18.3.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 67/16

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 november 2008 med titeln ”Andra strategiska energiöversynen – En handlingsplan för energitrygghet och energisolidaritet” (KOM(2008)0781) (meddelandet om den andra strategiska energiöversynen),

—

med beaktande av kommissionens grönbok av den 13 november 2008 med titeln ”Mot ett tryggt, hållbart och konkurrenskraftigt europeiskt energinät” (KOM(2008)0782),

—

med beaktande av kommissionens rapport av den 13 november 2008 om genomförandet av programmet för de transeuropeiska energinäten under perioden 2002–2006 (KOM(2008)0770),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 november 2008 om direktiv 2004/67/EG av den 26 april 2004 om åtgärder för att säkerställa en tryggad naturgasförsörjning (KOM(2008)0769),

—

med beaktande kommissionens förslag av den 13 november 2008 till rådets direktiv om en skyldighet för medlemsstaterna att inneha minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter (KOM(2008)0775),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 november 2008 med titeln ”Energieffektivitet: Att nå 20-procentsmålet” (KOM(2008)0772),

—

med beaktande av kommissionens förslag av den 13 november 2008 till Europaparlamentets och rådets förslag till direktiv om byggnaders energiprestanda (omarbetning) (KOM(2008)0780),

—

med beaktande av kommissionens förslag av den 13 november 2008 till Europaparlamentets och rådets direktiv om märkning och standardiserad konsumentinformation som anger energirelaterade produkters förbrukning av energi och andra resurser (omarbetning) (KOM(2008)0778),

—

med beaktande av kommissionens förslag av den 13 november 2008 till Europaparlamentets och rådets direktiv om märkning av däck vad gäller drivmedelseffektivitet och andra väsentliga parametrar (KOM(2008)0779),

—

med beaktande av kommissionens förslag av den 26 november 2008 till rådets direktiv om upprättande av en gemenskapsram för kärnsäkerhet (KOM(2008)0790),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 november 2008 med titeln ”Europa kan spara mer energi genom kombinerad produktion av värme och elektricitet i kraftvärmeverk” (KOM(2008)0771),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 november 2008 med titeln ”Havsbaserad vindkraft: Åtgärder som behövs för att uppfylla de energipolitiska målen för 2020 och framåt” (KOM(2008)0768),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 november 2008 med titeln ”Uppdatering av det vägledande programmet om kärnenergi, i samband med den andra strategiska energiöversynen” (KOM(2008)0776),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 januari 2007 med titeln ”Att begränsa den globala klimatförändringen till 2 grader Celsius – Vägen framåt mot 2020 och därefter” (KOM(2007)0002),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 januari 2008 med titeln ”Mot 20–20 till 2020: Europas möjligheter i samband med klimatförändringarna” (KOM(2008)0030),

—

med beaktande av kommissionens förslag av den 23 januari 2008 till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av användningen av förnybar energi (KOM(2008)0019),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2008 med titeln ”En ekonomisk återhämtningsplan för Europa” (KOM(2008)0800),

—

med beaktande av sin ståndpunkt av den 4 april 2006 om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om riktlinjer för transeuropeiska energinät och om upphävande av beslut 96/391/EG och beslut 1229/2003/EG (1),

—

med beaktande av sin resolution av den 10 maj 2007 om utvärdering av Euratom: femtio år av gemensam kärnkraftspolitik (2),

—

med beaktande av sin resolution av den 25 september 2007 om en färdplan för förnybar energi i Europa (3),

—

med beaktande av sin resolution av den 26 september 2007”Mot en gemensam europeisk utrikespolitik för energi” (4),

—

med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2007 om konventionella energikällor och energiteknik (5),

—

med beaktande av sin resolution av den 31 januari 2008 om en handlingsplan för energieffektivitet: att förverkliga möjligheterna (6),

—

med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2008 om den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi (7),

—

med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2008 om den europeiska strategiska planen för energiteknik (8),

—

med beaktande av sin ståndpunkt av den 18 juni 2008 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/54/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för el (9),

—

med beaktande av sin ståndpunkt av den 9 juli 2008 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/55/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas (10),

—

med beaktande av sin ståndpunkt av den 18 juni 2008 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1228/2003 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel (11),

—

med beaktande av sin ståndpunkt av den 9 juli 2008 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1775/2005 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten (12),

—

med beaktande av sin ståndpunkt av den 18 juni 2008 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (13),

—

med beaktande av sin resolution av den 18 november 2008 om stöd till tidig demonstration av hållbar energiutvinning från fossila bränslen (14),

—

med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 8-9 mars 2007,

—

med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 13-14 mars 2008,

—

med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 15-16 oktober 2008,

—

med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandet av utskottet för utrikesfrågor (A6-0013/2009), och av följande skäl:

A.

Alla åtgärder inom europeisk energipolitik måste ha tre huvudsakliga målsättningar utifrån en helhetssyn, nämligen försörjningstrygghet och solidaritet mellan medlemsstaterna, hantering av klimatförändringarna, bland annat ett starkt åtagande att genomföra unionens egna mål, samt konkurrenskraften.

B.

Det behövs ett fullständigt paradigmskifte i energipolitiken för att nå de tre ovan nämnda målsättningarna och samtidigt nå en lösning som beaktar sociala, miljömässiga, ekonomiska och sysselsättningsmässiga hänsyn.

C.

Unionens beroende av konventionella energikällor och av ett begränsat antal energiproducenter utgör en allvarlig risk för stabiliteten, välfärden och en trygg energiförsörjning.

D.

En ökad energieffektivitet måste spela en viktig roll när man minskar beroendet av energiimporten, stärker konkurrenskraften och bekämpar klimatförändringarna.

