transparens före handel (CESR/10-394). Denna MiFID-dispens möjliggör darkpool-handel som ett mer transparent och bättre reglerat alternativ till ”mörk” OTC-handel. Men avsaknaden av tillräcklig reglering för OTC-transaktioner, inbegripet BCN-nät, skapar en konkurrensfördel för OTC-handel och uppmuntrar till ökad mörk handel och underminerar marknadstransparensen rent generellt. Ungefär hälften av alla handelstransaktioner omfattas inte av kraven på transparens före handel, men hälften av OTC-transaktionerna ligger under marknadsstorlek och behöver därför inget skydd mot marknadspåverkan.

K.

För att säkerställa lika konkurrensvillkor bör BCN-nätens affärsmodeller bli föremål för en djupgående undersökning för att säkerställa att när de tillhandahåller tjänster som innebär att de i princip fungerar som reglerade marknader, MTF-plattformar eller SI-handlare också är reglerade som sådana.

L.

Fördelarna av konkurrens när det gäller mer konkurrenskraftiga och innovativa handelsinfrastrukturer har inte bevisats eftersom de totala transaktionskostnaderna inte har sjunkit och ogenomskinligheten har ökat samtidigt som det står klart att det inte finns några riktiga garantier för kvalitet och integritet för alla aktörer på en mer fragmenterad marknad.

M.

Det påstås att högfrekvenshandel (HFT) tillför likviditet till de finansiella marknaderna och det vore därför lämpligt att fastställa om det finns risker som är förknippade med elektroniska ordersystem och den betydande handelsvolym som kan hänföras till HFT-strategier och som kan uppskattas till 70 procent i USA, särskilt mot bakgrund av slutsatserna från den amerikanska börsinspektionen Securities and Exchange Commission avseende ”blixtkraschen” i USA den 6 maj 2010 då HFT-likviditetstillförare lämnade marknaden.

N.

HFT-strategier är ett relativt nytt fenomen i Europa och står nu för uppskattningsvis 35 procent av marknadsvolymen.

O.

Större transparens via rapportering av handelsaktivitet före och efter handel för alla tillgångsklasser bör skapas för att förbättra de tidiga varningssignalerna för problem som håller på att byggas upp och deras omfattning och för att förbättra effektiviteten i prisbildningsprocessen och förtroendet mellan marknadsaktörer.

P.

I G20-besluten av den 24–25 september 2009 i Pittsburgh stod det att alla standardiserade OTC-derivatkontrakt bör handlas på börser eller elektroniska handelsplatser.

Q.

Skillnader i genomförandet mellan medlemsstaterna har lett till en ofullständig tillämpning av MiFID regelverket.

1.

Europaparlamentet konstaterar att marknadsinfrastrukturen varit motståndskraftig genom hela krisen men uppmanar ändå kommissionen att förstärka marknadsinfrastrukturen för alla handelsplatser och clearingsystem så att de kan klara av framtida risker genom ökad transparens, förbättrad motståndskraft och tillsyn över alla handelstransaktioner sammantaget.

2.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om en förordning för OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister som en nödvändig förutsättning för att öka transparensen och säkerheten på marknaderna för finansiella instrument, och anser att detta är det första steget för att få betydande andelar av OTC-handeln att gå över till handelsplatser som omfattas av MiFID-reglering.

3.

Europaparlamentet föreslår i rättvisans namn att MTF-plattformar bör bli föremål för tillsyn på samma nivå och därmed vara reglerade på ett jämförbart sätt, så att konkurrensen mellan MTF-plattformar och reglerade marknader sker på lika villkor. Samtidigt spelar MTF-plattformar en viktig roll för marknadsinträdet.

4.

Europaparlamentet uppmanar Esma att göra en undersökning av SI-ordningens funktionssätt och syfte och förslag på förbättringar av hur denna kategori regleras i syfte att säkerställa att denna ordning utnyttjas för orderutförande på bilateral basis med den finansiella motparten.

5.

