52006PC0364(01)

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 28.6.2006

KOM(2006) 364 slutlig

2005/0043 (COD)

2005/0044 (CNS)

Ändrat förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013)

Ändrat förslag till

RÅDETS BESLUT

om sjunde ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2007–2011)

(framlag da av kommissionen enligt artikel 250.2 i EG-fördraget)

MOTIVERING

Den 6 april 2005 antog kommissionen sitt förslag till beslut om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) och om sjunde ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2007–2011)[1]. Kommissionen justerade därefter dessa förslag med avseende på budgeten till följd av överenskommelsen om finansieringsramen för 2007–2013 av den 17 maj 2006.

Förslagen har granskats av rådet och Europaparlamentet samt av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

Den 15 juni 2006 antog parlamentet med mycket stor majoritet sin ståndpunkt avseende förslaget. Ett avsevärt antal ändringar föreslogs.

Den 14 december 2005 antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén enhälligt sitt yttrande och den 16 november 2005 antog Regionkommittén sitt yttrande.

För att underlätta en överenskommelse om ramprogrammen håller kommissionen nu på att lägga fram reviderade förslag till båda ramprogram, kompletterade med parlamentets ändringsförslag och rådets synpunkter. Parlamentets ståndpunkt och rådets synpunkter återspeglar huvudprinciperna i kommissionens ursprungliga förslag. Därför innehåller dessa reviderade förslag en stor del av de andra institutionernas synpunkter, om än inte alltid ordagrannt så åtminstone till anda och innehåll.

De viktigaste frågorna som tagits upp berör förslaget till gemenskapens ramprogram. Beträffande kommissionens inställning kan följande betonas:

- När det gäller temanas omfattning och deras vetenskapliga och tekniska innehåll godtar kommissionen många av de förtydliganden och tillägg som efterlysts, i de fall dessa grundas på viktiga behov och inte leder till att den övergripande inriktningen för någon prioritet ändras, och såvida inte den minskade budgeten för ramprogrammet gör att de inte kan inlemmas.

- Beträffande Gemensamma teknikinitiativ godtar kommissionen ändringarna av de kriterier som skall användas för kartläggningen av möjliga sådana initiativ, liksom när det gäller initiativens karaktär och genomförande.

- Beträffande Europeiska forskningsrådet godtar kommissionen viktiga klargöranden, bl.a. när det gäller det vetenskapliga rådets mandattid, förnyande och roll, Europeiska forskningsrådets förvaltning och personaltillsättning, liksom genomförandet 2010 av en oberoende översyn av Europeiska forskningsrådets strukturer och funktion.

- Beträffande Människor har en rad ändringar införts som innehåller hänvisningar till kopplingarna mellan detta program och andra delar av ramprogrammet och andra gemenskapsprogram, tillägg där den internationella dimensionen av denna del av programmet uttryckligen framhävs, påpekanden om inrättandet av lämpliga arbetsförhållanden för forskare och upplysningar om samfinansieringsmetoden.

- Beträffande Kapacitet ingår de aspekter som rör samstämmig politisk utveckling nu i en separat del, vilket är i överensstämmelse med detta områdes betydelse. Dessutom har kriterierna för stödet till ny forskningsinfrastruktur gjorts mer detaljerade och betydelsen av regionala aspekter vid unrättande av ny infrastruktur bekräftats.

När det gäller budgeten håller kommissionen fast vid de belopp som föreslagits i kommissionens ändrade förslag av den 24 maj 2006.

2005/0043 (COD)

Ändrat förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 166.1,

med beaktande av kommissionens förslag[2],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[3],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[4],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[5], och

av följande skäl:

1. Gemenskapen har satt som mål att skapa kunskapssamhället genom att utveckla know-how och stärka gemenskapsindustrins, även tjänsteindustrins , vetenskapliga och tekniska bas i syfte att säkerställa en hög konkurrenskraft. För detta syfte erkänner gemenskapen forskarnas ansvar och oberoende vid utarbetandet av de allmänna riktlinjerna för forskning vid kunskapens gränser . Gemenskapen skall främja all forskningsverksamhet som anses nödvändig, framför allt genom att uppmuntra företag, även små och medelstora företag, forskningscentrer och universitet i den verksamhet för forskning och teknisk utveckling som dessa bedriver, och prioritera de områden och projekt där finansiering och samarbete på europeisk nivå är av särskild betydelse och ger ett mervärde . Genom stödet till forskning vid kunskapens gränser, tillämpad forskning och innovation strävar gemenskapen efter att främja samverkanseffekter inom europeisk forskning och därmed skapa en stabilare grund för det europeiska området för forskningsverksamhet. Det blir ett positivt bidrag till den sociala och ekonomiska utvecklingen i alla medlemsstater.

2. Forskningens centrala betydelse bekräftades av Europeiska rådet vid mötet i Lissabon där man betonade kunskap och innovation som lösningen, och satte upp ett nytt strategiskt mål för nästa årtionde – att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning.

3. Sjunde ramprogrammet är av central betydelse för att Lissabonmötets strategiska mål skall kunna uppnås – att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. Kunskapstriangeln – utbildning, forskning och innovation – är ett av de viktigaste verktygen för att detta mål skall kunna uppnås.

4. Den centrala roll som kunskap och immateriella tillgångar har för skapandet av ekonomiskt, socialt och kulturellt välstånd bekräftades av Europeiska rådet i Lissabon. I det kunskapsbaserade samhället går innovation och kunskapsproduktion inte alls uppifrån och ner utan är utspridda över hela samhället och åstadkoms i allt högre grad nerifrån och upp. Ett av gemenskapens mål är att mobilisera och stärka all denna forsknings- och innovationskapacitet .

5. Europeiska rådet i Barcelona fastslog, i linje med Lissabonstrategin, målet att öka de europeiska forskningsinsatserna till 3 % av EU:s BNP, varav två tredjedelar bör komma från privata investeringar.

6. För att det skall lyckas måste många medlemsstater och det europeiska näringslivet öka sina forskningsinsatser och på så sätt bidra till ett framgångsrikt främjande av forskningen inom ramen för sjunde ramprogrammet.

7. Det dominerande målet för hela sjunde ramprogrammet måste vara att bidra till att Europeiska unionen blir det ledande området i världen för forskningsverksamhet. För detta krävs att ramprogrammet inriktas starkt på att främja och investera i forskning av världsklass . Det är därför av avgörande betydelse att genomförandet av de särskilda programmen framför allt grundas på principerna för kompetens inom forskningen. Det är bara genom att skapa möjligheter för toppmodern forskning som EU kan bli det ledande området i världen för forskningsverksamhet .

8. Europaparlamentet har flera gånger betonat vikten av forskning, teknisk utveckling och kunskapens ökade betydelse för ekonomisk tillväxt, social välfärd och miljö , senast i riktlinjerna för EU:s framtida politik till stöd för forskningen från mars 2005[6].

9. Gemenskapen bör fastställa de vetenskapliga och tekniska mål som skall uppnås under sjunde ramprogrammet för perioden 2007–2013 med beaktande av forskningsbehoven inom all gemenskapspolitik och med ett brett stöd från den europeiska industrin, forskarvärlden, universitet och andra berörda parter.

10. För industriforskningen är europeiska teknikplattformar och gemensamma teknikinitiativ särskilt relevanta. Europeiska teknikplattformar kan utvecklas till ett allmänt verktyg för att främja europeisk konkurrenskraft .

11. Dessa mål bör bygga vidare på resultaten av sjätte ramprogrammet för att skapa det europeiska området för forskningsverksamhet och vidareutveckla dessa resultat för att bidra till utvecklingen av en kunskapsbaserad ekonomi och ett kunskapsbaserat samhälle i Europa. Av dessa mål är följande särskilt viktiga:

12. Gränsöverskridande samarbete på alla nivåer inom EU bör stödjas.

13. Dynamiken, kreativiteten och spetskompetensen inom europeisk forskning vid kunskapens gränser bör ökas. Mot bakgrund av detta bör finansiering av mer spekulativ grundforskning klart prioriteras i ramprogrammet .

14. Den mänskliga potentialen inom forskning och teknik i Europa bör stärkas kvantitativt och kvalitativt; bättre utbildning och forskarutbildning, lättare tillgång till forskningsmöjligheter och erkännande av forskarnas ”yrke” är viktiga verktyg för att detta mål skall kunna uppnås, inte minst genom en kraftig höjning av kvinnors deltagande i forskningen och uppmuntran till forskares rörlighet och karriärutveckling. Därför bör medlemsstaterna uppmanas att genomföra den europeiska stadgan för forskare och riktlinjerna för rekrytering av forskare. Båda dessa instrument krävs för att en verklig europeisk arbetsmarknad för forskare skall kunna upprättas. Dessutom bör spetskompetensen inom europeiska forskningsinstitutioner och universitet utvecklas och förstärkas.

15. Dialogen mellan vetenskap och samhälle i Europa bör fördjupas i syfte att utveckla en agenda för vetenskap och forskning som motsvarar det som medborgarna tycker är angeläget, bl.a. genom att främja kritiskt tänkande, och som syftar till att återupprätta allmänhetens förtroende för vetenskapen .

16. Att underlätta den vetenskapliga karriären för forskare i deras mest produktiva period i livet bör ägnas särskild uppmärksamhet. Forskare som befinner sig i ett tidigt stadium och i början av karriären måste bli en viktig vetenskaplig drivkraft i Europa .

17. Den forsknings- och innovationskapacitet som finns i Europa bör ökas och ett optimalt utnyttjande av den säkerställas.

18. Hänsyn bör tas till protokollet om djurskydd och djurens välfärd i Amsterdamfördraget, och forskning för utveckling av alternativa försöksmetoder, särskilt sådana där inte djur används, bör främjas och utökas inom alla forskningsområden för att användningen av djur för forskning och försök skall kunna minskas. Syftet är att till slut ersätta djurförsöken.

19. För att uppnå dessa mål måste fyra typer av verksamhet främjas – gränsöverskridande samarbete kring strategiska teman (Samarbete), forskardriven forskning baserad på initiativ från forskarvärlden (Idéer), stöd till enskilda forskare (Människor) och stöd till forskningskapacitet (Kapacitet).

20. Under Samarbete bör stöd ges till gränsöverskridande samarbete i lämplig omfattning i och utanför Europeiska unionen inom ett antal olika temaområden som motsvarar viktiga områden för utvecklingen av kunskap och teknik där forskningen bör stödjas och stärkas för att Europa skall kunna hantera de sociala och ekonomiska vägval och de miljö- och folkhälsoproblem samt industriella utmaningar man står inför, och för att det allmännas bästa skall kunna tillgodoses och utvecklingsländerna bistås . Där så är möjligt kommer detta program att vara flexibelt och tillåta uppdragsorientering som spänner över de prioriterade temaområdena. Programmet bör också se till att EU kan behålla sin ledande position inom forskningen på områdena sociologi och humaniora med avseende på samspelet mellan människor och ny teknik och teknikens betydelse för utvecklingen av samhället i sin helhet .

21. Under Idéer bör verksamheten genomföras av ett europeiskt forskningsråd som bör vara mycket självständigt. Det är av grundläggande betydelse att utveckla en spetsforskning på mycket hög nivå inom EU som bygger på spetskompetens i Europa och höjer dess profil internationellt. Europeiska forskningsrådet bör hålla regelbunden kontakt med de europeiska institutionerna och forskarsamhället för att säkerställa att dess arbete har stöd och dess intressen främjas på det offentliga planet.

22. Under Människor bör enskilda uppmuntras att slå in på forskarbanan, europeiska forskare uppmuntras att stanna i Europa, forskare från hela världen lockas till Europa och Europa göras mer attraktivt för de mest framstående forskarna. På grundval av de positiva erfarenheterna av Marie Curie-åtgärderna i samband med de tidigare ramprogrammen bör programmet Människor uppmuntra mer begåvade personer att slå in på forskarbanan. Det bör även strukturera det utbud och de alternativ som finns för forskarutbildning, och även sträcka sig till att omfatta krav på färdighet. Vidare bör programmet uppmuntra europeiska forskare att stanna i eller återvända till Europa, uppmuntra till rörlighet mellan sektorer och locka forskare från hela världen till Europa. Därför bör ansträngningar göras för att förbättra det ömsesidiga erkännandet av examina och yrkeskvalifikationer som erhållits inom gemenskapen och i tredjeländer. Forskares rörlighet är inte bara avgörande för forskarnas karriärutveckling utan också för att dela och överföra kunskap mellan länder och sektorer och för att säkerställa att innovativ spetsforskning inom olika ämnesområden gynnas av engagerade och kompetenta forskare liksom av ökade ekonomiska resurser.

23. Under Kapacitet bör användningen och utvecklingen av forskningsinfrastrukturer optimeras; små och medelstora företags innovativa kapacitet och deras förmåga att dra nytta av forskningen bör stärkas; utvecklingen av regionala forskningsdrivna kluster bör stödjas; forskningspotentialen i EU:s konvergensregioner och yttersta randområden bör frigöras; vetenskap och samhälle bör närma sig varandra så att vetenskap och teknik kan integreras i det europeiska samhället på ett harmoniskt sätt; övergripande åtgärder bör vidtas för att stödja det internationella samarbetet.

24. Gemensamma forskningscentret har ett viktigt uppdrag i att tillhandahålla ett kundinriktat vetenskapligt och tekniskt stöd för utformning, utveckling, genomförande och övervakning av EU:s politik. GFC bör ges kontinuerligt stöd så att det kan fungera som EU:s referenscenter för vetenskap och teknik och vara oberoende av privata och nationella intressen .

25. Kommissionen har vid flera tillfällen bekräftat att regionerna har en viktig uppgift i genomförandet av det europeiska området för forskningsverksamhet [7] .

26. Sjunde ramprogrammet kompletterar de verksamheter som genomförs i medlemsstaterna och andra gemenskapsåtgärder som krävs för den övergripande strategiska insatsen för genomförandet av Lissabonmålen, parallellt med framför allt de som avser strukturfonderna, jordbruk, utbildning, konkurrenskraft och innovation, industri, sysselsättning och miljö.

27. Den verksamhet med inriktning på innovation och små och medelstora företag som skall stödjas inom detta ramprogram bör komplettera verksamhet som genomförs inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation.

28. Deltagandet i verksamheten under detta ramprogram bör underlättas genom offentliggörande av all relevant information som skall göras tillgänglig i rätt tid och på ett användarvänligt sätt för alla potentiella deltagare.

29. Med tanke på det breda stödet för en utökad räckvidd för ramprogrammets åtgärder, den hävstångseffekt som ramprogrammet har på nationella och privata investeringar, behovet av att göra det möjligt för gemenskapen att anta nya vetenskapliga och tekniska utmaningar och till fullo utnyttja sina forskares potential utan någon form av diskriminering, den avgörande roll som gemenskapsstödet har för att göra det europeiska forskningssystemet mer ändamålsenligt och effektivt samt bidraget av ett utökat sjunde ramprogram när det gäller ansträngningarna för att hitta lösningar på problemen med klimatförändring och hållbarhet, EU-befolkningens hälsa och stärkandet av Lissabonstrategin är behovet av att progressivt höja fördubbla EU:s forskningsbudget angeläget[8].

30. Med tanke på översynen efter halva tiden av användningen av nya instrument i sjätte ramprogrammet och femårsutvärderingen av ramprogrammet har ett nytt tillvägagångssätt utformats som bör göra det möjligt att lättare, effektivare och på ett mer flexibelt sätt uppnå de politiska målen för EU:s forskningspolitik. I detta syfte bör ett mindre antal enklare ”finansieringsmetoder” med större flexibilitet och frihet användas för stöd till de olika åtgärderna, var för sig eller tillsammans, och större självständighet i förvaltningen beviljas deltagarna.

31. Eftersom målet för de åtgärder som i enlighet med artikel 163 i fördraget skall vidtas för att bidra till inrättandet av ett kunskapssamhälle och en kunskapsbaserad ekonomi i Europa inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta sjunde ramprogram inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

32. Genomförandet av sjätte ramprogrammet kan leda till tilläggsprogram där endast vissa medlemsstater deltar, till att gemenskapen deltar i program som inletts av flera medlemsstater eller till bildandet av gemensamma företag eller andra arrangemang enligt artiklarna 168, 169 och 171 i fördraget.

33. Gemenskapen har ingått en rad internationella överenskommelser på forskningsområdet, och insatser bör göras för att stärka det internationella forskningssamarbetet i syfte att till fullo utnyttja fördelarna med internationaliseringen av FoU, att bidra till produktionen av globala allmänna nyttigheter och att ytterligare integrera gemenskapen i den globala forskarvärlden.

34. Det finns redan omfattande vetenskapliga kunskaper som drastiskt skulle kunna förbättra livet för de människor som lever i utvecklingsländerna. Ramprogrammet kommer, där så är möjligt, att bidra till att millennieutvecklingsmålen uppfylls till 2010.

35. Sjunde ramprogrammet bör bidra till att främja tillväxt, hållbar utveckling och miljöskydd.

36. All forskningsverksamhet som genomförs inom ramen för detta ramprogram bör vara förenlig med grundläggande etiska principer, bl.a. de som ingår i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik beaktas och kommer att beaktas i alla programskeden. Forskningsverksamhet som syftar till mänsklig kloning, ärftliga förändringar av människors arvsmassa[9] eller till produktion av mänskliga embryon enbart för produktion av stamceller bör inte stödjas inom ramen för detta program. Forskning på mänskliga stamceller får finansieras under detta ramprogram beroende både på innehållet i förslaget och den rättsliga ramen i den eller de inblandade medlemsstaterna .

37. Inom ramen för sjunde ramprogrammet kommer man att beakta kvinnors roll inom vetenskap och forskning att aktivt främjas genom lämpliga åtgärder i syfte att uppmuntra fler att engagera sig på detta område och öka deras aktiva roll i forskningen.

38. I denna rättsakt fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet.

39. Lämpliga åtgärder som står i proportion till Europeiska gemenskapernas finansiella intressen bör även vidtas för att förhindra oegentligheter och bedrägerier och nödvändiga mått och steg bör vidtas för att återkräva stöd som gått förlorat, utbetalats felaktigt eller använts på fel sätt i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen[10], (EG, Euratom) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter[11] och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF)[12].

40. Det är viktigt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av sjunde ramprogrammet, så att det genomförs på ett så effektivt och användarvänligt sätt som möjligt och samtidigt se till att programmets rättssäkerhet och tillgänglighet är hög för samtliga deltagare. Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget och kraven på förenkling och bättre lagstiftning bör efterlevas. Förenklingen av förfarandena för genomförandet av sjunde ramprogrammet kommer att bidra till att flexibla genomförandeåtgärder ingår i reglerna för deltagande.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Antagande Inrättande av ramprogrammet

Ramprogrammet för gemenskapens verksamhet inom området forskning och teknisk utveckling, inbegripet demonstration, nedan kallat ”sjunde ramprogrammet”, antas upprättas härmed för perioden 1 januari 2007–31 december 2013.

Artikel 2

Mål och verksamhet

41. Stöd från sjunde ramprogrammet skall utgå för de verksamheter som anges i punkterna 2–5. Målen och huvudlinjerna för dessa verksamheter anges i bilaga I.

42. Samarbete: Stöd ges till all forskning som genomförs inom ramen för gränsöverskridande samarbete på följande temaområden:

43. Hälsa

44. Livsmedel, jordbruk och bioteknik

45. Informations- och kommunikationsteknik

46. Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik

47. Energi

48. Miljö (inbegripet klimatförändringar)

49. Transport (inbegripet flygteknik)

50. Samhällsvetenskap och humaniora

51. Säkerhets- och rymdforskning

52. Idéer: Stöd ges till ”forskarstyrd” forskning som utförs inom alla områden av enskilda nationella eller gränsöverskridande forskarlag som konkurrerar på europeisk nivå.

53. Människor: Kvantitativ och kvalitativ förstärkning av den mänskliga potentialen för forskning och teknik i Europa samt främjande av rörligheten.

54. Kapacitet: Stöd till nyckelaspekterna av europeisk forsknings- och innovationskapacitet som t.ex. forskningsinfrastruktur; regionala forskningsstyrda kluster; utveckling av hela forskningspotentialen i gemenskapens konvergensregioner och yttersta randområden; forskning till förmån för små och medelstora företag; frågor i samband med vetenskapen i samhället; stöd för en samstämmig politisk utveckling; övergripande internationellt samarbete.

55. Stöd från sjunde ramprogrammet skall även utgå för de icke-nukleära direkta vetenskapliga och tekniska åtgärder som genomförs av Gemensamma forskningscentret (GFC) enligt definitionen i bilaga I.

Artikel 3

Sjunde ramprogrammet skall genomföras med hjälp av särskilda program. I dessa program skall det fastställas exakta mål samt närmare villkor för genomförandet.

Artikel 4

Högsta totalbelopp och fördelning av anslaget på respektive program

1. Det högsta totalbeloppet för gemenskapens finansiella deltagande i sjunde ramprogrammet skall uppgå till 50 52172726 miljoner euro. Detta belopp skall fördelas på de verksamheter och åtgärder som avses i artikel 2.2–2.6 enligt följande (miljoner euro):

Samarbete | 32 29244432 |

Idéer | 7 46011862 |

Människor | 4 7277129 |

Kapacitet | 4 2917486 |

Gemensamma forskningscentrets icke-nukleära åtgärder | 1 7511817 |

2. Den preliminära fördelningen mellan temaområdena för varje verksamhet som avses i punkt 1 fastställs i bilaga II.

3. Reglerna för gemenskapens finansiella deltagande i detta ramprogram fastställs i bilaga III. Ovan nämnda belopp kan ändras vid översynen av budgetplanen för den period som omfattar detta ramprogram.

Artikel 5

Skydd av gemenskapernas finansiella intressen

För de gemenskapsåtgärder som finansieras inom ramen för detta beslut skall förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 och förordning (EG, Euratom) nr 2185/96 gälla för varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapslagstiftningen, inbegripet överträdelser av en på grundval av programmet fastställd kontraktsskyldighet, som är resultatet av en ekonomisk aktörs handling eller underlåtenhet, och som genom en omotiverad utgift har eller skulle kunna ha en negativ effekt på gemenskapernas allmänna budget eller på budgetar som de förvaltar.

Artikel 6

56. All forskningsverksamhet som genomförs inom sjunde ramprogrammet skall vara förenlig med grundläggande etiska principer.

57. Följande forskningsområden skall inte finansieras inom ramprogrammet:

58. Forskningsverksamhet som syftar till mänsklig kloning för reproduktionsändamål.

59. Forskningsverksamhet som syftar till förändring av människors arvsmassa och som kan leda till att sådana förändringar blir ärftliga[13].

60. Forskningsverksamhet som syftar till skapandet av mänskliga embryon för forskningsändamål eller för produktion av stamceller, inbegripet genom somatisk överföring av cellkärnor.

61. Forskning på mänskliga stamceller, både från vuxna och från embryon, får finansieras beroende både på innehållet i förslaget och på den rättsliga ramen i den eller de inblandade medlemsstaterna.Ansökningar om finansiering av forskning på mänskliga embryonala stamceller skall, i förekommande fall, innehålla detaljerade uppgifter om de åtgärder för tillståndsgivning och kontroll som skall vidtas av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och om de etiska godkännanden som ges.När det gäller att skapa mänskliga embryonala stamceller skall strikt tillståndsgivning och kontroll, i enlighet med den rättsliga ramen i den eller de inblandade medlemsstaterna, tillämpas för institutioner, organisationer och forskare.

62. En översyn av de forskningsområden som räknas upp i andra stycket skall göras för programmets andra fas (2010-2013) mot bakgrund av vetenskapliga framsteg.

Artikel 7

Övervakning, bedömning och översyn

63. Kommissionen skall kontinuerligt och systematiskt övervaka genomförandet av ramprogrammet och de särskilda programmen och regelbundet rapportera om och sprida resultaten av denna övervakning.

64. Kommissionen skall, biträdd av externa experter, senast 2010 göra en preliminär faktabaserad utvärdering av detta ramprogram och de särskilda programmen, med utgångspunkt i efterhandsutvärderingen av sjätte ramprogrammet. Utvärderingen skall omfatta den pågående forskningsverksamhetens kvalitet, samt kvaliteten på genomförandet och ledningen, och framstegen med att uppnå de fastställda målen.Kommissionen skall överlämna resultatet av denna utvärdering till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén tillsammans med sina kommentarer och, i förekommande fall, förslag till anpassning av detta ramprogram.Den preliminära utvärderingen skall föregås av en lägesrapport, så snart tillräckligt med uppgifter finns tillgängliga, med de första resultaten om hur effektiva de nya åtgärder som inleds inom sjunde ramprogrammet är och om insatserna för förenkling.

65. Två år efter det att detta ramprogram har avslutats skall kommissionen låta oberoende experter göra en extern utvärdering av dess logiska grund, genomförande och resultat.Kommissionen skall till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén överlämna slutsatserna från denna utvärdering åtföljda av de iakttagelser som gjorts.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

[…]

BILAGA I

VETENSKAPLIGA OCH TEKNISKA MÅL, HUVUDLINJER FÖR TEMAN OCH VERKSAMHETER

Sjunde ramprogrammet skall genomföras i syfte att uppnå de allmänna målen i artikel 163 [14] i fördraget att stärka industrins konkurrensförmåga och fylla behoven av forskning inom annan gemenskapspolitik, och därigenom bidra till inrättandet av ett kunskapsbaserat samhälle grundat på det europeiska området för forskningsverksamhet och komplettera verksamheten på nationell och regional nivå . Det skall stärka främja spetskompetensen inom vetenskaplig och teknisk forskning , teknisk utveckling och demonstration genom de fyra programmen samarbete, idéer, människor och kapacitet.

I SAMARBETE

I denna del av sjunde ramprogrammet kommer stöd att ges till gränsöverskridande samarbete i olika former oavsett omfattning i och utanför EU inom ett antal temaområden. Dessa motsvarar huvudområden för utvecklingen av kunskap och teknik där den forskning med högst kvalitet måste stödjas och stärkas för att Europas sociala, ekonomiska, miljömässiga och industriella utmaningar skall kunna hanteras. Denna insats kommer till större delen att inriktas på att stärka industrins konkurrenskraft med en forskningsagenda som återspeglar användarnas behov i hela Europa.

Det övergripande målet är att bidra till en hållbar utveckling.

Följande nio teman omfattas av EU-åtgärder:

66. Hälsa

67. Livsmedel, jordbruk och bioteknik

68. Informations- och kommunikationsteknik

69. Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik

70. Energi

71. Miljö (inbegripet klimatförändringar)

72. Transport (inbegripet flygteknik)

73. Samhällsvetenskap och humaniora

74. Säkerhets- och rymdforskning

Dessa teman är brett definierade på en relativt hög nivå så att de kan anpassas till ändrade behov och möjligheter som kan uppkomma under sjunde ramprogrammets löptid. För vart och ett av dem har ett antal verksamheter fastställts som anger huvudlinjerna för gemenskapsstöd. Dessa har fastställts på grundval av hur de bidrar till att uppnå EU:s gemenskapsmål, inbegripet övergången till ett kunskapssamhälle, relevant europeisk forskningspotential och mervärdet av stödet på EU-nivå gemenskapsstöd till dessa områden.

Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att säkerställa en effektiv samordning mellan temaområdena och åt prioriterade temaövergripande vetenskapliga områden, som t.ex. marin vetenskap och teknik.

Tvärvetenskaplig verksamhet kommer att uppmuntras genom gemensamma temaöverskridande arbetssätt för frågor inom forskning och teknik som är relevanta för mer än ett tema, och gemensamma ansökningsomgångar kommer att utgöra en viktig temaöverskridande samarbetsform.

När det gäller områden av framför allt industriell betydelse har ämnena fastställts på grundval av bl.a. det arbete som utförts inom olika europeiska teknikplattformar som inrättats på områden där Europas konkurrenskraft, ekonomiska tillväxt och välfärd är beroende av betydande framsteg inom forskning och teknik på medellång till lång sikt. Inom europeiska teknikplattformar samlas berörda parter för att under ledning av näringslivet fastställa och genomföra en strategisk forskningsagenda. Detta ramprogram kommer att bidra till att förverkliga dessa strategiska forskningsagendor i de fall dessa medför ett verkligt europeiskt mervärde. Europeiska teknikplattformar kan ha betydelse när det gäller att underlätta industrins deltagande i forskningsprojekt som är relevant för den.

De nio temaområdena omfattar också sådan forskning som krävs för att underbygga utformningen, genomförandet och utvärderingen av EU:s gemenskapspolitiken, t.ex. på följande områden: hälsa, säkerhet, konsumentskydd, energi, miljö, utvecklingsbistånd, fiske, maritima frågor, jordbruk, djurskydd, transport, utbildning, sysselsättning, socialpolitik, sammanhållning samt upprättandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa rättsliga och inrikes frågor liksom även standardförberedande forskning och forskning som bedrivs samtidigt som kan bidra till ökad kompatibilitet och till att förbättra kvaliteten på standarder och genomförandet av dem.

