52007DC0649

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 6.11.2007

KOM(2007) 649 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Upptrappning av kampen mot terrorism

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Upptrappning av kampen mot terrorism

I. Hotbilden

Terrorism är idag en internationell företeelse. Stora framsteg har gjorts i kampen mot terrorismen i EU och övriga världen, men den internationella terrorismen utgör fortfarande ett globalt hot. Terrororganisationer fortsätter att motarbeta globala insatser mot terrorism. Terroristgrupper kan finnas i flera olika länder, arbeta tvärs över traditionella nationella gränser och utnyttja den stora potential som IT, Internet och mobiltelefoni erbjuder för sina egna syften. Internet brukar användas för propaganda, utbildning, indoktrinering, rekrytering och finansiering. Vissa terrororganisationer använder Internet för att planera attacker och ta på sig ansvaret för utförda attacker.

Terrorhotet ställer EU och dess medlemsstater inför en stor utmaning. Europol och Eurojust kan och bör delta i detta arbete, men det viktigaste är att medlemsstaterna och deras nationella instanser samarbetar. Samarbetet har förbättrats enormt på senare år, som ett resultat av det hot vi står inför.

Terrorister kan slå till när, var och hur som helst och väljer det sätt som får störst effekt för deras syften. Idag måste vi också hantera kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot. Frånsett radioaktivt material är sådana vapen relativt billiga och svåra att rå på med traditionella militära metoder.

Vi kan alltså inte slå oss till ro, men en god förebild för oss alla är de stadsbor som upplevt terroristangrepp på senare år. De har visat prov på flexibilitet och fortsatt att åtnjuta och värna om de grundläggande fri- och rättigheter som våra samhällen bygger på, trots att de är medvetna om att radikala grupper kanske planerar nya attacker. Vi måste hitta en balanserad riskmedvetenhet och vidta lämpliga och proportionerliga förebyggande åtgärder. Samtidigt får vi inte låta detta ta över vår vardag, eftersom ett av terroristernas huvudsyften ju är att störa samhällsron.

II. Bakgrunden till EU:s insatser och huvudsakliga åtgärder

Europeiska unionen hjälper medlemsstaterna att bemöta globala hot. För att skydda medborgarna måste vi agera tillsammans för att bemöta gemensamma problem. Vi kan inte känna oss säkra om vi inte tar ansvar för vår säkerhet.

EU har ställt garantier för säkerheten, och både kan och bör fortsätta arbetet. Vi kan inte ta våra värderingar och livsstil för givna – de är sköra och måste värnas. Terrorism måste bekämpas med full respekt för de grundläggande fri- och rättigheterna, som ju hotas av terroristerna. Kommissionen är djupt engagerad i att skydda och främja de grundläggande rättigheterna. Det är inom denna ram som vi bör ta fram nödvändiga och lagliga säkerhetsåtgärder.

Alla inom EU bör samarbeta mot terrorismen. Vi bör samarbeta solidariskt eftersom terrorismen hotar oss alla – vår säkerhet, vår livsstil och våra värderingar. Vi bör ta gemensamt ansvar för att bemöta ett gemensamt problem.

Terroristhot brukar bemötas nationellt – även om vi vet att många av dagens hot är internationella. Insatserna på EU-nivå kompletterar det övriga arbetet och bygger på att förebygga, skydda, förfölja och agera mot potentiella attacker. Dessa fyra byggstenar utgör grunden i EU:s strategi för kampen mot terrorism som antogs 2001 och senast uppdaterades i december 2005. Handlingsplanen för strategin uppdaterades under våren 2007.

Eftersom terrorism är ett globalt fenomen har EU även ett nära samarbete med partnerländer och internationella organisationer när det gäller lagstiftning mot terrorism och samarbete mellan polis och domstolar. Kampen mot terrorismen i olika skepnader är ett stående inslag på dagordningen när ministrarna i rådet (rättsliga och inrikes frågor) möter strategiska partners och även i andra sammanhang, såsom i FN och vid G8-möten. Samarbetet har bland annat lett till avtal med USA och Kanada om överlämnande av passageraruppgifter för att lättare identifiera terrorister som hotar säkerheten, samtidigt som skyddet av personuppgifter garanteras. EU är en av världens största tillhandahållare av tekniskt bistånd till tredjeland för att genomföra FN:s säkerhetsråds resolution nr 1373 (2001).

