52008DC0903

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 12.1.2009

KOM(2008)903 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall: Förvaltning av ansvaret på det kärntekniska området som resultat av Gemensamma forskningscentrums (GFC) verksamhet inom ramen för Euratomfördraget

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall: Förvaltning av ansvaret på det kärntekniska området som resultat av Gemensamma forskningscentrums (GFC) verksamhet inom ramen för Euratomfördraget

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Sammanfattning 2

2. Syftet med meddelandet 4

3. Bakgrund 4

4. Avvecklingsprogrammets framsteg (2004–2008) 4

4.1. Anläggningen i Ispra (Italien) 4

4.2. Karlsruhe (Tyskland) 6

4.3. Geel (Belgien) 6

4.4. Petten (Nederländerna) 6

5. Allmän utvärdering av programmet (2008) 7

5.1. Programmets utveckling i Ispra 7

5.1.1. Extern utvärdering 7

5.1.2. Riskhantering 7

5.1.3. Inverkan på budgeten 10

5.2. Programmets utveckling i Karlsruhe, Geel och Petten 11

5.2.1. Karlsruhe (Tyskland) 11

5.2.2. Geel (Belgien) 12

5.2.3. Petten (Nederländerna) 12

6. Programmets utveckling och budget fr.o.m. april 2008 (sammanfattning) 12

7. Budgetkonsekvenser 13

8. Den oberoende expertgruppens ståndpunkt 13

9. Synpunkter från GFC:s styrelse 14

10. Slutsatser 14

BILAGA 1: Programmets kostnader och tidsplan 16

1. SAMMANFATTNING

Syftet med detta meddelande är att uppdatera uppgifterna om hur programmet för avveckling av föråldrade kärntekniska anläggningar och avfallshantering (D&WM-programmet) fortskrider. Detta program förvaltas av Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (GFC) och täcker perioden 2004–2008. Programverksamheten är i huvudsak koncentrerad till GFC:s anläggning i Ispra (Italien), där de flesta av GFC:s stängda kärntekniska anläggningar befinner sig, medan avvecklingsverksamheten för närvarande är relativt koncentrerad till Geel (Belgien), Karlsruhe (Tyskland) och Petten (Nederländerna), vars kärnanläggningar fortfarande är i drift.

Under de senaste fyra åren har programmet tagit fart, och det har gjorts stora framsteg inom en rad viktiga programområden. Eftersom det inte finns några anläggningar för behandling och lagring av radioaktivt avfall i Italien har GFC:s institut i Ispra främst inriktat sig på att utveckla och bygga egna anläggningar för karakterisering, behandling och konditionering av avfall (avvecklingsförberedande åtgärder). Allt avfall i Ispra (sammanlagt 12 000 m3) kommer efter konditionering att behöva lagras inom anläggningen så länge Italien inte förfogar över mellanlager eller slutförvar. Därför håller GFC på att konstruera en mellanlagringsanläggning på plats. Mycket kärnämne har transporterats bort från anläggningen eller håller på att överföras till tredjeparter. Samtidigt har de avvecklingsförberedande åtgärderna fortsatt på de tre andra anläggningarna, där det fanns föråldrade anläggningar och utrustning från tidigare forskning, och även där avlägsnades bränsle och kärnämnen från anläggningen.

Under 2008 genomfördes både interna och externa utvärderingar som gav stöd åt de lokala strategier som antagits för genomförandet av D&WM-programmet och visade de framsteg som gjorts vid dessa anläggningar. Det finns emellertid ett antal stora hinder och osäkerheter för genomförandet av programmet i Ispra, bland annat följande:

- Det finns inga slutgiltiga italienska standarder för lagring av avfall (”kriterier för godkännande av avfall”), och GFC har därför fått skjuta upp konditioneringen av en del avfall.

- Kostnaderna för slutförvaring av avfall i framtida italienska anläggningar är osäkra. Detta innebär stora potentiella ekonomiska risker för EU, och GFC håller därför på att utarbeta beredskapsplaner.

- Italien har låga gränsvärden för exponering av allmänheten, vilket medför ytterligare hinder för hantering och mellanlagring av avfall, med tillhörande kostnadseffekter.

- I Ispras anläggning finns också italienska förpliktelser från tidigare italiensk kärnteknisk verksamhet inom anläggningen, vilket ökar GFC:s arbetsbörda och medför ekonomiska risker för gemenskapen.

Utöver dessa hinder har även det begränsade antalet lokala kärntekniskt kvalificerade entreprenörer och kommissionens interna upphandlings- och anställningsförfaranden (som ibland kan vara restriktiva med tanke på programmets tekniska komplexitet) lett till att vissa projekt i Ispra har försenats.

Tillsammans har externa och interna faktorer som upphandlingsförfaranden bromsat viktig verksamhet inom Ispraprogrammet och lett till att de förutsedda kostnaderna ökat (+6 %) och att tidsperspektiven förlängts (+8 år för leverans till ett nationellt centrum för slutförvaring) För att hantera dessa ökade osäkerhetsmoment har GFC antagit en riskminskningsstrategi. Bland annat planeras bättre kontakter med berörda parter i Italien, ökat utnyttjande av totalavtal och smidigare upphandling. Vad gäller beredskapsplaneringen kommer GFC att behöva rikta in sitt Ispra-program på säker förvaring och skjuta upp konditioneringen av avfall till dess att en slutförvaringsmöjlighet hittats, om osäkerheten vad gäller kriterierna för godkännande av avfall kvarstår.