Inom varje tema kommer man, utöver dessa verksamheter, att på ett öppet och flexibelt sätt behandla två typer av möjligheter:

- Framväxande behovFramtida och framväxande teknik : Genom särskilt stöd till spontana förslag till forskningsprojekt, inklusive genom gemensamma ansökningsomgångar, stödja sådan forskning som syftar till att kartlägga eller ytterligare utforska nya vetenskapliga och tekniska möjligheter på ett bestämt område och/eller kombinationen av ett sådant område med andra relevanta områden och ämnen; att främja nya idéer och radikalt nya användningssätt och att utforska nya alternativ för färdplaner för forskning, med syfte att kartlägga eller ytterligare utforska nya vetenskapliga och tekniska möjligheter på ett bestämt område eller i gränslandet mellan flera ämnesområden, i synnerhet sådana som är förknippade med utsikter till betydande genombrott; adekvat samordning med de verksamheter som genomförs enligt programmet Idéer kommer att garanteras för att undvika överlappning och säkerställa en optimal användning av finansieringen.

- Oförutsedda politiska behov: För att reagera på ett flexibelt sätt på nya politiska behov som uppkommer under ramprogrammets löptid, t.ex. utveckling eller händelser som inte kunnat förutses och som kräver snabba reaktioner som t.ex. nya epidemier, nya problem avseende livsmedelssäkerhet eller insatser i samband med naturkatastrofer.

Europeiska forskningsåtgärder medför ett betydande mervärde i form av spridning och överföring av kunskap, och åtgärder kommer att vidtas för att öka användningen av resultaten inom industrin, bland beslutsfattare och i samhället. Inom För att förbättra spridningen och användningen av resultaten av forskningen i EU skall spridningen av kunskap och överföringen av resultat, även till beslutsfattare, stödjas på alla temaområden kommer spridning av kunskap att utgöra en väsentlig uppgift (med lämpliga begränsningar i fråga om ämnet säkerhet på grund av verksamheternas konfidentiella natur), bl.a. genom finansiering av nätverksinitiativ, seminarier och evenemang, stöd från externa experter samt genom informationstjänster och elektroniska tjänster, i synnerhet CORDIS.

Komplementaritet och synergi mellan detta program och andra gemenskapsprogram kommer att säkerställas. Åtgärder till stöd för innovationer kommer att genomföras inom ramen för programmet för konkurrenskraft och innovation.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att säkerställa att små och medelstora företag[15], särskilt de kunskapsintensiva, på lämpligt sätt deltar i det gränsöverskridande samarbetet. Konkreta åtgärder, bl.a. stödåtgärder för att underlätta små och medelstora företags deltagande, kommer att vidtas under hela programdelen ”samarbete” inom ramen för varje temaområde, vilka kommer att åtföljas av en kvantitativ och kvalitativ övervakning. Stöd kommer även att ges för initiativ till dialoger om vetenskapliga frågor och forskningsresultat med allmänheten, i så vid bemärkelse som möjligt, utanför forskarvärlden och på området vetenskaplig kommunikation och utbildning; civilsamhällets organisationer eller nätverk där sådana organisationer ingår bör, där så är lämpligt, också engageras. Etiska principer och jämställdhetsaspekter beaktas. Integreringen av genusperspektivet och jämställdhet kommer att behandlas på alla forskningsområden.

För att den europeiska forskningens konkurrenskraft skall kunna höjas krävs att den potential som finns inom hela det europeiska området för forskningsverksamhet frigörs fullt ut. Projekten kommer därför att syfta till vetenskaplig excellens. De skall också befrämja utvecklingen av ett verkligt europeiskt område för forskningsverksamhet genom att konsortier med bred bas upprättas och möjligheterna till bästa möjliga utnyttjande av mänskliga och finansiella resurser utforskas.

Inom alla dessa teman kommer stöd att ges för gränsöverskridande samarbete genom följande:

- Forskningssamverkan

- Gemensamma teknikinitiativ

- Samordning av forskningsprogram

- Internationellt samarbete

Forskningssamverkan

Forskningssamverkan kommer att utgöra huvuddelen av och kärnan i EU:s gemenskapens forskningsfinansiering. Syftet är att, inom huvudområdena för kunskapsutveckling, upprätta forskningsprojekt och forskningsnätverk av högsta kvalitet som skall kunna locka forskare och investeringar från Europa och resten av världen.

Detta kommer att genomföras genom stöd till forskningssamverkan med hjälp av en rad olika finansieringssystem, t.ex. samarbetsprojekt, expertnätverk samt samordnings- och stödåtgärder (se bilaga III).

Gemensamma teknikinitiativ

I ett mycket begränsat antal fall skulle det på grund av FoTU-målets omfattning och storleken på de berörda resurserna kunna finnas anledning att upprätta långsiktiga offentlig-privata partnerskap i form av gemensamma teknikinitiativ. Detta nya angreppssätt, som framför allt bygger på åtgärder som utarbetats av Dessa initiativ bygger framför allt på arbetet inom europeiska teknikplattformar och kommer att omfattar en eller ett litet antal utvalda aspekter av forskningen på det område som initiativet täcker. Initiativen kombinerar investeringar från den privata sektorn och nationella och europeiska allmänna medel, inbegripet bidrag från ramprogrammet för forskning och lånemedel från Europeiska investeringsbanken. Sådana gemensamma företag skall genomföras på grundval av artikel 171 i fördraget och omfattas av beslut var för sig; de skall kombinera offentliga och privata medel, vilka kan inbegripa lånemedel från EIB, finansierade bland annat genom finansieringsfaciliteten med riskdelning, där så är lämpligt. (detta kan innebära att ett gemensamt företag startas) eller på grundval av beslut om särskilda program enligt artikel 166 i fördraget.

Möjliga gemensamma teknikinitiativ kommer att bestämmas på ett öppet och översiktligt sätt på grundval av en utvärdering med bl.a. följande kriterier:

- Mervärdet av europeiskt stöd mätt i form av spetskompetens.

- Förekomsten av ett verkligt samhällsbehov och en verklig samhällsnytta.

- De befintliga instrumenten klarar inte att uppnå målet.

- Hur omfattande effekterna är på industriell konkurrenskraft och tillväxt.

- Hur omfattande och tydligt målet och de förväntade resultaten definieras som eftersträvas.

- Hur starkt näringslivets engagemang är i fråga om finansiering och resurser.

- Hur omfattande effekterna är på industriell konkurrenskraft och tillväxt.

- Vilken betydelse insatsen har för allmänna politiska mål.

- Vilken kapacitet som finns att dra till sig ytterligare nationellt stöd och nu ocheller i framtiden uppbåda medel från industrin.

- De befintliga instrumenten klarar inte att uppnå målet.

De gemensamma teknikinitiativen måste definieras tydligt, i synnerhet avseende följande aspekter:

- Finansiella åtaganden.

- Varaktighet för deltagarnas engagemang.

- Bestämmelser för kontraktets ingående och avslutande.

- Immateriella rättigheter.

Med tanke på de gemensamma teknikinitiativens stora räckvidd och särskilda komplexitet kommer stora ansträngningar att göras för att säkerställa att de fungerar på ett öppet sätt i linje med principerna om excellens. All tilldelning av gemenskapsmedel genom de gemensamma teknikinitiativen kommer att ske på grundval av ramprogrammets principer om excellens och öppenhet. Särskild uppmärksamhet ägnas den övergripande samstämmigheten och samordningen mellan gemensamma teknikinitiativ och nationella program och projekt inom samma områden med iakttagande av deras nuvarande förfaranden för genomförande. Vid genomförandet av dem bör hänsyn tas till små och medelstora företag och till möjligheterna till tekniköverföring liksom till behovet av att föregripa utbildningsbehov för att målen med dem skall kunna uppfyllas, samt att säkerställa att deltagandet i projekten står öppet för ett stort antal deltagare i hela Europa, särskilt små och medelstora företag. Dessutom kan erfarenheterna från Eureka-kluster vara relevanta för gemensamma teknikinitiativ på intilliggande områden.

Samordning av forskningsprogram som inte finansieras av gemenskapen

För åtgärder inom detta område används framför allt två verktyg, nämligen ERA-NET och gemenskapens deltagande i gemensamt genomförda nationella forskningsprogram (artikel 169 i fördraget). Åtgärden kan omfatta ämnen som inte är direkt kopplade till de nio temaområdena under förutsättning att de ger tillräckligt europeiskt mervärde för EU. Åtgärden kommer också att användas för att förbättra komplementariteten och synergin mellan ramprogrammet och verksamhet som genomförs inom ramen för mellanstatliga strukturer som t.ex. Eureka och COST[16].

Med ERA-NET kommer samordningen av nationell och regional forskningsverksamhet att utvecklas och stärkas genom följande:

- En ram för aktörer som genomför offentliga forskningsprogram tillhandahålls i syfte att förbättra samordningen av deras verksamheter. Detta kommer att inbegripa stöd för nya ERA-NET samt för breddning och fördjupning av tillämpningsområdet för befintliga ERA-NET, t.ex. genom att deras partnerskap utvidgas och genom att deras program ömsesidigt öppnas. I lämpliga fall skulle ERA-NET kunna användas för samordning av program mellan europeiska regioner och små och medelstora medlemsstater för att möjliggöra samarbete mellan dem och storskaliga initiativ.

- I ett begränsat antal fall ges ytterligare finansiellt stöd från EU gemenskapsstöd till de deltagare som förenar sina resurser upprättar en gemensam fond för gemensamma ansökningsomgångar för sina respektive nationella och regionala program (”ERA-NET PLUS”).

Gemenskapens deltagande i forskningsprogram som genomförs gemensamt på grundval av artikel 169 är särskilt relevant för europeiskt samarbete i stor skala ”med variabel geometri” mellan medlemsstater med gemensamma behov och/eller intressen. I klart angivna fall kommer sådana artikel 169-initiativ att inledas på områden som skall fastställas i nära samarbete med medlemsstaterna, inbegripet eventuellt samarbete med mellanstatliga program, på grundval av följande kriterier:

- Relevans för EU:s gemenskapsmål.

- En klar definition av det mål som eftersträvas och dess relevans för detta ramprograms mål.

- En befintlig grund (nationella forskningsprogram som redan finns eller planeras).

- Mervärdet för Europa.

- En kritisk massa med avseende på berörda programs storlek och antal och hur väl de verksamheter som omfattas överensstämmer.

- Huruvida artikel 169 är det lämpligaste medlet för att uppnå målen.

Internationellt samarbete

Åtgärderna för internationellt samarbete skall innebära ett klart definierat europeiskt mervärde och kommer i denna del av ramprogrammet att vara följande:

- Att öppna alla verksamheter som genomförs inom temaområdena för forskare och forskningsinstitutioner från alla tredjeländer, med begränsningar i fråga om ämnet säkerhet, och en ordentlig ansträngning för att uppmuntra dem att utnyttja detta tillfälle.

- Särskilda samarbetsåtgärder inom varje temaområde avsedda för tredjeländer när det finns ett gemensamt intresse av samarbete kring särskilda ämnen, vilka skall väljas på grundval av respektive lands vetenskapliga och tekniska nivå och behov. Dessa åtgärder är nära förknippade med de bilaterala samarbetsavtalen eller multilaterala dialogerna mellan EU och dessa länder eller grupper av länder och kommer att fungera som prioriterade verktyg för genomförandet av samarbetet mellan EU och dessa länder. Åtgärderna omfattar framför allt Förutom att områdena är av gemensamt intresse omfattar de även följande: åtgärder med syfte att stärka forskningskapaciteten i kandidatländer och i grannländer; och samverkan inriktad på utvecklingsländer och tillväxtländer, med fokus på deras särskilda behov på områden som hälsa, jordbruk, fiske och miljö, genomförd under finansiella villkor som är anpassade till deras förmåga.

Denna del av ramprogrammet omfattar det internationella samarbetet på varje temaområde och mellan teman. Det kommer att genomföras i samarbete med åtgärder enligt delarna människor och kapacitet i ramprogrammet.

TEMAN

1. Hälsa

Syfte

Att förbättra de europeiska medborgarnas hälsa och, öka konkurrenskraften och höja den innovativa kapaciteten för europeiska hälsorelaterade industrier och företag, och samtidigt ta itu med globala hälsofrågor, däribland framväxande epidemier. Betoningen kommer att ligga på överbryggande forskning (att omsätta grundforskningsresultat i kliniska tillämpningar, inbegripet vetenskaplig validering av experimentella resultat ), utveckling och validering av nya terapier, hälsofrämjande och förebyggande metoder, inbegripet främjande av ett åldrande med hälsan i behåll , diagnosverktyg och medicin teknik samt system för hållbar och effektiv hälsovård.

Bakgrund

Kartläggningen av människans arvsmassa och de framsteg som nyligen gjorts inom den postgenomiska forskningen har revolutionerat forskningen om människors hälsa och sjukdomar. För att integrera de stora mängderna data och förstå de underliggande biologiska processerna samt utveckla nyckelteknik för den hälsorelaterade bioindustrin i syfte att utveckla kunskap och interventionskapacitet krävs kritiska massor av olika typer av expertkunskap och resurser som inte är tillgängliga på nationell nivå.

De betydande framsteg inom den överbryggande hälsoforskningen, som är nödvändig för att garantera att den biomedicinska forskningen ger praktiska resultat och högre livskvalitet, förutsätter också tvärvetenskapliga och alleuropeiska metoder där olika berörda parter ingår. Med hjälp av sådana metoder kan Europa bidra på ett mer effektivt sätt till internationella insatser i kampen mot sjukdomar av betydelse på global nivå.

För klinisk forskning om många sjukdomar (t.ex. cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, smittsamma sjukdomar, mentala och neurologiska sjukdomar, framför allt de som är förknippade med åldrandet som t.ex. Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom) krävs internationella multicenterprövningar för att ett tillräckligt antal patienter skall kunna undersökas på kort tid. För epidemiologisk forskning krävs många olika befolkningsgrupper och internationella nätverk för att uppnå betydande slutsatser. Utvecklingen av ny diagnostik och behandling för sällsynta störningar, samt epidemiologisk forskning om dessa störningar kräver också metoder där många länder är inblandade för att antalet patienter i varje studie skall kunna höjas. Hälsopolitiskt styrd forskning på europeisk nivå gör det också möjligt att jämföra modeller, system, data och patientmaterial som finns i nationella databaser och biobanker.

En stark EU-baserad biomedicinsk forskning kommer att bidra till att stärka konkurrenskraften för den medicinska biotekniken, medicintekniken och läkemedelsindustrin i Europa. EU:s samarbete med utvecklingsländer kommer att göra det möjligt för dessa länder att utveckla forskningskapacitet. EU måste också spela en aktiv roll för att skapa en miljö som gynnar innovation inom den offentliga sektorn och läkemedelssektorn , där verksamheten är inriktad på folkhälsobehov , i synnerhet för att maximera framgångarna inom den kliniska forskningen. Forskningsbaserade små och medelstora företag är de huvudsakliga ekonomiska drivkrafterna för den industri som är verksam inom medicinsk bioteknik och medicinteknik. Även om det nu finns fler bioteknikföretag i Europa än i USA är de flesta små och mindre utvecklade än sina konkurrenter. Offentliga-privata forskningsinsatser på EU-nivå kommer att underlätta utvecklingen av dessa. EU-forskningen kommer också att bidra till utvecklingen av nya normer och standarder för skapandet av en lämplig rättslig ram för ny medicinteknik (t.ex. regenerativ medicin). Europeisk forskning och innovation på området alternativa försöksmetoder, särskilt metoder där inte djur används, kommer att säkra en ledande ställning globalt när det gäller att bemöta allmänhetens och intressenternas oro över den fortsatta användningen av djur i biomedicinsk forskning, och skulle dessutom kunna skapa en marknad för vissa delar av industrin.

De verksamheter som kommer att omfattas beskrivs nedan, inbegripet forskning som är avgörande för politiska krav. Två fFrågor av strategisk betydelse, barns hälsa och den åldrande befolkningens hälsa kommer att ägnas särskild uppmärksamhet, ingår i alla verksamheter. Långsiktiga forskningsagendor t.ex. de som fastställts inom europeiska teknikplattformar, t.ex. den om innovativa läkemedel, kommer att få stöd där så är lämpligt. Som komplement till dessa och för att reagera på nya strategiska behov kan ytterligare åtgärder stödjas, t.ex. i fråga om hälsopolitiska frågor och hälsa och säkerhet i arbetet.

Etiska, rättsliga och socioekonomiska frågor kommer att beaktas inom var och en av följande verksamheter.

Verksamheter

- Bioteknik, generiska verktyg och medicin teknik för människors hälsa

- Forskning med hög kapacitet . Att katalysera försök som utförs inom genomisk, postgenomisk och biomedicinsk forskning genom att förbättra dataframställning, standardisering, insamling och analys.

- Spårning, diagnos och övervakning. Tonvikten ligger på icke-invasiva metoder eller metoder som är så lite invasiva som möjligt.

- Förutsäga terapiers lämplighet, säkerhet och effektivitet. Att utveckla och validera biologiska markörer, in vivo- och in vitrometoder och -modeller, inbegripet simulering och farmakogenomik, mål- och resultatinriktade metoder och alternativ till djurförsök.

- Innovativa terapeutiska metoder och interventioner. Att forska inom, konsolidera och säkerställa den fortsatta utvecklingen av avancerad terapi och teknik, som kan tillämpas på många sjukdomar och störningar, exempelvis nya terapeutiska verktyg för regenerativ medicin.

- Omsättning av forskningsresultat till gagn för människors hälsa

- Integrering av biologiska data och processer – storskalig datainsamling, systembiologi (inbegripet modellering av komplexa system) . Att generera och analysera den stora mängd data som krävs för att bättre förstå de komplexa regleringsnät med tusentals gener och genprodukter som styr viktiga biologiska processer i alla relevanta organismer och på alla organisationsnivåer.

- Forskning om hjärnan och därmed relaterade sjukdomar, människans utveckling och åldrande. Att undersöka processen för ett åldrande med hälsan i behåll och hur gener och miljö interagerar med hjärnverksamheten, både under normala förhållanden och i samband med hjärnsjukdomar och relevanta åldersrelaterade sjukdomar (t.ex. demens).

- Överbryggande forskning om infektionssjukdomar. Forskning om antimikrobiell läkemedelsresistens, det globala hot som utgörs av hiv/aids, inbegripet samtidig infektion med hepatit C, malaria och tuberkulos samt potentiella nya och på nytt framväxande epidemier (t.ex. sars och högpatogen influensa).

- Överbryggande forskning om stora sjukdomar – cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes/fetma; sällsynta sjukdomar; andra kroniska sjukdomar, bland annat reumatiska sjukdomar (t.ex. osteoartrit). Att utveckla patientorienterade strategier från förebyggande till diagnos med särskild tonvikt på och behandling, inbegripet klinisk forskning.

- Optimering av hälsovården för Europas medborgare

- Omsättning av kliniska resultat forskning i klinisk praxis . Att förstå skapa en kunskapsbas med tanke på kliniskt beslutsfattande och hur resultaten av klinisk forskning skall omsättas i klinisk praxis, i synnerhet med hänsyn till patientsäkerhet och bättre läkemedelsanvändning (inbegripet en del aspekter som rör säkerhetsövervakning av läkemedel och vetenskapligt testade komplementära och alternativa mediciner) samt barns, kvinnors och äldre personers särskilda situation.

- Kvalitet, effektivitet och solidaritet inom hälsovården, inbegripet hälsovårdssystem i omvandling. Att omsätta effektiva åtgärder i ledningsbeslut, att bedöma kostnaden, effektiviteten och fördelarna av olika ingrepp, även i fråga om patientsäkerhet, att fastställa behoven av och villkoren för att garantera ett adekvat tillhandahållande av mänskliga resurser, att analysera faktorer som påverkar människors lika möjligheter att få tillgång till hälsovård av hög kvalitet (även för mindre gynnade grupper), inbegripet analyser av förändringar i befolkningen (t.ex. åldrande, rörlighet och migration samt byte av arbetsplats).

- Förbättrat sjukdomsförebyggande och bättre läkemedelsanvändning. Att ta fram effektiva åtgärder för folkhälsan och ta itu med allmänna faktorer som påverkar hälsan (t.ex. stress, kost, livsstil eller miljöfaktorer och deras samverkan med medicinering). Att kartlägga framgångsrika åtgärder inom olika hälsovårdsmiljöer i syfte att förbättra ordinationen av läkemedel och få patienterna att använda läkemedel på ett bättre sätt (inbegripet aspekter som rör läkemedelsövervakning och hur olika läkemedel samverkar).

- Lämplig användning av nya hälsoterapier och ny hälsoteknik. Bedömning av säkerhet och effektivitet på lång sikt samt övervakning av användningen av ny medicinteknik (även utrustning) i stor skala och av avancerade terapiformer, för säkerställande av en hög skyddsnivå och andra fördelar för folkhälsan.

2. Livsmedel, jordbruk och bioteknik

Syfte

Att skapa en europeisk kunskapsbaserad bioekonomi [17] där vetenskap, näringsliv och andra berörda parter sammanförs för att dra nytta av nya och framväxande forskningsmöjligheter med inriktning på sociala, miljömässiga och ekonomiska utmaningar: den växande efterfrågan på säkrare och hälsosammare livsmedel av högre kvalitet och på hållbar användning och produktion av förnybara bioresurser, den ökande risken för epizoiska och zoonotiska sjukdomar och livsmedelsrelaterade störningar; hoten mot en hållbar och säker jordbruks- , vattenbruks- och fiskeriproduktion, även sådana som orsakas av till följd av framför allt klimatförändring, samt den växande efterfrågan på livsmedel av hög kvalitet som producerats med hänsyn till djurskydd, och landsbygds- och kustrelaterade aspekter och som svarar mot konsumenternas särskilda kostbehov .

Bakgrund

Innovationer och kunskapsutveckling avseende hållbar förvaltning, produktion och användning av biologiska resurser (mikroorganismer, växter och djur) kommer att skapa en grund för nya, hållbara, säkra, miljöeffektiva och konkurrenskraftiga produkter för industri vars verksamhet bygger på eller har anknytning till jordbruk, fiske, foder, livsmedel, hälsa eller skog. Detta kommer, i linje med den europeiska strategin om biovetenskap och bioteknik[18], att bidra till ökad konkurrenskraft för europeiska jordbruks-, bioteknik-, utsädes- och livsmedelsföretag, i synnerhet för högteknologiska små och medelstora företag, och samtidigt förbättra den sociala välfärden och välbefinnandet. Forskning om livsmedelssäkerhet och säkerhet i livsmedelskedjan, kostrelaterade sjukdomar, kostval och kostens och näringens inverkan på hälsan bidrar till att bekämpa kostrelaterade sjukdomar (t.ex. fetma och allergier) och infektionssjukdomar (t.ex. transmissibel spongiform encefalopati och fågelinfluensa). Denna forskning bidrar samtidigt i hög grad till genomförandet av befintliga, och utformningen av framtida, strategier och bestämmelser på områdena folkhälsa, djurhälsa, växtskydd och konsumentskydd.

En styrka hos den europeiska industrin på dessa områden är dess mångfald och småskalighet, som ger många möjligheter, men som även kan medföra ett splittrat förhållningssätt till likartade problem. Det är bättre att gripa sig an dessa problem genom ökat samarbete och utbyte av sakkunskap, t.ex. i fråga om nya metoder, tekniker, processer och standarder som bygger på ändringar i EU- gemenskapslagstiftningen.

Flera europeiska teknikplattformar bidrar genom att fastställa gemensamma forskningsprioriteringar på områden som växtgenomik och bioteknik, skogsbruk och skogsbaserad industri, djurhälsa på global nivå, husdjursavel, livsmedel och industriell bioteknik. Forskningen kommer också att skapa den kunskapsbas som är nödvändig för att stödja följande områden[19]: den gemensamma jordbrukspolitiken, jordbruks- och handelsfrågor; bestämmelser om livsmedelssäkerhet, den europeiska skogsstrategin, djurhälsa, bekämpning av djursjukdomar samt djurskyddskrav i gemenskapen och reformen av den gemensamma fiskeripolitiken som syftar till att få till stånd en hållbar utveckling inom fiske och vattenbruk och säkra fisk och skaldjursprodukter. En flexibel mekanism för att reagera på behov av nya strategier är också förutsedd, i synnerhet med avseende på nya sociala eller ekonomiska trender.

Verksamheter

- Hållbar produktion och förvaltning av biologiska resurser från land-, skogs- och vattenmiljöer: Att möjliggöra forskning om teknik på t.ex. områdena genomik, proteomik, och metabolomik samt systembiologi, bioinformatik och konvergerande teknik för mikroorganismer, växter och djur, inbegripet ett hållbart utnyttjande av deras biologiska mångfald. För landbaserade biologiska resurser kommer tonvikten att läggas på följande: jordens bördighet; bättre grödor och produktionssystem, i hela deras mångfald, bl.a. ekologiskt jordbruk, program för kvalitetsproduktion samt övervakning och utvärdering av GMO:s inverkan på människan och miljön; växtskydd; hållbart, konkurrenskraftigt och multifunktionellt jordbruk samt skogsbruk; integrerad landsbygdsutveckling;. Ddjurhälsa[20] och djurskydd, djuravel och animalieproduktion, även forskning om vaccin och diagnostik; växtskydd; hållbart och konkurrenskraftigt fiske och vattenbruk; infektionssjukdomar hos djur, även epidemiologiska undersökningar, zoonoser och deras patogena mekanismer liksom sjukdomar kopplade till djurfoder; andra hot mot livsmedelsproduktionens hållbarhet och säkerhet, bland annat klimatförändringar; bortskaffande av animaliskt avfall på ett säkert sätt;. För biologiska resurser från vattenmiljöer kommer forskningen att stödja fiskets hållbarhet och konkurrenskraft, tillhandahålla den vetenskapliga och tekniska basen för fiskeriförvaltning och stödja en hållbar utveckling av vattenbruk, inbegripet djuravel och djurskydd. bevarande, förvaltning och utnyttjande av de levande akvatiska resurserna, uUtveckling av de verktyg som politiska beslutsfattare och andra aktörer inom t.ex. jordbruk, fiske och vattenbruk och landsbygdsutveckling behöver (metoder för landskapsvård, markanvändning osv.); socioekonomiska och etiska aspekter på produktionen.

- ”Från gaffel till gård”: Livsmedel, hälsa och välbefinnande: konsument-, samhälls-, kultur-, industri- och hälsoaspekter på livsmedel och foder, även beteendevetenskap och kognitionsvetenskap; näringslära, kostrelaterade sjukdomar och störningar, t.ex. fetma och allergier; positiva hälsoeffekter av vissa livsmedel och viss kosthållning; teknik för framställning av innovativa livsmedel och foder (inbegripet förpackning); bättre kvalitet och högre säkerhet när det gäller livsmedel, drycker och foder, både i kemiskt och mikrobiologiskt avseende; integritet i (och kontroll av) livsmedelskedjan; hur livsmedels- och foderkedjan påverkar och påverkas av miljön; hur livsmedelskedjan påverkas av och klarar de globala förändringarna; begreppet hela livsmedelskedjan (inklusive fisk och skaldjur); spårbarhet.

- Biovetenskap och bioteknik för hållbara non-foodprodukter och -processer: bättre grödor och skogsresurser, råvaror, marina produkter och marin biomassa (inbegripet marina resurser) för energi, miljö och produkter med högt mervärde, t.ex. material och kemikalier samt nya jordbrukssystem, metoder för bioprocesser och bioraffinering; biokatalys, nya och förbättrade mikroorganismer och enzymer; skogsbruk och skogsbaserade produkter och processer; biologisk miljöåterställning och renare bearbetning, användning av jordbruksindustriavfall och biprodukter.

3. Informations- och kommunikationsteknik

Syfte

Stärka den europeiska industrins konkurrenskraft och skapa förutsättningar för Europa att behärska och utforma den framtida utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken (IKT) så att det europeiska samhällets och näringslivets krav uppfylls. Verksamheten skall stärka Europas vetenskapliga och tekniska bas och garantera en ledande ställning inom IKT på global nivå , bidra till att driva på och stimulera innovation och kreativitet i fråga om produkter, tjänster och processer genom användning av IKT och se till att framsteg inom IKT snabbt omvandlas till fördelar för Europas medborgare, näringsliv, industri och stater.

