52008DC0329

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 30.5.2008

KOM(2008) 329 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

Mot en europeisk strategi för e-juridik

SEC(2008)1947SEC(2008)1944

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

Mot en europeisk strategi för e-juridik

1. INLEDNING

Sedan Amsterdamfördraget trädde i kraft har det europeiska rättsliga området blivit en obestridlig realitet. Det grundar sig på en uppsättning lagstiftningsinstrument som ska garantera ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden, skapa en samarbetskultur mellan nationella rättsliga myndigheter och utgöra ett komplement till den fria rörligheten för medborgare i ett EU utan inre gränser.

Samtidigt används rättsväsendet alltmer överallt i Europa, vilket leder till ökad arbetsbelastning på rättsväsendet och gör det nödvändigt att ständigt anpassa arbetsmetoderna under ofta knappa ekonomiska förhållanden.

Ett införlivande av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i den rättsliga förvaltningen skulle kunna bidra till att lösa dessa problem, genom att effektivisera rättväsendet och bidra till rationellare förfaranden och lägre kostnader.

Det nya begreppet ”e-juridik” betecknar således ett första försök att tillfredsställa behovet av att förbättra såväl tillgången till rättsväsendet, som samarbetet mellan rättsliga myndigheter och rättväsendets effektivitet. Samtidigt som det är önskvärt och ofrånkomligt, skapar dock utvecklingen av IKT på det rättsliga området också förväntningar och frågor.

Syftet med det här meddelandet är dels att lägga fram en övergripande strategi för att skapa synergieffekter mellan åtgärder på EU-nivå och nationella åtgärder, dels att tillföra ett mervärde genom skalfördelar.

Enligt kommissionen bör arbetet med e-juridik kännetecknas av följande:

- Operativa projekt ska prioriteras.

- Företräde ska ges åt decentraliserade strukturer utan att man bortser från behovet av en europeisk samordning.

- Den befintliga rättsliga ramen bör användas och IT-verktyg utnyttjas för att effektivisera antagna rättsliga instrument.

Som svar på upprepade krav från Europeiska rådet[1] och Europaparlamentet, föreslås i meddelandet en strategi för e-juridik som ska öka medborgarnas förtroende för det europeiska rättsliga området. Det är en viktig källa till legitimitet i EU, där rättsstaten tillhör de grundläggande värdena.

2. VAD ÄR E-JURIDIK?

E-juridik innebär att man använder informations- och kommunikationsteknik för att förbättra medborgarnas tillgång till rättsväsendet och för att öka de rättsliga åtgärdernas effektivitet. Med rättsliga åtgärder förstås här alla åtgärder som avser tvister eller straffrättsliga påföljder.

Utvecklingen av e-juridik är en central del i rättsväsendets modernisering och kommissionen har alltid uppmuntrat användningen av IKT inom det rättsliga samarbetet.

Sedan 2003 har kommissionen en portal för ett rättsligt nätverk på privaträttens område[2] och stödjer utarbetandet av de straff- och civilrättsliga atlaser som gör det möjligt för rättsutövare att identifiera vilka rättsliga myndigheter som är behöriga inom olika delar av EU. Kommissionen har också alltid uppmuntrat användning av videokonferenser, elektronisk överföring av handlingar mellan rättsliga myndigheter och är aktivt engagerad i sammankoppling av kriminalregister.

E-juridik utgör ett särskilt område inom den mer generella e-förvaltningen. E-förvaltning betecknar tillämpningen av IKT på samtliga administrativa förfaranden. Det finns goda kunskaper att utnyttja från arbetet med säker infrastruktur och autentisering av handlingar. Kommissionen har för avsikt att främja en ram för europeisk kompatibilitet (EIF) inom programmet IDABC (Interoperabelt tillhandahållande av alleuropeiska e-förvaltningstjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare)[3]. Utarbetandet i EU av en e-signatur och en e-identitet[4] är särskilt relevant på det rättsliga området där autentisering av handlingar är av avgörande betydelse.