E.

För närvarande fortsätter unionens energiefterfrågan att öka inom de flesta sektorer, och potentialen vad gäller energieffektivitet förblir så gott som outnyttjad.

F.

I dag importerar unionen 50 procent av den energi som man konsumerar. Denna andel skulle 2030 kunna vara 70 procent.

G.

Riskerna för unionens försörjningstrygghet ökar på grund av bristen på visioner om en ekonomi som grundar sig på en sparsam energiförbrukning och på grund av otillräckliga investeringar, i synnerhet på lokal och regional nivå, som inom alla energisektorer och energirelaterade sektorer, orsakar en ansträngd, eller rent av bristfällig kapacitet, där framför allt behovet att förnya kraftverk före 2030 ingår med ett investeringsbelopp som beräknas till 900 miljarder EUR.

H.

Sjunkande olje- och gaspriser har en negativ inverkan på planerade investeringar, vilket gör det nödvändigt att stödja alla stora infrastrukturprojekt som bidrar till importen av betydande gasmängder till Europa, diversifieringen av källor och rutter samt undvikandet av risker i anslutning till transiteringen.

I.

Den pågående finanskrisen försvårar investeringar i energiinfrastruktur ytterligare.

J.

Även om kommissionen i sitt scenario förutser en minskad efterfrågan på konventionella källor under de närmaste två decennierna, måste Europa stödja alla planerade investeringar i ny infrastruktur för energiimport. Detta kommer att garantera en trygg övergång till det nya europeiska energisystemet, som beräknas vara infört senast 2020.

K.

Från och med 2030 måste unionen ha utvecklat och planerat för ny konkurrenskraftig och hållbar energiteknik med låga koldioxidutsläpp och samtidigt märkbart ha minskat sin energikonsumtion, för att undvika den stora risken med sinande fossila energitillgångar.

L.

Unionen måste snabbt utveckla betydande nätverksinvesteringar och fullborda den inre energimarknaden, och vissa framåtblickande initiativ, såsom en europeisk systemansvarig för överföringssystem och inrättandet av ett gemensamt europeiskt gasnät, bör uppmuntras.

M.

När det gäller energisektorn och investeringar i energiinfrastruktur behövs det ett stabilt regelverk och närmare samarbete mellan nationella regleringsmyndigheter.

N.

Utbyggnaden av energinäten är en nödvändig förbättring av försörjningstryggheten och bör stå högt upp på dagordningen för den europeiska energipolitiken.

O.

Inom el- och gassektorerna behövs ett stabilt och förutsägbart regelverk. Därför är det nödvändigt att ge byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (”byrån”) långtgående befogenheter för att kunna bidra till harmoniseringen av nationella regelverk och för att undvika den osäkerhet som kommittéförfarandet kan medföra.

P.

För att bidra till att uppfylla målen för försörjningstrygghet måste unionens egna konventionella energiresurser utnyttjas i de medlemsstater där de finns tillgängliga, i enlighet med miljölagstiftningen på nationell nivå och på gemenskapsnivå.

1.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att beakta denna strategiska energiöversyn som en grund för att genomföra en europeisk energipolitik och utarbeta en ambitiös handlingsplan för 2010–2012.

2.

Europaparlamentet bekräftar de tre målsättningarna för 2020 som innebär en minskning på 20 procent, och på 30 procent om ett internationellt avtal ingås, vilket innebär att energikonsumtionen ska minska med minst 20 procent samt att en andel på minst 20 procent av den slutliga energiförbrukningen ska vara förnybar energi. Parlamentet uppmanar Europeiska unionen och medlemsstaterna att bli den mest energieffektiva ekonomin för att på så sätt aktivt bidra till uppnåendet av det tvågradiga klimatmålet. Parlamentet uppmanar Europeiska unionen och medlemsstaterna att överväga en minskning på minst 80 procent av växthusgasutsläppen före 2050. Kommissionen uppmanas att i samråd med samtliga berörda parter ta fram olika energiscenarier för framtiden som visar de olika vägarna för att nå dessa mål och beskriver underliggande tekniska och ekonomiska antaganden.

3.

Europaparlamentet är övertygat om att en minskning av energiförbrukningen absolut måste prioriteras i syfte att nå målen om hållbar utveckling, innovation, skapande av arbetstillfällen och konkurrenskraft och att en sådan minskning också är ett mycket effektivt och billigt medel för att öka energitryggheten.

4.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra energibesparingsmålet på 20 procent före 2020 rättsligt bindande för medlemsstaterna och att föreslå och genomföra konsekventa åtgärder för att garantera att målet nås.

5.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen och medlemsstaterna att som målsättning ha en ökning av energieffektiviteten på 35 procent och en ökning av andelen förnybar energi på 60 procent fram till 2050.

6.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja alla planerade investeringar i ny infrastruktur för energiimport och teknik för förnybar energi för att bemöta de sjunkande olje- och gaspriserna som har en negativ inverkan på planerade investeringar.

7.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stå enade med tanke på de ökande riskerna som Europeiska unionen utsetts för i fråga om energitrygghet. Parlamentet noterar att deras nuvarande praxis går emot denna strävan. För försörjningstrygghetens och solidaritetens skull, och i syfte att effektivisera förhandlingarna för att fastställa den internationella rättsliga ramen, är det av yttersta vikt att kommissionen för parlamentet och rådet föreslår att en gemensam energipolitik utarbetas med beaktande av Europeiska unionens respektive medlemsstaternas ansvar och befogenheter: internationella förbindelser, energieffektivitet, kampen mot klimatförändringarna, vidareutveckling av den inre marknaden, förhandling om internationella avtal, framtidsanalyser och dialog med producenterna och transitländerna, forskning på energiområdet samt diversifierad energiförsörjning.