EU:s strategi för kampen mot terrorism fastställer hur EU kan bidra till kampen mot terrorism. Nyckelåtgärder enligt strategin är bland annat

- Stoppa radikalisering i förening med ökat våld

- Skydda kritisk infrastruktur

- Förbättra informationsutbytet mellan nationella myndigheter och samarbetet mellan alla aktörer när så är lämpligt

- Reagera på icke konventionella hot

- Bli bättre på att upptäcka hot

- Strypa terroristernas finansiering

- Stödja terrorismens offer

- Främja forskning och teknisk utveckling.

Kommissionen lade i juni 2006 fram en ram för att utvärdera politiken för frihet, säkerhet och rättvisa.[1] Det är särskilt viktigt att utvärdera insatserna mot terrorismen eftersom hotbilden förändras och politiken påverkar såväl de grundläggande fri- och rättigheterna som ekonomin. Kommission kommer kontinuerligt att utvärdera den politik som drivs mot terrorism och de åtgärder som föreslås i dagens paket.

RADIKALISERING I FÖRENING MED ÖKAT VÅLD

En förutsättning för att förebygga terrorism är att förstå vad som utlöser den. Kommissionen håller på att utarbeta en politik för att kunna identifiera och hantera faktorer som bidrar till radikalisering i förening med våld.[2] Det är viktigt att forska i dessa komplexa frågor och kommissionen finansierar undersökningar, konferenser och projekt som ska bidra till erfarenhetsutbyte och en bättre förståelse av frågorna. Man har bland annat beställt undersökningar av vilka faktorer som utlöser radikalisering i förening med våld och vilka rekryteringsmetoder som används som grogrund för terrorism. Arbetet bedrivs inom ramen för EU:s särskilda strategi och handlingsplan för att bekämpa radikalisering. I strategin sägs att ”[k]ommissionen stöder detta genom att på ett effektivt sätt kanalisera sin politik, bland annat genom investering av medel för forskning, anordnande av konferenser, stöd till utbildning och interkulturellt engagemang och övervakning på alleuropeisk nivå”.

SKYDD AV KRITISK INFRASTRUKTUR

Det är av yttersta vikt att vi skyddar kritisk infrastruktur, såsom vägar, järnvägar, broar, informations- och kommunikationsnät samt kraftstationer. Den kritiska infrastrukturen är tätt sammanvävd inom EU och globalt. Därför är också enskilda staters säkerhetsnivå beroende av andras säkerhet.

EU ger ett mervärde genom att fastställa miniminormer för säkerhet och så långt som möjligt undanröja svaga och sårbara punkter[3]. Åtgärder på EU-nivå ger stöd till medlemsstaterna samtidigt som subsidiaritetsprincipen följs. Det är i slutändan varje medlemsstat som ansvarar för hanteringen av skyddet av kritisk infrastruktur inom det egna landets gränser.

Rådet håller på att diskutera ett förslag till en allmän ram för skydd av kritisk infrastruktur och kommissionen hoppas att det arbetet kommer att ge resultat inom kort. Då skulle vi kunna inrikta oss på andra tillgångar och sektorer som pockar på uppmärksamhet.

SÄKERHET I STADSTRAFIKEN

På uppmaning från EU:s stats- och regeringschefer[4] har kommissionen bedömt hur EU på bästa sätt kan bidra till att skydda stadstrafiken i EU[5] mot terrorattacker.

Det är en stor utmaning att förbättra säkerheten i stadstrafiken och samtidigt bibehålla en fullödig och komplett servicenivå. Den utrustning och infrastruktur som används i stadstrafiken har ytterst sällan valts utifrån säkerhetskriterier. För att öka säkerheten i stadstrafiken i EU krävs ett nära samarbete på EU-nivå mellan medlemsstaterna och berörda nationella myndigheter och aktörer. För att underlätta kontakterna kommer kommissionen att inrätta en särskild arbetsgrupp för experter på säker stadstrafik, som ska arbeta nära tillsammans med andra arbetsgrupper som inrättats inom ramen för skydd av kritisk infrastruktur. Bakgrunden till åtgärderna finns i bilagan till det här meddelandet.

