This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52009XG0528(01)
Council conclusions of 12 May 2009 on a strategic framework for European cooperation in education and training ( ET 2020 )
Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete ( Utbildning 2020 )
Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete ( Utbildning 2020 )
EUT C 119, 28.5.2009, p. 2–10
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
28.5.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 119/2 |
Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”)
2009/C 119/02
EUROPEISKA UNIONENS RÅD
|
SOM ERINRAR OM att Europeiska rådet i Barcelona i mars 2002 godkände arbetsprogrammet Utbildning 2010 genom vilket det – i samband med Lissabonstrategin – för första gången fastställdes en fast ram för det europeiska samarbetet på utbildningsområdet, på grundval av gemensamma mål och med det primära syftet att stödja en förbättring av de nationella utbildningssystemen genom utarbetande av kompletterande verktyg på EU-nivå, ömsesidigt lärande och utbyte av god praxis via den öppna samordningsmetoden, |
|
och ERKÄNNER att samarbetet enligt ovannämnda arbetsprogram, inklusive Köpenhamnprocessen och initiativen inom ramen för Bolognaprocessen, har lett till betydande framsteg – särskilt till stöd för nationella reformer beträffande det livslånga lärandet, moderniseringen av den högre utbildningen och utarbetandet av gemensamma europeiska instrument som främjar kvalitet, överblickbarhet och rörlighet – men att stora utmaningar fortfarande kvarstår om Europa ska kunna uppnå sitt mål att bli den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen, |
BETONAR att
1. |
utbildning är av avgörande betydelse när det gäller att möta de många socioekonomiska, demografiska, miljömässiga och tekniska utmaningar som Europa och dess medborgare står inför i dag och kommer att stå inför under kommande år, |
2. |
effektiv investering i humankapital genom förbättrade utbildningssystem är en väsentlig del av den europeiska strategin för att skapa den höga hållbara och kunskapsbaserade tillväxt och sysselsättning som utgör kärnan i Lissabonstrategin, samtidigt som självförverkligande, social sammanhållning och aktivt medborgarskap främjas, |
KONSTATERAR
1. |
samtidigt som man värderar den europeiska mångfalden och de unika möjligheter som den erbjuder och fullt ut respekterar medlemsstaternas ansvar för sina utbildningssystem, att en uppdaterad strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete – utgående från de framsteg som gjordes enligt arbetsprogrammet utbildning 2010 – ytterligare kunde öka genomslagskraften hos detta samarbete och medföra fortsatt nytta och stöd för medlemsstaternas utbildningssystem fram till 2020, |
2. |
att utbildningen i hög grad har bidragit till uppnåendet av de långsiktiga målen för Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning, i avvaktan på den framtida utvecklingen av denna process bör därför ansträngningarna göras för att bibehålla en utbildning som är fast förankrad i den vidare strategin, det är också väsentligt att ramen för det europeiska samarbetet förblir tillräckligt flexibel för att man ska kunna reagera på både nuvarande och framtida utmaningar, även sådana som uppstår med en nya strategi efter 2010, |
NOTERAR MED INTRESSE
meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En uppdaterad strategisk ram för europeiskt samarbete på utbildningsområdet (1),
ÄR ENIGT om följande:
1. |
Det huvudsakliga målet för det europeiska samarbetet under perioden fram till 2020 bör vara att stödja ytterligare utveckling av utbildningssystem i medlemsstaterna som syftar till att säkerställa
|
2. |
Sådana syften bör betraktas i ett världsomfattande perspektiv. Medlemsstaterna erkänner vikten av öppenhet mot övriga världen, som varande en förutsättning för den globala utveckling och det globala välstånd som – genom tillhandahållande av högkvalitativa och lockande utbildnings- och forskningsmöjligheter – kommer att hjälpa Europeiska unionen att uppnå sitt mål att bli en världsledande kunskapsbaserad ekonomi. |
3. |
