52009PC0102

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 4.3.2009

KOM(2009)102 slutlig

2009/0033 (CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om inrättandet av en utvärderingsmekanism avsedd att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket

MOTIVERING

1. BAKGRUND

- Motiv och syfte

Huvudmålet med detta förslag till förordning är att skapa en rättslig ram för att utvärdera om de delar av Schengenregelverket som ingår i gemenskapens lagstiftning tillämpas korrekt. Förslaget läggs fram parallellt med ett förslag till beslut om en utvärderingsmekanism som syftar till att övervaka att de Schengenbestämmelser som utgör EU-lagstiftning tillämpas korrekt. Systemet med en ”dubbel” utvärderingsmekanism ska underlätta för medlemsstaterna att ha fortsatt förtroende för varandras förmåga att ändamålsenligt och effektivt genomföra de kompletterande åtgärder som behövs för att skapa ett område utan inre gränser.

Det övergripande målet för den nya mekanismen bör vara att säkra ett insynsvänligt, verkningsfullt och konsekvent genomförande av Schengenregelverket, på ett sätt som också speglar de förändringar av rättsläget som följer av att detta regelverk integrerats i EU-systemet.

- Allmän bakgrund

Det område utan inre gränser – ofta kallat Schengenområdet – som har inrättats genom Schengenregelverket började utvecklas på 1980-talet genom ett samarbete mellan de medlemsstater som var beredda att avskaffa gränskontrollerna vid sina inre gränser och genomföra de kompletterande åtgärder som behövdes för ändamålet, bland annat gemensamma regler för kontrollerna vid de yttre gränserna, en gemensam viseringspolitik, polissamarbete och straffrättsligt samarbete samt uppbyggnaden av Schengens informationssystem (SIS). Man kunde inte fatta beslut om att avskaffa kontrollerna vid de inre gränserna genom gemenskapsbestämmelser, eftersom medlemsstaterna i det skedet inte kunde enas om att detta var nödvändigt för att uppnå målet med en fri rörlighet för personer (enligt artikel 14 i EG-fördraget). Sedan dess har emellertid alla de dåvarande medlemsstaterna utom Förenade kungariket och Irland anslutit sig till Schengenområdet.

Schengenregelverket integrerades med EU-systemet i och med att Amsterdamfördraget trädde i kraft 1999[1].

Schengenområdet bygger på att medlemsstaterna har ett fullständigt förtroende för varandras förmåga att genomföra de kompletterande åtgärder som behövs för att de inre gränskontrollerna ska kunna avskaffas, dvs. att varje medlemsstat utför kontroller vid de yttre gränserna inte enbart för att slå vakt om sina egna intressen utan också om intressena hos alla de övriga medlemsstater till vilka varje person som passerat de yttre gränserna fritt kan resa vidare.

För att bibehålla och stärka det ömsesidiga förtroendet inrättade Schengenstaterna 1998 en ständig kommitté, vars mandat fastställdes genom ett beslut av verkställande kommittén för Schengen (SCH/Com-ex (98) 26 def). Mandatet kan indelas i två huvuduppgifter:

1. Att kontrollera att alla villkor för anslutning till Schengenregelverket (avskaffande av kontroller vid de inre gränserna) är uppfyllda i de stater som vill ansluta sig (när reglerna ”börjar tillämpas”).

2. Att kontrollera att Schengenregelverket tillämpas korrekt i alla medlemsstater under genomförandeprocessen (”genomförandet”).

I fråga om Schengenområdet görs det alltså skillnad mellan att bestämmelser ”börjar tillämpas” och att de ”genomförs”. Man måste därför först utföra kontroller för att bekräfta att villkoren för ömsesidigt förtroende är uppfyllda, så att Schengenregelverket kan börja tillämpas. Därefter behövs det en löpande kontroll av att regelverket genomförs korrekt, så att det ömsesidiga förtroendet kan bibehållas. Så länge som Schengen var ett mellanstatligt projekt behövdes det särskilda regler för hur en korrekt tillämpning skulle kontrolleras.

Schengenregelverket har emellertid sedan införlivats inom Europeiska unionens ramar utan att omförhandlas. Den ständiga kommittén och dess mandat från 1998 integrerades således utan förändringar, förutom att kommittén omvandlades till en arbetsgrupp för utvärdering av Schengen ( Schengen Evaluation Working Group SCH-EVAL). Tillämpliga artiklar i fördragen blev artikel 66 i EG-fördraget och artiklarna 30 och 31 i EU-fördraget, eftersom bestämmelserna i Schengenregelverket faller inom såväl första som tredje pelaren.

På grund av det mellanstatliga ursprunget har utvärderingen av Schengen alltid skötts av medlemsstaterna, med kommissionen som observatör. Detta arbetssätt är fortfarande logiskt när det gäller den första delen av kommitténs/arbetsgruppens mandat, eftersom regelverket för EU:s rättsliga och inrikes frågor inte innehåller någon motsvarighet till distinktionen mellan att ”börja tillämpa” och ”genomföra”. Det bör också påpekas att vid 2004 och 2007 års utvidgningar reglerades beslutsprocessen för avskaffande av kontroller vid de inre gränserna och för fullständig tillämpning av Schengenregelverket genom anslutningsakterna, dvs. i primärrätt. Enligt anslutningsakterna ska dessa bestämmelser fastställas genom ett beslut av rådet efter samråd med Europaparlamentet. Det finns alltså ingen bestämmelse om initiativrätt för kommissionen i detta avseende.

Däremot framstår det arbetssätt som använts hittills som mindre logiskt när det gäller den andra delen av mandatet, särskilt vad gäller aspekter som hör till den första pelaren. Redan i samband med att Schengenregelverket införlivades inom Europeiska unionen offentliggjorde kommissionen en förklaring där den bland annat framhöll det faktum att ”den verkställande kommitténs beslut om att inrätta en ständig kommitté för genomförande av Schengenkonventionen (SCH/Com-ex (98) 26 def av den 16 september 1998) inom unionens ram inte på något sätt påverkar de befogenheter som genom fördragen tillkommer kommissionen, särskilt dess ansvar som övervakare av fördragen”.

Eftersom det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna förutsätter att det sker en grundlig utvärdering innan en stat börjar tillämpa Schengenbestämmelserna, verkar det rimligt att låta denna utvärdering förbli deras ansvar. Dessutom kan inget beslut om att avskaffa kontrollen vid de inre gränserna antas så länge en medlemsstat inte följer de givna rekommendationerna, vilket bör ses som ett tillräckligt starkt incitament till en fullständig och korrekt tillämpning av Schengenregelverket. Kommissionen kommer att fortsätta delta som observatör vid dessa utvärderingar.

- Behovet av att bättre utvärdera hur Schengenregelverket tillämpas

I Haagprogrammet från 2004 uppmanas kommissionen ”att, så snart kontrollerna vid de inre gränserna har avskaffats, lägga fram ett förslag om att komplettera den befintliga utvärderingsmekanismen i Schengen med en övervakningsmekanism som skall säkerställa fullt deltagande av medlemsstaternas experter och inbegripa oanmälda inspektioner” .

Alltsedan 1999 har kommissionen och medlemsstaterna fört diskussioner om hur utvärderingsmekanismen för Schengen skulle kunna förbättras, särskilt i fråga om den andra delen av mandatet, dvs. kontrollen av att Schengenregelverket tillämpas korrekt efter det att kontrollerna vid de inre gränserna har avskaffats. Man har framför allt konstaterat följande svagheter:

1. Den metod som hittills har använts inom utvärderingsmekanismen svarar inte upp mot behoven. Reglerna för utvärdering av konsekvent tillämpning och utvärderingsfrekvens är oklara, och det finns inte heller någon praxis för oanmälda besök.

