23.2.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 45/33

---

Livslångt lärande som grundval för kunskap, kreativitet och innovation – Genomförande av arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”

P6_TA(2008)0625

Europaparlamentets resolution av den 18 december 2008 om livslångt lärande som grundval för kunskap, kreativitet och innovation –genomförandet av arbetsprogrammet ”Utbildning 2010” (2008/2102(INI))

(2010/C 45 E/06)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av artiklarna 149 och 150 i EG-fördraget,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 november 2007 med titeln ”Livslångt lärande som grundval för kunskap, kreativitet och innovation”, utkastet till rådets och kommissionens gemensamma lägesrapport 2008 om genomförandet av arbetsprogrammet ”Utbildning 2010” (KOM(2007)0703) och kommissionens kompletterande arbetsdokument (SEK(2007)1484),

—	med beaktande av det detaljerade arbetsprogrammet för uppföljningen av målen för utbildningssystemen i Europa (1) och de följande delrapporterna om framstegen i programmets genomförande,

—	med beaktande av rådets resolution av den 15 november 2007 om utbildning som en central drivkraft för Lissabonstrategin (2),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1720/2006/EG av den 15 november 2006 om inrättande av ett handlingsprogram för livslångt lärande (3),

—	med beaktande av rådets resolution av den 15 november 2007 om ny kompetens för nya arbetstillfällen (4),

—	med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 28 augusti 2007”Towards more knowledge-based policy and practice in education and training” (SEK(2007)1098),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (5),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/143/EG av den 15 februari 2006 om ytterligare europeiskt samarbete om kvalitetssäkring i den högre utbildningen (6),

—	med beaktande av Europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet (7),

—	med beaktande av sin resolution av den 13 november 2007 om idrottens roll i utbildningen (8),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (9),

—	med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2008 om vuxenutbildning: Det är aldrig för sent att lära (10),

—	med beaktande av sin resolution av den 23 september 2008 om Bolognaprocessen och studentrörligheten (11),

—	med beaktande av sin resolution av den 23 september 2008 om förbättrad kvalitet på lärarutbildning (12),

—	med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 13–14 mars 2008,

—	med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkande (A6-0455/2008) från utskottet för kultur och utbildning och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, och av följande skäl:

A.	EU försöker att senast 2010 bli världsledande när det gäller utbildningssystemens kvalitet, och bättre utbildningssystem är av yttersta vikt för ytterligare framsteg inom Lissabonprocessen.

B.	Det har gjorts framsteg i fråga om att öka universitetens oberoende och budgetansvar. Stödet till universiteten inom denna process måste öka.

C.	Systemen för undervisning och utbildning bör erbjuda lika möjligheter för kvinnor och män.

D.

För att Lissabonstrategin ska lyckas måste jämställdhetsdimensionen integreras i undervisnings- och utbildningspolitiken. Ett av Lissabonstrategins mål är att ta itu med ojämlikheterna mellan kvinnor och män på de europeiska arbetsmarknaderna, bland annat genom att uppnå en sysselsättningsgrad på 60 procent för kvinnor senast 2010.

E.	Medlemsstaterna måste driva fram en reform av sina nationella utbildningssystem genom samarbete och utbyte av god praxis.

F.	Enhetliga och omfattande strategier för livslångt lärande och redskap som parlamentet och rådet enats om bör användas konsekvent i syfte att uppnå Lissabonstrategins mål och stärka kunskapstriangeln.

G.	Det behövs behövs högre kvalifikationsnivåer i Europa, och kreativitet och innovation måste främjas på alla utbildningsplan.

H.	Man måste planera för framtida kunskapsbehov inom miljö- och samhällsfrågor, till exempel genom att klimatförändringar och andra miljöfrågor görs till övergripande ämnen som ingår i allt lärande.

I.	Läro- och kursplanerna bör bidra till den studerandes personliga utveckling genom att omfatta undervisning om mänskliga rättigheter och europeiska värderingar.

J.	Högkvalitatitva och effektiva utbildningssystemen med god tillgänglighet för medborgarna måste ses som ett politiskt mål av största vikt på EU-nivå.

K.	Teoretisk och praktisk utbildning måste alltid kopplas till de lokala och regionala möjligheterna, särdragen och behoven.

1.   Europaparlamentet välkomnar kommissionens ovannämnda meddelande av den 12 november 2007 och de förbättringar som det redogör för.

2.   Europaparlamentet noterar att åtgärder som avser teoretisk och praktisk utbildning alltid bör stödjas av kompletterande socioekonomiska åtgärder för att förbättra EU-medborgarnas levnadsstandard i stort.

3.   Europaparlamentet betonar behovet av att integrera migranter och minoriteter (särskilt romer) och att få med grupper med särskilda behov (främst kvinnor, funktionshindrade och äldre) på alla nivåer och på alla områden inom utbildningen. Migranter bör ges extra stöd, och etniska minoriteter och romer bör utbildas av personal som tillhör samma minoritet eller åtminstone talar deras modersmål.