Bakgrund

Informations- och kommunikationstekniken är avgörande för Europas framtid och stärker genomförandet av Lissabonstrategin. Den har en katalysatoreffekt på tre viktiga områden: produktivitet och innovation, modernisering av offentliga tjänster och framsteg när det gäller vetenskap och teknik. Hälften av våra ekonomiers produktivitetsvinster beror på effekterna av IKT på produkter, tjänster och affärsprocesser. IKT är den viktigaste faktorn för att främja innovation och kreativitet och för att bemästra förändringar i värdekedjor inom olika industri- och tjänstesektorer. IKT är av avgörande betydelse för att man skall kunna möta den ökade efterfrågan på hälso- och sjukvård samt social omsorg, i synnerhet för personer med särskilda behov och den åldrande befolkningen, och modernisera tjänster på områden av allmänt intresse, t.ex. utbildning, kulturarv, social integration, sammanhållning, säkerhet, energi, transport och miljö, och öka tillgängligheten och öppenheten när det gäller styrelseformer och politiska processer. IKT har en viktig plats i FoTU-förvaltning och –kommunikation och har också en katalysatoreffekt för framstegen på andra områden inom vetenskap och teknik eftersom den förändrar sättet på vilket forskare bedriver sin forskning, samarbetar och finner nya vägar.

De ökande ekonomiska och samhälleliga kraven, den fortsatta integreringen av IKT och behoven av att flytta fram teknikens gränser och utveckla innovativa IKT-baserade produkter och tjänster med stort mervärde innebär ständigt nya uppgifter för forskningen. Att anpassa tekniken till människor och organisatoriska behov innebär att dölja teknikens komplexitet och visa upp efterfrågade funktioner, göra tekniken funktionell, mycket enkel att använda, tillgänglig och överkomlig till ett rimligt pris och att tillhandahålla nya IKT-baserade tillämpningar, lösningar och tjänster som är pålitliga, driftsäkra och anpassningsbara till användarnas miljöer och preferenser. Forskarna inom IKT drivs av efterfrågan på ”mer för mindre” och deltar i dag i en global kapplöpning inriktad på attför att kunna öka miniatyriseringen, på att behärska sammansmältningen av data-, kommunikations- och medieteknik, inbegripet ytterligare kompatibilitet mellan systemen, och sammansmältningen med andra relevanta vetenskaper och ämnesområden, och för att kunna på att bygga system som kan lära och utvecklas. Ur dessa olika insatser växer en ny teknikvåg fram. Forskningsverksamheten inom IKT kommer också att omfatta och bidra till en rad olika vetenskapliga och tekniska discipliner, inbegripet biologi, kemi och biovetenskap, psykologi, pedagogik, kognitions- och samhällsvetenskap samt humaniora.

IKT är en av de mest forskningsintensiva sektorerna. Forskningsinsatserna inom IKT, både offentliga och privata, motsvarar en tredjedel av de totala forskningsinsatserna i de stora ekonomierna. Även om Europa redan är industriellt och tekniskt ledande inom viktiga IKT-områden ligger man efter sina största konkurrenter när det gäller investeringar i IKT-forskning. Bara genom att på nytt och på ett mer intensivt sätt förena insatserna på europeisk nivå kan vi på bästa sätt utnyttja de möjligheter som framstegen inom IKT kan erbjuda.

Forskningsverksamheten inom IKT kommer att vara nära kopplad till politiska åtgärder för IKT-utveckling och med lagstiftningsåtgärder inom ramen för en allsidig och holistisk strategi. Prioriteringarna har fastställts efter omfattande samråd där bidrag inkommit från en rad europeiska teknikplattformar och initiativ inom näringslivet på områden som nanoelektronik, mikrosystem, inbyggda system, mobilkommunikation och trådlös kommunikation, elektroniska medier, fotonik, robotteknik och programvara, tjänster och gridteknik.

Verksamheter

Den roll som forskning om framtida och nya tekniker spelar är särskilt betydelsefull på detta område för att stödja spetsforskning inom centrala informations- och kommunikationstekniker och kombinationen av dessa med andra relevanta områden och ämnen; att främja idéer och radikalt nya användningssätt och att utforska nya alternativ för färdplaner för IKT-forskning, bl.a. utforskning av kvanteffekter, systemintegration och intelligenta system.

- Huvudsektorer inom IKT:

- Nanoelektronik, fotonik och integrerade mikro/nanosystem: driva fram gränserna för miniatyrisering, integrering, variation, lagring och täthet; öka prestanda och tillverkningsmöjligheter till lägre kostnader; underlätta inlemmandet av IKT i olika tillämpningar; gränssnitt; grundforskning som kräver att nya koncept utforskas.

- Allmänt utbredda kommunikationsnät med obegränsad kapacitet: allmän tillgång via heterogena nät – fasta, mobila, och trådlösa nät samt sändningsnät som sträcker sig från individnivå till regional och global nivå – som möjliggör skarvlös leverans av allt mer omfattande datamängder och tjänster oavsett tid och plats.

- Inbyggda system, databehandling och kontroll: kraftfulla, säkra och distribuerade, tillförlitliga och effektiva system och produkter för databehandling, lagring och kommunikation som är inbyggda i föremål och fysisk infrastruktur och som kan känna av, kontrollera och anpassa sig till sin miljö; driftskompatibilitet mellan diskreta och kontinuerliga system.

- Programvara, gridteknik, säkerhet och driftsäkerhet: dynamiska, anpassningsbara, funktionssäkra och pålitliga programvaror och tjänster, plattformar för programvaror och tjänster, komplexa system samt ny processarkitektur, även som hjälpfunktion. –

- Kunskapssystem, kognitiva system och system för inlärning: semantiska system; fånga och utnyttja kunskap som finns inbyggd i webb- och multimedieinnehåll; bio-inspirerade artificiella system som uppfattar, förstår, lär och utvecklas, och agerar självständigt; inlärning genom användarvänliga maskiner och genom människor på grundval av en ökad förståelse av människans uppfattningsförmåga.

- Simulering, visualisering, interaktion och blandade verkligheter: verktyg för innovativ design och kreativitet när det gäller produkter, tjänster och digitala medier och för naturlig, språkanpassad och kontextrik interaktion och kommunikation.

Nya perspektiv inom IKT som bygger på andra ämnesområden inom vetenskap och teknik, inbegripet insikter hämtade från fysik, bioteknik, material- och biovetenskap, matematik, för miniatyrisering av IKT-tillämpningar till storlekar som är kompatibla och interagerar med levande organismer, för förbättring av systemteknik och informationsbehandling och deras användarvänlighet och för modellering och simulering av den levande världen.

- Integrering av teknik:

- Individnivå: utrustning för personkommunikation och databehandling, tillbehör, ”wearables”, implantat; gränssnitt för dessa och sammankoppling av dem med tjänster och resurser.

- Hemmiljö: kommunikation, övervakning, kontroll, assistans; skarvlös kompatibilitet och användning av all utrustning; interaktiva digitala innehåll och tjänster.

- Robotsystem: avancerade autonoma system; kognition, kontroll, aktionsförmåga, naturlig interaktion och samarbete; miniatyrisering, humanoid teknik.

- Intelligent infrastruktur: verktyg som gör viktig infrastruktur mer effektiv och användarvänlig i vardagslivet , lättare att anpassa och underhålla, mer slitstark och mindre felkänslig.

- Forskning om tillämpningar:

- IKT för att anta samhällets utmaningar: nya system , material, strukturer, tekniker och tjänster på områden av samhällsintresse för förbättring av kvalitet, effektivitet, tillgång och täckning; användarvänliga tillämpningar, integrering av ny teknik och nya initiativ som t.ex. IT-stöd i boende.

- Hälsa: bättre förebyggande av sjukdomar och tillhandahållande av hälso- och sjukvård, tidig diagnos, behandling och individanpassning; autonomi, säkerhet, övervakning och rörlighet för patienterna; möjlighet till hälsoinformation för ny kunskap.

- Att förbättra integration och medverkan på lika villkor och förhindra digitala klyftor; tekniska hjälpmedel för äldre personer och personer med funktionshinder; design för alla.

- Mobilitet : intelligenta IKT-baserade transportsystem, fordon och intelligenta servicelösningar för turism som gör det möjligt för människor och varor att transporteras säkert, ekologiskt, bekvämt och effektivt.

- Till gagn för miljön , riskhantering och en hållbar utveckling, att förebygga eller minska sårbarheten och begränsa konsekvenserna av naturkatastrofer, industriolyckor och mänsklig verksamhet i samband med ekonomisk utveckling.

- För myndigheter : effektivitet, öppenhet och ansvarighet, för en offentlig förvaltning i världsklass och förbindelser med medborgare och näringsliv till stöd för demokratin, möjlighet till tillgång till information för alla.

- IKT för innehåll, kreativitet och personlig utveckling:

- Nya synsätt vad beträffar medier och nya former av innehåll, inbegripet underhållning; utveckling av interaktivt digitalt innehåll; rikare upplevelser hos användarna; kostnadseffektiv leverans av innehåll; förvaltning av digitala rättigheter; hybridmedier.

- Teknikunderstött lärande ; anpassningsbara och kontextrelaterade utbildningslösningar; aktivt lärande.

- IKT-baserade system för stöd avseende tillgången till och användningen av digitala kulturella och vetenskapliga resurser och tillgångar över tiden i en flerspråkig och mångkulturell miljö.

- IKT till stöd för näringsliv och industri:

- Nya former av dynamiska samverkande affärsprocesser i nätverk, ”digitala ekosystem”, framför allt för små och medelstora företag; optimerad, distribuerad arbetsorganisation och arbetsmiljöer kännetecknade av samarbete, exempelvis kunskapsspridning och interaktiva tjänster (t.ex. för turism).

- Tillverkning , inbegripet traditionell industri: snabb och anpassningsbar design, produktion och leverans av starkt kundanpassade varor; digital och virtuell produktion; verktyg för modellering, simulering, optimering och presentation; integrerade IKT-produkter i miniatyrformat.

- IKT för förtroende och tillit: identitetshantering; autentisering och tillståndsgivning; teknik för att öka skyddet av privatlivet; förvaltning av rättigheter och tillgångar; skydd mot digitala hot.

- Framtida och ny teknik: att stödja forskning vid kunskapens gränser avseende IKT av central betydelse och kombinationen av sådan med andra relevanta områden och ämnen; att främja nya idéer och radikalt nya användningssätt och att utforska nya alternativ för den kommande forskningen inom IKT.

4. Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik

Syfte

Att förbättra den europeiska industrins konkurrenskraft och generera kunskap för att säkerställa dess omställning från en resursintensiv till en kunskapsintensiv industri genom att generera banbrytandegradvisa kunskapsförändringar och genom användning av avgörande kunskap för nya tillämpningar i gränsområdet mellan olika tekniker och ämnesområden. Detta kommer att vara till gagn både för nya högteknologiska industrier och högvärdiga, kunskapsbaserade traditionella industrier varvid man särskilt inriktar sig på att på lämpligt sätt sprida resultaten från forskning och teknisk utveckling (FoTU) till små och medelstora företag. Denna verksamhet berör i första hand grundläggande teknologi som påverkar samtliga industrisektorer och många andra områden inom det här ramprogrammet.

Bakgrund

De allt större svårigheterna inom många branscher verkar inte längre vara begränsade till traditionella sektorer med hög arbetskraftsintensitet utan börjar även märkas inom mellanliggande sektorer, vilka utgör etablerat starka områden för den europeiska industrin, liksom även inom vissa högteknologiska sektorer. En bärkraftig industriell bas måste bibehållas genom att kunskapsinnehållet i den befintliga industrin stärks och en stark kunskapsbaserad och kunskapsintensiv industri skapas i Europa, där utnyttjandet av grundforskning för industriella tillämpningar betonas. Detta innebär också att den befintliga basen av små och medelstora företag moderniseras och att nya kunskapsdrivna små och medelstora företag startas som ett resultat av spridningen av kunskap och expertis genom program för samarbete.

Den framtida industrins konkurrenskraft kommer till stor del att vila på nanoteknik och dess tillämpningar. Den FoTU inom nanovetenskap och nanoteknik som påbörjats på många områden kan påskynda omvandlingen av den europeiska industrin. EU har en erkänt ledande roll inom t.ex. nanovetenskap, nanoteknik, material och produktionsteknik och den måste stärkas för att EU:s ställning i ett sammanhang med stor konkurrens på global nivå skall kunna säkras och förbättras.

De för industrin relevanta forskningsprioriteringarna och integreringen av dem i tillämpningar inom olika sektorer kan fastställas genom verksamheter som europeiska teknikplattformar på t.ex. områdena nanoelektronik, tillverkning, stål, kemi, transportindustri, konstruktion, arbetarskydd, textil, skogsbruksbaserad industri och nanomedicin. Detta kommer att bidra till att gemensamma prioriteringar och mål för forskningen kan fastställas. Dessutom kommer frågor av för industrin relevanta forskningsprioriteringar och integreringen av dem i tillämpningar inom olika sektorerrelevans för politiska strategier, reglering, standardisering och följdverkningar att tas upp, genom att man på ett flexibelt sätt tillgodoser behov av nya strategier under sjunde ramprogrammets löptid, även genom att reagera på ett flexibelt sätt inför behov av nya strategier.

Verksamheter

- Nanovetenskap, nanoteknik

- Utveckling av ny kunskap om fenomen som är beroende av gränssnitt och storlek; kontroll på nanonivå av materialegenskaper för nya tillämpningar; integrering av teknik på nanonivå; självmonterande egenskaper; nanomotorer; nanomaskiner och nanosystem; metoder och verktyg för karaktärisering och hantering i nanodimensioner; nanoteknik och högprecisionsteknik inom kemin för tillverkning av råmaterial och komponenter; inverkan på människors säkerhet, hälsa och på miljön; metrologi, övervakning och avkänning, nomenklatur och standarder; utforskande av nya koncept och angreppssätt för tillämpningar inom olika sektorer, inbegripet integrering och sammansmältning av ny teknik. Inom ramen för verksamheten kommer man även att undersöka nanoteknikens inverkan på samhället och nanovetenskapens och nanoteknikens betydelse för lösningar av samhällsproblem.

- Material

- Utveckling av ny kunskap om ytor och material med hög prestanda för nya produkter och processer; kunskapsbaserade material med skräddarsydda egenskaper och förutsägbara prestanda; mer tillförlitlig design och simulering; datoriserad modellering; större komplexitet; förenlighet med miljön; integrering av nano-, molekylär- mikro- och makrofunktionernivåer i industrin inom kemiteknik och materialbearbetning; nya nanomaterial inbegripet nanokompositer, biomaterial, artificiella material med elektromagnetiska egenskaper som inte finns i naturen och hybridmaterial, inbegripet design och kontroll av deras bearbetning, egenskaper och prestanda. Material med nya egenskaper kommer att vara centrala för den europeiska industrins konkurrenskraft i framtiden och själva grunden för tekniska framsteg inom många olika områden som hälso- och sjukvård, elektronik, energi, transporter och säkerhet.

- Ny produktion

- Skapa förutsättningar och tillgångar för hållbar kunskapsintensiv produktion, inbegripet konstruktion, utveckling och validering av nya paradigm som svarar mot framväxande behov inom industrin och främja moderniseringen av Europas industriella bas; utveckling av generiska produktionstillgångar för anpassningsbar kunskapsbaserad produktion i nätverk; utveckling av nya tekniska koncept där sammansmältningen av tekniker (t.ex. nano-, bio-, informationsteknik, kognitiv teknik och de tekniska kraven för dessa) utnyttjas för nästa generation produkter och tjänster med högt mervärde samt anpassning till nya behov; användning av produktionstekniker med hög kapacitet.

- Integrering av teknik för industriella tillämpningar

- Integrering av ny kunskap, nano- och mikroteknik, material och produktion i tillämpningar inom och mellan flera sektorer, framför allt för att tillgodose de behov som identifierats av relevanta europeiska teknikplattformar. t.ex. hälsa, konstruktion, transport, energi, kemi, miljö, textil och beklädnad, massa och papper samt maskinindustri.

5. Energi

Syfte

Att omvandla anpassa dagens fossilbränslebaserade energisystem, till ett som är mer hållbart , mindre beroende av importerat bränsle och som bygger på en mix avmånga olika energikällor , i synnerhet energiteknik som ger lägre eller inga koldioxidutsläpp , i kombination med förbättrad energieffektivitet och energisparande , för hantering av de allt större utmaningarna i fråga om försörjningstrygghet och klimatförändring, samtidigt som den europeiska energi industrins konkurrenskraft ökas.

Bakgrund

Energisystemen står inför stora utmaningar. Det akuta behovet av att kartlägga och utveckla lämpliga lösningar i tid motiveras av den alarmerande utvecklingen av den globala efterfrågan på energi, det faktum att de konventionella olje- och naturgastillgångarna är ändliga och (som förväntas öka med 60 % under de kommande trettio åren), behovet av att kraftigt begränsa utsläppen av växthusgaser i syfte att dämpa de förödande konsekvenserna av klimatförändringarna, de skadligt fluktuerande oljepriserna (som framför allt skadar den starkt oljeberoende transportsektorn) och av den geopolitiska instabiliteten i försörjningsregionerna. Energiforskningen bidrar till att ge våra medborgare och företag energi till rimligt pris. Forskning och demonstration krävs för att de mest miljövänliga och kostnadseffektiva teknikerna och åtgärderna skall kunna tillhandahållas så att EU med råge kan uppfylla målen inom ramen för Kyotoprotokollet och genomföra sina energipolitiska åtaganden i enlighet med grönboken från år 2000 om trygg energiförsörjning[21], grönboken från 2005 om energieffektivitet och grönboken från 2006 om en europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning.

Europa har blivit världsledande på en rad energitekniska områden när det gäller energiproduktion och energieffektivitet och är exempelvis en pionjär när det gäller modern teknik för förnybar energi, exempelvis solenergi, bioenergi och vindenergi. EU är också en global konkurrent i fråga om teknik för kraftproduktion och kraftdistribution och har en stark forskningskapacitet på området avskiljning och bindning av koldioxid. Denna ställning står emellertid nu inför under starkt hot från konkurrenter hård konkurrens (i synnerhet från USA och Japan). Europa måste därför behålla och utveckla sin ledande ställning vilket kräver stora ansträngningar och internationellt samarbete.

Att radikalt omvandla energisystemen till tillförlitliga, konkurrenskraftiga och hållbara energisystem med mindre eller obefintliga koldioxidutsläpp kräver ny teknik som är förknippad med för höga risker och för osäkra vinster för att privata företag skall göra alla de investeringar som krävs för forskning, utveckling, demonstration och uppbyggnad. Den offentliga sektorn bör därför spela en nyckelroll när det gäller att mobilisera privata investeringar, och europeiska insatser och resurser bör kombineras på ett sammanhängande och mer effektivt sätt så att man skall kunna konkurrera med ekonomier som gör stora och regelbundna investeringar i liknande teknik. Europeiska teknikplattformar har stor betydelse i detta avseende genom att på ett samordnat sätt uppbåda de forskningsinsatser som krävs. De verksamheter som skall vara ett stöd till att uppfylla målet beskrivs nedan. En särskild verksamhet avseende kunskap för energipolitiskt beslutsfattande ingår. Den kan också vara ett stöd i samband med uppkommande behov av nya strategier, t.ex. i fråga om den europeiska energipolitikens roll i utvecklingen av internationella åtgärder mot klimatförändringar och instabilitet eller avbrott med avseende på energiförsörjning och energipris.

Verksamheter

- Vätgas och bränsleceller

Integrerad åtgärd för utveckling av en stark teknisk grund för en konkurrenskraftig industri för bränsleceller och vätgas i EU, för stationära och portabla tillämpningar och transporttillämpningar. Den europeiska teknikplattformen för vätgas och bränsleceller bistår denna verksamhet genom förslag till en integrerad strategi för forskning och utbyggnad.

- Produktion av förnybar el

Teknik för att generellt öka verkningsgraden, kostnadseffektiviteten och tillförlitligheten, och pressa ner kostnaden för produktion av el från inhemska förnybara energikällor, även biologiskt nedbrytbart avfall, och utveckling och demonstration av teknik som passar olika regionala förutsättningar.

- Produktion av förnybart bränsle

Integrerad teknik för omvandling och system för bränsleproduktion: att utveckla och pressa ner kostnaden per enhet för fasta, flytande och gasformiga bränslen (inbegripet vätgas) som framställts med förnybara energikällor, inklusive biomassa och biologiskt nedbrytbart avfall. Målet är kostnadseffektiv produktion, lagring, distribution och användning av koldioxidneutrala bränslen, i synnerhet flytande biobränslen för transportsektorn.

- Förnybara energikällor för uppvärmning och kylning

Forskning, utveckling och demonstration avseende teknik och utrustning, inbegripet lagringsteknik, för att öka effektiviteten och minska kostnaderna för aktiv och passiv uppvärmning och kylning med hjälp av förnybara energikällor, samtidigt som man ser till att de kan användas under olika regionala förutsättningar.

- Teknik för avskiljning och lagring av koldioxid för kraftproduktion utan utsläpp

Forskning, utveckling och demonstration avseende teknik för att kraftigt minska den negativa miljöpåverkan från användningen av fossila bränslen med sikte på mycket effektiva och kostnadseffektiva kraftverk och/eller ånganläggningar nästan utan utsläpp på grundval av teknik för avskiljning och lagring av koldioxid, i synnerhet lagring under jord.

- Ren kolteknik

Att avsevärt förbättra kraftverkens effektivitet, tillförlitlighet och kostnadsbild genom forskning, utveckling och demonstration av ren kolomvandlingsteknik för kol och andra fasta bränslen som även producerar sekundära energibärare (inbegripet vätgas) och flytande eller gasformiga bränslen.

- Nätverk för intelligent energi

Forskning, utveckling och demonstration om hur effektiviteten, säkerheten och, tillförlitligheten och kvaliteten hos system och nät för el och gas i Europa kan ökas, bland annat inom ramen för en mer integrerad europeisk energimarknad, genom att t.ex. omvandla de befintliga elnäten till ett interaktivt (kunder/operatörer) servicenät, utveckla olika lagringslösningar och undanröjaoch att undanröja hinder för storskalig utbyggnad och effektiv integrering av distribuerade och förnybara energikällor.

- Energieffektivitet och energibesparingar

Forskning, utveckling och demonstration avseende nNya idéer, optimering av beprövade idéer och tekniker för att förbättra energieffektiviteten och ytterligare minska den slutliga och primära energiförbrukningen föröka energibesparingarna med avseende på byggnader, med beaktande av hela livscykeln, samt för transporter, tjänster och industri. Detta omfattar även integrering av strategier och teknik för energieffektivitet (inbegripet kraftvärmeproduktion och kombinerad produktion av olika energiformer), användning av teknik för ny och förnybar energi och åtgärder och utrustning för styrning av efterfrågan på energi samt demonstration av byggnader med minimal klimatpåverkan .

- Kunskaper för energipolitiskt beslutsfattande

Utveckling av verktyg, metoder och modeller för bedömning av de huvudsakliga ekonomiska och sociala frågorna i samband med energiteknik och fastställande av kvantifierbara mål och scenarier på medellång och lång sikt (vilket inkluderar vetenskap som underlag för politiska strategier).

6. Miljö (inbegripet klimatförändringar)

Syfte

Hållbar förvaltning av miljön och dess resurser genom ökad kunskap om samspelet mellan klimat, biosfär, ekosystem och mänsklig aktivitet, och genom utveckling av ny teknik, nya verktyg och nya tjänster för att globala miljöfrågor skall kunna hanteras på ett integrerat sätt. Tonvikten kommer att ligga på prognostisering av förändringar i klimat-, eko-, jord- och oceansystem, på verktyg och teknik för övervakning, förebyggande, begränsning av och anpassning till påfrestningar på och risker för miljö och hälsa samt för bevarandet och återställandet av naturlig och av människan skapad miljö.

Bakgrund

Miljöproblem sträcker sig över nationsgränser och kräver ett samordnat angreppssätt på europeisk och ofta global nivå. Jordens naturresurser och den miljö som människan skapat är hårt ansträngda av en växande befolkning, urbanisering, byggande, en kontinuerlig expansion av jordbruks-, vattenbruks-, fiske-, transport-, bygg- och energisektorerna liksom av klimatförändringar och uppvärmning i lokal, regional och global omfattning. Europa måste inleda ett nytt hållbart förhållande till miljön och samtidigt förbättra den miljöinriktade konkurrenskraften och stärka den europeiska industrin. Med tanke på den storlek, omfattning och höga komplexitet som kännetecknar miljöforskningen krävs samarbete på EU-nivå för att en kritisk massa skall kunna uppnås. Därigenom underlättas gemensam planering, användning av anknutna kompatibla databaser och utveckling av sammanhängande och storskaliga system för observation och prognostisering. Forskningen bör inriktas på behovet av datahanterings- och informationstjänster samt problem när det gäller dataöverföring, integration och mappning.

Forskning på EU-nivå krävs för genomförande av internationella åtaganden, t.ex. FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet till denna, FN-konventionen om biologisk mångfald, FN:s konvention för bekämpning av ökenspridning, Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar, målen från världstoppmötet om hållbar utveckling 2002, inbegripet EU:s vatteninitiativ, och för bidrag till Mellanstatliga panelen för klimatförändringar och initiativet för jordobservation. Dessutom finns omfattande forskningsbehov till följd av befintliga och nya strategier på EU-nivå, genomförandet av sjätte miljöhandlingsprogrammet och därmed förknippade temainriktade strategier (t.ex. EU:s marina strategi), handlingsplanerna, programmen och direktiven om miljöteknik och miljö och hälsa samt ramverket för vatten och Natura 2000.

EU måste stärka sin ställning på världsmarknaden för miljöteknik. Sådan teknik bidrar till en hållbar konsumtion och produktion som i sin tur bidrar till att skapa en hållbar tillväxt, genom att tillhandahålla miljöeffektiva lösningar på miljöproblem av olika omfattning, och till att skydda vårt kulturarv och naturarv. Miljökrav stimulerar innovation och kan leda till affärsmöjligheter och ökad konkurrenskraft, samtidigt som en mer hållbar framtid garanteras för kommande generationer. Europeiska teknikplattformar för vattenförsörjning och renhållning och för hållbar kemiindustri bekräftar behovet av åtgärder på EU-nivå. Forskningsagendorna för dessa teknikplattformar beaktas i verksamheterna nedan. Andra plattformar (t.ex. för konstruktion och för skogsbruk) tar delvis itu med frågor kring miljöteknik, och dessa beaktas också. Socioekonomiska aspekter påverkar särskilt starkt utvecklingen och införandet av miljövänliga tekniker på marknaden och den efterföljande tillämpningen av dessa, t.ex. när det gäller förvaltningen av vattenresurser. I verksamheten skall i förekommande fall hänsyn tas till de socioekonomiska aspekterna av politiken och den tekniska utvecklingen.

En rad verksamheter räknas upp nedan [22] . Många av dessa är av direkt relevans för behoven av strategier. Kompletterande stöd kan emellertid tillhandahållas för uppkommande behov av nya strategier, t.ex. avseende konsekvensbedömningar av EU-strategiers hållbarhet, uppföljningen av åtgärderna efter Kyoto om klimatförändringar och ny miljöpolitik, t.ex. i samband med den europeiska markstrategin och politik, standarder och regler på det maritima området.

Verksamheter

- Klimatförändring, förorening och risker

- Påfrestningar på miljö och klimat: Klimatsystemets och jordsystemets funktion, inbegripet polarområdena; anpassningsåtgärder och begränsande åtgärder; föroreningar i luft, mark och vatten; förändringar i atmosfärens sammansättning och vattnets kretslopp; globalt och regionalt samspel mellan klimat och atmosfär, markyta, is och hav samt konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystem, även den höjda havsnivåns effekter på kustområden och särskilt känsliga områden som bergsområden.

- Miljö och hälsa: Samspel mellan miljöpåverkande faktorer och människors hälsa, inbegripet kartläggning av källor, forskning om biologisk övervakning för miljörelaterad hälsa, inomhusluftens kvalitet och kopplingar till inomhusmiljöer, stadsmiljö, utsläpp från bilar samt påverkande faktorer och framväxande riskfaktorer; integrerade metoder för riskbedömning av toxiskafarliga ämnen, bl.a. alternativ till djurförsök; kvantifiering och kostnads-nyttoanalys av miljörelaterade hälsorisker och indikatorer för förebyggande strategier.

- Naturbetingade risker: Förbättra möjligheterna att förutse katastrofer i samband med geologiska risker (t.ex. jordbävningar, vulkanutbrott och tsunamier) och klimatet (t.ex. stormar, torka, och översvämningar, skogsbränder, jordskred, laviner och andra extrema förhållanden) och deras effekter samt integrerade risk- och sårbarhetsbedömningar av sådana katastrofer; utveckla system för tidig varning och förbättra strategierna för prevention, och begränsning samt hantering av sådana risker, även med strategier som omfattar flera risker.