Europaparlamentet begär att värdepappersföretag som erbjuder portföljförvaltningstjänster och agerar i denna funktion måste tillhandahållas ”bästa möjliga utförande” av det värdepappersföretag med vilket det placerar sina order även om portföljförvaltaren är kategoriserad som en godtagbar motpart av MiFID.

6.

Europaparlamentet begär att Esma gör en översyn av huruvida ett orderbaserat bästa möjliga utförande behöver en bättre reglering vad avser tillgång till uppgifter, såväl efter handel och i förhållande till utförandekvalitet och marknadsteknik, t.ex. orderrouters och handelsplatssammankopplingar.

7.

Europaparlamentet begär att MiFID-bestämmelserna tillämpas konsekvent för att säkerställa att BCN-nät vars verksamhet motsvarar en reglerad marknads, en MTF-plattforms eller en SI-handlares verksamhet också regleras som en sådan. För att underlätta denna tillämpning bör alla BCN-nät åläggas att till de behöriga myndigheterna lämna all nödvändig information, bland annat

8.

Europaparlamentet begär en undersökning av OTC-handel med aktier och efterlyser förbättringar av hur OTC-handeln regleras för att säkerställa att användningen av reglerade marknader och MTF-plattformar för utförande av order på multilateral basis och av SI-handlare för utförande av order på bilateral basis ökar, och att andelen aktietransaktioner som utförs OTC minskar i betydande grad.

9.

Europaparlamentet efterlyser en undersökning från kommissionen om effekterna av att sätta en gräns för minsta orderstorlek för alla mörka transaktioner och om huruvida detta skulle tillämpas strikt så att ett tillräckligt handelsflöde genom de ”upplysta” handelsplatserna kan upprätthållas för prisbildningens skull.

10.

Europaparlamentet begär att kommissionen gör en översyn av de existerande MiFID-dispenserna från krav på transparens före handel i syfte att

11.

Europaparlamentet begär att dispenserna före handel tillämpas på ett enhetligt sätt i medlemsstaterna för att begränsa genomförandeskillnader som kan leda till osäkerhet, regleringsarbitrage och ojämlika villkor. Parlamentet anser att tekniska standarder som fastställs av Esma skulle kunna vara ett lämpligt sätt att uppnå detta, enligt idén om en enda regelsamling för finansiella tjänster.

12.

Europaparlamentet välkomnar att marknadsaktörerna nyligen meddelat att de kommer att separera uppgifter före handel från uppgifter efter handel, och efterlyser ytterligare ansträngningar för att åstadkomma gemensamma uppgiftsstandarder och mer tillgängliga uppgifter.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en arbetsgrupp för att övervinna de svårigheter som förhindrar konsolideringen av marknadsuppgifter i Europa och i synnerhet den bristande kvaliteten på rapporteringen av uppgifter om alla slags transaktioner.

14.

Europaparlamentet uppmanar Esma att utarbeta gemensamma standarder och format för rapportering av alla uppgifter efter handel, både på organiserade handelsplatser och OTC, så att konsolideringen av uppgifterna underlättas.

15.

Europaparlamentet begär att alla rapporterande handelsplatser ska åläggas att separera uppgifter före handel från uppgifter efter handel så att informationen kan göras tillgänglig för alla marknadsaktörer till kommersiellt rimliga och jämförbara priser. Kommissionen uppmanas dessutom att överväga att införa godkända publiceringsarrangemang (Approved Publication Arrangements, APA) i syfte att införa kvalitetsstandarder för publicering av handelstransaktioner samt minska antalet handelsplatser som handelstransaktioner kan rapporteras till och begränsa användningen av Internetsidor som är ett hinder för konsolidering.

16.

Europaparlamentet begär att tidsfristen för uppskjuten publicering ska förkortas så att transaktionerna rapporteras till tillsynsmyndigheterna inom 24 timmar efter att de ägt rum. När det gäller publicering av transaktioner bör fördröjningar på mer än 1 minut under normala omständigheter betraktas som oacceptabla.