Det potentiella tillämpningsområdet för e-juridik är mycket stort och utvecklas i takt med framstegen inom det europeiska rättsliga området och den tekniska utvecklingen. Men arbetet bör snabbt resultera i konkreta projekt. För att undvika att ett alltför brett arbetsområde hämmar EU-åtgärdernas effektivitet och trovärdighet måste de framtida åtgärderna omfattning fastställas.

Vissa projekt tillhör inte det rättsliga området utan bör hänföras till e-förvaltning. Viss verksamhet som inbegriper rättsväsendet är sålunda snarast av administrativ karaktär (t.ex. fastighetsregister eller handelsregister såsom ”European Business Register”).[5] Å andra sidan kan viss verksamhet såsom medling eller, mer generellt, system för alternativ tvistlösning föras till e-juridikens område även om den utförs av andra än rättsliga organ.

Kommissionen anser att det främsta målet med e-juridik är att stärka rättsväsendets effektivitet överallt i EU, till förmån för medborgarna. De prioriterade projekten bör därför först och främst ha en positiv inverkan på det rättsliga arbetets effektivitet och underlätta medborgarnas tillgång till rättsväsendet. De bör också bidra till genomförandet av befintliga EU-rättsakter på det rättsliga området, och om möjligt omfatta samtliga medlemsstater, eller flertalet.

3. STÄRKA NATIONELLA OCH EUROPEISKA SYNERGIER

3.1. Öka utbytet av bästa praxis på nationell nivå

Vidareutvecklingen av e-juridik är främst beroende av medlemsstaternas vilja. Den undersökning som nyligen utfördes av den tyska akademin för e-juridik[6] visade att användningen av IKT ökar inom rättsväsendet i EU. Europeiska kommissionen för effektivisering av rättsväsendet ( European Commission for the Efficiency of Justice , CEPEJ) har nyligen offentliggjort en rapport i detta ämne[7] där samma slutsats dras.

På nationell nivå pågår ett flertal projekt som ska förbättra informationen till medborgarna: upplysningar om rättssystemen, lagstiftningen och rättspraxis tillhandahålls på Internet, man utarbetar system för elektronisk kommunikation mellan parterna och domstolarna, i vissa fall införs helt elektroniska förfaranden. Användningen av elektroniska medel för upptagning av rättegångsförhandlingar ökar.

På europeisk nivå utvecklar ett flertal organisationer för rättsutövare mycket intressanta projekt för informationsutbyte eller sammankoppling, såsom t.ex. webbsidan för sammanslutningen av de högsta förvaltningsdomstolarna[8], den gemensamma portalen för de högsta domstolarnas rättspraxis[9], eller det europeiska testamentsregistret[10].

Kommissionen anser att dessa projekt bör stödjas och att lyckade resultat bör spridas och återskapas. I detta sammanhang erbjuder inrättandet av ett forum för diskussion om EU:s politik och praxis på rättsområdet[11] intressanta möjligheter. Inom forumet kommer en arbetsgrupp med namnet ”e-juridik” att inrättas för utbyte av god praxis mellan nationella rättsliga myndigheter och mellan rättsutövare.

3.2. Öka den europeiska samordningen och användningen av e-juridik för att inrätta det europeiska rättsliga området

För närvarande pågår flera e-juridikprojekt. Utöver de som redan nämnts, bör man också framhålla alla de projekt rörande juridisk dokumentering som genomförs av antingen Europeiska unionen[12], eller av institutionella eller privata aktörer[13].

Samtidigt som kommissionen stödjer dessa projekt anser den att det är viktigt att göra Europeiska unionens åtgärder på det rättsliga området tydligare, mer tillgängliga och effektivare, samt att lyfta fram sådana projekt som tillför det europeiska rättsliga området ett konkret mervärde. Även om lagstiftningen på det rättsliga området har utvecklats betydligt har den ofta haft en begränsad inverkan på grund av svårigheter med genomförandet (särskilt på det straffrättsliga området) och eftersom rättsutövarna ofta inte känner till den. Idag är en av de största utmaningarna när det gäller inrättandet av ett europeiskt rättsligt område därför att utarbeta verktyg som gör de antagna rättsakterna mer effektiva i praktiken. E-juridiken erbjuder i detta hänseende avsevärda möjligheter.

