52008PC0401

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 16.7.2008

KOM(2008) 401 slutlig

2008/0152 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ett miljömärkesprogram för gemenskapen

(framlagt av kommissionen) {SEK(2008) 2118} {SEK(2008) 2119}

MOTIVERING

1. FÖRSLAGETS INNEHÅLL

1.1 Syfte

Det övergripande syftet med denna förordning är att främja hållbar produktion och konsumtion av produkter, och hållbart tillhandahållande och utnyttjande av tjänster, genom att fastställa riktmärken (benchmarking) för goda miljöprestanda för produkter och tjänster baserat på de aktörer som har bäst prestanda på marknaden. Logotypen för miljömärket bör göra konsumenterna uppmärksamma på och därigenom främja – jämfört med andra produkter och tjänster i samma kategori – produkter och tjänster som når upp till dessa riktmärken.

Dessa riktmärken kommer också att användas för utveckling och genomförande av andra miljöpolitiska instrument, där enhetlighet inom den gemensamma marknaden är önskvärd, exempelvis för att tillhandahålla miljökriterier som kan användas av offentliga upphandlare och för att ge rekommendationer om potentiella framtida minimistandarder för produkter.

1.2 Allmän bakgrund

Enligt artikel 20 i förordningen om miljömärke[1] ska kommissionen se över EU:s miljömärkesprogram, som har funnits sedan 1992, och kommissionen måste då föreslå lämpliga ändringar av förordningen. Miljösituationen ger upphov till ökande oro, något som framhävts i olika rapporter som offentliggjorts av bland andra Europeiska miljöbyrån. Global uppvärmning är bara en av frågorna i detta sammanhang – och för närvarande den viktigaste – men det finns många andra frågor såsom biologisk mångfald, luft- och vattenförorening eller uttunning av ozonskiktet.

I konsekvensanalysen ges en detaljerad beskrivning av den politiska bakgrunden och en motivering av valet av instrument.

1 3 Befintliga gemenskapsbestämmelser

Förslaget är avsett att ersätta Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1980/2000 av den 17 juli 2000 om ett reviderat gemenskapsprogram för tilldelning av miljömärke.

1.4 Förenlighet med politik och mål på andra områden

Det här förslaget om ett miljömärkesprogram har en nära koppling till och är integrerat i Europeiska kommissionens övergripande politiska ramar för hållbar konsumtion och produktion. Det finns ett behov av att minska de negativa inverkningarna av produktions- och konsumtionsmönster på miljö, hälsa och naturresurser. Kommissionen högprioriterar arbetet med att fastställa en övergripande ram för ett integrerat genomförande av en instrumentmix som syftar till att minska denna negativa inverkan på miljö, hälsa och naturresurser. Ett miljömärke som bygger på flera kriterier, som utfärdas av tredje part och som är baserat på ”livscykeltänkande”[2] kan utgöra ett viktigt inslag i en sådan mix av politiska instrument för hållbar konstruktion och produktion. Betydelsen av ett miljömärkesprogram har redan betonats i tidigare policydokument såsom kommissionens meddelande om integrerad produktpolitik[3] och sjätte miljöhandlingsprogrammet[4]. Detta tas upp i konsekvensanalysen.

2. SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS

2.1 Samråd

Översynen och konsekvensanalysen av miljömärkesprogrammet påbörjades i februari 2002 genom lanseringen av en storskalig utvärdering av miljömärket[5]. Utöver översynen har ett antal samråd med berörda parter genomförts. Dessa samråd kulminerade i ett offentligt Internetsamråd i början av 2007.

Resultaten av samråden har förts in i konsekvensanalysen och sammanfattas nedan.

2.2 Konsekvensanalys

Potentiella vinster till följd av miljömärkesprogrammet:

Inom en gemensam marknad är det logiskt att man använder en enda uppsättning riktlinjer för riktmärkning (benchmarking) vid jämförelser av produkters miljömässiga trovärdighet, i stället för att ha olika riktmärken i varje medlemsstat. Ett EU-omfattande program gör det lättare för företag som vill marknadsföra mer ”miljövänliga” produkter inom EU. Därigenom kan konsumenterna, oberoende av var de befinner sig, köpa så kallade ”grönare” produkter, trygga i förvissningen om att dessa produkter omfattas av gemensamma miljökrav. EU:s miljömärke är det enda formella programmet för hela den inre marknaden – existerande nationella eller regionala miljömärkesprogram omfattar endast delar av marknaden.

Om konsumenter, liksom privata och offentliga upphandlare, ska ta hänsyn till miljökriterier när de väljer sina produkter och tjänster på marknaden, är det viktigt att de kan hitta lättförståeliga och trovärdiga kriterier som hjälper dem att särskilja de produkter som verkligen är ”gröna” från konkurrerande produkter. Miljömärken kan spela en viktig roll i varje åtgärdspaket som syftar till att främja utveckling och försäljning av grönare produkter: De innebär att det fastställs ett tydligt riktmärke för marknaden. Och miljömärkeskriterier kan också, exempelvis, inkluderas i inbjudan att lämna anbud i samband med miljöanpassad offentlig upphandling.

Framgångar med nuvarande program:

Utvärderingen av miljömärket samt samrådet visade att programmet är framgångsrikt på mikronivå, eftersom det bidrar till att förbättra deltagande organisationers miljöprestanda. Samrådet visade också att den ursprungliga idén bakom programmet fortfarande är giltig och önskvärd ur gemenskapspolitiskt perspektiv. Miljömärket ger EU-konsumenterna en miljöcertifiering de kan lita på, och det kan ge företagen möjlighet att använda ett enda märke för all global eller Europaomfattande marknadsföring.

EU:s miljömärke är också ett användbart riktmärke för miljöprestanda på andra sätt:

- Ever-studien[6] bekräftar att kriterierna för EU:s miljömärke används även av icke-deltagande företag, och mer än hälften av sådana intervjuade företag förklarar att de använder miljömärket för riktmärkning av sina miljöprestanda, även när de inte ansöker om att tilldelas miljömärket.

- Enligt ekodesigndirektivet för energianvändande produkter[7] anses alla produkter som tilldelats miljömärket automatiskt överensstämma med genomförandeåtgärderna.

- EU:s miljömärkeskriterier har också använts av andra miljömärkesprogram, t.ex. det österrikiska miljömärket och den nordiska Svanen. Båda har valt att direkt anta EU-kriterierna ordagrant för vissa av de egna produktgrupperna.

Under senare tid har antalet företag som innehar licenser ökat, men samtidigt finns det fortfarande bara 26 etablerade produktgrupper och cirka 500 företag som tillverkar miljömärkta produkter. Med en samlad försäljning av miljömärkta produkter på mer än en miljard euro per år utgör detta en mycket liten del av den potentiella EU-marknaden.

Föreslaget tillvägagångssätt:

Konsekvensanalysen visar att nuvarande program inte uppnår sina mål eftersom det inte finns tillräcklig kännedom om märket och eftersom det har fått dåligt genomslag i industrin. Detta är resultatet av alltför byråkratiska förfaranden och alltför byråkratisk förvaltning.

Följande åtgärdspaket föreslogs därför i syfte att ändra och förenkla programmet:

- Utforma förordningen så att den bättre överensstämmer med andra åtgärder för hållbar produktion och konsumtion.

- Utvidga omfattningen av miljömärket.

- Inför åtgärder för att uppmuntra harmonisering med andra miljömärkningsprogram.

- Fler produktgrupper / snabbare utarbetande av kriterier.

- Inför en mall för kriteriedokument för att se till att de blir mer användarvänliga.

- Ta med vägledning för miljöanpassad offentlig upphandling i utarbetande av kriterier.

- Avskaffa de årliga avgifterna och förenkla utvärderingsförfarandena.

- Inbördes utvärdering för behöriga organ.

- Främja marknadsföring.

- Föreslå obligatoriska standarder för produkters miljöprestanda.

