31.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 161/120

A.

Vi får inte glömma att den slutliga målsättningen för sammanhållningspolitiken är att minska skillnaderna mellan olika regioners utvecklingsnivåer och eftersläpningen hos mindre gynnade regioner och öar, inbegripet landsbygdsområden. År 2007 infördes obligatorisk öronmärkning av medel till Lissabonmålen för EU-15 i strukturfondsförordningarna och en liknande icke-obligatorisk mekanism för öronmärkning har tillämpats på frivillig basis i EU-12, i syfte att inrikta de sammanhållningspolitiska medlen på åtgärder för att öka medlemsstaternas och regionernas attraktionskraft, tillväxt och arbetstillfällen.

B.

Sammanhållningspolitiken är, särskilt under den rådande recessionen, ett av de viktigaste instrumenten för att främja tillväxt, konkurrenskraft och arbetstillfällen i EU tack vare bland annat det stabila finansieringstillflödet till långsiktiga utvecklingsprogram och utvecklingsåtgärder, det decentraliserade förvaltningssystem som tillämpas och tillägget av en prioritering om uthållig utveckling i EU bland de grundläggande målsättningarna.

C.

Två tredjedelar av investeringarna inom den offentliga sektorn i EU kommer från regional och lokal nivå. Regionala och lokala myndigheter besitter ofta betydande politisk kompetens och är centrala aktörer när det gäller att nå målen i både den gällande Lissabonstrategin och framtidsstrategin EU 2020.

D.

Sammanhållningspolitiken och framtidsstrategin EU 2020 bör integreras eftersom sammanhållningspolitiken ingår i Lissabonstrategin, i syfte att öka tillväxten, konkurrenskraften och sysselsättningen, vilka är de främsta strategiska målen i strategin.

E.

Varken i framtidsstrategin EU 2020 eller i Lissabonstrategin tas tillräcklig hänsyn till regionernas och medlemsstaternas olika utvecklingsnivåer, och därför betonas inte heller tillräckligt starkt den ekonomiska sammanhållningen i det utvidgade EU.

1.

Europaparlamentet konstaterar att cirka 228 miljarder euro har anslagits för Lissabonprioriteringar under den sjuåriga programperioden 2007–2013, och betonar att de sammanlagda anslagen, även inom EU-12, var högre än den procentandel som föreslagits.

2.

Europaparlamentet konstaterar även att anslagen varierar avsevärt mellan medlemsstaterna och de olika målen, och betonar att det inte finns någon politik som passar alla för alla områden. Med ett sådant synsätt skulle det inte finnas någon ansvarighetskänsla för och koppling till strategin för tillväxt, vilket skulle försämra strategins genomförande.

3.

Europaparlamentet påminner om att det redan under programperioden 2000–2006 fanns en stark koppling mellan de sammanhållningspolitiska programmen och Lissabonstrategin, trots att öronmärkning inte var obligatoriskt, och att 10,2 miljarder euro investerades i forskning och innovation.

4.

Europaparlamentet anser att det på grund av strategins struktur inte var möjligt att nå målen i den ursprungliga Lissabonstrategin, som enbart byggde på den öppna samordningsmetoden, och att verkliga resultat endast uppnåddes genom samordning med sammanhållningspolitiken. Parlamentet framhåller att detta fel bör undvikas i den föreslagna framtidsstrategin EU 2020.

5.

Europaparlamentet beklagar att överensstämmelsen mellan programanslagen och de verkliga utgifterna inte kan kontrolleras i det här skedet på grund av den försenade starten av programmet, vilket innebär att det saknas uppgifter om kostnaderna. Det är heller inte möjligt att analysera Lissabon-investeringarnas kvalitet, särskilt när det gäller programmen för de mindre utvecklade länderna. Parlamentet välkomnar offentliggörandet av kommissionens strategiska rapport och efterlyser en institutionell debatt på hög nivå med utgångspunkt i rapporten för att analysera sammanhållningspolitikens bidrag till Lissabonmålen och utvärdera det framtida inbördes förhållandet mellan dessa två områden.