Därför vill Europeiska kommissionen bidra till att förstärka och utveckla verktygen för e-juridik på EU-nivå i nära samarbete med medlemsstaterna och de olika berörda parterna, i första hand Eurojust och de civil- och straffrättsliga nätverken. Samtidigt som kommissionen understödjer medlemsstaternas ansträngningar, avser den att själv utveckla ett visst antal IT-verktyg. De ska öka systemens kompatibilitet[14], underlätta allmänhetens tillgång till rättsväsendet, förbättra kommunikationen mellan de rättsliga myndigheterna och ge avsevärda skalfördelar på EU-nivå.

4. VILKA ÅTGÄRDER PRIORITERAS UNDER 2008–2013?

Europeiska unionens åtgärder i fråga om e-juridik bör göra det möjligt för medborgarna, särskilt brottsoffer, att få tillgång till information genom att övervinna de språkliga, kulturella och juridiska barriärer som beror på mångfalden av rättssystem. De bör också understödja sådant som gynnar samarbetet mellan de rättsliga myndigheterna.

4.1. En europeisk e-juridikportal som underlättar medborgarnas och företagens tillgång till rättsväsendet i Europa

En e-juridikportal avsedd för allmänheten och företagen bör öka synligheten för EU:s åtgärder och förbättra tillgången till rättsväsendet i Europa. Den bör på sikt bli medborgarnas ingång till det europeiska rättsliga området och ingå i en allmän strategi för kommunikation via Internet.[15]

Den bör ha minst tre uppgifter.

a) Att ge tillgång till information

Genom portalen ska EU:s medborgare kunna få tillgång till information på sitt eget språk om rättssystem och rättsliga förfaranden. Bristen på kunskap om vilka regler som gäller i andra medlemsstater är i själva verket en av huvudorsakerna till att medborgarna inte utnyttjar sina rättigheter i andra EU-medlemsstater.

Portalen ska särskilt innehålla följande:

- Upplysningar från EU och från medlemsstaterna om brottsoffrens rättigheter i brottsmål och deras rätt till ersättning.

- De grundläggande rättigheterna för medborgarna i varje medlemsstat (rättigheterna för misstänkta och tilltalade i brottmål).

- De grundläggande principerna för att väcka talan vid domstol i en annan medlemsstat eller försvara sig vid stämning inför en sådan domstol.

Portalen ska också innehålla praktiska upplysningar, bl.a. om behöriga myndigheter, hur dessa kan kontaktas, om rätten eller skyldigheten att anlita advokat och om hur man ansöker om rättshjälp.

En del av denna information finns redan på webbplatsen för det rättsliga nätverket på privaträttens område. Den kommer att införlivas med portalen och kompletteras med uppgifter på det straffrättsliga området och om brottsoffrens rättigheter.

b) Att hänvisa vidare

Portalen ska utgöra en plattform för hänvisning till befintliga webbplatser (Eur-lex, Pre-lex, SCADPlus, Eurovoc och IATE), de europeiska rättsliga myndigheterna, eller olika rättsliga nätverk och de verktyg som dessa har inrättat.

Via portalen ska användarna kunna hänvisas till vissa sammankopplade register på europeisk nivå via länkar till de organ som förvaltar dessa projekt.[16]

c) Att ge direkt tillgång till vissa EU-förfaranden

På sikt kan helt elektroniska EU-förfaranden inrättas. De rättsliga grunderna finns redan, som t.ex. förordningen om småmål[17] eller förordningen om betalningsföreläggande[18].

Man bör också undersöka möjligheten att göra vissa betalningar (t.ex. för rättegångskostnader) via portalen samt, på sikt, möjligheten att via Internet begära utdrag ur kriminalregistret på valfritt språk.

[pic]

4.2. E-juridik för ett effektivare rättsligt samarbete

Elektroniska verktyg bör utvecklas när EU:s instrument för rättsligt samarbete införs. För att utveckla dessa verktyg avser kommissionen att använda sig av de två befintliga rättsliga nätverken och av Eurojust. Verktygen bör åtföljas av tillräcklig information och fortbildning. Kommissionen ska därför ta kontakt med behöriga nationella och europeiska fortbildningsorganisationer, särskilt det europeiska nätverket för rättslig utbildning, för att förbättra juristernas fortbildning i fråga om de e-juridiska verktyg som inrättats.

