52009PC0579

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 20.10.2009

KOM(2009) 579 slutlig

2008/0098 (COD)

Ändrat förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande av harmoniserade villkor för utsläppande av byggprodukter på marknaden

(Text av betydelse för EES)

(framlagt av kommissionen enligt artikel 250.2 i EG-fördraget)

2008/0098 (COD)

Ändrat förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande av harmoniserade villkor för utsläppande av byggprodukter på marknaden

(Text av betydelse för EES)

1. ÄRENDETS GÅNG

Kommissionen antog förslaget den 23 maj 2008

Förslaget överlämnades till rådet och Europaparlamentet (KOM(2008) 311 – A6-0068/2009 – 2008/0098(COD)) i enlighet med artikel 95 i EG-fördraget den 23 maj 2008

Europaparlamentet yttrade sig vid den första behandlingen den 24 april 2009

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén yttrade sig den 25 februari 2009

Europaparlamentet antog betänkandet från Catherine Neris innehållande 102 ändringsförslag vid sammanträdet den 21–24 april 2009 med 390 röster för, 4 mot och 6 nedlagda röster.

2. SYFTET MED KOMMISSIONENS FÖRSLAG

I oktober 2005 inledde kommissionen ett treårigt löpande program för förenkling inom strategin för bättre lagstiftning. Tanken är att lagstiftningen ska bli mindre betungande, enklare att tillämpa och därigenom verkningsfullare, bl.a. genom att man kontrollerar om den ursprungligen valda metoden är det verkningsfullaste sättet att uppnå lagstiftningens mål. Förenkling av rådets direktiv 89/106/EEG, byggproduktsdirektivet, är en del av strategin.

Byggproduktsdirektivet ska säkerställa fri rörlighet och användning för byggprodukter på den inre marknaden. Eftersom byggprodukter är insatsvaror avsedda att ingå i byggnadsverk gäller säkerhetskrav på de produkterna i den mån de påverkar byggnadsverkets säkerhet . Det är anledningen till att byggproduktsdirektivet uppnår sitt mål genom att definiera harmoniserade sätt att ange en produkts prestanda på ett korrekt och tillförlitligt sätt, i stället för att harmonisera säkerhetskraven på en produkt, som man gör i direktivet enligt den nya metoden.

Med förslaget vill kommissionen ersätta byggproduktsdirektivet med en förordning för att bättre formulera den här rättsaktens mål och för att göra tillämpningen av den enklare och effektivare.

I enlighet med principerna för bättre lagstiftning ska förslaget förtydliga grundläggande begrepp och användning av CE-märkning. Dessutom ska förfarandena förenklas för att minska kostnaderna för företagen, särskilt de små och medelstora företagen, samtidigt som systemets trovärdighet ska ökas med hjälp av nya, strängare kriterier för att utse de organ som sysslar med bedömning och kontinuitetskontroll av byggprodukternas prestanda.

Särskilt ska enligt förslaget korrekt, tillförlitlig information om byggprodukters prestanda finnas tillgänglig. Detta ska uppnås med hjälp av ett tvådelat system: dels en uppsättning av harmoniserade tekniska specifikationer, harmoniserade standarder och europeiska bedömningsdokument med metoderna för bedömning av produkternas prestanda, dels ett antal anmälda organ och tekniska bedömningsorgan som utsetts enligt noggrant definierade tekniska kriterier, som ser till att metoderna tillämpas korrekt.

3. KOMMISSIONENS INSTÄLLNING TILL PARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG

3.1. Allmänt

A. Kommissionen har bedömt det som lämpligt att godta en stor del av de ändringsförslag som parlamentet lagt fram, eftersom de inte ändrar sakinnehållet i kommissionens ursprungliga förslag utan ofta bidrar till att förbättra det och göra det exaktare. Kommissionen välkomnar dessa ändringsförslag men har i några fall valt en annorlunda formulering.

Av de ändringsförslag som kommissionen godtagit innebär ändringsförslagen 17 och 70, om strykning av skäl 17 och ändring av artikel 21, de viktigaste ändringarna i sak av kommissionens förslag. Enligt parlamentets ändringar får europeiska tekniska bedömningar endast användas när produkten inte omfattas eller inte omfattas helt av en harmoniserad standard. Med tanke på att harmoniserade standarder i det här sammanhanget har egenskapen att vara prestandabaserade kan kommissionen godta ändringsförslagen, då de inte strider mot förslagets huvudsyfte.

B. Däremot kunde inte vissa ändringsförslag godtas, eftersom de skulle ha ändrat sakinnehållet i kommissionens förslag på ett sätt som inte hade varit förenligt med de ovannämnda målen. Av de grunder som lett till att ändringsförslagen avvisats kan nämnas flera fall av uppenbar oförenlighet med de allmänna principerna i paketet för den inre marknaden för varor. Ibland har ändringsförslagens övergripande karaktär inte överensstämt med kommissionsförslagets sektoriella karaktär. Några av ändringsförslagen skulle dessutom ha lett till inkonsekvenser inom förslaget som helhet om de godtagits.

C. Slutligen har några ändringsförslag avvisats då de direkt skulle ha påverkat förslagets sakinnehåll i väsentlig utsträckning. Det rör sig huvudsakligen om följande:

a) Skyldighet för tillverkare att anbringa CE-märkning, även om ingen egentlig prestandadeklaration utfärdats eftersom det inte är obligatoriskt med prestandadeklaration. Detta skulle leda till en oacceptabel meningslös CE-märkning och dessutom medföra onödiga bördor på företagen.

b) Skyldighet att deklarera halten av farliga ämnen utöver kraven enligt Reach. Parlamentet ville införa den här skyldigheten utan någon motivering eller konsekvensbedömning.

c) Möjligheten att ha kvar nationella märkningar samtidigt med CE-märkningen. Här utgör omröstningen i plenum ett steg i rätt riktning, eftersom ändringsförslag 54 till artikel 7, som öppnar för den här möjligheten, röstades ned, medan ändringsförslag 17 om motsvarande skäl 30 kvarstår.

D. Rådet har fortsatt sitt arbete för att bl.a. förbättra förslagets redaktionella kvalitet och fastställa mandat för ordförandeskapen för ytterligare förhandlingar med parlamentet. Rådet har också diskuterat de flesta av parlamentets ändringsförslag och vill preliminärt avvisa de flesta av dem. Samtidigt har arbetet i rådet i viss mån gått i samma riktning som parlamentets ändringsförslag, vilket kan tjäna som en stabil grund för en kompromiss under den andra behandlingen mellan rådet och parlamentet. Kommissionen ser mycket positivt på alla sådana ansträngningar, då de underlättar arbetet framöver.