8.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att verka för att EU talar med en enda röst gentemot producenter i tredjeländer genom att utveckla ett positivt ömsesidigt beroende och stärka företags inflytande i handelsförbindelser med statsägda företag i tredjeländer.

9.

Europaparlamentet anser att energisolidariteten måste tas upp som en viktig europeisk fråga på europeisk, regional och bilateral nivå och menar att en negativ inverkan på energiförsörjningen i en medlemsstat inverkar negativt på hela EU:s energiförsörjning.

10.

Europaparlamentet betonar betydelsen av lokala klimatskyddsinitiativ för att motverka klimatförändringarna. Parlamentet stöder åtgärder som syftar till att främja energieffektivitet och förnybara energikällor såsom finansieringsprogram för sammanhållningspolitiken, för grön beskattning, eller för ”borgmästarförsamlingens” bidrag, samt stöder idén med en s.k. covenant of islands för att sprida bästa praxis och utveckla samhällen och städer som är helt eller nästan självförsörjande när det gäller energi.

11.

Europaparlamentet anser att en lämplig europeisk politik på energiområdet bör bygga på en balanserad energimix, baserad på användning av koldioxidfri energi, fossila energikällor som ger minst utsläpp samt ny teknik som avsevärt minskar växthusgasutsläppen från fasta fossila energikällor.

12.

Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör utveckla nationella strategier för att hantera energifattigdom inom sitt territorium.

13.

Europaparlamentet anser att ansvarsfördelningen mellan företag och politiska beslutsfattare enligt vilken företagen har ansvar för försörjningstryggheten har visat sig fungera och därför i princip bör behållas. Parlamentet kräver att politiken i framtiden ger ett mer kraftfullt stöd till företagens verksamhet med tanke på den allt mer komplicerade omvärlden.

14.

Europaparlamentet påminner om de åtaganden som medlemsstaterna har gjort genom att underteckna Lissabonfördraget när det gäller att bekämpa klimatförändringar och stödja varandra i energikriser.

15.

Europaparlamentet anser att ratificeringen av Lissabonfördraget ytterligare kommer att stärka arbetet med att införa en gemensam europeisk energipolitik.

16.

Europaparlamentet välkomnar Europeiska unionens handlingsplan för energitrygghet och europeisk solidaritet.

17.

Europaparlamentet noterar en mycket stor försening när det gäller förverkligandet av prioriterade nät och transport på energiområdet av gemenskapsintresse. Parlamentet betonar att dessa otillräckliga investeringar hindrar den inre marknadens funktion och medför att kapaciteten blir ansträngd, till och med bristfällig, inom alla energisektorer. Parlamentet konstaterar också att detta endast delvis beror på industrin och uppmanar medlemsstaterna att i större utsträckning involvera sina medborgare, särskilt genom att informera dem om behovet av nya infrastruktur- och kraftgenereringsprojekt. De nationella tillsynsmyndigheterna uppmanas att göra allt de kan inom sina ansvarsområden för att påskynda investeringar.

18.

Europaparlamentet konstaterar att den nya investeringsvågen måste vara framåtblickande för att kunna beakta förändringarna i sättet att konsumera och producera energi och att decentraliserade energisystem måste anpassas till stora förnybara källor.

19.

Europaparlamentet påminner om att Europeiska rådet har fastställt ett mål på 10 procent för sammankopplingskapaciteten för gas och el mellan medlemsstaterna.

20.

Europaparlamentet välkomnar idén om att öka EU-medlen för att uppmuntra investeringar i nätet. Parlamentet noterar med intresse kommissionen förslag att – inom ramen för den ekonomiska återhämtningsplanen 2008 – använda 5 miljarder EUR av outnyttjade budgetmedel 2008/2009 till nya energianslutningar i synnerhet. Parlamentet begär att fullt ut involveras i beslutsprocessen när det gäller den slutliga listan över projekt. Parlamentet anser att Europeiska investeringsbanken bör ha en mer framträdande roll när det gäller finansiering av energieffektivitet, förnybar energi och projekt inom forskning och utveckling.

21.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt arbeta för att öka antalet aktörer på energimarknaden och att särskilt införa åtgärder som gynnar små och medelstora företags energiproduktion och inträde på marknaden.

22.

Europaparlamentet betonar vikten av att utveckla gas- och elledningar genom Centraleuropa och sydöstra Europa i nord-sydlig riktning och erinrar om att näten i Östersjöregionen bör byggas ut och integreras i det västeuropeiska nätet. Parlamentet betonar behovet av att under 2009 särskilt uppmärksamma utvecklingen av en baltisk sammankopplingsplan som täcker gas, elektricitet och lagring, och stöder också dragandet av gas- och elledningar till öar och avlägsna och isolerade områden inom Europeiska unionen.

23.

Europaparlamentet efterlyser, av samma anledning, utvecklingen av sammankopplingar med sydvästra Europa, från den iberiska halvön till norra Frankrike.

24.

Europaparlamentet påminner om att det redan finns gränsöverskridande sammankopplingar mellan flera länder. Regionala initiativ som till exempel Pentalateralt forum har utarbetat praktiska och användbara lösningar som driver på integrationen av den inre marknaden. Parlamentet uppmuntrar ett fortsatt framgångsrikt arbete inom dessa initiativ.

25.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lämpliga åtgärder för att främja byggandet och utvecklingen av elnät, i syfte att optimera integrationen och balansera den fluktuerande produktionen av förnybar energi på land och till havs.

26.