- Hållbar förvaltning av resurser

- Bevarande och hållbar förvaltning av naturresurser och resurser som skapats av människan samt biologisk mångfald: ekosystem; förvaltning av vattenresurser; avfallshantering och förebyggande av avfall; skydd och förvaltning av den biologiska mångfalden, inbegripet kontroll av invasiva främmande arter, markskydd, skydd av havsbotten, laguner och kustområden, åtgärder mot ökenspridning och markförstörelse samt för att bevara landskapet; hållbar skogsanvändning och hållbart skogsbrukskogsförvaltning; hållbar förvaltning och planering av stadsmiljöer, inbegripet post-industrialiserade områden; datahantering och informationstjänster; bedömning och framsyn avseende naturliga processer.

- UtvecklingenFörvaltning av marina miljöer: Effekter av mänsklig aktivitet på den marina miljön och dess resurser; förorening och övergödning i innanhav och kustområden; ekosystem till havs; bedömning av trender avseende den biologiska mångfalden i marina miljöer, processer i ekosystem och av havsströmmarna; havsbottnens geologi. Utveckling av strategier, koncept och redskap för ett hållbart utnyttjande av havet och dess resurser.

- Miljöteknik

- Miljöteknik för observation, simulering, prevention, begränsning, anpassning, sanering och återställande av den naturliga miljön och den miljö som skapats av människan: avseende vatten, klimat, luft, marin miljö, stads- och landsbygdsmiljö, mark, avfallshantering, återvinning, rena produktionsprocesser och ekologiskt hållbara produkter, kemikaliesäkerhet, skydd av kulturarv och av och byggnadsmiljö.

- Skydd, bevarande och framhävande av kulturarvet, inbegripet den mänskliga livsmiljön, främjande av integreringen av kulturarvet i stadsmiljön.

- Utvärdering, kontroll och test av teknik: Metoder och verktyg för utvärdering av processer, teknik och produkter med avseende på miljörisk och livscykel, även alternativa teststrategier och i synnerhet metoder för att testa industrikemikalier utan djurförsök; stöd till plattformar för hållbar kemiindustri, teknik för skogsbrukssektorn, vattenförsörjning och renhållning[23]; vetenskapliga och tekniska aspekter av ett framtida europeiskt program för kontroll och test av miljöteknik, som kan komplettera tredje parts utvärderingsinstrument.

- Verktyg för observation och analys av jorden

- System för observation av jord och hav samt övervakningsmetoder för miljön och hållbar utveckling: Bidra till utveckling och integrering av observationssystem för frågor kring miljö och hållbarhet inom ramen för GEOSS (i vilket GMES har en komplementär roll); kompatibilitet mellan system och optimering av information för att kunna förstå, modellera och förutsäga miljöfenomen, för utvärdering, kartläggning och förvaltning av naturresurser.

- Prognosmetoder och analysverktyg för hållbar utveckling med beaktande av olika observationsnivåer: Göra modeller av kopplingarna mellan ekonomi, miljö och samhälle, där marknadsbaserade instrument, yttre faktorer och gränsvärden ingår samt utveckla kunskapsbasen och metoderna för konsekvensbedömningar av hållbarheten på nyckelområden, exempelvis markanvändning och marina frågor; stadsutveckling, sociala och ekonomiska spänningar förknippade med klimatförändring.

7. Transport (inbegripet flygteknik)

Syfte

Att på grundval av tekniska och operativa framsteg och den europeiska transportpolitiken med respekt för miljön och naturresurserna utveckla integrerade, säkrare, miljövänligare och intelligentare alleuropeiska transportsystem till gagn för alla medborgare och samhället samhälle och klimatpolitik ; den konkurrenskraft ledande ställning som den europeiska industrin uppnått på den globala marknaden skall även säkras och utvecklas ytterligare.

Bakgrund

En av Europas starka sidor är transporter – lufttransportsektorn står för 2,6 % av EU:s BNP (3,1 miljoner arbetstillfällen) och yttransportsektorn för 11 % av denna (sysselsätter omkring 16 miljoner människor). Transportsektorn svarar dock även för 25 % av samtliga koldioxidutsläpp i EU och det är därför absolut nödvändigt att göra systemet mer miljövänligt för att skapa mer hållbara transportmönster och göra systemet förenligt med tillväxttalen, vilket framgår av vitboken ”Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden”[24].

EU:s utvidgning (som innebär att markytan ökades med 25 % och befolkningen med 20 %) och ekonomiska utveckling medför nya utmaningar för transporten av människor och varor på ett effektivt, kostnadseffektivt och hållbart sätt. Transporter är också av direkt betydelse för andra stora politikområden, t.ex. handel, konkurrens, miljö, sysselsättning, sammanhållning, energi, säkerhet och den inre marknaden. FoTU-investeringar inom EU:s transportindustri är en förutsättning för att garantera tekniska konkurrensfördelar på globala marknader[25]. Verksamhet på europeisk nivå kommer även att stimulera omstruktureringen av industrin, inbegripet integreringen av försörjningskedjan och i synnerhet små och medelstora företag.

De forskningsagendor som utvecklats inom ramen för de europeiska teknikplattformarna[26] bekräftar behovet av ett nytt perspektiv för transportsystem som beaktar samverkan mellan fordon, transportnät och användningen av transporttjänster, vilken bara kan utvecklas på europeisk nivå. Kostnaderna för FoTU på alla dessa områden stiger avsevärt och samverkan på EU-nivå är därför avgörande för att skapa en kritisk massa av olika FoTU-aktörer som kan ta itu med de storleksmässiga och tvärvetenskapliga utmaningarna på ett kostnadseffektivt sätt. Samtidigt kan de politiska, tekniska och socioekonomiska utmaningarna antas när det gäller framtidens "rena och säkra fordon", kompatibilitet och intermodalitet inom framför allt transporter på vattenvägar och järnvägstransporter, överkomlighet, säkerhet, kapacitet, trygghet och miljöpåverkan i en utvidgad union. Att utveckla teknik till stöd för Galileo och detta systems tillämpningar kommer också att vara avgörande för genomförandet av europeiska strategier.

De teman och verksamheter som beskrivs nedan är mycket relevanta för industrin, och de politiska beslutsfattarnas behov kommer även att beaktas på ett integrerat sätt vilket omfattar ekonomiska, sociala och miljörelaterade aspekter av transportpolitiken. Dessutom kommer stöd att tillhandahållas så att befintliga och nya politikbehov kan uppfyllas, t.ex. utvecklingen av sjöfartspolitiken eller genomförandet av ett gemensamt europeiskt luftrum.

Verksamheter

- Flygteknik och lufttransport

- Miljövänligare lufttransporter: minskade utsläpp, inbegripet växthusgaser, och mindre bullerstörningar genom utveckling av motorer och alternativa bränslen, strukturer och ny konstruktion av luftfartyg, flygplatsverksamhet och trafikledning.

- Ökad tidseffektivitet: effektivare driftstider med fokus på innovativa lufttrafikledningssystem i linje med ett effektivt genomförande av politiken för det gemensamma luftrummet där luft-, mark- och rymdaspekter integreras, inbegripet trafikflöden och större autonomi för luftfartyg.

- Garanterad tillfredsställelse och säkerhet för kunderna: förbättra komforten för passagerarna, innovativa tjänster under flygningen och effektivare handhavande av passagerarna; förbättring av alla aspekter som rör säkerheten under lufttransporter; större urval av luftfartyg, från sådana vars kropp har större tvärsnittsomkrets (wide body-flygplan) till småmindre luftfartyg som är lämpliga för olika tillämpningar.

- Ökad kostnadseffektivitet: minskning av kostnaderna för produktutveckling, tillverknings- och driftskostnader med inriktning mot innovativa och underhållsfria luftfartyg som inte kräver reparationer och översyn, ökad användning av automatisering och simulering.

- Skydd av luftfartyg och passagerare: förbättrade skyddsåtgärder för resenärer, besättning, luftfartyg och lufttransportsystem, t.ex. förbättrade metoder för databehandling och identifiering, skydd av luftfartyg mot attacker, förbättrad utformning av luftfartyg med avseende på säkerheten.

- Bana väg för framtidens lufttransporter: ta itu med utmaningarna på längre sikt genom mer radikala, miljöeffektiva, tillgängliga och innovativa kombinationer av teknik som kan leda till avsevärda framsteg inom lufttransportsektorn.

- Hållbarare yttransporter (på järnväg, väg och vatten)

- Miljövänligare yttransporter: minskning av miljöföroreningar och buller , inbegripet växthusgaser med hjälp av teknik och socioekonomiska metoder; utveckling av rena och effektiva motorer och framdrivningsmetoder, inbegripet hybridteknik och användning av alternativa bränslen för transporttillämpningar och i synnerhet väte och bränsleceller, med beaktande av kostnadseffektiviteten och energieffektiviteten; strategier för uttjänta fordon och fartyg. –

- Uppmuntra och bidra till ett ökat byte av transportslag och få bort stockningar i transportkorridorer : utveckling av hållbara innovativa, intermodala och driftskompatibla regionala och nationella transport- och logistiknät, -infrastrukturer och -system i Europa; internalisering av kostnader; informationsutbyte mellan fordon/fartyg och transportinfrastruktur; optimering av infrastrukturkapacitet; omställningsstrategier för att främja användningen av energieffektiva transportmedel.

- Garantera hållbar rörlighet i städer som är tillgänglig för samtliga medborgare inbegripet de mindre gynnade: innovativa organisationsscheman, däribland rena och säkra fordon och rena transportmedel med mindre utsläpp, nya typer av kollektivtrafik av hög kvalitet och rationalisering av privata transporter, kommunikationsinfrastruktur, integrering av stadsplanering och stadstransporter, inbegripet deras samband med tillväxt och sysselsättning.

- Ökad säkerhet och trygghet : som en del i transportsystemet, i transporter för förare, passagerare, besättning, cyklister och fotgängare samt för frakt, i konstruktionen och driften av fordon och fartyg, infrastrukturer och inom hela transportsystemet.

- Ökad konkurrenskraft : bättre processer för utformning; utveckling av avancerad teknik för framdrivning och fordon och fartyg; innovativa och kostnadseffektiva produktionssystem och metoder för infrastrukturutveckling; integrativa strukturer.

- Stöd till det europeiska globala satellitnavigeringssystemet (Galileo) och EGNOS : tjänster för exakt navigering och tidmätning för användning inom en rad sektorer; effektiv användning av satellitnavigering och stöd till utformningen av andra generationens teknik och tillämpningar.

8. Samhällsvetenskap och humaniora

Syfte

Att utveckla en djupgående och delad förståelse för de komplexa och inbördes relaterade socioekonomiska utmaningar Europa står inför, t.ex. tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft, social sammanhållning , interkulturell förståelse, sociala, kulturella och utbildningsrelaterade utmaningar i ett utvidgat EU samt hållbarhet, livskvalitet , demografiska förändringar, migration och integration och ömsesidigt beroende på global nivå, särskilt i syfte att skapa en bättre kunskapsbas för politik på de berörda områdena och med det särskilda syftet att utveckla förutsättningarna för ett hållbart modernt samhälle .

Bakgrund

Forskningsbasen inom samhällsvetenskap, sociokulturell forskning och humaniora i Europa är stark och av hög kvalitet. De många olika angreppssätt som finns i EU inom de ekonomiska, sociala, politiska och kulturella områdena utgör en mycket gynnsam grund för forskning inom dessa områden på EU-nivå. Den forskningssamverkan som avser europeiska socioekonomiska och sociokulturella frågor på de nämnda områdena har ett högt europeiskt mervärde. För det första är de berörda frågorna och utmaningarna av högsta prioritet på EU-europeisk nivå och de tas upp i EU:sgemenskapens politik. För det andra är den komparativa forskningen inom EU eller andra länder ett synnerligen effektivt verktyg och medför viktiga möjligheter till lärande i olika länder och regioner.

För det tredje har forskning på EU-nivå speciella fördelar genom att en europatäckande datainsamling kan utvecklas och flera perspektiv kan användas vilket krävs för förståelsen av komplexa frågor. Avslutningsvis kommer utvecklingen av en genuint europeisk socioekonomisk kunskapsbas för dessa utmaningar att på ett avgörande sätt bidra till att främja förståelsen av dem i hela Europeiska unionen och högst påtagligt för de europeiska medborgarna.

De verksamheter som skall stödjas anges nedan och de förväntas bidra avsevärt till att förbättra utformningen, genomförandet, effekterna och utvärderingen av politiken och fastställande av lagstiftningsåtgärder på ett stort antal områden, t.ex. ekonomi, det sociala området, utbildning, kultur, jämställdhet, företag, internationell handel, konsumenter, yttre förbindelser, samt rättsliga och inrikes frågor, vetenskap och teknik, strategier för officiell statistik samt upprättandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Dessutom kommer möjligheter att ges för inriktning på nya socioekonomiska utmaningar och forskning om nya eller oförutsedda politiska behov. Även de sociala plattformarna kan användas för diskussioner av framtida forskningsagendor.

Verksamheter

- Tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i ett kunskapssamhälle: utveckla och integrera forskning om frågor som rör tillväxt, socioekonomisk stabilitet, sysselsättning och konkurrenskraft, inbegripet områden som från innovation, utbildning, bland annat livslångt lärande, och betydelsen av vetenskaplig eller annan kunskap och immateriella tillgångar på global nivå, ungdom och ungdomspolitik, anpassning av arbetsmarknadspolitiken samt, till nationella institutionella sammanhang.

- Kombinera ekonomiska, sociala och miljörelaterade mål i ett europeiskt perspektiv: ta itu med de två viktiga och besläktade frågorna om de europeiska socioekonomiska modellernas fortsatta utveckling och ekonomisk, och social och regional sammanhållning i ett utvidgat EU, med beaktande av hållbarheten och miljöskyddet, hållbar stadsplanering, energifrågor, städernas och storstadsregionernas roll samt de socioekonomiska effekterna av europeisk politik och lagstiftning.

- Viktigare tendenser i samhället och följderna av dem: t.ex. demografiska förändringar, inbegripet åldrandet och dess effekter på pensionssystemen, och migration och integration, analys av konsekvenserna av demografiska förändringar när det gäller stadsplanering; livsstilar, arbete, familjer, möjligheterna att förena yrkesliv och familj, jämställdhetsfrågor, handikappfrågor, hälsa och livskvalitet; ekonomiskt och annat konsumentskydd; ojämlikhet; kriminalitet; näringslivets roll i samhället, befolkningsmångfald, etnicitet, religiös mångfald, kulturell interaktion, multikulturella frågor och frågor som rör skyddet av de grundläggande rättigheterna och kampen mot rasism och intolerans och all slags diskriminering.

- Europa i världen: att förstå interaktion, tvärkulturella förbindelser och inbördes beroenden under förändring mellan regionerna i världen, även utvecklingsregioner, och följderna för de regioner som berörs, särskilt Europa; hantering av nya hot och risker utan att undergräva mänskliga rättigheter, frihet och välbefinnande, och fredsarbete.

- Medborgaren i Europeiska unionen: i samband med det utvidgade EU:s framtida utveckling ta itu med frågor som rör hur en känsla av demokratiskt egenansvar och aktivt deltagande på lika villkor skall kunna skapas hos Europas folk; effektivt och demokratiskt styre på alla nivåer, inbegripet ekonomisk styrning och det civila samhällets roll; forskning för att utveckla en gemensam förståelse och respekt för den europeiska mångfalden och gemensamma drag när det gäller kultur, religioner, kulturarv, institutioner och rättssystem, historia, språk och värderingar som byggstenar i vår europeiska multikulturella identitet och arv.

- Socioekonomiska och vetenskapliga indikatorer: användning av dessa i politiken samt genomförande och uppföljning av denna, förbättring av befintliga indikatorer, tekniker för att analysera dem och utveckling av nya i detta syfte och för utvärdering av forskningsprogram, inbegripet indikatorer grundade på officiell statistik.

- Framtidsstudier när det gäller viktiga vetenskapliga, tekniska och därmed sammanhängande socioekonomiska frågor som t.ex. framtida demografiska tendenser och globaliseringen av kunskap, spridningen av kunskap och utvecklingen av forskningssystem, samt den framtida utvecklingen inom viktiga forskningsområden och vetenskapliga områden.

9. Säkerhets- och rymdforskning

Syfte

Att utveckla teknik och kunskap för att bygga upp de resurser som behövs för att garantera skydd för medborgarna mot hot som t.ex. terrorism, naturkatastrofer och brottslighet, och samtidigt respektera de grundläggande mänskliga rättigheterna och personlig integritet ; säkerställa att tillgänglig teknik används optimalt och samordnat på ett sätt som gynnar den civila säkerheten i Europa samt att stimulera samarbetet mellan tillhandahållare och användare av civila säkerhetslösningar, samtidigt som konkurrenskraften hos den europeiska säkerhetsindustrin förbättras och uppdragsinriktade forskningsresultat uppnås i syfte att minska luckor i säkerheten, och öppenhet och ansvar garanteras.

Stödja ett europeiskt rymdprogram med inriktning på tillämpningar som GMES, till nytta för medborgarna och för den europeiska rymdindustrins konkurrenskraft. Detta kommer att bidra till utvecklingen av en europeisk rymdpolitik som kompletterar de insatser som görs av medlemsstaterna och av andra nyckelaktörer, inbegripet Europeiska rymdorganisationen.

9.1 Säkerhet

Bakgrund

Säkerhet i Europa är en förutsättning för välstånd och frihet. EU:s säkerhetsstrategi Ett säkert Europa i en bättre värld, som antagits av Europeiska rådet tar upp behovet av en övergripande säkerhetsstrategi som omfattar både civila och försvarsrelaterade säkerhetsåtgärder.

Säkerhetsrelaterad forskning är en betydelsefull byggsten i stödet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt för att uppnå en hög säkerhetsnivå inom ett EU-täckande områdeområdet med frihet, säkerhet och rättvisa[27], vilket bekräftas i Haagprogrammet. Den kommer även att bidra till utvecklingen av teknik och resurser till stöd för annan EU-gemenskapspolitik på områden som transport, räddningstjänst, energi och miljö och hälsa. Med hänsyn till säkerhetsforskningens särskilda karaktär krävs särskilda genomförandebestämmelser för denna.

Den befintliga säkerhetsrelaterade forskningsverksamheten i Europa lider av splittring, brist på kritisk massa när det gäller omfattning och räckvidd samt bristande förbindelser och kompatibilitet. Europa måste se till att insatserna blir mer enhetliga genom att utveckla effektiva institutionella lösningar och genom att uppmana olika nationella och internationella aktörer att samarbeta och samordna sina insatser för att undvika dubbelarbete och för att undersöka alla möjligheter till synergi. Säkerhetsforskningen på gemenskapsnivå kommer fortsatt uteslutande ha en civil inriktning och fokusera på verksamheter med tydligt mervärde jämfört med forskningen på nationell nivå. Som en följd av detta kommer civil säkerhetsforskning på gemenskapsnivå att stärka den europeiska säkerhetsindustrins konkurrenskraft. Eftersom det finns teknik med dubbla användningsområden kommer det för att garantera komplementaritet att krävas nära samordning med Europeiska försvarsbyråns (EDA) verksamheter.

Säkerhetsforskningens tonvikt bör ligga på EU:s kapacitet för övervakning, spridning av information och kunskap om hot och incidenter samt system för bättre bedömningar och kontroll av situationer genom bättre användning av gemensamma IKT-system i samband med olika verksamhet. Forskningen bör organiseras så att den bidrar till en gemensam försvarsmarknad i Europa.

När reglerna för deltagande utarbetas bör man beakta rekommendationen från högnivågruppen för säkerhetsforskning från mars 2004 och resultaten från ESRAB (det europeiska säkerhetsforskningsrådet). De särskilda sekretesskraven skall tillämpas, men insynen i forskningsresultaten får inte begränsas mer än nödvändigt. Dessutom skall man identifiera de områden där den nuvarande öppenheten i fråga om forskningsresultat är möjlig.

De icke-militära verksamheter som beskrivs nedan kommer att komplettera och integrera den teknik- och systeminriktade forskning som är relevant för den civila säkerheten och som genomförs inom ramen för andra teman. De kommer att vara uppdragsorienterade och utveckla teknik och resurser i enlighet med vad som krävs av de särskilda säkerhetsuppdragen. De är flexibelt utformade för att kunna anpassas till ännu okända framtida säkerhetshot och därmed sammanhängande, eventuellt uppkommande behov av strategier, genom att stimulera idéutbyte och användning av befintlig teknik för den civila säkerhetssektorn. Den europeiska säkerhetsforskningen kommer också att uppmuntra utvecklingen av teknik med flera syften för att så mycket som möjligt bredda tillämpningen av sådan teknik.

Verksamheter

- Skydd mot terrorism och brottslighet: utveckling av tekniska lösningar för räddningstjänst, bland annat biosäkerhet och och för medvetenhet om hot (t.ex. CBRN), upptäckt, förebyggande, identifiering, skydd, neutralisering och begränsning av följderna av mot risker förorsakade av brottslighet och terroristattacker och brottslighet.

- Säkerhet i infrastrukturer och tjänster: analysera och säkra befintliga och framtida offentliga och privata kritiska nätverksuppbyggda infrastrukturer (t.ex. för transport, energi och IKT), system och tjänster (inbegripet finansiella och administrativa tjänster).

- Intelligent övervakning och gräns säkerhet: med inriktning på teknik och resurser för att öka ändamålsenlighet och effektivitet i alla system, utrustning, verktyg och processer och metoder för snabb identifiering som krävs för att förbättra säkerheten vid Europas land- och kustgränser, inbegripet gränskontroll och övervakning.

- Återställa säkerhet och trygghet vid kriser: forskning inriktad på teknik som ger en överblick över och till stöder för olika katastrofhanteringsinsatser (t.ex. räddningstjänst, humanitära insatsert bistånd, naturkatastrofer och räddningsinsatser, stöd till GUSP) och på frågor om t.ex. planering, samordning och kommunikation mellan olika organisationer, delade strukturer och mänskliga faktorer.

Följande mera övergripande teman skall tjäna som stöd för ovanstående fyra områden:

- Samtrafikförmåga och kompatibilitet mellan och integrering av säkerhetssystem: Intelligens, informationsinsamling och civil säkerhet, forskning inriktad på teknik för ökad kompatibilitet mellan system, utrustning, tjänster och processer, inbegripet strukturer för information om brottsbekämpning, brandbekämpning, civilförsvar och sjukvård samt tillförlitlighet, organisatoriska aspekter, skydd av sekretess och integritet avseende information och spårbarhet för alla transaktioner och all behandling. Ökad integrering och kompatibilitet måste prioriteras för att EU skall kunna dra full nytta av det som uppnåtts inom alla områden som nämns ovan.

- Säkerhet och samhälle: uppdragsorienterad forskning med inriktning på socioekonomiska analyser av de kulturella, sociala, politiska och ekonomiska dimensionerna och följderna av terrorism och brottslighet, mänskliga värdens betydelse, beslutsfattande och framtagande av scenarier och verksamheter som rör: brottslighet, terrorismens psykologi och sociala miljö, medborgarnas uppfattning om säkerhet, etik, integritetsskydd, framtidsstudier på samhällsområdet och systematisk riskanalys. Forskningen kommer även att omfatta teknik som bättre skyddar integritet och frihet samt sårbarhet och nya hot, liksom hantering och konsekvensbedömning av eventuella konsekvenser.

- Samordning och strukturering av säkerhetsforskningen: samordning av europeiska och internationella insatser för säkerhetsforskning och utveckling av synergi mellan civil forskning, säkerhets- och försvarsforskning, förbättring av rättsliga förutsättningar och uppmuntran till optimal användning av befintliga infrastrukturer.

9.2 Rymdforskning

Bakgrund

På detta område kan EUgemenskapen bidra till att förbättra fastställandet av gemensamma mål på grundval av användarnas krav och politiska mål, samordna verksamheterna, undvika dubbelarbete, maximera kompatibiliteten, förbättra kostnadseffektiviteten samt till att utforma standarder. Offentliga myndigheter och beslutsfattare är viktiga potentiella användare, och den europeiska industrin kommer även att gynnas av en väldefinierad europeisk rymdstrategi som genomförs med hjälp av ett europeiskt rymdprogram med visst stöd från de föreslagna åtgärderna för forskning och teknisk utveckling. Åtgärder på europeiskgemenskapsnivå behövs också för att stödja gemenskapens politiska mål, t.ex. inom områdena jordbruk, skogsbruk, fiske, miljö, hälso- och sjukvård, telekommunikationer, säkerhet och transport, samt för att se till att Europa är en respekterad partner i det regionala och internationella samarbetet.

Under de senaste fyrtio åren har Europa, nationellt och genom ESA, byggt upp teknisk kompetens av högsta kvalitet. Att upprätthålla en konkurrenskraftig industri (inbegripet tillverkare, tjänsteleverantörer och operatörer) kräver ny forskning och teknik. Rymdtillämpningar gynnar medborgarna i stor utsträckning genom tekniska spin-off-effekter och de är oundgängliga i ett högteknologiskt samhälle.

Nedanstående verksamheter syftar till att effektivt utforska rymdresurser (i samordning med in situ-tillgångar, även luftburna tillgångar) för genomförande av tillämpningar som GMES (global övervakning för miljö och säkerhet) och hur de kan bidra till brottsbekämpningsaspekterna inom EU:sgemenskapens politik; utforskning av rymden med möjligheter till internationellt samarbete och stora tekniska genombrott samt kostnadseffektiva projekt; utnyttjande och utforskning av rymden med stöd av verksamheter som garanterar Europeiska unionens strategiska roll. Dessa verksamheter kommer att kompletteras med andra åtgärder som ingår i ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation samt i utbildningsprogrammet. De politiska fördelarna av verksamheterna nedan kommer också att utnyttjas till fullo; inbegripet även ytterligare stöd för behov av nya strategier som kan uppkomma, t.ex. rymdbaserade lösningar till stöd för utvecklingsländer och användning av verktyg för rymdobservation och metoder för att stödja utvecklingen inom gemenskapens politik.

Verksamheter

- Rymdbaserade tillämpningar i det europeiska samhällets tjänst

- GMES: utveckling av satellitbaserade in situ-övervakningssystem och system för tidig varning, bland annat för medborgarnas säkerhet, och satellitbaserad teknik för förvaltning av miljön och säkerheten (inbegripet hantering av naturkatastrofer) och integreringen av dessa med komponenter på mark, fartyg och i luften; stöd till integrering, harmonisering, användning och leverans av GMES-data (både satellitbaserade och in situ, däribland markbaserade, fartygsburna och luftburna) och tjänster.

- Innovativa tjänster för satellitkommunikation som är skarvlöst integrerade i de globala näten för elektronisk kommunikation för medborgare och företag inom användningsområden som omfattar räddningstjänst, e-förvaltning, telemedicin, distansundervisning, sök- och räddningstjänster, turism och fritid, personlig navigering, trafikledning, jordbruk och skogsbruk, meteorologi och vanliga användare.

- Utveckling av teknik och system för övervakning för att minska sårbarheten hos rymdbaserade tjänster och för att bidra till övervakningen av rymden.

- Utveckling av rymdbaserade system för riskförebyggande arbete och riskhantering och för alla typer av nödsituationer samt förbättring av konvergensen med icke rymdbaserade system.

- Utforskning av rymden

- Bidrag till internationella Maximering av det vetenskapliga mervärdet genom samverkan med Europeiska rymdorganisationen och medlemsstaterna; rymdorganisationernas initiativ inom området utforskning av rymden; underlättad tillgång till vetenskapliga uppgifter. initiativ.

- Samordning av arbetet med att utveckla rymdburna teleskop och detektorer samt dataanalys i rymdforskningen.

- FoTU för att stärka närvaron i rymden

- Rymdforskning och rymdutveckling för långsiktiga behov, inbegripet rRymdtransporter; teknik: forskningsverksamhet i syfte att öka konkurrenskraften inom den europeiska sektorn för rymdtekniktransport och dess kostnadseffektivitet.

- Rymdforskning, inbegripet biomedicin, biovetenskap och fysik i rymden.

II. IDÉER

Syfte

Detta program skall öka dynamiken, kreativiteten och excellensen inom europeisk forskning vid kunskapens gränser. Det omfattar stöd till forskarstyrda forskningsprojekt som genomförs inom alla områden av enskilda forskarlag som konkurrerar på europeisk nivå. Projekten kommer att finansieras på grundval av förslag från forskare , inom både den privata och den offentliga sektorn, till ämnen som de själva väljer, och utvärderas genom inbördes utvärdering med excellens som enda kriterium. Forskningsresultaten kommer att läggas fram och spridas i enlighet med reglerna för deltagande och spridning.

Bakgrund

Forskarstyrd spetsforskning, inom ramen för den verksamhet som allmänt betecknas som ”grundforskning”, är en viktig drivkraft för välstånd och sociala framsteg eftersom den skapar nya möjligheter för vetenskapliga och tekniska framsteg och bidrar till att alstra ny kunskap som leder till framtida tillämpningar och marknader.

Trots många insatser och hög nivå på många områden utnyttjar Europa inte på bästa sätt sin forskningspotential och sina resurser och det finns ett akut behov av större kapacitet att utveckla kunskap och att omvandla denna kunskap till ekonomiska och sociala värden och tillväxt.