Det europeiska utbildningssamarbetet för perioden fram till 2020 bör upprättas inom en strategisk ram som omspänner utbildningssystemen i deras helhet mot bakgrund av det livslånga lärandet. Livslångt lärande bör rentav betraktas som en grundläggande princip för hela ramen, som är avsedd att omfatta lärande i alla sammanhang – formella, icke-formella eller informella – och på alla nivåer: från förskoleverksamhet och skolverksamhet till högre utbildning, yrkesutbildning och lärande i vuxen ålder. Närmare bestämt bör ramen omfatta följande fyra strategiska mål (detaljuppgifter följer nedan):
|
4. |
Regelbunden övervakning av framstegen mot ett fastställt mål ger viktiga bidrag till evidensbaserat beslutsfattande. De strategiska mål som anges ovan bör därför under perioden 2010–2020 åtföljas av indikatorer och av referensnivåer för genomsnittliga europeiska resultat (”europeiska riktmärken”) enligt bilaga I till detta dokument. Utifrån de befintliga riktmärkena kommer att det att bli lättare att på europeisk nivå mäta de övergripande framsteg som görs och visa på vad som har uppnåtts. |
Strategiskt mål 1: Att göra livslångt lärande och rörlighet till verklighet
De utmaningar som skapas av demografiska förändringar och det återkommande behovet av att uppdatera och utveckla kompetens i enlighet med växlande ekonomiska och sociala förutsättningar, kräver en livslång uppläggning av lärandet samt utbildningssystem som är mer mottagliga för förändringar och öppnare mot omvärlden. Nya initiativ på området livslångt lärande kan utvecklas för att återspegla framtida utmaningar, men det krävs fortfarande ytterligare framsteg med pågående initiativ, särskilt när det gäller att genomföra samstämmiga och övergripande strategier för livslångt lärande. I synnerhet behövs det arbete med att garantera utvecklingen av nationella ramar för kvalifikationer på grundval av relevanta studieresultat och deras koppling till den europeiska ramen för kvalifikationer, inrättande av flexiblare utbildningsvägar – bl.a. bättre övergångar mellan de olika utbildnings- och yrkesutbildningssektorerna, större öppenhet gentemot icke-formellt och informellt lärande samt större överblickbarhet och ökat erkännande av studieresultat. Det krävs också ytterligare ansträngningar för att främja lärandet i vuxen ålder, förbättra kvaliteten på vägledningssystemen och göra lärandet mer attraktivt generellt, inbegripet genom framtagande av nya former av lärande och användning av nya undervisnings- och inlärningstekniker.
Studerandes, lärares och lärarutbildares rörlighet, som är en väsentlig del av det livslånga lärandet och ett viktigt sätt att förbättra människors anställbarhet och anpassningsförmåga, bör gradvis utvidgas, så att studieperioder utomlands – såväl inom Europa som utanför – snarare blir regel än undantag. Då bör de principer som fastställs i den europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet tillämpas. För att kunna uppnå detta kommer det att krävas förnyade ansträngningar av alla berörda parter, t.ex. när det gäller att få fram tillräcklig finansiering.
Strategiskt mål 2: Att förbättra utbildningens kvalitet och effektivitet
Utbildningssystem av hög kvalitet som både är effektiva och erbjuder lika möjligheter för alla är avgörande om Europa ska nå framgångar och anställbarheten ökas. Den största utmaningen består i att se till att alla tillägnar sig nyckelkompetens, samtidigt som man utvecklar den höga kompetens och den attraktivitet på alla utbildningsnivåer som ska ge Europa möjlighet att bibehålla en stark internationell position. För att uppnå detta på en hållbar grund behöver man ägna mer uppmärksamhet åt att höja nivån när det gäller grundläggande färdigheter såsom läs- och skrivkunnighet och räkneförmåga, göra matematik, naturvetenskap och teknik mer lockande och förbättra språkkunskaperna. Samtidigt är det nödvändigt att garantera undervisning av hög kvalitet, erbjuda lämplig grundläggande lärarutbildning, ständig fortbildning för lärare och utbildare och göra läraryrket till ett attraktivt yrkesval. Det är också viktigt att förbättra ledningen av och ledarskapet för utbildningsinstitut samt utarbeta effektiva kvalitetssäkringssystem. Hög kvalitet kan uppnås endast genom effektivt och hållbart utnyttjande av resurser – både offentliga och privata, beroende på vad som är lämpligt – och genom främjande av evidensbaserad politik och praxis inom utbildningen.