2. En metod för prioritering baserad på riskanalys behöver införas.

3. En jämn, hög kompetensnivå hos de experter som deltar i utvärderingsarbetet behöver garanteras. De deltagande experterna behöver således ha tillräckliga juridiska kunskaper och praktisk erfarenhet för ändamålet. Att skicka en expert från varje medlemsstat till varje besök på platsen kan inverka negativt på effektiviteten. Man bör därför fastställa ett lämpligt antal experter som ska delta i dessa besök.

4. Dessutom behöver man förbättra rutinerna för uppföljning av de rekommendationer som sammanställts efter besöket på platsen, eftersom åtgärderna för att avhjälpa brister och den tid som förlöper innan bristerna åtgärdats varierar mellan olika medlemsstater.

5. Vidare återspeglas inte kommissionens roll som fördragens väktare i fråga om den första pelaren i det nuvarande utvärderingssystemet.

För att åtgärda dessa brister föreslås följande:

Utvärderingsmetoder

Enligt det föreliggande förslaget bör det införas en klar och tydlig planering, med fleråriga program och program för enskilda år, med såväl förhandsanmälda som oanmälda besök på platsen. För att se till att Schengenregelverket generellt sett tillämpas korrekt kommer de regelbundna utvärderingarna i medlemsstaterna att fortsätta. Utvärderingarna kan omfatta alla delar av Schengenregelverket som har sin rättsliga grund i fördraget om inrättandet av Europeiska gemenskapen.

Utvärderingen kan ske via frågeformulär, besök på platsen eller en kombination av båda. Om båda metoderna används kan besöken på platsen genomföras en kort tid efter det att frågeformulären mottagits.

På senare år har medlemsstaterna inte ansett det vara nödvändigt att utvärdera samarbetet i straffrättsliga frågor eller kontrollen av vapen och narkotika genom besök på platsen. Inte heller området uppgiftsskydd har alltid varit föremål för utvärderingsbesök på platsen.

Möjligheten till besök på platsen är emellertid inte begränsad till ämnesområden som yttre gränser och visering, utan kan användas inom alla delar av Schengenregelverket, inklusive bestämmelserna för avskaffande av kontroller vid de inre gränserna. I fråga om vapen bör det dock noteras att de berörda bestämmelserna i Schengenregelverket i samband med införlivandet av detta regelverk inom EU:s ramar ersattes med bestämmelserna i rådets direktiv nr 91/477/EG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen[2]. I enlighet med EG-fördraget blev det således kommissionen som fick ansvaret för att kontrollera att medlemsstaterna införlivade detta direktiv korrekt. Eftersom medlemsstaterna hittills inte har sett något behov av att kontrollera införlivandet av detta direktiv genom besök på platsen innehåller inte heller detta förslag några sådana bestämmelser.

Behovet av besök på platsen kommer att avgöras av kommissionen från fall till fall, efter samråd med medlemsstaterna och med hänsyn tagen till förändringar i lagstiftning, förfaranden eller organisation i de berörda medlemsstaterna samt, i fråga om yttre gränser och visering, den riskanalys som sammanställts av Frontex.

Om så krävs kan även tematiska eller regionala utvärderingar införas i årsprogrammet.

Utöver de reguljära utvärderingar som beskrivits ovan kan det även organiseras oanmälda besök på platsen, antingen på grundval av Frontex riskanalys eller någon annan indikation på att ett sådant bör genomföras.

Både årsprogrammen och de fleråriga programmen ska kunna justeras vid behov.

Experter från medlemsstaterna

Experter från medlemsstaterna bidrar till att utvärdera tillämpningen av gemenskapsrätt även inom andra områden, t.ex. flyg- och sjösäkerhet. Eftersom en korrekt tillämpning av de kompletterande åtgärder som krävs för att man ska kunna avskaffa kontrollerna vid de inre gränserna är av yttersta vikt för medlemsstaternas inre säkerhet bör experter från medlemsstaterna även fortsättningsvis spela en viktig roll i utvärderingsprocessen. De kommer att delta både i de förhandsanmälda och oanmälda besöken, och ge råd till kommissionen i samband med att årsprogrammen och de fleråriga programmen utarbetas.

För att garantera en hög specialkompetens måste medlemsstaterna intyga att deras utsedda experter har de kvalifikationer som behövs, inklusive gedigna teoretiska kunskaper om och praktisk erfarenhet från de områden som omfattas av utvärderingen, samt tillräckliga kunskaper om principer, förfaranden och tekniker för utvärdering genom besök på platsen.

Lämplig utbildning bör anordnas, t.ex. av Frontex, och medlemsstaterna bör få ekonomiskt stöd för utbildning som är särskilt inriktad på utvärdering av Schengenregelverket (t.ex. genom att ta upp utbildning bland prioriteringarna för de gemenskapsåtgärder som antas enligt reglerna för fonden för de yttre gränserna)[3].

Eftersom en effektiv utvärdering på platsen förutsätter att man begränsar antalet deltagande experter föreslås det att endast åtta experter deltar i varje besök. Vid oanmälda besök kan det vara svårare att ställa tillräckligt många experter till förfogande med kort varsel, så för dessa besök föreslås endast sex deltagare.

Frågan om korrekt tillämpning av den fria rörligheten för personer enligt artikel 14 i EG-fördraget påverkar inte andra medlemsstaters inre säkerhet, så det bör därför kunna anförtros helt och hållet åt kommissionen att utvärdera hur avskaffandet av kontrollerna vid de inre gränserna har genomförts. Uppgiften att bekräfta att kontrollerna vid de inre gränserna har avskaffats omfattas för övrigt inte heller av det mellanstatliga mandatet.

Uppföljning av utvärderingen

För att effektivisera uppföljningen av de svagheter och brister som konstateras bör varje konstaterande i rapporten hänföras till en av tre kategorier. Inom två veckor bör den berörda medlemsstaten sedan lägga fram sina kommentarer till rapporten, och inom sex veckor bör den ta fram en handlingsplan för hur svagheterna ska åtgärdas. Enligt förslaget kommer den berörda medlemsstaten också att åläggas att rapportera om genomförandet av sin handlingsplan inom sex månader. Beroende på vilka svagheter som konstateras har kommissionen också möjligheten att planlägga och genomföra ett oanmält besök på platsen för att försäkra sig om att handlingsplanen genomförs korrekt. Om det finns verkligt allvarliga brister ska kommissionen underrätta rådet utan dröjsmål.

Den procedur som beskrivs ovan påverkar inte kommissionens befogenhet att inleda ett överträdelseförfarande när som helst under utvärderingsprocessen. En medlemsstat kan till exempel bryta mot Schengenregelverket genom att förvägra en person inresa trots att personen i fråga har en giltig visering från en annan medlemsstat. I en sådan situation är den förstnämnda medlemsstatens inre säkerhet inte hotad, och den handlar ändå i strid med gemenskapslagstiftningen.

Införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar

Kommissionen bör med tanke på sina befogenheter enligt EG-fördraget vara den institution som tar huvudansvaret för utvärderingsprocessen för Schengen och därmed bedömer om regelverket tillämpas korrekt efter det att kontrollerna vid de inre gränserna avskaffats. Medlemsstaternas expertis är dock ändå viktig för att kontrollera hur bestämmelserna genomförs ute på fältet och för att bibehålla ett ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna.

De kostnader som följer av att medlemsstaternas experter deltar kommer att täckas av EU-budgeten.

Det bör också påpekas att kommissionen behåller sina befogenheter som fördragens väktare när det gäller de bestämmelser som medlemsstaterna måste följa efter att ha anslutit sig. Den nya utvärderingsmekanismen gäller inte efterlevnaden av dessa bestämmelser, eftersom den senare först måste utvärderas av rådet för att avgöra om kontrollerna vid de inre gränserna mot landet i fråga kan avskaffas.