Europaparlamentet välkomnar avsikten att lägga fram en plan för ett nät i Nordsjön för att dra nytta av dess enorma vindkraftspotential. I detta sammanhang välkomnas också ett europeiskt ”supernät” som skulle skapas genom en sammankoppling av nätinfrastruktur i Nordsjön, Medelhavet och Östersjön.

27.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett lämpligt regelverk och tillåta icke-diskriminerande tillgång till ny infrastruktur, t.ex. till energinätet i Nordsjön.

28.

Europaparlamentet anser att EU grundligt och så fort som möjligt måste fortsätta öka diversifieringen och säkerheten avseende energikällor. Kommissionen och det tjeckiska ordförandeskapet uppmanas presentera en ny ambitiös och framsynt diversifieringsplan till nästa Europeiska råd.

29.

Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för projekt för att diversifiera unionens försörjningskällor och försörjningsleder, särskilt inrättandet av en gasledning i Sydeuropa, bland andra Nabucco, sammankopplingen av gasledningen Turkiet–Grekland–Italien samt South Stream-projektet för att diversifiera unionens försörjningskällor. Parlamentet betonar behovet av att arbeta med de berörda länderna, särskilt i den kaspiska regionen. Parlamentet anser det vara synnerligen viktigt att leveranser från andra länder i området, som Uzbekistan och Iran, på längre sikt och när de politiska förhållandena tillåter, kan utgöra en annan betydande försörjningskälla för Europeiska unionen.

30.

Europaparlamentet ger också sitt stöd till en full sammankoppling av Medgaz-projektet, som binder samman Algeriet, Spanien, Frankrike och det kontinentala Europa. Enligt kommissionen är detta projekt av europeiskt intresse i den prioriterade sammankopplingsplanen för att ytterligare diversifiera gasförsörjningslederna till Europa.

31.

Europaparlamentet rekommenderar, med tanke på att den inhemska gasproduktionen minskar och energimixen ställs om i många medlemsstater, att alla för närvarande planerade naturgas- och elinfrastrukturprojekt genomförs utan dröjsmål så att efterfrågan ska kunna mötas även i framtiden.

32.

Förbindelser och partnerskap med nyckelleverantörer av energi samt med transitländer och konsumentländer är viktiga och måste fördjupas. De fördjupade förbindelserna och partnerskapen får dock under inga omständigheter etableras på bekostnad av unionens grundläggande värden, särskilt inte respekten för de mänskliga rättigheterna. I detta avseende måste ett större förtroende samt närmare, rättsligt bindande relationer mellan unionen och producent- och transitländerna gå hand i hand med ett främjande av och en respekt för demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen. Europaparlamentet begär att en politik, tillsammans med konkreta åtgärder, utarbetas och antas för detta ändamål.

33.

Europaparlamentet efterlyser i detta sammanhang ett trilateralt avtal mellan EU, Ryssland och Ukraina om gasöverföring från Ryssland till EU för att garantera försörjningstryggheten under de kommande åren.

34.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sina insatser för att hitta en lösning på de fortfarande olösta frågorna kring villkoren för överföring av naturgas genom Turkiet via gasledningen Nabucco.

35.

Europaparlamentet anser att tillräcklig LNG- kapacitet (flytande naturgas) med kondenseringsanläggningar i producentländerna och LNG-terminaler och fartygsbaserad återförgasning i EU bör finnas tillgänglig för alla medlemsstater, antingen direkt eller via andra medlemsstater på grundval av en solidaritetsordning. Nya LNG-terminaler borde anses vara projekt av gemenskapsintresse på grund av den viktiga roll de spelar för en diversifiering av tillförselvägarna.

36.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge sitt fulla stöd för investeringar i byggandet av strategiska gaslager som ett viktigt led i europeisk energitrygghet.

37.

Europaparlamentet anser att kapaciteten hos oljeraffinaderierna är en viktig ytterligare faktor för att säkra energitryggheten i unionen. Det är därför viktigt att förbättra insynen i balansen mellan tillgång och efterfrågan på den raffineringskapacitet som behövs för att tillgodose unionens behov, i synnerhet på tanke på oron avseende möjligheterna till tillgång på diesel i framtiden.

38.

Europaparlamentet eftersträvar, i enlighet med principen om europeisk energisolidaritet, att säkra försörjningstrygghet och energiförsörjning i Östersjöområdet i ett läge med ekonomisk recession.

39.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att dra upp långsiktiga strategiska riktlinjer, samtidigt som privata industrier uppmuntras att delta i genomförandet av dem, i balans mellan marknadens mekanismer och regelverk.

40.

Europaparlamentet understryker vikten av att skapa ett tydligt och stabilt regelverk genom att avsluta förhandlingarna om lagstiftningspaketet om den inre energimarknaden före utgången av parlamentets mandatperiod 2009, och stöder inrättandet av den oberoende byrå som föreskrivs i kommissionens ovan nämnda förslag till förordning om inrättande av byrån, med omfattande oberoende befogenheter, däribland befogenheter när det gäller försörjningstrygghet och nätverk. Medlemsstaternas uppmanas främja genomförandet av det tredje energipaketet, och i synnerhet att börja samarbeta sinsemellan för att främja regional och bilateral solidaritet i syfte att säkra försörjningstryggheten på den inre marknaden.

41.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att utveckla betydande nätverksinvesteringar och fullborda den inre energimarknaden genom långsiktiga initiativ, såsom en europeisk systemansvarig för överföringssystem och inrättandet av ett gemensamt europeiskt gasnät.

42.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för år 2020 presentera en målsättning som innebär utveckling och slutförande av ett smart sammankopplat elnät som en viktig del i att nå 2020-målsättningarna.