GFC har utförligt diskuterat sin avvecklingsstrategi med bl.a. experter från industrin och den grupp av oberoende experter som ger råd till GFC om programmet. Dessa har bidragit till och understött de strategiska val som gjorts.

2. SYFTET MED MEDDELANDET

Meddelandet syftar till att hålla Europaparlamentet och rådet informerade om utvecklingen av programmet för avveckling av föråldrade kärntekniska anläggningar och avfallshantering (D&WM-programmet[1]) som förvaltas av Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum. Det bygger på de meddelanden som lades fram 1999 (KOM(1999) 114) och 2004 (SEK(2004) 621).

3. BAKGRUND

GFC inrättades enligt artikel 8 i Euratomfördraget och skulle ursprungligen enbart syssla med kärnenergi. På senare tid har det utvidgat sin verksamhet för att tillgodose behov inom kommissionens andra generaldirektorat och de övriga institutionerna. I dag är 30 % av GFC:s verksamhet kärnkraftsrelaterad. I enlighet med fördraget måste GFC hantera sina kärnkraftsrisker och avveckla sina anläggningar när de väl har stängts ned slutgiltigt. I samförstånd med Europaparlamentet och rådet har därför en ny budgetrubrik inrättats.

D&WM-programmet avser alla GFC:s kärnanläggningar, även om många av dem fortfarande är i drift, bl.a. de i Geel, Karlsruhe och Petten. Det är främst i Ispra som det finns stängda kärnanläggningar. I praktiken har kommissionen åtagit sig att avveckla föråldrade anläggningar så att dessa fullständigt och villkorslöst kan överlåtas, dvs. användas utan strålskyddsrestriktioner. Därigenom kommer anläggningarna att kunna användas för icke-nukleära ändamål.

4. AVVECKLINGSPROGRAMMETS FRAMSTEG (2004–2008)

Som anges ovan genomförs kärntekniska forskning och utveckling i anläggningarna i Geel, Petten och Karlsruhe, medan alla anläggningar i Ispra (reaktorer och högaktiva laboratorier), med undantag för Cyclotron och de laboratorier som används som stöd för GFC:s program för säkerhetskontroll, har stängts slutgiltigt för flera år sedan. Avvecklingsprogrammet har därför kommit längre i Ispra, vilket medför att det i detta avsnitt finns mer uppgifter om Ispra än om de andra anläggningarna.

4.1. Anläggningen i Ispra (Italien)

Situationen i Italien skiljer sig från den i GFC:s övriga värdländer, eftersom det inte finns någon som erbjuder behandling av radioaktivt avfall i Italien, och inte heller något nationellt lager för mellanlagring eller slutförvar av avfallet. Därför måste GFC-Ispra bygga flera anläggningar för avfallsbehandling och -konditionering i Ispra. I enlighet med italiensk lag måste kärnavfallet kunna mellanlagras under en period som ännu inte fastställts, men som kan vara ända upp till 50 år.

När Ispra-programmet utarbetades tog man hänsyn till detta, och GFC har antagit sin strategi på dessa premisser.

Ispra-programmet har fem huvudmålsättningar, som ska genomföras i följande turordning:

- Föråldrade anläggningar ska hållas säkra i enlighet med gällande säkerhetsnormer, något som kallas för ”säker förvaring”[2].

- Anläggningar för karakterisering, behandling och konditionering samt mellanlagring av avfall ska byggas eller renoveras.

- Kärnmaterial ska konditioneras för lagring på plats eller transport till tredje part.

- Befintligt avfall ska återvinnas, behandlas och rekonditioneras.

- Föråldrade anläggningar ska avvecklas, och det avfall som uppstår därigenom ska hanteras.

Sedan 2004 har programmet främst varit inriktat på skapandet av anläggningar för karakterisering och behandling av avfall. I slutet av 2007 var följande anläggningar färdiga:

- Anläggningen för behandling av flytande avfall.

- Anläggningen för dekontaminering av fast avfall genom blästring.

- Anläggningen för fysikalisk och radiologisk karakterisering av fast avfall som möjliggör övervakning av avfallstunnornas innehåll och radiologiska sammansättning.

- Övervakningsanläggningen för mycket lågaktivt eller icke-radioaktivt avfall som kan återvinnas via traditionella industriella distributionskanaler.

Dessutom har följande operationer utförts eller håller på att avslutas:

- 20 ton obestrålat avfall har skickats till Förenta staterna och Frankrike.

- 1 500 radioaktiva strålningskällor som tagits ur drift håller på att överföras till tredje part.

- Avlägsnande av alkalimetaller pågår.

- Modifiering och renovering av högaktiva celler pågår för att möjliggöra konditionering av det bestrålade kärnämne som fortfarande befinner sig på plats.

- Fysikalisk och radiologisk karakterisering av de sex viktigaste föråldrade anläggningarna (reaktorer och högaktiva laboratorier) pågår.

- Andra operationer har genomförts för underhållsändamål eller för att uppfylla nya rättsliga krav.

En del avvecklingsförberedande åtgärder har vidtagits, bland annat har kyltornet till reaktorn Ispra-1 rivits, liksom rörledningen för transport av flytande avfall till den gamla behandlingsanläggningen och flera sekundära byggnader. Utrustning har bortskaffats och över 1 200 ton metall och annat material har förberetts för att transporteras bort.

