6.8.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 184/30

A.

Kommissionen har lovat att ta full hänsyn till de synpunkter som parlamentet framfört i sina resolutioner om Lissabonstrategin, särskilt dess resolution om globaliseringen av den 15 november 2007.

B.

Parlamentet har i sina tidigare resolutioner visat sitt starka stöd för Lissabonstrategin, och har särskilt välkomnat den förnyade fokuseringen på strategin för tillväxt och sysselsättning.

C.

Det finns ett starkt samband mellan ekonomisk tillväxt, sysselsättning, kampen mot fattigdom samt social integration.

D.

Europeiska unionen och medlemsstaterna har ett gemensamt ansvar för att ta sig an utmaningarna, möjligheterna och medborgarnas osäkerhet i samband med globaliseringen. EU måste ta sitt politiska ansvar som global aktör samt bidra till att forma en hållbar utveckling i världen i globaliseringens tidevarv, så att människor i hela världen kan utnyttja de möjligheter som globaliseringen erbjuder.

E.

Den inre marknaden är ett viktigt och effektivt redskap för att utveckla en dynamisk och konkurrenskraftig kunskapsbaserad ekonomi och stödja Europas konkurrensläge på den globala marknaden, för att förbättra EU-medborgarnas livskvalitet.

F.

I linje med mandatet för parlamentets samordningsgrupp för Lissabonstrategin och med hänsyn till andra parlamentsutskotts behörigheter, kommer den här resolutionen inte att behandla pågående lagstiftningsärenden och samrådsförfaranden.

1.

Europaparlamentet understryker än en gång hur viktigt det är att med kraft genomföra Lissabonstrategin, varvid man måste betona sambanden mellan ekonomiska, sociala och miljöanknutna framsteg för att skapa en hållbar ekonomi som är dynamisk och innovativ.

2.

Europaparlamentet anser att Europas ekonomiska utveckling och framtida välstånd beror på hur väl man lyckas skapa bättre villkor för hållbar tillväxt och skapandet av arbetstillfällen och reagera på möjligheterna och utmaningarna i form av globalisering, demografiska förändringar och globala miljöhot. Europeiska unionens gemensamma redskap är den förnyade Lissabonstrategin och de integrerade riktlinjerna.

3.

Europaparlamentet anser att för att kunna garantera att den förnyade Lissabonstrategin blir framgångsrik är det också nödvändigt att förbättra Europas tillväxt och övervinna den otillräckliga inhemska efterfrågan, som måste åstadkommas via inkomstökningar som är kopplade till produktivitetsökningar och ökad sysselsättning.

4.

Europaparlamentet konstaterar att Europeiska unionen står inför många utmaningar framöver: en befolkning som kommer att börja minska runt 2020, ökat ekonomiskt tryck från globala konkurrenter, höjda energipriser, klimatförändringar och social ojämlikhet. Europa måste anta dessa utmaningar genom rätt avvägning mellan olika politikområden.

5.

Europaparlamentet konstaterar att Lissabonstrategin utvecklas positivt men att det alltjämt finns brister i genomförandet och att förståelsen är låg för att den europeiska utvecklingsprocessen, på väg mot större tillväxt och fler nya arbetstillfällen, tillräcklig social trygghet och adekvat miljöskydd, ännu inte är immun mot kriser.

6.

Europaparlamentet påpekar att som världens största exportör och importör av varor, världens största tjänsteexportör, världens näst största mål och källa för utländska direktinvesteringar, är Europeiska unionen en av de stora vinnarna i den öppna världsekonomin. I denna roll har Europeiska unionen ett viktigt ansvar för att ta itu med globala frågor.

7.

Europaparlamentet välkomnar Lissabonprocessens globala dimension och konstaterar att Lissabonstrategin är ett europeiskt svar på de möjligheter och risker som globaliseringen utgör. Parlamentet betonar i detta sammanhang särskilt det förbättrade transatlantiska samarbetet och det förbättrade samarbetet med andra viktiga aktörer, såsom Kina, Indien, Brasilien och andra ekonomiska regioner i världen.

8.