4.2.1. Fortsätta sammankopplingen av kriminalregister

Sammankopplingen av kriminalregister är det område inom e-juridik där de största framstegen har gjorts. Det visar hur ett projekt som satts igång av några medlemsstater gradvis kan få en verkligt europeisk dimension.

Kommissionen arbetar för att göra det möjligt att snabbt koppla upp alla medlemsstater. Den har därför lagt fram flera lagstiftningsförslag[19] för att fastställa den rättsliga ramen och möjliggöra en elektronisk sammankoppling. I väntan på att rambeslutet om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas innehåll ska träda i kraft, kommer kommissionen att utföra två genomförbarhetsstudier för att följa upp projektet, och utvidga informationsutbytet till att också omfatta tredjelandsmedborgare som fällts för brott.

Projektet visar EU-åtgärdernas mervärde på två sätt:

- Informationsutbytet fungerar endast om den information som utbyts är ömsesidigt förståelig och enhetlig. Viktiga insatser i detta hänseende har utförts inom pilotprojektet[20] och ingår i det förslag som kommissionen nyligen lagt fram.

- Kommissionen kommer 2009 att ställa ett dataprogram till medlemsstaternas förfogande som ska göra att alla kriminalregister snabbt kan ingå i informationsutbytet.[21] Tillsammans med s-TESTA-systemet för informationsutbyte kommer programmet att medföra skalfördelar och förenkla det tekniska genomförandet av projektet genom att man undviker att varje medlemsstat utför sin egen utveckling.

Detta är kommissionens främsta prioritering när det gäller e-juridik, eftersom det rör samtliga medlemsstater, konkret förbättrar det rättsliga samarbetet och förstärker det ömsesidiga förtroendet. Det är dock viktigt att informationsutbytet utvidgas till att omfatta mer än det rättsliga samarbetet och även används för andra syften (t.ex. i fråga om tillgång till vissa befattningar).

4.2.2. Utveckling av ett nätverk för säkert informationsutbyte mellan rättsliga myndigheter

De rättsliga myndigheterna ska i fullt förtroende kunna utbyta konfidentiella uppgifter. Flera EU-rättsakter föreskriver detta på det straffrättsliga området[22] och det är nu viktigt att gå vidare med utgångspunkt från det arbete som redan utförts, t.ex. inom projektet EPOC III som tagits fram av Eurojust. Nätverket skulle kunna inbegripa vissa funktioner från den rättsliga atlasen och det europeiska kompendiet[23], för att ge de rättsliga myndigheterna ett komplett verktyg för ömsesidigt bistånd. Det skulle på lång sikt även kunna kompletteras av ett virtuellt utrymme för informationsutbyte med system för automatisk översättning, där flera nationella rättsliga myndigheter skulle kunna få tillgång till ärendet. Systemet ska ta hänsyn till arbetet med att säkra utbyte av information och personuppgifter.[24]

4.2.3. Underlätta användningen av videokonferenser

I flera EU-rättsakter föreskrivs att videokonferenser ska användas i de rättsliga förfarandena.[25] Av kulturella, språkliga eller tekniska skäl utnyttjas dock dessa möjligheter endast i begränsad utsträckning.[26] En nyligen offentliggjord studie av rådet[27] visar att de flesta medlemsstaters lagstiftning tillåter användning av videokonferenser, men att gränsöverskridande videokonferenser är sällsynta, trots att de är tillåtna. En ökad användning har dock många fördelar: tids- och kostnadsbesparingar, färre resor, flexibilitet osv.

De rättsliga myndigheterna bör därför uppmuntras att använda denna nya teknik i gränsöverskridande civil- och straffrättsliga förfaranden.

Kommissionen kommer att stödja ansträngningarna på nationell nivå och ombesörja att den teknik som väljs möjliggör kompatibilitet inom EU. Tillsammans med de civil- och straffrättsliga nätverken ska kommissionen på Internet tillhandahålla en användarhandledning med en allmän del och en nationell del, där de juridiska och tekniska villkoren för användning klargörs. De två rättsliga atlaserna ska göra det möjligt att identifiera vilka domstolar som har erforderlig materiel.