Slutligen har området för avfallsbehandling och mellanlagring byggts om och rustats upp för att motsvara kraven för de nya anläggningarna. En byggnad för mellanlagring av upp till 12 000 m3 konditionerat avfall, dvs. allt avfall som Ispra uppskattas ge upphov till, håller på att utvecklas.

4.2. Karlsruhe (Tyskland)

Till skillnad från Ispra kan anläggningen i Karlsruhe bli av med den största delen av sitt radioaktiva avfall till ett mellanlager som förvaltas av Forschungszentrum Karlsruhe GmbH, som har hand om insamling, behandling och konditionering av radioaktivt avfall i området inför slutförvaring i ett framtida nationellt centrum.

Sedan 2004 har GFC-Karlsruhe lyckats göra sig av med avfall som ackumulerats från tidigare forskning, och avvecklar utrustning som blivit föråldrad, t.ex. handskboxar som använts för hantering av farligt material. I genomsnitt har tjugo handskboxar avvecklats varje år.

4.3. Geel (Belgien)

2004 avslutade GFC-Geel den inledande fasen i sitt avvecklingsprogram, som omfattade sanering av det radiokemiska laboratoriet. Sedan 2004 har anläggningen också gjort sig av med en del obestrålat material i förtid.

4.4. Petten (Nederländerna)

Energiinstitutet (IE), som genomför forsknings- och utvecklingsverksamhet inom icke-nukleära energiområden, äger högflödesreaktorn (HFR) som används för forskning om reaktorsäkerhet, hantering av bränsle och komponenter samt framtida reaktorers säkerhet (generation IV). Sedan 2004 har GFC överfört driftslicensen för HFR till företaget NRG (Nederländerna), som redan tidigare drev reaktorn på licens åt GFC. Därigenom har ansvaret gentemot de nationella säkerhetsmyndigheterna blivit entydigare, eftersom operatören och licensinnehavaren nu är ett och samma organ. GFC kommer emellertid även fortsättningsvis att vara ägare till HFR, medan driftskostnaderna, inbegripet bidraget till den slutgiltiga avvecklingen, betalas av slutanvändarna.

Sedan 2004 har GFC-Petten skickat tillbaka ett parti om 420 bränslestavar till Förenta staterna, i form av övertagna förpliktelser. Dessutom överfördes 2007 äganderätten till ett parti högbestrålat historiskt ämne till NRG. Inga andra ekonomiska operationer ägde rum under programmets budget, och inga andra aktioner planeras innan reaktorn slutgiltigt läggs ned, vilket kommer att ske tidigast 2016.

5. ALLMÄN UTVÄRDERING AV PROGRAMMET (2008)

I början av 2008 åtog sig GFC att utvärdera avvecklingsprogrammet vid sina anläggningar för att kontrollera utvecklingen av D&WM-programmet mellan 2004 och 2008. Utvärderingens resultat gav GFC möjlighet att anpassa programstrategin och de tillhörande kostnaderna och tidsplanerna.

5.1. Programmets utveckling i Ispra

5.1.1. Extern utvärdering

Utöver den interna utvärderingen har GFC givit ett industriföretag som specialiserat sig på förvaltning av kärntekniska projekt och avveckling i uppdrag att granska Ispra-programmet. Denna utvärdering genomfördes under första hälften av 2008 och gick ut på att identifiera de element i D&WM-programmet som kontrollerar de allmänna risker som uppstår för programmets genomförande i form av kostnader och tid.

Översynen ger stöd åt det val av avvecklingsstrategi och tekniskt tillvägagångssätt som gjorts inom D&WM-programmet i Ispra. Den valda strategin anses vara förenlig med nuvarande bästa praxis i fråga om avveckling, där man oftast väljer att ta itu med avvecklingsfrågan på ett tidigt stadium och anpassa sig till befintliga anläggningar för lagring eller avlägsnande av avfall, gällande säkerhetskrav och budgetramar.

Den externa utvärderingen bekräftar emellertid internutvärderingens iakttagelser att det finns ett antal hinder och problem som leder till betydande risker och ekonomiska eller tidsmässiga osäkerheter för programmet. Man rekommenderar därför åtgärder för att minska dessa risker. Nedan redogörs i detalj för dessa risker och osäkerheter, och för hur de kan minskas.

5.1.2. Riskhantering

År 2003 utarbetades D&WM-programmet för GFC-Ispra med utgångspunkt i att ett nationellt lager för radioaktivt avfall skulle öppna 2012. Till följd av osäkerheten om det centrallager som valts 2003 kan man nu tidigast räkna med att den italienska anläggningen öppnar 2020, för slutförvaring av avfall i kategori 2 (kortlivat låg- och medelaktivt avfall). På samma plats kan eventuellt en anläggning för enbart mellanlagring av avfall i kategori 3 (långlivat högaktivt avfall) också bli tillgänglig.

GFC-Ispra-programmet utvecklas därför i en besvärlig nationell situation, inte minst med tanke på avsaknaden av slutgiltiga normer för avfallslagring och de alltför stränga nationella bestämmelserna. Programmet begränsas ytterligare av lokala marknadsförhållanden och kommissionens interna regler.