4.   Europaparlamentet betonar idrottens betydelse i den allmänna utbildningen och yrkesutbildningen och behovet av att ge idrott en särskild ställning, till exempel genom att utöka gymnastiken och idrotten inom alla utbildningsformer, från förskolan till universitetet. Parlamentet anser att minst tre idrottslektioner per vecka bör föreskrivas i läroplanen och att det bör tillgängliggöras stöd för skolor för att om möjligt överträffa denna miniminivå.

5.   Europaparlamentet betonar familjens och den sociala miljöns betydelse för varje aspekt av utbildningen och yrkesutbildningen.

6.   Europaparlamentet konstaterar att utbildning är av avgörande betydelse för den sociala och personliga utvecklingen för både kvinnor och män. Parlamentet betonar därför betydelsen av att förbättra utbildningen och yrkesutbildningen som en grundläggande aspekt av jämställdhetssträvandena.

7.   Europaparlamentet beklagar att undervisningssystemen avskräcker kvinnor från att ta sig in på traditionellt manliga yrkes- och utbildningsområden, men välkomnar jämställdhetsfrämjande åtgärder och uppmanar medlemsstaterna att inrätta program som syftar till att ge kvinnor bredast möjliga arbetslivsorientering och senare stöd på arbetsmarknaden.

8.   Europaparlamentet understryker att kvinnors och mäns ojämlika möjligheter till livslångt lärande av hög kvalitet är ännu mer påtagligt på öar och i geografiskt och socialt missgynnade regioner. Parlamentet uppmanar därför till ökat stöd till utbildningsinitiativ inom ramen för regionalpolitiken.

9.   Europaparlamentet noterar att kvinnor fortfarande är underrepresenterade inom vissa studieområden, på alla nivåer, liksom inom forskningen. Parlamentet begär därför att det vidtas konkreta åtgärder för positiv särbehandling för att komma till rätta med situationen.

10.   Europaparlamentet konstaterar att studenter med avbrutna studier, särskilt unga mödrar, kan drabbas av diskriminering, och efterfrågar mer flexibla förhållningssätt som gör det lättare att återuppta studierna eller yrkesutbildningen efter barnafödsel och att kombinera studier med yrkes- och familjeliv.

11.   Europaparlamentet konstaterar att kursplanernas och undervisningens kvalitet måste förbättras generellt sett och att lärarnas sociala trygghet måste stärkas och att mer uppmärksamhet måste ägnas deras fortbildning och rörlighet.

12.   Europaparlamentet betonar att färdigheter i informations- och kommunikationsteknik och mediekunskap bör uppmuntras kraftfullt och rekommenderar att medieutbildning både ingår som en integrerad del av läroplanen på alla nivåer i skolan och att lärare och äldre personer erbjuds mediepedagogiska moduler.

13.   Europaparlamentet påpekar att man måste underlätta övergången mellan olika utbildnings- och yrkesutbildningssystem och mellan formellt, icke-formellt och informellt lärande.

14.   Europaparlamentet uppmanar rådet att övervaka hur varje medlemsstat tillämpar den europeiska utbildningspolitiken i praktiken. De nationella regeringarna bör på ett insynsvändligt sätt fastställa nationella mål på detta område samt införa lämplig lagstiftning och vidta lämpliga åtgärder för att se till att EU-standarderna hålls. De bör i synnerhet trygga tillämpningen av de instrument som antagits på EU-nivå, som exempelvis den ovan nämnda rekommendationen om nyckelkompetenser för livslångt lärande, den europeiska referensramen för kvalifikationer och Europass (13).

Förskola

15.   Europaparlamentet betonar att det behövs ökade resurser för bättre materiella förhållanden, bättre lokaler och löpande fortbildningsåtgärder för personalen, så att kvaliteten på förskoleutbildningen höjs, samt ökade investeringar. Allmän tillgång till förskoleutbildning av hög kvalitet är ett effektivt sätt att ge alla barn, särskilt barn från socialt missgynnade miljöer eller som tillhör minoriteter, tillgång till livslångt lärande.

16.   Europaparlamentet betonar vikten av att barnen utvecklar grundläggande kunskaper, lär sig sitt modersmål eller språket i det land de bor och lär sig läsa och skriva så tidigt som möjligt.

17.   Europaparlamentet menar att inlärning av ett andra språk bör inledas på detta tidiga stadium, men att barnets kontakter med språk i tidig ålder måste ske genom lek och utan tvång att prestera.