- Förenkla kriteriedokument och fokusera mer på produkters mest betydande miljöpåverkan, samtidigt som höga ambitionsnivåer bibehålls.

Förväntade resultat/mål:

Denna översyn av miljömärket syftar till att uppnå följande för EU:s miljömärke:

- Hög medvetenhet om, förståelse för samt respekt för miljömärket i EU-27 och i hela världen. Riktmärket för framgång på medellång sikt bör vara att miljömärket är igenkänt av konsumenter och av företag inom hela EU.

- Kriterier för de produkter och tjänster där miljömärket kan erbjuda mest fördelar, särskilt produktgrupper med en betydande miljöpåverkan och därför med hög potential för förbättring. (Gå från 25 produktgrupper till 40–50 senast 2015.)

- Många fler miljömärkta produkter i butikerna, dvs. större urval för konsumenterna. (Med en marknadsandel på 10 % i produktgrupper som omfattas av märket.)

- Kriteriedokument som lätt kan användas av offentliga upphandlare.

- Ett miljömärke som är mycket väl harmoniserat med andra märken, både globalt och nationellt.

- Ett miljömärke som företag kan kvalificera sig för till begränsade kostnader och med begränsade ansträngningar, samtidigt som en hög ambitionsnivå bibehålls i syfte att säkerställa trovärdighet för märket bland konsumenter och miljögrupper.

3. RÄTTSLIGA ASPEKTER

3.1 Rättslig grund

Instrumentet är helt klart motiverat av miljöpolitiska skäl i enlighet med artikel 175 i EG-fördraget. Detta var den rättsliga grunden redan för förordning (EG) nr 1980/2000 om ett reviderat gemenskapsprogram för tilldelning av miljömärke.

3.2 Subsidiaritet och proportionalitet

I detta förslag till en miljömärkesförordning fastläggs en ram för fastställande av riktmärken på EU-nivå, baserat på tekniska kriterier, för goda miljöprestanda hos produkter. Vidare ger förslaget en ram för företag som vill visa att de uppfyller kriterierna, så att de kan göra detta under medlemsstaternas överinseende.

3.3 Val av regleringsform

En Europaparlamentets och rådets förordning förefaller vara det självklara valet, med tanke på behovet av tydliga och gemensamma regler för förvaltningen av programmet inom hela gemenskapen. Tidigare hade EU:s program för tilldelning av miljömärke alltid varit baserat på förordningar (nr 880/1992 och nr 1980/2000). Ramvillkoren för förvaltningen av programmet förändras inte på något sätt som skulle motivera ett byte av regleringsform.

4. BUDGETKONSEKVENSER

Se finansieringsöversikten i bilagan.

5. YTTERLIGARE INFORMATION

5.1 Förenklingar

Genom det här förslaget uppfylls det åtagande som gjordes i kommissionens löpande förenklingsprogram (se KOM(2008) 33).

Det är inte möjligt att kvantifiera de samlade administrativa kostnaderna, inklusive offentliga myndigheters kostnader för administration av programmet, eftersom vi har att göra med ett frivilligt instrument där kostnaderna i stor utsträckning är beroende av i vilken omfattning programmet används inom industrin och av därmed förbundna kostnader för marknadsövervakning i syfte att kontrollera att de som använder märket uppfyller kraven.

Man kan också titta på hur de val som gjorts på mikronivå påverkar de administrativa kostnaderna för enskilda förfaranden. Det bör också understrykas att miljömärkesförordningen – enligt kommissionens strikta definition av administrativa kostnader – inte medför några administrativa kostnader för företag, eftersom det handlar om ett frivilligt program där företagen kan välja att delta eller inte delta.

Utforma förordningen så att den bättre överensstämmer med kommissionens andra åtgärder för hållbar produktion och konsumtion : Det betyder att synergieffekter mellan olika produktrelaterade politiska instrument kan stärkas, och detta innebär därför en harmonisering av den ram inom vilken kriterierna presenteras. Detta kommer att minska den administrativa bördan för företagen.

Inför åtgärder för att uppmuntra harmonisering med andra miljömärkningssystem: För företag som vill ansöka om fler än ett miljömärke kan harmoniseringsåtgärder endast minska den administrativa bördan. Kostnader för test skulle kunna minskas med 100 % om ett märke redan tilldelats företaget, eftersom det inte skulle krävas någon ytterligare testning eller kontroll. Denna minskade finansiella börda kan vara särskilt intressant för små och medelstora företag.

Fler produktgrupper / snabbare utarbetande av kriterier: Ett förenklat förfarande för utarbetande av kriterier skulle minska kostnaderna för alla inblandade parter (färre möten att delta i), men utveckling av fler produktgrupper för givetvis med sig kostnader.

En av aspekterna i alternativet ”ändra programmet” är att det blir lättare att i samband med miljömärket dra nytta av arbete som redan utförts av andra – t.ex. i anslutning till medlemsstaternas nationella märken, i Global Ecolabelling Network eller i samband med andra kommissionsinsatser såsom direktivet om energianvändande produkter eller den nya handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion. Detta kommer att spara tid och pengar eftersom man undviker att miljömärkeskriterier utarbetas isolerat.

Inför en mall för kriteriedokument för att se till att de blir mer användarvänliga: Standardiserade och mer användarvänliga kriteriedokument kommer att innebära minskade administrativa bördor för företag och upphandlande organ som använder kriterier för tekniska specifikationer.

Ta med vägledning för miljöanpassad offentlig upphandling i utarbetandet av kriterier: Såsom redan påpekats i föregående punkt kommer det att bli lättare för upphandlande tjänstemän att få tillgång till EU-omfattande harmoniserade kriterier, och företagen kommer att kunna delta på lika villkor om samma kriterier används inom hela Europa i tekniska specifikationer för kontrakt. Medlemsstaterna kommer också att spara pengar eftersom samma kriterier kan användas för miljömärkning och offentlig upphandling.

Avskaffande av årliga avgifter: De behöriga organens direkta inkomster till följd av avgifter uppgår för närvarande till cirka 1 miljon euro per år i EU-27. Denna direkta inkomst kommer att gå förlorad om avgifterna avskaffas, men den administrativa bördan för företagen kommer att minskas. De administrativa besparingarna skulle kunna vara cirka en halv arbetsdag per år för ett företag, utöver fördelen av att inte behöva betala en årlig avgift. För medlemsstaterna kommer den administrativa bördan i samband med förvaltningen av programmet att förbli densamma, eftersom det arbete som krävs för att administrera och genomföra utvärdering och kontroll i nuvarande program kommer att motsvara det arbete som krävs för marknadsövervakning enligt de nya förslagen. Enklare kriterier bör emellertid bidra till att minska den erforderliga administrationen.

5.2 Upphävande av gällande lagstiftning

Förordning (EG) nr 1980/2000 om miljömärke ska upphöra att gälla.

5.3 Översyn/ändring/tidsbegränsning

En översynsklausul ingår.

2008/0152 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ett miljömärkesprogram för gemenskapen (Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1,

med beaktande av kommissionens förslag[8],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[9],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[10],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[11], och

av följande skäl:

(1) Målet för rådets förordning (EG) nr 1980/2000 av den 17 juli 2000 om ett gemenskapsprogram för tilldelning av miljömärke[12] var att fastställa ett frivilligt gemenskapsprogram för tilldelning av miljömärken, avsett att främja produkter som har reducerad miljöpåverkan under hela sin livscykel och att förse konsumenterna med noggrann, icke vilseledande och vetenskapligt grundad information om produkters miljöpåverkan.

(2) Erfarenheterna från genomförandet av förordning (EG) nr 1980/2000 har visat att det finns ett behov av att ändra gemenskapens miljömärkesprogram i syfte att öka dess genomslagskraft och effektivisera användningen.

