Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52010AE0649

    Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”EU:s jordbruksmodell: produktkvalitet och konsumentupplysning som konkurrensmedel” (förberedande yttrande)

    EUT C 18, 19.1.2011, p. 5–10 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    19.1.2011   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 18/5


    Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”EU:s jordbruksmodell: produktkvalitet och konsumentupplysning som konkurrensmedel” (förberedande yttrande)

    2011/C 18/02

    Föredragande: Carlos TRÍAS PINTO

    Den 20 januari 2010 beslutade det spanska ordförandeskapet att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

    ”EU:s jordbruksmodell: produktkvalitet och konsumentupplysning som konkurrensmedel” (förberedande yttrande).

    Facksektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 25 mars 2010.

    Vid sin 462:a plenarsession den 28–29 april 2010 (sammanträdet den 28 april) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 116 röster för, 1 röst emot och 5 nedlagda röster.

    1.   Slutsatser och rekommendationer

    1.1   Kommittén rekommenderar att kvalitetspolitiken och konsumentupplysningen förstärks, eftersom de är nyckelfaktorer när det gäller att främja den europeiska livsmedelsindustrins konkurrenskraft och förbättra jordbrukets varumärkesimage. Följande faktorer är därför oerhört viktiga:

    Att främja integrering av de sociala, miljömässiga och sanitära aspekterna samt djurskyddsaspekterna i samband med jordbruksproduktion, och att utnyttja de nya verktyg som baseras på informations- och kommunikationsteknik (IKT).

    Att skapa större konsekvens och samstämmighet mellan befintliga ackrediteringsinstrument med hjälp av riktlinjer för klarhet, harmonisering och förenkling.

    Att förstärka kanalerna för dialog mellan producenterna, livsmedelsindustrin, handeln och konsumenterna, samt utforma effektiva strategier för kommunikation med medborgarna.

    1.2   Mera specifikt föreslår kommittén att vissa åtgärder ska genomföras:

    1.2.1   Verktyg

    Användande av IKT som ett kommunikationsinstrument. Informations- och kommunikationstekniken finns i vårt dagliga liv, men används ännu inte i samband med inköp. Om denna teknik görs tillgänglig i butikshyllorna som ett informationsverktyg skulle det bli möjligt att kontinuerligt uppdatera informationen (jordbruksprodukter har en hög omsättning). Konsumenternas val underlättas och produkterna kan beställas var man än befinner sig.

    Spårbarhet som ett verktyg för att säkra påståendenas tillförlitlighet. Produktionskedjan omfattar en lång rad aktörer med ansvar för de olika sociala och miljömässiga aspekter som ingår i det övergripande kvalitetsbegreppet. Spårbarhetsverktyget kommer inte bara att ge upplysningar om vilka aktörer som är involverade utan också hur de han hanterat produkten, samt alla relevanta indikatorer.

    1.2.2   Instrument

    Införliva övergripande kvalitetskriterier i befintliga frivilliga system, som exempelvis EU:s miljömärke, i syfte att utvidga dess användningsområde till jordbruksprodukter eller i existerande kvalitetsstandarder, som till exempel skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar.

    Utarbeta ett nytt frivilligt certifieringssystem för sociala och miljömässiga aspekter, så att konsumenterna på ett snabbt, lätt och pålitligt sätt kan bedöma en produkts övergripande kvalitet.

    1.2.3   Strategier

    Främjande av europeisk kvalitet. EESK föreslår att man ska förstärka informationskampanjerna om europeiska jordbruksprodukter genom att framhålla de höga kvalitetskrav som produkterna uppfyller och mångfalden av produkter.

    Främjande och integrering av åtgärder. Förvaltningarna får möjlighet att använda tillgängliga redskap för att främja jordbruksprodukter som uppfyller sociala och miljömässiga krav, exempelvis offentlig upphandling, differentierad beskattning, informationskampanjer och produktionsincitament.

    2.   Inledning

    2.1   För varje dag får vårt samhälle allt större förståelse för de stora sociala och miljömässiga utmaningarna, beroende på ökade kunskaper om effekterna av klimatförändringarna, den gradvisa utarmningen av naturresurserna och den ökande snedfördelningen av välståndet.