18.   Europaparlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att göra förskolan obligatorisk.

Grundskola och gymnasium

19.   Europaparlamentet betonar att man måste ägna särskild uppmärksamhet åt individer som kan komma att hoppa av skolan i ett senare skede om de inte får stöd. Man bör införa särskilda program och metoder för att minska avhoppen, och elever som trots allt hoppar av bör ges stöd och möjligheter att återintegreras i samhället och erbjudas utbildningsvägar som passar dem.

20.   Europaparlamentet understryker att grundskolan och gymnasiet bör ge eleverna redskap för självständigt, kreativt och innovativt tänkande samt göra dem till mediekritiska och självreflekterande medborgare.

21.   Europaparlamentet betonar vikten av att läro- och kursplanerna i varje medlemsstat innehåller kurser som syftar till att främja och utveckla barns kreativitet och innovativa anda.

22.   Europaparlamentet anser att läro- och kursplanerna och deras innehåll måste uppdateras regelbundet för att förbli relevanta, för att stärka företagarandans och frivilligarbetets stora betydelse och främja den personliga utvecklingen. Parlamentet betonar att samtliga medlemsstater måste lägga större vikt vid lärarutbildningen och ställa större medel till dess förfogande för att uppnå avgörande framsteg vid genomförandet av Lissabonstrategins mål inom ramen för arbetsprogrammet ”Utbildning 2010” och främja det livslånga lärandet inom EU.

23.   Europaparlamentet hyser övertygelsen att barn bör lära sig ett andra främmande språk så tidigt som möjligt.

24.   Europaparlamentet uppmuntrar barns inlärning av främmande språk från en tidig ålder och inbegripandet av undervisning i främmande språk i samtliga kursplaner i grundskolan. Parlamentet betonar att man för att detta mål ska nås måste ställa tillräckliga medel till förfogande för att anställa och utbilda lärare i främmande språk.

25.   Europaparlamentet menar att utveckling av elevernas personliga talanger, särskilda förmågor och naturliga förutsättningar måste vara ett viktigt mål på detta utbildningsstadium. Dessa färdigheter kan senare utgöra en grund för arbete och anställning.

26.   Europaparlamentet betonar att man måste ägna särskild uppmärksamhet både åt elever som inte har förvärvat eller inte förvärvar grundläggande kunskaper och åt särskilt begåvade elever, så att dessa på bästa sätt kan vidareutveckla sina färdigheter och talanger som ligger över genomsnittet.

27.   Europaparlamentet rekommenderar att medlemsstaterna väsentligt förbättrar kvaliteten på lärarnas akademiska och yrkesmässiga kvalifikationer, fort- och vidareutbildning och livslånga lärande.

28.   Europaparlamentet förespråkar eftertryckligen främjandet av en kontinuerlig och enhetlig fortbildning för lärare under hela yrkeslivet. Parlamentet rekommenderar att alla lärare bör ges möjlighet att regelbundet förbättra och uppdatera sina färdigheter, kvalifikationer och pedagogiska kunskaper.

29.   Europaparlamentet rekommenderar att man snarast möjligt inför undervisning i europeisk samhällskunskap i kursplanerna, så att en ny generation får utbildning i medvetenhet om europeiska värderingar på områden som mänskliga rättigheter, kulturell mångfald, tolerans, miljövård och klimatförändringar.

Yrkesförberedande utbildning

30.   Europaparlamentet noterar att den yrkesförberedande utbildningens kvalitet och attraktionskraft måste förbättras.

31.   Europaparlamentet påpekar att den yrkesförberedande utbildningen måste kopplas bättre både till den europeiska och den nationella ekonomin och dessutom integreras mer konsekvent i dessa för att utbildningsprocessen ska specialanpassas bättre till arbetsmarknaden.

32.   Europaparlamentet insisterar på att de studerandes och lärarnas rörlighet måste öka kraftigt (inte bara den geografiska rörligheten utan även rörligheten mellan yrkesförberedande och högre utbildning).

Högre utbildning

33.   Europaparlamentet anser att universitetens kursplaner bör moderniseras för att möta nuvarande och framtida samhällsekonomiska behov.

34.   Europaparlamentet rekommenderar att man vid högre utbildningsanstalter prioriterar utvecklingen av tvärvetenskapliga utbildningsprogram, dvs. program som omfattar fler vetenskapsgrenar, i syfte att utbilda specialister som är kompetenta att lösa de mest komplexa problemen i världen i dag.

35.   Europaparlamentet betonar att man bör försöka öka studenternas och elevernas intresse för ämnen och studier inom teknik, naturvetenskap och miljövård.

36.   Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på ett effektivt sätt främja partnerskap mellan universitet och företag och mellan universitet och många andra nationella, regionala eller lokala intressenter.

37.   Europaparlamentet konstaterar att samarbetet mellan europeiska institutioner för högre utbildning måste stärkas kraftigt och att man bör göra det så lätt som möjligt att överföra kvalifikationer.