Strategiskt mål 3: Att främja lika möjligheter för alla, social sammanhållning och aktivt medborgarskap
Utbildningspolitiken bör göra det möjligt för alla medborgare, oavsett personliga, sociala eller ekonomiska omständigheter, att tillägna sig och genom hela livet uppdatera och utveckla såväl yrkesspecifika färdigheter som den nyckelkompetens som krävs för deras anställbarhet och för att främja fortbildning, aktivt medborgarskap och interkulturell dialog. Utbildningsmässigt ogynnsamma situationer bör hanteras genom tillhandahållande av högkvalitativ förskoleverksamhet och målinriktat stöd samt främjande av inkluderande undervisning. Utbildningssystemen bör syfta till att garantera att alla elever – inbegripet personer med mindre gynnad bakgrund och med särskilda behov samt migranter – avslutar sin utbildning, även när så är lämpligt genom en andra utbildningsmöjlighet och tillhandahållande av mer individuell inlärning. Utbildningen bör främja interkulturell kompetens, demokratiska värden och respekt för grundläggande rättigheter och miljön samt bekämpa alla former av diskriminering och göra alla ungdomar rustade att interagera positivt med jämnåriga från olika bakgrunder.
Strategiskt mål 4: Att öka kreativiteten och innovationsförmågan, inklusive företagarandan, på alla utbildningsnivåer
Kreativitet ger inte bara upphov till självförverkligande, den utgör även en primär källa till innovation, som i sin tur erkänns som en av de centrala drivkrafterna för en hållbar ekonomisk utveckling. Kreativitet och innovation är avgörande för företagsutvecklingen och för Europas förmåga att konkurrera internationellt. Den första utmaningen består i att stimulera alla medborgare att tillägna sig övergripande nyckelkompetens, t.ex. it-färdigheter, förmågan att ”lära sig att lära”, initiativförmåga och företagaranda samt kulturell medvetenhet. Den andra utmaningen består i att säkerställa en välfungerande kunskapstriangel bestående av utbildning, forskning och innovation. Partnerskap mellan näringslivet och olika nivåer och sektorer inom utbildning och forskning kan bidra till att säkerställa bättre fokus på de färdigheter och den kompetens som krävs på arbetsmarknaden och på främjande av innovation och företagaranda inom alla former av lärande. Bredare lärgemenskaper med medverkan av representanter för det civila samhället och andra intressenter bör främjas i syfte att skapa ett klimat som bidrar till kreativitet och till att bättre förena yrkesmässiga och sociala behov samt personligt välbefinnande.
ÄR VIDARE ENIGT om följande:
1. |
När man strävar efter att uppnå de ovannämnda strategiska målen och därigenom säkerställa ett faktiskt bidrag till nationella reformer, bör nedanstående principer följas under perioden fram till 2020:
|
2. |
För att den öppna samordningsmetoden på utbildningsområdet ska kunna bli framgångsrik, krävs dels politiska åtaganden från medlemsstaternas sida, dels effektiva arbetsmetoder på europeisk nivå. Ur detta perspektiv och för förbättrad flexibilitet bör arbetsmetoderna vid det europeiska samarbetet grunda sig på följande:
|
3. |
Den strategiska ramen – inklusive riktmärken och arbetsmetoder – kan komma att ses över och rådet kan göra nödvändiga anpassningar mot bakgrund av viktigare händelser i Europa, särskilt beslut om EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning efter 2010. |
RÅDET UPPMANAR DÄRFÖR MEDLEMSSTATERNA att
1. |
med kommissionens stöd gemensamt arbeta enligt den öppna samordningsmetoden såsom anges i dessa slutsatser för att förbättra det europeiska utbildningssamarbetet under perioden fram till 2020 på grundval av de fyra strategiska målen, de ovan beskrivna principerna och arbetsmetoderna samt de prioriterade områden som man enats om för varje cykel (de prioriterade områdena för den första cykeln 2009–2011 återfinns i bilaga II), |
2. |
utifrån nationella prioriteringar överväga att på nationell nivå anta åtgärder som syftar till att uppnå de mål som anges i den strategiska ramen och bidra till att man gemensamt uppnår de europeiska riktmärken som anges i bilaga I, vidare överväga huruvida de kan hämta inspiration från ömsesidigt lärande på europeisk nivå när de utarbetar nationell utbildningspolitik, |
UPPMANAR KOMMISSIONEN att
1. |
under perioden fram till 2020 samarbeta med medlemsstaterna och stödja dem i samarbetet inom denna ram på grundval av de fyra strategiska målen, principerna och arbetsmetoderna enligt ovan samt de riktmärken och överenskomna prioriterade områden som anges i bilaga I respektive bilaga II, |
2. |
undersöka, särskilt genom de gemensamma lägesrapporterna, i vilken utsträckning målen i denna ram har nåtts; dessutom göra en utvärdering under 2010 av framstegen med att nå riktmärkena enligt arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”, |
3. |
ta fram förslag till riktmärken på området rörlighet, anställbarhet och språkinlärning i enlighet med bilaga I. |
4. |
Samarbeta med medlemsstaterna för att undersöka hur de nuvarande indikatorerna kan förbättras, inbegripet indikatorerna för elever som lämnar utbildningen i förtid, och att senast i slutet av 2010 lämna en rapport till rådet om i vilken utsträckning den enhetliga ram av indikatorer och referensvärden som antogs av rådet i maj 2007 (4) kan komma att anpassas så att den stämmer överens med de strategiska målen enligt den här ramen, i detta sammanhang bör särskild uppmärksamhet ägnas åt kreativitet, innovation och företagaranda. |
(1) Dok. 17535/08 + ADD 1 + ADD 2.