3.2. Bedömning av enskilda ändringsförslag

Ändringsförslag 1 - Skäl 1

Med det här ändringsförslaget vill parlamentet framhäva miljöns betydelse vid byggverksamhet. Ett sådant mål är i princip godtagbart, men distinktionen mellan ”naturlig” och ”bebyggd” miljö förefaller olämplig här. Därför har skälet formulerats om så att den distinktionen inte längre ingår.

I medlemsstaternas bestämmelser krävs att byggnadsarbeten utformas och utförs så att säkerheten för människor, husdjur och egendom inte äventyras och miljön inte skadas .

Ändringsförslag 124 - Skäl 7a (nytt)

Detta nya skäl, som går ut på att förtydliga vad som menas med ”leveranser av byggprodukter på gemenskapsmarknaden” i artikel 2.5, kan godtas. Att tillverkare som införlivar sina byggprodukter i byggnadsverk bör tillåtas men inte vara skyldiga att ange dessa produkters prestanda förtjänar också att betonas på detta sätt. Kommissionen anser att ett sådant skäl skulle göra liknande tillägg i artikel 2.5 överflödiga, vilket gör det möjligt att bevara överensstämmelsen med definitionerna i paketet för varor på den inre marknaden. För att ingressen ska bli logisk bör dock detta nya skäl hellre infogas efter skäl 21.

Skäl 21c

(21c) Produkter som tillverkas på byggplatsen bör inte anses omfattas av tillämpningsområdet för leveranser av byggprodukter på gemenskapsmarknaden. Tillverkare som införlivar sina byggprodukter i byggnadsverk bör tillåtas men inte vara skyldiga att ange dessa produkters prestanda i enlighet med denna förordning.

Ändringsförslag 2 - Skäl 8a (nytt)

Målet med detta ändringsförslag förefaller vara att beakta byggprodukters inverkan på hälsa och säkerhet under hela produktens livscykeln. Kommissionen stöder sådana mål och godtar därför ändringsförslaget i princip. Det har dock formulerats om för att inriktas på just denna aspekt. Kommissionen anser också att detta tillägg passar bättre i skäl 14.

Jfr skäl 14

Ändringsförslag 4 - Skäl 11a (nytt)

Ändringsförslag 4 handlar om miljödeklarationer för produkter, men motsvarar inte någon artikel eftersom miljödeklarationerna inte nämns någon annanstans i förslaget även om de genom ett mandat har inkluderats i den pågående standardiseringen. Dessutom avses användningen av dem vara frivillig än så länge. Därför har ändringsförslaget anpassats i kommissionens ändrade förslag. Dessutom anser kommissionen att tillägget passar bättre som ett nytt skäl 43c (medan parlamentets nya skäl med samma nummer blir skäl 43b).

Skäl 43c

(43c) För att kunna utvärdera den hållbara användningen av resurser och för att utvärdera byggnadsverkens effekter på miljön bör miljödeklarationer för produkter, när sådana finns, uppmuntras.

Ändringsförslag 125 - Skäl 11b (nytt)

Meningen med detta nya skäl är att uppmuntra att prestandaklasser för byggprodukters väsentliga egenskaper används i harmoniserade standarder och ange detta i det avsnitt som från början stod i skäl 12. Att uppmuntra detta på det sätt som parlamentet beslutat är något som kommissionen ställer sig helt bakom. Eftersom de här begreppen passar bättre in här, förbättrar parlamentets ändringar förslaget, medan motsvarande strykningar naturligtvis krävs i skäl 12. Några smärre redaktionella ändringar föreslås av parlamentets version för en smidigare text. Då den föregående ändringen, skäl 11a ovan, föreslås flyttas blir det här nya skälet alltså skäl 11a i det ändrade förslaget.

(11a) Om så är lämpligt bör man uppmuntra användningen i harmoniserade standarder av prestandaklasser för byggprodukternas väsentliga egenskaper, så att olika nivåer i de grundläggande kraven för byggnadsverk beaktas för vissa byggnadsverk, såväl som skillnader i klimat, geologi och geografi och andra skilda förhållanden i medlemsstaterna. Om kommissionen inte redan har inrättat sådana klasser, bör de europeiska standardiseringsorganen ha rätt att inrätta dem, på grundval av ett reviderat uppdrag.

Skäl 12

Om ett avsett slutanvändningsområde kräver minsta prestandanivåer för några av de väsentliga egenskaper som ska uppnås av byggprodukter i medlemsstaterna, bör dessa nivåer upprättas i de harmoniserade tekniska anvisningarna (UTGÅR : så att olika nivåer i de grundläggande kraven för byggnadsverk beaktas för vissa byggnadsverk såväl som skillnader i klimat, geologi och geografi och andra skilda förhållanden inom medlemsstaterna.)

Ändringsförslag 5 - Skäl 14

Tilläggen till det här skälet rör ökad omfattning på harmoniserade standarder, en i sig fullständigt godtagbar princip. Ändringen har omformulerats något, för att utöka räckvidden till alla berörda aktörer (i stället för bara kommissionen) och klart ange målet att överföra byggprodukterna, för vilka riktlinjer för europeiska tekniska godkännanden eller europeiska bedömningsdokument skulle ha utgjort tillräcklig erfarenhetsgrund, till harmoniserade standarder. Enligt kommissionens mening innebär den här utökningen av ändringsförslagets räckvidd också att man inte längre behöver parlamentets liknande ändringar av artikel 20 (se ändringsförslag 120 om en ny artikel 20.3a) och artikel 53 (se ändringsförslag 89 om ett nytt andra stycke i artikeln).

Förutom den nya texten, som infogas som fjärde stycket i skälet, innehåller kommissionens förslag även två nya stycken. Det andra rör begreppet ”prestanda”, som enligt kommissionen hellre bör behandlas här än i en definition i artikel 2 (jfr ändringsförslag 27 nedan). Det tredje stycket rör, som redan sagts (se ändringsförslag 2), parlamentets nya skäl 8a.

Dessa harmoniserade standarder bör tillhandahålla lämpliga redskap för den harmoniserade bedömningen av prestanda för byggprodukternas väsentliga egenskaper. Harmoniserade standarder bör upprättas på grundval av de uppdrag som antogs av kommissionen och som i enlighet med artikel 6 i direktiv 98/34/EG omfattar relevanta byggproduktgrupper.

Här bör en byggprodukts prestanda förstås som dess prestanda i förhållande till dess väsentliga egenskaper, uttryckta som nivåer eller klasser eller i en beskrivning.

En byggprodukts prestanda bör definieras inte bara utifrån dess tekniska kapacitet och väsentliga egenskaper utan även utifrån de hälso- och säkerhetsaspekter som förknippas med användningen av produkten under hela dess livscykel.