6.

Europaparlamentet kritiserar att det inte gjorts någon övergripande utvärdering av sammanhållningsmedlens inverkan på den regionala utvecklingen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utvärdera den territoriella inverkan av öronmärkningen av strukturfonderna och bedöma huruvida detta system verkligen bidrar till en välavvägd och samstämd regional utveckling.

7.

Europaparlamentet anser att utvärderingen, för att vara effektiv, måste grundas på indikatorer som gör det möjligt att jämföra och aggregera uppgifterna och regionerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att före 2012 lägga fram ett förslag om utvärderingsindikatorer, för att tillhandahålla verktyg för att mäta effekterna, även de kvantitativa och kvalitativa, och göra nödvändiga justeringar inför nästa programperiod.

8.

Europaparlamentet beklagar att programmet för den förnyade Lissabonstrategin 2005 var mindre ambitiöst, trots att Lissabonagendans huvudmål ursprungligen innefattade såväl ekonomisk tillväxt och sysselsättning som social sammanhållning.

9.

Europaparlamentet anser att det svaga flernivåstyret är en av de största begränsningarna för Lissabonstrategin, och att de regionala och lokala myndigheternas och det civila samhällets deltagande i utformningen, genomförandet, kommunikationen och utvärderingen av strategin fortfarande är otillräckligt. Parlamentet rekommenderar att dessa parters deltagande i alla skeden av genomförandet stärks i framtiden.

10.

Europaparlamentet betonar att när partnerskapsprincipen har tillämpats i Lissabonstrategin har de lokala och regionala myndigheternas och de ekonomiska och sociala intressenternas känsla av egenansvar ökat, vilket i sin tur har ökat åtgärdernas hållbarhet. Parlamentet kräver att kommissionen förbättrar kontrollen av hur partnerskapsprincipen genomförs i medlemsstaterna.

11.

Europaparlamentet konstaterar att regionerna och städerna i EU spelar en grundläggande roll vid genomförandet av Lissabonstrategin, eftersom de utgör nyckelfaktorer för att driva fram innovation, forskning och utbildningspolitik. De genomför mer än en tredjedel av de offentliga investeringarna inom EU och riktar en allt större del av strukturfondernas kostnader till insatser som är relaterade till tillväxt och sysselsättning.

12.

Europaparlamentet påpekar att särskilt den regionala och lokala nivån är central för att nå ut till de oräkneliga ekonomiska och sociala aktörer som lever och producerar i EU, särskilt små och medelstora företag, och för att främja utbildning och yrkesutbildning samt forskning, innovation och utveckling.

13.

Europaparlamentet beklagar att synergierna mellan de nationella strategiska referensramarna och de nationella reformprogrammen inom ramen för strategin har varit för svaga och förordar en kraftfull och regelbunden dialog på alla nivåer, även på EU-nivå, mellan de förvaltningar som ansvarar för genomförandet av sammanhållningspolitiken och Lissabonstrategin/framtidsstrategin EU 2020 och de berörda parterna från övervakningskommittén.

14.

Europaparlamentet värdesätter de resultat som har nåtts hittills genom de finansieringstekniska instrumenten och samarbetet med Europeiska investeringsbanken (EIB) i främjandet av innovation och forskning genom flexibla finansieringsformer och framhäver behovet av att stärka sambandet mellan EU:s och EIB:s olika finansieringsinstrument. Parlamentet konstaterar att dessa instrument kan fungera som en hävstång för investeringar och vill att de förstärks, särskilt programmen Jeremie och Jessica, för att garantera ett bättre stöd till näringslivet och små och medelstora företag. Parlamentet rekommenderar att reglerna för dessa instrument förenklas så att de blir lättare att använda för stödmottagarna.

15.

Europaparlamentet välkomnar debatten om framtidsstrategin EU 2020, vars syfte är att skapa grundläggande villkor för hållbar tillväxt och sysselsättning i EU och en övergång till en hållbar ekonomi, och lyfter särskilt fram strategins långsiktiga vision. Parlamentet instämmer i de prioriteringar som fastställs i strategin, och betonar vikten av att senare utveckla en strategi för flernivåstyre för den territoriella sammanhållning som så väl behövs i Europa.