INFORMATIONSUTBYTE

Det är viktigt att utverka ett informationsutbyte som följer den grundläggande rätten till skydd av personuppgifter. Det framgår inte minst av det förslag om utbyte av passageraruppgifter som ingår i det här förslagspaketet. Kommissionen har redan kommit en lång bit på väg. Tele- och Internetoperatörer är skyldiga att registrera vissa uppgifter enligt direktivet om lagring av uppgifter. Principen om tillgång till uppgifter fick ett genombrott genom Prümfördraget och snart kommer alla medlemsstaters databaser med fingeravtryck, DNA och fordonsregister att stå öppna för myndigheterna i andra medlemsstater.

Kommissionen planerar att finansiera projekt som ska få detta att fungera eller fungera bättre. En överenskommelse har nåtts om att ge de rättsvårdande myndigheterna tillgång till informationssystemet för viseringar så snart det tas i bruk. Informationssystemet för viseringar kommer att ge polis och andra rättsvårdande myndigheter, däribland Europol, möjlighet att ta del av uppgifterna i systemet. Där lagras uppgifter om 70 miljoner människors viseringsansökningar för inresa till eller transitering genom Schengenområdet. Uppgifterna omfattar sökandens fotografi och avtryck av alla tio fingrar. Informationssystemet för viseringar blir därmed världens största system med tio fingeravtryck.

Utvecklingen kräver ett gediget ramverk för skydd av personuppgifter. Rådet förväntas nå goda resultat i förhandlingarna om kommissionens förslag till rambeslut i frågan före årsskiftet.

KEMISKA, BIOLOGISKA, RADIOLOGISKA OCH NUKLEÄRA VAPEN (CBRN)

Sprängämnen är det vapen som oftast används av terrorister men det är mycket viktigt att vi hindrar terrorister från att få tillgång till kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära vapen. En del av dessa kan infektera tusentals människor, förorena mark, byggnader och transportmedel, slå ut jordbruket, samt påverka djurbesättningar och livsmedelsförsörjningen. En grönbok om bioberedskap antogs i juli 2007.

Workshoppar hålls med personer vid rättsvårdande myndigheter, sjukvården och forskningssamfundet för att ta fram en handbok med god praxis när det gäller beredskap och motåtgärder. Det är en utmaning att föra samman myndigheter som arbetar på så många olika områden, t.ex. polis, militär, bioindustrin, sjukvården, akademiska inrättningar och institut för bioforskning. Kommissionen samlar även experter på strålning och kärnvapen. Rädslan för smutsiga bomber och nukleär terrorism finns kvar i samhället och hos dem som ska skydda det. Terrorister och andra kriminella har redan visat intresse på området. Dagens tätt sammanvävda ekonomier och samhällen ger inte bara grogrund för global utveckling och samarbete utan underlättar också smuggling av radioaktivt och nukleärt material. Kommissionen kommer att lägga fram ett paket med förslag om kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära vapen i början av 2009.

SPÅRNINGSMETODER

Insatserna mot terrorismen förutsätter goda, kontrollerade, lättillgängliga, billiga och ömsesidigt erkända spårningsmetoder. Det är inte bara terroristerna som kan använda sig av ny teknik. Spårningsverktyg är viktiga för säkerhetsmyndigheternas arbete. Det är också viktigt att samarbeta med näringslivet, och kommissionen verkar för att underlätta detta. En grönbok om detektionstekniker offentliggjordes 2006, och remissvaren håller på att analyseras. Spårningsarbetet kommer också att få en framträdande plats i EU:s handlingsplan för sprängämnen, som ingår i det här förslagspaketet.

STRYPA FINANSIERINGEN AV TERRORISTER

Insatser för att strypa finansieringen av terrorister bör fortsätta och intensifieras. EU har nu lagstiftning på plats men det finns ett allt större behov av bredare åtgärder som avser annat än lagstiftning, t.ex. bestämmelser om insyn, för att ge EU:s medlemsstater verktyg för att stoppa finansieringen av terrorismen. Kommissionen fortsätter att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att öka möjligheterna att frysa tillgångar eller beslagta tillgångar och vinning av brott. Man vill vidare fastställa gemensamma miniminormer för utbildning av ekobrottsutredare och främja ett effektivt samarbete mellan finansunderrättelseenheter på EU-nivå.