4.2.4. Översättningshjälp

Flerspråkighet är en stor utmaning för utvecklingen av ett verkligt europeiskt rättsligt område. De rättsliga förfarandena genomförs nästan uteslutande på de nationella språken, och användningen av ett utländskt språk tillåts endast i liten utsträckning. Kommissionen planerar därför åtgärder särskilt inriktade på översättning och tolkning inom det rättsliga området.

- Utveckling av automatiska översättningshjälpmedel

Genom automatisk översättning kan man snabbt få ytlig kännedom om innehållet i ett dokument som är avfattat på ett annat språk. Detta innebär klara fördelar på det rättsliga området. På så sätt kan man i ett omfattande ärende snabbt identifiera de handlingar som har betydelse för ett annat förfarande och som därför måste bli föremål för professionell översättning. Genom den automatiska översättningen kan man också på några minuter få tillgång till översiktlig kännedom om innehållet i ett utländskt beslut eller i ett dokument som är viktigt för ett förfarande.

Hjälpmedel av denna typ finns redan tillgängliga, men måste förbättras och specialiseras för det rättsliga området. Kostnaden och de juridiska villkoren för att tillhandahålla denna typ av verktyg för rättsutövare och allmänheten bör undersökas.

- En databas över rättsöversättare och rättstolkar

Det är inte alltid enkelt att hitta en översättare eller tolk i ett rättsligt förfarande, särskilt för vissa språk med få användare. Genom att inrätta en europeisk databas över rättsöversättare och rättstolkar skulle man lättare kunna identifiera befintliga resurser genom att utvidga sökningen till hela EU. Databasen skulle också möjliggöra en övergripande förbättring av översättningskvaliteten på det rättsliga området genom att det skulle bli enklare att hitta översättare och tolkar som är särskilt kvalificerade på detta område. Kompletterande undersökningar och om möjligt ett pilotprojekt bör genomföras, där man bör beakta möjligheten att använda en rättstolk i en annan medlemsstat kombinerat med videokonferensteknik.

- Elektroniska formulär som möjliggör automatisk översättning

De flesta av EU:s instrument åtföljs av standardformulär avsedda att förståelsen. För att effektivisera det rättsliga samarbetet bör en fullständig automatisk översättning kunna göras av dessa formulär, dvs. inte endast av själva formulären, utan också av innehållet. Kommissionen ska samarbeta med de civil- och straffrättsliga nätverken och med Eurojust för att systematisera användningen av dynamiska formulär genom användning av på förhand fastställda textsegment och terminologi så att förfrågningar eller upplysningar snabbt kan överföras på EU:s alla språk.

[pic]

5. MOT EN EUROPEISK HANDLINGSSPLAN FÖR E-JURIDIK

Bilagan till detta meddelande innehåller ett förslag till handlingsplan och en tidsplan för de olika projekten.

I effektivitetssyfte bör en tydlig ansvarsfördelning göras mellan kommissionen, medlemsstaterna och de andra aktörerna inom det rättsliga samarbetet. Utarbetandet av e-juridikinitiativet bör finansieras via befintliga program: Civilrätt[28] och Straffrätt[29]

Kommissionen ska ansvara för den allmänna samordningen och främja utbyte av god praxis. Projekt som föreslås av medlemsstaterna eller av behöriga yrkesorganisationer kan få stöd enligt gällande förfaranden. Nationella projekt som ska främja användningen av IKT på det straffrättsliga området kan finansieras i viss mån. De båda rättsliga grunderna ger möjlighet att finansiera transnationella e-juridikprojekt som föreslås av medlemsstaterna eller av berörda organ.

Kommissionen ska utarbeta och genomföra e-juridikportalen och förvalta den i nära samarbete med medlemsstaterna. Det är medlemsstaterna som ska uppdatera den information om sina respektive rättssystem som finns i portalen. Kommissionen ska också samordna informationen om de olika befintliga webbplatserna om e-juridik och handha lämpliga länkar. Utifrån resultaten av genomförbarhetsstudierna ska kommissionen utarbeta de IT-verktyg som är nödvändiga för de elektroniska EU-förfarandena. Portalen ska finansieras av gemenskapsbudgeten inom ramen för befintliga program.