En konkurrenskraftig finansieringsmekanism finansieringsstruktur (utöver och inte som ersättning för nationell finansiering) på europeisk nivå för spetsforskning utförd av enskilda forskarlag, som kan vara nationella eller gränsöverskridande, är ett nyckelinslag i det europeiska området för forskningsverksamhet och kompletterar annan verksamhet på EU-nivå gemenskapsnivå och nationell nivå. Den kommer att bidra till att göra Europa mer dynamiskt och attraktivt för de mest framstående forskarna från både Europa och tredjeländer samt för industriinvesteringar.

Verksamheter

Denna åtgärd kommer att ägnas åt de mest lovande och produktiva forskningsområdena och de bästa möjligheterna till vetenskapliga och tekniska framsteg, inom och mellan ämnesområden, inbegripet ingenjörsvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Den kommer att genomföras oberoende av temainriktningarna i andra delar i ramprogrammet, och unga den nya generationen forskare och nya grupper såväl som etablerade forskarlag kommer att uppmärksammas.

EU-verksamheten Gemenskapsverksamheten inom spetsforskningen kommer att genomföras av ett europeiskt forskningsråd bestående av ett oberoende vetenskapligt råd med stöd av en särskild genomförandestruktur. Det europeiska forskningsrådets förvaltning kommer att skötas av personal som anställs för detta, bland annat tjänstemän från EU-institutioner, och kommer endast att omfatta de faktiska administrativa behoven för att garantera den stabilitet och kontinuitet som krävs för en effektiv administration.

Det vetenskapliga rådet kommer att bestå av företrädare för det europeiska forskarsamfundet på högsta nivå vilka skall agera som individer, oberoende av politiska eller andra intressen. Rådets ledamöter kommer att tillsättas av kommissionen efter ett oberoende urvalsförfarande. Ledamöterna i det vetenskapliga rådet kommer att utses för en period på fyra år som kan förlängas en gång med maximalt fyra år enligt ett rotationssystem som garanterar kontinuiteten i rådets arbete. Det vetenskapliga rådet kommer bl.a. att övervaka ha full kontroll över beslut om vilken typ av forskning som skall finansieras och fungera som garant för verksamhetens kvalitet ur ett vetenskapligt perspektiv. Dess uppgifter skall framför allt omfatta utvecklingen av det årliga arbetsprogrammet, inrättandet av förfarandet för inbördes utvärdering samt övervakning och kvalitetskontroll av programmets genomförande ur ett vetenskapligt perspektiv. Det kommer att antas riktlinjer bland annat för hur intressekonflikter skall undvikas.

Ansvaret för alla aspekter av genomförandet av programmet skall ligga på den särskilda genomförandestrukturen, i enlighet med det årliga arbetsprogrammet. Genomförandet av den inbördes utvärderingen och urvalsförfarandet i enlighet med de principer som fastställts av det vetenskapliga rådet, samt säkerställandet av den finansiella och vetenskapliga förvaltningen av anslagen kommer framför allt att ske inom ramen för denna struktur. Kostnaderna för administration och personal inom det europeiska forskningsrådet (det vetenskapliga rådet och den särskilda genomförandestrukturen) kommer att överensstämma med principen om kostnadseffektiv, klar och överskådlig förvaltning. De administrativa utgifterna kommer att minimeras samtidigt som de nödvändiga resurserna för ett högkvalitativt genomförande garanteras.

Genomförandet och förvaltningen av verksamheten kommer att kontinuerligt ses över och utvärderas regelbundet för att bedöma resultaten och anpassa och förbättra förfarandena på grundval av erfarenheterna. Det vetenskapliga rådet kommer varje år att rapportera till Europaparlamentet och rådet.

Europeiska kommissionen kommer att stå som garant för det europeiska forskningsrådets fulla självständighet och integritet.

Europeiska kommissionen skall se till att inrättandet av det europeiska forskningsrådet är förenligt med principerna om vetenskaplig excellens, autonomi, effektivitet och insyn, och att det vetenskapliga rådets strategi och genomförandemetod efterlevs fullt ut.

I samband med den preliminära utvärdering som avses i artikel 7.2 kommer det senast 2010 att göras en oberoende översyn av det europeiska forskningsrådets strukturer och mekanismer på grundval av kriterierna vetenskaplig excellens, autonomi, effektivitet och insyn, och med deltagande fullt ut av det vetenskapliga rådet. Översynen skall uttryckligen omfatta en genomgång av fördelar och nackdelar med en struktur som grundas på ett genomförandeorgan och en struktur grundad på artikel 171 i fördraget. På grundval av denna översyn bör dessa strukturer och mekanismer i förekommande fall ändras. Kommissionen kommer att säkerställa att allt nödvändigt förberedelsearbete genomförs och presenteras så snart som möjligt inför eventuellt nödvändiga ändringar av strukturen.

Det europeiska forskningsrådet skall ha befogenhet att genomföra egna strategiska studier i syfte att förbereda och stödja verksamheten. Det kan särskilt samråda med europeiska, mellanstatliga och nationella initiativ för att planera verksamheten mot bakgrund av annan forskning på europeisk och nationell nivå.

III. MÄNNISKOR

Syfte

Att kvantitativt och kvalitativt stärka den mänskliga potentialen för forskning och teknik i Europa genom att uppmuntra människor att slå in på forskarbanan, uppmuntra europeiska forskare att stanna i Europa och att locka forskare från hela världen till Europa genom att göra Europa mer attraktivt för de mest framstående forskarna. På grundval av erfarenheterna från Marie Curie-åtgärderna inom de tidigare ramprogrammen, och med särskild hänsyn tagen till åtgärdernas europeiska mervärde för det europeiska forskningsområdets struktur, kommer detta Detta kommer att göras genom en sammanhängande uppsättning Marie Curie-åtgärder . Dessa åtgärder som riktas till forskare inom alla stadier av karriären , i både den offentliga och den privata sektorn, från grundläggande forskarutbildning , särskilt avsedd för unga, till livslångt lärande och karriärutveckling . Insatser kommer även att göras för att öka de kvinnliga forskarnas deltagande, genom att lika möjligheter främjas i alla Marie Curie-åtgärder, genom att det utformas åtgärder som garanterar att forskare på lämpligt sätt kan kombinera arbetsliv och privatliv samt genom att ett återupptagande av forskarkarriären efter avbrott underlättas.

Bakgrund

Rik tillgång på högt kvalificerade forskare är en nödvändig förutsättning för vetenskaplig utveckling och för att stödja innovativ verksamhet, men också en viktig faktor för att locka och behålla offentliga och privata forskningsinvesteringar. Mot bakgrund av den ökande globala konkurrensen är utvecklingen av en öppen europeisk arbetsmarknad för forskare, utan någon form av diskriminering, och diversifieringen av kunskaper och karriärvägar för forskare av avgörande betydelse för att en fördelaktig rörlighet för forskare och deras kunskaper skall kunna stödjas, både inom Europa och globalt. Det kommer att vidtas särskilda åtgärder för att uppmuntra unga forskare och stödja personer i de tidiga stadierna av forskningskarriären, liksom åtgärder för att minska kompetensflykt, såsom bidrag för återintegrering.

Rörlighet, både över nationsgränser och mellan sektorer, samt stimulans av industriellt deltagande och öppnande av forskningskarriärer och akademiska poster på europeisk nivå är viktiga komponenter för det europeiska området för forskningsverksamhet, och nödvändiga för att den europeiska forskningskapaciteten och de europeiska forskningsresultaten skall kunna stärkas. Internationellt samarbete mellan forskare kommer fortfarande att spela en central roll när det gäller att säkerställa forskning av högsta kvalitet inom denna verksamhet. En annan viktig faktor är införandet av rimliga anställningsvillkor, för att garantera forskningens oberoende, anpassa lönenivån till högsta internationella standarder och i större utsträckning försöka se till att forskarna omfattas av socialförsäkringssystem och andra försäkringar. Att öka forskarnas rörlighet och ge de institutioner som drar till sig forskare från andra medlemsstater bättre resurser kommer att främja spetsforskningscentrum i hela Europeiska unionen.

Programmet Människor kommer att samordnas med andra delar av ramprogrammet. För att göra Europa ännu attraktivare för forskare kommer Marie Curie-åtgärderna också att skapa konkreta synergieffekter med gemenskapspolitiken på andra områden, t.ex. utbildning, sammanhållning och sysselsättning. Verksamheten Vetenskapen i samhället inom det särskilda programmet Kapacitet innehåller åtgärder som knyter den vetenskapliga utbildningen till karriären liksom forsknings- och samordningsåtgärder för nya metoder inom den vetenskapliga utbildningen.

Verksamheter

- Grundutbildning för forskare i syfte att förbättra deras karriärmöjligheter, inom både offentlig och privat sektor, inbegripet genom att bredda deras vetenskapliga och allmänna kunskaper, bland annat när det gäller tekniköverföring och entreprenörskap, och locka fler unga forskare till vetenskapliga yrkesbanor.Genomförandet kommer att ske genom Marie Curie-nätverk där huvudsyftet är att undvika splittring av och på europeisk nivå stärka forskarnas grundutbildning och karriärutveckling. Det planeras stöd för att de bästa forskarna i början av sin yrkesbana skall kunna delta i etablerade forskarlag, vilket kräver att utbildningarnas kvalitet erkänns ömsesidigt och att det ömsesidiga erkännande av examensbevis och andra intyg som utfärdats i samband med det aktuella programmet främjas. Medlemmarna i gränsöverskridande nätverk skall utnyttja sina kompletterande kunskaper med hjälp av integrerade utbildningsprogram. Stödet kommer att omfatta rekrytering av forskare i början av sin yrkesbana, anordnande av utbildning som även är öppen för forskare utanför nätverket och högre ämbeten och/eller positioner inom industrin för kunskapsöverföring och övervakning.

- Livslångt lärande och karriärutveckling för att stödja erfarna forskares karriärutveckling. I syfte att komplettera eller förvärva ny kunskap och kompetens eller öka den tvärvetenskapliga rörligheten och/eller rörligheten mellan sektorer skall stöd ges till forskare med särskilda behov av ytterligare/kompletterande kompetens och kunskap, till forskare som återupptar en forskarkarriär efter ett uppehåll, och för (åter)integrering av forskare i en forskningstjänst på längre sikt i Europa, inbegripet i deras ursprungsland, efter gränsöverskridande/internationell erfarenhet av rörlighet. Denna åtgärd kommer att genomföras både genom individuella stipendier som tilldelas direkt på gemenskapsnivå och genom medfinansiering av regionala, nationella eller internationella program, om kriterierna för mervärde på gemenskapsnivå, insyn och öppenhet uppfylls. Till en början kommer samfinansieringsmetoden att användas i begränsad utsträckning så att de nödvändiga erfarenheterna kan göras.

- Partnerskap och förbindelser mellan industrin och den akademiska världen: Stöd till program för samarbete på längre sikt mellan organisationer från den akademiska världen och industrin, i synnerhet små och medelstora företag, bland annat inom traditionell tillverkningsindustri, i syfte att främja rörligheten mellan sektorer och öka spridningen av kunskap med hjälp av gemensamma partnerskap för forskning med stöd av rekrytering av erfarna forskare till partnerskapet, utbyte av personal mellan båda sektorerna och anordnande av evenemang.

- Den internationella dimensionen – att öka den europeiska forskningens kvalitet genom att locka forskningstalanger från länder utanför Europa och främja ömsesidigt gynnsamt forskningssamarbete med forskare från länder utanför Europa. Detta kommer att ske med hjälp av internationella stipendier för forskare från EU och associerade länder (med en inbyggd fas för obligatoriskt återvändande), internationella stipendier för forskare från tredjeland och partnerskap för stöd till forskarutbyte. Gemensamma initiativ för europeiska organisationer och organisationer i EU:s grannländer och länder med vilka EU har ett vetenskapligt och tekniskt avtal kommer också att stödjas. Verksamheten kommer att omfatta åtgärder för att motverka risken för kompetensflykt från utvecklingsländer och tillväxtekonomier samt åtgärder för att upprätta nätverk med europeiska forskare som är verksamma utomlands. Dessa åtgärder kommer att genomföras i linje med de internationella verksamheterna inom programmen Samarbete och Kapacitet.

- Särskilda åtgärder till stöd för upprättandet av en verklig europeisk arbetsmarknad för forskare genom att hindren för rörlighet undanröjs och karriärmöjligheterna för forskare i Europa förbättras. Incitament för offentliga institutioner som främjar forskares rörlighet, kvalitet och antal, när dessa åtgärder klart uppfyller kriterierna för ett tydligt europeiskt mervärde, öppenhet och insyn. Dessutom kommer priser att instiftas för att höja allmänhetens medvetenhet om Marie Curie-åtgärderna och målen för dessa.

IV. KAPACITET

Denna del av ramprogrammet kommer att förbättra forsknings- och innovationskapacitet i hela Europa och se till att den utnyttjas på ett optimalt sätt. Målet kommer att uppnås på följande sätt:

- Effektivast tänkbara användning och utveckling av forskningsinfrastruktur.

- Stärkande av de små och medelstora företagens innovativa kapacitet och deras möjligheter att dra nytta av forskningen skall stärkas.

- Stöd till utveckling av regionala forskningsstyrda kluster.

- Forskningspotentialen i EU:s konvergensregioner och yttersta randområden skall frigöras.

- Vetenskap och samhälle skall närmas så att vetenskap och teknik kan integreras i det europeiska samhället på ett harmoniskt sätt.

- Stöd till en samstämmig utveckling av forskningspolitiken.

- Övergripande insatser och åtgärder för att stödja det internationella samarbetet.

Verksamheten i denna del av ramprogrammet kommer också att stödja en samstämmig politisk utveckling, utgöra en del av samordningen inom ramen för samarbetsprogrammet och bidra till den del av gemenskapens politik och initiativ som syftar till att förbättra samstämmigheten för och effekterna av medlemsstaternas politik. Detta kommer att ske på följande sätt:

- Det europeiska vetenskapsystemet kommer att stärkas och förbättras, bl.a. när det gäller frågor som rör vetenskapliga råd och expertis samt förbättrade bestämmelser.

- Övervakning och analys av forskningsrelaterad politik och industristrategier.

- Samordning av forskningspolitik, även gränsöverskridande samarbetsinitiativ på nationell eller regional nivå i frågor av allmänt intresse.

FORSKNINGSINFRASTRUKTUR

Syfte

Att optimera användning och utveckling av Europas bästa forskningsinfrastruktur, och bidra till att på alla vetenskapliga och tekniska områden skapa ny forskningsinfrastruktur av intresse för hela Europa, som Europas forskarsamhälle behöver för att förbli ledande i forskningsutvecklingen och som kan vara till hjälp för industrin att förstärka sin kunskapsbas och sitt tekniska kunnande.

Bakgrund

Forskningsinfrastrukturerna spelar en allt större roll för utveckling och utnyttjande av kunskap och teknik. Betydelsen av sådana infrastrukturer är redan väl erkänd på t.ex. energi-, rymd- och partikelfysikområdena och ökar på andra områden. Forskningens kärna utgörs av till exempel strålkällor, databaser för genomik och samhällsvetenskap, observatorier för miljö- och rymdstudier, system för bildframställning eller renrum för studier och utveckling av nya material eller nanoelektronik. Detta är dyrt och kräver att en bred sakkunskap utvecklas som bör användas och utnyttjas av en stor del av Europas vetenskapsmän och kundföretag.

Utarbetandet av en europeisk strategi för forskningsinfrastruktur, bland annat datorer, kommunikationsbaserade e-infrastrukturer och virtuella infrastrukturer, och verksamheter inom denna sektor på unionsnivå kan utgöra ett värdefullt bidrag till att öka den europeiska forskningspotentialen och användandet av den och bidra till utvecklingen av det europeiska området för forskningsverksamhet.

Samtidigt som medlemsstaternas roll fortsatt kommer att vara central för utvecklingen och finansieringen av infrastrukturer EU kan och bör gemenskapen agera katalysator och hävstång genom att bidra till att bredare och effektivare tillträde till och användning av befintliga infrastrukturer i de olika medlemsstaterna garanteras, genom att på ett samordnat sätt stimulera utvecklingen av dessa infrastrukturer, och deras nätverk, och genom att främja ny forskningsinfrastruktur av europeiskt intresse på medellång och lång sikt. I detta avseende spelar Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (ESFRI) en avgörande roll när det gäller att fastställa behov och en färdplan för europeiska forskningsinfrastrukturer.

Verksamheter

Verksamheter på detta område kommer att genomföras för hela det vetenskapliga och tekniska området. Genomförandet kommer att ske i nära samarbete med verksamheter inom de tematiska områdena så att all verksamhet på europeisk nivå och inom EU-ramen gemenskapsramen motsvarar de behov som finns av forskningsinfrastruktur inom de olika områdena, inbegripet internationellt samarbete.

Verksamheterna kommer att vara följande:

- Stöd till befintliga infrastrukturer för forskning

- Gränsöverskridande tillträde så att europeiska forskare kan få tillgång till de bästa infrastrukturerna och kan bedriva sin forskning, oberoende av var infrastrukturen finns.

- Integrerad verksamhet så att man på EU-nivå på ett bättre sätt kan strukturera forskningsinfrastrukturen inom ett visst område samt främja en samordnad användning och utveckling.

- Integrerad verksamhet för att på europeisk nivå bättre strukturera utnyttjandet av forskningsinfrastrukturen inom ett givet område samt främjande av en samordnad användning och utveckling, framför allt genom gränsöverskridande tillträde så att europeiska forskare, inbegripet forskare från industrin och små och medelstora företag, garanteras tillgång till högpresterande bästa infrastruktur för forskning och kan bedriva sin forskning, oberoende av var infrastrukturen finns.

- E-infrastruktur för forskning genom främjande av ytterligare utveckling och global konnektivitet när det gäller högeffektiv grid- och kommunikationsinfrastruktur med hög kapacitet, stärkande av den mest avancerade europeiska datakapaciteten samt, där det är lämpligt, uppmuntrande av användningen. Den globala betydelsen ökas och förtroendenivån höjs genom att resultaten från infrastrukturerna för Geant och Grid utnyttjas och på grundval av öppna standarder för kompatibilitet.

- Stöd till ny infrastruktur för forskning

- Inrättande av ny infrastruktur och omfattande modernisering uppgradering av befintlig infrastruktur, framför allt i de förberedande faserna, för att främja nya forskningsinfrastruktur forskningsanläggningar, i enlighet med principen om ”variabel geometri”, främst på grundval av som huvudsakligen bygger på det arbete som utförts av ESFRI[28] och som kommer att beslutas på grundval av artikel 171 i fördraget eller på grundval av beslut om särskilda program enligt artikel 166 i fördraget.

- Förberedande studier genom en ”bottom-up”-strategi för ansökningsomgångar i syfte att främja skapandet av ny forskningsinfrastruktur med finansiering av forskningspriser och genomförandestudier för ny infrastruktur.

De infrastrukturprojekt som föreslås för finansiering i detta avseende kommer att väljas ut enligt i synnerhet följande kriterier:

- Mervärde av gemenskapens EU:s ekonomiska stöd.

- De befintliga mekanismernas bristande förutsättningar att uppnå målet.

- Vetenskaplig excellens, framför allt fFörmåga att som svar på behov erbjuda en global tjänst till användare från (det akademiska och industriella) vetenskapssamfundet på europeisk nivå i hela Europa.

- Internationell betydelse.

- Bidrag till kapacitet för teknisk utveckling.

- Bidrag till det europeiska området för forskningsverksamhet.

- Bidrag till utvecklingen av ”forskningsbaserade kompetenskluster”.

- Teknisk och organisatorisk genomförbarhet.

- Möjligheter till europeiskt partnerskap och medlemsstaternas och de viktigaste aktörernas betydande finansiella och andra åtaganden, med beaktande av eventuella lån från EIB och strukturfonderna.

- Beräkning av uppbyggnads- och driftskostnader.

När det gäller uppbyggnad av ny infrastruktur kommer bör potentialen för vetenskaplig excellens i konvergensregionerna och de yttersta randområdena beaktas där så är lämpligt. En effektiv samordning med gemenskapens finansiella instrument, ramprogram och strukturfonder att samordnas på ett effektivt sätt kommer att säkerställas. Lokala och regionala myndigheter bör aktivt delta i diskussionerna när det gäller uppbyggnaden av dessa infrastrukturer.

FORSKNING TILL FÖRMÅN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Syften

Att stärka europeiska små och medelstora företags innovationsförmåga och deras bidrag till utveckling av nya teknikbaserade produkter och marknader genom att hjälpa dem att lägga ut forskning på entreprenad, öka deras forskningsansträngningar, utvidga deras nätverk, bättre utnyttja forskningsresultat och förvärva tekniskt kunnande , för att överbrygga klyftan mellan forskning och innovation .

Bakgrund

De små och medelstora företagen utgör kärnan i europeiskt näringsliv. De bör vara en nyckelkomponent i innovationssystemet och i omvandlingen av kunskap till nya produkter, processer och tjänster. Europas små och medelstora företag står inför ökad konkurrens både på den inre marknaden och världsmarknaden och måste öka sitt kunnande och sin forskningsintensitet, bättre utnyttja forskning, utöka sin verksamhet på större marknader och internationalisera sina kunskapsnätverk. De flesta åtgärder i medlemsstaterna som avser små och medelstora företag varken främjar eller stödjer gränsöverskridande forskningssamarbete eller tekniköverföring. Det krävs åtgärder på EU-nivå för att komplettera och förbättra effekterna av åtgärder på nationell och regional nivå. Utöver åtgärderna nedan kommer i hela ramprogrammet små och medelstora företags deltagande att uppmuntras och underlättas och hänsyn kommer att tas till företagens behov.

Verksamheter

Särskilda stödåtgärder tas fram för små och medelstora företag eller sammanslutningar av sådana företag som behöver lägga ut forskning på entreprenad till universitet och forskningscentrum, främst låg- och medelteknologiska små och medelstora företag med liten eller obefintlig forskningskapacitet. Även forskningsintensiva små och medelstora företag får delta som leverantörer av forskningstjänster eller lägga ut forskning på entreprenad för att komplettera sin huvudsakliga forskningskapacitet. Även forskningsintensiva små och medelstora företag som behöver lägga forskning på entreprenad för att komplettera sin huvudsakliga forskningskapacitet får delta. Åtgärder kommer att vidtas på hela det vetenskapliga och tekniska området med användning av en ”bottom-up”-strategi. Åtgärderna kommer att omfatta stöd för forsknings- och demonstrationsverksamhet för att underlätta utnyttjandet av resultat och skall dessutom garantera komplementariteten med instrument för att främja innovation i små och medelstora företag inom ramen för programmet för konkurrenskraft och innovation. Ekonomiska medel kommer att tilldelas genom följande två ordningar:

- Forskning för små och medelstora företag: För att stödja små grupper av innovativa små och medelstora företag att lösa vanliga eller mer komplexa tekniska problem.

- Forskning för sammanslutningar av små och medelstora företag: Att stödja sammanslutningar av små och medelstora företag och grupperingar av sådana företag för att utveckla tekniska lösningar på problem som är vanligt förekommande hos många små och medelstora företag i särskilda industrisektorer eller segment av värdekedjan.

Dessa två ordningar kommer att ersätta sjätte ramprogrammets åtgärder för kollektiv forskning och forskningssamverkan till förmån för små och medelstora företag.

Genom programmet för konkurrenskraft och innovation kommer stöd att ges till nätverk av mellanhänder och nationella åtgärder för att främja och underlätta de små och medelstora företagens deltagande i ramprogrammet att främjas och underlättas tack vare programmets övergripande tjänster till stöd för näringsliv och innovation. Komplementaritet och synergi med andra gemenskapsprogram kommer att säkerställas.

KUNSKAPSREGIONER

Syften

Att stärka de europeiska regionernas forskningspotential, särskilt genom att uppmuntra och stödja utvecklingen i hela Europa av forskningsstyrda kluster med deltagande av universitet, forskningscentrum, företag och regionala myndigheter.

Bakgrund

Regionernas betydelse som viktiga aktörer för forskning och utveckling i EU erkänns allt mer. Forskningspolitik och forskningsverksamhet på regional, interregional och gränsöverskridande nivå är ofta beroende av kluster med deltagande av både offentliga och privata aktörer. Pilotåtgärden Kunskapsregioner visade hur dynamisk denna utveckling har blivit och behovet av att stödja och stimulera utvecklingen av sådana strukturer.

Åtgärderna på detta område kommer att göra det möjligt för Europas regioner att förbättra sin förmåga att investera i FoTU och genomföra forskningsverksamhet, samtidigt som de i största möjliga utsträckning utnyttjar möjligheterna för sina operatörer att framgångsrikt delta i europeiska forskningsprojekt och underlättar upprättandet av kluster, vilket kommer att främja den regionala utvecklingen i Europa. Åtgärderna kommer att främja upprättandet av regionala kluster som bidrar till utvecklingen av det europeiska området för forskningsverksamhet .

Samarbete mellan angränsande gränsregioner är ett specialfall och måste uppmärksammas på samma sätt som i Interreg III-programmen och enligt de regler som styr målet för regionalt samarbete. Verksamheten Kunskapsregioner kommer att uppmuntra gränsöverskridande regionalt samarbete inom forskning, oavsett om de berörda regionerna omfattas av konvergensmålet eller målet om regional konkurrenskraft.

Verksamheter

Det nya initiativet Kunskapsregioner kommer att involvera och föra samman regionala aktörer som är verksamma inom forskning:, t.ex. universitet, forskningscentrum, industri och offentliga myndigheter (regionala myndigheter eller regionala utvecklingsorgan). Projekten kommer att omfatta gemensamma analyser av de regionala eller gränsöverskridande klustrens forskning (i samordning med annan bredare verksamhet som rör de regionala innovationsklustren) och utarbetande av en rad instrument för särskild forskning, inbegripet genom mentorsverksamhet för regioner som inte har satsat så mycket på forskning, utförd av regioner som utvecklats mer på detta område, och direktstöd till nya kunskapsregioner. Detta kommer att innefatta åtgärder som syftar till att förbättra forskningsnätverken och tillträdet till finansiering av forskning samt en bättre integration och kontakt mellan aktörer och institutioner inom forskningen i de regionala ekonomierna. Denna verksamhet kommer att genomföras i nära förbindelse med EU:s gemenskapens regionalpolitik (strukturfonderna) och programmet för konkurrenskraft och innovation samt utbildningsprogrammen.

I samband med den särskilda verksamheten Kunskapsregioner kommer man att eftersträva synergieffekter med EU:s gemenskapens regionalpolitik och med viktigare nationella och regionala program, särskilt för konvergensregioner och de yttersta randområdena.

FORSKNINGSPOTENTIAL

Syfte

Att stimulera förverkligandet av den utvidgade unionens hela forskningspotential genom ett frigöra och utveckla forskningspotentialen befintlig eller ny excellens i EU:s konvergensregioner och yttersta randområden[29] samt bidra till att stärka forskarna förmåga att framgångsrikt delta i forskningsverksamhet på EU-nivå gemenskapsnivå .

Bakgrund

Europa utnyttjar inte till fullo sin forskningspotential, i synnerhet inte i mindre gynnade områden långt bort från den europeiska kärnan för forskning och industriell utveckling. För att hjälpa forskare och institutioner, både inom den offentliga och den privata sektorn, i dessa regioner att bidra till den samlade europeiska forskningsinsatsen och samtidigt dra nytta av den kunskap och de erfarenheter som finns i andra europeiska regioner, syftar denna åtgärd till att skapa villkor som gör det möjligt för dessa forskare och institutioner att utnyttja hela sin potential och kommer att bidra till att fullt ut förverkliga ett europeiskt område för forskningsverksamhet i den utvidgade unionen. Åtgärderna kommer att bygga vidare på avslutade och befintliga åtgärder, såsom de europeiska spetsforskningscentrumen i de dåvarande anslutnings- och kandidatländerna inom femte ramprogrammet och Marie Curie-gäststipendiet för kunskapsöverföring.

Verksamheter

Åtgärden på detta område kommer att innebära stöd till följande:

- Gränsöverskridande utbyte av forskare mellan utvalda organisationer i konvergensregionerna och en eller flera partnerorganisationer; stöd till utvalda centrum för befintlig eller ny excellens för utvalda centrers rekrytering av erfarna forskare från andra EU-länder.

- Förvärvande och utveckling av forskningsutrustning och utveckling av en omgivning som gör det möjligt att fullt ut utnyttja den intellektuella potential som finns på de utvalda centrumen för befintlig eller ny excellens i konvergensregionerna.

- Anordnande av workshopar och konferenser för att underlätta kunskapsöverföring; informationskampanjer och initiativ med syfte att sprida och överföra forskningsresultat i andra länder och på internationella marknader.