Europaparlamentet efterlyser överenskomna bestämmelser och överenskommen praxis inom världshandeln, som är kompatibla med millennieutvecklingsmålen och med ansvaret för att leda kampen mot klimatförändringen och för att främja människors hälsa. Europaparlamentet uppmanar av princip till åtgärder för att bekämpa protektionismen både inom och utanför Europeiska unionen, och uppmanar till ytterligare avregleringar av handeln genom Doharundan.

9.

Parlamentet framhåller det obestridliga värdet av en konsekvent stabilitets- och tillväxtpolitik och vikten av makroekonomisk stabilitet, eftersom detta är den källa till förtroende som är en nödvändig förutsättning för att målen i Lissabonstrategin ska kunna uppnås. I den makroekonomiska stabilitetens intresse måste produktivitetsökningar gå hand i hand med en rättvisare fördelning och en starkare social sammanhållning. I detta sammanhang vill parlamentet framhålla uppmaningen att inkomsterna ska öka i takt med produktivitetsökningen på medellång sikt.

10.

Europaparlamentet understryker – precis som kommissionen – att medlemsstaternas ekonomier är starkt beroende av varandra, och att behovet av en gemensam reformagenda är som störst inom euroområdet.

11.

Europaparlamentet framhåller att det är av allra största vikt att garantera stabiliteten på finansmarknaderna, och noterar att krisen på huslånemarknaden nyligen visar hur viktigt det är att Europeiska unionen utvecklar tillsynssystem för att förbättra insynen och stabiliteten på finansmarknaderna och ge konsumenterna ett bättre skydd. Nuvarande system och instrument för tillsyn i Europa måste utvärderas i nära samråd med parlamentet, och denna utvärdering måste utmynna i tydliga rekommendationer om hur man kan förbättra det finansiella systemets stabilitet och dess förmåga att garantera trygg finansiering på lång sikt för Europas företag.

12.

Europaparlamentet framhåller att subsidiariteten är viktig, så att medlemsstaterna kan anpassa gemensamt överenskommen politik rörande både trygghet och flexibilitet till praxis och traditioner på sina nationella arbetsmarknader.

13.

Europaparlamentet erinrar om att sammanhållningspolitiken är en grundprincip i fördragen och ett verktyg för att uppnå Lissabonstrategin mål för tillväxt och sysselsättning, med tanke på att upp till 75 procent av sammanhållningspolitikens anslag öronmärkts för innovationer och för Lissabonstrategins mål. Hävstångskraften hos sammanhållningspolitiken i allmänhet och sammanhållnings- och strukturfonderna i synnerhet måste utnyttjas för att förverkliga Lissabonstrategin på regional nivå och resultaten av denna process måste övervakas noga regionalt och lokalt. Vidare anser parlamentet att dagens gynnsamma ekonomiska utveckling bör sporra till ytterligare reformer och framhåller vikten av att undersöka vilka effekter som Lissabonstrategins genomförande på regional nivå har under 2008, eftersom det blir det första år för vilket man kan utvärdera de preliminära resultaten av sammanhållningspolitikens öronmärkning av resurser.

14.

Europaparlamentet anser att vetenskaplig och teknisk forskning utgör en av nyckelfaktorerna i Lissabonstrategin. Parlamentet är överens om att det är av yttersta vikt att få fart på forskning och utveckling (FoU) och att medlemsstaterna bör vidta ytterligare åtgärder för att uppfylla sina mål avseende investeringar i FoU för 2010 genom att ange hur de nationella målen avseende investeringar i FoU fram till 2010 ska uppfyllas och hur deras FoU-strategier kommer att bidra till att förverkliga ett europeiskt forskningsområde. Parlamentet betonar att den nödvändiga omvandlingen till en energieffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp och som också baseras på förnybara energikällor, genom utveckling och tillämpning av ny teknik kommer att innebära många olika möjligheter för Europeiska unionen och noterar de enorma möjligheter som Europas ekonomi erbjuds genom utvecklingen och tillämpningen av ny teknik och nya tjänster som kommer att medverka till minskningen av världsekonomins beroende av fossila bränslen. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens förslag om att lansera begreppet en ”femte frihet” – friheten till kunskap – som ett komplement till de fyra friheterna avseende fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital samt förslaget om att lägga samman EU:s och medlemsstaternas FoU-resurser för att garantera att de utnyttjas effektivare.

15.