    2.2   Paradoxalt nog avspeglas denna ökande medvetenhet sällan i inköpsbesluten (så kallad medveten, ansvarsfull konsumtion), vilket dessvärre visar på den ökande klyftan mellan konsumenternas teoretiska inställning (1) och deras vardagliga rutiner.

    2.3   Vi får emellertid inte glömma att det i ekonomiskt osäkra tider är mycket svårt att introducera variabler som exempelvis sociala och miljömässiga konsekvenser i den traditionella ekvationen pris–produkt (2), särskilt om detta har betydelse för det pris konsumenterna betalar. Vi kan emellertid inte bortse från att den socioekonomiska krisen sammanfaller med miljökrisen, och att man inte kan studera den ena utan att ta hänsyn till den andra. Med andra ord är värdekrisen en följd av att vi lever i ett samhälle där allt kan köpas, precis som Jacques Delors framhållit. Vi kommer därför att tvingas omvärdera våra värderingar.

    2.4   Lyckligtvis har vi inom EU en lantbruksproduktion baserad på strikta sociala, miljömässiga och sanitära krav samt djurskyddskrav som skulle kunna definieras som ett övergripande kvalitetssystem, vilket utan tvivel ger oss ett mervärde i förhållande till resten av världen men som även innebär risker i en konkurrenssituation.

    2.5   Många av de aspekter som bidrar till denna övergripande kvalitet omfattas av lagstiftningen eller ingår i den praxis som används av den europeiska livsmedelsindustrin, och dessa krav uppfylls därför redan av produkter och producenter. Tyvärr är det inte fallet med många av de produkter som importeras från tredjeländer. Denna skillnad betyder att det finns en ständigt ökande klyfta mellan priserna på jordbruksprodukter från EU jämfört med tredjeländer, vilket leder till att de förstnämnda förlorar konkurrenskraft.

    2.6   Detta fokus på kvalitet, som är resultatet av såväl en mycket gammal tradition som hårt arbete för att uppnå hög kvalitet, måste övergå från att vara en konkurrensrisk till att bli en viktig möjlighet till utveckling, något som också sker i dag. För att uppnå detta måste vi överväga nya strategier för att framhålla vår produktionsmodells speciella egenskaper och få konsumenterna att prioritera europeiska produkter. I detta sammanhang bör man lägga särskild vikt vid konsumentupplysningsstrategier och utnyttja en hel rad olika kanaler, särskilt IKT (Informations- och kommunikationsteknik), för att lansera en omfattande kampanj för konsumentupplysning och utbildning av konsumenterna (3).

    2.7   Samtidigt bör man överväga vilket tekniskt och ekonomiskt stöd som är nödvändigt för att göra framsteg inom ramen för en mångfunktionell jordbruksmodell och säkra att det europeiska jordbruket förblir lönsamt, att producenterna får rimlig ersättning och att man kan behålla stabila arbetstillfällen av hög kvalitet, vilket är avgörande för modellens överlevnad.

    2.8   EESK betonar därför att förbättringen av konkurrenskraften med hjälp av strategier för jordbruksprodukters kvalitet och konsumentupplysning bör åtföljas av åtgärder för att återställa balansen i värdekedjan för lantbruksprodukter, som för närvarande är föremål för omfattande snedvridningar av priserna till följd av att vissa aktörer missbrukar sin dominerande ställning (4).

    3.   Konsumenter, kvalitet och sociala och miljörelaterade aspekter

    3.1   EESK har vid en rad tidigare tillfällen gett uttryck för sitt engagemang i samband med hållbar utveckling som en möjlighet till miljömässig, ekonomisk och social utveckling i EU. Detta engagemang kan stärka den redan befintliga modellen för europeiskt jordbruk och leda till en ändring av gällande kvalitetsbegrepp, som i första hand bygger på produktens inneboende, klassiska kvalitetsaspekter (smak, utseende, storlek, etc.), så att det omfattar kriterier med anknytning till produktionsförhållandena, som exempelvis sociala, miljörelaterade och sanitära aspekter, samt aspekter när det gäller djurhälsa och djurskydd. Detta nya begrepp, som grundas på nya indikatorer för hög kvalitet, bör kallas övergripande kvalitet.

