6.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 117/38

A.

Sammanhållningspolitiken är ett av EU:s viktigaste politikområden, inte bara när man ser till dess budgetanslag utan i synnerhet när man ser till det faktum att den är en grundpelare i den europeiska integrationsprocessen och till dess betydelse för den sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållningen i Europeiska unionen och för en harmonisk utveckling i de totalt 268 regionerna för att på så sätt minska skillnaderna och bristerna i utvecklingen samt för ett bättre liv för EU-medborgarna.

B.

Samtidigt som de utmaningar som Europeiska unionens regioner står inför i hög grad liknar varandra, kommer de att påverka de olika regionerna på olika sätt beroende på regionernas särdrag i fråga om deras karaktär (exempelvis öregioner eller bergsregioner) och i fråga om deras befolkning. Utmaningarna utgörs av globaliseringen med dess ekonomiska omstruktureringar som sker i allt snabbare takt, nya handelsförbindelser, följderna av den tekniska revolutionen, klimatförändringarna, den kunskapsbaserade ekonomins utveckling, den demografiska förändringen, avfolkningen och den ökande invandringen.

C.

De bästa resultaten, som ökar den ackumulerade kunskapsbasen och förbättrar konkurrensen, uppnås ofta genom samarbete mellan den offentliga sektorn, näringslivet, utbildningssektorn och de lokala aktörerna.

D.

Sammanhållningspolitiken kan inte utnyttjas fullt ut för att möta dessa utmaningar, eftersom potentiella projektsökande står inför stora svårigheter när det gäller utnyttjandet av EU:s strukturmedel. Svårigheterna är bland annat

E.

Dessa hinder orsakas av det stora antalet felaktigheter som fortfarande förekommer inom sammanhållningspolitiken.

F.

Förseningarna i genomförandet av strukturpolitiken beror delvis på alltför stela förfaranden. Förfarandena bör därför förenklas och det bör göras en tydlig ansvars- och befogenhetsfördelning mellan EU, medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna.

1.

Europaparlamentets framhåller att spridning av bästa praxis till den breda allmänheten innebär ett mervärde i form av förbättrad kommunikation och förbättrad lönsamhet. Detta bör tas i beaktande, samtidigt som försöken att införa denna praxis för EU:s regionalpolitik i första hand bör inriktas på att hjälpa genomförandeorgan i utarbetandet av regler om tillgång till strukturella resurser, så att utbyte av information och erfarenheter kan bidra till en betydande förbättring av projektkvaliteten, genom att tillhandahålla lösningar på gemensamma problem och välja effektivare och mer riktade åtgärder.

2.

Förfarandena för genomförandet av projekt och program som finansieras genom strukturfonderna bör förenklas, i synnerhet vad gäller styrnings- och kontrollsystemen. Europaparlamentet välkomnar därför den uppsättning ändringar av bestämmelserna för att förenkla strukturfondsförfarandena som kommissionen föreslagit som svar på dagens finanskris och väntar otåligt på nästa uppsättning förslag från kommissionen på detta område, som är avsedda att läggas fram inom de närmaste månaderna.

3.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avskaffa de nämnda hindren bland annat genom

4.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dessutom utveckla en samordnad och allmänt tillgänglig strategi för det interregionala utbytet av bästa praxis, så att sammanhållningspolitikens aktörer kan använda sig av andras erfarenheter.

5.

Europaparlamentet påpekar uttryckligen att fastställandet av bästa praxis inte får leda till ökad byråkrati för projektsökande och projektansvariga.

6.

Europaparlamentet begär att byråkratin i samband med användningen av strukturfonderna ska minimeras och inte i onödan utökas genom särskilda krav från medlemsstaterna.

7.

Europaparlamentet bekräftar sitt stöd för bästa praxis, vars syfte är att varje medlemsstat ska utarbeta en årlig nationell revisionsförklaring som inbegriper gemenskapsfonderna inom delad förvaltning, och anser att denna metod bör göras till allmän praxis.

8.

Europaparlamentet uppskattar den idé som presenteras i initiativet ”Regioner för ekonomisk förändring”, bland annat om att årligen dela ut och offentliggöra RegioStars–utmärkelsen för bästa praxis och att skapa en särskild hemsida för bästa praxis. Parlamentet uppmärksammar att enbart en hemsida har begränsad effektivitet.

9.

Europaparlamentet ställer sig kritisk till den bristfälliga insynen när det gäller kommissionens tillämpning av objektiva kriterier för fastställandet av bästa praxis.

10.

Med tanke på den omfattande användningen av begreppet ”bästa praxis”, liksom ”god praxis” och ”framgångshistoria” som är begrepp som ofta likställs med bästa praxis, uppmanar Europaparlamentet kommissionen att utarbeta en samling kriterier som är särskilt avsedda för sammanhållningspolitiken och som gör det möjligt att särskilja dem från kriterier som avser andra projekt.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa bästa praxis på grundval av följande kriterier:

12.