- Utvärderingsmekanismer som gör det möjligt för alla forskningscentrum i konvergensregioner att få internationell oberoende expertutvärdering av nivån på deras allmänna forskningskvalitet och infrastrukturer.

Man kommer att sträva efter att nära samordna åtgärderna med EU:s gemenskapens regionalpolitik. Genom åtgärderna under denna rubrik kommer behov och möjligheter att fastställas för stärkande av forskningskapacitet för kommande och befintliga spetsforskningscentrum i konvergensregioner för eventuellt stöd från struktur- och sammanhållningsfonderna.

Man kommer också att sträva efter samordning med programmet för konkurrenskraft och innovation för att i samarbete med industrin främja den kommersiella användningen av FoU på regional nivå.

VETENSKAP I SAMHÄLLET

Syfte

I syfte att bygga ett öppet , effektivt och demokratiskt europeiskt kunskapssamhälle är målet att stimulera en harmonisk integration av de vetenskapliga och tekniska ansträngningarna samt tillhörande forskningspolitik i det europeiska sociala nätet, genom att på europeisk nivå uppmuntra reflexion och debatt om vetenskap och teknik och om hur de förhåller sig till samhälls- och kulturlivets hela spektrum.

Bakgrund

Vetenskap och teknik får allt större betydelse för vårt dagliga liv. Trots att de är produkter av social verksamhet och har formats av sociala och kulturella faktorer befinner sig vetenskap och teknik långt ifrån en stor del av allmänhetens och beslutsfattarnas vardag och förblir föremål för missförstånd och ogrundade farhågor och förhoppningar. Omtvistade frågor som rör ny teknik bör behandlas av samhället på grundval av en upplyst debatt som leder till sunda val och beslut.

Verksamheter

Det omfattande och integrerade initiativet på detta område kommer att innefatta stöd till följande:

- Förstärkning och förbättring av det europeiska vetenskapssystemet, inbegripet följande frågor även följande: förbättrat utnyttjande av vetenskapliga utlåtanden och vetenskaplig expertis för beslutsfattande (inbegripet riskhantering) samt förbättrad övervakning av effekterna av dessa; framtiden för vetenskapliga publikationer; åtgärder för att se till att vetenskapliga publikationer blir lättare tillgängliga för allmänheten; skydd av vetenskapliga områden som riskerar att utnyttjas i felaktigt syfte; bedrägerier, förtroende samt självreglering.

- Ett bredare engagemang från forskare och allmänheten, även det organiserade civila samhället, i vetenskapliga frågor för att förekomma och klargöra politiska och samhälleliga frågor, inbegripet etiska frågor.

- Reflexion och debatt om vetenskap och teknik och deras plats i samhället, med utgångspunkt i ämnen som vetenskapens och teknikens historia, sociologi och filosofi.

- Genusforskning, inbegripet integrering av jämställdhetsdimensionen på alla forskningsområden och främjande av kvinnors roll i forskningen och i beslutsfattande vetenskapliga organ.

- Skapande av en öppen omgivning som stimulerar ungdomars nyfikenhet på vetenskapen genom att förstärka den vetenskapliga undervisningen på alla nivåer, bl.a. i skolor, samt främja att ungdomar oavsett bakgrund intresserar sig för och fullt ut deltar i vetenskaplig verksamhet.

- Utarbetande av en politik om universitetens roll Förstärkning av betydelsen av forskning med bas vid universitet och andra högskolor och deras deltagande i nödvändiga reformer för en anpassning till globaliseringens utmaningar.

- Förbättrad kommunikation och ömsesidig förståelse mellan den vetenskapliga världen och den bredare publiken bestående av beslutsfattare, medier och allmänheten, genom att hjälpa vetenskapsmän att på ett bättre sätt informera om och presentera sitt arbete och genom att stödja vetenskaplig information och vetenskapliga publikationer och medier.

Verksamheten kommer att ta sig uttryck i bl.a. forskningsprojekt, studier, nätverk och utbyten, offentliga evenemang och initiativ, priser, undersökningar och uppgiftsinsamling. I många fall kommer detta att innebära internationella partnerskap med organisationer från tredjeländer.

STÖD TILL EN ENHETLIG UTVECKLING AV FORSKNINGSPOLITIKEN

Syften

Att förbättra effektiviteten och samstämmigheten mellan medlemsstaternas och gemenskapens forskningspolitik och samordningen med annan politik, öka den offentliga forskningens genomslagskraft och dess kopplingar till industrin, och stärka det offentliga stödet och dess hävstångseffekt på privata aktörers investeringar.

Bakgrund

Att öka investeringarna i forskning och utveckling upp till treprocentsmålet och att förbättra deras effektivitet är en av de viktigaste prioriteringarna i Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. Att utveckla effektiva strategier för att påverka offentliga och privata investeringar i forskning är således av stor vikt för de offentliga myndigheterna så att övergången till en konkurrenskraftig kunskapsbaserad ekonomi kan påskyndas. Detta kräver en anpassningsförmåga vad gäller forskningspolitiken, användning av ett större antal instrument, samordning av ansträngningarna över gränserna och användning av andra strategier för att skapa bättre ramvillkor för forskningen.

Verksamheter

Verksamheterna under denna rubrik kommer att komplettera den samordning som sker inom ramen för samarbetsprogrammet och kommer att inriktas på att förbättra samstämmigheten och genomslagskraften av den politik som förs och de initiativ som tas regionalt, nationellt och på gemenskapsnivå (t.ex. finansieringsprogram, lagstiftning, rekommendationer och riktlinjer). Verksamheterna kommer att vara följande:

- Övervakning och analys av forskningsrelaterad offentlig politik och strategier för industrin, inbegripet deras effekter, samt utveckling av indikatorer som skall tillhandahålla information och bevis till stöd för utformning, genomförande, utvärdering och gränsöverskridande samordning av strategier.

- Att på frivillig grund stärka samordningen av forskningspolitiken via verksamheter för att stödja genomförandet av den öppna samordningsmetoden och ”bottom-up”-gränsöverskridande samarbetsinitiativ på nationell eller regional nivå i frågor av allmänt intresse.

INTERNATIONELLT SAMARBETE

Europeiska gemenskapen behöver en kraftfull och konsekvent internationell politik för vetenskap och teknik för att kunna bli konkurrenskraftig och spela en ledande internationell roll. De internationella åtgärderna inom ramprogrammets olika program kommer att bedrivas inom ramen för en övergripande strategi för internationellt samarbete.

Den internationella politiken har följande två tre oberoende mål:

- Att stödja Europas konkurrenskraft genom strategiska partnerskap med tredjeländer på utvalda vetenskapsområden och genom att knyta de bästa vetenskapsmännen från tredjeland till arbete i och med Europa.

- Att bidra till kunskapsproduktionen i Europa genom att möjliggöra för universitet, forskningsinstitut och europeiska företag att komma i kontakt med partner i tredjeländer och på så sätt göra det lättare för dem att få tillgång till forskning som utförs på annat håll i världen.

- Att åtgärda särskilda problem som tredjeländer står inför eller som är av global natur, på grundval av gemensamt intresse och till ömsesidig nytta.

Samarbetet med tredjeland inom ramen för ramprogrammet kommer främst att avse följande grupper av länder [30] :

- Kandidatländer.

- EU:s grannländer, Partnerländer i Medelhavsregionen, länder [31] på Västra Balkan och länder i Östeuropa och Centralasien [32] de nya oberoende staterna.

- Utvecklingsländer, med inriktning på varje lands eller regions särskilda behov [33] .

- Tillväxtekonomier.

De tematiska internationella samarbetsåtgärderna vidtas inom ramen för samarbetsprogrammet. Internationella åtgärder på området för mänskliga resurser vidtas inom ramen för delprogrammet Människor.

Inom ramen för delprogrammet Kapacitet kommer man att genomföra övergripande stödåtgärder och sådana åtgärder som inte inriktar sig på specifika ämnen eller tvärvetenskapliga områden. Ansträngningar kommer att göras för att förbättra de nationella verksamheternas samstämmighet genomFokus kommer att ligga på ett tvärregionalt vetenskapligt och tekniskt samarbete, inklusive fastställande av prioriteringar och strategier för det vetenskapliga och tekniska samarbetet[34]; plattformar för bilateral samordning när det gäller vetenskap och teknik för att stärkande och utveckling av partnerskap för vetenskapligt och tekniskt samarbete liksom stöd till samordning av nationella strategier och verksamheter program för internationellt vetenskapligt och tekniskt samarbete. Med hänsyn till den erfarenhet som Intas (International Association for the promotion of co-operation with scientists from the Independent States of the former Soviet Union) gjort under samarbetet med de östeuropeiska och centralasiatiska länderna, kommer verksamhet för att skapa kontinuitet att bedrivas inom detta program och de särskilda programmen Samarbete och Människor. Övergripande samordning av de internationella samarbetsåtgärder som vidtas inom ramen för ramprogrammets olika delprogram, liksom med andra gemenskapsinstrument, kommer att garanteras.

GEMENSAMMA FORSKNINGSCENTRETS ICKE-NUKLEÄRA ÅTGÄRDER

Syfte

Att ge kundinriktat vetenskapligt och tekniskt stöd till EU:s gemenskapens politiska process, garantera stöd till genomförande och övervakning av befintlig politik och reagera på nya politiska krav.

Bakgrund

Gemensamma forskningscentrets oberoende av särintressen, såväl privata som nationella i kombination med dess tekniska expertis gör det möjligt att underlätta kommunikation och uppnå konsensus mellan olika aktörer (industriella sammanslagningar, aktionsgrupper för miljöfrågor, medlemsstaternas behöriga myndigheter, andra forskningscentrum osv.) och politiker, särskilt på EU-nivå gemenskapsnivå. Med hjälp av vetenskapligt och tekniskt stöd bidrar Gemensamma forskningscentret till att göra EU:s gemenskapens politiska process mer effektiv, öppen och grundad på sund vetenskap. För att undvika överlappningar och dubbelarbete bör Gemensamma forskningscentrets forskning, när så är lämpligt, samordnas med den forskning som bedrivs inom det särskilda programmet Samarbetes teman.

Nyttan av och trovärdigheten i Gemensamma forskningscentrets stöd till EU-politiken gemenskapspolitiken är nära kopplat till den vetenskapliga expertisens kvalitet och integrering i det internationella vetenskapssamfundet. Gemensamma forskningscentret kommer därför att fortsätta att investera i forskning och nätverkssamarbete med andra spetsforskningscentrum på relevanta områden. Centret kommer att delta i alla aspekter av indirekta åtgärder med särskild inriktning på gemensamma vetenskapliga referenssystem, nätverk, utbildning och rörlighet, forskningsinfrastruktur och deltagande i teknikplattformar och samordningsinstrument, om det har lämplig expertis för att åstadkomma mervärde.

Gemensamma forskningscentret kommer aktivt att försöka främja integrationen av de nya medlemsstaterna och kandidatländerna i dess aktiviteter så att de når upp till samma nivå som för de femton gamla medlemsstaterna. Gemensamma forskningscentret kommer att stärka sin unika ställning inom det europeiska forskningsområdet i centrum av den europeiska vetenskapskulturen. Om europeiska och icke-europeiska forskare, särskilt unga forskare, får bättre tillgång till centrets resurser kommer detta att öka centrets samarbete med andra offentliga och privata forskningsorganisationer, fortlöpande förbättra den vetenskapliga kvaliteten i dess egen verksamhet och bidra till vetenskaplig utbildning, något som även i fortsättningen skall vara en hög prioritet för Gemensamma forskarcentret.

Verksamheter

Gemensamma forskningscentret kommer att prioritera områden som är av strategisk betydelse för unionen och där centret kan tillföra ett högt mervärde. EU-politiken Gemenskapspolitiken kommer även i fortsättningen att ges vetenskapligt och tekniskt stöd på kärnområden som hållbar utveckling, klimatförändring, livsmedel, energi, transport, kemikalier, alternativ till djurförsök, forskningspolitik, informationsteknik, referensmetoder och -material, bioteknik, risker, faror och socioekonomisk inverkan. Tillväxten kommer att ske på områden med stor betydelse för unionen gemenskapen.

- Välstånd i ett kunskapsintensivt samhälle

- Att genomföra och utveckla avancerade ekonometriska modeller och analystekniker i samband med fastställande och övervakning av politik t.ex. uppföljningen av Lissabonagendan, inre marknaden och forsknings- och utbildningspolitik.

- Att utveckla modeller för att på ett ansvarigt sätt finna en ny balans mellan hållbarhetsmålen och konkurrenskraft.

- Att ge vetenskapligt/tekniskt stöd för utveckling av förfaranden för riskbedömning och riskhantering som verktyg för den europeiska beslutprocessen.

- Solidaritet och en ansvarsfull hantering av resurser

- Att bli ett erkänt referenscentrum för vetenskap och teknik när det gäller ett hållbart jordbruk med inriktning på livsmedelskvalitet, spårbarhet och säkerhet (inbegripet genmodifierat livsmedel och foder), rumslig planering och tvärvillkor samt för att stödja genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken.

- Att ge vetenskapligt och tekniskt stöd till den gemensamma fiskeripolitiken.

- Att öka tillhandahållandet av harmoniserade europeiska georefererade uppgifter och rumsliga informationssystem (stöd till Inspire) och att fortsätta att utveckla nya förhållningssätt till global övervakning av miljö och resurser (stöd till GMES).

- Att tillhandahålla expertis och spela en central roll i GMES-forskningen och i utvecklingen av nya tillämpningar på detta område.

- Att stödja genomförandet av EU:s handlingsplan om miljö och hälsa, samt ge stöd till pågående verksamheter för att upprätta ett integrerat system i gemenskapen för miljö- och hälsoinformation.

- Att främja och stärka utveckling och validering av alternativa strategier, särskilt metoder där djur inte används, på alla relevanta forskningsområden (säkerhetsbedömning, testning av vaccin, hälsoforskning och biomedicinsk forskning).

- Säkerhet och frihetFrihet, säkerhet och rättvisa

- Att utveckla verksamheter som bidrar till att upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa särskilt när det gäller bekämpning av skydd mot terrorism, organiserad brottslighet och bedrägerier, gränssäkerhet samt förhindrande av betydande risker i samarbete med relevanta organ. Verksamheten gäller brottsbekämpande organ och berörda EU-organ.

- Att stödja gemenskapens reaktioner på naturkatastrofer och tekniska katastrofer.

- Europa som partner i världen

- Att stärka stödet till EU:s gemenskapens externa politik på särskilda områden som den yttre dimensionen av inre säkerhet, utvecklingssamarbete och humanitärt stöd.

BILAGA II: PRELIMINÄR FÖRDELNING MELLAN PROGRAMMEN

Den preliminära fördelningen mellan programmen följer nedan (i miljoner euro):

Samarbete*,[35] | 32 292 |

Hälsa | 5 984 |

Livsmedel, jordbruk och bioteknik | 1 935 |

Informations- och kommunikationsteknik | 9 110 |

Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik | 3 467 |

Energi | 2 265 |

Miljö (inbegripet klimatförändringar) | 1 886 |

Transport (inbegripet flygteknik) | 4 180 |

Samhällsvetenskap och humaniora | 607 |

Säkerhets- och rymdforskning | 2 858 |

Idéer | 7 460 |

Människor | 4 727 |

Kapacitet | 4 291 |

Forskningsinfrastruktur* | 2 008 |

Forskning till förmån för små och medelstora företag | 1 266 |

Kunskapsregioner | 126 |

Forskningspotential | 350 |

Vetenskap i samhället | 359 |

Internationellt samarbete | 182 |

Gemensamma forskningscentrets icke-nukleära åtgärder | 1 751 |

TOTALT | 50 521 |

BILAGA III

FINANSIERINGSSYSTEM

Indirekta åtgärder

Verksamheter som får stöd av sjunde ramprogrammet kommer att finansieras genom en rad finansieringssystem. Systemen kommer att användas enskilt eller i kombination för att finansiera olika typer av åtgärder som genomförts genom ramprogrammet.

I bBesluten om särskilda program, arbetsprogram och ansökningsomgångar kommer i förekommande fall att innehålla följande att specificeras uppgifter:

- Typ(er) av finansiering som används för olika typer av åtgärder.

- Deltagarkategori (t.ex. forskningsorganisationer, universitet, industri, små och medelstora företag, offentliga myndigheter) som kan få stöd.

- Typ av verksamhet (t.ex. forskning, teknisk utveckling, demonstration, förvaltning, utbildning, spridning, kunskapsöverföring och annan verksamhet i samband med dessa) som kan finansieras genom vart och ett av systemen.

Om olika typer av finansieringssystem kan användas får det i arbetsprogrammet anges vilken typ av finansiering som skall användas för det ämne som inbjudan att lämna förslag gäller.

Finansieringssystemen är följande:

a) Stöd till åtgärder som primärt genomförs på grundval av ansökningsomgångar:

1. Samarbetsprojekt

Stöd till forskningsprojekt som genomförs av konsortier med deltagare från olika länder och som syftar till att utveckla nytt kunnande, ny teknik, produkter, demonstrationsverksamhet eller gemensamma forskningsresurser. Projektens omfattning, tillämpningsområde och interna organisation kan variera från område till område och från ämne till ämne. Projekten kan variera mellan små eller medelstora inriktade forskningsprojekt och storskaliga integrerade projekt som tar stora resurser i anspråk för att nå ett fastställt mål. Projekten kan även vara inriktade på särskilda grupper, t.ex. små och medelstora företag.

2. Expertnätverk

Stöd till ett gemensamt verksamhetsprogram gemensamma forskningsprogram som genomförs av ett antal forskningsorganisationer som integrerar sin verksamhet på ett visst område och som genomförs av forskarlag i samarbete under lång tid. För att detta gemensamma verksamhetsprogram dessa gemensamma program skall genomföras krävs ett formellt åtagande från de organisationer som bidrar med en del av sina resurser och verksamheter.

3. Samordnings- och stödåtgärder

Stöd till verksamhet som syftar till att samordna eller stödja forskningsverksamhet och forskningspolitik (nätverksbyggande, utbyten, gränsöverskridande tillgång till forskningsinfrastruktur, studier, konferenser etc.). Dessa åtgärder får också genomföras på annat sätt än genom ansökningsomgångar.

4. Enskilda projekt Stöd för spetsforskning

Stöd till projekt som genomförs av enskilda nationella eller gränsöverskridande forskarlag. Detta system kommer främst att användas för att stödja forskarstyrda spetsforskningsprojekt som finansieras inom ramen för det europeiska forskningsrådet.

5. Stöd till forskarnas utbildning och karriärutveckling

Stöd till forskarnas utbildning och karriärutveckling, främst för genomförande av Marie Curie-åtgärder.

6. Forskning till förmån för särskilda grupper (särskilt små och medelstora företag)

Stöd till projekt för forskning och teknisk utveckling där större delen av forskningen bedrivs av universitet, forskningscentrum eller andra juridiska personer till förmån för särskilda grupper, särskilt små och medelstora företag eller sammanslutningar av sådana. Ansträngningar kommer att göras för att frigöra ytterligare medel från EIB- gruppen och andra finansiella organ.

b) För att stödja åtgärder som genomförs på grundval av rådets och Europaparlamentets beslut (eller beslut av rådet i samråd med Europaparlamentet)[36] på förslag från kommissionen kommer gemenskapen att ge ekonomiskt stöd till storskaliga initiativ med finansiering från flera håll.

- Ett ekonomiskt bidrag från gemenskapen till ett gemensamt genomförande av tydligt fastställda nationella forskningsprogram, på grundval av artikel 169 i fördraget. Det kommer att behövas en särskild genomförandestruktur för gemensamt genomförande. Gemenskapsstödet kommer att betalas ut förutsatt att det finns en finansieringsplan, grundad på formella åtaganden från behöriga nationella myndigheter.

- Ekonomiskt bidrag från gemenskapen till gemensamma teknikinitiativ för att uppnå mål som inte kan uppnås genom de finansieringssystem som fastställs i punkt 1 del a. De gemensamma teknikinitiativen kommer att omfatta en kombination av olika typer av finansiering från olika källor, både privata och offentliga, från både EU och medlemsländerna. Finansieringen kan se ut på olika sätt: stöd från ramprogrammet, lån från Europeiska investeringsbanken, stöd till riskkapital. Beslut om och genomförande av gemensamma teknikinitiativ får ske på grundval av artikel 171 i fördraget (även skapande av gemensamma företag) eller genom beslut om särskilda program. Gemenskapsstöd kommer att betalas ut förutsatt att det finns en övergripande finansieringsteknisk plan, grundad på formella åtaganden från alla berörda parter.

- Ekonomiskt bidrag från gemenskapen för utveckling av nya infrastrukturer av europeiskt intresse. Beslut om detta stöd får fattas på grundval av artikel 171 i fördraget eller genom beslut om särskilda program. Nya infrastrukturer kommer att utvecklas med hjälp av en kombination av olika typer av finansiering från olika källor: nationell finansiering, ramprogrammet, strukturfonderna, lån från Europeiska investeringsbanken och annat. Gemenskapsstöd kommer att betalas ut förutsatt att det finns en övergripande finansiell plan, grundad på formella åtaganden från alla berörda parter.

Gemenskapen kommer att genomföra de finansieringssystem som anges i del a i överensstämmelse med bestämmelserna i den förordning som skall antas enligt artikel 167 i fördraget, relevanta instrument om statligt stöd, särskilt gemenskapens ram för statligt stöd till forskning och utveckling, samt internationella bestämmelser på området. I enlighet med denna internationella ram måste man kunna anpassa den finansiella medverkans omfattning och form från fall till fall, särskilt om annan offentlig finansiering är tillgänglig, inbegripet annan gemenskapsfinansiering, t.ex. Europeiska investeringsbanken (EIB).

Utöver det direkta ekonomiska stödet till deltagare i FoTU-åtgärder kommer gemenskapen att förbättra deras möjligheter till skuldsanering genom finansieringsfaciliteten med riskdelning genom ett bidrag till EIB. Gemenskapsbidraget skall användas av EIB som en riskdelningspartner för att bidra till inbetalning och kapitaltilldelning för låne- och garantifinansiering från sina egna medel. Detta kommer inte att belasta gemenskapens budget. I enlighet med närmare föreskrifter som skall fastställas i den förordning som antas enligt artikel 167 i fördraget och rådets beslut om antagande av särskilda program kommer denna mekanism att möjliggöra för EIB att öka beloppet för finansiering av europeiska FoTU-åtgärder (t.ex. gemensamma teknikinitiativ, stora projekt, inbegripet Eureka-projekt, och ny forskningsinfrastruktur och projekt som drivs av små och medelstora företag) för att bidra till att avhjälpa marknadsbrister.

Om deltagarna i en indirekt åtgärd är etablerade i en region som släpar efter i utvecklingen (konvergensregioner och de yttersta randområdena[37]) kommer kompletterande stöd att betalas ut från strukturfonderna om så är möjligt och lämpligt. Om organisationer från kandidatländerna medverkar kan ytterligare bidrag från de finansiella föranslutningsinstrumenten beviljas på liknande villkor. När det gäller åtgärder i delen Forskningsinfrastruktur i programmet Kapacitet i sjunde ramprogrammet kommer närmare bestämmelser om finansiering av dessa att fastställas i syfte att se till att det finns effektiv komplementaritet mellan gemenskapens forskningsfinansiering och andra EU-instrument gemenskapsinstrument och nationella instrument, särskilt strukturfonderna.

Direkta åtgärder

Gemenskapen kommer att inleda verksamhet som genomförs av Gemensamma forskningscentret, och som kommer att benämnas direkta åtgärder.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

FÖRSLAGETS BETECKNING:

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) – Att forma kunskapens Europa

AKTIVITETSBASERAD FÖRVALTNING/BUDGETERING

FORSKNING, NÄRINGSLIV, ENERGI OCH TRANSPORT. INFORMATIONSSAMHÄLLET. DIREKT FORSKNING och FISKE.

BERÖRDA BUDGETPOSTER

Budgetposter (driftsutgifter och utgifter för tekniskt och administrativt stöd i samband därmed) inklusive följande rubriker:

02 04 01 Säkerhet och rymdforskning; 06 06 01 Forskning om energi; 06 06 02 Forskning om transport (inklusive flygteknik); 08 02 01 Samarbete — Hälsa; 08 03 01 Samarbete — Livsmedel, jordbruk och bioteknik; 08 04 01 Samarbete — Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik; 08 05 01 Samarbete — Energi; 08 06 01 Samarbete — Miljö (inbegripet klimatförändring); 08 07 01 Samarbete — Transport (inbegripet flygteknik); 08 08 01 Samarbete — Samhällsvetenskap och humaniora; 08 09 01 Samarbete — Finansieringsinstrumentet för riskdelning (EIB); 08 10 01 Idéer; 08 11 01 Människor; 08 12 01 Kapacitet — Forskningsinfrastruktur; 08 13 01 Kapacitet — Forskning till förmån för små och medelstora företag; 08 14 01 Kapacitet — Kunskapsregioner; 08 15 01 Kapacitet — Forskningspotential; 08 16 01 Kapacitet — Vetenskapen i samhället; 08 17 01 Kapacitet — Internationellt samarbete; 08 18 01 Kapacitet — Finansieringsinstrumentet för riskdelning (EIB); 09 04 01 Stöd till forskningssamarbete inom informations- och kommunikationsteknik (IKT-samarbete) 09 05 01 Kapacitet – Forskningsinfrastruktur; 10 02 01 Gemensamma forskningscentrets (GFC) icke-nukleära verksamhet.

Åtgärdens och budgetkonsekvensens varaktighet:

2007–2013

Budgettekniska uppgifter ( lägg till rader vid behov ):

Budgetpost | Typ av utgifter | Nya | Deltagande EFTA | Deltagande av kandidatländer | Rubrik i budgetplanen |

02, 06, 08, 09 och 10 | Icke-oblig. utg. | Diff. anslag[38] | JA | JA | JA | Nr [1a] |

XX.01 | Icke-oblig. utg. | Icke-diff. anslag[39] | JA | NEJ | NEJ | Nr [1a] |

XX.01.04 | Icke-oblig. utg. | Icke-diff. anslag | JA | JA | JA | Nr [1a] |

XX.01.05 | Icke-oblig. utg. | Icke-diff. anslag | JA | JA | JA | Nr [1a] |

ÖVERBLICK ÖVER RESURSER

Finansiella resurser

4.1.1. Sammanfattning av åtagandebemyndiganden (ÅB) och betalningsbemyndiganden (BB)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) LÖPANDE PRISER

Personalresurser och utgifter i samband därmed (IDA) | 8.2.5 d |

Administrativa, kostnader, utom personalresurser och kostnader i samband därmed, som inte ingår i referensbeloppet (IDA) | 8.2.6 e |

Total preliminär finansiell kostnad för stödet

ÅB TOTALT inklusive kostnad för personalresurser | a+c+d+e | 5.082,008 | 5.579,074 | 6.119,126 | 6.932,723 | 7.968,149 | 8.925,954 | 9.913,966 | 50.521,000 |

BB TOTALT inklusive kostnad för personalresurser | b+c+d+e | 1.056,210 | 3.940,919 | 5.673,657 | 6.622,676 | 7.534,751 | 7.993,441 | 17.699,346 | 50.521,000 |

Samfinansieringsuppgifter

Om förslaget skall samfinansieras av medlemsstaterna eller av andra organ (specificera), ange den uppskattade samfinansieringnivån i nedanstående tabell (lägg till ytterligare rader, om det rör sig om flera organ):

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Samfinansierande organ | År n | n + 1 | n + 2 | n + 3 | n + 4 | n + 5 och senare | Totalt |

f |

ÅB TOTALT inklusive samfinansiering | a+c+d+e+f |

4.1.2. Förenlighet med den ekonomiska planeringen

( Förslaget är förenligt med kommande ekonomiska planering (interinstitutionella avtalet om budgetplanen 2007–2013).

( Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen,

( i nödvändiga fall med stöd av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet[43] (dvs. mekanismen för flexibilitet eller revidering av budgetplanen).

4.1.3. Påverkan på inkomsterna

( Inkomsterna påverkas inte.

( Inkomsterna påverkas enligt följande:

Vissa associerade stater kan komma att bidra till finansieringen av ramprogrammen.

I enlighet med artikel 161 i budgetförordningen kan Gemensamma forskningscentret utnyttja inkomster från konkurrensinriktad verksamhet och andra tjänster som centret utför åt tredje man.

I enlighet med artikel 18 i budgetförordningen får vissa inkomster användas för att finansiera vissa poster.

Personalresurser (heltidsekvivalenter) (inklusive tjänstemän, tillfälligt anställda och extern personal) – för närmare uppgifter se punkt 8.2.1.

Årligt behov | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |

Total personalstyrka | 4.436 | 4.629 | 4.659 | 4.937 | 5.039 | 5.288 | 5.538 |

Man måste för varje år titta på konsekvenserna för personalresurserna av att sjätte ramprogrammet successivt avslutas och sjunde ramprogrammet inleds.