38.   Europaparlamentet påpekar att universitetslärarnas och -föreläsarnas arbete måste uppdateras kontinuerligt, liksom de använda programmen, ämnena och arbetsmetoderna.

39.   Europaparlamentet föreslår att Europeiska institutet för innovation och forskning ska kopplas till Bolognaprocessen och beaktas i samband med reformen av den europeiska högre utbildningen.

40.   Europaparlamentet rekommenderar eftertryckligen medlemsstaterna att öka rörligheten bland studerande och lärare, inklusive rörligheten mellan länder, studieprogram och vetenskapsgrenar. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att den ovan nämnda europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet genomförs, i syfte att skapa ett verkligt europeiskt område för livslång utbildning och fortbildning och främja ekonomiskt, socialt och regionalt samarbete.

Livslångt lärande

41.   Europaparlamentet anser att man konsekvent bör uppmuntra arbetsgivarna att anordna utbildning och fortbildning för sina anställda och ge dem incitament att göra det möjligt för lågutbildade arbetstagare att delta i program för livslångt lärande.

42.   Europaparlamentet konstaterar att man bör ägna särskild uppmärksamhet åt långtidsarbetslösa, människor från missgynnade sociala bakgrunder, människor med särskilda behov, ungdomar som tidigare varit intagna på ungdomsvårdsskola och före detta interner.

43.   Europaparlamentet betonar att framför allt kvinnor bör uppmuntras att delta i utbildning och fortbildning och att man måste erbjuda och främja särskilda program för kvinnors livslånga lärande.

44.   Europaparlamentet betonar att lågutbildade och äldre arbetstagare bör ges särskilt stöd och incitament för att delta i program för livslångt lärande.

45.   Europaparlamentet begär att man inom vuxenutbildningen och programmen för livslångt lärande ägnar särskild uppmärksamhet åt de grupper av människor som är mest missgynnade på arbetsmarknaden, framför allt ungdomar och kvinnor, särskilt på landsbygden, samt äldre personer.

46.   Europaparlamentet begär att man tar hänsyn till att föräldrautbildning för kvinnor och män är av avgörande betydelse för människors välbefinnande, fattigdomsbekämpande och social sammanhållning. Därför bör det inrättas mångsidiga utbildningsprogram för livslångt lärande och fortbildning för för föräldraskapslärare inom ramen för utbildning och lärande.

47.   Europaparlamentet betonar att kunskaper och kvalifikationer som förvärvats genom livslångt lärande borde vara mycket mer allmängiltiga och lättare att värdesätta och anser därför att man måste driva på genomförandet av den ovan nämnda europeiska referensramen för kvalifikationer och Europass som instrument för att främja livslångt lärande.

48.   Europaparlamentet anser att såväl de europeiska som de nationella myndigheterna bör öka sin finansiering av åtgärder för att främja rörlighet på alla stadier av det livslånga lärandet.

49.   Europaparlamentet kräver att fördelarna med den ovan nämnda Europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet erkänns, används och omsätts i praktiken av medlemsstaterna och att kommissionen granskar medlemsstaternas genomförande.

50.   Europaparlamentet insisterar på att alla studerande och arbetstagare med familj bör garanteras så många sociala tjänster och stödinrättningar som möjligt (t.ex. barnomsorg).

51.   Europaparlamentet anser att frivilligarbete bör integreras och erkännas vid genomförandet av arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”.

52.   Europaparlamentet anser att utbyte av synsätt och ömsesidig undervisning och lärande i olika åldersgrupper bör uppmuntras.

53.   Europaparlamentet betonar att programmen för livslångt lärande måste stödja företagaranda och göra det möjligt för människor att starta små och medelstora företag samt bemöta såväl samhällets som ekonomins behov.

54.   Europaparlamentet påpekar att man bör inrätta tjänster för rådgivning om livslångt lärande och information till studerande i alla åldersgrupper, för att stödja ovannämnda mål.

*

* *

55.   Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

---

(1)  EGT C 142, 14.6.2002, s. 1.

(2)  EUT C 300, 12.12.2007, s. 1.

(3)  EUT L 327, 24.11.2006, s. 45.

(4)  EUT C 290, 4.12.2007, s. 1.

(5)  EUT C 111, 6.5.2008, s. 1.

(6)  EUT L 64, 4.3.2006, s. 60.

(7)  EUT L 394, 30.12.2006, s. 8.

(8)  EUT C 282 E, 6.11.2008, s. 131.

(9)  EUT L 394, 30.12.2006, s. 10.

(10)  Antagna texter, P6_TA(2008)0013.

(11)  Antagna texter, P6_TA(2008)0423.

(12)  Antagna texter, P6_TA(2008)0422.

(13)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 2241/2004/EG av den 15 december 2004 om en enhetlig gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter (Europass) ( EUT L 390, 31.12.2004, s. 6 ).

---