Hindren för programmets utveckling och GFC:s insatser för att avlägsna dessa hinder kan sammanfattas på följande sätt:

A: Det finns inga slutgiltiga standarder för lagring av avfall (eller ”kriterier för godkännande av avfall”). Detta beror främst på att man inte har bestämt sig för ett nationellt slutförvar för radioaktivt avfall. Innan dessa kriterier har fastlagts slutgiltigt riskerar GFC att behöva rekonditionera avfallet senare. Den ekonomiska risken med detta skulle vara mycket hög.

- GFC-åtgärder: För att minska denna risk har GFC förstärkt sina kontakter med de italienska myndigheterna för att få dem att göra åtaganden om det avfall som kan konditioneras i Ispra i enlighet med godkännandekriterierna för avfall i kategori 2[3]. Preliminärt har det italienska ministeriet reagerat positivt. Kommissionen fortsätter sina kontakter på politisk nivå för att få till stånd en formell överenskommelse om slutförvaring och kriterier för godkännande av avfall. Under tiden har GFC anpassat planerna för sitt mellanlager i Ispra, som nu endast är avsedd för avfall i kategori 2, eftersom det inte finns några kriterier för godkännande av avfall i kategori 3. Dessutom överväger GFC att endast konditionera avfall i kategori 2 som måste återtas av säkerhetsskäl (t.ex. bitumenbehandlade tunnor) och att avvakta slutgiltiga kriterier för godkännande av avfall eller ett formellt åtagande från de italienska myndigheterna innan man konditionerar annat avfall i kategori 2 och, framför allt, avfall i kategori 3. Denna ändring av strategin har påverkat programmet kraftigt eftersom mellanlagringsanläggningen har konstruerats om så att den endast tar emot avfall i kategori 2, och anläggningen förväntas nu öppna först 2012, i stället för 2009. En annan följdverkning av dessa hinder är att förpackningen av avfall i behållare för mellanlagring omöjliggörs av att det inte finns några avfallsbehållare som överensstämmer med de nya italienska bestämmelserna. Därför måste GFC utveckla egna (godkända) behållare.

B: Det finns inga tröskelvärden för friklassning av avfall. I Italien är det i princip tillåtet att friklassa material som är mycket lågaktivt. Det innebär att material som inte medför strålningsrisker för befolkningen kan återvinnas. Friklassningströsklarna fastställs från fall till fall och för varje enskild radionukleid (värdet får under inga omständigheter överstiga 1 Bq/g, och det faktiska värdet kan variera mellan 1 och 0,1 Bq/g). Anläggningen i Ispra fick ett sådant tillstånd i juli 2008, begränsat till avfall och material som redan producerats så länge anläggningen var i drift. Sådant avfall kan därför friklassas.

- GFC-åtgärder: GFC ska begära ett liknande tillstånd så snart ansökningar om avvecklingslicens för de enskilda anläggningarna vidarebefordras till de behöriga myndigheterna.

C: Låga gränsvärden för exponering av allmänheten. Italien har det lägsta gränsvärdet i EU för exponering av allmänheten för joniserande strålning från kärnteknisk verksamhet som avveckling, behandling och mellanlagring av avfall (10 µSv/år, dvs. mellan 15 och 100 gånger lägre än i andra EU-länder). Myndigheterna kan dock medge särskilda undantag. Det italienska gränsvärdet är också lågt i förhållande till förslagen i ICRP:s rekommendationer från 2007[4]. Det låga gränsvärdet medför allvarliga hinder för de planerade avvecklingsåtgärderna.

- GFC-åtgärder: GFC har förstärkt byggnaden för mellanlagring inom anläggningen för att minska den externa strålningsexponeringen. Detta har medfört vissa kostnadsökningar för programmet. I framtiden kan det nuvarande gränsvärdet leda till problem för andra avvecklingsåtgärder, och till ökade kostnader.

D: Förekomsten av ”italienska förpliktelser” i Ispra. En del av anläggningarna och det historiska avfallet i Ispra tillhör helt eller delvis italienska organ[5]. Detta utgör de ”italienska förpliktelserna”, som beräknas till flera tiotals miljoner euro. GFC har gjort en egen förteckning över dessa förpliktelser, men de berörda italienska parterna har ännu inte godtagit denna förteckning och de tillhörande kostnaderna. Meningsskiljaktigheterna mellan de berörda parterna påverkar programmets genomförande och medför osäkerheter avseende den ekonomiska börda som faller på gemenskapsbudgeten.

- GFC-åtgärder: GFC har tillhandahållit de italienska berörda parterna all tillgänglig dokumentation för att uppnå en överenskommelse om projekten. Kommissionen fortsätter sina kontakter på politisk nivå för att få till stånd en formell överenskommelse om italienska förpliktelser.

E: Osäkerheter som påverkar programmet, t.ex. kostnaderna för slutförvaring. Eftersom det inte finns något centralt slutförvar är avgifterna för slutförvaring okända, liksom även parametrarna för hur sådana kostnader ska beräknas[6]. Denna osäkerhet påverkar valet av förfaranden för avfallsbehandling och -konditionering[7], och därigenom också programmets tidsplan och kostnader.