Europaparlamentet välkomnar initiativ och investeringar inom industri- och forskningspolitiken på senare tid och ser inrättandet av Europeiska tekniska institutet och det nyligen gjorda initiativet Galileo som effektiva sätt att kombinera behovet av tekniska innovationer med näringslivets forskningsinsatser. Parlamentet välkomnar de europeiska programmen för globala system för satellitnavigering (Galileo och Egnos) som nyckelprojekt inom EU, och understryker programmens fördelar för ekonomin och den offentliga sektorn samt nyttan av de nya tjänster och marknader som dessa erbjuder.

16.

Europaparlamentet anser att det behövs expertnätverk för att säkra Europas ledande position inom ekonomi och teknik. Medlemsstaterna och regionerna bör stödja utvecklingen av kompetenskluster och uppmuntra åtgärder som ökar konkurrensen och samarbetet mellan dem, för att ytterligare stärka innovationskulturen. Parlamentet anser att kommissionen, medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter bör vidta ytterligare åtgärder för att aktivt stödja tätare samarbete mellan myndigheter, forskningsinstitut, universitet och näringsliv.

17.

Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att Europas företag, medborgare och myndigheter framgångsrikt fullbordar sin omvandling till den digitala tidsåldern och verkligen förverkligar det kunskapsbaserade samhälle och den kunskapsbaserade ekonomi som efterlyses i Lissabonstrategin. Det är också viktigt att vidareutveckla vetenskap och teknik i människors vardagsliv samt främja ett kunskapssamhälle med plats för alla.

18.

Europaparlamentet uppmanar enträget medlemsstaternas regeringar och deras regionala förvaltningar, som är de största arbetsgivarna, köparna och tjänsteleverantörerna på den inre marknaden, att driva på innovationerna genom att inrätta pilotmarknader för innovativa varor och tjänster.

19.

Europaparlamentet noterar att små och medelstora företag spelar en avgörande roll när det gäller att skapa nya arbetstillfällen och utnyttja nya forskningsresultat. Parlamentet stöder helhjärtat kommissionens förslag om en ”lag om småföretag” (Small Business Act) som ett verktyg för att skapa möjligheter för små och medelstora företag och uppmuntra dem att omfatta principen ”tänk smått först” samt för utveckling av ett övergripande politiskt angreppssätt för att frigöra tillväxtpotentialen i varje stadium under de små och medelstora företagens livscykel.

20.

Europaparlamentet understryker potentialen för att hjälpa de små och medelstora företagen genom att minska deras regelbörda, förbättra deras tillgång till offentliga kontrakt och utveckla förmånligare villkor för finansiering och exploatering av innovationer.

21.

Europaparlamentet inser att innovativ teknik snabbare måste omsättas i nya produkter och tjänster inom Europeiska unionen. Därför ställer sig parlamentet bakom kommissionen när den efterlyser en ”kunskapstriangel” bestående av forskning, utbildning och innovationer. Parlamentet förväntar sig att det kommer att göras flera, ändamålsenliga investeringar i nya färdigheter, livslångt lärande och moderna utbildningssystem.

22.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att minska regelbördan och arbeta för bättre lagstiftning, och uppmuntrar medlemsstaterna att vidta liknande åtgärder, utan att riskera medborgarnas rätt till deltagande och konsumentskyddet. Parlamentet förväntar sig att rådet och kommissionen fullgör sina åtaganden enligt det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (2). Parlamentet konstaterar samtidigt med stor oro att ett antal viktiga lagstiftningsförslag från kommissionen på senare tid har lagts fram utan föregående konsekvensbedömningar eller utan en riktig utvärdering av effekterna av tidigare lagstiftning inom samma område.

23.

Europaparlamentet understryker i detta sammanhang att det behövs ett nytt övergripande angreppssätt inom politiken för externa förbindelser och handelspolitiken, vilket koncentreras på en global harmonisering av bestämmelser och standarder samt regleringssamarbete. Europa måste maximera sin potential som språngbräda för företag som ger sig ut på världsmarknaden och som en attraktiv plats för investerare. Parlamentet kräver dessutom att alla EU:s bilaterala eller regionala handelsavtal som är föremål för förhandling ska innehålla bestämmelser som är möjliga att genomdriva avseende tillämpningen av centrala arbetsnormer och andra aspekter av rimliga arbetsförhållanden samt multilaterala miljöstandarder.