- Befintliga bestämmelser på det område som berörs av förslaget

Den verkställande kommitténs beslut om att inrätta en ständig kommitté för genomförande av Schengenkonventionen (SCH/Com-ex (98) 26 def, 16.9.1998)

- Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden

Förslaget är förenligt med Europeiska unionens politik och mål, särskilt målet att skapa och bibehålla ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

2. SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER

Inom rådets arbetsgrupp för utvärdering av Schengen har man allt sedan 1999 fört diskussioner om hur mekanismen för utvärdering av Schengen kan bli mer effektiv. Gruppen har bland annat enats om att begränsa antalet experter som deltar i varje utvärdering. Denna överenskommelse är emellertid inte rättsligt bindande, och varje medlemsstat har fortfarande rätt att skicka en expert till varje utvärderingsbesök, vilket ibland försvårar ett smidigt genomförande av dessa besök. Man har också diskuterat frekvensen och metodiken för utvärderingarna.

Kommissionen anordnade ett expertmöte i april 2008. Medlemsstaterna ställde sig där bakom den bedömning av svagheterna i systemet som kommissionen lagt fram. Även om medlemsstaterna höll med om att den nuvarande mekanismen behöver ändras, uttryckte några av dem tvivel i fråga om kommissionens institutionella roll i en ny utvärderingsmekanism för Schengen.

3. RÄTTSLIGA ASPEKTER PÅ FÖRSLAGET

- Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

Enligt detta lagförslag bör det införas en ny utvärderingsmekanism för Schengen, för att garantera ett insynsvänligt, verkningsfullt och konsekvent genomförande av Schengenregelverket. Förslaget utgör också en anpassning till de förändringar i rättsläget som följer av införlivandet av Schengenregelverket inom Europeiska unionen.

- Rättslig grund

Artikel 66 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Det mellanstatliga mandatet infördes med artikel 66 i EG-fördraget som rättslig grund (jämte artiklarna 30 och 31 i EU-fördraget vad gäller de delar som tillhör den tredje pelaren), och de områden som kan bli föremål för utvärdering förblir oförändrade.

- Subsidiaritet och proportionalitet

Målet med detta förslag är att effektivisera den befintliga utvärderingsmekanismen för Schengen, vilken fram till nu har varit rådets ansvar. Detta mål kan endast uppnås på gemenskapsnivå, vilket alltså är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Förslaget faller inom de befintliga ramarna, men ändrar reglerna såtillvida att antalet deltagande experter minskar och effektiviteten ökar. Bestämmelserna i förslaget är inte mer långtgående än vad som krävs för ändamålet.

- Typ av rättsakt

Eftersom det ligger i sakens natur att en mekanism för att utvärdera tillämpningen av gemenskapsrätt inte kräver att medlemsstaterna införlivar några bestämmelser i nationell lagstiftning, föreslås det att mekanismen regleras genom en förordning.

4. BUDGETKONSEKVENSER

Kommissionen har sammanställt en finansieringsöversikt som är gemensam för detta förslag till förordning och förslaget till beslut inom ramen för avdelning VI i EU-fördraget. Finansieringsöversikten bifogas detta förslag till förordning. Eftersom kommissionen kommer att vara ansvarig för den nya utvärderingsmekanismen för Schengen blir det kommissionens uppgift att fördela personalresurser och anslag. Kostnader som medlemsstaternas experter ådrar sig kommer att ersättas.

5. YTTERLIGARE UPPLYSNINGAR

Följder av de olika protokoll som bifogas fördragen eller associeringsavtalen med tredjeländer

Eftersom den rättsliga grunden för detta förslag återfinns i avdelning IV i EG-fördraget tillämpas den ”varierande ordning” (” variable geometry” ) som har sin grund i protokollen om Förenade kungarikets, Irlands och Danmarks ställning samt i Schengenprotokollet.

Förslaget bygger på det befintliga Schengenregelverket. Vad gäller de olika protokollen måste därför följande konsekvenser beaktas:

Förenade kungariket och Irland: Förslaget avser en utvärderingsmekanism som omfattar delar av Schengenregelverket som Förenade kungariket och Irland står utanför enligt bestämmelserna i rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket respektive rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket. Förenade kungariket och Irland deltar därmed i antagandet av förordningen, är bundna av den och omfattas av dess tillämpning endast i den utsträckning som utvärderingsmekanismen täcker de delar av Schengenregelverket som de båda länderna deltar i, till exempel bestämmelserna om transportörers ansvar och om narkotika.

Danmark: Enligt det protokoll om Danmarks ställning som bifogas EU-fördraget och EG-fördraget deltar inte Danmark i rådets antagande av åtgärder under avdelning IV i EG-fördraget, med undantag för ”åtgärder för att bestämma de tredje länder vars medborgare är skyldiga att ha visering när de passerar medlemsstaternas yttre gränser eller på åtgärder som avser en enhetlig utformning av viseringar”.

Detta förslag bygger på Schengenregelverket. Enligt artikel 5 i protokollet ska Danmark ”inom en tid av sex månader efter det att rådet har beslutat om ett förslag eller initiativ om utbyggnad av Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning IV i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, besluta huruvida det skall genomföra detta beslut i sin nationella lagstiftning”.

Inverkan på de nya medlemsstaterna av det faktum att rättsakter om vidareutveckling av Schengenregelverket ska genomföras i två steg (avseende Bulgarien, Cypern och Rumänien)

I artikel 3.1 i 2003 års anslutningsakt[4] och artikel 4.1 i 2005 års anslutningsakt[5] anges att bestämmelserna i Schengenregelverket och i de rättsakter som grundas på eller på annat sätt har samband med detta, vilka förtecknas i bilaga I respektive bilaga II i dessa akter, ska vara bindande för och tillämpas i de nya medlemsstaterna från och med dagen för anslutningen. Bestämmelser och rättsakter som det inte hänvisas till i bilagorna ska visserligen vara bindande för de nya medlemsstaterna från och med dagen för anslutningen, men ska inte tillämpas i dessa länder förrän efter beslut av rådet i enlighet med dessa artiklar.

Detta är alltså förfarandet för genomförande ”i två steg”, som innebär att vissa bestämmelser i Schengenregelverket är bindande för och tillämpas i de nya medlemsstaterna från och med dagen för anslutningen, medan andra – i synnerhet bestämmelser som till sin natur är knutna till avskaffandet av kontrollerna vid de inre gränserna – är bindande för de nya medlemsstaterna från och med dagen för anslutningen men inte tillämpas i dessa länder förrän efter beslut av rådet.

Genom detta förslag preciseras det hur ett korrekt genomförande av Schengenregelverket ska garanteras efter det att kontrollerna vid de inre gränserna har avskaffats.

När det gäller de bestämmelser som tillämpas direkt vid anslutningen behåller kommissionen sina befogenheter som fördragens väktare. Den utvärderingsmekanism som införs genom förslaget tillämpas dock bara på dessa bestämmelser efter det att rådet har gjort sin ”Schengenutvärdering” för att avgöra om kontrollerna vid de inre gränserna kan avskaffas.

Norge och Island: När det gäller Norge och Island utgör detta förslag en vidareutveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket[6].

Schweiz: När det gäller Schweiz utgör detta förslag en vidareutveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket[7].

Liechtenstein: När det gäller Liechtenstein utgör detta förslag – i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket – en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av de områden som avses i artikel 1 A–G i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/261/EG[8].

Det bör framhållas att överträdelser av Schengenbestämmelser som begåtts av Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein ska tas upp i de gemensamma kommittéer som inrättas genom ovan nämnda avtal, och respektive förfarande för tvistlösning ska användas.

Deltagande av experter från medlemsstater som ännu inte tillämpar Schengenregelverket fullt ut eller som endast får tillämpa vissa delar av det:

Experter från Cypern, Bulgarien och Rumänien får delta i utvärderingen av de delar av Schengenregelverket som de redan tillämpar i enlighet med respektive anslutningsakt (t.ex. reglerna om de yttre gränserna exklusive SIS).

Experter från Förenade kungariket och Irland får delta i utvärderingar som gäller de delar av Schengenregelverket som redan börjat tillämpas.