Det spektrum av byggprodukter som omfattas av harmoniserade standarder bör utökas, särskilt där så är lämpligt genom att mandat utfärdas om utveckling av dem på grundval av befintliga europeiska bedömningsdokument eller riktlinjer för europeiska tekniska bedömningar.

Ändringsförslag 8 – Skäl 16

Tanken bakom ändringsförslag 8 är att se till att europeiska tekniska bedömningar och harmoniserade standarder inte längre används parallellt, med andra ord att utfärdanden av europeiska tekniska bedömningar begränsas till fall där byggprodukterna inte omfattas eller inte omfattas helt av harmoniserade standarder. Kommissionen stöder ändringsförslaget med en liten redaktionell ändring. För att överensstämma med resten av förslaget bör dessutom hänvisningen till ”importörer” strykas och formuleringen ändras, eftersom bara tillverkare bör ha rätt eller skyldighet att utfärda en prestandadeklaration eller anbringa CE-märkning på sina produkter. Liknande ändringar har också gjorts för skälen 18 och 22, artiklarna 4 och 12 samt bilaga II.

För att göra det möjligt för tillverkare ( UTGÅR: och importörer ) av byggprodukter att avfatta en prestandadeklaration för de byggprodukter som inte omfattas, eller inte helt omfattas , av en harmoniserad standard krävs att en europeisk teknisk bedömning föreskrivs.

Ändringsförslag 9 – Skäl 17

Detta ändringsförslag överensstämmer helt med skäl 16 i lydelsen enligt parlamentets ändringsförslag 8, så det godtas också.

UTGÅR

Ändringsförslag 11 – Skäl 20 första meningen (”De tekniska bedömningsorganen ... tekniska bedömningar”)

Genom tillägget i den första meningen i skäl 20 i detta ändringsförslag framhävs principen om insyn när europeiska bedömningsdokument upprättas och europeiska tekniska bedömningar utfärdas. Tanken är fullt godtagbar, särskilt när det gäller tillverkarens del av processen. Kommissionen har dock formulerat om ändringsförslaget dels för att lyfta fram betydelse av insyn mer allmänt, dels för att mana till eftertänksamhet när det bl.a. gäller sekretess. Dessa två mål föreslås jämkas samman med den nya formuleringen i slutet av skälet.

De tekniska bedömningsorganen bör bilda en organisation för att samordna förfarandena för att upprätta ( UTGÅR: utkastet till ) europeiska bedömningsdokument och för att utfärda europeiska tekniska bedömningar, samtidigt som insynen i förfarandena och den nödvändiga sekretessen i dem garanteras.

Ändringsförslag 18 – Skäl 33a (nytt)

Enligt detta nya skäl ska importörer inte omfattas av artiklarna 26–28. Tanken är godtagbar i princip, men kommissionen anser att parlamentets ändring bör formuleras om. Detta anknyter också till parlamentets ändringsförslag 77 och 83 om nya stycken i artiklarna 26 och 27 av samma anledning: det förefaller lämpligare att inte upprepa samma principer där utan förtydliga frågan en gång för alla i det här nya skälet. Kommissionen anser också att den nya texten passar bättre som ett nytt skäl efter skäl 34, som alltså får numret 34a.

Skäl 34a

För en verkningsfullare marknadstillsyn bör alla förenklade förfaranden för bedömning av byggprodukters prestanda endast tillämpas på fysiska eller juridiska personer som tillverkar de produkter som de släpper ut på marknaden.

Ändringsförslag 21 – Skäl 43a (nytt)

Tanken bakom ändringsförslag 21 är att starkt betona att det blir absolut nödvändigt med omfattande informationskampanjer sedan förslaget antagits. Detta är i sig helt godtagbart, och har redan inkluderats i kommissionens arbetsprogram. Detta kan också ses som ett stöd för de uppenbara behoven av mer personal och anslag för sådan ny verksamhet vid kommissionen. Några små redaktionella ändringar av parlamentets formuleringar ingår i det ändrade förslaget.

Kommissionen och medlemsstaterna bör, i samarbete med berörda parter, starta upplysningskampanjer för att informera byggsektorn, särskilt de ekonomiska aktörerna och byggprodukternas användare, om det gemensamma tekniska språket, ansvarsfördelningen mellan enskilda ekonomiska aktörer och användare, anbringandet av CE-märkningen på byggprodukter, översynen av de grundläggande kraven för byggnadsverk samt systemen för bedömning och kontinuitetskontroll av prestanda.

Ändringsförslag 23 – Skäl 43c (nytt)

Genom detta nya skäl framhävs innehållet i det sjunde grundläggande kravet för byggnadsverk. Ändringsförslaget kan i princip godtas, även om vissa frågor då behöver besvaras (parlamentet föreslår inte att andra grundläggande krav för byggnadsverk ska behandlas på detta sätt i skälen). Parlamentet har inte heller tagit hänsyn till sitt i sig godtagbara ändringsförslag 93 till bilaga I. Därför har ändringsförslaget formulerats om i kommissionens ändrade förslag. Eftersom kommissionen inte tar med parlamentets föregående ändringsförslag, skäl 43b, blir det nu aktuella skälet alltså skäl 43b i det ändrade förslaget, vilket lämnar utrymme för att föra in ett annat av parlamentets nya skäl som skäl 43c (i parlamentets förslag skäl 11a).

Vid utvecklingen av det sjunde grundläggande kravet för byggnadsverk med rubriken ”Hållbar användning av naturresurser” bör särskilt hänsyn tas till återvinning av byggnadsverken, deras material och delar efter rivning, byggnadsverkens varaktighet och användning av miljövänliga råmaterial och insatsvaror i byggnadsverken.

Ändringsförslag 24 – Artikel 1

Meningen med ändringsförslag 24 är att förtydliga förslagets syfte på ett sätt som kommissionen finner helt godtagbart. Kommissionen anser dock att ändringen bör formuleras om något genom att ordet ”harmoniserade” läggs till som bestämning av bestämmelser.

Denna förordning anger villkoren för saluföring av byggprodukter genom att fastställa harmoniserade bestämmelser om hur byggprodukternas prestanda anges för deras väsentliga egenskaper och om användningen av CE-märkning på dessa produkter.

Ändringsförslag 115 - Artikel 2.1a (nytt)

Denna nya definition går ut på minskad användning av europeiska tekniska bedömningar och bidrar till att hålla rågången mellan de olika aktuella fallen tydlig. Då ett sådant förtydligande förbättrar förslaget, i och med att parallell användning av europeiska tekniska bedömningar och harmoniserade europeiska standarder utgått, kan kommissionen ge sitt odelade stöd till detta. Det förefaller dock bättre att införa denna ändring i punkt 12a (enligt det ursprungliga förslagets numrering) och dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts för att göra formuleringarna tydligare och kortare.