- GFC-åtgärder: GFC utvecklar beredskapsplanering för det fall att osäkerheten vad gäller kriterierna för godkännande av avfall kvarstår. I detta fall kommer GFC att behöva rikta in sitt Ispra-program på säker förvaring och skjuta upp konditioneringen av avfall till dess att en slutförvaringsmöjlighet hittats. För att begränsa programmets osäkerhetsmoment kommer GFC dessutom att förbättra modelleringen av riskerna och följderna för programmet och satsa mer på planering av framtida programfaser.

F: Antalet lokala industriföretag som är kvalificerade för kärnteknisk verksamhet är begränsat . Detta påverkar resultaten av anbudsförfaranden, eftersom det oftast blir få och dyra anbud. Därför måste anbudsförfarandena ofta publiceras på nytt med ändrade krav eller ändrat förfarande.

- GFC-åtgärder: GFC anpassar sina upphandlingskanaler för att förkorta tidsfristerna och få fler företag att delta i anbudsförfarandet. På det hela taget håller GFC-Ispra på att överge små och medelstora serviceavtal för totalavtalslösningar.

G: Kommissionens interna upphandlingsförfaranden är ibland för oflexibla för så tekniskt komplexa program, och ger för lite spelrum för konkreta förhandlingar om anbuden.

- GFC-åtgärder: GFC tänker utnyttja kommissionens upphandlings- och anställningsförfaranden så gott som möjligt för att hantera omfattande och riskfyllda industriella operationer, och inte minst för att förhandla med entreprenörer utgående från ett brett spektrum av tekniska möjligheter till totalavtalslösningar på funktionella krav. Dessutom håller GFC-Ispra på att förstärka sitt avvecklingsteam med ytterligare industriförvaltningskapaciteter.

5.1.3. Inverkan på budgeten

Ispra-programmets sammanlagda budget sågs över 2007, i syfte att minska riskerna och osäkerheterna i samband med programmets vidare genomförande (se 5.1.2), samtidigt som programmet måste kunna anpassa sig till antagna eller planerade förändringar som påverkar programmeringen och kostnaderna för avvecklingsprojekten.

Till följd av detta uppgår Ispra-programmets sammanlagda budget nu till 676 miljoner euro2003 dvs. +37,4 miljoner euro2003 eller +5,9 % jämfört med 2004 års prognoser. Programmeringen av ekonomiska åtaganden sågs också över.

De viktigaste faktorer som påverkar kostnaderna är följande:

- Genomförandekostnaderna för avfallshanteringsanläggningarna torde minska med 6 miljoner euro2003 (-11 %), eftersom kostnadsökningarna för anläggningarna för behandling av flytande och fast avfall mer än väl vägs upp av de minskade kostnaderna för mellanlagret, som nu bara ska ta emot avfall i kategori 2, och av att tjänster utförda på plats nu ersätter byggandet av fasta anläggningar (kompaktering, cementering). Nedan förs kostnaden för dessa tjänster upp under avfallshantering.

- De beräknade kostnaderna för återvinning och hantering av historiskt avfall inom anläggningen har omvärderats till följd av marknadens respons på anbudsförfaranden och kraven för godkännande av avfall vid det framtida nationella centrallagret. Ökningen uppgår till 31 miljoner euro2003 (+75 %).

- Förvaltningen av avfallsbehandlingsanläggningarna och tillhandahållandet av ovan nämnda tjänster (kompaktering, cementering) kommer att läggas ut på externa entreprenörer. Kostnaderna uppgår till 16 miljoner euro2003.

- Kostnaderna för hanteringen (bortskaffande och mellanlagring) av kärnämnen har visat sig vara betydligt högre än väntat. Man har redan omvärderat dem till 24 miljoner euro2003 (+109 %), varav 16 miljoner euro2003 avser det pris som redan betalats för överföring av äganderätten till obestrålade kärnämnen till tredje part.

- Förlängningen av programmet med 8 år till följd av förseningarna av centrallagret i Italien, liksom upphandlingsproblemen, gör att kostnaderna för underhåll och övervakning av anläggningen till 2028 kommer att förlängas. De beräknade extrakostnaderna för detta uppgår till 28 miljoner euro2003 (+35 %).

- Demontering av kärntekniska anläggningar (reaktorer och högaktiva laboratorier) har också omvärderats till 10 miljoner euro2003 (+10 %) för att ta hänsyn till ökningen av avfallsförpackningar till följd av de rättsliga krav som gäller för behållarnas motståndskraft mot korrosion under femtio år.

- Kostnaderna för slutförvaring av avfallsförpackningar i det framtida italienska lagringscentret har minskat med 27 miljoner euro2003 (-15 %) till följd av minskade osäkerheter kring volymen konditionerat avfall. Man bör dock inte glömma att dessa lagringskostnader inte har bekräftats formellt. De hör ändå till de högsta kostnaderna i någon medlemsstat.

- Andra kostnadsanpassningar beror på att kostnaderna för extra tjänster för anläggningarna har tagits med (utförda av externa företag), och att ett italienskt bidrag till de italienska förpliktelserna inom anläggningen dragits av. Tillsammans uppgår dessa båda faktorer till en minskning om 6 miljoner euro2003, vilket är en mycket försiktig uppskattning.

- De uppskattade personalkostnaderna har minskat med 32 miljoner euro2003 (-30 %). Detta beror på att man har beslutat att lägga ut mer på extern entreprenad, vilket lett till några av de tidigare nämnda kostnadsökningarna.