Kommissionen avser att fortsätta arbetet med sammankopplingen av kriminalregister genom att stödja medlemsstaternas moderniseringsansträngningar, genom att utarbeta ett referenssystem som gör det möjligt för alla att delta i utbytet och genom att genomföra de studier, den utveckling och de lagförslag som fodras för att utveckla systemet och upprätta en sådan förteckning över dömda medborgare från tredjeländer, som sedan flera år varit föremål för studier.[30] Finansieringen av programmet straffrätt kommer även fortsättningsvis att användas i detta syfte[31].

Kommissionen kommer naturligtvis att fortsätta att ta direkt ansvar för nätverket på privaträttens område och stödja det rättsliga nätverket på straffrättens område. Den kommer att samarbeta nära med de civil- och straffrättsliga nätverken och med Eurojust för att utveckla de verktyg som är nödvändiga för ett effektivare rättsligt samarbete, särskilt hjälpmedlen för automatisk översättning och systemet för säkert informationsutbyte.

Utvecklingen av e-juridik bör beaktas i samband med halvtidsutvärderingen av finansieringsprogrammen och om nödvändigt bör finansieringsbehovet omvärderas.[32] På medellång sikt skulle man kunna överväga att införa ett enda horisontellt program som omfattar både civil- och straffrätt.

Bilagor

Bilaga 1:

Ämnesområde | Projekt | Nödvändiga åtgärder | Period |

E-juridikportal |

Utveckling av sidor om e-juridik | - Genomförbarhetsstudie och utveckling av portalen - Inrättande av metoder för handhavande - Tillhandahållande av information på alla EU-språk på Internet | 2008–2011 |

Sammankoppling av kriminalregister |

Sammankoppling av nationella kriminalregister | -Stöd till pilotprojektet -Kommissionen utvecklar ett elektroniskt referenssystem -Genomförbarhetsstudie av de tekniska konsekvenserna av genomförandet av rambeslutet -Förstärkning av systemet för att trygga kvaliteten på de uppgifter som utbyts och möjliggöra utbyte av information för administrativa syften | 2008–2011 |

Upprättande av en europeisk förteckning över dömda tredjelandsmedborgare | -Genomförbarhetsstudie - Framläggande av ett förslag till rättsakt | 2009–2010 |

Sammankoppling av nationella databaser | (Uteslutande projekt inom området e-juridik) |

Sammankoppling av konkursregister | Uppföljning av medlemsstaternas arbete | 2009 |

Elektroniskt utbyte mellan rättsliga myndigheter |

Elektronisk signatur | -Lägesrapport -Undersökning av användningen av elektronisk signatur i rättsliga sammanhang | 2009–2011 |

Säkert nätverk | Genomförbarhetsstudie | 2010–2012 |

Plattform för virtuellt utbyte | Genomförbarhetsstudie | 2012–2013 |

Översättningshjälp |

Gradvis upprättande av en flerspråkig juridisk vokabulär | - Pilotprojekt | 2009–2013 |

Finansiering av översättningsmotorer anpassade till det rättsliga området för alla EU:s språkpar | - Bedömning av befintliga möjligheter - Teknisk och juridisk genomförbarhetsstudie - Pilotprojekt | 2009–2013 |

Upprättande av en databas över rättsöversättare och rättstolkar | Genomförbarhetsstudie Pilotprojekt Publicering på de europeiska rättsliga nätverkens webbplatser | 2009 |

Upprättande av dynamiska formulär som ska åtfölja EU-rättsakterna | -Genomförbarhetsstudier - Utveckling av elektroniska formulär | 2008–2011 |

Översättning av formulären för det europeiska rättsliga nätverket på straffrättens område och omvandling av dessa till dynamiska formulär | Publicering på e-juridikportalen eller på nätverkets webbplatser | 2009–2011 |

Upprättande av dynamiska formulär för civilrättsliga förfaranden | 2010–2012 |

varav elektronisk betalning (europeiskt betalningsföreläggande) | Genomförbarhetsstudie rörande plattformens säkerhet och hantering av betalningar | 2010 |