2009/0033 (CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om inrättandet av en utvärderingsmekanism avsedd att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 66,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

av följande skäl:

(1) I Haagprogrammet[9] uppmanas kommissionen ”att, så snart kontrollerna vid de inre gränserna har avskaffats, lägga fram ett förslag om att komplettera den befintliga utvärderingsmekanismen i Schengen med en övervakningsmekanism som skall säkerställa fullt deltagande av medlemsstaternas experter och inbegripa oanmälda inspektioner”.

(2) Verkställande kommittén inrättade genom ett beslut den 16 september 1998[10] en ständig kommitté för utvärdering och genomförande av Schengenkonventionen. Den ständiga kommittén gavs som mandat att kontrollera dels att de stater som vill ansluta sig till Schengenområdet uppfyller alla villkor för avskaffande av kontrollerna vid de inre gränserna, dels att de stater som redan genomför Schengenregelverket fullt ut tillämpar reglerna korrekt.

(3) För att bibehålla ett starkt ömsesidigt förtroende mellan de medlemsstater som ingår i området utan inre gränser och för att garantera en hög och jämn standard på den praktiska tillämpningen av Schengenregelverket bör man införa en särskild mekanism för utvärdering (nedan kallad utvärderingsmekanismen ). Utan att detta påverkar tillämpningen av kommissionens befogenheter enligt artikel 226 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen bör en sådan mekanism bygga på ett nära samarbete mellan kommissionen och de berörda medlemsstaterna.

(4) Den utvärderingsmekanism som inrättades 1998 bör därför ses över när det gäller den andra delen av den ständiga kommitténs mandat. Den första delen av den ständiga kommitténs mandat bör fortsätta att tillämpas i enlighet med del I av beslutet av den 16 september 1998.

(5) Schengenregelverket innehåller både bestämmelser som omfattas av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och bestämmelser som omfattas av fördraget om Europeiska unionen. Erfarenheterna från det tidigare utvärderingsarbetet visar på ett behov av att ha en samordnad utvärderingsmekanism som omfattar båda pelarna.

(6) Denna förordning utgör den rättsliga grund som krävs för införandet av utvärderingsmekanismen avseende aspekter som omfattas av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Rådets beslut XXXX/XXX/RIF av den… om inrättandet av en utvärderingsmekanism avsedd att övervaka tillämpningen av Schengenregelverket utgör den nödvändiga rättsliga grunden för att införa en utvärderingsmekanism för de aspekter som omfattas av fördraget om Europeiska unionen.

(7) Det faktum att den rättsliga grunden för att inrätta en utvärderingsmekanism består av två skilda rättsakter påverkar inte principen att all utvärdering bör ske enligt en och samma mekanism. Vissa av bestämmelserna i dessa instrument bör därför vara identiska.

(8) Utvärderingsmekanismens regler i fråga om metoder för utvärderingen, anlitande av högt kvalificerade experter för genomförandet av besök på platsen samt uppföljning av utvärderingsresultaten bör vara verkningsfulla, klara och begripliga. Utvärderingsmetoden bör särskilt omfatta oanmälda besök på platsen som ett komplement till de förhandsanmälda besöken, särskilt i fråga om gränskontroller och visering.

(9) Utvärderingsmekanismen bör också omfatta granskning av den berörda lagstiftningen om avskaffande av kontroller vid de inre gränserna och kontroller inom nationellt territorium. På grund av dessa bestämmelsers särskilda natur och det faktum att de inte påverkar medlemsstaternas inre säkerhet bör de aktuella besöken på platsen skötas helt och hållet av kommissionen.

(10) Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (nedan kallad Frontex )[11] bör bistå vid genomförandet av utvärderingsmekanismen, särskilt genom riskanalyser i frågor som rör de yttre gränserna. Frontex bör också vara redo att i vissa fall bistå med expertis i samband med de besök på platsen som utförs vid de yttre gränserna.

(11) Medlemsstaterna bör försäkra sig om att de experter som ställs till förfogande för besöken på platsen har den erfarenhet och har genomgått den särskilda utbildning som krävs för ändamålet. Lämplig utbildning bör anordnas av berörda organ, till exempel Frontex, och medlemsstaterna bör inom ramen för befintliga finansiella instrument eller en vidareutveckling av dessa erbjudas ekonomiskt stöd för att anordna utbildning som är särskilt inriktad på utvärdering av Schengenregelverket.

(12) Denna förordning och den verkställande kommitténs beslut av den 16 september 1998 – såvitt bestämmelserna i det senare inte har upphävts genom denna förordning – ska inte påverka tillämpningen av kommissionens befogenheter enligt fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen när det gäller tillämpningen av de bestämmelser i Schengenregelverket som avses i artikel 3.1 i 2003 års anslutningsakt för Republiken Cypern och i artikel 4.1 i 2005 års anslutningsakt för Republiken Bulgarien och Rumänien.

(13) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Danmarks ställning deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i Danmark. Eftersom denna förordning är en utveckling av Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning IV i tredje delen av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, ska Danmark, i enlighet med artikel 5 i nämnda protokoll, inom sex månader från dagen för antagandet av denna förordning besluta huruvida landet ska genomföra den i sin nationella lagstiftning.

(14) Denna förordning utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket, i vilket Förenade kungariket deltar i den utsträckning som den berörda rättsakten anges i rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket[12] och rådets senare beslut 2004/926/EG av den 22 december 2004 om att vissa bestämmelser i Schengenregelverket skall börja tillämpas på Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland[13]. Förenade kungariket deltar därför i antagandet av förordningen, är bundet av den och omfattas av dess tillämpning endast i denna utsträckning.

(15) Denna förordning innebär en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket[14]. Irland deltar därför i antagandet av förordningen, är bundet av den och omfattas av dess tillämpning endast i denna utsträckning.

(16) När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket[15], en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av de områden som avses i artikel 1 A–G i rådets beslut 1999/437/EG[16] av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet, med undantag för artikel 13.7 och artikel 16 tredje strecksatsen.

(17) När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket[17], en vidareutveckling av bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av de områden som avses i artikel 1 A–G i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG[18] av den 27 februari 2008, med undantag för artikel 13.7 och artikel 16 tredje strecksatsen.

(18) När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av de områden som avses i artikel 1 A–G i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/261/EG av den 26 mars 2008[19], med undantag för artikel 13.7 och artikel 16 tredje strecksatsen.

(19) När det gäller Cypern utgör denna förordning en rättsakt som är en utveckling av Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 3.2 i 2003 års anslutningsakt.

(20) När det gäller Bulgarien och Rumänien utgör denna förordning en rättsakt som är en utveckling av Schengenregelverket eller som på annat har samband med detta i den mening som avses i artikel 4.2 i 2005 års anslutningsakt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

Genom denna förordning inrättas en utvärderingsmekanism avsedd att kontrllera tillämpningen av Schengenregelverket i de medlemsstater där det tillämpas fullt ut samt i de medlemsstater som rådet har beviljat rätten att delta i vissa av dess bestämmelser.

De medlemsstater som rådet har beviljat rätten att delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket ska bara delta i utvärderingen av tillämpningen av de bestämmelser som omfattas av denna rätt och som medlemsstaterna i fråga redan tillämpar.

De medlemsstater som ännu inte tillämpar Schengenregelverket fullt ut ska bara delta i utvärderingen av de delar av regelverket som de redan tillämpar.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definition:

Schengenregelverket : bestämmelserna inom Schengenregelverket såsom det införlivats inom Europeiska unionens ramar genom det protokoll som bifogas fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen samt de akter som bygger på detta regelverk eller på annat sätt står i samband med det, såvitt dessa bestämmelser eller akter har sin rättsliga grund i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Artikel 3

Ansvarsfördelning

1. Kommissionen ska ansvara för genomförandet av denna utvärderingsmekanism. Mekanismen ska samordnas av en särskild grupp, nedan kallad samordningsgruppen , som ska bestå av företrädare för medlemsstaterna och för kommissionen. Kommissionens företrädare ska vara ordförande i gruppen. Kommissionen får bjuda in företrädare för Frontex att delta i gruppen.