Artikel 2.12a

12a. produkt som inte omfattas, eller inte helt omfattas, av en harmoniserad standard: byggprodukt vars prestanda inte helt kan bedömas med avseende på sina väsentliga egenskaper i enlighet med en gällande harmoniserad standard, bland annat eftersom

a) produkten inte omfattas av någon gällande harmoniserad standard, eller

b) bedömningsmetoden för minst en väsentlig produktegenskap i den harmoniserade standarden inte är lämplig, eller

c) den harmoniserade standarden inte innehåller någon bedömningsmetod för minst en väsentlig produktegenskap.

Ändringsförslag 27 - Artikel 2.3a (nytt)

Ändringsförslag 27 innebär att en ny definition av ”en byggprodukts prestanda” läggs till. För att denna ändring ska vara godtagbar bör utformningen förbättras i enlighet med det faktiska behovet av en sådan definition. Här och i de närmast följande ändringsförslagen bör överensstämmelse eftersträvas mellan begreppen ”värde”, ”nivå”, ”klass” och ”tröskelvärde”, medan ”enskild” inte verkar tillföra något i detta sammanhang. Därför har det bedömts lämpligare att hantera den här frågan i skälen i kommissionens ändrade förslag (se skäl 14, där det har lagts till).

Se skäl 14

Ändringsförslag 116 - Artikel 2.3b (nytt)

Denna nya definition rör begreppet ”tröskelnivå”. För att definitionen ska kunna infogas behöver den dock förbättras i enlighet med det faktiska behovet av en sådan definition. Ordet ”egenskaper” används här i meningen ”parameter”. Av den anledningen och för att förebygga missförstånd om sådana tröskelnivåers effekter till följd av skillnaden mellan tekniska och lagfästa tröskelnivåer, bör formuleringen ändras. Därför bör man här liksom i de intilliggande definitionerna sträva efter överensstämmelse för hur begreppen ”värde”, ”nivå”, ”klass” och ”tröskel” används, särskilt med tanke på kopplingen till andra artiklar (se artiklarna 18 och 20). Kommissionen föreslår att detta löses i det ändrade förslaget genom att sakinnehållet i parlamentets ändringsförslag 27 om prestanda flyttas till ingressen (se skäl 14) och genom att en ny definition av ”nivå” införs som punkt 3a.

3a. nivå: resultatet av en bedömning av en byggprodukts prestanda med avseende på dess väsentliga egenskaper, uttryckt som ett numeriskt värde,

3b. tröskelnivå: en byggprodukts lägsta eller högsta prestandanivå, angiven i harmoniserade tekniska anvisningar,

Ändringsförslag 117 - Artikel 2.3c (nytt)

Denna nya definition rör begreppet ”klass”. För att definitionen ska kunna infogas behöver den dock förbättras i enlighet med det faktiska behovet av en sådan definition. Ordet ”egenskap” används här i meningen ”parameter”. Definitionen behöver därför formuleras om i enlighet med detta. Här bör precis som tidigare överensstämmelse eftersträvas för hur begreppen ”värde”, ”nivå”, ”klass” och ”tröskelvärde” används.

3c. klass: för en byggprodukts prestanda en uppsättning nivåer som avgränsas av dessas lägsta och högsta värden.

Ändringsförslag 30 - Artikel 2.4a (nytt)

I det nya ändringsförslag 30 definieras ”europeisk teknisk bedömning”. Kommissionen välkomnar tanken. Eftersom ändringsförslagets sista del förefaller överflödig, då samma innehåll redan återfinns i motsvarande normativa artiklar, krävs några omformuleringar för att få med definitionen i kommissionens ändrade förslag. Dessutom passar definitionen bättre som punkt 13a (enligt det ursprungliga förslagets numrering).

Jfr artikel 2.13a

13a. europeisk teknisk bedömning: en dokumenterad bedömning av en byggprodukts prestanda med avseende på dess väsentliga egenskaper i enlighet med relevant europeiskt bedömningsdokument,

Ändringsförslag 39 - Artikel 2, ordningsföljden av punkterna 4b–4m (delvis nytt)

Med ändringsförslag 39 vill parlamentet ordna om dessa definitioner. Kommissionen har inget emot tanken på en omordning, men vill vänta med det tills det avgjorts vilka definitioner som ska ingå i den slutgiltiga texten. Dessutom bör även punkterna 1a–4a (enligt parlamentets ändringsförslag, som skisserats ovan) och punkterna 16a–20 övervägas att ingå i omordningen. Därför har inte kommissionen beaktat ändringsförslag 39 i det ändrade förslaget i detta skede.

Ändringsförslag 36 - Artikel 2.4c

Meningen med det här ändringsförslaget är att förtydliga definitionen i punkt 13 i kommissionens ursprungliga förslag beträffande europeiska bedömningsdokument. Därför kan den första delen godtas. Däremot förefaller den andra delen där begränsningen räckvidden för europeiska bedömningsdokument som en onödig upprepning.

13. europeiskt bedömningsdokument: dokument som antagits av de tekniska bedömningsorganens organisation för utfärdandet av en europeisk teknisk bedömning

Ändringsförslag 33 - Artikel 2.4e

Detta ändringsförslag motsvarar punkt 7 i kommissionens ursprungliga förslag och handlar om begreppet ”tillverkare”. Eftersom ändringsförslaget utgör den första anpassningen till den slutgiltiga versionen av beslut 768/2008/EG välkomnar kommissionen det.

7. tillverkare: varje fysisk eller juridisk person som tillverkar eller låter tillverka en byggprodukt och saluför den produkten under eget namn eller varumärke,

Ändringsförslag 32 - Artikel 2.4i

Detta ändringsförslag motsvarar punkt 5 i kommissionens ursprungliga förslag rörande ”tillhandahållande på marknaden”. Kommissionens ursprungliga förslag ansluter nära till formuleringarna i paketet för den inre marknaden för varor. Därför anser kommissionen, även om parlamentets ändringar i princip är godtagbara, att frågan med fördel kan behandlas enbart i skälen (jfr ändringsförslag 124 ovan och skäl 21c i det ändrade förslaget).

Jfr skäl 21c

Ändringsförslag 34 - Artikel 2.16a (nytt)

Ändringsförslag 34 är en ny definition av begreppet ”användare” . En sådan ny definition kan godtas, men man måste ta tillräcklig hänsyn till rättskällan för det ansvar som berörs. Därför måste parlamentets version ändras något i enlighet med kommissionens förslag. Dessutom torde denna nya definition passa bättre som punkt 11a enligt numreringen i det ursprungliga förslaget.