    3.1.1   Nedan följer exempel på kriterier eller indikatorer som skulle kunna användas (förteckningen är varken uttömmande eller begränsande) (5):

     

    Miljöpåverkan:

    Typ av bevattning

    Energiförbrukning i samband med produkten

    Avstånd till produktionsstället

    Typ av emballage

    Avfallshantering

     

    Sociala faktorer:

    Tillämpning av ursprungslandets lagstiftning

    Förhållandet mellan återförsäljningspriset och producentens pris

    Typ av anställningskontrakt (tillsvidareanställning/tidsbegränsad anställning)

    Anställning av personer med funktionshinder

    Jämställdhet mellan kvinnor och män

     

    Djurskydd:

    Typ av uppfödning och uppstallning

    Fodertyp

    Transportsätt

    Slaktmetod

    3.2   Det är denna nya ram för övergripande kvalitet som ska göra det möjligt för de europeiska produkterna att skilja sig från produkter från övriga producentländer, eftersom de redan uppfyller många av de angivna kraven tack vare att lagstiftningen inom EU och i medlemsstaterna är mycket mera restriktiv än i övriga producentländer. Problemet består i att konsumenterna inte känner till de flesta av de aspekter som regleras i lag, vilket innebär att man inte tar hänsyn till dem vid inköpsbeslutet, särskilt om man tvivlar på informationens riktighet. Därför är det nödvändigt att utbilda och informera konsumenterna för att främja efterfrågan på produkter som framställs enligt bästa praxis.

    3.3   Livsmedelssäkerheten har inte omnämnts, eftersom den inte kan betraktas som ett kvalitetskrav utan snarare en ofrånkomlig faktor när det gäller EU-medborgarnas rätt till hälsa. EESK vill återigen ge uttryck för sin bestörtning inför den slappa inställning som gör att man tillåter import av livsmedel utan fullständig spårbarhet (beroende på kommissionens och medlemsstaternas tvivelaktiga tolkning av livsmedelslagstiftningen) eller som behandlats med syntetiska produkter som är förbjudna i EU. Marknadsföringen av dessa produkter innebär att konsumenterna förs bakom ljuset och att EU-producenterna utsätts för illojal konkurrens.

    4.   Spårbarhet som ett verktyg för att informera om kvalitet

    4.1   För närvarande genomförs runt om i världen en rad olika initiativ (6) som syftar till att man ska kunna spåra en produkt genom hela dess livscykel. Det finns redan såväl obligatoriska (till exempel i fråga om nötkött inom EU) som frivilliga system (olika distributionskedjor eller -initiativ, exempelvis koldioxidavtryck.

    4.2   EESK påpekar att detta redskap, som till en början kan vara frivilligt, skulle kunna få en ny användning på kvalitetsområdet genom att man införlivar olika produktrelaterade sociala och miljömässiga aspekter eller indikatorer i syfte att underlätta för konsumenterna att tolka produktinformation. Kommittén föreslår därför att detta kraftfulla och trovärdiga redskap tillsammans med relevanta certifieringar och kontroller ska användas på ett sådant sätt att konsumenterna kan fatta väl underbyggda inköpsbeslut och ha garantier för att informationen är pålitlig och säker.

    4.3   Det kommer att bli nödvändigt att utarbeta ett system för att förmedla information om relevanta indikatorer, alltifrån den klassiska informationen på etiketterna exempelvis en värderingsskala (energieffektivitetsmärkning), logotyp (miljömärke, ursprungsbeteckning) eller påstående (återvinningsbar produkt) till användning av IKT.

    5.   Informations- och kommunikationsteknikens potential i samband med information till konsumenterna om jordbruksprodukters kvalitet

    5.1   Hittills har etiketterna varit konsumenternas viktigaste informationskälla om en produkt. Även om etiketten spelar en avgörande roll för att säkra en öppen och tydlig information finns det ett ständigt ökande antal frivilliga eller obligatoriska upplysningar på detta begränsade utrymme, vilket medför att informationen blir svårare att upptäcka och förstå. Detta beror inte bara på mängden information utan även på att viss information är mycket komplicerad (ett bra exempel är stämplingen av ägg, där man bland annat kan utläsa uppfödningsmetod, ursprungsland och producentnummer).

    5.2   Dessutom har jordbruksprodukter ett specifikt kännetecken, nämligen hög omsättning på hyllorna, vilket dels beror på att produkterna är säsongsbetonade, dels att leverantörens utbud varierar under året och till och med under en och samma säsong.