(2) I synnerhet Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) och Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen.
(3) När en hänvisning till OECD görs eller antyds i denna text, förutsätts det att alla medlemsstaters rätt att delta i den organisationen ska garanteras
(4) Rådets slutsatser av den 25 maj 2007 om en enhetlig ram för indikatorer och referensvärden för att mäta de framsteg som gjorts avseende Lissabonmålen för utbildning (EUT C 311, 21.12.2007, s. 13–15).
BILAGA I
REFERENSNIVÅER FÖR GENOMSNITTLIGA RESULTAT I EUROPA
(”Europeiska riktmärken”)
För att kunna följa upp framstegen och identifiera olika utmaningar samt bidra till evidensbaserat beslutsfattande, bör ett antal referensnivåer för genomsnittliga resultat i Europa (”europeiska riktmärken”) underbygga de strategiska mål som sammanfattas i de ovanstående slutsatserna för perioden 2010–2020.
Dessa riktmärken bygger på de befintliga riktmärken (1) som antagits inom arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”. De bör endast grundas på jämförbara uppgifter och beakta att situationen i de enskilda medlemsstaterna skiljer sig åt. De bör inte ses som konkreta mål som de enskilda länderna ska ha uppnått senast 2020. Medlemsstaterna uppmanas i stället att överväga, på grundval av nationella prioriteringar och med beaktande av de växlande ekonomiska omständigheterna, hur och i vilken utsträckning de kan bidra till att de europeiska riktmärkena kan uppnås tillsammans genom nationella åtgärder.
Mot denna bakgrund har medlemsstaterna enats om följande fem riktmärken:
Vuxnas deltagande i livslångt lärande
För att öka vuxnas, särskilt de lågutbildades, deltagande i livslångt lärande:
— |
bör i genomsnitt minst 15 % av de vuxna delta i livslångt lärande (2) senast 2020. |
Personer med svaga grundläggande färdigheter
För att se till att alla kunskapsinhämtare förvärvar tillräckliga grundläggande färdigheter, särskilt i läsning, matematik och naturvetenskap:
— |
bör andelen 15-åringar med svaga grundläggande färdigheter i läsning, matematik och naturvetenskap (3) understiga 15 % senast 2020. |
Personer med eftergymnasial utbildning
Med tanke på det ökande kravet på högre utbildning, samtidigt som det erkänns att yrkesutbildning är lika viktig:
— |
bör andelen 30–34-åringar med eftergymnasial utbildning (4) vara minst 40 % senast 2020. |
Elever som lämnar utbildningen i förtid
För att bidra till att ett maximalt antal kunskapsinhämtare slutför sin utbildning:
— |
bör andelen elever som lämnar utbildningen i förtid (5) understiga 10 % senast 2020. |
Förskoleverksamhet
För att öka deltagandet i förskoleverksamhet som en grund för senare goda utbildningsresultat, särskilt för barn från mindre gynnade miljöer:
— |
bör minst 95 % av barn som har fyllt fyra år men ännu inte uppnått åldern för obligatorisk skolstart delta i förskoleverksamhet senast 2020. |
Dessutom uppmanar rådet kommissionen att fortsätta arbetet på följande områden:
Rörlighet
Med tanke på det allmänt erkända mervärdet av kunskapsinhämtares rörlighet, och för att öka denna rörlighet, uppmanas kommissionen att senast i slutet av 2010 lägga fram ett förslag för rådet om ett riktmärke på detta område, vilket inledningsvis bör inriktas på fysisk rörlighet mellan länder på området högre utbildning, beakta såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter och återspegla de insatser som görs och de mål som överenskommits inom Bolognaprocessen, såsom senast betonades vid konferensen i Leuven och Louvain-la-Neuve (6). Samtidigt uppmanas kommissionen att undersöka möjligheten att utsträcka ett sådant riktmärke till att även omfatta yrkesutbildning och rörlighet för lärare.