11a. användare: en fysisk eller juridisk person som enligt gällande bestämmelser i den berörda medlemsstaten ansvarar för att byggprodukten införlivas i ett byggnadsverk på ett säkert sätt,

Ändringsförslag 35 - Artikel 2.16b (nytt)

Med det här ändringsförslaget införs en ny definition av ”tekniskt bedömningsorgan”. Kommissionen kan godta ändringen i princip, förutsatt att slutet av parlamentets ändring stryks då det förefaller omotiverat att upprepa begränsningen av räckvidden för utfärdande av europeiska bedömningsdokument. Texten passar också bättre som punkt 12b enligt numreringen i det ursprungliga förslaget.

12b. tekniskt bedömningsorgan: organ som utses av en medlemsstat för att delta i utarbetandet av europeiska bedömningsdokument och utföra uppgifter i samband med utfärdande av europeiska tekniska bedömningar,

Ändringsförslag 40 - Artikel 2.18

Meningen med ändringsförslag 40 är att förtydliga definitionen av ”tillverkningskontroll i fabrik” genom några tillägg. Kommissionen godtar i princip att definitionen behöver förtydligas, men alla tillägg förefaller inte helt rimliga eftersom några av dem innebär omotiverade restriktioner. Dessutom överensstämmer några begrepp inte med resten av förslaget och behöver därför justeras.

18. tillverkningskontroll i fabrik: dokumenterad ständig intern kontroll av tillverkning i fabrik i enlighet med de relevanta tekniska anvisningarna ,

Ändringsförslag 41 - Artikel 2.20a (nytt)

I ändringsförslag 41 finns en ny definition av begreppet ”byggsats”. Det är godtagbart att lägga till denna definition, men formuleringarna kan förbättras mot bakgrund av de praktiska behoven och byggbranschens erfarenheter av tillämpningen av byggproduktsdirektivet. Dessutom passar denna nya definition bättre som punkt 1a enligt förslagets ursprungliga numrering.

Jfr artikel 2.1a

1a. byggsats: uppsättning av minst två separata komponenter som måste kombineras för att installeras i byggnadsverk,

Ändringsförslag 47 - Artikel 5.2 ca (nytt)

Ändringsförslag 47 handlar om begreppet ”allmän” avsedd användning. Kommissionen godtar idén, men för att överensstämma med rådande praxis bör termen ersättas med uttrycket ”avsedd slutanvändning”.

Ändringsförslag 50 - Artikel 6.1 första stycket

Ändringsförslag 50 består av en omformulering av artikel 6.1, som nu förefaller gå ut på att göra det något lättare att tillhandahålla prestandadeklarationen även på elektronisk väg. Den tydliga ändringen av artikel 6.2 verkar tyda på att parlamentet vill förorda elektronisk dokumenthantering. Om en sådan omläggning blir vedertagen hos medlemsstaterna ser inte kommissionen några skäl att lägga hinder i vägen.

Ändringsförslag 51 - Artikel 6.2

Ändringsförslag 51 hänger ihop med ändringsförslag 50 och verkar tyda på att parlamentet vill förorda elektronisk dokumenthantering. Om en sådan omläggning blir vedertagen hos medlemsstaterna ser inte kommissionen några skäl att lägga hinder i vägen. Formuleringarna kan dock förbättras; exempelvis verkar begreppet ”tillverkare” malplacerat här.

Ändringsförslag 53 - Artikel 7.1 första stycket (”CE-märkningen ... kan inte CE-märkningen anbringas”)

Den första delen av ändringsförslag 53 ändrar inte förslagets innebörd, men den anses inte nödvändig.

Ändringsförslag 56 - Artikel 8.4a (nytt)

I sak utgör ändringsförslag 56 inget problem. Det är dock onödigt eftersom liknande klausuler redan ingår i förordning 765/2008. Om ändringsförslaget ändå skulle tas med kan formuleringarna behöva finslipas ytterligare.

Ändringsförslag 58 - Artikel 9.1a (nytt)

Ändringsförslag 58 återspeglar parlamentets önskemål att dels betona oberoendet för kontaktpunkterna för produkter (eller i kommissionens ändrade förslag kontaktpunkter för byggprodukter), dels ålägga kommissionen att utarbeta riktlinjer för deras ansvar. Kommissionen instämmer i princip i bägge de här idéerna, men vissa omformuleringar förefaller av nöden med tanke på bl.a. ständiga byggkommitténs uppgifter nu och i framtiden. Alla skrivningar som ”tillåter” kommissionens skönsmässiga åtgärder kan också tolkas som att denna behörighet begränsas på andra ställen där sådana skrivningar saknas. Dessutom kan oberoendet täckas in bättre med ett separat stycke. För att inarbeta det bättre i texten och beakta andra nya behov formulerar kommissionen helt om det här stycket och delar upp det i flera punkter.

1. Varje medlemsstat ska inrätta kontaktpunkter för byggprodukter i enlighet med bestämmelserna i artikel 9 i förordning (EG) nr 764/2008 om utseende och anmälan av kontaktpunkterna.

2. Bestämmelserna i artiklarna 10 och 11 i den förordningen ska tillämpas på kontaktpunkter för byggprodukter när det gäller byggprodukter.

3. Förutom de uppgifter som anges i artikel 10.1 i den förordningen ska varje medlemsstat se till att kontaktpunkterna för byggprodukter också lämnar information om alla lagfästa krav på införlivande, montering eller installation av en viss typ av byggprodukt på den medlemsstatens territorium.

4. Kontaktpunkter för byggprodukter ska vara oberoende av varje organ eller organisation som deltar i förfarandet för erhållande av CE-märkning.

Ändringsförslag 61 – Artikel 16.2 andra stycket (”De harmoniserade standarderna ska i förekommande fall tillhandahålla information om produkternas avsedda allmänna användning … som avses i artikel 51.2”)

Kommissionen godtar i princip att dessa begrepp tas med i standarderna, men för att överensstämma med rådande praxis bör uttrycket ”avsedd allmän användning” ersättas med ”avsedd slutanvändning”. Dessutom förefaller det påkallat att definiera detta begrepp, vilket görs i en ny artikel 2.17a. Beträffande resten av ändringsförslaget förefaller varken distinktionen mellan olika typer av väsentliga egenskaper eller hänvisningen till tabell 1 i bilaga IV lämplig här av ovannämnda anledningar.

2. De harmoniserade standarderna ska tillhandahålla metoder och kriterier för bedömning av byggprodukternas prestanda för deras väsentliga egenskaper.

När så anges i respektive uppdrag eller på annat sätt är tekniskt motiverat ska det i en harmoniserad standard hänvisas till avsedd slutanvändning för de produkter som standarden omfattar.

Artikel 2.17a

17a. avsedd slutanvändning: en av byggprodukternas slutanvändningar som förtecknas i bilaga VI till denna förordning eller på annat sätt anges i respektive harmoniserade tekniska anvisningar.