24.

Europaparlamentet upprepar återigen att man är övertygad om att det kommer att bli avgörande med en mer inkluderande modell för ekonomiskt beslutsfattande om man ska kunna skapa ett samhälle som reagerar på förändringar. Parlamentet påminner om slutsatserna från Europeiska rådets vårmöte 2005 där det underströks att en hög nivå på det sociala skyddet var centralt för Lissabonstrategin. Det är oacceptabelt att människor lever under fattigdomsgränsen och i socialt utanförskap. Parlamentet bekräftar att alla medborgare i Europa bör ha tillgång till ett ordentligt jobb och rimliga livsvillkor, även efter pensioneringen. Parlamentet stöder ytterligare åtgärder för att stärka politiken för bekämpning av fattigdom och socialt utanförskap; detta för att man ska kunna anta en helhetsstrategi som ska ge nya och nödvändiga impulser till målet att utrota fattigdomen till 2010 och för att alla EU-medborgare ska kunna utnyttja sina grundläggande rättigheter. Parlamentet framhåller att inkluderandet av Europeiska unionens stadga för de grundläggande rättigheterna i Lissabonfördraget är rättsligt bindande. Parlamentet begär ett åtagande, senast vid Europeiska rådets vårmöte 2008, om att genomföra en ambitiös social agenda med påtagliga effekter för Lissabonstrategins framgång.

25.

Med tanke på att social och territoriell sammanhållning är en av den inre marknadens grundläggande aspekter, upprepar Europaparlamentet hur viktigt det är att öka medborgarnas förtroende genom att främja sociala mål och miljömål som delas av medlemsstaterna, t.ex. arbetstillfällen av hög kvalitet, lika möjligheter och skydd för hälsa och miljö, samtidigt som man respekterar den kulturella mångfalden i Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU fyller sin skyddande funktion inom dessa områden och att medlemsstaterna avhåller sig från regleringskonkurrens.

26.

Europaparlamentet anser att transportsektorn måste integreras ytterligare i Lissabonstrategin. Parlamentet insisterar på att hållbara transporter, logistik och utvecklingen av transeuropeiska nät prioriteras inom ramen för de nya integrerade politiska riktlinjerna, och uppmanar medlemsstaterna att se till att de nationella planer som läggs fram vid det kommande vårmötet med Europeiska rådet återspeglar dessa prioriteringar.

27.

Europaparlamentet framhåller att en väl fungerande inre marknad, en högt kvalificerad arbetsstyrka, en välbalanserad social marknadsekonomi och demokratisk stabilitet är Europas starkaste konkurrensfördelar. För investerare från tredjeländer erbjuder den inre marknaden fördelar som lika villkor och fri rörlighet. Dock bör tillträde till den inre marknaden åtföljas av att tredjeländer med utvecklade ekonomier eller tillväxtekonomier visar en liknande öppenhet gentemot EU-investerare. Dessutom måste vi skapa bästa möjliga ramvillkor för europeiska företag genom bland annat bättre lagstiftning, god samhällsstyrning, sund och rättvis konkurrens, effektiva riskkapitalmarknader och kommersiellt utnyttjande av forsknings- och innovationsresultat.

28.

Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att placera Europeiska unionens konkurrenskraft i centrum för sin politik och att prioritera den inre marknadens fullbordan, framför allt genom att se till att direktiven om den inre marknaden genomförs i rätt tid och på lämpligt sätt och avlägsna omotiverade hinder för tillträde till nationella marknader. Dock vill parlamentet påminna om att inrättandet av den inre marknaden grundades på konkurrens, samarbete och solidaritet, vilket fortfarande är grundläggande förutsättningar för den inre marknadens framgång på 2000-talet. Parlamentet betonar att den inre marknaden måste utvecklas genom regler för rättvis konkurrens, effektiva skattesystem och sociala skyddsnät samt en hög nivå på konsumentskyddet.

29.

Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att fullborda den inre marknaden och genomföra de nödvändiga reformerna, och uppmanar medlemsstaterna att stödja de åtgärder som fortfarande krävs för att skapa en inre marknad för tjänster, inklusive finansiella tjänster, och se till att deras nationella lagstiftare uppmuntrar nya tjänsteleverantörer och produkter, samtidigt som lika villkor och adekvat insyn samt rättslig säkerhet för individuella investerares intressen garanteras. Parlamentet anser att nya politiska initiativ för att fullborda den inre marknaden i högre grad bör utgå från en analys av hur dessa initiativ inverkar på olika marknader, ekonomiska sektorer och miljön samt det sociala området.

30.

Europaparlamentet understryker behovet av en adekvat nivå på skyddet för immateriella rättigheter, och stöder initiativet att inrätta ett ekonomiskt överkomligt, säkert och effektivt patentsystem som kan erbjuda incitament till investeringar och forskningssatsningar samt främja innovationskapaciteten, särskilt hos små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar alla tre institutionerna att arbeta tillsammans mot politisk enighet om en verklig förbättring av patentsystemet, som kan gynna medborgarna genom nya produkter och tjänster till överkomliga priser.

31.

Europaparlamentet konstaterar att marknadsbaserade styrmedel omfattar ett stort antal politiska verktyg som allt oftare används för att uppnå miljömål. Parlamentet anser att marknadsbaserade styrmedel som skatter, avgifter och utsläppshandel kan främja en effektiv fördelning av naturresurserna och på så vis bidra till att uppnå målen i Lissabonstrategin.

32.

Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt avseende fördelarna med en skatteväxling från skatt på arbete till skatt på miljöförstöring, då detta är ett effektivt sätt att ta sig an både miljö- och sysselsättningsfrågor. Skattebördan på arbete måste minska om det ska skapas nya arbetstillfällen och den svarta sektorn ska kunna bekämpas.

33.

Europaparlamentet konstaterar att målen säker energiförsörjning och att garantera EU:s medborgare tillgång till hållbar mobilitet och energi till överkomliga och rättvisa priser kan uppnås genom samma strategi som för ett ambitiöst klimatskydd.

34.

Europaparlamentet uppmanar följaktligen kommissionen att konsekvent och snabbt genomföra besluten från Europeiska rådets vårmöte 2007 och att verkligen prioritera förnybar energi och energieffektivitet inom en gemensam energipolitik.

35.

Europaparlamentet påpekar att det är en viktig uppgift för Europeiska unionen och övriga industriländer att ställa om till en ekonomi med låg energiintensitet baserad på förnybara energikällor. Ett effektivt sätt att gripa sig an detta är att tillämpa teknik som redan finns till hands, något som dock kräver djärva politiska genomförandeåtgärder, bland annat incitament och multilateralt överenskomna sanktioner mot länder som inte är beredda att ta sin del av ansvaret. Parlamentet betonar att den nödvändiga omvandlingen till en hållbar ekonomi med låg energiintensitet och låga koldioxidutsläpp genom utveckling och tillämpning av ny teknik kommer att innebära många olika möjligheter för Europeiska unionen.

36.

Europaparlamentet betonar hur viktig transportpolitiken är för att bekämpa klimatförändringen och tar hänsyn till ett bredare spann av miljöfrågor. Parlamentet efterlyser en politik som leder till en minskning av onödig trafik genom en rad olika åtgärder samt en ordentlig strategisk miljökonsekvensutredning av de transeuropeiska transportnäten.

37.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt bygga ut de sammanlänkade och driftskompatibla transeuropeiska transportnäten, med särskild hänsyn till behoven i de nya medlemsstaterna, inom ramen för en effektiv, hållbar och miljöanpassad transportpolitik. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att använda sig av en lämpligt avvägd politik för att fullt ut exploatera potentialen hos miljöanpassade, intelligentare transportsystem och tekniska innovationer.

38.

Europaparlamentet framhåller därför att det är avgörande att man ser till att efterfrågan på logistiktjänster i framtiden är förenlig med mindre miljöpåverkan och lägre utsläpp av växthusgaser. Hållbara transporter är beroende av att politiska beslutsfattare på europeisk, nationell och regional nivå kan erbjuda transportköparna, transportörerna och fordonstillverkarna effektiva incitament för att fortsätta sina ansträngningar att skapa en mer miljöanpassad logistikmarknad.

39.