43.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta i syfte att utarbeta en europeisk strategisk plan för att på flerårig basis planera in de nödvändiga investeringar som ska uppfylla de framtida behoven av elproduktion, på grundval av studier om energibehov på medellång sikt. En flerårig vägledande plan bör även övervägas för gassektorn för att få en överblick över investeringsbehoven på europeisk nivå.

44.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och berörda aktörer att ta hjälp av och samordna framtida planer för gränsöverskridande infrastrukturinvesteringar (t.ex. nät, gas- och oljeledningar, kraftverk) med berörda parter i alla de länder som kan komma att påverkas av de planerade investeringarna, i syfte att utnyttja resurserna på bästa sätt. Parlamentet anser att inrättandet av en ”grupp för samordning av infrastruktur” på europeisk nivå skulle främja denna samordningsinsats och komplettera utvecklingen av en tioårig nätutvecklingsplan i enlighet med förslaget i paketet för den inre energimarknaden.

45.

Europaparlamentet understryker att man endast kommer att lyckas fullborda den inre marknaden om man undanröjer investeringshinder, om fysiska sammankopplingar konstrueras som förbinder alla medlemsstater i ett gemensamt energinätverk och om marknaden gör det möjligt att på sikt undvika instabila energipriser och säkerställa en rättvis marknad för alla energiproducenter, anslutning till nätet samt tillgång till och integration av nya energiproducenter och ny teknik. Parlamentet betonar att Europaparlamentets och rådets nyligen reviderade direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen (15) tillhandahåller en tydlig och förutsägbar bedömning av kostnaderna för koldioxid.

46.

Europaparlamentet välkomnar meddelandet om den andra strategiska energiöversynen, särskilt förslagen om en energipolitik gentemot omvärlden, vilka i stort sett ligger i linje med parlamentets ovan nämnda resolution av den 26 september 2007. Parlamentet uttrycker dock sin besvikelse över bristen på detaljerade förslag och framhåller än en gång att unionen måste öka sina ansträngningar för att åstadkomma en sammanhållen och effektiv gemensam europeisk utrikespolitik för energi, med förnyat fokus på energiproducerande länder.

47.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja införandet av den så kallade klausulen om trygg energiförsörjning i handels-, associerings- och partnerskaps- och samarbetsavtal med producent- och transitländer, i vilken det fastställs en uppförandekod och ett förbud mot avbrott på grund av handelstvister, samt uttryckligen anges vilka åtgärder som ska vidtas i händelse av ett ensidigt avbrott, eller om en av parterna ändrar i ett avtal eller i försörjningsvillkoren.

48.

Europaparlamentet påminner om att Europeiska unionen troligen fortfarande, trots ambitiösa och genomförda planer för energieffektvitet och energibesparing, på medellång sikt kommer att vara beroende av leveranser av fossil energi från tredjeländer. Dialogen med producentländerna måste därför stimuleras och samarbetet på internationell nivå stärkas rent generellt i syfte att sörja för öppenheten på de globala energimarknaderna och hantera frågan om hållbar utveckling.

49.

Europaparlamentet uppmärksammar att långsiktiga leveransavtal är viktiga för utvecklingen av förtroendefulla och långsiktiga förbindelser mellan leverans- och mottagarländer och att de även är viktiga för att få tillräckliga investeringar både ”upstream” och ”downstream”.

50.

Europaparlamentet uppmanar Euroepiska unionen att samarbeta med länderna i Medelhavsområdet, och Nordafrika, mot bakgrund av dessa länders viktiga potential i fråga om energiresurser och viktiga utvecklingsmöjligheter för Afrika. Parlamentet anser att man framför allt bör undersöka och främja användning av solenergi och kräver därför att gemensamma mål för förnybar energi och energieffektivitet ska ingå i Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet.

51.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen att samarbeta med länderna i Mellanöstern mot bakgrund av dessa länders viktiga potential i fråga om energiresurser.

52.

Europaparlamentet stöder avsikten att förhandla fram ett nytt brett avtal som ersätter 1997 års partnerskaps- och samarbetsavtal med Ryssland, även kapitlet om energi, som fullt ut bör respektera principerna i energistadgefördraget och transitprotokollen till detta. Parlamentet konstaterar att Ryssland har undertecknat och Ukraina har ratificerat energistadgefördraget. Det innehåller bland annat den tvistlösningsmekanism som tillhandahåller tvistlösning i exempelvis transiterings- eller handelstvister mellan respektive avtalsparter.

53.

Europaparlamentet understryker behovet att inbegripa Ukraina i EU:s pågående dialog med Ryssland, eftersom Ukraina spelar en nyckelroll som transitland.

54.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att utvidga fördraget om en energigemenskap mellan EU och sydöstra Europa till att också omfatta andra länder utanför EU och, tillsammans med grannländerna, skapa nya regionala energimarknader med Sydösteuropeiska energigemenskapen som förebild, exempelvis en energigemenskap mellan Europa och Medelhavsområdet, för att på det sättet trygga försörjningen.

55.

Europaparlamentet understryker behovet att inbegripa Turkiet i EU:s pågående dialog med kaspiska regionen och Kaukasus, eftersom Turkiet kan spela en nyckelroll som transitland. Parlamentet påminner samtidigt om Turkiets åtaganden som kandidatland att anpassa sig till gemenskapens regelverk.

56.

Europaparlamentet understryker Svartahavsområdets geopolitiska betydelse för unionens energiförsörjning och för diversifieringen av den.

57.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta fördjupa energiförbindelserna med länderna i Latinamerika inom ramen för nuvarande och framtida associerings- och samarbetsavtal.