2. Medlemsstaterna ska samarbeta med kommissionen inom ramen för samordningsgruppen och därmed underlätta för kommissionen att utöva sina befogenheter enligt denna förordning. De ska också samarbeta med kommissionen vid förberedelserna av en utvärdering, vid besöken på platsen och vid uppföljningen.

Artikel 4

Utvärderingar

1. Utvärderingarna kan ha formen av frågeformulär och besök på platsen. Båda dessa åtgärder kan kompletteras med presentationer från den utvärderade medlemsstatens sida inom det område som respektive utvärdering gäller. Besök på platsen och frågeformulär kan användas var för sig eller i kombination, beroende på den medlemsstat eller det område som utvärderas. Det får förekomma både förhandsanmälda och oanmälda besök på platsen.

2. Ett antal specifika ämnesområden som omfattas av bestämmelser som har sin rättsliga grund i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och som kan omfattas av utvärderingar förtecknas i bilagan till denna förordning. Förteckningen i bilagan är inte avsedd att vara uttömmande.

Artikel 5

Flerårigt program

1. Kommissionen ska i nära samarbete med samordningsgruppen anta ett flerårigt utvärderingsprogram för en period på fem år; programmet ska antas minst tre månader före ingången av påföljande femårsperiod.

2. Det fleråriga programmet ska innehålla en förteckning över de medlemsstater som ska utvärderas av varje år. Varje medlemsstat ska utvärderas minst en gång under varje femårsperiod. Beslut om i vilken ordning medlemsstaterna ska utvärderas ska grundas på en riskanalys där hänsyn tas till migrationstrycket, den tid som förflutit sedan den senaste utvärderingen av respektive medlemsstat samt behovet av en balans mellan de olika ämnesområden inom Schengenregelverket som behöver utvärderas.

3. Ett standardiserat frågeformulär ska bifogas det fleråriga programmet.

4. Om så krävs får det fleråriga programmet justeras i nära samarbete med samordningsgruppen.

Artikel 6

Riskanalys

1. Frontex ska senast den 30 september varje år överlämna en riskanalys till kommissionen; riskanalysen ska ta hänsyn till migrationstrycket och innehålla rekommendationer om prioriterade utvärderingar under det kommande året. I rekommendationerna ska det anges vilka enskilda avsnitt av den yttre gränsen och vilka enskilda gränsövergångsställen som bör utvärderas under det kommande året, inom ramen för det fleråriga programmet. Kommissionen ska låta medlemsstaterna ta del av denna riskanalys.

2. Frontex ska inom samma tidsfrist som anges i punkt 1 överlämna en separat riskanalys till kommissionen, med rekommenderade prioriteringar för de utvärderingar som ska genomföras i form av oanmälda besök på platsen under det kommande året. Dessa rekommendationer får gälla vilken region och vilket specifikt ämnesområde som helst, och ska innehålla en förteckning över minst tio avsnitt av den yttre gränsen och minst tio enskilda gränsövergångsställen.

Artikel 7

Årsprogram

1. Med utgångspunkt i den riskanalys som utarbetas av Frontex enligt artikel 6 ska kommissionen fastställa ett årsprogram för utvärderingarna; detta ska ske senast den 30 november året innan programmet ska börja gälla. I ett årsprogram kan det anges att man ska utvärdera

- hur en enskild medlemsstat tillämpat Schengenregelverket, såsom tidigare har preciserats i det fleråriga programmet, och

där så är relevant,

- hur särskilda delar av Schengenregelverket tillämpats i flera medlemsstater (tematiska utvärderingar),

- hur Schengenregelverket tillämpats av en grupp medlemsstater (regionala utvärderingar).

2. I programmets första avsnitt, som ska fastställas av kommissionen i nära samarbete med samordningsgruppen, ska det anges vilka medlemsstater som ska utvärderas under det kommande året i enlighet med det fleråriga programmet. Detta avsnitt ska också innehålla en förteckning över de ämnesområden som ska utvärderas samt det frågeformulär som ska skickas ut till de berörda medlemsstaterna. I den mån det har avgjorts vilka besök på platsen som ska utföras under året ska även dessa förtecknas i programmet.

Kommissionen ska fatta beslut om huruvida ett besök på platsen är nödvändigt efter att ha tagit del av svaren på frågeformuläret.

Ett besök på platsen får inte äga rum förrän tidigast fyra månader efter det att kommissionen har sänt ut frågeformuläret till medlemsstaten i fråga.

3. Kommissionen ska sammanställa en andra del av programmet, som ska innehålla en förteckning över de oanmälda besök på platsen som ska utföras under det kommande året. Denna del ska betraktas som konfidentiell och dess innehåll får således inte komma till medlemsstaternas kännedom.

4. Om så krävs får årsprogrammet justeras enligt förfarandena i punkterna 2 och 3.

Artikel 8

Förteckning över experter

1. Kommissionen ska upprätta en förteckning över de experter som medlemsstaterna har utsett att delta i besöken på platsen. Förteckningen ska överlämnas till samordningsgruppen.

2. Medlemsstaterna ska ange specialområden för varje expert, med hänvisning till de ämnesområden som förtecknas i bilagan till denna förordning. Medlemsstaterna ska snarast meddela kommissionen om eventuella förändringar.

3. Medlemsstaterna ska också ange vilka experter som kan ställas till förfogande för oanmälda besök på platsen enligt villkoren i artikel 9.5.

4. Experterna ska ha lämpliga kvalifikationer för ändamålet, inklusive gedigna teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter inom de områden som utvärderingsmekanismen omfattar samt goda kunskaper om principer, förfaranden och tekniker för utvärdering; de ska också ha förmågan att kommunicera effektivt på ett gemensamt språk.

5. Medlemsstaterna ska se till att de experter som de utser uppfyller kraven i föregående punkt, och ska ange vilken utbildning experterna har genomgått. Medlemsstaterna ska också se till att experterna genomgår fortbildning, så att de även fortsättningsvis uppfyller dessa krav.

Artikel 9

Expertgrupper med ansvar för besök på platsen

1. Besöken på platsen ska genomföras av expertgrupper som utses av kommissionen. Dessa grupper ska vara sammansatta av personer som ingår i den förteckning över experter som avses i artikel 8 samt av en eller flera tjänstemän från kommissionen. Kommissionen ska se till att varje expertgrupp är väl balanserad i fråga om medlemmarnas kompetensområden och geografiska hemvist. En expert som utses av en medlemsstat får inte delta i besök på platsen i den medlemsstat där han eller hon är verksam.

2. Kommissionen får uppmana byrån att utse en egen företrädare att delta som observatör vid ett besök på platsen vid Schengenområdets yttre gräns.

3. I ett i förhandsanmält besök på platsen får högst åtta experter delta, och i ett oanmält besök högst sex experter.

4. Vid förhandsanmälda besök ska de medlemsstater vars experter utsetts enligt punkt 1 få ett meddelande från kommissionen senast fyra veckor innan besöket ska äga rum. Medlemsstaterna ska därefter inom en vecka meddela om experterna i fråga är tillgängliga.

5. Vid oanmälda besök ska de medlemsstater vars experter utsetts enligt punkt 1 få ett meddelande från kommissionen senast en vecka innan besöket ska äga rum. Medlemsstaterna ska därefter inom 48 timmar meddela om experterna i fråga är tillgängliga.

6. Den expert som ansvarar för att samordna besöken på platsen ska vara tjänsteman vid kommissionen.

Artikel 10

Genomförandet av ett besök på platsen

1. De expertgrupper som genomför besöken på platsen ska vidta alla förberedelser som behövs för att se till att besöken blir effektiva, leder till korrekta resultat och genomförs på ett konsekvent sätt.

2. Medlemsstaterna ska meddelas

- minst två månader före ett anmält besök, respektive

- minst 24 timmar före ett oanmält besök.