TERRORISMENS OFFER

Kommissionen verkar för solidaritet och stöd till terrorismens offer.

Kommissionen lämnar ekonomiskt stöd[6] till organisationer som företräder offren. Kommissionen har finansierat innovativa och gränsöverskridande projekt som syftar till att så långt som möjligt hjälpa offren tillbaka till ett normalt liv.

FORSKNING OCH TEKNISK UTVECKLING

År 2004 startade kommissionen en treårig förberedande åtgärd på området säkerhetsforskning. Åtgärden hade tre årsbudgetar på 15 miljoner euro vardera och var därmed ett första steg på vägen mot att införa säkerhetsfrågorna i det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling.

Via den förberedande åtgärden på området säkerhetsforskning har 39 projekt finansierats[7]. Med utgångspunkt i den förberedande åtgärden ökades budgeten för säkerhetsforskning inom ramen för sjunde ramprogrammet för forskning 2007–2013 väsentligt, nämligen till 1,4 miljarder euro. Budgeten omfattade bl.a. spårning av sprängämnen, skydd mot kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär terrorism samt krishantering och skydd av kritisk infrastruktur.

Samtidigt inrättade man ett forum för europeisk säkerhetsforskning och innovation[8]. Forumet bygger vidare på det arbete som redan utförts i högnivågruppen[9] och Europeiska säkerhetsforskningsrådet[10].

Forum för europeisk säkerhetsforskning och innovation ska ge beslutsunderlag för civilförsvaret genom att tillhandahålla lämplig teknik och kunskap och utarbeta en gemensam agenda för forskning om säkerhetsfrågor på medellång till lång sikt. Agendan ska omfatta alla aktörer inom EU, både leverantörer och köpare. Agendan bör innehålla en färdkarta för forskningsinsatserna som utgår från vilka framtida behov den offentliga sektorn och enskilda slutanvändare kan ha av högkvalitativ säkerhetsteknik.

Syftet med en gemensam agenda för säkerhetsforskning är att få en grund för de kommande årens planering av säkerhetsforskningen nationellt, regionalt och i branschen, med hänsyn till den forskning som kommer att bedrivas på EU-nivå enligt det sjunde ramprogrammet för forskning. Kommissionen ska se till att nödvändiga kontakter upprättas mellan de olika instanserna i arbetet mot terrorism samt mellan lämpliga arbetsgrupper inom forumet för europeisk säkerhetsforskning och innovation.

III. Ett nytt paket med förslag: upptrappning av kampen mot terrorism

De olika delarna i paketet avser olika frågor där kommissionen uppmanats att agera – oftast av Europeiska rådet eller av Europeiska unionens råd (rättsliga och inrikes frågor). De åtgärder som föreslås bygger på noggranna förberedelser och omfattande rådfrågningar med aktörer, däribland företrädare för medlemsstaterna, icke-statliga organisationer och andra offentliga och privata organisationer. De senaste attackerna i Tyskland, Danmark och Österrike har påmint oss alla om att terroristhotet tyvärr fortfarande är mycket verkligt och kräver fortsatta insatser. Utöver att genomföra EU:s strategi för kampen mot terrorism är avsikten med de planerade åtgärderna även att genomföra FN:s säkerhetsråds globala strategi mot terrorism, som antogs av generalförsamlingen i september 2006.

Säkerhetspaketet ska förbättra säkerheten i EU och hantera terrorhotet på följande sätt:

- Ta itu med dem som stödjer terrorism. Spridning av terrorpropaganda, utbildning av terrorister, finansiering av terrorism, spridning av information om hur man tillverkar bomber eller sprängämnen samt uppvigling till terrordåd bör kriminaliseras och beläggas med straff inom hela EU. Den föreslagna ändringen av rambeslutet från 2002 ska se till att alla medlemsstater kriminaliserar sådana handlingar och tillämpar straffrättsliga påföljder, däribland frihetsstraff. Europeiska arresteringsorder och europeiska bevisupptagningsbeslut kan också användas.