Videokonferenser |

Utarbetande av praktiska upplysningar och användarhandledningar | -Medlemsstaterna och kommissionen utarbetar handledningar med stöd från nätverken -Publicering på nätverkens webbplatser | 2008–2009 |

Fortbildning i teknisk och organisatorisk användning, | inga | 2008–2010 |

Utbyte av god praxis | Inom ramen för e-juridikforumet | Anordnande av årliga möten inom e-juridik | 2008–2013 |

Fortbildning av rättsutövare i rättsligt samarbete | * Användning av videokonferenser * Översättnings- och tolkningsfrågor inbegripet fortbildning i juridisk terminologi | Samarbete med det europeiska nätverket för rättslig utbildning och medlemsstaterna | 2008–2013 |

[pic]

[1] Slutsatser från Europeiska rådets möten den 21 och 22 juni 2007, samt den 14 december 2007.

[2] http://ec.europa.eu/civiljustice/.

[3] http://ec.europa.eu/idabc/. Preliminary Study on mutual recognition of e-Signatures for e-Government applications (2007) och eID Interoperability for PEGS (2007).

[4] Standardiseringsaspekter på e-signaturen (2007).

http://ec.europa.eu/information_society/eeurope/i2010/docs/esignatures/e_signatures_standardisation.pdf

[5] KOM(2007) 807, art. 4.2, www.ebr.org, www.briteprojet.net.

[6] Dok 9573/07 JURINFO 17.

[7] Use of information and communication technology in European States , arbetsgrupp om utvärdering (CEPEJ) Europarådet (CEPEJ(2007)22Prov

[8] http://www.juradmin.eu/.

[9] http://www.network-presidents.eu/.

[10] Jfr. www.cnue.be.

[11] KOM(2008) 38.

[12] EUR-Lex – http://eur-lex.europa.eu, N-Lex – http://eur-lex.europa.eu/n-lex och databasen JURE

[13] www.caselex.com

[14] Kommissionen kommer att lägga fram en åtgärdsplan rörande e-signaturens och e-identitetens kompatibilitet.

[15] SEK(2007) 1742.

[16] Handelsregister – EBR och fastighetsregister – EULIS. De sammankopplade konkursregistren kommer, beroende på den lösning som väljs ut, kunna tillgås antingen direkt via portalen eller indirekt.

[17] Förordning (EG) nr 861/2007, EUT L 199, 31.7.2007.

[18] Förordning (EG) nr 1896/2006, EUT L 399, 30.12.2006.

[19] Förslag till rådets rambeslut om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas innehåll, KOM(2005) 690 slutlig/2. Förslag till beslut om ECRIS.

[20] I april 2008 deltog 13 medlemsstater i projektet.

[21] Ett exempel på den praktiska nyttan med sammankopplingen är att Frankrike och Tyskland, under den första månaden med den elektroniska sammankopplingen, utbytte mer information än under de tio föregående åren.

[22] Rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002. Gemensam åtgärd av den 29 juni 1998 (EGT L 191, 7.7.1998, s. 4).

[23] Kompendiet gör det möjligt att göra en standardiserad och enhetlig framställning om bevisupptagning.

[24] http://cordis.europa.eu/ist/trust-security/index.html.

[25] Konvention av den 29 maj 2000 (art. 10), rambeslut 2001/220/RIF av den 15 mars 2001, rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 (art. 10 och 17), direktiv 2004/80/EG (artikel 9), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 (art. 9).

[26] Dok.14602/07, JURINFO 60.

[27] Dok. 6355/08, JURINFO 11.

[28] Beslut nr 1149/2007/EG, EUT L 257 av den 3 oktober 2007.

[29] Beslut nr 2007/126/RIF, EUT L 58 av den 24 februari 2007.

[30] KOM(2006) 359 slutlig.

[31] År 2008 uppgår den budget som ägnas åt kriminalregistret till 15 miljoner euro.

[32] År 2008 kommer de potentiellt tillgängliga krediterna att uppgå till närmare 26 miljoner euro för de två programmen.