5.2. Programmets utveckling i Karlsruhe, Geel och Petten

5.2.1. Karlsruhe (Tyskland)

GFC-Karlsruhe står inför liknande problem som Ispra, eftersom inte heller Tyskland ännu har något nationellt centrallager. För närvarande pågår två projekt, ett i den gamla järnmalmsgruvan ”Schacht Konrad” för lagring av lågaktivt avfall, och ett i Gorleben för lagring av alla sorters avfall, inbegripet högaktivt avfall.

De viktigaste pågående förändringarna är bortskaffandet av små mängder icke-homogent bestrålat material i olika former. Det rör sig om rester från olika experiment som normalt sett genomförs antingen i samarbete med andra forskningscentrum eller åt kärnkraftsoperatörer. GFC-Karlsruhe har försökt förhandla om behandling av delar av dessa plutoniumhaltiga material i tredjepartslaboratorier, men det visade sig vara för dyrt. För närvarande övervägs endast lagring, men det förutsätter att materialet karakteriseras och konditioneras, vilket i sin tur är beroende av de tyska lagringscentrumens godkännandekriterier. Därför har de åtgärder som förutsätter specifikationer och är beroende av tillgången till lagringsanläggningar skjutits upp. Programmet omfattar rimliga budgetprognoser för en lösning av detta problem. Dessa kan emellertid visa sig vara otillräckliga om kraven för godkännande av dessa material för slutförvaring skärps.

2007 tillkännagav Tyskland sina avsikter beträffande lagringscentrumet Konrad, som förväntas öppnas 2013. Sedan det senaste meddelandet har lagen om ekonomiska bidrag från användare av tyska lagringscentrum också ändrats till följd av en dom i förbundsdomstolen. Förhandsbetalningarna av bidragen från forskningscentrumen har ökat betydligt, med retroaktiv verkan.

För GFC-Karlsruhe ökade bidraget med 21 miljoner euro2003 under perioden 1977 – 2012. Eftersom centrallagret Konrad kommer att öppnas så småningom har nya normer utarbetats för godkännande av redan konditionerat avfall.

Ytterligare åtgärder måste vidtas och övervakas av det nationella tillsynsorganet. De extrakostnader som GFC måste bära uppgår till 7,2 miljoner euro2003.

Dessutom måste GFC-Karlsruhe bygga ett nytt laboratorium för att uppfylla licenskrav. De framtida åtagandena för detta nya laboratorium uppskattas till 10 miljoner euro2003.

Därför har budgeten setts över och uppgår nu till 427,2 miljoner euro2003 (jämfört med 389 miljoner euro2003 i det senaste meddelandet), vilket motsvarar en ökning med 9,7 % eller 38,2 miljoner euro2003. Planeringen för ekonomiska åtaganden har därför setts över (se bilaga 1).

5.2.2. Geel (Belgien)

Kostnader och planering motsvarar 2004 års prognoser (se bilaga 1), dvs. 42,0 miljoner euro2003.

5.2.3. Petten (Nederländerna)

Sedan 1996 har användningen av högflödesreaktorn i Petten skett parallellt med fastställandet av åtgärder inför dess avveckling. Åtgärderna finansieras av det tilläggsprogram för vetenskaplig användning av reaktorn som Nederländerna och Frankrike står för. I slutet av 2007 uppgick de sammanlagt till 8,2 miljoner euro. Med tanke på osäkerheterna kring högflödesreaktorns framtid valde GFC 2004 att inte räkna med dessa bidrag för närvarande. Den sammanlagda budgeten för avvecklingen i Petten ändras därför inte och uppgår till 69 miljoner euro2003.

6. PROGRAMMETS UTVECKLING OCH BUDGET FR.O.M. APRIL 2008 (SAMMANFATTNING)

I tabellen nedan sammanfattas programutvecklingen och jämförs med 2003 års prognoser (april 2008), dvs. de förutsedda utgifterna i 2003 års prognos jämförs med de faktiska utgifterna.

Miljoner euro 2003 | Sammanlagd budget | Prognos 2003 | Utfall | % av summan |

Geel | SEK(2004) | 41,9 | 6,8 | 16,1 % |

KOM (2008) | 41,9 | 6,9 | 16,6 % |

Ispra | SEK(2004) | 638,6 | 165,6 | 25,9 % |

KOM (2008) | 676,0 | 119,5 | 17,7 % |

Karlsruhe | SEK(2004) | 389,0 | 30,1 | 7,7 % |

KOM (2008) | 427,2 | 43,2 | 10,1 % |

Petten | SEK(2004) | 68,8 | 11,1 | 16,1 % |

KOM (2008) | 69,1 | 17,1 | 24,7 % |

Oförutsedda utgifter | SEK(2004) | 6,9 | 0,6 | 8,4 % |

KOM (2008) | 7,5 | 0,8 | 11,1 % |

Summa | SEK(2004) | 1 145,3 | 214,2 | 18,7 % |

KOM (2008) | 1 221,7 | 187,5 | 15,3 % |

I tabellen nedan sammanfattas förändringarna mellan 2004 års värden och 2008 års värden i kostnaderna för D&WM-programmet (i miljoner euro2003).