3. Medlemmarna i den expertgrupp som genomför besöket ska bära på sig en identitetshandling där det anges att de har befogenhet att genomföra besök på platsen för kommissionens räkning.

4. Den berörda medlemsstaten ska se till att medlemmarna i expertgruppen direkt kan vända sig till rätt personer. Den ska ge expertgruppen tillgång till alla områden, lokaler och handlingar som behövs för utvärderingen. Den ska se till att expertgruppen kan fullgöra sitt uppdrag att granska den verksamhet som är föremål för utvärderingen.

5. Den berörda medlemsstaten ska på alla sätt som ligger inom dess rättsliga befogenheter bidra till genomförandet av expertgruppens uppgift.

6. Inför oanmälda besök på platsen ska kommissionen i förväg meddela den berörda medlemsstaten namnen på medlemmarna i expertgruppen. Den berörda medlemsstaten ska utse en kontaktpunkt för de praktiska arrangemangen kring besöket på platsen.

7. Medlemsstaterna ska ansvara för sina respektive experters resor och logi i praktiskt hänseende. Kostnaderna för resor och logi för de experter som deltagit i besöken ska ersättas av kommissionen.

Artikel 11

Frågeformulär

1. Frågeformulären ska behandla den berörda lagstiftningen, de organisatoriska och tekniska resurser som finns till handa för genomförandet av Schengenregelverket samt statistik inom det ämnesområde som berörs av utvärderingen.

2. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen sina svar på frågeformuläret inom sex veckor från det att formuläret har skickats ut.

Artikel 12

Kontroll av den fria rörligheten för personer över de inre gränserna

Trots vad som sägs i artikel 9 ska de expertgrupper som genomför oanmälda besök på platsen för att bekräfta att kontrollerna vid de inre gränserna är avskaffade endast bestå av tjänstemän från kommissionen.

Artikel 13

Utvärderingsrapporter

1. Efter varje utvärdering ska en rapport sammanställas. Rapporten ska baseras på resultaten av besöket på platsen och/eller svaren på frågeformuläret.

6. Om utvärderingen bygger på enbart ett frågeformulär eller ett oanmält besök ska rapporten sammanställas av kommissionen.

7. I fråga om anmälda besök på platsen ska rapporten sammanställas av expertgruppen medan besöket genomförs. Tjänstemannen från kommissionen ska ha det övergripande ansvaret för sammanställandet av rapporten, samt för dess integritet och kvalitet.

2. Rapporten ska innehålla en analys av kvalitativa, kvantitativa, operativa, administrativa och organisatoriska aspekter beroende på vad som är relevant i det enskilda fallet, och alla brister och svagheter som konstaterats under utvärderingen ska anges. Rapporten ska innehålla rekommendationer till åtgärder för att avhjälpa bristerna samt tidsfrister för när var och en av dessa åtgärder ska vara genomförd.

3. Varje resultat i rapporten ska placeras i någon av följande kategorier:

8. Full efterlevnad.

9. Efterlevnad, men förbättringar är nödvändiga.

10. Otillräcklig efterlevnad med allvarliga brister.

4. Kommissionen ska delge medlemsstaten rapporten inom fyra veckor efter besöket på platsen eller efter att den har mottagit svaren på frågeformuläret, beroende på vilketdera som genomförts. Den berörda medlemsstaten ska lämna sina synpunkter på rapporten inom två veckor.

Inom sex veckor efter det att den har mottagit rapporten ska den berörda medlemsstaten förelägga kommissionen en handlingsplan för hur eventuella svagheter som har konstaterat ska avhjälpas.

5. Kommissionens expert ska presentera rapporten och den berörda medlemsstatens svar för samordningsgruppen. Kommissionen ska redogöra för sin bedömning av den föreslagna handlingsplanen. Medlemsstaterna ska uppmanas att kommentera rapporten och handlingsplanen.

6. Den berörda medlemsstaten ska rapportera till kommissionen om genomförandet av handlingsplanen inom sex månader efter det att den har tagit emot rapporten, och ska därefter fortsätta att avlägga sådana rapporter var tredje månad fram till dess att handlingsplanen är helt genomförd. Beroende på hur allvarliga de konstaterade svagheterna är och vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa dem kan kommissionen besluta om anmälda eller oanmälda besök på platsen i syfte att bekräfta att handlingsplanen har genomförts.

7. Punkterna 1–6 ska inte påverka tillämpningen av kommissionens befogenheter enligt artikel 226 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

8. Om ett besök på platsen avslöjar en allvarlig brist som bedöms ha en väsentlig inverkan på säkerheten i en eller flera av de medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket fullt ut, ska kommissionen underrätta rådet så snart som möjligt.

Artikel 14

Känsliga uppgifter

Expertgrupperna ska betrakta alla uppgifter de samlar in under utförandet av sitt uppdrag som konfidentiella. De rapporter som ställs samman efter besöken på platsen ska betraktas som handlingar för begränsad spridning. Kommissionen ska, efter samråd med den berörda medlemsstaten, besluta vilken del av rapporten som får offentliggöras.

Artikel 15

Övergångsbestämmelser

1. Det första fleråriga programmet enligt artikel 5 och det första årsprogrammet enligt artikel 7 ska fastställas sex månader efter det att denna förordning träder ikraft. Båda dessa program ska börja löpa ett år efter det att denna förordning har trätt ikraft.

2. Den första riskanalys som sammanställs av Frontex enligt artikel 6 ska läggas fram till kommissionen senast tre månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.

3. Medlemsstaterna ska utse sina respektive experter enligt artikel 8 senast tre månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.

Artikel 16

Rapportering till parlamentet och rådet

Kommissionen ska årligen lägga fram en rapport till rådet och Europaparlamentet om de utvärderingar som har genomförts enligt denna förordning. Rapporten ska offentliggöras och ska innehålla

- uppgifter om de utvärderingar som har genomförts under föregående år,

- slutsatser från varje utvärdering och en beskrivning av hur åtgärder för att avhjälpa brister har framskridit, samt

- uppgift om eventuella överträdelseförfaranden som har inletts av kommissionen som en följd av utvärderingarna.

Artikel 17

Upphävande

I den verkställande kommitténs beslut av den 16 september 1998 om inrättande av en ständig kommitté för utvärdering och genomförande av Schengenkonventionen (SCH/Com-ex (98) 26 def.) ska del II med rubriken ”Tillämpningskommitté för stater som redan tillämpar konventionen”, i den utsträckning som dess bestämmelser avser Schengenregelverket i den mening som avses i artikel 2, upphävas från och med att denna förordning varit i kraft i ett år.

Artikel 18

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Utfärdad i Bryssel den […]

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA

- Inre gränser:

- Avskaffande av gränskontroll vid de inre gränserna

- Avskaffande av hinder vid de inre gränserna

- Yttre gränser:

- Gränskontrollmyndigheternas strategier och organisatoriska och funktionella uppbyggnad

- Riskanalys, underrättelser och hantering av informationsflöde

- Återtagande, avvisning eller utvisning, olaglig invandring inklusive frågor kring transportörers ansvar

- Bestämmelser för kontroller vid gränsövergångsställena

- Infrastruktur vid gränsövergångsställena

- Tillgängliga tekniska medel för kontroll av de yttre gränserna

- Gränsvakter: antal och utbildning

- Gränsövervakningssystem

- Redan etablerade former för samarbete med angränsande tredjeländer

- Visering

- Viseringsbestämmelser

- Tillgång till Schengens informationssystem och Informationssystemet för viseringar

- Säkerhet vid konsulära beskickningar

- Bestämmelser och praktiska rutiner för upphandling av Schengenmärkning samt förvaring av dessa