16.

Europaparlamentet beklagar att strategin föreslagits redan innan översynen av den nuvarande Lissabonstrategin är slutförd och rekommenderar starkt att kommissionen gör en rak och öppen utvärdering av bristerna i genomförandet av Lissabonstrategin. Parlamentet framhåller att rekommendationerna i detta betänkande bör ingå i den slutliga versionen av den nya strategin.

17.

Europaparlamentet framhåller behovet av att se till att infrastrukturen är effektiv och omfattande genom modernisering av transportsystemen, införande av miljövänliga transportsystem, förbättring av drickvattens-, avlopps- och avfallshanteringssystem, införande av en effektivare miljöförvaltning samt säkerställande av ett hållbart utnyttjande av naturresurser och förnybar energi, för att öka den ekonomiska utvecklingen och förbättra sammanhållningen.

18.

Europaparlamentet kräver att EU inför konkreta bestämmelser och genomför lämpliga åtgärder för att tillgodose de specifika behoven hos regioner med allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar såsom kustregioner, öar, bergsregioner, gränsregioner och regioner i de yttersta randområdena mot bakgrund av den rättsliga grunden för den territoriella sammanhållningen som ges genom det nya Lissabonfördraget.

19.

Europaparlamentet välkomnar att den sociala dimensionen beaktas i förslaget, men betonar att den ekonomiska pelaren har den centrala rollen när det gäller sysselsättningen och därför är avgörande för att en fri, öppen och väl fungerande inre marknad ska förverkligas, så att företagen kan vara flexibla i förhållande till den makroekonomiska utvecklingen. Parlamentet betonar att den senaste tidens kris har visat att målen för socialt skydd, tillgång till tjänster, bekämpning av fattigdom och social utestängning samt skapande av högkvalitativa arbetstillfällen måste ingå i alla strategier på detta område.

20.

Europaparlamentet välkomnar främjandet av mer hållbara, ”smarta” arbetstillfällen, men inser samtidigt att en ny ekonomisk modell kan leda till en ojämn fördelning av kostnader och fördelar bland de enskilda medlemsstaterna och regionerna. För att förhindra detta uppmanar parlamentet unionen att ta sitt ansvar och fastställa centrala åtgärdsområden, där det i enlighet med subsidiaritetsprincipen är lämpligast med åtgärder på EU-nivå för att nå bästa resultat för alla.

21.

Europaparlamentet betonar att forskning och innovation är centrala instrument för att främja EU:s utveckling och kan göra EU mer konkurrenskraftigt inför de globala utmaningarna. Parlamentet anser att finansieringsflödet på dessa områden måste vara regelbundet, och att framstegen måste utvärderas regelbundet med utgångspunkt i de resultat som nås. Parlamentet anser när det gäller detta att strukturfonderna och ramprogrammet bör samordnas bättre, så att man kan dra så stor nytta som möjligt av medlen till forskning och utveckling i framtiden och efterlyser en utveckling av regionala, innovativa kluster inom och mellan medlemsstaterna.

22.

Europaparlamentet är övertygat om att utbildning och yrkesutbildning är en grundförutsättning för att främja EU:s utveckling och kan göra EU mer konkurrenskraftigt inför de globala utmaningarna. Parlamentet anser att man måste säkerställa ett regelbundet finansieringsflöde inom detta område och regelbundet utvärdera framstegen.

23.

Europaparlamentet konstaterar att den fastställda målstrukturen i strukturpolitiken har varit en framgång under de första åren. Parlamentet anser därför att man för att få tillförlitlighet i planeringen bör bevara denna struktur och principen om gemensam förvaltning. Parlamentet konstaterar att innehållet i målen kan behöva justeras så att det överensstämmer med målen i framtidsstrategin EU 2020.

24.