Ändringsförslag 119 - Artikel 18.2, 18.3 och 18.4

Genom ändringsförslag 119 kombineras flera ändringar som parlamentet tidigare velat se i denna artikel. Kommissionen kan utan vidare godta de allmänna målen, men de formuleringar som följer av parlamentets tillägg kan behöva justeras, främst av redaktionella skäl. I punkt 2 förefaller hänvisningen till reviderade uppdrag passa mer ändamålsenligt i slutet av första stycket i stället för andra stycket.

2. Om prestandaklasser för byggprodukternas väsentliga egenskaper inte inrättas av kommissionen, kan de inrättas av de europeiska standardiseringsorganen i harmoniserade standarder på grundval av ett reviderat uppdrag.

Om kommissionen inrättat prestandaklasser för byggprodukternas väsentliga egenskaper, ska de europeiska standardiseringsorganen använda dessa klasser i harmoniserade standarder .

Punkt 3 handlar om fastställande av ”lägsta prestandanivåer” samtidigt som de tidigare skrivningarna om klassificering ”utan provning eller utan ytterligare provning” stryks. Dessa bör därför införas i förslaget som den nya punkten 3a med nödvändiga ändringar. Dessutom har det tidigare begreppet ersatts i kommissionens förslag med ”tröskelnivå” (se den nya definitionen i artikel 2.3b). Dessutom bör hänvisningen här till ”avsedd allmän användning” ersättas med ”avsedd slutanvändning” enligt vad som sagts ovan om artikel 16.2 (jfr ändringsförslag 61).

3. Om det anges i det relevanta uppdraget ska de europeiska standardiseringsorganen i harmoniserade standarder fastställa tröskelnivåer för de väsentliga egenskaperna och, där så är lämpligt, så är möjligt, den avsedda slutanvändning som byggprodukterna ska ha i medlemsstaterna.

3a. Kommissionen får bestämma på vilka villkor en byggprodukt ska anses nå en särskild nivå eller klass av prestanda utan provning eller utan ytterligare provning.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 51.2.

Om sådana villkor inte fastställs av kommissionen, får de inrättas av de europeiska standardiseringsorganen i harmoniserade standarder, på grundval av ett reviderat uppdrag.

Parlamentets ändringar av punkt 4, om medlemsstaternas skyldighet att i sin tillsyn följa det klassificeringssystem som fastställts på gemenskapsnivå, kan godtas av kommissionen.

4. Medlemsstaterna får avgöra nivåer eller klasser av prestanda som byggprodukterna ska nå för byggprodukternas väsentliga egenskaper endast i enlighet med de klassificeringssystem som i harmoniserade standarder upprättas av de europeiska standardiseringsorganen eller av kommissionen.

Ändringsförslag 67 - Artikel 19.3

Med detta ändringsförslag vill parlamentet i både uppdrag och harmoniserade tekniska anvisningar införa information om ”produktens planerade användningsområde” (uppenbarligen samma sak som ”avsedd allmän användning” som parlamentet tidigare använt, som därför måste ersättas med ”avsedd slutanvändning” enligt vad som sagts ovan om artikel 16.2, ändringsförslag 61). Kommissionen ställer sig visserligen bakom denna tanke, där den är befogad, men det verkar bättre att hantera den uteslutande inom artikel 16, som mer specifikt handlar om innehållet i standarder och uppdrag, respektive artikel 20 (som den nya artikel 20.2a), som handlar om europeiska bedömningsdokument. Sådana bestämmelser har redan infogats i kommissionens ändrade förslag i bägge dessa artiklar, vilket enligt kommissionens uppfattning gör det onödigt att över huvud taget ändra artikel 19 i detta hänseende.

Artikel 20.2a

2a. Där så är lämpligt ska den organisation av tekniska bedömningsorgan som avses i artikel 25.1 i det europeiska bedömningsdokumentet fastställa tröskelvärden för byggproduktens väsentliga egenskaper för dess av tillverkaren angivna avsedda användning.

Ändringsförslag 68 - Artikel 20.1

Ändringsförslag 68 är en del av parlamentets ändringar för att ta bort parallell användning av europeiska tekniska bedömningar och harmoniserade standarder, dvs. att europeiska tekniska bedömningar bara får utfärdas när byggprodukterna inte omfattas eller inte helt omfattas av några harmoniserade standarder (jfr ändringsförslag 8 om skäl 16). Som sagt stöder kommissionen detta val av regleringsmodell, men anser att det vore tillräckligt att föra in ändringen enbart i artikel 21.1 istället för att upprepa den överallt. Enligt kommissionens ändrade förslag ska därför inte artikel 20.1 ändras.

Jfr artikel 21.1

1. I fråga om byggprodukter som inte omfattas, eller inte helt omfattas, av en harmoniserad standard ska den europeiska tekniska bedömningen för varje byggprodukt utfärdas av ett tekniskt bedömningsorgan på begäran av en tillverkare eller importör på grundval av ett europeiskt bedömningsorgan i enlighet med det förfarande som anges i bilaga II.

Ändringsförslag 120 - Artikel 20.3a (nytt)

Detta ändringsförslag består av ett nytt stycke med vilket parlamentet vill betona övergången från europeiska bedömningsdokument till harmoniserade standarder. Denna i sig lovvärda princip har redan diskuterats under ändringsförslag 5, skäl 14. På det hela taget anser kommissionen att det vore lämpligare att hantera denna fråga endast med de utökade hänvisningarna i skäl 14 utan att ändra förslagets normativa del. Det ändrade förslaget följer därför detta upplägg.

Jfr skäl 14

Ändringsförslag 71 - Artikel 24.2 första stycket

Med detta ändringsförslag vill parlamentet framhäva behovet av insyn i utvärderingarna och att eventuella överklaganden ska ske enkelt. Enligt kommissionen är dessa mål naturligtvis eftersträvansvärda, men när det gäller insyn måste hänsyn också tas till sekretess. Självklart måste också alla överklagandeförfaranden vara utformade så att de är tillgängliga, annars skulle det knappast kunna kallas för överklagande. Det smidigaste sättet att jämka samman dessa olika mål är att flytta adjektivet ”lämplig” så att det modifierar inte bara överklagandeförfarandena utan alla förfarandena.

2. Kommissionen ska inrätta lämpliga förfaranden för att utföra utvärderingen, inbegripet ( UTGÅR: lämpliga ) förfaranden för att överklaga de beslut som fattats som följd av utvärderingen.

Ändringsförslagen 122, 111 och 77 - Artikel 26.1 b och c, 26.1a (nytt) och 26. 2a (nytt)

De här ändringsförslagen rör alla delar av artikel 26 om de förenklade förfarandena. Närmare bestämt vill parlamentet nu huvudsakligen hantera informationsspridning och vidareförmedling (leden b och c) samt utesluta importörer från dessa förfaranden.