- Konsulär personal: antal och utbildning

- IT-hjälpmedel för identifiering av falska eller förfalskade dokument

- Konsulärt samarbete

- Uppgiftsskydd

- Rättsliga, organisatoriska och tekniska aspekter på skyddet av personuppgifter

- Åtgärder för att skydda datasystem och lagrade uppgifter mot intrång

- Registrerade personers rättigheter och handläggning av överklaganden

- Övervakande funktion (besök på platsen)

- Uppgiftsskydd i samband med utfärdande av visering

- Samarbete med andra uppgiftsskyddsmyndigheter

- Schengens informationssystem (SIS)/Sirene

- Skydd av uppgifter

- Säkerhet i datasystem och nät där uppgifter behandlas

- Säkerhet i lokaler

- Lagar och andra bestämmelser som är tillämpliga på SIS

- Behandling, inmatning och ändring av uppgifter, radering av registreringar, åtgärder som rör kvaliteten på uppgifter

- Sirenekontorens operativa kapacitet och tillgänglighet i tekniskt hänseende

- Tillgång till relevanta uppgifter i SIS för slutanvändaren

- Utbildning

- Narkotika

- Genomförande av systemet med ett läkarintyg för Schengen och eventuella hinder som uppstått

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT FÖR FÖRSLAG SOM ENDAST PÅVERKAR BUDGETENS INKOMSTSIDA

1. FÖRSLAGETS BENÄMNING

Förslag till rådets förordning om inrättandet av en utvärderingsmekanism avsedd att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket samt förslag till rådets beslut om inrättandet av en utvärderingsmekanism avsedd att övervaka tillämpningen av Schengenregelverket

2. BERÖRDA DELAR I DEN VERKSAMHETSBASERADE FÖRVALTNINGEN/BUDGETERINGEN

Politikområde: Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (avdelning 18).

Verksamhet: Solidaritet — Yttre gränser, viseringspolitik och fri rörlighet för personer (kapitel 18 02)

3. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER

3.1. Budgetrubriker (driftsposter och tillhörande poster för tekniskt och administrativt stöd (före detta B/A-poster)) – nummer och benämning:

En artikel 18 02 XX, ”Utvärdering avseende Schengenregelverket” *, inrättas under kapitel 18 02 (Solidaritet – Yttre gränser, viseringspolitik och fri rörlighet för personer).

*Denna nya budgetrubrik kommer att föreslås inom ramen för det preliminära budgetförslaget för 2010

3.2. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå och påverka budgeten

Åtgärden kommer enligt planerna att inledas under 2010 eller 2011. Den är avsedd att bli permanent.

3.3. Budgettekniska uppgifter:

Budget-rubrik | Typ av utgift | Nya | Bidrag från länder som är associerade till Schengen-regelverket | Bidrag från ansökande länder | Rubrik i budgetramen |

Se under 3.1 | Icke oblig. | Diff.[20] | JA/ | JA | NEJ | Nr [3A] |

4. SAMMANFATTNING AV RESURSBEHOVEN

4.1. Finansiella resurser

4.1.1. Åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av utgifter | Avsnitt nr | År 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | n + 4 | n + 5 och följ-ande | Totalt |

Driftsutgifter[21] |

Åtagandebemyndiganden | 8.1. | a | p.m. | 0.56 | 0.73 | 0.73 |

Betalningsbemyndiganden | b |

Administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet[22] |

Tekniskt och administrativt stöd (icke-diff. anslag) | 8.2.4. | c |

TOTALT REFERENSBELOPP |

Åtagandebemyndiganden | a+c | p.m. | 0.56 | 0.73 | 0.73 |

Betalningsbemyndiganden | b+c | p.m. | 0.56 | 0.73 | 0.73 |

Administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet[23] |

Personalutgifter och därtill hörande utgifter (icke-diff. anslag) | 8.2.5. | d | 0.12 | 0.61 | 0.85 | 0.85 |

Andra administrativa utgifter än personalutgifter och därtill hörande utgifter som inte ingår i referensbeloppet (icke-diff. anslag) | 8.2.6. | e | p.m. | 0.06 | 0.1 | 0.1 |

Totala beräknade utgifter för åtgärden |

TOTALA ÅTAGANDE-BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | a+c+d+e | 0.12 | 1.23 | 1.68 | 1.68 |

TOTALA BETALNINGS-BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | b+c+d+e | 0.12 | 1.23 | 1.68 | 1.68 |

Uppgifter om samfinansiering

Om förslaget ska samfinansieras av medlemsstaterna eller av andra organ (specificera), ange den uppskattade samfinansieringsnivån i nedanstående tabell (lägg till ytterligare rader, om det rör sig om flera organ):

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Samfinansierande part | År n | n + 1 | n + 2 | n + 3 | n + 4 | n + 5 och följande | Totalt |

…………………… | f |

TOTALA ÅTAGANDEBEMYN-DIGANDEN inklusive samfinansiering | a+c+d+e+f |

4.1.2. Förenlighet med den ekonomiska planeringen

( Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering[24]. Om så krävs kommer anslag för 2010 att göras disponibla genom en överföring inom kapitel 18 02.

( Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetramen.

( Förslaget kan kräva tillämpning av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet[25] (dvs. flexibilitetsmekanismen eller revidering av budgetplanen).

4.1.3. Påverkan på inkomsterna

( Förslaget påverkar inkomsterna enligt följande:

Det här förslaget bygger vidare på Schengenregelverket i den mening som avses i rådets förordning 1999/437/EG. De tredjeländer som är associerade till Schengenregelverket, dvs. Island och Norge[26] samt Schweiz[27] och Liechtenstein[28], bidrar således till kostnaderna. Miljoner euro (avrundat till en decimal)

Före åtgärden [år n-1] | Situation efter åtgärden |

Personal totalt (antal) | 1 | 5 | 7 | 7 |

5. BESKRIVNING OCH MÅL

5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Eftersom Schengenregelverket har sitt ursprung i ett mellanstatligt samarbete är det rådet som ansvarar för den nuvarande utvärderingsmekanismen. De utgifter som uppstår i samband med utvärderingarna bärs således av de nationella budgetarna i de medlemsstater som förser Schengensystemet med experter. Sedan Schengenregelverket införlivats inom Europeiska unionens ramar behöver det antas bestämmelser för hur dessa utvärderingar ska genomföras. De kostnader som utvärderingsmekanismen ger upphov till, särskilt när experter från medlemsstaterna deltar (ersättning för resor och logi i samband med besök på platsen) ska täckas av EU:s budget). Dagtraktamentena för medlemsstaternas experter ska dock även i fortsättningen täckas av respektive medlemsstats budget.

5.2. Mervärdet av en åtgärd på gemenskapsnivå – förslagets förenlighet med övriga finansiella instrument – eventuella synergieffekter

För att Schengenområdet ska förbli ett område med fri rörlighet utan kontroller vid de inre gränserna krävs det en effektiv och ändamålsenlig utvärderingsmekanism, för att kontrollera genomförandet av de kompletterande åtgärder som behövs för att ett sådant område ska fungera. Den utvärdering som skett på mellanstatlig grund inom Schengen måste anpassas till EU:s ramar genom att kommissionen i egenskap av fördragens väktare tar över ansvaret, samtidigt som medlemsstaternas deltagande med egna experter fortsätter att borga för ett ömsesidigt förtroende. För att förfarandena för utvärdering ska bli konsekventa bör kommissionen samordna även den utvärdering som gäller bestämmelser inom den tredje pelaren, även detta i samarbete med experter från medlemsstaterna.

I Haagprogrammet uppmanade rådet kommissionen att lägga fram ett förslag till komplettering av den nuvarande utvärderingsmekanismen, med fortsatt deltagande av experter från medlemsstaterna.

5.3. Förslagets mål och förväntade resultat samt indikatorer för dessa inom ramen för den verksamhetsbaserade förvaltningen

Det övergripande målet är en korrekt tillämpning av Schengenregelverket inom alla områden som omfattas de av de kompletterande åtgärder som ska möjliggöra ett område utan inre gränskontroller.