58.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda euron som ett redskap för att utforma internationella ekonomiska förbindelser i syfte att minska de fluktuationer som debiteringen vid köp av olja och gas ger upphov till. Parlamentet uppmanar Europeiska unionen att undersöka frågan om utländska investeringar i den europeiska energisektorn genom att tillämpa ömsesidighetsklausulen. Parlamentet anser faktiskt att så länge det inte garanteras ömsesidighet i fråga om marknadstillträde bör Europeiska unionen, precis som parlamentet och kommissionen föreslår, tillämpa en effektiv tredjelandsklausul när det gäller förvärv av ett överföringssystem eller en systemansvarig för överföringssystem.

59.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera på vilka olika sätt prissvängningar när det gäller olja och gas kan minskas. Särskilt viktigt för prisbildningen på marknaden är insyn och tillräcklig reservkapacitet samt katalysatoreffekten av finansiell spekulation. Parlamentet avvisar av ekonomiska skäl utnyttjandet av strategiska oljelager för att dämpa prissvängningar.

60.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att intensifiera och samordna sina åtgärder när det gäller att trygga försörjningsleder, särskilt sjöfartsförbindelser.

61.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa bästa praxis på internationell nivå och att utöka det tekniska samarbetet med dessa länder för att öka kunskapen och erfarenheterna inom detta område. Parlamentet uppmanar särskilt medlemsstaterna att förstärka sitt tekniska samarbete med Japan, vars ekonomi är helt beroende av energiimport och som har utvecklat ett av världens mest effektiva energisystem.

62.

Europaparlamentet noterar att Kinas tilltagande energikonsumtion och utsläpp av växthusgaser utgör en stor utmaning för miljömålen och energiförsörjningstryggheten. Parlamentet uppmanar till ökat samarbete mellan EU och Kina för att främja överföringen av teknik med låga koldioxidutsläpp, i synnerhet energieffektivitet och förnybar energi. Parlamentet betonar hur viktigt det är att utveckla och utnyttja avskiljning och lagring av koldioxid i Kina med tanke på kolens betydelse för landets ekonomi.

63.

Europaparlamentet konstaterar att energidialogen mellan EU och OPEC är viktig och uppmanar kommissionen att intensifiera energidialogen med Norge.

64.

Europaparlamentet gläder sig över kommissionens vilja att se över direktiv 2006/67/EG av den 24 juli 2006 om en skyldighet för medlemsstaterna att inneha minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter (kodifierad version) (16) och föreslår att uppgifterna ska offentliggöras varje vecka istället för månadsvis för att skapa marknadsinsyn och undvika en oproportionerlig reaktion på situationen i Förenta staterna.

65.

Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna har misslyckats med att visa solidaritet när det gäller att öka mängden tillgänglig gas för de drabbade medlemsstaterna under den nyligen inträffade gaskrisen mellan Ukraina och Ryssland. Rådet och kommissionen uppmanas skapa en solidaritetsmekanism, i enlighet med Lissabonfördraget, som skulle göra det möjligt för EU att agera effektivt, snabbt och konsekvent i krissituationer orsakade av försörjningsavbrott, skador på viktig infrastruktur eller andra händelser.

66.

Europaparlamentet välkomnar, mot bakgrund av den ovannämnda nyligen inträffade gaskrisen som drabbade unionens territorium, kommissionens avsikt att förbättra ramen för direktiv 2004/67/EG av den 26 april 2004 om åtgärder för att säkerställa en tryggad naturgasförsörjning (17) och uppmanar kommissionen att föreslå ändringar till detta direktiv före slutet av år 2009, i linje med det som föreslås i ovan nämnda meddelande KOM(2008)0769.

67.

Europaparlamentet betonar att de viktigaste delarna i översynen av rådets direktiv 2004/67/EG ska vara bindande och innehålla effektiva nationella och europeiska beredskapsplaner, vilka bland annat definierar en gemensam förklaring av en nödsituation, tilldelning av tillgänglig försörjning och infrastrukturkapacitet bland de drabbade staterna, samordnad avsändning, aktivering av nödåtgärder i icke drabbade eller mindre drabbade stater för att öka tillgängligheten på gas för de drabbade marknaderna, med hjälp av alla tillgängliga medel, bland annat avbrytbara kontrakt, bränslebyte, lageravveckling och försörjningsflexibilitet. Parlamentet anser att det är nödvändigt att få marknaden att fungera bättre genom insyn och ökad tillgänglighet av gas på marknaden. EU och dess medlemsstater uppmanas utveckla tekniker för gaslagring med snabbfrigörningskapacitet.

68.

Europaparlamentet föreslår att informationstekniken ska utnyttjas bättre när det handlar om totala eller partiella avbrott under krisperioder och anser i detta avseende att ett system som kan minska konsumtionen genom ett kollektivt beslut skulle kunna genomföras, under myndighetens kontroll.

69.

Europaparlamentet anser att förbättringen av energieffektiviteten med åtminstone 20 procent före 2020 ska prioriteras för att bidra till målen hållbar utveckling och konkurrenskraft och att det dessutom är det mest effektiva och kostnadsbesparande medlet för att öka energitryggheten. Därför uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att omedelbart anta ett rättsligt bindande energieffektivitetsmål på minst 20 procent till år 2020. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera kampanjer för att öka medvetenheten så att praktisk information blir tillgänglig om de energieffektiva lösningar som ska genomföras och även att främja energiutbildningsprogram på skolor och universitet i hela unionen.

70.