(3) För att undvika att det skapas en mångfald av miljömärkesprogram, och för att främja bättre miljöprestanda i alla sektorer där miljöpåverkan är en faktor som påverkar konsumenternas val, bör möjligheten att använda gemenskapens miljömärke utökas. Det är emellertid nödvändigt att säkerställa en tydlig åtskillnad mellan denna förordning och rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91[13].

(4) Gemenskapens miljömärkesprogram är en del av gemenskapens politik för hållbar konsumtion och produktion, som syftar till att minska de negativa inverkningarna av konsumtion och produktion på miljö, hälsa och naturresurser. Programmet är avsett att främja produkter som har en hög miljöprestandanivå genom användning av miljömärket. Därför är det lämpligt att kräva att de kriterier som produkter måste uppfylla för att få bära miljömärket måste vara baserade på de högsta miljöprestanda som uppnåtts för produkter på gemenskapsmarknaden. Dessa kriterier bör vara lätta att förstå och att använda och bör därför vara begränsade till produkters mest betydande miljöpåverkan.

(5) Varje berörd part bör få leda utarbetandet eller översynen av miljömärkeskriterier under förutsättning att gemensamma procedurregler följs och att förfarandet samordnas av kommissionen. För att säkerställa övergripande samstämmighet för gemenskapens åtgärd är det också lämpligt att kräva att gemenskapens senaste strategiska mål på miljöområdet – t.ex. miljöhandlingsprogram, strategier för hållbar utveckling och klimatförändringsprogram – ska beaktas vid utarbetandet av miljömärkeskriterierna.

(6) För att förenkla gemenskapens miljömärkesprogram och minska den administrativa bördan i samband med användningen av miljömärket, bör utvärderings- och kontrollförfarandena ersättas av ett registreringssystem.

(7) För att öka användningen av miljömärket och för att inte straffa dem som har produkter som uppfyller miljömärkeskriterierna, bör kostnaderna för användning av miljömärket minskas.

(8) Mot bakgrund av de förenklade förfarandena för användning av miljömärket är det lämpligt att fastställa villkor för användningen av miljömärket och, för att säkerställa överensstämmelse med dessa villkor, att kräva att behöriga organ ska genomföra kontroller och förbjuda användningen av miljömärket när villkoren för användning inte har uppfyllts. Det är också lämpligt att kräva att medlemsstaterna ska fastställa reglerna för påföljder vid överträdelser av denna förordning och se till att dessa genomförs.

(9) Allmänhetens medvetenhet om gemenskapens miljömärke bör ökas genom främjandeåtgärder för att göra konsumenterna medvetna om vad märket betyder och för att göra det möjligt för dem att fatta välgrundade beslut.

(10) För att underlätta marknadsföringen av produkter som bär miljömärken på nationell nivå och på gemenskapnivå, och för att undvika att förvirra konsumenterna, är det också nödvändigt att öka samstämmigheten mellan gemenskapens miljömärkesprogram och nationella miljömärkesprogram i gemenskapen.

(11) För att säkerställa en harmoniserad tillämpning av registreringssystemet, och av marknadsövervakningen och kontrollen av användningen av miljömärket inom gemenskapen, bör behöriga organ delta i ett system för inbördes utvärdering.

(12) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[14].

(13) I synnerhet bör kommissionen bemyndigas att anta de kriterier som produkter måste uppfylla för att få bära miljömärket och att ändra bilagorna till denna förordning. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bl.a. genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(14) För tydlighetens och den rättsliga säkerhetens skull bör förordning (EG) nr 1980/2000 därför ersättas av den här förordningen.

(15) Lämpliga övergångsbestämmelser bör tillhandahållas för att säkerställa en smidig övergång mellan förordning (EG) nr 1980/2000 och den här förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Syfte

I denna förordning fastläggs regler för upprättandet och tillämpningen av gemenskapens miljömärkesprogram.

Artikel 2 Tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på alla varor eller tjänster som tillhandahålls för distribution, konsumtion eller användning på gemenskapmarknaden mot betalning eller gratis (nedan kallad produkt ).

När det gäller livsmedelsprodukter enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002[15], ska förordningen tillämpas endast på bearbetade livsmedel och på fiske- och vattenbruksprodukter.

Artikel 3 Definitioner

I denna förordning avses med

1 . produktgrupp : en uppsättning varor eller tjänster som tjänar liknande syften och som är likvärdiga i fråga om användning och om hur konsumenterna uppfattar dem,

2. konsument: en fysisk eller juridisk person som köper eller tar emot en produkt på marknaden antingen för användning eller konsumtion, eller för tillverkning eller distribution,

3 . miljöpåverkan : varje förändring av miljön som helt eller delvis orsakats av en produkt under dess livscykel,

4 . miljöprestanda : resultatet av en tillverkares hantering av de produktegenskaper som ger upphov till miljöpåverkan.

Artikel 4 Behöriga organ

1. Varje medlemsstat ska utse det eller de organ som ska ansvara för utförandet av de arbetsuppgifter som föreskrivs i denna förordning (nedan kallade det behöriga organet eller de behöriga organen ) och ska sörja för att de kan fungera. När fler än ett behörigt organ utses ska medlemsstaten fastställa dessa organs respektive befogenheter och de samordningskrav som ska gälla för dem.

2. De behöriga organens sammansättning ska vara sådan att deras självständighet och neutralitet garanteras, och deras arbetsordning ska säkerställa öppenhet i utövandet av deras verksamheter samt alla berörda parters medverkan.

Artikel 5 Europeiska unionens miljömärkningsnämnd

1. Kommissionen ska inrätta en nämnd för Europeiska unionens miljömärkning (EUEB) och utse dess medlemmar, som ska bestå av företrädare för de behöriga organ som avses i artikel 4 samt av företrädare för andra berörda parter. EUEB ska bidra till utarbetandet och översynen av miljömärkeskriterierna samt till översynen av genomförandet av gemenskapens miljömärkesprogram. EUEB ska också ge råd och assistans till kommissionen på dessa områden och, i synnerhet, utfärda rekommendationer om minimikrav avseende miljöprestanda.

2. Kommissionen ska säkerställa att EUEB i sin verksamhet ser till att alla relevanta parter som berörs av varje produktgrupp – t.ex. behöriga organ, tillverkare, detaljister, importörer, miljöskyddsgrupper och konsumentorganisationer – deltar i avvägd utsträckning.

Artikel 6 Allmänna krav för miljömärkeskriterierna

1. Miljömärkeskriterierna ska vara baserade på produkters miljöprestanda, med beaktande av gemenskapens senaste strategiska mål på miljöområdet.

2. Produkters miljöprestanda ska fastställas på grundval av de produkter som har bästa prestanda på gemenskapsmarknaden. Därför ska man ta hänsyn till den mest betydande miljöpåverkan under produkternas livscykel – i synnerhet inverkan på klimatförändringen, inverkan på natur och biologisk mångfald, energi och resursförbrukning, avfallsgenerering, utsläpp till alla delar av miljön, föroreningar genom fysiska effekter samt användning och utsläpp av farliga ämnen.

3. Genom miljömärkeskriterierna fastställs de miljökrav som en produkt måste uppfylla för att få bära miljömärket.

4. Vid fastställandet av miljökraven ska hänsyn tas till den miljömässiga nettobalansen mellan miljöfördelar och miljöbelastningar, inbegripet hälso- och säkerhetsaspekter, under de olika stadierna i de aktuella produkternas livscykel.

5. Kriterierna ska inbegripa krav som är avsedda att säkerställa att de produkter som bär miljömärket fungerar tillfredsställande för den användning som avses.

6. Miljömärkeskriterierna ska ta hänsyn till de kriterier som upprättats för andra miljömärken där sådana existerar för den produktgruppen.

Artikel 7 Utarbetande och översyn av miljömärkeskriterier

1. Efter samråd med EUEB ska kommissionen organisera och leda utarbetandet eller översynen av miljömärkeskriterierna.

Efter samråd med EUEB får medlemsstaterna, behöriga organ och andra aktörer också ta initiativ till och leda utarbetandet eller översynen av miljömärkeskriterierna.