    5.3   Å andra sidan är många medborgare redan förtrogna med informations- och kommunikationstekniken (IKT) som har genomgått en betydande utveckling både när det gäller att tolka och lagra information (exempelvis QR-koder (7) och det faktum att den blivit billigare. Med avseende på konsumentupplysning bör man försöka utnyttja både redan existerande personliga apparater (exempelvis mobiltelefoner) och fasta installationer för detta ändamål på försäljningsställena (LCD-pekskärmar) samt internet före och efter inköpet.

    5.4   I vissa länder, exempelvis Italien, används redan denna teknik för att förbättra konsumentupplysning och kvalitetscertifiering för produkter:

    Jordbruksproduktsmarknaderna ”Campagna amica” visar att prisskillnaderna mellan producent- och konsumentledet innehåller stora marginaler som innebär att familjer kan betala rimliga priser samtidigt som jordbrukarnas inkomster bibehålls.

    ”Tac salva mozzarella” är det första analyssystemet som gör det möjligt att ta reda på om en mozzarella verkligen är framställd av färsk mjölk eller om man använt gammal, fryst eller kyld löpe. Den nya tekniken är ett konkret redskap som kan skydda lantbrukarna och konsumenterna mot livsmedelsbedrägerier.

    5.5   Mot denna bakgrund föreslår EESK att man ska undersöka IKT:s potential när det gäller att förbättra konsumentupplysningen, särskilt de applikationer som skulle kunna användas vid köptillfället, eftersom kunderna vanligtvis fattar sina inköpsbeslut i affären.

    6.   Märkning och nya indikatorer för särskilt hög kvalitet

    6.1   Utvidga omfattningen av EU:s miljömärke (EU-blomman) till livsmedel

    6.1.1   EU:s miljömärke är en distinkt symbol för miljökvalitet. Utgångspunkten för att fastställa vilka kriterier för miljökvalitet som en vara eller en tjänst med EU:s miljömärke ska uppfylla är livscykelanalysen, i syfte att man ska kunna förvissa sig om att produkten uppfyller vissa miljökrav under hela sin livstid.

    6.1.2   Då kommissionen genomfört sin planerade studie (8) (före den 31 december 2011) kommer EESK att yttra sig om den, och kommittén kommer då att ta fasta på två viktiga aspekter:

    Införande av en ny märkning på de redan komprimerade etiketterna för livsmedel.

    En möjlig förväxling med märkningen av ekologiska produkter (Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter).

    6.1.3   Bland de positiva aspekterna kan nämnas att konsumenterna eventuellt redan känner till märket eftersom det förekommer på andra produkter, samt att det finns mer omfattande kriterier än de som används i samband med ekologisk produktion.

    6.1.4   Kommittén föreslår att kommissionen i samband med sin planerade studie ska undersöka möjligheten att använda socioekonomiska kriterier i fråga om livsmedel (djurhälsa, jämställdhet, etc.) som ett pilotprojekt för hela systemet utan att överlappa den ram som fastställs i förordning (EG) nr 1980/2000 om tilldelning av miljömärke.

    6.2   Införlivande av miljörelaterade och sociala kriterier i olika befintliga kvalitetsstandarder

    6.2.1   Ett känt faktum som kommittén påpekat vid en rad tillfällen är att det finns många olika kvalitetsordningar för jordbruksprodukter inom EU och en mängd privata märkningar och certifieringar med bland annat följande gemensamma mål:

    Att garantera produkternas säkerhet och kvalitet gentemot slutkonsumenten.

    Att tillföra produkterna ett mervärde i avsikt att stärka konkurrenskraften för de olika aktörerna på marknaden (producenter, bearbetningsföretag och distributörer).

    6.2.2   Eftersom det för närvarande finns så många olika såväl offentliga som privata system på ett område där EU har beslutanderätt har de ovannämnda målsättningarna inte längre någon större effekt. De kan till och med få motsatt effekt jämfört med vad som ursprungligen avsågs, vilket kan få följande konsekvenser:

    Förvirring bland konsumenterna på grund av okunnighet om de olika märkningssystemen.

    Misstro hos konsumenterna när det gäller märkning och certifiering.