Miljoner euro 2003 | Särskilda anslag | Personalkostnader | Summa | % av summan |

Geel | SEK(2004) | 39,8 | 2,1 | 41,9 | 3,7 % |

KOM (2008) | 39,8 | 2,1 | 41,9 | 3,4 % |

Ispra | SEK(2004) | 531,3 | 107,3 | 638,6 | 55,8 % |

KOM (2008) | 601,1 | 74,9 | 676,0 | 55,3 % |

Karlsruhe | SEK(2004) | 340,0 | 49 | 389,0 | 34,0 % |

KOM (2008) | 378,2 | 49 | 427,2 | 35,0 % |

Petten | SEK(2004) | 67,0 | 1,8 | 68,8 | 6,0 % |

KOM (2008) | 67,0 | 2,1 | 69,1 | 5,7 % |

Oförutsedda utgifter | SEK(2004) | 0,0 | 6,9 | 6,9 | 0,6 % |

KOM (2008) | 0,3 | 7,2 | 7,5 | 0,6 % |

Summa | SEK(2004) | 978,2 | 167,2 | 1 145,3 | 100 % |

KOM (2008) | 1 086,4 | 135,3 | 1 221,7 | 100 % |

De sammanlagda programkostnaderna uppgår nu till 1 222 miljoner euro2003 och har ökat med 6,7 % eller 76,3 miljoner euro2003 sedan 2004.

7. BUDGETKONSEKVENSER

Inga extra budgetkonsekvenser förutses för perioden 2008–2013.

I miljoner euro i dagens valutavärde

2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |

28,7 | 32,66 | 26,9 | 26,27 | 32,72 | 30,90 |

I nästa meddelande till Europaparlamentet och rådet, som väntas komma 2011, kommer det att anges vilka belopp som ska planeras i den fleråriga budgetramen.

8. DEN OBEROENDE EXPERTGRUPPENS STÅNDPUNKT

GFC föreslog vid programmets början att det skulle inrättas en oberoende expertgrupp för avveckling och avfallsbehandling, vilket GFC:s styrelse godkänt. Gruppens uppgift är att ge råd till GFC i fråga om förvaltningen av D&WM-programmet. Den består av europeiska experter från olika medlemsstater och sammanträder två gånger per år. Den ger råd i fråga om avveckling och avfallshanteringsstrategier, tillgänglig teknik, organisation och genomförande av anbudsförfaranden, förvaltningen av interna resurser, fortbildning och andra aspekter av ovan nämnda program.

Gruppen har bland annat rådfrågats om strategiska aspekter av Ispra-programmet, som möjligheterna till mellanlagring. GFC har fått viktiga råd och slutligen också fullt stöd för den strategi som antagits.

Gruppen konsulterades också om texten till detta meddelande, om vilken den yttrade sig positivt och gav följande kommentarer:

- Frågan om kriterierna för godkännande av avfall, där Italien bör ge garantier för att avfall som konditioneras i dag enligt nuvarande normer inte kommer att behöva konditioneras om senare, eller åtminstone att kostnaderna för eventuella omkonditioneringar inte kommer att falla på Ispras D&WM-program.

- Italien har det lägsta gränsvärdet i EU för exponering av allmänheten för joniserande strålning från kärnteknisk verksamhet som avveckling, behandling och mellanlagring av avfall (10 µSv/år, dvs. mellan 15 och 100 gånger lägre än i andra EU-länder, och även lågt i jämförelse med förslagen i 2007 års ICRP-rekommendationer[8]). Dessa låga gränsvärdens effekter på kostnaderna för somliga anläggningar som ska upprättas i Ispra måste beaktas noga.

9. SYNPUNKTER FRÅN GFC:S STYRELSE

- Styrelsen godkänner offentliggörandet av utkastet till meddelande till rådet och Europaparlamentet om utvecklingen av programmet för avveckling och avfallshantering och berömmer GFC för de framgångar som hittills uppnåtts inom ramen för det ursprungliga programmet.

- Styrelsen godkänner den reviderade planen , inbegripet reviderad budget och tidsplan, berömmer GFC för insatserna för att begränsa det ursprungliga programmets kostnader och uppmuntrar GFC att fortsätta förhandlingarna med de nationella myndigheterna.

- Med tanke på de bakomliggande hindren och osäkerheterna föreslår styrelsen att uppdatera rådet och parlamentet om programutvecklingen inom två år från och med meddelandets datum.

10. SLUTSATSER

Stora framsteg har gjorts sedan det senaste meddelandet 2004. Till de viktigaste utvecklingarna inom ramen för programmet hör avlägsnande av kärnämnen, idrifttagande av flera anläggningar för avfallsbehandling och -karakterisering, och inledande av karakteriseringen av stora anläggningar som ska avvecklas.

Tillsammans har externa och interna faktorer som upphandlingsförfaranden bromsat viktig verksamhet inom Ispraprogrammet och lett till att de förutsedda kostnaderna ökat (+6 %) och att tidsperspektiven förlängts (+8 år för leverans till ett nationellt centralt slutförvar)

Ett antal osäkerheter återstår, bland annat vad gäller situationen i Ispra.

GFC har genomfört omfattande riskhanteringsåtgärder för att begränsa dessa osäkerheter. Av avgörande betydelse härvid är en lösning i frågan om kriterierna för godkännande av avfall, som annars kommer att blockera slutförvaringen. Om osäkerheten vad gäller kriterierna för godkännande av avfall kvarstår kan GFC komma att behöva rikta in sitt Ispra-program på säker förvaring och skjuta upp konditioneringen av avfall till dess att en slutförvaringsmöjlighet har säkerställts.