Europaparlamentet konstaterar att EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning har haft positiva effekter, men påpekar samtidigt att inte alla EU-medborgare har gynnats av denna. För att möta globaliseringen och den utmaning som demografiska förändringar utgör är det av yttersta vikt att ge människor de färdigheter och möjligheter som de behöver, så att fler människor kan komma ut på arbetsmarknaden och arbete kan bli en faktisk möjlighet för alla, särskilt genom riktade åtgärder till de människor som finns allra längst bort från arbetsmarknaden.

40.

Europaparlamentet betonar att rådet, för att kunna garantera fri rörlighet och rörlighet på arbetsmarknaden, utan dröjsmål måste anta direktiven om organisering av arbetstiden, arbetsvillkor för tillfälligt anställda och överföring av pensionsrättigheter samt snarast revidera rådets direktiv 94/45/EG av den 22 september 1994 om inrättandet av ett europeiskt företagsråd (3). Parlamentet betonar att om man avlägsnar hindren för rörlighet på den europeiska arbetsmarknaden, kommer det att leda till bättre skydd för den europeiska arbetskraften. Europeiska unionen måste anstränga sig för att förklara för medborgarna vilka fördelar det ger med en politik som effektivt kombinerar utvidgning, integration, solidaritet och rörlighet för arbetstagarna.

41.

Europaparlamentet upprepar att Europa inte har råd med den nuvarande höga arbetslösheten. Den europeiska sociala modellen kommer inte att förbli opåverkad av de pågående omvälvningarna över hela världen. För att kunna anta den demografiska utmaningen och säkerställa hållbara offentliga finanser måste EU fortsätta att reformera arbetsmarknaderna och välfärdssystemen, så att man stärker incitamenten för att arbeta och ger människor de möjligheter och färdigheter som krävs för att bemästra förändringarna och lättare komma tillbaka till ett avlönat arbete. För att behålla sin konkurrenskraft på världsscenen måste Europeiska unionen genomföra en mängd reformer. Det förtroende mellan företag och anställda som krävs för detta kommer att öka i takt med att den sociala dialogen intensifieras. Parlamentet betonar hur viktigt det är att genomföra de överenskomna flexicurity-principerna på ett allsidigt och balanserat sätt, både för arbetstagare och arbetsgivare.

42.

Europaparlamentet poängterar att flexibelt arbete är något som både arbetsgivare och arbetstagare i allt högre grad efterlyser, och stöder antagandet av en välavvägd uppsättning gemensamma principer för flexicurity. Parlamentet påminner om att utbildning, kvalifikationer och fortbildning ingår i en politik för goda anställningar, och att barnomsorg måste betraktas som en av förutsättningarna för att öka deltagandet på arbetsmarknaden, särskilt kvinnornas deltagande. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att integrera dessa gemensamma principer i sina samråd med arbetsmarknadens parter om de nationella reformprogrammen, och betonar vikten av åtgärder för att underlätta kombinationen av yrkesarbete och privatliv, främjande av lika möjligheter för alla, utbildning och omskolning, en aktiv arbetsmarknadspolitik, adekvat socialt skydd och undanröjandet av uppdelningen av arbetsmarknaden med hjälp av anställningsrättigheter som gäller för alla arbetstagare.

43.

Europaparlamentet inser att flexibla, mobila, trygga och väl fungerande arbetsmarknader bidrar till social integration genom att det skapas sysselsättningsmöjligheter för alla samhällsgrupper. Därför uppmanar parlamentet medlemsstaterna att utvärdera och förbättra arbetsmarknadslagstiftningen och investera i utbildning, livslångt lärande och aktiv arbetsmarknadspolitik för att skapa bäst möjliga förutsättningar för hög sysselsättning och god arbetskraftsrörlighet. Europaparlamentet betonar att man måste öka ungdomars grundläggande kunskaper för att minska avhopp från skolan, minska antalet osäkra anställningar samt förbättra integrationen för alla inom det sociala livet och på arbetsmarknaden. Inom ramen för 2000-talets informationssamhälle och kunskapsbaserade ekonomi är den digitala integrationen av yttersta vikt, särskilt för de missgynnade, de äldre samt boende i avlägsna områden på landsbygden.

44.