Åtgärd 1: Utvärdering genom kontroller på platsen eller på grundval av frågeformulär, avseende yttre gränser, visering, polissamarbete vid de inre gränserna, Schengens informationssystem, uppgiftsskydd, narkotikabekämpning och straffrättsligt samarbete.

Indikator: bedömningen av hur Schengenregelverket tillämpas anges i rapporterna med nivåangivelserna ”full efterlevnad”, ”efterlevnad, men förbättringar är nödvändiga” eller ”otillräcklig efterlevnad med allvarliga brister”.

Åtgärd 2: Utvärdering genom oanmälda besök på platsen – avser Schengenregler som tillhör den första pelaren.

Indikator: tillämpningen av Schengenregelverket bedöms i syfte att åtgärda särskilda brister, och det sammanställs en rapport om efterlevnaden av gemenskapsreglerna efter varje besök.

5.4. Metod för genomförande (preliminärt)

( Centraliserad förvaltning

( Direkt av kommissionen

( Indirekt genom delegering till:

( genomförandeorgan

( organ som inrättats av gemenskapen enligt artikel 185 i budgetförordningen

( nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

( Delad eller centraliserad förvaltning

( tillsammans med medlemsstater

( tillsammans med tredjeländer

( Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Anmärkningar:

6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

6.1. Övervakningssystem

Genom de föreslagna rättsakterna inrättas en mekanism för att utvärdera om Schengenregelverket tillämpas korrekt. Resultaten av utvärderingarna kommer att anges i rapporter, uttryckt i ”grader av efterlevnad”. Kommissionen kommer varje år att lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av dessa rättsakter.

6.2. Utvärdering

6.2.1. Förhandsutvärdering

6.2.2. Åtgärder som vidtagits efter en preliminär utvärdering eller en efterhandsutvärdering (lärdomar från tidigare, liknande erfarenheter)

6.2.3. Framtida utvärderingar – villkor och tidsintervall

7. Bestämmelser om bedrägeribekämpning

För bekämpning av bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet ska bestämmelserna i förordning (EG) nr 1037/1999 gälla för denna åtgärd utan inskränkning.

8. NÄRMARE UPPGIFTER OM RESURSBEHOVEN

8.1. Kostnader för förslaget fördelade på mål

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År 2010 | År 2011 | År 2012 | År 2013 | År n+4 | År n+5 |

Tjänstemän eller tillfälligt anställda[31] (XX 01 01) | A*/AD | 1 | 4 | 6 | 6 |

B*, C*/AST | 1 | 1 | 1 |

Personal som finansieras genom art. XX 01 02[32] |

Övrig personal[33] som finansieras genom art. XX 01 04/05 |

TOTALT | 1 | 5 | 7 | 7 |

8.2.2. Beskrivning av de arbetsuppgifter som den planerade åtgärden för med sig

8.2.3. Beskrivning av hur behovet av personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna kommer att tillgodoses

( Tjänster som för närvarande avdelats för att förvalta det program som ska ersättas eller förlängas (1)

( Tjänster som redan har avdelats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år 2009

( Tjänster som kommer att begäras i samband med nästa årliga politiska strategi/preliminära budgetförslag (2 tjänster 2011 och 1 tjänst 2012)

( Tjänster som ska fördelas om med hjälp av befintliga resurser inom förvaltningsavdelningen (intern omfördelning) (3)

( Tjänster som krävs för år n, men som inte planerats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det berörda året.

8.2.4. Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 04/05 – Utgifter för administration)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik (nummer och benämning) | År n | År n+1 | År n+2 | År n+3 | År n+4 | År n+5 och följande | TOTALT |

Övrigt tekniskt och administrativt stöd |

- internt |

- externt |

Totalt tekniskt och administrativt stöd |

8.2.5. Kostnader för personal och därtill hörande kostnader som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av personalresurser | År 2010 | År 2011 | År 2012 | År 2013 | År n+4 | År n+5 och följande |

Fast anställda och tillfälligt anställda (XX 01 01) | 1 | 5 | 7 | 7 |

Personal som finansieras genom artikel XX 01 02 (extraanställda, nationella experter, kontraktsanställda etc.) (ange budgetrubrik) |

Totala kostnader för personal och därmed sammanhängande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0.37 | 0.73 | 0.85 | 0.85 |

Beräkning – Tjänstemän och tillfälligt anställda |

Beräkning – Personal som finansieras genom artikel XX 01 02 |

8.2.6. Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) |

År 2010 | År 2011 | År 2012 | År 2013 | År n+4 | År n+5 och följande | TOTALT |

XX 01 02 11 01 – Tjänsteresor |

XX 01 02 11 02 – Konferenser och möten | p.m. | 0.06 | 0.1 | 0.1 |

XX 01 02 11 03 – Kommittémöten[35] |

XX 01 02 11 04 – Studier och samråd |

XX 01 02 11 05 - Informationssystem |

2 Andra administrativa utgifter, totalbelopp (XX 01 02 11) | p.m. | 0.06 | 0.1 | 0.1 |

3 Övriga utgifter av administrativ karaktär (med hänvisning till budgetrubrik) |

Totala administrativa utgifter, utom personalkostnader och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | p.m. | 0.06 | 0.1 | 0.1 |

Beräkning – Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet |

[1] För att detta skulle bli möjligt behövde man definiera Schengenregelverket (se rådets förordning 1999/435/EG, EGT L 176, 10.7.1999, s. 1) och fastställa en rättslig grund i fördragen för varje bestämmelse eller beslut som ingick i detta regelverk (se rådets beslut 1999/436/EG, EGT L 176, 10.7.1999, s. 17). Var och en av bestämmelserna i Schengenregelverket tilldelades således en rättslig grund, antingen under första eller tredje pelaren. De bestämmelser (gällande SIS) för vilka det inte gick att fastställa en enskild rättslig grund ansågs sortera under tredje pelaren. Alla ändringar av Schengenregelverket måste ha en korrekt rättslig grund.

[2] EGT L 256, 13.9.1991, s. 51.

[3] EUT L 144, 6.6.2007, s. 22.

[4] EUT L 236, 23.10. 2003, s. 33.

[5] EUT L 157, 21.6. 2005, s. 29.

[6] EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

[7] EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

[8] EUT L 83, 26.3.2008, s. 3.

[9] EUT C 53, 3.3.2005, s. 1 (punkt 1.7.1)

[10] EGT L 239, 22.9.2000, s. 138.

[11] Rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 (EUT L 349, 25.11.2004, s. 1).

[12] EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.

[13] EUT L 395, 31.12.2004, s. 70.

[14] EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.

[15] EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

[16] EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

[17] EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

[18] EUT L 53, 27.2.2008, s. 1.

[19] EUT L 83, 26.3.2008, s. 3.

[20] Differentierade anslag

[21] Utgifter som inte omfattas av kapitel xx 01 i avdelning xx.

[22] Utgifter som omfattas av artikel xx 01 04 i avdelning xx.

[23] Utgifter som omfattas av kapitel xx 01 utom artiklarna xx 01 04 eller xx 01 05.

[24] Utvärderingsmekanismen kommer att fortsätta tillämpas även efter 2013.

[25] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[26] Artikel 12.1 sista stycket i avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 36).

[27] Artikel 11.3 andra stycket i avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 53, 27.2.2008, s. 50).

[28] Artikel 3 i protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 83, 26.3.2008, s. 3).

[29] Ytterligare kolumner kan läggas till vid behov, dvs. om åtgärdens löptid är längre än 6 år.

[30] Enligt beskrivningen i avsnitt 5.3.

[31] Kostnaderna för dessa ingår INTE i referensbeloppet.

[32] Kostnaderna för dessa ingår INTE i referensbeloppet.

[33] Kostnaderna för dessa ingår i referensbeloppet.

[34] Det ska göras en hänvisning till den särskilda finansieringsöversikten för rättsakt för berörda genomförandeorgan.

[35] Ange vilken typ av kommitté som avses samt vilken grupp den tillhör.