BILAGA 1: Programmets kostnader och tidsplan

Geel | Ispra | Karlsruhe | Petten | Bryssel | TOTAL |

|Åtaganden |Personal |Åtaganden |Personal |Åtaganden |Personal |Åtaganden |Personal |Åtaganden |Personal&

oföruts. utg. |Åtaganden |Personal | |År |SEK

2004 |KOM

2008 |SEK

2004 |KOM

2008 |SEK

2004 |KOM

2008 |SEK

2004 |KOM

2008 |SEK

2004 |KOM

2008 |SEK

2004 |KOM

2008 |SEK

2004 |KOM

2008 |SEK

2004 |KOM

2008 |SEK

2004 |KOM

2008 |SEK

2004 |KOM

2008 |SEK

2004 |KOM

2008 |SEK

2004 |KOM

2008 | |Summa |39,832 |39,832 |2,104 |2,104 |531,336 |601,133 |107,311 |74,887 |340,001 |378,201 |49 |49,002 |67 |67 |1,819 |2,071 | |0,275 |6,939 |7,181 |978,169 |1.086,442 |167,174 |135,245 | | <2003 |6,149 |6,149 | | |21,36 |21,36 |8,789 |8,471 |11,611 |11,611 | | | | | | | | | | |39,12 |39,12 |8,789 |8,471 | |2003-07 |0,52 |794 |0,1 | |116,511 |71,473 |18,921 |17,964 |18,113 |30,66 |0,415 |0,882 |10,9 |16,66 |0,156 |0,408 | |0,275 |0,58 |0,561 |146,044 |119,862 |20,173 |19,814 | |2008 | |106 | | |20,975 |22,333 |5,2 |3,4 |3,533 |2,927 |0,15 |0,165 | | | | | | |0,264 |0,307 |24,508 |25,367 |5,614 |3,872 | | 2009 | | | | |24,8 |25,267 |5,2 |3,4 |3,533 |2,896 |0,15 |0,165 | | | | | | |0,264 |0,314 |28,333 |28,163 |5,614 |3,88 | | 2010 | | | | |18,65 |16,915 |5,2 |3,4 |3,533 |5,715 |0,15 |0,165 | | | | | | |0,264 |0,328 |22,183 |22,63 |5,614 |3,894 | | 2011 | | | | |14,65 |15,056 |5,3 |3,4 |3,533 |6,505 |0,15 |0,165 | | | | | | |0,269 |0,336 |18,183 |21,561 |5,719 |3,902 | | 2012 | | | | |19,84 |19,285 |5,3 |3,4 |3,533 |6,915 |0,15 |0,165 | | | | | | |0,269 |0,345 |23,373 |26,2 |5,719 |3,910 | | 2013 | | | | |16,55 |19,686 |5,3 |3,4 |3,533 |4,453 |0,15 |0,165 | | | | | | |0,269 |0,36 |20,083 |24,139 |5,719 |3,925 | | >2013 |33,163 |32,783 |2,004 |2,104 |278 |389,758 |48,1 |28,05 |289,079 |306,519 |47,685 |47,130 |56,1 |50,34 |1,663 |1,663 | | |4,758 |4,63 |656,342 |779,4 |104,21 |83,577 | | Alla siffror är i miljoner euro2003

Obs! Kolumnen ”År” avser förbrukningsår, dvs. före 2003 (<2003), under perioden 2003–2007, därpå följande år fram till 2013, efter 2013 (>2013).

Åtagandebemyndiganden är anslag för utrustning, åtgärder och tjänster. Personalbemyndiganden är anslag för GFC:s personal.

[1] D&WM (Decommissioning and Waste Management): programmet för avvecklingen av kärnreaktorer och för avfallshantering.

[2] Detta innebär att nedlagda anläggningar bevaras i ett säkert och skyddat tillstånd, anpassat till deras åldrande och till förändringar i nationella och internationella säkerhetsbestämmelser. Säker förvaring föregår anläggningens avveckling.

[3] Avfall i kategori 2 (kortlivat låg- och medelaktivt avfall) utgör 95 % av det radioaktiva avfallet i Ispra.

[4] ICRP Publication 103, Volume 37, nr. 2-4 2007, s. 116-117 (Public Exposure-prolonged exposure): ”The dose constraint should be less than 1mSv and a value of no more than about 0.3mSv would be appropriate” (Stråldosgränsen bör vara lägre än 1 mSv, och ett värde på högst 0,3 mSv torde vara lämpligt).

[5] ENEA och ENEL.

[6] Frågan om slutförvaringsavgifter är fortfarande öppen: huruvida de grundas på avfallsvolymen eller på det utrymme som tas i anspråk i lagret kan påverka GFC:s strategi för avfallshantering.

[7] Beroende på avgiften för slutförvaring skulle avfallet också kunna brännas, istället för att kompakteras och bentonitbäddas, beroende på avgifterna för slutförvaring.

[8] ICRP Publication 103, Volume 37, nr. 2–4, 2007, s. 116–117 (Public Exposure-prolonged exposure): ”The dose constraint should be less than 1mSv and a value of no more than about 0.3mSv would be appropriate” (Stråldosgränsen bör vara lägre än 1 mSv, och ett värde på högst 0,3 mSv torde vara lämpligt).