17.

Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att analysera strukturen och affärsmodellerna för OTC-handeln och begär därför att det införs särskilda flaggningar inom ramen för transparensen före och efter handel för OTC-transaktioner så att man ökar förståelsen för sådana OTC transaktioners egenskaper och kan bedöma vilka typer av transaktioner som det är legitimt att utföra OTC på grund av deras särskilda egenskaper.

18.

Europaparlamentet insisterar på att nu efter blixtkraschen måste alla handelsplattformar kunna visa för nationella tillsynsmyndigheter att deras teknik och deras övervakningssystem klarar av den typ av störtflod av order som uppträdde den 6 maj 2010 så att de kan säkerställa att de verkligen skulle klara av att hantera den aktivitet som är förknippad med högfrekvens- och algoritmhandel under extrema omständigheter och visa att de kan återskapa orderböckerna efter dagens slut så att orsakerna till ovanlig marknadsaktivitet kan kartläggas exakt och misstänkt marknadsmissbruk kan identifieras.

19.

Europaparlamentet uppmanar Esma att göra en undersökning av kostnaderna och fördelarna med algoritm- och högfrekvenshandel för marknader och dess inverkan på andra marknadsanvändare, särskilt institutionella investerare, för att avgöra huruvida de betydande marknadsflöden som genereras automatiskt tillför verklig likviditet till marknaden och vilka effekter detta får för den samlade prisbildningen samt av möjligheterna till missbruk genom manipulation av marknaden, vilket leder till ojämlika villkor mellan marknadsaktörerna, och dess inverkan på den samlade marknadsstabiliteten.

20.

Europaparlamentet begär att praxisen med att lägga falska order nära bästa köp/säljkurs (”layering”) och överösa konkurrenter med kurser (”quote stuffing”) explicit ska definieras som marknadsmissbruk.

21.

Europaparlamentet efterlyser en undersökning av om det är värt att reglera företag som bedriver HFT-strategier för att säkerställa att de har robusta system och kontroller med löpande tillsynsbedömning av de algoritmer de utnyttjar, har kapacitet för intradagsövervakning och för förfrågningar om utestående positioner och hävstång i realtid och har förmåga att visa att de har etablerat solida förfaranden för att hantera onormala händelser.

22.

Europaparlamentet efterlyser en undersökning av de utmaningar som högfrekvenshandel innebär när det gäller marknadsövervakning. Tillsynsmyndigheterna behöver ha tillräckliga resurser för att upptäcka och övervaka potentiellt missbruk. Därför bör alla order som mottas av reglerade marknader och MTF-plattformar liksom alla handelstransaktioner som utförs på dessa plattformar rapporteras till de behöriga myndigheterna.

23.

Europaparlamentet uppmanar alla handelsplatser som tillåter samlokalisering av servrar, antingen direkt eller genom tredjepartsleverantörer, att säkerställa att lika tillträde för alla samlokaliserade kunder upprätthålls, och om möjligt med samma infrastrukturlatens så att MiFID-regler för icke-diskriminerande praxis uppfylls.

24.

Europaparlamentet uppmanar tillsynsmyndigheterna att övervaka och reglera tillhandahållandet av sponsrat tillträde och kommissionen att överväga ytterligare åtgärder, bland annat att

25.

Europaparlamentet uppmanar Esma, oaktat behovet av att tillämpa säkerhetsmekanismer, att ytterligare undersöka huruvida sponsrat tillträde går över gränsen för icke-diskriminerande tillträde.

26.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta de principer som utarbetats av IOSCO:s tekniska kommitté för direkt elektroniskt tillträde, inbegripet sponsrat tillträde, och som ska innehålla kriterierna för att välja ut de kunder som kan ges sponsrat tillträde och avtalsförhållandet mellan plattformen, medlemmen och kunden, och med en beskrivning av deras respektive ansvar vad avser användning av lämpliga kontroller och filter.

27.

Med tanke på principen att alla investerare ska behandlas lika anser Europaparlamentet att praxisen med blixtorder uttryckligen bör stoppas.