BUDGETTEKNISKA UPPGIFTER OCH MÅL FÖR ÅTGÄRDEN

Behov på kort eller lång sikt

Sjunde ramprogrammet kommer att utgöra en del av EU:s insatser för att upprätta Europas kunskapsekonomi och kunskapssamhälle, tillsammans med andra åtgärder för utbildning och innovation. Sjunde ramprogrammet kommer att omfatta de viktigaste delarna av den europeiska forskningen, dvs. forskningssamverkan, grundforskning, mänskliga resurser och forskningskapacitet. Dessutom görs det betydande insatser för att förenkla ramprogrammets förfaranden så att de blir lättare att tillämpa.

Mervärdet av gemenskapens medverkan, förslagets förenlighet med andra finansieringsinstrument och eventuella synergieffekter

Det är motiverat med insatser på EU-nivå när det gäller FoU-strategier. Viss forskning är av sådan omfattning att ingen enskild medlemsstat kan svara för de nödvändiga resurserna och sakkunskaperna. Genom EU-projekten kan den kritiska massan uppnås när det gäller forskning, teknisk utveckling och demonstration, samtidigt som de finansiella riskerna minskar och de privata investeringarna främjas. Åtgärder på EU-nivå spelar också en central roll när det gäller kunskaps- och kompetensöverföring över gränserna, främjande av excellens inom FoU genom förbättrad kapacitet, kvalitet och konkurrens i hela EU, och förbättring av mänsklig kapacitet genom utbildning, rörlighet och karriärutveckling. EU-stödet kan också bidra till en bättre integrering av europeisk FoU och främja samordning av nationella strategier, spridning av resultat i hela EU och finansiering av forskning när det gäller politiska utmaningar för hela Europa.

En djupgående analys görs i konsekvensbedömningen och förhandsutvärderingen av rådets och Europaparlamentets beslut om sjunde ramprogrammet (EG och Euratom) - SEK(2005) 430.

Aktivitetsbaserade mål, förväntade resultat och tillhörande indikatorer för förslaget

Att blåsa nytt liv i Lissabonagendan är ett centralt mål för EU och Europeiska kommissionen. Detta förutsätter, som en högsta prioritet, att kunskapssamhället upprättas. När det gäller kommissionens strategiska mål som fastställs i KOM(2005) 12 framhålls den centrala betydelse som FoU har för välstånd och tillväxt. Detta innebär framför allt att unionen kommer att åta sig att i investera 3 % av BNP på forskningsområdet och att en tredjedel av finansieringen skall komma från den offentliga sektorn.

De mål som fastställs i bilaga I är avsedda att stödja Lissabonagenden genom forskning som finansieras av gemenskapen.

Genomförandebestämmelser (preliminära)

Ange hur åtgärden skall genomföras[44].

( Centraliserad förvaltning

( Direkt av kommissionen

( Indirekt genom utläggning på:

( Genomförandeorgan

( Av gemenskaperna inrättade organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen

( Nationella organ inom den offentliga sektorn/organ med offentliga förvaltningsuppgifter (delvis för vissa individuella stipendier inom Marie Curie)

( Gemensam eller decentraliserad förvaltning

( Med medlemsstater

( Med tredjeland

( Gemensam förvaltning med internationella organisationer (specificera)

Anmärkningar:

Externaliseringen utgör en viktig del av förvaltningen av detta ramprogram, och kommer att ske successivt. Programmet Idéer kommer att delegeras till ett särskilt genomförandeorgan (och detta arbete kommer att övervakas av det vetenskapliga rådet). Andra delar av ramprogrammet kommer stegvis att läggas ut på ett befintligt eller nytt organ. Dessa delar väntas beröra programmet Människor, de särskilda åtgärderna för små och medelstora företag liksom vissa administrativa delar av programmen Samarbete och Kapacitet.

Vilken omfattning de berörda organens arbete får kommer att fastställas utifrån kontinuerliga analyser.

Man kommer i varje enskilt fall att besluta om förvaltningsstrukturen för åtgärder som grundas på artikel 169 eller 171 i fördraget och strukturen kommer att fastställas i de beslut genom vilka åtgärderna upprättas. Genomförandet av de olika stödordningar som bygger på samfinansiering av nationella program för rörlighet kommer att överlåtas till nationella eller regionala organ inom den offentliga sektorn eller privata organ med offentliga förvaltningsuppgifter i medlemsstaterna.

ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

Övervakningssystem

Övervakningen av hur genomförandet leds kommer kontinuerligt att garanteras av operativ personal på högre chefsbefattningar i kommissionen genom årliga kontroller på grundval av en gemensam uppsättning resultatindikatorer avseende ledningsarbetet. Det årliga utfallet av denna övervakning kommer att delges högsta ledningen och bidra till de fleråriga utvärderingarna.

Kraven och systemen för insamling av data i samband med utvärderingen av förslag och förberedelserna inför avtal håller på att ses över mot bakgrund av kraven att tillhandahålla tillförlitliga och förenklade uppgifter samtidigt som minimikrav gäller för deltagarna i forskningsprogram.

Utvärdering

6.2.1. Förhandsutvärdering

För att tillgodose kommissionens krav har det gjorts en förhandsutvärdering av lagstiftningsförslagen om sjunde ramprogrammet. Denna utvärdering finns med i rapporten om den övergripande konsekvensanalysen av Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om sjunde ramprogrammet (EG och Euratom).

6.2.2. Åtgärder som vidtagits som följd av en interims- eller efterhandsutvärdering lärdom från tidigare erfarenheter)

Under perioden juni–december 2004 gjorde en högnivågrupp bestående av oberoende experter en bedömning av gemenskapsforskningens genomförande och resultat under de fem föregående åren.

Resultaten av femårsbedömningen presenterades den 10 februari 2005 och meddelades Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

I det ursprungliga förslaget till sjunde ramprogrammet finns en sammanfattning av de viktigaste resultaten av rapporten om femårsbedömningen och hur de har förts in i förslaget.

6.2.3. Villkor och tidsintervall för framtida utvärderingar

Senast 2010 skall kommissionen, biträdd av externa experter, göra en preliminär utvärdering av sjunde ramprogrammet och de särskilda programmen med avseende på den pågående forskningsverksamhetens kvalitet och framstegen med att uppnå målen.

Två år efter det att detta ramprogram har avslutats skall kommissionen låta oberoende experter göra en extern utvärdering av dess syften, genomförande och resultat. Detta kommer att grundas på en sammanhängande uppsättning av oberoende studier, den preliminära utvärderingen och annan utvärdering som genomförts under ramprogrammets löptid, enligt ovan. Rapporten från detta arbete kommer att presenteras för alla berörda parter, bland annat parlamentet och rådet. Denna rapport kan också komma att bidra till kommissionens förhandsutvärdering och konsekvensanalys.

Två år efter det att sjätte ramprogrammet avslutats kommer det att göras en oberoende efterhandsutvärdering av programmet.

BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Det kommer att vidtas åtgärder för att se till samma bedrägeribekämpningsåtgärder som vidtogs inom sjätte ramprogrammet fortsätter och intensifieras inom sjunde ramprogrammet. Det rör sig bland annat om åtgärder för solidariskt ekonomiskt ansvar, påföljder för överdebitering, åtgärder för att säkerställa återbetalning av belopp som skall betalas till kommissionen och administrativa och rättsliga åtgärder för att se till att budgetförordningen till fullo följs.

NÄRMARE UPPGIFTER OM RESURSER

Mål och finansiella behov för förslaget

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till 3 decimaler) löpande priser[45]

TOTALT | 4.436 | 4.629 | 4.659 | 4.937 | 5.039 | 5.288 | 5.538 |

I totalen ingår följande tjänster som omfattas av tjänsteföreskrifterna och som går till genomförandeorganen[52] | 0 | 64 | 66 | 128 | 150 | 166 | 209 |

8.2.2. Beskrivning av de arbetsuppgifter som den planerade åtgärder för med sig

Ramprogrammets genomförande

8.2.3. Rekrytering (bland personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna)

(Vid olika rekryteringsalternativ ange antalet tjänster för var och en av dem.)

( Tjänster som för närvarande är avsedda för förvaltning av det program som skall ersättas eller förlängas.

( Tjänster som på förhand har tillsatts inom ramen för förfarandet för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år 2007.

( Tjänster som kommer att begäras inom ramen för det kommande förfarandet för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget.

( Tjänster som skall omfördelas med hjälp av befintlig personal i förvaltningsfunktionen (intern omfördelning).

( Tjänster som krävs för år n men som inte planerats inom ramen för förfarandet för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det året.

8.2.4. Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 05 – Administrativa utgifter)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) löpande priser

Beräkning – Personal som finansieras enligt artikel XX 01 02 I tillämpliga fall bör det hänvisas till punkt 8.2.1. |

8.2.6 Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) löpande priser |

År2007 | År 2008 | År 2009 | År 2010 | År 2011 | År 2012 och 2013 | TOTALT |

XX 01 02 11 01 – Tjänsteresor |

XX 01 02 11 02 – Möten och konferenser |

XX 01 02 11 03 – Kommittéer |

XX 01 02 11 04 – Studier och samråd |

XX 01 02 11 05 – Informationssystem |

2 Summa övriga administrativa utgifter (XX 01 02 11) |

3 Övriga utgifter av administrativ art (med hänvisning till budgetrubrik) |

Summa administrativa kostnader, utom personalresurser och kostnader i samband därmed (som INTE ingår i referensbeloppet) |

Beräkning - Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Behovet av personal och administrativa resurser skall täckas av anslagen till det ansvariga generaldirektoratet inom ramen för det årliga budgetförfarandet.

2005/0044 (CNS)

Ändrat förslag till

RÅDETS BESLUT

om sjunde ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2007–2011) (Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 7,

med beaktande av kommissionens förslag[53],

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[54],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[55], och

av följande skäl:

(1) Gemensamma ansträngningar inom forsknings- och utbildningsområdet på nationell och europeisk nivå är avgörande för att ekonomisk tillväxt och välfärd för invånarna i Europa skall kunna främjas och säkras.

(2) Sjunde ramprogrammet kompletterar andra forskningspolitiska EU-åtgärder som krävs för att Lissabonstrategin skall kunna genomföras. Det sker parallellt med program framför allt på områdena utbildning, konkurrenskraft och innovation, industri, sysselsättning och miljö.

(3) Detta ramprogram grundas på resultaten av det förra ramprogrammet om upprättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet och bygger vidare på dem mot en utveckling av kunskapsekonomin och kunskapssamhället i Europa.

(5) I kommissionens grönbok ”Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning” framhåller man att kärnenergi bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser samt minskar Europas beroende av importerad energi.

(6) Med hänvisning till rådets beslut av den 26 november 2004 om ändring av förhandlingsdirektiven om ITER[56], kommer genomförandet av ITER i Europa, som en del av satsningen på fusionsenergi, att bli en central del i forskningen om fusion inom ramen för sjunde ramprogrammet.

(7) Vid genomförandet av sjunde ramprogrammet kan det behöva bildas gemensamma företag enligt avdelning II, kapitel 5 i fördraget.

(8) All forskningsverksamhet som genomförs inom ramen för detta ramprogram bör vara förenlig med grundläggande etiska principer, bl.a. de som ingår i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik beaktas och kommer att beaktas i alla programskeden.

(9) I denna rättsakt fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet.

(10) Den 24 augusti 2005[57] lade kommissionen fram slutsatserna från den externa bedömningen av genomförandet och resultaten av gemenskapens verksamheter under de fem år som föregick denna bedömning, tillsammans med egna kommentarer.

(11) Det är viktigt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av sjunde ramprogrammet, att det genomförs på ett så effektivt och användarvänligt sätt som möjligt och att tillgängligheten är god för samtliga deltagare.

(12) Inom ramen för sjunde ramprogrammet kommer man att beakta kvinnors roll inom vetenskap och forskning i syfte att öka deras aktiva roll i forskningen.

(13) Gemensamma forskningscentret har ett viktigt uppdrag i att tillhandahålla ett kundinriktat vetenskapligt och tekniskt stöd för utformning, utveckling, genomförande och övervakning av EU:s politik. Gemensamma forskningscentret bör ges kontinuerligt stöd så att det kan fungera som EU:s referenscenter för vetenskap och teknik och vara oberoende av privata och nationella intressenbör bidra till att målen uppnås genom direkt verksamhet och kundorienterat stöd till genomförandet av EU.

(14) Den europeiska forskningsverksamhetens internationella och globala dimension är viktig för att uppnå ömsesidiga fördelar. Sjunde ramprogrammet är öppet både för deltagande av länder som har ingått nödvändiga avtal i detta syfte och, på projektnivå för att uppnå ömsesidiga fördelar, för deltagande av organ från tredje länder och internationella organisationer för vetenskapligt samarbete.

(15) Sjunde ramprogrammet bör bidra till utvidgningen genom att ge vetenskapligt och tekniskt stöd till kandidatländerna så att de kan genomföra gemenskapens regelverk och integreras i det europeiska området för forskningsverksamhet.

(16) Lämpliga åtgärder bör vidtas för att förhindra oegentligheter och bedrägerier och nödvändiga mått och steg bör vidtas för att återkräva stöd som gått förlorat, utbetalats felaktigt eller använts på fel sätt i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen[58], (EG, Euratom) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter[59] och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF)[60].

(17) Kommissionen har hört Vetenskapliga och tekniska kommittén, som har avgivit sitt yttrande.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Antagande Upprättande av ett ramprogram för forskning och utbildning

Ett flerårigt ramprogram för forskning och utbildning på kärnenergiområdet, nedan kallat ”sjunde ramprogrammet”, antas upprättas härmed för perioden 1 januari 2007–31 december 2011.

Artikel 2

Mål

1. Sjunde ramprogrammet skall på grundval av det europeiska området för forskningsverksamhet sträva efter att uppnå de allmänna målen i artikel 1 och artikel 2 a i fördraget och bidra till inrättandet av ett kunskapsbaserat samhälle.

2. Sjunde ramprogrammet skall omfatta gemenskapsforskning, teknisk utveckling, internationellt samarbete, spridning av teknisk information och utnyttjande av forskningsresultat samt utbildning inom ramen för två särskilda program:

Det första programmet skall omfatta följande:

75. Forskning om fusionsenergi, i syfte att utveckla teknik för en säker, hållbar, miljövänlig och ekonomiskt livskraftig energikälla.

76. Kärnklyvning och strålskydd, i syfte att förbättra framför allt säkerhetsprestanda, resurseffektivitet och kostnadseffektivitet av främjandet av en säker användning av kärnklyvning och annan användning av strålning inom industri och medicin.

Det andra programmet skall omfatta Gemensamma forskningscentrets verksamhet på kärnenergiområdet.

3. Bilaga I innehåller en beskrivning av huvudlinjerna i dessa program.

Artikel 3

Högsta totalbelopp och fördelning av anslaget på respektive program

Det totala beloppet för genomförandet av sjunde ramprogrammet under perioden 2007–2011 skall vara 2 751 3 092 miljoner euro. Beloppet skall fördelas enligt följande (i miljoner euro):

Forskning om fusionsenergi | 1 9472159 |

Kärnklyvning och strålskydd | 287394 |

Gemensamma forskningscentrets verksamhet på kärnenergiområdet. | 517539 |

77. Av det belopp som fastställts för forskning om fusionsenergi skall minst 900 miljoner euro reserveras för verksamhet som inte rör byggandet av ITER och som förtecknas i bilaga I.

2. Reglerna för gemenskapens finansiella deltagande i detta ramprogram fastställs i bilaga II.

Artikel 4

Skydd av gemenskapernas finansiella intressen

För de gemenskapsåtgärder som finansieras inom ramen för detta beslut skall förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 och förordning (EG, Euratom) nr 2185/96 gälla för varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapslagstiftningen, inbegripet en överträdelse av en på grundval av programmet fastställd kontraktsförpliktelse som är resultatet av en ekonomisk aktörs handling eller underlåtenhet, och som genom en omotiverad utgift har eller skulle kunna ha en negativ effekt på Europeiska gemenskapernas allmänna budget eller budgetar som förvaltas av gemenskaperna.

Artikel 5

All forskningsverksamhet som genomförs inom sjunde ramprogrammet skall vara förenlig med grundläggande etiska principer.

Artikel 6

Övervakning, bedömning och översyn

1. Kommissionen skall kontinuerligt och systematiskt övervaka genomförandet av ramprogrammet och de särskilda programmen, och regelbundet rapportera om och sprida resultaten av denna övervakning.

Kommissionen skall, biträdd av externa experter, senast 2010 göra en preliminär faktabaserad utvärdering av detta ramprogram och de särskilda programmen, med utgångspunkt i efterhandsbedömningen av sjätte ramprogrammet. Utvärderingen skall omfatta den pågående forskningsverksamhetens kvalitet samt kvaliteten på genomförandet och ledningen och framstegen med att uppnå de fastställda målen.

2. När detta ramprogram har avslutats skall kommissionen låta oberoende experter göra en extern utvärdering av dess logiska grund, genomförande och resultat.

Kommissionen skall till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén överlämna slutsatserna från denna utvärdering åtföljda av de iakttagelser som gjorts.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA I

VETENSKAPLIGA OCH TEKNISKA MÅL, TEMAN OCH VERKSAMHETER

INLEDNING

Sjunde ramprogrammet för forskning inom Euratom är uppdelat i två delar som avser dels ”indirekta” åtgärder rörande forskning om fusionsenergi, kärnklyvning och strålskydd, dels Gemensamma forskningscentrets ”direkta” forskningsverksamhet.

FORSKNING OM FUSIONSENERGI

Syfte

Att utveckla en kunskapsbas för och genomföra ITER som det viktigaste steget ett viktigt steg mot byggandet av prototypreaktorer för kraftstationer som är säkra, hållbara, miljövänliga och ekonomiskt livskraftiga.

Bakgrund

Det finns allvarliga brister i Europas energitillförsel både på kort, medellång och lång sikt. I synnerhet behövs åtgärder när det gäller försörjningstrygghet, klimatförändring och hållbar utveckling samtidigt som man bör se till att den ekonomiska tillväxten inte hotas.

Utan att vilja ifrågasätta de ansträngningar som EU gör – och som EU bör fortsätta med – när det gäller forskning om förnybara energikällor, kan fFusion kan om några decennier cirka 50–60 år, när kommersiella fusionsreaktorer har vunnit insteg på marknaden, komma att utgöra ett viktigt bidrag till förverkligandet av en hållbar och säker energiförsörjning i EU. Därför kommer man att sätta utvecklingen av fusionsenergi på ett ”snabbspår” för att så långt möjligt förkorta tiden för utveckling av en fungerande fusionskraftanläggning. Om man lyckas utveckla den får vi energi som är säker, hållbar och miljövänlig. Det långsiktiga målet för europeisk fusionsforskning, vilken omfattar all fusionsverksamhet i både medlemsstaterna och associerade tredjeländer, är att gemensamt, inom 30–35 år, skapa prototypreaktorer för kraftstationer som uppfyller dessa krav och samtidigt är ekonomiskt livskraftiga.

Strategin för att uppnå de långsiktiga målen har som första prioritering byggandet av ITER (en omfattande experimentanläggning som kommer att visa fusionskraftens vetenskapliga och tekniska genomförbarhet), vilket kommer att följas av byggandet av DEMO, en fusionskraftstation för "demonstration". Detta kommer att åtföljas av ett dynamiskt program för FoU-stöd till ITER och för utveckling av fusionsmaterial, -teknik och -fysik som krävs för DEMO. Programmet skulle omfatta europeisk industri, fusionsorganisationer och tredjeländer, särskilt parter i ITER-avtalet.

Verksamheter

- Genomförande av ITER

Detta innefattar verksamhet för ett gemensamt genomförande av ITER (som en internationell forskningsinfrastruktur), särskilt när det gäller iordningställande av platsen, upprättande av ITER-organisationen och det gemensamma europeiska företaget för ITER, ledning och anställande av personal, allmänt tekniskt och administrativt stöd, konstruktion av utrustning och installationer samt projektstöd under byggandet.

- FoU som förberedelse av ITER:s drift

Ett målinriktat program för fysik och teknik kommer att utnyttja anläggningar och resurser i fusionsprogrammet, även dvs. JET och andra anläggningar, befintliga eller under uppförande, som utnyttjar magnetisk inneslutning (tokamaker, stellaratorer, RFP-reaktorer). Särskilda viktiga ITER-tekniker kommer att bedömas, projektval inom ITER konsolideras och driften av ITER förberedas genom experimentell och teoretisk verksamhet.

- Tekniska förberedelser inför DEMO

Detta innebär en omfattande utveckling av fusionsmaterial och nyckelteknik för fusion, däribland mantlar. Ett särskilt projektteam skall inrättas för att förbereda byggandet av International Fusion Materials Irradiation Facility för material för DEMO (IFMIF – internationell anläggning för bestrålning av fusionsmaterial). Detta kommer att inbegripa bestrålningstester och modellering av material, studier av DEMO:s konceptuella design och studier av säkerhetsrelaterade, miljömässiga och socio-ekonomiska aspekter av fusionsenergi.

- FoU-verksamhet på lång sikt

Åtgärderna kommer att inbegripa vidareutveckling av förbättrade koncept för magnetisk inneslutning med möjliga fördelar för fusionskraftverk (inriktade på ett slutförande av W7-X-stellaratorn), teori och modellering med sikte på en komplett förståelse av hur fusionsplasma fungerar och samordning, genom ett nät av kontaktpersoner, av medlemsstaternas civila forskningsverksamhet om tröghetsinneslutning.

- Mänskliga resurser och utbildning

När det gäller ITER:s omedelbara behov och behov på medellång sikt samt vidareutvecklingen av fusion kommer initiativ att tas för att se till att personalbehovet tillfredsställs i fråga om antal, kompetens, utbildning på hög nivå och erfarenhet. Bland annat bör man undersöka möjligheterna att inrätta en europeisk doktorsexamen i fusionsfysik och fusionsteknik.

- Infrastruktur

Det internationella forskningsprojektet om fusionsenergi, ITER, kommer att vara en del av de nya forskningsinfrastrukturerna med stark europeisk dimension.

- Tekniköverföring

ITER kommer att kräva nya och mer flexibla strukturer som möjliggör snabb överföring av den innovationsprocess och de tekniska framsteg som projektet genererar till industrin, så att man kan möta utmaningarna och göra europeisk industri mer konkurrenskraftig.

KÄRNKLYVNING OCH STRÅLSKYDD

Syfte

Att upprätta en solid vetenskaplig och teknisk grund för att påskynda den praktiska utvecklingen när det gäller säkrare hantering av långlivat radioaktivt avfall, förbättra framförallt säkerhetsprestanda, resurseffektivitet och kostnadseffektivitet för främja ett säkrare, mer resurseffektivt och konkurrenskraftigt utnyttjande av kärnenergi samt garantera ett tillförlitligt och socialt godtagbart system för att skydda människor och miljö mot effekterna av joniserande strålning.

Bakgrund

Kärnkraft står för närvarande för en tredjedel av elförbrukningen i EU och är utgör i egenskap av den mest betydande källan till kolfri baslastelektricitet som under driften av ett kärnkraftverk inte släpper ut CO2, en viktig faktor i debatten om hur klimatförändring skall bekämpas och Europas energiimportberoende skall minskas. som finns tillgänglig. Den europeiska kärnsektorn kännetecknas som helhet av spetsteknologi och ger högkvalificerade arbetstillfällen åt flera hundra tusen människor. Kärnkraften är en inhemsk och tillförlitlig energikälla som bidrar till EU:s oberoende och försörjningstrygghet. Ännu mer avancerad kärnteknik kan skulle kunna ge möjlighet att avsevärt förbättra effektiviteten och utnyttjandet av resurserna, samtidigt som ännu högre säkerhetsstandarder garanteras och mindre avfall produceras än med dagens anläggningar.

Det finns dock betydande problem i samband med en fortsatt användning av denna energikälla i EU. Det krävs fortfarande insatser för att se till att gemenskapens utmärkta säkerhetsstatistik inte försämras, och förbättrat strålskydd förblir en prioriterad fråga. Nyckelfrågorna är reaktorernas driftsäkerhet och hanteringen av det långlivade avfallet, som båda behandlas genom fortlöpande arbete på teknisk nivå, men det krävs också politiska och samhälleliga insatser. Vid all användning av strålning, både inom industri och medicin, är skyddet av människa och miljö den allra viktigaste principen. Alla temaområden som behandlas här kännetecknas av det allt överskuggande behovet att garantera en hög säkerhetsnivå. På samma sätt finns det tydligt identifierbara behov inom kärn- och ingenjörsvetenskap vad avser tillgången till forskningsinfrastruktur och expertis. De enskilda tekniska områdena är kopplade till varandra genom sådana övergripande frågor som kärnbränslecykeln, aktinidkemi, riskanalys, säkerhetsbedömning och även samhällsfrågor eller förvaltningsfrågor.

Forskning kommer också att behövas för att undersöka nya vetenskapliga och tekniska möjligheter och för att på ett flexibelt sätt bemöta nya politiska behov som uppstår under ramprogrammets genomförande.

Verksamheter

- Hantering av radioaktivt avfall

Med inriktning på genomförande bedrivs forskning och utveckling beträffande alla återstående viktiga aspekter av geologisk slutförvaring av utbränt bränsle och långlivat radioaktivt avfall och, i lämpliga fall, demonstration av teknik och säkerhet, för att främja utvecklingen av en gemensam europeisk syn på huvudfrågorna om hantering och slutförvaring av avfall. Forskning om separation och transmutation och/eller andra principer för att minska mängden avfall som skall slutförvaras och/eller att göra det mindre farligt.

- Reaktorsystem

Forskning för att stödja en fortsatt säker drift av alla relevanta typer av befintliga reaktorsystem (även bränslecykelanläggningar), med beaktande av nya aspekter som förlängd livslängd och utveckling av nya avancerade metoder för säkerhetsbedömning (både den tekniska och den mänskliga faktorn), även vad avser allvarliga olyckor, och för att bedöma framtida reaktorsystems potential och säkerhets- och avfallshanteringsaspekter på kort och medellång sikt för att därigenom bibehålla dagens höga säkerhetsnormer i EU och avsevärt förbättra den långsiktiga hanteringen av radioaktivt avfall.

- Strålskydd

Forskning, särskilt om lågdosrisker, medicinsk användning och olyckshantering för att ge en vetenskaplig grund för ett tillförlitligt, balanserat och socialt godtagbart skyddssystem som inte onödigt begränsar strålningens nyttiga och utbredda användning inom medicin och industri (även produktion av kärnenergi). Forskning för att minska effekterna den risk som utgörs av nukleär och radiologisk terrorism och avledning av kärnmaterial. lindra dess effekter.

- Infrastruktur

Stöd för förbättrad tillgänglighet till och samarbete mellan forskningsinfrastrukturer som materialtestreaktoreranläggningar och träningsreaktorer, underjordiska forskningslaboratorier, radiobiologiska anläggningar och vävnadsbanker, eftersom de behövs för att bibehålla de höga normerna för tekniska framsteg, innovation och säkerhet i Europas kärnsektor.

- Mänskliga resurser, rörlighet och utbildning

Man skall sträva efter att bibehålla och vidareutveckla vetenskaplig kompetens och personalkompetens (till exempel genom gemensamma utbildningsaktiviteter) för att det på lång sikt skall finnas forskare, ingenjörer och anställda med lämpliga kvalifikationer inom kärnsektorn.

GEMENSAMMA FORSKNINGSCENTRETS (GFC) VERKSAMHET PÅ KÄRNENERGIOMRÅDET

Syfte

Att ge kundinriktat vetenskapligt och tekniskt stöd till EU:s gemenskapens politiska process på kärnenergiområdet, garantera stöd till genomförande och övervakning av befintlig politik och reagera flexibelt på nya politiska frågor.

Bakgrund

Gemensamma forskningscentret stöder målen för den europeiska strategin för energiförsörjning, i synnerhet för att bidra till att Kyoto-målen uppnås. Till stöd för Europeiska unionens mål skall Gemensamma forskningscentret ha särskilda uppgifter med anknytning till följande områden:

- Global säkerhet, i synnerhet genom centrets deltagande i utveckling av tekniska lösningar och metoder för effektiv kärnämneskontroll, för bekämpning av illegal handel och för nukleär kriminalteknik.

- EU:s utvidgning, eftersom den har fört med sig (och kommer att föra med sig) nya typer av reaktorer och andra kärntekniska anläggningar.

- Energiförsörjning, genom att bidra till nya tekniska lösningar för en kärnbränslecykel i linje med principerna för hållbar utveckling.

