27.10.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 256/86

1.1

EESK välkomnar förordningen om statistik om växtskyddsmedel som instrument för att mäta framstegen när det gäller att uppnå målen i ramdirektivet (1) om en hållbar användning av bekämpningsmedel.

1.2

Vi beklagar att statistikförordningen enbart omfattar yrkesmässig användning inom jordbruket, och att den potentiellt miljöfarliga användningen av växtskyddsmedel på hårdgjorda ytor inte tas upp till diskussion.

1.3

När det gäller att sammankoppla användningsdata och uppgifter avseende gränsvärden för bekämpningsmedelsrester, vill vi framhålla att inte bara mängden använda medel och den behandlade arealen är av intresse, utan också avkastningssiffror för grödorna i fråga. Användningen av dessa statistikuppgifter för olika grödor bör uttryckligen nämnas i förordningen, i syfte att garantera kopplingen mellan befintlig EU-statistik och specifika avkastningssiffror för grödorna.

2.1

Målet med förordningsförslaget är att inrätta en ram för sammanställning av gemenskapsstatistik om utsläppande på marknaden och användning av växtskyddsmedel, genom att ålägga alla medlemsstater att regelbundet utarbeta detaljerad statistik. För att se till att jämförelser kan göras både mellan medlemsstaterna och på EU-nivå med hjälp av denna statistik, föreskriver kommissionen i förordningsförslaget vilket område statistiken skall omfatta. Detta område begränsas till yrkesmässig användning inom jordbruket. Man utfärdar också enhetliga bestämmelser för insamling av statistikuppgifter.

2.2

Denna statistik kommer att få stor betydelse när det gäller att bedöma vilka risker användningen av växtskyddsmedel innebär för folkhälsan och miljön och att mäta framstegen i relation till målen i ramdirektivet om hållbar användning av bekämpningsmedel.

2.3

Fördelarna med denna åtgärd måste ses mot bakgrund av det allmänna ramdirektivet. Den övergripande målsättningen för åtgärderna i ramdirektivet är att förbättra miljön och folkhälsan och uppnå andra fördelar för samhället (t.ex. minskning av de externa kostnader som användningen av växtskyddsmedel ger upphov till) med hjälp av en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. Framstegen kan endast mätas på grundval av tillförlitliga data och relevanta indikatorer. Både på nationell nivå och på EU-nivå kan förordningen erbjuda direkta fördelar i form av bättre kunskaper om användning av bekämpningsmedel, bättre kontroll och en mer målinriktad och effektivare politik. Dessutom kommer tillgången till officiell statistik i hela Europa att sörja för en mer överskådlig marknad och ökad konkurrenskraft för bekämpningsmedelsindustrin.

3.1

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG.

3.2

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien, särskilt punkt 9 i del A i bilaga I, enligt vilken livsmedelsföretagare som producerar eller skördar växtprodukter särskilt skall föra journal över all användning av växtskyddsmedel och biocider.

3.3

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.

3.4

Rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, som håller på att ses över.

4.1

Genom förslaget inrättas en rättslig ram och harmoniserade bestämmelser för insamling och spridning av uppgifter om utsläppande på marknaden och användning av växtskyddsmedel. I synnerhet föreskriver förordningen

4.2

Dessutom får kommissionen i uppdrag att anpassa några tekniska aspekter, fastställa kriterierna för kvalitetsbedömning och besluta om överföringsformat för uppgifterna.

5.1

EESK välkomnar förordningen om statistik om växtskyddsmedel som instrument för att mäta framstegen när det gäller att uppnå målen i ramdirektivet om hållbar användning av bekämpningsmedel.

6.1.1

Av övervakningsdata från dricksvattensektorn i Nederländerna framgår att mer än 50 % av de fall då dricksvattennormerna inte har uppfyllts orsakas av icke-jordbruksmässig användning på hårdgjorda ytor.

6.1.2

Med hjälp av statistikförordningen kan man göra en grov skattning av den totala användningen utanför jordbruket, genom att dra ifrån den samlade yrkesmässiga användningen av det aktuella bekämpningsmedlet från den totala kvantitet av detta medel som släppts ut på marknaden under ett år.

6.1.3

EESK anser att denna indirekta beräkning av användningen utanför jordbruket är alltför inexakt för att möjliggöra en bra bedömning av den politik som blir följden av ramdirektivet.

6.1.4

Därför förespråkar EESK att man skall använda statistikförordningen till att samla in uppgifter inte bara om yrkesmässig användning, inom jordbruket, utan också om yrkesmässig användning av växtskyddsmedel inom skogsbruket, om yrkesmässig användning på hårdgjorda ytor samt om icke-yrkesmässig användning.

6.2.1

När det gäller att sammankoppla användningsdata med uppgifter avseende gränsvärden för bekämpningsmedelsrester, vill vi framhålla att inte bara mängden använda medel och den behandlade arealen är av intresse, utan också avkastningssiffror för grödorna i fråga. Samma mängd bekämpningsmedelmedel på samma areal innebär vid lägre avkastning också lägre ekoeffektivitet och högre risk för att gränsvärdena överskrids.

6.2.2

I bilaga II till förslaget hänvisar kommissionen till förordning (EEG) nr 571/88 av den 29 februari 1988 om uppläggningen av gemenskapsundersökningar om företagsstrukturen i jordbruket. Denna hänvisning syftar till att använda samma klassificering av grödor för undersökningar om företagsstrukturer och för uppgifter om användning av bekämpningsmedel. Statistik om användning av bekämpningsmedel kan därigenom på ett effektivt sätt kopplas till avkastningsstatistik för olika grödor.

6.2.3

EESK håller med om att hänvisningen till förordning 571/88 gör det möjligt att koppla uppgifter om användningen av bekämpningsmedel till uppgifter om avkastningen för grödorna i fråga. För att se till att denna möjlighet utnyttjas bör man i förordningen uttryckligen nämna användningen av relevanta statistikuppgifter om olika grödor vid analysen av användningsdata. Det gäller i synnerhet med avseende på avkastningen.