- Vidta konkreta åtgärder mot användning av sprängämnen. Man kan på många olika sätt ge rättsvårdande myndigheter möjligheter att försvåra för terroristerna att få tillgång till sprängämnen eller medel som kan användas för att framställa sådana, för att förebygga terroristattacker med kommersiella eller hemgjorda sprängämnen. Några verktyg är t.ex. ett system för snabb varning om försvunna eller stulna sprängämnen och misstänkta transaktioner, ett nätverk för experter på sprängämnen och desarmering, samt personalkontroll i sprängämnesindustrin. Det är viktigt att den offentliga sektorn och det privata näringslivet samarbetar.

- Inrätta ett europeiskt system för utbyte av passageraruppgifter. Medlemsstaterna är skyldiga att samla in och behandla passageraruppgifter och vid behov lämna dem vidare. Passageraruppgifter förknippas vanligen med stater utanför EU, främst USA. Men EU är minst lika utsatt för hot som USA. Passageraruppgifter är viktiga eftersom erfarenheten visar att många terrordåd i något stadium kräver resor mellan EU och tredjeland.

- Kommissionen håller på att anta en rapport om genomförandet av rambeslutet om terrorism . Medlemsstaterna bör agera mer bestämt för att de åtgärder som antogs 2002 ska införlivas med nationell rätt och stödja det arbete som bedrivs av polis, åklagare och domstol.

Slutsats

Vi bör fortsätta arbeta på EU-nivå för att stoppa terrorismen samtidigt som vi utvecklar de externa politiska aspekterna. Vi har inget annat val, eftersom hotet är internationellt och gränsöverskridande, och eftersom det ligger i hela EU:s gemensamma intresse för en god utveckling. EU ger ett mervärde genom att stödja medlemsstaterna och hantera gränsöverskridande frågor. Men det är medlemsstaterna som har det yttersta ansvaret för att skydda sina medborgare. Säkerhetspolitiken ska både skydda unionsmedborgarna och följa grundläggande fri- och rättigheter. Terrorism är en mångfacetterad och komplicerad fråga. Insatserna på EU-nivå inriktas därför på alla aspekter av frågan – att skydda, förebygga, förfölja och agera mot potentiella attacker. Det här paketet med förslag visar Europeiska kommissionens vilja att fortsätta bemöta problemen och stärker skyddet mot terrorism.

BILAGA

Hantera säkerheten i stadstrafiken

Stadstrafiken är mycket komplex och omfattar flera transportföretag, lokala tjänsteleverantörer och miljontals dagliga resenärer. Trafiken är lättillgänglig och karaktäriseras av många stopp och omstigningsplatser. Ur säkerhetssynpunkt görs vanligen inga passagerarkontroller, och få om ens några inträdeskontroller. Det finns därutöver stora avvikelser när det gäller bedömningen av hotbilden och olika transportmedels sårbarhet. Denna komplexa situation gör att det är olämpligt att försöka få fram en säkerhetsmodell som ska passa alla.

Idag är det transportföretagen samt de lokala och nationella myndigheterna som har ansvar för säkerheten i stadstrafiken. EU-bestämmelser tillämpas på flygtrafik, havstransporter och internationell transport av gods, men inga jämförbara bestämmelser finns angående stadstrafik. Bestämmelserna om flyg- och havstransporter bygger på bestämmelser som utarbetats i internationella organisationer, men det finns inga internationella bestämmelser om eller internationella organisationer som arbetar med persontransporter i stadstrafik.

I punkt 3 i det här meddelandet anges att kommissionen kommer att inrätta en särskild arbetsgrupp för experter på säker stadstrafik som ska arbeta med dessa frågor. Därmed kan man utbyta goda arbetsmetoder och såväl goda som dåliga erfarenheter på fyra nyckelområden, nämligen organisation, övervakning och spårning, flexibla utrustningar och installationer samt tillbudshantering . På längre sikt kan detta utmynna i gemensamma säkerhetskriterier och normer som ger myndigheter och aktörer möjlighet att göra självutvärderingar och ta fram säkerhetsplaner.

Kommissionen uppmanar alla medlemsstater att utse en nationell kontaktpunkt som ska underlätta arbetsgruppens arbete, se till att den håller fokus, att de nationella förslagen är konsekventa, och övervaka arbetet. Kontaktpunkten bör finnas vid en av medlemsstatens myndigheter med ansvar för transportsäkerhet.