Europaparlamentet konstaterar att de infrastrukturella bristerna fortfarande varierar avsevärt inom EU, särskilt på landsbygden, vilket hämmar EU:s tillväxtpotential och en väl fungerande inre marknad. Parlamentet framhåller vikten av gränsöverskridande samarbete om detta och anser vidare att det krävs verkligt lika villkor inom transport-, energi-, telekom- och IT-infrastrukturer. Denna prioritering bör inbegripas i strategin och vara en central aspekt i sammanhållningspolitiken även i framtiden.

25.

Europaparlamentet konstaterar att EU:s budget har en avgörande betydelse för att man ska nå målen i framtidsstrategin EU 2020 och anser att sammanhållningspolitiken med sin strategiska inriktning, sina starka och bindande villkor, sina skräddarsydda åtgärder samt sitt stöd till övervakning och teknik är ett lämpligt och effektivt sätt att förverkliga framtidsstrategin EU 2020.

26.

Europaparlamentet konstaterar att framför allt tillgången till bredband är mycket bristfällig på landsbygden, vilket i enlighet med målen i den digitala agendan måste åtgärdas för att stödja utvecklingen av en hållbar ekonomi i dessa regioner.

27.

Europaparlamentet välkomnar att strukturfondernas roll för att nå målen i framtidsstrategin EU 2020 lyfts fram, men betonar att sammanhållningspolitiken inte bara utgör en källa till stabil finansiering utan också är ett kraftfullt verktyg för ekonomisk utveckling av alla regioner inom EU. Sammanhållningspolitikens huvudmål – att utjämna skillnaderna mellan regionerna och införa en verklig ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i EU – och huvudprinciper – ett integrerat synsätt, flernivåstyre och verkliga partnerskap – är centrala kompletterande faktorer för att strategin ska bli framgångsrik, och dessa principer bör därför samordnas med strategin.

28.

Europaparlamentet betonar att en stark och väl finansierad sammanhållningspolitik som omfattar alla regioner i EU bör vara en central komponent i framtidsstrategin EU 2020. Parlamentet anser att sammanhållningspolitiken med sitt övergripande synsätt utgör en nödvändig förutsättning för att nå målen i framtidsstrategin EU 2020 och för att skapa social, ekonomisk och territoriell sammanhållning i EU. Parlamentet tillbakavisar därför alla försök att åternationalisera sammanhållningspolitiken och vill att den regionala dimensionen ska stödjas helhjärtat under översynen av EU:s budget.

29.

Europaparlamentet betonar att det är av avgörande betydelse att man i tid fastställer vilka mekanismer som ska tillämpas för att målen i framtidsstrategin EU 2020 ska nås.

30.

Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken inte är underordnad framtidsstrategin EU 2020. Sammanhållningspolitikens prioriteringar bör visserligen anpassas till strategins mål, men den måste vara tillräckligt flexibel för att ta hänsyn till regionala särdrag och stödja de svagare regionerna med störst behov så att de kan övervinna sina socioekonomiska svårigheter, naturbetingade svårigheter och minska de rådande skillnaderna.

31.

Europaparlamentet efterlyser ett förbättrat förvaltningssystem i framtidsstrategin EU 2020 jämfört med Lissabonstrategin, och rekommenderar att utformningen och genomförandet av strategin, där sammanhållningsfonden och strukturfonderna utnyttjas, sker enligt principen om flernivåstyre för att garantera ett ökat deltagande av lokala och regionala myndigheter samt intressenter från det civila samhället. Parlamentet betonar att deltagandet skulle kunna innebära att man ingår flernivåavtal.

32.

Europaparlamentet anser att framtidsstrategin EU 2020 måste integreras i arbetet med att nå målet om territoriell sammanhållning, som har tagits med som ett nytt mål i Lissabonfördraget. Parlamentet anser att lokala initiativ till gränsöverskridande samarbete utgör en möjlighet till territoriell sammanhållning som ännu inte har utnyttjats i tillräcklig utsträckning. Parlamentet uppmanar kommissionen att utförligare ange vilken roll makroregionerna ska ha i sina förslag för det framtida territoriella samarbetet.