Europaparlamentet konstaterar med oro trenden mot vidgade inkomst- och förmögenhetsklyftor i medlemsstaterna. Sådana trender måste vändas genom lämpliga åtgärder på nationell nivå och gemenskapsnivå för att skapa ett mer sammanhållet samhälle och för att se till att medborgarna upplever att de gynnas av tillväxten.

45.

Europaparlamentet noterar att vissa medlemsstater har infört minimilöner och tror att andra medlemsstater kan dra lärdom av att studeras deras erfarenheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera förutsättningarna för allas sociala och ekonomiska deltagande och att särskilt se till att det finns regleringar gällande t.ex. minimilöner eller andra rättsliga och allmänt bindande arrangemang eller kollektivavtal i enlighet med nationell sedvänja som gör det möjligt för heltidsanställda att leva ett drägligt liv på sin lön.

46.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till ett Lissabonprogram för gemenskapen 2008–2010 eftersom det föreslår ett bättre prioriterat program med endast tio nyckelmål som ska uppnås under perioden 2008–2010. Dock understryker parlamentet att Lissabonstrategins största möjlighet ligger i att sammanföra olika reformbehov och ekonomiska instrument, miljöinstrument och sysselsättningsinstrument i en enda reformagenda. Därför uppmanas kommissionen att hålla fast vid denna övergripande och integrerande sammansättning av politikområden, och inte lösa upp den genom att övergå till isolerade politiska åtgärder.

47.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar att minska byråkratin, särskilt med syftet att hjälpa små och medelstora företag samt förbättra utvärderingen av lagstiftningens effekter. Samtidigt är det beklagligt att parlamentet och kommissionen ännu inte har kommit fram till en överenskommelse om vilken typ av konsekvensbedömning som krävs. I detta sammanhang upprepar parlamentet sin uppmaning att genomföra oberoende, externa kontroller av konsekvensutvärderingarna.

48.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens mål att minska företagens administrativa bördor. Parlamentet ser fram emot att ta del av konkreta uppgifter om hur det går med uppnåendet av detta mål samtidigt som villkoren för god förvaltning upprätthålls. Alla nivåer i den offentliga sektorn kan medverka till att nå detta mål, och bör därför bli engagerade i de politiska besluten inom detta område. I samband med minskningen av byråkratin och förenklingen av gemenskapslagstiftningen efterlyser Europaparlamentet en tydlig övervakning, med syftet att slå fast i vilken utsträckning som det handlingsutrymme som gemenskapens rättsakter erbjuder faktiskt utnyttjas av medlemsstaterna när rättsakterna införlivas för att beakta nationella specifika förhållanden och innovationsflaskhalsar.

49.

Europaparlamentet anser att det är medlemsstaterna tillsammans med intressenter på nationell, regional och lokal nivå som är huvudaktörer när det gäller att uppnå målen i Lissabonstrategin. Parlamentet understryker att det är de länder som är öppna för extern konkurrens, genomför reformer samt eftersträvar budgetbalans och offentliga och privata investeringar av hög kvalitet som har haft den starkaste tillväxten och har skapat de flesta arbetstillfällena. Parlamentet beklagar att Lissabonstrategin fortfarande knappast är märkbar i den nationella politiken i många medlemsstater. Det är viktigt att mobilisera alla intressenter för att kunna garantera att den verkligen genomförs. Parlamentet anser särskilt att en djupare involvering av arbetsmarknadens parter, nationella parlament, regionala och lokala myndigheter samt civilsamhället kommer att förbättra Lissabonstrategins resultat och höja temperaturen i den offentliga debatten om lämpliga reformer. Parlamentet stöder kommissionens förslag till medlemsstaterna att fördjupa samarbetet med nationella och regionala parlament och att anordna årliga diskussioner om de nationella reformprogrammens genomförande.

50.

Europaparlamentet betonar hur viktigt engagemanget hos regionala och lokala myndigheter och intressenter är både för resultatens omfattning och för hur innovativa de blir. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs och regionkommitténs stora intresse för att följa utvecklingen av Lissabonstrategin.

51.