Den part som tar initiativ till och leder utarbetandet eller översynen av miljömärkeskriterierna ska, i enlighet med det förfarande som anges i bilaga IA, upprätta följande dokument:

1. En preliminär rapport.

2. Ett utkast till kriterieförslag.

3. En teknisk rapport till stöd för utkastet till kriterieförslag.

4. En slutrapport.

5. En handbok för potentiella användare av miljömärket och för behöriga organ.

6. En handbok för myndigheter som har ansvar för tilldelning av offentliga kontrakt.

2. Om kriterier redan har utarbetats inom ett annat miljömärkesprogram för en produktgrupp för vilken inga miljömärkeskriterier för gemenskapen har fastställts, får varje medlemsstat där det andra miljömärkesprogrammet erkänns, efter samråd med kommissionen och EUEB, föreslå att dessa kriterier ska utarbetas inom ramen för gemenskapens miljömärkesprogram.

I sådana fall får det förkortade förfarande för kriterieframtagning som fastläggs i bilaga IB tillämpas, under förutsättning att de föreslagna kriterierna har utarbetats i linje med bilaga IA.

3. Om kriterier utarbetas för andra bearbetade livsmedel än vattenbruksprodukter ska dessa kriterier endast avse bearbetning, transport eller förpackning.

Artikel 8 Fastställande av miljömärkeskriterierna

1. Kommissionen ska, efter samråd med EUEB, anta åtgärder för att fastställa specifika miljömärkeskriterier för varje produktgrupp.

Sådana åtgärder, som är avsedda att ändra icke väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 16.2.

2. Genom de åtgärder som avses i punkt 1 ska kommissionen

7. fastställa krav för bedömningen av specifika produkters överensstämmelse med miljömärkeskriterierna,

8. ange, i lämpliga fall, vilka tre centrala miljöegenskaper som ska noteras på miljömärket,

9. ange giltighetstiden för kriterierna och för utvärderingskraven.

3. Kriteriernas och utvärderingskravens giltighetstid ska specificeras inom varje uppsättning miljömärkeskriterier för varje produktgrupp.

Artikel 9 Registrering för användning av miljömärket

1. För att få använda miljömärket ska tillverkare, importörer, tjänsteleverantörer, grossister eller detaljister som vill använda miljömärket registrera sig hos ett av de behöriga organ som nämns i artikel 4 i enlighet med följande regler:

10. Om en produkt har sitt ursprung i en enda medlemsstat ska registreringen göras hos det behöriga organet i den medlemsstaten.

11. Om en produkt har sitt ursprung i samma form i flera medlemsstater får registreringen göras hos ett behörigt organ i en av dessa medlemsstater.

12. Om en produkt har sitt ursprung utanför gemenskapen ska registreringen göras hos ett behörigt organ i någon av de medlemsstater där produkten ska släppas ut eller har släppts ut på marknaden.

Miljömärket ska ha en av de utformningar som avbildas i bilaga II.

Miljömärket får endast användas för produkter som omfattas av en registrering och som uppfyller miljömärkeskriterierna för de berörda produkterna.

2. I ansökningar om registrering ska näringsidkarens namn och adress anges, samt produktgruppen i fråga, och de ska innehålla en fullständig beskrivning av produkten.

Ansökningar om registrering ska innehålla all relevant dokumentation, i enlighet med relevant kommissionsbestämmelse om upprättande av miljömärkeskriterier för produktgruppen i fråga.

3. Det behöriga organ till vilket en ansökan om registrering ställs får ta ut en avgift på upp till 200 euro för handläggningen av registreringen. Om en avgift tas ut får miljömärket användas under förutsättning att avgiften har betalats i rätt tid.

4. Inom två månader efter mottagandet av en ansökan om registrering ska det behöriga organet kontrollera den dokumentation som nämns i punkt 2.

Under förutsättning att dokumentationen är fullständig ska det behöriga organet tilldela varje produkt ett registreringsnummer.

5. Efter att ha mottagit registreringsnumret får näringsidkaren anbringa märket på produkten. I sådana fall ska näringsidkaren också ange registreringsnumret på produkten.

6. Det behöriga organ som har registrerat en produkt ska anmäla varje registrering till kommissionen. Kommissionen ska upprätta ett gemensamt register och uppdatera det regelbundet. Registret ska vara tillgängligt för allmänheten.

7. Miljömärket får användas på de produkter som omfattas av registreringen och på tillhörande reklammaterial.

8. Registreringen ska inte påverka tillämpningen av miljökrav eller andra krav som enligt gemenskapslagstiftningen eller nationell lagstiftning är tillämpliga på de olika stadierna i produktens livscykel.

9. Rätten att använda miljömärket ska inte innefatta någon rätt att använda miljömärket som en del av ett varumärke.

10. Om miljömärket anbringas på bearbetade livsmedel, utom vattenbruksprodukter, som inte uppfyller kraven i förordning (EG) No 834/2007, ska det kompletteras med en uppgift i samma synfält om att märket endast avser miljöprestanda i samband med bearbetning, transport eller förpackning av produkten.

Det första stycket ska också gälla för bearbetade livsmedel som märkts i enlighet med artikel 24 i förordning (EG) nr 834/2007

Artikel 10 Marknadsövervakning och kontroll av användningen av gemenskapens miljömärke

1. Falsk eller vilseledande reklam eller användning av märken eller logotyper som leder till förväxling med gemenskapens miljömärke ska vara förbjuden.

2. Det behöriga organ som har registrerat produkten ska genomföra kontroller på regelbunden basis, eller efter klagomål, avseende registreringar som gjorts hos dem. Dessa kontroller får genomföras i form av slumpmässiga stickprovskontroller.

Det behöriga organ som har registrerat produkten ska informera användaren av miljömärket om varje klagomål som rör den produkt som bär miljömärket, och får begära att användaren besvarar dessa klagomål. Det behöriga organet får hemlighålla den klagandes identitet för användaren.

3. Användaren av miljömärket ska ge det behöriga organ som registrerat produkten möjlighet att genomföra alla erforderliga undersökningar för att övervaka att användaren fortlöpande uppfyller produktgruppskriterierna och artikel 9.

4. Användaren av miljömärket ska på begäran av det behöriga organ som har registrerat produkten ge tillträde till de lokaler där den berörda produkten produceras.

Begäran får framställas vid varje rimlig tidpunkt och utan varsel.

5. Om det behöriga organ som har registrerat produkten, efter att ha gett användaren av miljömärket möjlighet att lämna sina synpunkter, konstaterar att produkter som bär miljömärket inte uppfyller relevanta produktgruppskriterier eller att miljömärket inte används i enlighet med artikel 9, ska det förbjuda användningen av miljömärket på dessa produkter. Användaren av miljömärket ska inte ha rätt till återbetalning av den avgift som fastställs i artikel 9.3, vare sig helt eller delvis.

Det behöriga organet ska utan dröjsmål informera alla övriga behöriga organ och kommissionen om detta förbud.

6. Det behöriga organ som har registrerat produkten ska inte avslöja, eller använda i något syfte som inte har samband med registreringen för användning av miljömärket, sådan information som det har fått tillträde till under arbetet med bedömning av huruvida en användare av miljömärket följer de regler om användning av miljömärket som fastläggs i artikel 9.

Det behöriga organet ska vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att de dokument som det anförtros skyddas mot förfalskning och förskingring.

7. Om ett behörigt organ görs uppmärksam på att en miljömärkt produkt på marknaden eventuellt inte uppfyller produktgruppskriterierna och artikel 9, ska det omedelbart informera kommissionen och det behöriga organ som har registrerat produkten.

Det behöriga organ som har registrerat produkten ska vidta erforderliga åtgärder för att undersöka huruvida produkten uppfyller produktgruppskriterierna och artikel 9. Det förfarande som fastläggs i punkt 5 ska användas.