Europaparlamentet betonar att de kriterier som väljs som utgångspunkt för bästa praxis måste vara klart mätbara och fullständigt pålitliga, så att man undviker motsättningar, oönskade effekter och subjektiva bedömningar som kan underminera hela arbetet med att gradera projekten utifrån dessa kriterier. Kommissionen uppmanas därför att klart och tydligt beskriva både innehållet i dessa kriterier och hur de bör tillämpas.

13.

Europaparlamentet rekommenderar att vissa kompletterande kriterier används för att fastställa bästa praxis, detta mot bakgrund av en analys som har gjorts av ett stort antal projekt från flera olika EU-regioner, vilka rör sammanhållningspolitiken, är av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen både i de enskilda regionerna och i hela EU, och genomförs på mycket olika sätt.

14.

Europaparlamentet rekommenderar att man på området ”forskning och utveckling/innovation” använder följande kriterier:

15.

Europaparlamentet rekommenderar att man på området ”miljöskydd, klimatskydd och hållbar energipolitik” använder följande kriterier:

16.

Europaparlamentet rekommenderar att man på området ”skapande av högkvalitativa arbetstillfällen” använder följande kriterier:

17.

Europaparlamentet rekommenderar att man på området ”livslångt lärande” använder följande kriterier:

18.

Europaparlamentet rekommenderar att man på området ”integrerad stadsutveckling” använder följande kriterier:

19.

Europaparlamentet rekommenderar att man på området ”demografisk utveckling” använder följande kriterier:

20.

Europaparlamentet rekommenderar att man på området ”gränsöverskridande samarbete” använder följande kriterier:

21.

Europaparlamentet rekommenderar att man på området ”offentlig-privata partnerskap” använder följande kriterier:

22.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta behovet av att främja bästa praxis för finansiella arrangemang, särskilt dem inom offentlig–privata partnerskap och partnerskap som erhåller stöd från Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden.

23.

Europaparlamentet är medvetet om att det är mycket svårt för ett projekt att uppfylla alla ovan nämnda kriterier samtidigt och uppmanar därför kommissionen att, innan dessa kriterier tillämpas, gradera dem i prioriteringsordning och fastställa de kriterier som ska prioriteras, för att på så sätt göra det lättare att utse intressanta projekt som tillämpar bästa praxis. De gemensamt överenskomna kriterierna för att fastställa bästa praxis bör tillämpas på ett öppet och tydligt sätt som möjliggör en bättre förvaltning och förhindrar sammanblandning med andra liknande villkor.

24.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för den fortsatta användningen av begreppen ”bästa praxis”, ”god praxis” eller ”framgångshistoria” utarbeta en tydlig och klar indelning eller gradering av dessa kriterier för projektbeskrivningarna.

25.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att organisera och samordna utbyte av bästa praxis genom att samordna ett regionnätverk och genom att upprätta en hemsida som är allmänt tillgänglig på gemenskapens samtliga språk.

26.

Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att inom ramen för den nuvarande förvaltningen upprätta ett särskilt kontor inom generaldirektoratet för regionalpolitik som, i syfte att främja ett långsiktigt, kontinuerligt, tillförlitligt och framgångsrikt utbyte av bästa praxis på det sammanhållningspolitiska området och i samarbete med regionnätverket, ska se till att bästa praxis utvärderas, samlas in och utbyts, och ska utgöra ständig kontaktpunkt för både utbud och efterfrågan. Kommissionen uppmanas också att sprida denna tillämpning av bästa praxis inom kommissionens alla avdelningar.

27.

Europaparlamentet föreslår att man i samband med utvärderingen bör studera och ta hänsyn till beprövade och pålitliga metoder som redan har tillämpats. Särskild tonvikt bör läggas vid samarbete med ett nätverk bestående av regionala myndigheter och specialiserade organ, eftersom de är den viktigaste källan till den direkta information om bästa praxis som behövs för utvärderingen.

28.

Europeiska unionen tillhandahåller ekonomiska medel och bästa praxis, men det är upp till de nationella, regionala och lokala beslutsfattarna att utnyttja dem. Europaparlamentet finner det glädjande att ett Erasmusprogram har inrättats för lokalt och regionalt folkvalda representanter.

29.

Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen använder sig av de verktyg som finns att tillgå inom Regionkommittén, särskilt övervakningsplattformen för Lissabonstrategin och nätverket för övervakning av subsidiaritetsprincipen, för att utbyta bästa praxis mellan regionerna och medlemsstaterna i syfte att finna och gemensamt fastställa målen, därefter planera åtgärderna och slutligen göra en jämförande utvärdering av sammanhållningspolitikens resultat.

30.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.