Europaparlamentet påminner om att de integrerade riktlinjerna är ett viktigt samordningsinstrument och en gemensam ram för olika medlemsstater när de genomför sina nationella reformagendor. Analyser och feedback från medlemsstaterna visar att riktlinjerna fungerar, men att det ändå behövs förbättringar när det gäller anpassningen till nya förutsättningar för ekonomin och sysselsättningen samt uppföljningen, det vill säga vid riktmärkningen av medlemsstaterna. Parlamentet efterlyser ett mer heltäckande angreppssätt vid tillämpning och införande av indikatorer och mål

52.

Europaparlamentet välkomnar de länderrapporter som kommissionen utarbetar, men efterlyser ändå ett mer systematiskt angreppssätt som belyser både framgångar och misslyckanden. Parlamentet stöder kommissionens förslag om att införa särskilda ”punkter att bevaka” som en del av den multilaterala övervakningen. Detta kan även utnyttjas för att få den nationella politiken att reagera på ett mer adekvat sätt.

53.

Europaparlamentet anser att bristen på ordentlig kontroll är ett allvarligt hinder för att kunna göra väl underbyggda politiska val. I detta sammanhang skulle man i mycket högre grad kunna utnyttja den expertis och kunskap som finns inom EU:s decentraliserade organ inom deras respektive behörighetsområden.

54.

Därför välkomnar Europaparlamentet Europeiska rådets beslut från 2006 att avhjälpa bristen på kontrolluppgifter och låta regionkommittén utarbeta sin studie för kontroll av strategin för tillväxt och sysselsättning, vilket involverar 104 regioner och städer inom EU som ger sin uppfattning om Lissabonstrategins genomförande – en studie som kommer att presenteras vid Europeiska rådets vårmöte 2008. Denna studie visar huruvida öronmärkningen av medel från strukturfonderna har hjälp till att slussa en större andel av strukturfondernas anslag till innovationer och miljömål. Parlamentet förväntar sig att man i denna studie har utvärderat mervärdet av Lissabonstrategins regionalisering.

55.

Europaparlamentet påpekar att det ingalunda är självklart hur framstegen med Lissabonstrategin ska mätas eller mer allmänt vilka indikatorer som är lämpliga för att mäta ”framsteg”. Det är emellertid uppenbart att kontrollen av framgångar och misslyckanden inte kan begränsas till enbart ekonomiska indikatorer som BNP/BNI, eftersom detta mått på sin höjd är en indikator som visar hur mycket välstånd som har skapats under en viss period men inte ens ger någon tillförlitlig information om välståndets nivå i ett samhälle och ingen som helst fingervisning om vilka sociala och miljömässiga kostnader som välståndsökningen medför.

56.

Europaparlamentet framhåller behovet av att utveckla och tillämpa ett multidimensionellt angreppssätt för att utvärdera mänsklig välfärd bortom BNP/BNI-tänkandet. Därför välkomnar parlamentet detta års slutsatser från OECD:s andra världsforum om statistik, kunskap och politik med titeln ”Measuring and Fostering the Progress of Societies” i juni 2007 och diskussionerna vid kommissionens konferens ”Beyond GDP” i Europaparlamentet november 2007, eftersom det är viktigt med tillförlitliga uppgifter för att kunna fatta välgrundade politiska beslut.

57.

Europaparlamentet välkomnar därför det arbete som uträttats inom kommissionens olika generaldirektorat för att utveckla nya kvalitativa indikatorer. Parlamentet insisterar på att dessa indikatorer – antingen det rör sig om sociala indikatorer, såsom fattigdomsindikatorer, eller indikatorer med anknytning till miljön, såsom indikatorer på biologisk mångfald – används i kommande utvärderingar av de nationella reformprogrammen och att de integreras i kommissionens övervakning. Detta kommer att ge en mer komplett uppsättning indikatorer för utvärdering av Lissabonstrategins resultat.

58.

Europaparlamentet insisterar på garantier för seriöst samarbete och fullt engagemang från de tre EU-institutionernas sida när det gäller uppföljning av Lissabonstrategin. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att erkänna parlamentets roll, som är att noga övervaka Lissabonstrategin och de nationella reformprogrammen, se till att det finns tillräckliga ekonomiska resurser för att nå Lissabonmålen och att bedriva ett nära samarbete med de nationella parlamenten i viktiga lagstiftningsärenden.

59.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och parlament.