Artikel 11 Miljömärkesprogram i medlemsstaterna

Om gemenskapens miljömärkeskriterier för en viss produktgrupp har offentliggjorts får andra nationellt erkända miljömärkesprogram, som inte omfattar den produktgruppen vid tidpunkten för offentliggörandet, utvidgas till att omfatta den produktgruppen endast om de kriterier som utarbetats inom dessa program är minst lika strikta som gemenskapens miljömärkeskriterier.

Artikel 12 Främjande av miljömärket

Medlemsstaterna och kommissionen ska i samarbete med EUEB främja användningen av gemenskapens miljömärke genom medvetandehöjande åtgärder och informationskampanjer riktade till konsumenter, producenter, offentliga upphandlare, näringsidkare, detaljister och allmänhet och därigenom stödja programmets utveckling.

Artikel 13 Inbördes utvärdering

För att säkerställa en harmoniserad tillämpning av artiklarna 9 och 10 ska de behöriga organen genomgå en inbördes utvärdering. Den inbördes utvärderingen ska genomföras på grundval av sunda och öppna kriterier och bestämmelser.

Kommissionen skall övervaka reglerna för de behöriga organens inbördes utvärdering och se till att den fungerar korrekt. De behöriga organen ska överlämna en rapport om den inbördes utvärderingen till kommissionen, som ska vidarebefordra den för kännedom till EUEB och göra den tillgänglig för allmänheten.

Artikel 14 Rapport

Senast den [ange datum – fem år efter dagen för offentliggörandet] ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av gemenskapens miljömärkesprogram. Rapporten ska också fastställa faktorer som kan ligga till grund för en eventuell översyn av programmet.

Artikel 15 Ändring av bilagorna

Kommissionen får höja den maximiavgift som anges i artikel 9.3 och ändra bilagorna.

Sådana åtgärder, som syftar till att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 16.2.

Artikel 16 Kommittéförfarande

Kommissionen ska biträdas av en kommitté.

När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5a.1–4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Artikel 17 Påföljder

Medlemsstaterna ska fastställa regler om påföljder vid överträdelse av bestämmelserna i denna förordning och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att reglerna tillämpas. Påföljderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast den … och ska utan dröjsmål anmäla varje följande ändring som påverkar dem.

Artikel 18 Upphävande

Förordning (EG) nr 1980/2000 ska upphöra att gälla.

Artikel 19 Övergångsbestämmelser

Förordning (EG) nr 1980/2000 ska fortsätta att gälla för avtal som ingåtts enligt dess artikel 9 fram till den förfallodag som anges i dessa avtal.

Artikel 20 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I Förfarande för utarbetande och revidering av miljömärkeskriterierna

A. Standardförfarande

Följande dokument ska upprättas:

1. Preliminär rapport

Den preliminära rapporten ska innehålla följande delar:

- Kvantitativt angivande av potentiella miljöfördelar för produktgruppen, inklusive beaktande av de fördelar som kommer från andra liknande europeiska och nationella produktgrupper som omfattas av miljömärken.

- Resonemang bakom val och omfattning av produktgrupp.

- Beaktande av alla tänkbara handelsfrågor.

- Analys av andra miljömärkeskriterier.

- Existerande lagar och pågående lagstiftningsinitiativ som rör produktgruppssektorn.

- Data om EU-marknaden för sektorn, inklusive volymer och omsättning.

- Nuvarande och framtida potential för miljömärkta produkters marknadspenetration.

- Omfattning och betydelse totalt sett av miljöpåverkan som förknippas med produktgruppen, baserat på nya eller redan genomförda livscykelanalyser. Andra vetenskapliga belägg får också användas. Kritiska och kontroversiella frågor ska rapporteras i detalj och utvärderas.

- Hänvisningar till data och information som insamlats och använts för utarbetandet av rapporten.

Under utarbetandet av kriterierna ska den preliminära rapporten göras tillgänglig för kommentarer och hänvisningar på kommissionens webbplats för miljömärkesprogrammet.

2. Utkast till kriterieförslag och tillhörande teknisk rapport

Ett utkast till förslag, och en teknisk rapport som underlag till detta, ska utarbetas efter offentliggörandet av den preliminära rapporten.

Kriterierna i utkastet ska uppfylla följande krav:

- De ska vara baserade på miljöprestanda under hela livscykeln för produkter som har bästa prestanda på marknaden och ska motsvara, så vitt möjligt, 10 % av de produkter som har bästa prestanda och som är tillgängliga på marknaden.

- De ska vara baserade på produktens mest betydande miljöpåverkan, de ska uttryckas så långt det rimligen är möjligt med hjälp av tekniska indikatorer på centrala miljöprestanda för produkten, och de ska vara lämpliga för utvärdering enligt reglerna i denna förordning.

- De ska vara baserade på säkra data och uppgifter som i möjligaste mån är representativa för hela gemenskapsmarknaden.

- De ska vara baserade på livscykeldata och kvantitativ miljöpåverkan, i tillämpliga fall i överensstämmelse med ELCD ( European Reference Life Cycle Data Systems ).

- De ska ta hänsyn till synpunkterna från alla berörda parter som är involverade i samrådsförfarandet.

- När det gäller definitioner, testmetoder samt teknisk och administrativ dokumentation ska de garantera harmonisering med existerande lagstiftning som är tillämplig på produktgruppen.

- De ska ta hänsyn till relevant gemenskapspolitik och till arbete som utförts avseende andra relaterade produktgrupper.

Utkastet till kriterieförslag ska vara skrivet på ett sådant sätt att det är lättillgängligt för dem som vill använda kriterierna. Det ska ge en motivering till varje kriterium och förklara de miljöfördelar som är förknippade med varje kriterium.

Den tekniska rapporten ska omfatta åtminstone följande delar:

- Vetenskapliga förklaringar för varje krav och kriterium.

- Ett kvantitativt angivande av de övergripande miljöprestanda som kriterierna förväntas medföra totalt sett, jämfört med miljöprestanda för genomsnittliga produkter på marknaden.

- En uppskattning av förväntade miljömässiga/ekonomiska/sociala konsekvenser av kriterierna totalt sett.

- Relevanta testmetoder för utvärdering av de olika kriterierna.

- En uppskattning av testkostnaderna.

- För varje kriterium: information om alla tester, rapporter och annan dokumentation som ska framläggas av användaren på begäran av ett behörigt organ enligt artikel 10.3.

Den tekniska rapporten och utkastet till kriterieförslag ska göras tillgängliga för offentligt samråd och kommentarer på kommissionens webbplats för miljömärkesprogrammet. Den part som leder produktgruppsutvecklingen ska distribuera rapporten och förslaget till alla berörda parter.

Minst två öppna arbetsgruppsmöten ska hållas om utkastet till kriterier. Till dessa möten ska alla berörda parter – exempelvis behöriga organ, näringslivet (inklusive små och medelstora företag), fackföreningar, detaljister, importörer, miljö- och konsumentorganisationer – bjudas in. Kommissionen ska också delta i dessa möten.

Utkastet till kriterieförslag och den tekniska rapporten ska göras tillgänglig minst en månad före det första arbetsgruppsmötet. Eventuella efterföljande utkast till kriterieförslag ska göras tillgängliga minst en månad före efterföljande möten. Tankegången bakom alla ändringar av kriterierna i efterföljande utkast ska förklaras och dokumenteras utförligt med hänvisning till diskussioner i de öppna arbetsgruppsmötena och till kommentarer som mottagits i samband med det offentliga samrådet.

Svar ska ges på alla kommentarer som mottagits under utarbetandet av kriterierna, varvid det ska anges om de har godtagits eller avvisats samt varför.

3. Slutrapport och kriterier

Slutrapporten ska innehålla följande delar:

Klara svar på alla kommentarer och förslag, varvid det ska anges om de har godtagits eller avvisats samt varför. Berörda parter inom och utanför Europeiska unionen ska behandlas lika.