För det första vill parlamentet förtydliga villkoren för informationsspridning (led b), närmare bestämt krävs samtycke från den tillverkare som först erhållit de aktuella provningsresultaten. Kommissionen godtar och stöder detta förtydligande, som alltså infogas i kommissionens ändrade förslag (utan det sista ordet ”eller” som kunde ge det felaktiga intrycket att tillverkaren kan välja att bara använda ett alternativt förfarande åt gången av de förfaranden som ingår i artikel 26).

Parlamentets ändringsförslag om vidareförmedling (led c) börjar med att lägga till en hänvisning till ”systemleverantör”. Kommissionen godtar denna ändring eftersom den gör förslaget bättre och exaktare. Däremot förefaller de därpå följande två meningarna något överflödiga eller, vad den sista meningen anbelangar, kanske onödigt betungande för tillverkaren. De ingår därför inte i kommissionens ändrade förslag.

Slutligen vill parlamentet infoga en ny punkt om att artikeln inte ska tillämpas på importörer. Detta kan i princip godtas, men som kommissionen sagt apropå ändringsförslag 18 (ett nytt skäl 33a som i kommissionens ändrade förslag får numret 34a) förefaller det lämpligare att avhålla sig från att upprepa samma principer här, eftersom kommissionen föredrar att begreppen reds ut en gång för alla i det nya skälet. Dessutom kan påpekas att artikel 14 inte innebär några rättigheter för ”tillverkare” som omfattas av den, utan bara medför nya skyldigheter. Denna fråga anknyter också till ändringsförslag 83 nedan genom vilket en liknande punkt läggs till i artikel 27 av samma anledning. Därför ingår inte den nya punkten i kommissionens ändrade förslag.

a) För en eller flera väsentliga egenskaper hos den byggprodukt som han utsläpper på marknaden: produkten bedöms nå en viss nivå eller klass av prestanda utan provning eller beräkning eller utan ytterligare provning eller beräkning i enlighet med de villkor som fastställs i den relevanta harmoniserade tekniska anvisningen eller i kommissionens beslut. (UTGÅR: eller )

b) Om den byggprodukt som han utsläpper på marknaden motsvarar produkttypen hos en annan byggprodukt som tillverkas av en annan tillverkare och som redan provats i enlighet med den relevanta harmoniserade tekniska anvisningen. Om dessa villkor uppfyllts får tillverkaren ange prestanda som motsvarar alla eller en del av provningsresultaten för denna andra produkt.

Tillverkaren får använda de provningsresultat som nåtts av en annan tillverkare endast efter att ha erhållit tillstånd av denne tillverkare som förblir ansvarig för dessa provningsresultats riktighet, tillförlitlighet och säkerhet.

c) Om den byggprodukt som han utsläpper på marknaden är ett system som består av komponenter som han monterar och därvid noggrant följer de exakta anvisningar som ges av leverantören av ett sådant system eller av en komponent däri som redan provats i detta system eller i denna komponent för en eller flera av dess väsentliga egenskaper i enlighet med den relevanta harmoniserade tekniska specifikationen. Om dessa villkor är uppfyllda får tillverkaren ange prestanda som motsvarar alla eller en del av provningsresultaten för det system eller den komponent som tillhandahållits honom.

Tillverkaren får använda de provningsresultat som nåtts av en annan tillverkare eller systemleverantör endast efter att ha erhållit tillstånd av denne tillverkare, eller systemleverantör som förblir ansvarig för dessa provningsresultats riktighet, tillförlitlighet och säkerhet.

Ändringsförslag 78 - Artikel 27, rubriken

Med ändringsförslag 78 vill parlamentet lägga till bestämningen ”som tillverkar byggprodukter” även i artikelns rubrik. Samma sak föreslås i ändringsförslag 79 för artikelns första punkt. Kommissionen har visserligen inget emot tanken som sådan, men anser att bestämningen inte behöver tas med både i artikelns rubrik och i själva artikeln.

Ändringsförslag 79 - Artikel 27.1

Detta ändringsförslag går ut på att lägga till samma formulering som parlamentet ville ha i den här artikelns rubrik (se föregående ändringsförslag). Kommissionen godtar visserligen principen bakom detta ändringsförslag, men den aktuella lösningen förefaller inte förtydliga det ursprungliga förslaget på ett lämpligt sätt. För att få en allmänt godtagbar kompromiss kring behandlingen av mikroföretag förtjänar därför resultaten från de pågående förhandlingarna att beaktas bättre. Kommissionens ändrade förslag lyder därför som följer:

Mikroföretag som tillverkar byggprodukter får ersätta bestämning av produkttyp på grundval av typprovning enligt de tillämpliga systemen 4 och 5 i enlighet med bilaga V med en specifik teknisk dokumentation . Den specifika tekniska dokumentationen ska visa byggproduktens överensstämmelse med tillämpliga krav.

Ändringsförslag 83 - Artikel 27.2c (nytt)

Även här vill parlamentet infoga ett nytt stycke om att den här artikeln inte är tillämplig på importörer. Idén är i princip godtagbar men kommissionen anser, som den redan sagt apropå parlamentets ändringsförslag 18 (det nya skälet 33a som i kommissionens ändrade förslag får numreringen skäl 34a), att det vore lämpligare att avstå från att upprepa denna restriktion just här.

Ändringsförslag 84 - Artikel 28.1

Med den här ändringen vill parlamentet betona behovet av att öka marknadens förtroende för specifik teknisk dokumentation inom ramen för det förenklade förfarandet. Kommissionen kan i princip godta detta mål, men syftet med specifik teknisk dokumentation (både här och i andra sammanhang) är inte att ”säkerställa säkerhet” utan att visa och styrka att förutsättningarna för att använda ett visst förenklat förfarande föreligger. Uttrycket ”inbegripa en motsvarande nivå av förtroende och tillförlitlighet” verkar något vagt och kan formuleras bättre för att anknyta till den nya skrivningens faktiska mål. I hela förslaget har dessutom de krav som ställs på byggnadsverk konsekvent kallats ”grundläggande krav för byggnadsverk” i den svenska språkversionen men inte nödvändigtvis andra språkversioner. Alltså vill kommissionen anpassa texten till resultaten från de pågående förhandlingarna, varför dess ändrade förslag lyder som följer.

1. För en byggprodukt som på en särskild beställning konstrueras och tillverkas i en icke-industriell tillverkningsprocess och installeras i ett enda identifierat byggnadsverk får tillverkaren ersätta det gällande systemet för bedömning av prestanda i enlighet med bilaga V med en specifik teknisk dokumentation som visar att denna produkt överensstämmer med tillämpliga krav.