Anställbarhet
Med tanke på vikten av att genom utbildning öka anställbarheten för att möta aktuella och framtida utmaningar på arbetsmarknaden uppmanas kommissionen att senast i slutet av 2010 lägga fram ett förslag för rådet till ett europeiskt riktmärke på detta område.
Språkinlärning
Med tanke på vikten av att lära sig två främmande språk vid tidig ålder, vilket framhölls i slutsatserna från Europeiska rådet i Barcelona i mars 2002, uppmanas kommissionen att senast i slutet av 2012 lägga fram ett förslag för rådet till ett riktmärke på detta område, på grundval av det pågående arbetet med språkkunskaper (7).
(1) Rådets slutsatser av den 5–6 maj 2003 om referensnivåer för genomsnittliga resultat i Europa inom allmän utbildning och yrkesutbildning (Referensvärden) (dok. 8981/03).
(2) Dvs. den andel av befolkningen i åldern 25–64 år som var i utbildning under de fyra veckorna före undersökningen (Eurostat/arbetskraftundersökningen). Den information om vuxnas deltagande i livslångt lärande som undersökningen om vuxenutbildning ger kan också vara till nytta.
(3) Källa: OECD/PISA. (Alla medlemsstaters rätt att delta i sådant arbete bör garanteras). De relevanta indikatorerna kommer att övervakas separat.
(4) Dvs. den andel 30–34 åringar som har fullföljt eftergymnasial utbildning (ISCED-nivåerna 5 och 6). Eurostat, UOE.
(5) Dvs. den andel av befolkningen i åldern 18–24 år som har högst grundskoleutbildning och inte längre deltar i utbildning eller yrkesutbildning. (Eurostat/arbetskraftsundersökningen). Ansträngningar bör göras för att förbättra uppgifternas kvalitet, inbegripet genom att undersöka möjligheten att använda ytterligare datakällor.
(6) Kommuniké från konferensen för ministrar med ansvar för högre utbildning i Leuven och Louvain-la-Neuve, Belgien, den 28–29 april 2009.
(7) Rådets slutsatser om en europeisk indikator för språkkunskaper (EUT C 172, 25.7.2006, s. 1).
BILAGA II
PRIORITERADE OMRÅDEN FÖR DET EUROPEISKA UTBILDNINGSSAMARBETET UNDER FÖRSTA CYKELN: 2009–2011
För att kunna uppnå de fyra strategiska målen inom ramen för ”Utbildning 2020”, kommer fastställandet av prioriterade områden för en viss arbetscykel att förbättra effektiviteten i det europeiska utbildningssamarbetet och återspegla de enskilda medlemsstaternas behov, särskilt med nya omständigheter och utmaningar.
De prioriterade områden som det hänvisas till i punkterna 2 b och 2 c i avsnittet ovan och som beskrivs mer ingående nedan, avspeglar behovet av att:
i) |
fortsätta samarbetet på områden där viktiga utmaningar återstår, |
ii) |
utveckla samarbetet på områden som anses särskilt viktiga under den specifika arbetscykeln. |
Medlemsstaterna kommer, i enlighet med nationella prioriteringar, att kunna välja vilket arbets- och samarbetsområde de vill delta i det gemensamma uppföljningsarbetet. Om medlemsstaterna anser att det är nödvändigt kan arbetet inom vissa prioriterade områden fortsätta under de följande arbetscyklerna.
Strategiskt mål 1: Gör livslångt lärande och rörlighet till verklighet
|
Det fortsatta arbetet:
|
|
Utveckla samarbetet:
|
Strategiskt mål 2: Förbättra utbildningens kvalitet och effektivitet
|
Det fortsatta arbetet:
|
|
Utveckla samarbetet:
|
Strategiskt mål 3: Främja lika möjligheter för alla, social sammanhållning och aktivt medborgarskap
|
Det fortsatta arbetet:
|
|
Utveckla samarbetet:
|
Strategiskt mål 4: Öka innovationsförmågan och kreativiteten, inklusive företagarandan, på alla utbildningsnivåer
|
Det fortsatta arbetet:
|
|
Utveckla samarbetet:
|