Den ska också omfatta följande delar:

- En sammanfattning på en sida om omfattningen av de behöriga organens stöd till utkastet till kriterier.

- En sammanställning av alla dokument som skickats ut under utarbetandet av kriterierna, med angivande av utskicksdatum och sändlista för varje dokument, samt en kopia av dokumenten i fråga.

- En förteckning över berörda parter som har deltagit i arbetet eller som har rådfrågats eller avgett ett omdöme, tillsammans med kontaktuppgifter för dessa.

- En sammanfattning.

- Ett förslag till en marknadsförings- och kommunikationsstrategi för produktgruppen.

Alla mottagna kommentarer om slutrapporten ska beaktas, och information om uppföljningen av kommentarerna ska ges på begäran.

4. Handbok för potentiella användare av miljömärket och för behöriga organ

En handbok ska utarbetas för att stödja potentiella användare av miljömärket samt behöriga organ vid bedömningen av produkters överensstämmelse med kriterierna.

5. Handbok för myndigheter som har ansvar för tilldelning av offentliga kontrakt

Det ska utarbetas en handbok, med vägledning för användning av miljömärkeskriterier, för myndigheter som har ansvar för tilldelning av offentliga kontrakt.

Anm.: Kommissionen kommer att tillhandahålla mallar för handboken för sökande och behöriga organ samt för handboken för myndigheter med ansvar för tilldelning av offentliga kontrakt.

B. Förkortat förfarande om kriterier har utarbetats inom andra miljömärkesprogram

En samlad rapport ska skickas till kommissionen. Denna rapport ska innehålla ett avsnitt där man visar att de tekniska kraven och samrådskraven enligt bilaga IA har uppfyllts, tillsammans med ett utkast till kriterieförslag, en handbok för potentiella användare av miljömärket och för behöriga organ, samt en handbok för myndigheter med ansvar för tilldelning av offentliga kontrakt.

Om kommissionen anser att rapporten och kriterierna uppfyller kraven i bilaga IA, ska rapporten och utkastet till kriterieförslag göras tillgänglig för offentligt samråd och för kommentarer på kommissionens webbplats för miljömärkesprogrammet under en period av två månader.

Svar ska ges på alla kommentarer som mottagits under det offentliga samrådet, varvid det ska anges om varje kommentar har godtagits eller förkastats samt varför. Med reservation för eventuella ändringar som görs under det offentliga samrådet, och om ingen medlemsstat begär ett öppet arbetsgruppsmöte, får kommissionen anta kriterierna.

På begäran från någon medlemsstat ska ett öppet arbetsgruppsmöte hållas om utkastet till kriterier. Alla berörda parter – exempelvis behöriga organ, näringslivet (inklusive små och medelstora företag), fackföreningar, detaljister, importörer, miljö- och konsumentorganisationer – ska delta i detta möte. Kommissionen ska också delta i dessa möten.

Med reservation för eventuella ändringar som görs under det offentliga samrådet eller under arbetsgruppsmötet får kommissionen anta kriterierna.

BILAGA IIMiljömärkets utformning

Gemenskapens miljömärke ska ha en av följande utformningar:

1.[pic]2.[pic]

Modell 1 ska användas när kommissionen har angett vilka tre centrala miljöegenskaper som ska noteras på miljömärket i enlighet med artikel 7.

Miljömärkets registreringsnummer ska också anges på produkten. Det ska anges på följande sätt:

[pic]

XX betecknar registreringslandet och YYYYY är det registreringsnummer som tilldelats produkten av det behöriga organet.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. FÖRSLAGETS BETECKNING:

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ett miljömärkesprogram för gemenskapen

2. BERÖRDA DELAR I DEN VERKSAMHETSBASERADE FÖRVALTNINGEN/BUDGETERINGEN

Politikområde/verksamhet som berörs:

0703 – Genomförande av miljöpolitiken

3. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER

3.1. Budgetposter (driftsutgifter och utgifter för tekniskt och administrativt stöd – f.d. B.A-poster) inklusive följande rubriker:

07 01 04 01: Life+ (Finansiellt instrument för miljön — 2007 till 2013) — Administrativa utgifter

07 03 07: Life+ (Finansiellt instrument för miljön — 2007 till 2013)

3.2. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå och inverka på budgeten:

Åtgärden (miljömärkesförordning) förväntas träda i kraft 2009. Under perioden 2009–2013 kommer driftsutgifterna att täckas av det finansiella instrumentet Life+.

3.3. Budgettekniska uppgifter

Budgetrubrik | Typ av utgifter | Nya | Bidrag från Eftaländer | Bidrag från ansökande länder | Rubrik i budgetplanen |

07010401 | Icke-oblig. utg. | Icke-diff. anslag[16] | Nej | Nej | Ja | Nr 2 |

070307 | Icke-oblig. utg. | Diff. / | Nej | Nej | Ja | Nr 2 |

4. SAMMANFATTNING AV RESURSBEHOVEN

4.1. Finansiella resurser

4.1.1. Åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av utgifter | Avsnitt nr | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 och följande | Summa 2009-2013 |

Driftsutgifter[17] |

Åtagandebemyndiganden | 8.1. | a | 0,990 | 4,710 | 3,210 | 3,210 | 0,710 | - | 12,830 |

Betalningsbemyndiganden | b | 0,660 | 3,338 | 3,214 | 3,410 | 1,543 | 0,665 | 12,830 |

Administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet[18] |

Tekniskt och administrativt stöd (icke-diff.) | 8.2.4. | c | - | - | - | - | - | - | - |

TOTALT REFERENSBELOPP |

Åtagandebemyndiganden | a+c | 0,990 | 4,710 | 3,210 | 3,210 | 0,710 | - | 12,830 |

Betalningsbemyndiganden | b+c | 0,660 | 3,338 | 3,214 | 3,410 | 1,543 | 0,665 | 12,830 |

Administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet[19] |

Personalutgifter och därtill hörande utgifter (icke-diff. anslag) | 8.2.5. | d | 0,424 | 0,940 | 1,156 | 1,156 | 1,156 | - | 4,832 |

Andra administrativa utgifter än personalutgifter och därtill hörande utgifter som inte ingår i referensbeloppet (icke-diff. anslag) | 8.2.6. | e | 0,200 | 0,200 | 0,200 | 0,200 | 0,200 | - | 1,000 |

Totala beräknade utgifter för åtgärden |

TOTALA ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | a+c+d+e | 1,614 | 5,850 | 4,566 | 4,566 | 2,066 | 18,662 |

TOTALA BETALNINGS-BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | b+c+d+e | 1,284 | 4,478 | 4,570 | 4,766 | 2,899 | 0,665 | 18,662 |

Uppgifter om samfinansiering

Om förslaget innefattar samfinansiering från medlemsstaterna eller andra parter (ange vilka) ska en beräkning av nivån på samfinansieringen anges i nedanstående tabell (ytterligare rader kan läggas till om det gäller flera parter):

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Samfinansierande part | År n | n + 1 | n + 2 | n + 3 | n + 4 | n + 5 och följande budgetår | Summa |

…………………… | f |

TOTALA åtagandebemyndiganden inklusive samfinansiering | a+c+d+e+f |

4.1.2. Förenlighet med den ekonomiska planeringen

( Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering.

( Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen.

( Förslaget kan kräva tillämpning av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet[20] (dvs. mekanismen för flexibilitet eller revidering av budgetplanen).

4.1.3. Påverkan på inkomsterna

( Förslaget påverkar inte inkomsterna.

( Förslaget påverkar inkomsterna enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till en decimal)

Före åtgärden [År n-1] | Situation efter åtgärden |

Personal totalt (antal) | 5 | 13 | 15 | 15 | 15 | 15 |

För närvarande arbetar 3,5 AD-tjänstemän och 1 AST-tjänsteman med miljömärket inom GD ENV.