Medlemsstaterna, myndigheterna och aktörerna uppmanas att införa och prova ut nya säkerhetskoncept, metoder, datorutrustningar och programvara. Tidigare erfarenheter kan komma andra till del om de utbyts i arbetsgruppen för experter på säker stadstrafik, via ett europeiskt teknikregister eller i samband med fortbildningsinitiativ i samarbetet mellan aktörer. Kommissionen kommer även att inrätta en permanent förteckning över pågående offentligt finansierad forskning och utvecklingsprojekt på området. Särskild vikt kommer att läggas vid den mänskliga faktorn och ny teknik. Olika företrädare kommer att uppmanas att engagera sig och vid behov peka ut behov av ny forskning på säkerhetsområdet.

Kommissionen kommer avslutningsvis att vidta lämpliga åtgärder för att EU-finansierade projekt avseende stadstrafik, om det är lämpligt , även ska omfatta säkerhetsaspekter.

[1] Meddelandet ”Utvärdering av EU:s politik för frihet, säkerhet och rättvisa”, KOM(2006) 332 av den 28 juni 2006.

[2] Se t.ex. meddelandet från september 2005, KOM(2005) 313.

[3] Kommissionen antog den 12 december 2006 ett meddelande om ett europeiskt program för skydd av kritisk infrastruktur, KOM(2006) 786 slutlig, och ett förslag till direktiv om kartläggning och klassificering av europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behoven att stärka skyddet av denna, KOM(2006) 787 slutlig.

[4] Europeiska unionens råd – Uttalande om bekämpande av terrorism av den 29 mars 2004 (dokument nr 7906/04).

[5] Kollektiv passagerartrafik på land per buss, tåg, tunnelbana och spårvagn (lätt järnvägstrafik).

[6] Rådets beslut av den 12 februari 2007 om inrättande av det särskilda programmet ”Straffrätt” för perioden 2007-2013 som en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”.

[7] En beskrivning av de 39 forskningsprojekten inom ramen för den förberedande åtgärden på området säkerhetsforskning, inklusive slutresultat och halvtidsrapporter finns på http://ec.europa.eu/enterprise/security/articles/article_2007-02-23_en.htm

[8] Inrättandet av ett forum för europeisk säkerhetsforskning och innovation tillkännagavs i kommissionens meddelande om dialogen mellan offentlig och privat sektor om forskning och innovation inom säkerhet (KOM(2007) 511 slutlig) av den 11 september 2007.

[9] Högnivågruppen inrättades 2003. I dess slutrapport (Forskning för ett säkrare Europa: Rapport från högnivågruppen för säkerhetsfrågor av den 15 mars 2004 http://ec.europa.eu/enterprise/security/doc/gop_en.pdf.) rekommenderade högnivågruppen att ett temaområde för säkerhetsforskning införs i det sjunde ramprogrammet för forskning med ett lägsta tröskelbelopp av 1miljard euro per år samt att Europeiska säkerhetsforskningsrådet inrättas.

[10] Europeiska säkerhetsforskningsrådets styrelse tillsattes genom kommissionens beslut 2005/516/EG av den 22 april 2005 och offentliggjorde sin slutrapport den 22 september 2006. Där rekommenderas att tvärvetenskaplig uppgiftsinriktad forskning bör bedrivas. I denna bör slutanvändare och leverantörer sammanföras för att definiera och genomföra projekten. I rapporten redovisades ett antal områden, däribland infrastrukturell säkerhet, som stimulerar innovation och förbättrar användningen av forskning om upphandlade produkter och tjänster. Slutligen föreslogs också i Europeiska säkerhetsforskningsrådets rapport att en europeisk säkerhetsstyrelse (som senare blev Forum för europeisk säkerhetsforskning och innovation) skall inrättas för främja en mer omfattande dialog om och en gemensamt syn på europeiska säkerhetsbehov. Styrelsen bör på ett obyråkratiskt sätt sammanföra officiella företrädare på hög nivå från offentliga och privata organ för att gemensamt utforma en strategisk dagordning för säkerhet och verka som ett möjligt referensorgan vid genomförandet av befintliga program och initiativ.