Europaparlamentet betonar vikten av att medlemsstaterna och kommissionen strikt och i tid genomför och tillämpar lagstiftningen om energibesparingar och energieffektivitet. Parlamentet betonar vikten av att vidta obligatoriska åtgärder för offentlig upphandling på gemenskapsnivå och nationell nivå för att stimulera efterfrågan på innovativa produkter och tjänster som kommer att höja energieffektiviteten. Parlamentet efterlyser därför en ambitiös strategi i den nya lagstiftningen i fråga om energibesparingar och energieffektivitet (särskilt i byggnads-, industri- och transportsektorerna samt inom stadsplanering och urban utrustning).

71.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att noggrant iaktta utvecklingen av kraftvärmeproduktionen och uppmanar kommissionen att lägga fram fler stödåtgärder som en del av översynen av handlingsplanen för energieffektivitet under år 2009. Parlamentet påminner kommissionen om att besparingar i primärenergi, kostnadseffektivitet och försörjningstrygghet är primära mål för kraftvärmeproduktionen oavsett vilken teknik som används. Det bör vara upp till marknaden att utveckla och välja de mest effektiva teknikerna. Parlamentet förordar att en strategi utarbetas för att främja och finansiera infrastruktur i form av värme- och kylnät som gör det möjligt att utnyttja lokala resurser som t.ex. jordvärme och kraftvärme.

72.

Europaparlamentet stöder ett internationellt partnerskap för samarbete om energieffektivitet för att främja en harmonisering av normerna och stimulera ambitiösa målsättningar i hela världen.

73.

Europaparlamentet uppmanar till en mer effektiv användning av olja, särskilt inom transportsektorn, där huvuddelen av denna energi används. De ambitiösa målsättningarna på medellång sikt (2020) när det gäller bränsleeffektivitet i fordon måste antas, och medlemsstaterna bör söka efter alternativa bränslen och framdrivningstekniker, till exempel elmotorer, för varutransporter och resor, särskilt i tätorter. Parlamentet anser att en större förändring av valet av transportmedel mot mer miljövänliga alternativ, t.ex. från privata vägtransporter till allmänna transportmedel bör utgöra en central del i unionens strategi för att minska växthusgasutsläppen i transportsektorn.

74.

Europaparlamentet anser att en ledarstrategi för fordon från den europeiska bilindustrin skulle hjälpa till att vinna tillbaka internationella marknader, särskilt från asiatiska producenter.

75.

Europaparlamentet beklagar att järnvägen står för endast 10 procent av de europeiska godstransporterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre utnyttja järnvägar och vattenvägar och uppmanar till större insatser för en optimal kombination av järnvägs-, vatten- och vägtransporter.

76.

Europaparlamentet betonar vikten av att anta den nödvändiga blandningen av politiska åtgärder så att energieffektiviteten förbättras både i befintlig och i ny elektronisk utrustning.

77.

Europaparlamentet anser att de förnybara energikällorna, som vindkraft, solenergi, vattenkraft, biomassa, geotermi och marina resurser, är Europeiska unions viktigaste potentiella energikälla som kan bidra till att stabilisera energipriset och minska det tilltagande energiberoendet, och välkomnar initiativet till ett meddelande om avlägsnande av hinder för förnybara energikällor. Parlamentet betonar i detta sammanhang att nya initiativ inte får leda till att befintliga projekt skjuts upp.

78.

Europaparlamentet anser att utnyttjande av inhemska fossila resurser, särskilt naturgasområden på land och till havs, kan bidra till att öka Europas energioberoende och att dessa, i mån av tillgänglighet, bör utvecklas i enlighet med den nationella lagstiftningen och EU:s lagstiftning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att hitta en lagstiftningsmässig jämvikt mellan miljöskydd och produktionsmöjligheter på unionens territorium både på land och till havs.

79.

Europaparlamentet påminner om att det, med tanke på att de förnybara källorna ständigt ändras, är mycket viktigt att höja sammankopplingskapaciteten mellan elnäten på gemenskapsnivå. Särskild hänsyn bör tas till de medlemsstater och regioner som är mest isolerade på unionens energimarknad, så att medlemsstaterna får de medel de behöver för att uppnå målet för förnybara energier på 20 procent år 2020.

80.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de lokala myndigheterna att förnya sambandet mellan jordbruk och energi genom en plan, som syftar till montering av utrustning för förnybar energi på tak till jordbruksanläggningar, som till exempel solpaneler. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och de lokala myndigheterna att ytterligare stimulera användningen av spilloljor och hållbara biomasseresurser på lokal nivå. En lämplig balans bör råda mellan energigrödor och livsmedelsgrödor.

81.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en rapport för parlamentet som redogör för vilka tekniska hinder och standarder som motverkar små och medelstora företags möjlighet att investera i energiproduktion samt att distribuera denna produktion på befintliga nät.

82.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge högre prioritet åt forskning och utveckling på området lagring av elektricitet, IKT-baserad sammankoppling av distribuerande produktionsanläggningar (virtuella kraftstationer), intelligenta nät och en större infrastrukturkapacitet så att förnybara energikällor ges prioriterad anslutning.

83.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omdefiniera den europeiska politiken för utvecklingsbistånd och integrera en ny energipelare. Parlamentet anser i detta avseende att projektet för solkraftverk i Nordafrika i första hand måste vara avsedda för lokala behov.

84.

Europaparlamentet påminner om att kol förblir en viktig övergångsresurs i energimixen och i unionens försörjningstrygghet på grund av de stora inhemska reserverna och som ett alternativ till olja och gas. Parlamentet understryker dock att koldioxidutsläppen är högre än för andra primära energikällor. Sådana utsläpp måste därför minskas genom att kraftverk moderniseras med hjälp av CCS-teknik och kommissionen uppmanas beakta alla finansiella möjligheter för att uppföra de 12 demonstrationsprojekten före 2015.