5. BESKRIVNING OCH MÅL

5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Det övergripande syftet med den här reviderade förordningen är att bättre främja hållbar produktion och konsumtion av produkter, och hållbart tillhandahållande och utnyttjande av tjänster, genom att fastställa riktmärken (benchmarking) för goda miljöprestanda för produkter och tjänster. Miljömärket bör göra konsumenterna uppmärksamma på och därigenom främja – jämfört med andra produkter och tjänster i samma kategori – produkter och tjänster som når upp till dessa riktmärken.

Genom miljömärkesprogrammet kommer dessa riktmärken för goda miljöprestanda att definieras bättre, baserat på de aktörer som har bäst prestanda på marknaden vid tidpunkten för fastställandet av kriterierna.

5.2. Mervärdet av en åtgärd på gemenskapsnivå – förslagets förenlighet med övriga finansiella instrument – eventuella synergieffekter

Inom en gemensam marknad är det logiskt att man använder en enda uppsättning riktlinjer för riktmärkning (benchmarking) vid jämförelser av produkters miljömässiga trovärdighet, i stället för att ha olika riktmärken i varje medlemsstat. Ett EU-omfattande program gör det lättare för företag som vill marknadsföra mer ”miljövänliga” produkter inom EU. Därigenom kan konsumenterna, oberoende av var de befinner sig, köpa så kallade ”grönare” produkter, trygga i förvissningen om att dessa produkter omfattas av gemensamma miljökrav. EU:s miljömärke är det enda sådana märket för hela den inre marknaden – existerande nationella eller regionala miljömärkesprogram omfattar endast delar av marknaden.

5.3. Förslagets mål och förväntade resultat samt indikatorer för dessa inom ramen för den verksamhetsbaserade förvaltningen

De övergripande syftena med revideringen av programmet är följande:

1. Att främja hållbar produktion och konsumtion av produkter, och hållbart tillhandahållande och utnyttjande av tjänster, genom att fastställa riktmärken för goda miljöprestanda. Miljömärket bör göra konsumenterna uppmärksamma på och därigenom främja – jämfört med andra produkter och tjänster i samma kategori – produkter och tjänster som når upp till dessa riktmärken.

2. Det reviderade miljömärkesprogrammet måste utformas på ett sådant sätt att man säkerställer att det kan användas som en nödvändig och effektiv del av Europeiska kommissionens övergripande politiska ramar för hållbar konsumtion och produktion. Den nya förordningen behöver flexibilitet så att den lätt kan kopplas samman med andra instrument – t.ex. GPP, EMAS, Eco-design, ETAP etc.

3. Ett miljömärke med mycket större inflytande vad gäller stöd till andra politiska strategier för hållbar konsumtion och produktion samt vad gäller fastställande av riktmärken för goda miljöprestanda för beslutsfattare, för företag eller för information till allmänheten.

Operativa mål:

- Hög medvetenhet om, förståelse för samt respekt för miljömärket i EU-27 och i hela världen. Riktmärket för framgång på medellång sikt bör vara att miljömärket är igenkänt av konsumenter och av företag inom hela EU på en nivå som ungefär motsvarar igenkännandet av Blaue Engel eller den nordiska Svanen i de respektive länder där dessa används.

Indikatorer:

- % av befolkningen som känner till miljömärket och dess betydelse inom tio år.

- % av företagen som känner till miljömärket inom tio år.

- Att bygga upp förtroende för märket och att upprätthålla dess trovärdighet är också väsentligt. Märket måste vara ett högt respekterat riktmärke för miljöprestanda.

Indikator:

- Hög grad av trovärdighet vid jämförelse med andra miljömärken.

- Kriterier krävs för alla produkter och tjänster där miljömärket kan erbjuda fördelar, särskilt produktgrupper med en betydande miljöpåverkan och därför med hög potential för förbättring.

Indikator:

- Antal produktgrupper; antal företag per produktgrupp; antal sålda enheter per produktgrupp; försäljningsvolym per produktgrupp.

- Många fler miljömärkta produkter i butikerna, dvs. större urval för konsumenterna.

Indikator:

- Försäljning av miljömärkta produkter som procentandel av den totala detaljhandelsförsäljningen inom denna produktgrupp.

- Kriteriedokument som lätt kan användas av offentliga upphandlare och beslutsfattare.

Indikatorer:

- Offentliga upphandlares användning av miljömärkeskriterier (övervakad genom enkäter i medlemsstater), utnyttjande av webbplatsen för miljöanpassad offentlig upphandling och av dokument om miljömärkeskriterier.

- Antal politikområden där det kan konstateras att man har utnyttjat information om miljömärkta produkte r.

- Ett miljömärke som är mycket väl harmoniserat med andra märken, både globalt och nationellt.

Indikator:

- Uppgift om hur ofta nationella miljömärkesprogram direkt anammar miljömärkeskriterier.

- Ett miljömärke som företag kan kvalificera sig för till begränsade kostnader och med begränsade ansträngningar, samtidigt som en hög ambitionsnivå bibehålls i syfte att säkerställa trovärdighet för märket bland konsumenter och miljögrupper.

Indikator:

- Antal registreringar

5.4. Metod för genomförande (preliminär)

( Centraliserad förvaltning

( Direkt av kommissionen

( Indirekt genom delegering till:

( genomförandeorgan

( organ som inrättats av gemenskapen enligt artikel 185 i budgetförordningen

( nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

( Delad eller centraliserad förvaltning

( tillsammans med medlemsstaterna

( tillsammans med tredjeländer

( Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Anmärkningar:

6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

6.1. Övervakningssystem

Flera åtgärder kommer att göra det möjligt att övervaka och genomföra programmet och att utvärdera resultatet av miljömärkesförordningen:

- Kommissionen kommer att fortsätta att använda Eurobarometer-undersökningar för att få fram data om allmänhetens medvetenhet om och förtroende för miljömärket.

- Serviceavtalet om insamling av statistiska data om miljöanpassad offentlig upphandling, som för närvarande håller på att utarbetas av kommissionen, innehåller hänvisningar till EU-omfattande miljömärkeskriterier. Detta arbete kommer att ge information om offentliga upphandlares användning av miljömärkeskriterier.

- Den årliga statistiska undersökningen kommer att genomföras som tidigare: Behöriga organ ombeds tillhandahålla information om försäljningsvolymen för miljömärkta produkter, antalet miljömärkta produkter, de avgifter som mottagits från registrerade användare och de resurser (personal och pengar) som avdelats för programmet.

- På kontinuerlig basis kommer de behöriga organen att rapportera alla nya registreringar till kommissionen, som kommer att fortsätta att offentliggöra dem på Internet i den ”gröna butiken” (www.eco-label.com).

- De regelbundna mötena med medlemsstater och aktörer kommer också att fortsätta att vara en källa till information om genomförandet av programmet.

- Förslaget till ny mekanism för inbördes utvärdering, som syftar till att säkerställa och övervaka ett harmoniserat genomförande av miljömärkesförordningen, kommer att medföra att de olika behöriga organen på ett mer öppet sätt hanterar frågor som rör utvärdering och kontroll av företags ansökningar.

6.2. Utvärdering

6.2.1. Förhandsutvärdering

Den konsekvensanalys som genomförts för miljömärkesförordningen visar att nuvarande program inte kan uppnå sina mål eftersom det inte finns tillräcklig kännedom om märket och eftersom det har fått dåligt genomslag i industrin. Detta är resultatet av alltför byråkratiska förfaranden och alltför byråkratisk förvaltning.

6.2.2. Åtgärder som vidtagits efter en preliminär utvärdering eller en efterhandsutvärdering (lärdomar från tidigare, liknande erfarenheter)

6.2.3. Framtida utvärderingar – villkor och tidsintervall

Utkastet till förslag kommer att innehålla en översynsklausul.