    Konfliktsituationer mellan producenter som deltar i certifierings- och märkningssystem och producenter som inte deltar. Det kan till och med uppstå konflikter mellan producenter som använder sig av olika certifierings- eller märkningssystem.

    Bristande skydd för lokala, certifierade produkter (på EU-nivå) jämfört med tredjeländer.

    6.2.3   EU bör främja åtgärder i syfte att förenkla och minska antalet kvalitetssystem för jordbruksprodukter inom EU.

    6.2.4   EESK föreslår att kommissionen i samband med harmoniseringen av olika system och kriterier ska utnyttja tillfället att uppmuntra införlivande av miljörelaterade och sociala kriterier som minimikrav i de befintliga officiella certifieringssystemen (eller ändra dem): miljömärket för ekologiskt jordbruk, skyddade ursprungsbeteckningar (SUB), skyddad geografisk beteckning (SGB), garanterad traditionell specialitet (GTS), etc.

    6.2.5   Det kommer även att bli nödvändigt att införliva indikatorerna för särskilt hög kvalitet i vissa handelsnormer, särskilt i de normer där de delvis ingår (exempelvis vilka produkter som ska få utnyttja de reserverade, frivilliga begreppen ”fjällprodukt” och ”energisnål” (9)).

    6.2.6   När det gäller privata certifieringar bör EU fastställa vissa minimikrav för alla standarder, bland annat miljörelaterade och sociala indikatorer, samt främja harmonisering och sammanslagning av de olika typerna av certifiering. Som exempel kan nämnas Cosmos-standarden (http://www.cosmos-standard.org) där man fört samman olika europeiska certifieringsorgan i syfte att skapa en enda referensram för certifiering av naturliga, ekologiska kosmetiska produkter, med utgångspunkt i enkla regler om förebyggande åtgärder och säkerhet på alla produktionsnivåer, från råvara till slutprodukt. Detta certifieringssystem ska enligt planerna träda i kraft i april 2010.

    6.3   Inrättande av ett nytt frivilligt certifieringssystem för sociala och miljömässiga aspekter

    6.3.1   Syftet är att främja ett nytt system för kvalitetscertifiering som beaktar de sociala och miljörelaterade aspekterna, säkerställer att jordbruksprodukternas miljöpåverkan minimeras under hela deras livscykel, samtidigt som sociala krav som jämställdhet, rättvis inkomstfördelning och jämvikt i värdekedjan uppfylls.

    6.3.2   Detta system skulle innebära att ny information införs på märkningen, så att produkter (eller producenter) med föredömliga sociala eller miljörelaterade egenskaper utskiljs från övriga. Inrättandet av sådana system utreds nu av olika offentliga och privata organ.

    6.3.3   Det nya systemet måste uppfylla kraven enligt ISO 1402X-normerna, som bl.a. framhäver exakthet, verifierbarhet, relevans och sanningsenlighet. Vid systemets utformning är det nödvändigt att beakta dess viktigaste aspekter, t.ex. följande:

    Om det ska vara kvalitetsbaserat (logotyp eller annat utvärderingssystem) eller kvantitetsbaserat (förteckning över indikatorer och värden).

    Om det ska bygga på en självutvärdering eller på en certifieringsprocess.

    Om kriterierna ska uppfyllas obligatoriskt (JA/NEJ), vara poängbaserade, eller en kombination av de båda.

    Hur man ska säkerställa att systemet är öppet för insyn.

    7.   Främjande av europeiska produkter (europeisk kvalitet)

    7.1   Även om kommittén redan har uttalat sig mot att märkning baserad på EU-krav används (NAT/413 (10) är det nödvändigt att främja kvalitetsvärdena (utvidgade till att omfatta miljöaspekter) i europeiska jordbruksprodukter för att stärka deras position i relation till länder utanför EU.

    7.2   EESK uppmanar kommissionen att ta fram olika specifika kommunikationsverktyg och instrument för livsmedelssektorn och framhäva de europeiska produkternas kvalitetsvärde, baserat på en samsyn mellan berörda aktörer. Här ska sägas att det inom andra sektorer – trots skillnader – finns normer som hjälper konsumenterna att identifiera kvalitetsprodukter, t.ex. energieffektivitetsmärkningen (märkning och klassificering av produkter i enlighet med energieffektiviteten, vilket har lett till en tydlig rörelse i riktning mot mer effektiva produkter) och-märket (uppfyllande av säkerhetsnormer för försäljning av produkter i Europa, vilket innebär att produkter som importeras från länder utanför EU måste uppfylla de europeiska normerna).