28.

Europaparlamentet uppmanar Esma att göra undersökning av avgiftsstrukturerna för att säkerställa att avgifter för utförandet, andra avgifter, värdepappersföretagens kommissionsarvoden och andra relaterade incitament är transparenta, icke-diskriminerande och förenliga med en tillförlitlig prisbildning samt utformas och genomförs så att handel i olämpliga syften inte uppmuntras, och att bedöma huruvida en minimal avgift bör betalas av användare som lägger in order, oavsett om dessa order utförs eller inte, eftersom dessa order måste hanteras av marknadsinfrastrukturen.

29.

Europaparlamentet föreslår att Esma utför en studie av ”maker-taker”-avgiftsmodellen för att avgöra huruvida någon som kan dra nytta av den förmånligare ”maker”-avgiftsstrukturen också bör bli föremål för de formella krav och den tillsyn som gäller för marknadsgaranter (market makers).

30.

Europaparlamentet efterlyser robusta volatilitetsbrytare och handelsspärrar som slår in samtidigt på alla handelsplatser i EU och som övervakas av Esma och fastställs genom genomförandeakter så att en blixtkrasch av den typ som drabbade USA kan undvikas.

31.

Europaparlamentet begär att ingen oreglerad marknadsaktör ska få direkt eller ofiltrerat sponsrat tillträde till formella handelsplatser, och att alla betydande marknadsaktörer som handlar för egen räkning ska åläggas att registrera sig hos tillsynsmyndigheterna och tillåta att deras handelsverksamhet blir föremål för tillsyn och kontroll på lämplig nivå i stabilitetssyfte.

32.

Europaparlamentet begär att egenhandel som bedrivs med hjälp av algoritmhandelstrategier av oreglerade entiteter uteslutande ska utföras genom en reglerad finansiell motpart.

33.

Europaparlamentet begär att tillämpningsområdet för MiFID:s transparenskrav ska utsträckas till alla aktieliknande instrument såsom depåbevis, börshandlade fonder (ETF:er), börshandlade råvaror (ETC:er) och certifikat.

34.

Europaparlamentet begär att kommissionen och Esma överväger att införa ett transparenskrav, före och efter handel, för alla icke-aktierelaterade finansiella instrument, bland annat på marknaderna för stats- och företagsobligationer och CPP-godkända derivat, och att detta krav vid behov tillämpas på ett sätt som gör skillnad mellan olika tillgångsklasser och samtidigt kombineras med åtgärder som leder till ytterligare standardisering av OTC-derivatprodukter så att ytterligare transparens kan åstadkommas.

35.

Europaparlamentet anser att kommissionen, med beaktande av de frågor som uppkommit i samband med uppgiftskvalitet och konsolidering av uppgifter efter handel för europeiska aktier, bör se till att uppgifter efter handel för icke-aktierelaterade produkter lämnas i en form som lätt kan konsolideras.

36.

Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att tillämpa en större uppsättning MiFID-bestämmelser på derivatinstrument eftersom handeln med sådana produkter i allt högre grad går över till organiserade handelsplatser och blir föremål för ökad standardisering och krav på central clearing.

37.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag som säkerställer att alla OTC-derivatkontrakt som kan standardiseras handlas på börser eller i förekommande fall elektroniska handelsplattformar för att säkerställa att priset på sådana kontrakt bildas på ett transparent, rättvist och effektivt sätt, utan intressekonflikter.

38.

Europaparlamentet begär en översyn av IOSCO-standarderna för clearingorganisationer, avvecklingssystem för aktier och systemviktiga betalningssystem i syfte att ytterligare förbättra marknadstransparensen.

39.

Europaparlamentet anser att tillsynsmyndigheterna för de olika fysiska och finansiella råvarumarknaderna måste få tillgång till samma uppgifter för att kunna identifiera trender och samband, och uppmanar kommissionen att samordna insatserna både inom EU och globalt.

40.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till Europeiska centralbanken.