7. Bestämmelser om bedrägeribekämpning

Full tillämpning av interna kontrollstandarder nr 14, 15, 16, 18, 19, 20 och 21 samt av principerna i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

Kommissionen ska se till att gemenskapens ekonomiska intressen skyddas i samband med åtgärder som finansieras enligt detta beslut, genom att förebyggande åtgärder vidtas mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, med hjälp av effektiva kontroller och genom att belopp som felaktigt betalats ut återkrävs samt, om oegentligheter upptäcks, genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 och (Euratom, EG) nr 2185/96 samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999.

8. NÄRMARE UPPGIFTER OM RESURSER

8.1. Förslagets mål i form av finansiella kostnader

Åtagandebemyndiganden i milj. euro (avrundat till tre decimaler)

(Mål-, åtgärds- och resultatbeteckning) | Typ av resultat | Genomsnittliga kostnader | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2009-2013 |

2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |

Fast anställda eller tillfälligt anställda (XX 01 01) | A*/AD | 1 | 2 | 3 | 3 | 3 |

B*, C*/AST | 2 | 3 | 4 | 4 | 4 |

Personal som finansieras genom art. XX 01 02 | 2 | 8 | 8 | 8 | 8 |

Annan personal som finansieras genom art. XX 01 04/05 |

TOTALT | 5 | 13 | 15 | 15 | 15 |

8.2.2. Beskrivning av de uppgifter som åtgärden för med sig

Övergripande förvaltning av programmet, utarbetande och översyn av produktgruppskriterier, ansvar för marknadsföring.

För att miljömärket ska bli en framgång kommer det att krävas en större marknadsföringsoffensiv när den nya förordningen har antagits. Detta kommer att göras inom ramen för en mer omfattande Europatäckande kampanj om miljöanpassad konsumtion och produktion i partnerskap med medlemsstater, näringslivet och icke-statliga organisationer.

8.2.3. Beskrivning av hur behovet av personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna kommer att tillgodoses

( Tjänster som för närvarande avdelats för att förvalta det program som ska ersättas eller förlängas

( Tjänster som redan har avdelats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år n

( Tjänster som kommer att begäras i samband med nästa årliga politiska strategi/preliminära budgetförslag

( Tjänster som kommer att tillföras genom omfördelning av befintliga resurser inom den förvaltande avdelningen (intern omfördelning)

( Tjänster som krävs för år n, men som inte planerats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det berörda året

8.2.4. Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 04/05 – Utgifter för administration)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik (nummer och benämning) | År n | År n+1 | År n+2 | År n+3 | År n+4 | År n+5 och följande budgetår | TOTALT |

Övrigt tekniskt och administrativt stöd |

- internt |

- externt |

Totalt tekniskt och administrativt stöd |

8.2.5. Kostnader för personal och därtill hörande kostnader som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av personal | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 och följande budgetår |

Fast anställda och tillfälligt anställda (XX 01 01) | 0,351 | 0,585 | 0,819 | 0,819 | 0,819 | 0,819 |

Personal som finansieras genom artikel XX 01 02 (extraanställda, nationella experter, kontraktsanställda etc.) (ange budgetrubrik) | 0,10116 | 0,40464 | 0,40464 | 0,40464 | 0,40464 | 0,40464 |

Totala kostnader för personal och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0.45216 | 0.98964 | 1.22364 | 1.22364 | 1.22364 | 1.22364 |

Beräkning – Tjänstemän och tillfälligt anställda |

I tillämpliga fall ska en hänvisning göras till punkt 8.2.1. |

Den standardlön för en tjänsteman eller tillfälligt anställd som avses i punkt 8.2.1 är 0,117 miljoner euro. |

Beräkning – Personal som finansieras genom art. XX 01 02 |

I tillämpliga fall ska en hänvisning göras till punkt 8.2.1. |

Den standardlön för en nationell expert som avses i punkt 8.2.1 är 0,05058 miljoner euro. |

8.2.6. Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) |

2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 och följande budgetår | 2009–2013 |

XX 01 02 11 01 – Tjänsteresor | 0,020 | 0,020 | 0,020 | 0,020 | 0,020 | 0,100 |

XX 01 02 11 02 – Konferenser och möten | 0,090 | 0,090 | 0,090 | 0,090 | 0,090 | 0,450 |

XX 01 02 11 03 – Kommittémöten[23] | 0,090 | 0,090 | 0,090 | 0,090 | 0,090 | 0,450 |

XX 01 02 11 04 – Studier och samråd |

XX 01 02 11 05 – Informationssystem |

2 Andra administrativa utgifter, totalbelopp (XX 01 02 11) | 0,200 | 0,200 | 0,200 | 0,200 | 0,200 | 1,000 |

3 Övriga utgifter av administrativ karaktär (specificera genom att ange budgetrubrik) |

Totala administrativa utgifter, utom personalkostnader och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,200 | 0,200 | 0,200 | 0,200 | 0,200 | 1,000 |

Beräkning – Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet |

20 tjänsteresor per år, till en kostnad av 1 000 euro per tjänsteresa, beräknas för produktgruppsutveckling, deltagande i möten med medlemsstater och andra miljömärkesprogram (Global Ecolabelling network). För varje år planeras 6 möten med en föreskrivande kommitté och förberedande möten för denna kommitté. Kostnaden för varje möte beräknas till 30 000 euro. |

Behovet av personalresurser och administrativa resurser ska täckas inom ramen för de anslag som i samband med den årliga anslagstilldelningen och med beaktande av budgetförutsättningarna kan beviljas det generaldirektorat som ansvarar för åtgärden.

[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1980/2000 av den 17 juli 2000 om ett reviderat gemenskapsprogram för tilldelning av miljömärke (http://ec.europa.eu/environment/ecolabel/pdf/regulation/001980_en.pdf)

[2] Livscykeltänkande ( Life cycle thinking – LCT) är en process där man tar hänsyn till, så långt det går, alla resurser som konsumeras och all miljö- och hälsopåverkan som är förknippad med livscykeln för en produkt (en vara eller en tjänst), exempelvis genom beaktande av resursutvinning, produktion, användning, transport, återvinning samt behandling och bortskaffande av avfall. Denna process bidrar till att man kan undvika att ”flytta över bördan” – i form av påverkan eller resurskonsumtion – mellan stadier i livscykeln, geografiska områden och problemområden för miljön och människors hälsa (t.ex. klimatförändring, sommarsmog, surt regn eller resursutarmning). Livscykelanalys ( Life Cycle Assessment – LCA) är den standardiserade kvantitativa metoden för sammanställning och utvärdering av insatser, produktion och potentiell miljöpåverkan för ett produktsystem under hela dess livscykel (ISO 14040 ff).

[3] (IPP) (KOM (2003) 302 slutlig).

[4] (Beslut nr 1600/2002/EG).

[5] http://ec.europa.eu/environment/ecolabel/revision_en.htm

[6] http://ec.europa.eu/environment/ecolabel/revision_en.htm

[7] Se http://ec.europa.eu/enterprise/eco_design/dir2005-32.htm

[8] EUT C , , s. .

[9] EUT C , , s. .

[10] EUT C , , s. .

[11] EUT C , , s. .

[12] EGT L 237, 21.9.2000, s. 1.

[13] EUT L 189, 20.7.2007, s. 1.

[14] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[15] EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

[16] Icke-differentierade anslag kallas nedan icke-diff .

[17] Utgifter som inte omfattas av kapitel xx 01 i den berörda rubrik xx.

[18] Utgifter som omfattas av artikel xx 01 04 i avdelning xx.

[19] Utgifter som omfattas av kapitel xx 01 utom artiklarna xx 01 04 eller xx 01 05.

[20] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[21] Ytterligare kolumner kan läggas till vid behov, dvs. om åtgärdens löptid är längre än 6 år.

[22] Det ska göras en hänvisning till den särskilda finansieringsöversikten för det eller de berörda genomförandeorganen.

[23] Ange vilken typ av kommitté som avses samt vilken kategori den tillhör.