    7.3   Det är också nödvändigt att göra mer för att öka informationen om europeisk kvalitet (i de flesta fall uppfyllande av obligatoriska krav) genom informationskampanjer och ”slagord”, kompletterade med uppgifter om produktens viktigaste kvalitetsegenskaper. Dessa kampanjer skulle kunna vara av allmän art (t.ex. kampanjer för ekologiska produkter) eller specifikt inriktade på en produkt eller grupp av produkter.

    8.   Integrerad produktpolicy

    8.1   I grönboken av den 7 februari 2001 om en integrerad produktpolicy talas det om en integrering av åtgärder för att främja miljövänliga produkter med hjälp av alla de verktyg som står till förvaltningens förfogande, alltifrån upphandling till information och differentierad beskattning. I meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion samt en hållbar industripolitik behandlas återigen samma fråga, men med särskild tonvikt på industriprodukter och praktiskt taget inga hänvisningar till jordbruksprodukter.

    8.2   Andra områden som bör undersökas närmare är bl.a. de möjligheter som offentlig upphandling ger (i nuläget sätts fokus endast på frågor som rör ekologiskt eller integrerat jordbruk och djurhälsa) och incitament till ansvarsfull produktion (med stöd till socialt och miljömässigt sunda produkter) samt konsumentinformation. På denna punkt är det mycket viktigt att framhålla att man måste använda högkvalitetsindikatorerna som referens för kvalitetsprodukter. I nuläget är det fortfarande många konsumenter som likställer kvalitet med välkända produkter eller andra produktspecifika egenskaper. Det finns också konsumenter som utgår från att en produkt från ett ekologiskt jordbruk självfallet också håller mycket hög social och miljömässig standard, vilket inte nödvändigtvis alltid är fallet.

    8.3   Endast genom ett samspel mellan dessa faktorer, där utbud och efterfrågan möts, är det möjligt att övervinna motsättningen mellan etiska övertygelser och faktiskt beteende hos såväl konsumenter som producenter.

    8.4   Avslutningsvis föreslår EESK att man genomför en konsekvensanalys för att kartlägga de fördelar och nackdelar som införandet av de föreslagna åtgärderna får för EU:s jordbruksmodell.

    Bryssel den 28 april 2010

    Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

    Mario SEPI


    (1)  Av en Eurobarometer-undersökning som offentliggjordes i juli 2009 framgår tydligt att fyra av fem EU-invånare hävdar att de tar hänsyn till miljökonsekvenserna av de produkter de köper, och att de flesta är positiva till införande av åtgärder för att förbättra produkternas miljöprestanda.

    (2)  Inköpsbeluten styrs även av produktens inneboende egenskaper, exempelvis utseende, prestige, näringsvärde, etc., och av konsumentens egen situation (den tid man har till förfogande, närhet, etc.).

    (3)  I ett vidare perspektiv, dvs. inklusive potentiella kunder, innebär det att åtgärden också bör riktas till skolbarn, och att man alltså utvidgar konsumentutbildningen till att även omfatta dem.

    (4)  Kommissionens meddelande KOM(2009) 591 slutlig – ”En bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa”.

    (5)  Dessa förslag ska betraktas som exempel och visar olika typer av indikatorer för olika aspekter av övergripande kvalitet. Beroende på produkttyp och bearbetningsgrad kan det vara nödvändigt att fastställa specifika indikatorer.

    (6)  www.tracefood.org eller www.foodtraceability.eu.

    (7)  QR-koden (Quick Reference) är en streckkod eller grafisk matris som lagrar uppgifter och som gör det möjligt att via en mobil anordning med kamera eller webbkamera avläsa koden och den information den innehåller.

    (8)  Såsom anges i artikel 6 i förslaget till omarbetning av förordningen om EU:s miljömärke (Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 2 april 2009 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ett miljömärkesprogram för gemenskapen (KOM(2008)0401 – C6-0279/2008 – 2008/0152(COD)).

    (9)  Meddelande om en kvalitetspolitik för jordbruksprodukter (KOM(2009) 234 slutlig).

    (10)  EUT C 218, 11.9.2009.


    Top