85.

Europaparlamentet medger att samförbränning av biomassa i moderna koleldade kraftverk redan ger en effektivitet på 45 procent, och att så hög effektivitet som 90 procent kan uppnås vid kraftvärmeproduktion. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att införa incitament för att öka samförbränningen av biogent bränsle i kraftstationer som eldas med fossila bränslen.

86.

Europaparlamentet instämmer i kommissionens analys att det är viktigt att behålla kärnenergin i energimixen och att för detta ändamål omedelbart främja utarbetandet av ett harmoniserat regelverk och en ekonomisk ram som underlättar beslut om nödvändiga investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en konkret färdplan för investeringar i kärnenergi. Det är nödvändigt att inleda en samhällsdebatt, utan att förutspå resultatet, om ett säkert användande av denna energikälla. Parlamentet uppmanar kommissionen att verka för att grannländerna, som en integrerad del av den europeiska grannskapspolitiken, tillämpar gemenskapens regelverk om kärnsäkerhet varje gång en ny kärnkraftanläggning planeras eller en gammal anläggning moderniseras i de länderna.

87.

Europaparlamentet påminner om hur betydelsefull kärnenergin är. Kärnenergi produceras i 15 av 27 medlemsstater och används i ännu fler medlemsstater. Den täcker ungefär en tredjedel av efterfrågan i Europeiska unionen. Parlamentet påminner även om att sex nya reaktorer för närvarande håller på att uppföras i fyra medlemsstater.

88.

Europaparlamentet betonar att kärnenergi är konkurrenskraftig då den till stor del inte berörs av bränsleprisfluktuationerna eftersom bränslet, uran, endast utgör en liten del av produktionskostnaderna.

89.

Europaparlamentet understryker att den europeiska kärnkraftsindustrin är världsledande inom samtliga tekniker i kärnenergiproduktionscykeln, särskilt inom berikningstekniken, vilket starkt bidrar till unionens försörjningstrygghet.

90.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens allmänt positiva attityd till kärnenergi. Parlamentet påpekar emellertid att den inte behandlar frågan om slutligt förvar av radioaktivt avfall på ett adekvat sätt trots att det är oerhört viktigt för allmänhetens inställning. De berörda medlemsstaterna uppmanas att öka sina insatser för att ta itu med problemet med slutförvaring av all form av radioaktivt avfall, men särskilt högradioaktivt avfall.

91.

Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att försäkra unionens medborgare om att kärnkraftsenergi används på ett säkert och insynsvänligt sätt inom unionen, och har den tekniskt högsta möjliga säkerhetsnivån när det gäller hanteringen av kärnavfall. Parlamentet välkomnar kommissionens ovan nämnda förslag till rådets direktiv om en gemenskapsram för säkerheten i kärnkraftsanläggningar. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att tillsammans med IAEA utveckla modeller och metoder för att förebygga att en fredlig användning av kärnenergi leder till kärnvapenspridning.

92.

Europaparlamentet betonar att kommissionen varken i sitt reviderade vägledande program eller i den strategiska energiöversynen har undersökt den möjliga utvecklingen av kärnteknik fram till 2050, vilket föreslogs i referensdokumentet för den tekniska plattformen för hållbar kärnenergi, eller situationen för ITER-projektet för kontrollerad fusion (ITER: internationell termonukleär experimentreaktor).

93.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att som svar på det ökande behovet av energikonsumtion upprätta en europeisk energipolitik som möjliggör en storskalig omställning till energitekniker som är energieffektiva och ger låga koldioxidutsläpp. Parlamentet understryker att om energieffektivitet och energibesparingar förblir en prioritering och utvecklingen av förnybara energikällor fortsätter, skulle det vara möjligt att möta energibehoven från källor med låga utsläpp före 2050.

94.

Europaparlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om att en övergång till ett högeffektivt energisystem kräver en systematisk strategi som baseras på synergier mellan olika sektorer. Parlamentet betonar att det är mycket viktigt att bedöma samtliga åtgärder utifrån deras bidrag till minskade koldioxidutsläpp. Parlamentet anser därför att utvecklingen av lokala integrerade lösningar bör prioriteras.

95.

Europaparlamentet anser att de långsiktiga utmaningarna med energi- och klimatförändringar på global och europeisk nivå är ett unikt tillfälle att tillåta nya företagsmodeller i hela ekonomin och främja grön innovation och grönt företagande.

96.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utföra genomförbarhetsstudier avseende projekt med inriktning på utveckling av vindkraftsplattformar i Nordsjön och projektet med solkraftverk i Afrika.

97.

Europaparlamentet godkänner, inom ramen för den europeiska strategiska planen för energiteknik, utarbetandet av en politisk agenda för 2030 och en färdplan för en energipolitik 2050. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utvärdera framstegen när det gäller energimixens sammansättning genom att studera olika scenarier, beroende på utvecklingen av efterfrågan på energi, potentiella energiresurser, miljöaspekter, det beräknade priset på energi och koldioxid.

98.

Europaparlamentet anmodar kommissionen att säkerställa att färdplanen gör det möjligt att rikta energiteknisk forskning, utveckling och utbildning i syfte att minska kostnaderna för förnybara energikällor och energilagring, att säkerställa att fjärde generationens kärnkraftsreaktorer blir framgångsrika, och även avskiljning och lagring av koldioxid, och särskilt att finna ett alternativ till råolja för transport genom att framhäva solenergin, vars resurser är gränslösa.

99.

Europaparlamentet framhåller behovet av att ständigt uppmuntra forskning om omvandling av kärnavfall och kärnfusion som energikälla på mycket lång sikt.

100.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament och regeringar.