Ändringsförslag 86 - Artikel 33.5

Ändringsförslag 86 går ut på att lägga till en hänvisning till ”möjlighet till insyn för tillverkaren”. Kommissionen ställer sig som sagt (se ändringsförslag 11 rörande skäl 20) helt och fullt bakom denna princip, naturligtvis med de nödvändiga förbehållen på grund av sekretess.

Ändringsförslag 88 - Artikel 51.2a (nytt)

Med den här ändringen, ett nytt stycke i den aktuella artikeln, vill parlamentet framhäva att medlemmarna i den stående kommittén ska vara oberoende. Kommissionen kan godta denna princip eftersom den bidrar till ökad insyn och objektivitet. Formuleringen kan dock finslipas eftersom bedömningar i det här sammanhanget inte inriktas på ”överensstämmelse” (jfr artikel 19 och bilaga V).

2a. Medlemsstaterna ska se till att medlemmarna i den kommitté som avses i punkt 1 är oberoende av de parter som berörs av bedömning och kontinuitetskontroll av byggprodukternas väsentliga egenskaper.

Ändringsförslag 89 - Artikel 53.3

Ändringsförslag 89 innebär att två delar läggs till det aktuella stycket. För det första har den befintliga hänvisningen i förslaget till riktlinjer för europeiskt tekniskt godkännande utvidgats till att även gälla så kallade bedömningar genom samsyn. Man bör dock här göra skillnad på ett fullständigt formellt godkännande av bedömningar genom samsyn, som inte var det enligt byggproduktsdirektivet (där de inte nämndes en enda gång), och en långtgående användning, där så är lämpligt, av deras innehåll (de bedömningsmetoder som nämns och utvecklas i dem). Genom ändringarna av bilaga II har detta senare mål uppnåtts. Alltså anser kommissionen att även om tanken med detta ändringsförslag är godtagbar är det av dessa anledningar knappast nödvändigt eller ens lämpligt att ändra artikeln.

För det andra har en ny mening lagts till av samma anledning som i artikel 20.3a, dvs. för att underlätta övergången från riktlinjer för europeiska tekniska godkännanden till harmoniserade europeiska standarder. Som redan sagts är detta antagligen inte det lämpligaste stället för en sådan hänvisning, eftersom frågan redan hanteras mer ändamålsenligt i ingressen (se skäl 14 i dess ändrade lydelse). Därför ändrar inte kommissionen sitt förslag i detta avseende.

Se skäl 14 och bilaga II

Ändringsförslag 90 - Bilaga I, punkt 1

Med detta ändringsförslag vill parlamentet betona behovet att beakta alla inblandades hälsa och säkerhet under byggnadsverkens hela livslängd, dvs. från uppförande till rivning. Ändringsförslaget kan i princip godtas men kommissionen anser att det kan formuleras om. Den här frågan anknyter också till ändringsförslag 2 och parlamentets tillägg i skäl 8a (i kommissionens ändrade förslag skäl 14) där samma tillvägagångssätt tillämpas på byggprodukter.

Byggnadsverk ska i sin helhet och i sina olika delar vara lämpade för sin avsedda användning, särskilt med beaktande av de inblandades hälsa och säkerhet under byggnadsverkens livslängd .

Ändringsförslag 91 - Bilaga I, del 3, inledningen

Ändringsförslag 91 går ut på några tillägg till inledningen till grundläggande krav för byggnadsverk 3, återigen för att betona livscykelperspektivet på byggnadsverk. Det är i sig godtagbart att ta med arbetstagarnas säkerhet här i samband med uppförande och rivning, men frågan regleras redan i direktiv 89/391/EEG. Dessutom torde vissa omformuleringar vara på sin plats för att avhjälpa några tvetydigheter.

Byggnadsverk ska utformas och byggas så att de under hela sin livslängd inte kommer att utgöra ett hot vare sig mot arbetstagarnas, de boendes eller grannarnas hygien, hälsa eller säkerhet, eller att de under hela sin livslängd i orimligt hög grad vid uppförande, användning och rivning påverkar miljökvaliteten eller klimatet, i synnerhet som en följd av något av följande:

Ändringsförslag 92 - Bilaga I, del 6 första stycket (”Byggnadsverk … beaktas”)

Det här ändringsförslaget rör grundläggande krav för byggnadsverk 6. Den första delen, att lägga till belysning i det ursprungliga förslaget, kan godtas. Den andra delen är inte godtagbar, eftersom den kan leda till förväxling av byggnadsverk, som är ämnet för bilaga I, och krav på byggprodukter som inte hör hemma här.

Byggnadsverk och deras uppvärmnings-, kyl-, belysnings- och ventilationsanläggningar ska utformas och byggas så att den värmemängd som krävs för användningen ska vara liten när klimatförhållandena för läget och de boende beaktas.

Ändringsförslag 93 - Bilaga I, del 7, inledningen

Ändringsförslag 93 går ut på att lägga till ”åtminstone” i inledningen till grundläggande krav för byggnadsverk 7, vilket i sig är godtagbart. Man bör dock här beakta särskilt att grundläggande krav på byggnadsverk inte påför medlemsstaterna några skyldigheter, utan bara skisserar de områden som anses viktiga för byggnadsverks säkerhet i vid bemärkelse.

Byggnadsverken ska utformas, byggas och rivas så att användningen av naturresurser är hållbar och säkerställer åtminstone följande:

Ändringsförslag 94 - Bilaga II, rubriken

Detta ändringsförslag rör rubriken på bilaga II genom att en hänvisning till omfattningen på europeiska bedömningsdokument och europeiska tekniska bedömningar läggs till. Frågan har redan retts ut tidigare i texten. Därför anser kommissionen att även om den godtar ändringsförslaget i sak är det inte nödvändigt att ta med denna hänvisning här också.

Ändringsförslag 99 - Bilaga III, punkt 4

Enligt det här ändringsförslaget ska en hänvisning till den aktuella produktens ”allmänna användningsområde” läggas till i bilaga III. Av konsekvensskäl bör denna hänvisning ändras till ”avsedd slutanvändning” som är det begrepp som används på andra håll i förslaget.

4. Identifiering av produkten (möjliggör spårbarhet) och beskrivning av produktens avsedda slutanvändning :

Ändringsförslagen 102–106 - Bilaga V, del 1, punkterna 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5, inledningen

Meningen med dessa ändringsförslag är att ha kvar samma numrering av systemen som i byggproduktsdirektivet. Kommissionen ställer sig helt bakom att ta upp den här frågan igen, men här behöver också hänsyn tas till andra möjligheter som lagts fram under de pågående förhandlingarna i rådet. Därför har inte kommissionen beaktat ändringsförslagen 102–106 i sitt ändringsförslag i detta skede.

3.3. Ändrat förslag

I enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget ändrar kommissionen sitt förslag enligt ovan.