33.

Europaparlamentet påpekar att en starkare territoriell dimension i strategin som tar hänsyn till EU-regionernas särdrag och olika utvecklingsnivåer och där regionala och lokala myndigheter samt partner i enlighet med strukturfondsförordningen är direkt delaktiga i planeringen och genomförandet av de berörda programmen, kommer att skapa en starkare känsla av egenansvar i insatserna för att uppnå målen på alla nivåer och öka förståelsen för målen och resultaten ute på fältet. Parlamentet anser dessutom att det behövs fortsatt stöd till regionerna genom utveckling av innovativa finansieringsinstrument, så att regionerna kan bibehålla sin roll i uppnåendet av målen i Lissabonstrategin.

34.

Europaparlamentet betonar vikten av konkreta kunskaper om området i fråga på lokal och regional nivå för att nå målen i framtidsstrategin EU 2020. Det är därför oerhört viktigt att garantera gemensam statistisk information och kapacitet att analysera indikatorer även på lokal och regional nivå.

35.

Europaparlamentet lyfter fram städernas centrala roll för att nå målen i framtidsstrategin EU 2020, och vill att städernas erfarenheter och bidrag beaktas vid genomförandet av strategins prioriteringar, särskilt när det gäller klimatfrågor, social integration, demografiska förändringar och investeringar i hållbar ekonomisk utveckling, energi, transport, vattenförvaltning, hälsa- och sjukvård, den allmänna säkerheten etc. Parlamentet instämmer med rådets förslag till slutsatser när det gäller regionernas deltagande i den framtida strategin för tillväxt och sysselsättning. Parlamentet föreslår att kommissionen och rådet ska ta hänsyn till Regionkommitténs råd om framtidsstrategin EU 2020, eftersom all tillämpning av strategierna på detta område ska ske i samarbete med regionerna och städerna.

36.

Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen lägger fram konkreta förslag för att skapa synergier mellan sammanhållningspolitiken och befintlig sektorspolitik enligt ett integrerat tillvägagångssätt, och rekommenderar att målen, instrumenten och de administrativa förfarandena för programmen rationaliseras och att de politiska programmens löptid anpassas.

37.

Europaparlamentet anser emellertid att EU ska fortsätta att använda sammanhållningsfonden och strukturfonderna, som har väletablerade och fungerande former för genomförande, som sina främsta finansieringsmekanismer. Parlamentet anser att det är onödigt att inrätta nya särskilda tematiska fonder för att nå målen i framtidsstrategin EU 2020 och gör bedömningen att de i stället bör ingå i sammanhållnings- och landsbygdsutvecklingspolitiken.

38.

Europaparlamentet rekommenderar att användningen av strukturfonderna förenklas i framtida regelverk. Om reglerna och förfarandena harmoniseras, och hänsyn tas till modeller för bästa praxis, kan metoderna för att nå målen förenklas, och detta underlättar även eventuella bidragsmottagares deltagande i de program som samfinansieras av EU.

39.

Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen gör en årlig översyn av prioriteringarna i framtidsstrategin EU 2020 med utgångspunkt i resultaten av genomförandet och med hänsyn till eventuella förändringar i de ursprungliga villkoren samt att kommissionen fastställer nya prioriteringar med lika nära anknytning till permanenta förändringar på lokal, regional och global nivå.

40.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt förse parlamentet med ett strukturerat arbetsprogram för genomförandet av strategin och att i framtiden göra tydliga utvärderingar av genomförandet. Parlamentet efterlyser dessutom ett tydligt arbetsdokument där förhållandet mellan strategin och sammanhållningspolitiken fastställs.

41.

Europaparlamentet anser att Regionkommittén genom sin övervakningsplattform för Lissabonstrategin bör fortsätta att övervaka framstegen mot bakgrund av framtidsstrategin EU 2020 och att man ska begära att medlemsstaterna årligen rapporterar om framstegen på ett strukturerat sätt.

42.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.