EU Gemenskapen har erkänd kompetens på många områden inom kärntekniken vilken bygger på en solid grund av tidigare framgångar på området. Gemensamma forskningscentrets stöd till EU-politiken gemenskapspolitiken och dess bidrag till nya tendenser inom kärnforskningen är värdefulla, eftersom de bygger på centrets vetenskapliga expertis och dess integrering i det internationella forskarsamhället samt samarbetet med andra forskningscentrum och kunskapsspridning. Gemensamma forskningscentret har kunnig personal och toppmoderna anläggningar för att utföra erkänt vetenskapligt och tekniskt arbete. Det skall sörja för kvaliteten hos centrets infrastrukturer, samt för erforderlig förnyelse av dem, så att europeisk forskning kan behålla sin ledande ställning. Gemensamma forskningscentret och man stöder EU:s gemenskapens politik som går ut på att upprätthålla grundläggande kompetens och expertis inför framtiden genom att ge andra forskare tillträde till centrets infrastrukturer, genom att utbilda unga forskare och främja deras rörlighet och därigenom upprätthålla det kärntekniska kunnandet i Europa. Ny efterfrågan har uppstått särskilt när det gäller yttre förbindelser och säkerhetspolitik. I dessa fall krävs intern och säker information, liksom analyser och system som inte alltid finns tillgängliga på marknaden.

Syftet med Gemensamma forskningscentrets verksamhet på kärnområdet är att uppfylla FoU-kraven att stödja både kommissionen och medlemsstaterna. Syftet med programmet är att utveckla och samla in kunskap, ge impulser till debatten om kärnenergiproduktion, dess säkerhet och tillförlitlighet, hållbarhet och kontroll, hot och utmaningar, inbegripet utvärdering av innovativa/framtida reaktorsystem.

Verksamheter

Gemensamma forskningscentrets verksamhet kommer att inriktas på följande:

Kärnavfallshantering och miljöpåverkan i syfte att förstå kärnbränsleprocessen från energiproduktion till deponering av avfallsförvar och att ta fram effektiva lösningar för hantering av högaktivt kärnavfall enligt de båda huvudalternativen (direkt lagring deponering eller separation och transmutation). I synnerhet kommer man att utveckla verksamheter för att öka kunskaperna om långlivat avfall, för att förbättra behandlingen och konditioneringen av det samt för att stärka grundforskningen om aktinider.

Kärnteknisk säkerhet , genom forskning om såväl befintliga som nya bränslecykler, och om reaktorsäkerhet för både västerländska och ryska reaktorer och i större omfattning om nya bränslecykler och samt nya reaktorkonstruktioner. Gemensamma forskningscentret kommer dessutom att bidra till och samordna Europas bidrag till fjärde generationens internationella forum för FoU-initiativ (GIF), där de mest framstående forskningsorganisationerna i världen deltar. GFC skall vara samordnare av forskningen på detta område och skall sörja för att det europeiska bidraget till GIF är betydande både i fråga om kvalitet och storlek. GFC bidrar i första hand med bland annat säkerhets- och skyddsaspekter av innovativa bränslecykler, särskilt karakterisering, test och analys av nya bränslen, utarbetande av mål för säkerhet och kvalitet, säkerhetskrav och avancerade systemutvärderingsmetoder.

Kärnsäkerhet , genom att bidra till att gemenskapen uppfyller sina åtaganden, särskilt kontrollen av bränslecykelanläggningar med betoning på slutprocessen, övervakning av radioaktiviteten i miljön eller genomförande av tilläggsprotokollet och de integrerade säkerhetskontrollerna samt förhindrande av avledning av kärnmaterial och radioaktivt material i samband med illegal handel med sådant material.

Informera politiker och allmänheten om kärnenergi: vetenskapsmän, politiker och allmänheten blir alltmer övertygade om att global uppvärmning är en realitet, att den orsakas av kolutsläpp från förbränning av fossila bränslen och att kärnkraft utan koldioxidutsläpp är en viktig komponent i den energimix som behövs för att tillgodose världens energibehov. Därför bör man starta en flerårig kampanj för att informera politiker och allmänheten om kärnenergi, både för att främja en faktabaserad debatt och för att underlätta välgrundat beslutsfattande.

Jämförelser med andra energikällor är nödvändiga för att man skall kunna förstå vad kärnkraftsanvändningen får för följder. Därför kommer man i alla informationskampanjer, som får stöd eller uppmuntran, också att nämna och förklara de insatser som EU gör på andra nivåer för att främja andra energikällor, särskilt i fråga om förnybara energikällor.

BILAGA II

FINANSIERINGSMETODER

Om inte annat följer av de regler för deltagande som fastställs för genomförandet av sjunde ramprogrammet kommer EU gemenskapen att stödja forskning, teknisk utveckling och demonstration inom de särskilda programmen, genom en rad finansieringsmetoder. Metoderna kommer att användas enskilt eller i kombination för att finansiera olika typer av åtgärder som genomförs under ramprogrammet.

1. FINANSIERING PÅ OMRÅDET FÖR FUSIONSENERGI

Inom fusionsenergiforskningen kräver verksamhetens särskilda art speciella lösningar. Ekonomiskt stöd kommer att ges till verksamhet som utförs på grundval av förfaranden inom ramen för följande avtal och åtgärder:

1.1. Associeringskontrakt mellan kommissionen och medlemsstater eller fullt associerade tredjestater eller organ inom medlemsstater eller fullt associerade tredjestater som sörjer för genomförandet av en del av EU:s gemenskapens forskningsprogram om fusionsenergi enligt artikel 10 i fördraget.

1.2. European Fusion Development Agreement (europeiska avtalet om fusionsutveckling, EFDA), ett multilateralt avtal mellan kommissionen och organisationer i, eller som arbetar för, medlemsstater och associerade stater, som bl.a. ger ramarna för vidare forskning om fusionsteknik i associerade organisationer och i industrin, användning av JET-anläggningar och Europas bidrag till det internationella samarbetet.

1.3. Europeiska gemensamma företaget för ITER, som grundar sig på artiklarna 45–51 avdelning II kapitel 5 i fördraget.

1.4. Internationella avtal mellan Euratom och tredje länder som omfattar forskning om och utveckling av fusionsenergi, särskilt ITER-avtalet.

1.5. Varje annat multilateralt avtal som sluts mellan gemenskapen och associerade organisationer, särskilt avtalet om personalrörlighet.

1.6. Kostnadsdelning med organ i medlemsstaterna eller de stater som är associerade med ramprogrammet för Euratom i de fall där det inte finns något associeringsavtal, för att främja och bidra till forskning om fusionsenergi.

Utöver ovannämnda verksamheter får även åtgärder för att främja och utveckla mänskliga resurser, universitetsstipendier, integrerade infrastrukturinitiativ samt särskilda stödåtgärder vidtas, särskilt för att samordna forskningen om fusionsenergi, genomföra studier som stöd för verksamheten, stödja publikationer, informationsutbyte och utbildning för att främja tekniköverföring.

2. FINANSIERING PÅ ANDRA OMRÅDEN

Verksamhet på andra områden än fusionsenergi inom Euratom-ramprogrammet kommer att finansieras på en rad olika sätt. Metoderna kommer att användas enskilt eller i kombination för att finansiera olika typer av åtgärder som genomförs under ramprogrammet.

Besluten rörande särskilda program, arbetsprogram och ansökningsomgångar kommer alltefter behov att innehålla följande uppgifter:

- Typ(er) av finansiering som används för olika typer av åtgärder.

- Typ av deltagare (t.ex. forskningsorganisationer, universitet, industri, offentliga myndigheter) som kan få stöd.

- Typ av verksamhet (forskning, utveckling, demonstration, utbildning, spridning, kunskapsöverföring och annan därmed sammanhängande verksamhet) som kan finansieras genom var och en av metoderna.

Om olika typer av finansiering kan användas får det i arbetsprogrammet anges vilken typ av finansiering som bör användas för det ämne som ansökningsomgångarna gäller.

Följande finansieringsmetoder finns:

a) Stöd till åtgärder som primärt genomförs på grundval av ansökningsomgångar:

1. Samarbetsprojekt

Stöd till forskningsprojekt som genomförs av konsortier med deltagare från olika länder och som syftar till att utveckla nytt kunnande, ny teknik, produkter eller gemensamma forskningsresurser. Projektens omfattning, tillämpningsområde och interna organisation kan variera från område till område och mellan olika ämnen. Projekten kan variera mellan små eller medelstora målinriktade forskningsprojekt och större integrerande projekt som tar stora resurser i anspråk för att nå ett fastställt mål.

2. Expertnätverk

Stöd till gemensamma forskningsprogram som genomförs av ett antal forskningsorganisationer som integrerar sin verksamhet på ett visst område; programmen genomförs av forskarlag i samarbete under lång tid. För att dessa gemensamma program skall kunna genomföras krävs formella åtaganden från de organisationer som bidrar med en del av sina resurser och sin verksamhet.

3. Samordnings- och stödåtgärder

Stöd till verksamhet för att samordna eller stödja forskning (nätverksbyggande, utbyten, studier, konferenser etc.). Dessa åtgärder får också genomföras på annat sätt än genom ansökningsomgångar.

4. Åtgärder för att främja och utveckla mänskliga resurser och rörlighet

Stöd till forskarnas utbildning och karriärutveckling.

b) För att stödja åtgärder som genomförs på grundval av rådets beslut efter förslag från kommissionen kommer gemenskapen att ge ekonomiskt stöd till storskaliga initiativ med finansiering från flera håll:

- Ett ekonomiskt bidrag från gemenskapen för genomförande av gemensamma företag på grundval av artiklarna 45–51 avdelning II kapitel 5 i Euratomfördraget.

- Ekonomiskt bidrag från gemenskapen för utveckling av nya infrastrukturer av europeiskt intresse.

Gemenskapen kommer att genomföra finansieringsmetoderna i överensstämmelse med den förordning som skall antas om antogs i reglerna för deltagande för företag, forskningscentrer och universitet, relevanta bestämmelser om statligt stöd, särskilt gemenskapens ramar om statligt stöd till forskning och utveckling, samt internationella bestämmelser på området. I överensstämmelse med denna internationella ram måste man kunna anpassa den finansiella medverkans omfattning och former från fall till fall, särskilt om medel från andra offentliga källor står till förfogande, däribland från andra finansieringskällor i gemenskapen, t.ex. Europeiska investeringsbanken (EIB).

Om deltagarna i en indirekt åtgärd är etablerade i en region som släpar efter i utvecklingen (konvergensregioner och de yttersta randområdena[61]) kommer kompletterande stöd att betalas ut från strukturfonderna om så är möjligt och lämpligt.

3. DIREKTA ÅTGÄRDER – GEMENSAMMA FORSKNINGSCENTRET

Gemenskapen kommer att genomföra verksamhet inom ramen för Gemensamma forskningscentret, vilken kommer att benämnas direkta åtgärder.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

FÖRSLAGETS BETECKNING:

Förslag till rådets beslut om sjunde ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2007–2011) – Att forma kunskapens Europa

1. AKTIVITETSBASERAD FÖRVALTNING/BUDGETERING

Politikområde(n) och verksamhet(er): FORSKNING OCH DIREKT FORSKNING

2. BERÖRDA BUDGETPOSTER

2.1 Budgetposter (driftsutgifter och utgifter för tekniskt och administrativt stöd i samband därmed) inklusive följande rubriker:

08 19 01 Euratom — Fusionsenergi (RTD) ; 08 19 02 Euratom — Det gemensamma företaget Iter; 08 20 01 Euratom — Kärnklyvning och strålskydd; 10 03 01 Gemensamma forskningscentrets nukleära åtgärder (GFC).

2.2. Åtgärdens och budgetkonsekvensens varaktighet:

2007–2011

2.3. Budgettekniska uppgifter:

Budgetpost | Typ av utgifter | Nya | Deltagande EFTA | Deltagande av kandidatländer | Rubrik i budgetplanen |

08 och 10 | Icke-oblig. utg. | Diff. anslag[62] | JA | NEJ | JA | Nr [1a] |

XX.01 | Icke-oblig. utg. | Icke-diff[63]. | NEJ | NEJ | NEJ | Nr [1a…] |

XX.01.04 | Icke-oblig. utg. | Icke-diff. | JA | NEJ | JA | Nr [1a…] |

XX.01.05 | Icke-oblig. utg. | Icke-diff. | JA | NEJ | JA | Nr [1a…] |

3. ÖVERBLICK ÖVER RESURSER

3.1. Finansiella resurser

3.1.1. Sammanfattning av åtagandebemyndiganden (ÅB) och betalningsbemyndiganden (BB)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) löpande priser

Typ av utgifter | Avsnitt nr | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | Totalt |

Driftsutgifter[64] |

Åtagande-bemyndiganden (ÅB) | 8.1 | a | 271,699 | 335,654 | 437,318 | 447,191 | 456,503 | 1.948,365 |

Betalnings-bemyndiganden (BB) | b | 82,408 | 204,629 | 344,047 | 417,593 | 899,688 | 1.948,365 |

Administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet[65] |

Tekniskt och administrativt stöd (IDA) | 8.2.4 | c | 132,493 | 160,332 | 165,036 | 169,886 | 174,888 | 802,635 |

TOTALT REFERENSBELOPP |

Åtagande-bemyndiganden | a+c | 404,192 | 495,986 | 602,354 | 617,077 | 631,391 | 2.751,000 |

Betalnings-bemyndiganden | b+c | 214,901 | 364,961 | 509,083 | 587,479 | 1.074,576 | 2.751,000 |

Personalresurser och utgifter i samband därmed (IDA) | 8.2.5d |

Administrativa, kostnader, utom personalresurser och kostnader i samband därmed, som inte ingår i referensbeloppet (IDA) | 8.2.6 e |

Total preliminär finansiell kostnad för stödet

ÅB TOTALT inklusive kostnad för personalresurser | a+c+d+e | 404,192 | 495,986 | 602,354 | 617,077 | 631,391 | 2.751,000 |

BB TOTALT inklusive kostnad för personalresurser | b+c+d+e | 214,901 | 364,961 | 509,083 | 587,479 | 1.074,576 | 2.751,000 |

Samfinansieringsuppgifter

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Samfinansierande organ | År n | n + 1 | n + 2 | n + 3 | n + 4 | n + 5 och senare | Totalt |

f |

ÅB TOTALT inklusive samfinansiering | a+c+d+e+f |

3.1.2. Förenlighet med den ekonomiska planeringen

( Förslaget är förenligt med kommande ekonomiska planering (interinstitutionella avtalet om budgetplanen 2007–2013).

( Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen,

( i nödvändiga fall med stöd av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet[66] (dvs. mekanismen för flexibilitet eller revidering av budgetplanen).

3.1.3. Påverkan på inkomsterna

( Inkomsterna påverkas inte.

( Inkomsterna påverkas enligt följande:

Vissa associerade stater kan komma att bidra till finansieringen av ramprogrammen.

I enlighet med artikel 161 i budgetförordningen kan Gemensamma forskningscentret utnyttja inkomster från konkurrensinriktad verksamhet och andra tjänster som centret utför åt tredje man.

I enlighet med artikel 18 i budgetförordningen får vissa inkomster användas för att finansiera vissa poster.

Observera att den metod som använts för att beräkna påverkan på inkomsterna skall redovisas närmare i en separat bilaga.

3.2. Personalresurser (heltidsekvivalenter) (inklusive tjänstemän, tillfälligt anställda och extern personal) – för närmare uppgifter se punkt 8.2.1.

Årligt behov | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |

Total personalstyrka | 1.223 | 1.223 | 1.223 | 1.223 | 1.223 |

Man måste för varje år titta på konsekvenserna för personalresurserna av att sjätte ramprogrammet successivt avslutas och sjunde ramprogrammet inleds.

4. BUDGETTEKNISKA UPPGIFTER OCH MÅL FÖR ÅTGÄRDEN

4.1. Behov på kort eller lång sikt

Sjunde ramprogrammet kommer att utgöra en del av EU:s insatser för att upprätta Europas kunskapsekonomi och kunskapssamhälle, tillsammans med andra åtgärder för utbildning och innovation. Sjunde ramprogrammet kommer att omfatta de viktigaste delarna av den europeiska forskningen, dvs. forskningssamverkan, grundforskning, mänskliga resurser och forskningskapacitet. Dessutom har det gjorts betydande insatser för att förenkla ramprogrammets förfaranden så att de blir lättare att tillämpa.

4.2. Mervärdet av gemenskapens medverkan, förslagets förenlighet med andra finansieringsinstrument och eventuella synergieffekter

Det är motiverat med insatser på EU-nivå när det gäller FoU-strategier. Viss forskning är av sådan omfattning att ingen enskild medlemsstat kan tillhandahålla de nödvändiga resurserna och sakkunskapen. Genom EU-projekten kan den kritiska massan uppnås när det gäller forskning, samtidigt som de finansiella riskerna minskar och de privata investeringarna främjas. Åtgärder på EU-nivå spelar också en central roll när det gäller kunskaps- och kompetensöverföring över gränserna, främjande av excellens inom FoU genom förbättrad kapacitet, kvalitet och konkurrens i hela EU, och förbättring av mänsklig kapacitet genom utbildning, rörlighet och karriärutveckling. EU-stödet kan också bidra till en bättre integrering av europeisk FoU och främja samordning av nationella strategier, spridning av resultat i hela EU och finansiering av forskning när det gäller politiska utmaningar för hela Europa.

En djupgående analys görs i konsekvensbedömningen och förhandsutvärderingen av rådets och Europaparlamentets beslut om sjunde ramprogrammet (EG och Euratom) - SEK(2005) 430.

4.3. Aktivitetsbaserade mål, förväntade resultat och tillhörande indikatorer för förslaget

Att blåsa nytt liv i Lissabonagendan är ett centralt mål för EU och Europeiska kommissionen. Detta förutsätter, som en högsta prioritet, att kunskapssamhället upprättas. När det gäller kommissionens strategiska mål som fastställs i KOM(2005) 12 framhålls den centrala betydelse som FoU har för välstånd och tillväxt. Detta innebär framför allt att unionen kommer att åta sig att investera 3 % av BNP på forskningsområdet och att en tredjedel av finansieringen skall komma från den offentliga sektorn.

De mål som fastställs i bilaga I är avsedda att stödja Lissabonagenden genom forskning som finansieras av gemenskapen.

4.4. Genomförandebestämmelser (preliminära)

Ange hur åtgärden skall genomföras[67].

( Centraliserad förvaltning

( Direkt av kommissionen.

( Indirekt genom utläggning på:

( Genomförandeorgan.

( Av gemenskaperna inrättade organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen

( Nationella organ inom den offentliga sektorn/organ med offentliga förvaltningsuppgifter

( Gemensam eller decentraliserad förvaltning

( Med medlemsstater

( Med tredjeland

( Gemensam förvaltning med internationella organisationer (specificera)

Anmärkningar:

Det europeiska gemensamma företaget, som grundas på avdelning II kapitel 5 artiklarna 45–51 i Euratomfördraget, kommer att inbegripas i byggandet av ITER ( internationell termonukleär experimentreaktor ).

Modellen med ett genomförandeorgan kan också tillämpas för tillhandahållande av centraliserade stödtjänster för genomförande av de särskilda programmen för indirekta åtgärder, i överensstämmelse med EG:s särskilda program.

5. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

5.1. Övervakningssystem

Övervakningen av hur genomförandet leds kommer kontinuerligt att garanteras av operativ personal på högre chefsbefattningar i kommissionen genom årliga kontroller på grundval av en gemensam uppsättning resultatindikatorer avseende ledningsarbetet. Det årliga utfallet av denna övervakning kommer att delges högsta ledningen och bidra till de fleråriga utvärderingarna.

Kraven och systemen för insamling av data i samband med utvärderingen av förslag och förberedelserna inför avtal håller på att ses över mot bakgrund av kraven att tillhandahålla tillförlitliga och förenklade uppgifter samtidigt som minimikrav gäller för deltagarna i forskningsprogram.

5.2. Utvärdering

5.2.1. Förhandsutvärdering

För att tillgodose kommissionens krav har det gjorts en förhandsutvärdering av lagstiftningsförslagen om sjunde ramprogrammet. Denna utvärdering finns med i rapporten om den övergripande konsekvensanalysen av Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om sjunde ramprogrammet (EG och Euratom).

5.2.2. Åtgärder som vidtagits som följd av en interims- eller efterhandsutvärdering (lärdom från tidigare erfarenheter)

Under perioden juni–december 2004 gjorde en högnivågrupp bestående av oberoende experter en bedömning av gemenskapsforskningens genomförande och resultat under de fem föregående åren.

Resultaten av femårsbedömningen presenterades den 10 februari 2005 och meddelades Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

I de ursprungliga förslagen till sjunde ramprogrammet finns en sammanfattning av de viktigaste resultaten av rapporten om femårsbedömningen och hur de har förts in i förslaget.

5.2.3. Villkor och tidsintervall för framtida utvärderingar

Senast 2010 skall kommissionen, biträdd av externa experter, göra en preliminär utvärdering av sjunde ramprogrammet och de särskilda programmen med avseende på den pågående forskningsverksamhetens kvalitet och framstegen med att uppnå målen.

Två år efter det att detta ramprogram har avslutats skall kommissionen låta oberoende experter göra en extern utvärdering av dess syften, genomförande och resultat. Detta kommer att grundas på en sammanhängande uppsättning av oberoende studier, den preliminära utvärderingen och annan utvärdering som genomförts under ramprogrammets löptid, enligt ovan. Rapporten från detta arbete kommer att presenteras för alla berörda parter, bland annat parlamentet och rådet. Denna rapport kan också komma att bidra till kommissionens förhandsutvärdering och konsekvensanalys.

Två år efter det att sjätte ramprogrammet avslutats kommer det att göras en efterhandsutvärdering av programmet.

6. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Det kommer att vidtas åtgärder för att se till samma bedrägeribekämpningsåtgärder som vidtogs inom sjätte ramprogrammet fortsätter och intensifieras inom sjunde ramprogrammet. Det rör sig bland annat om åtgärder för solidariskt ekonomiskt ansvar, påföljder för överdebitering, åtgärder för att säkerställa återbetalning av belopp som skall betalas till kommissionen och administrativa och rättsliga åtgärder för att se till att budgetförordningen följs.

7. NÄRMARE UPPGIFTER OM RESURSER

7.1. Mål och finansiella behov för förslaget

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler) löpande priser[68]

TOTALT | 1.223 | 1.223 | 1.223 | 1.223 | 1.223 |

Euratom-programmet kommer att pågå under perioden 2007-2011. Siffrorna för 2012 ges endast upplysningsvis.

7.2.2. Beskrivning av de arbetsuppgifter som den planerade åtgärder för med sig

Ramprogrammets genomförande

7.2.3. Rekrytering (bland personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna)

(Vid olika rekryteringsalternativ ange antalet tjänster för var och en av dem.)

( Tjänster som för närvarande är avsedda för förvaltning av det program som skall ersättas eller förlängas.

( Tjänster som på förhand har tillsatts inom ramen för förfarandet för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år 2007.

( Tjänster som kommer att begäras inom ramen för det kommande förfarandet för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget.

( Tjänster som skall omfördelas med hjälp av befintlig personal i förvaltningsfunktionen (intern omfördelning).

( Tjänster som krävs för år n men som inte planerats inom ramen för förfarandet för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det året.

7.2.4. Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 05 – Administrativa utgifter)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) löpande priser

Budgetpost (nummer och beteckning) | År 2007 | År 2008 | Budgetår 2009 | År 2010 | År 2011 | TOTALT |

Personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna xx.01 05 01 och 08 01 04 40 | 77,558 | 96,903 | 99,593 | 102,364 | 105,217 | 481,635 |

Extern personal xx.01 05 01 och 08 01 04 40 | 13,680 | 14,048 | 14,428 | 14,818 | 15,219 | 72,193 |

Andra administrativa kostnader xx.01 05 01 och 08 01 04 40 | 41,255 | 49,381 | 51,015 | 52,704 | 54,452 | 248,807 |

Totalt tekniskt och administrativt stöd | 132,493 | 160,332 | 165,036 | 169,886 | 174,888 | 802,635 |

Euratom-programmet kommer att pågå under perioden 2007–2011.

7.2.5. Personalkostnader och utgifter i samband därmed som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) löpande priser

Typ av personal | År 2007 | År 2008 | År 2009 | År 2010 | År 2011 | TOTALT |

Tjänstemän och tillfälligt anställda (08 0101 och) |

Personal som finansieras via artikel XX 01 02 (t.ex. extraanställda, nationella experter eller kontraktsanställda) |

Summa personalkostnader och utgifter i samband därmed (som INTE ingår i referensbeloppet) |

Beräkning – Administrativa utgifter Har beräknats på grundval av följande hypotes för indirekta åtgärder: - För den del som avser budgetpost XX.01.04.40: Antalet anställda och utgifter i samband därmed motsvarar 60 fasta tjänster, 85 tillfälligt anställda och 30 kontraktsanställda under 2007 för ITER. - Följande antaganden i 2004 års priser (vid en inflation på 2 %): . kostnad för fast anställda tjänstemän och tillfälligt anställda: 108 000 euro/år . kostnad för extern personal: 48 000 euro/år . andra administrativa utgifter: 35 % av personalkostnaden - Siffrorna för 2007 stämmer överens med det preliminära budgetförslaget för 2007. |

Beräkning – Personal som finansieras enligt artikel XX 01 02 I tillämpliga fall bör det hänvisas till punkt 8.2.1. |

År 2007 | År 2008 | År 2009 | År 2010 | År 2011 | TOTALT |

XX 01 02 11 01 – Tjänsteresor |

XX 01 02 11 02 – Möten och konferenser |

XX 01 02 11 03 – Kommittéer[72] |

XX 01 02 11 04 – Studier och samråd |

XX 01 02 11 05 - Informationssystem |

2 Summa övriga administrativa utgifter (XX 01 02 11) |

3 Övriga utgifter av administrativ art (med hänvisning till budgetrubrik) |

Summa administrativa kostnader, utom personalresurser och kostnader i samband därmed (som INTE ingår i referensbeloppet) |

Euratom-programmet kommer att pågå under perioden 2007-2011.

Beräkning - Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Behoven av personella och administrativa resurser skall täckas med de anslag som beviljats det ansvariga generaldirektoratet inom ramen för den årliga fördelningen av anslagen.

[1] KOM(2005) 119.

[2] EUT C […], […], s. […].

[3] EUT C […], […], s. […].

[4] EUT C […], […], s. […].

[5] EUT C […], […], s. […].

[6] Ännu ej offentliggjorda i EUT.

[7] Meddelande från kommissionen – Det europeiska området för forskningsverksamhet och den regionala dimensionen, KOM(2001) 0549 .

[8] I enlighet med kommissionens meddelande KOM(2004) 101 av den 26 februari 2004 och KOM(2004) 487 av den 14 juli 2004 om budgetplanen 2007–2013.

[9] Forskning om cancerbehandling av gonader kan finansieras.

[10] EGT L 312, 23.12.1995, s.1.

[11] EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[12] EGT L 136, 31.5.1999, s.1.

[13] Forskning om cancerbehandling av gonader kan finansieras.

[14] Gemenskapen skall ha som mål att stärka den vetenskapliga och teknologiska grunden för gemenskapsindustrin, att främja utvecklingen av dennas internationella konkurrensförmåga och att underlätta alla forskningsinsatser som anses nödvändiga enligt andra kapitel i detta fördrag.

[15] I hela sjunde ramprogrammet skall mikroföretag anses ingå i beteckningen ”små och medelstora företag”.

[16] Här ingår även finansiellt stöd för administration och samordningsverksamhet inom COST.

[17] Begreppet ”bioekonomi” innefattar all industri och alla ekonomiska sektorer där biologiska resurser produceras, förvaltas eller på annat sätt utnyttjas och därmed relaterade tjänster, leverantörer eller konsumtionsindustri som t.ex. jordbruk, livsmedel, fiske, skogsbruk osv.

[18] Biovetenskap och bioteknik – En strategi för Europa - KOM(2002) 27.

[19] Kompletterande forskning om hållbar förvaltning och bevarande av naturresurserna ingår i temat ”Miljö (även klimatförändringar)”.

[20] Djur innefattar boskap och fisk etc.

[21] KOM(2000) 769.

[22] Kompletterande forskning om produktion och användning av biologiska resurser ingår i temat ”Livsmedel, jordbruk och bioteknik”.

[23] Forskningsagendorna för dessa relevanta europeiska teknikplattformar beaktas i de olika verksamheterna.

[24] KOM(2001) 370.

[25] Den europeiska flygteknikindustrin investerar 14 % av omsättningen i forskning, den europeiska bilindustrin nästan 5 %. Konkurrensfördelen hos EU:s varvsindustri bygger helt och hållet på FoTU.

[26] ACARE: Advisory Council for Aeronautics Research in Europe. ACARE inledde verksamheten 2001 och är det första praktiska exemplet på en teknikplattform; ERRAC: European Rail Research Advisory Council; ERTRAC: European Road Transport Research Advisory Council; teknikplattformen WATERBORNE.

[27] Terroristattacker – förebyggande, beredskap och insatser - KOM(2004) 698, 700, 701, 702; solidaritetsprogrammet/CBRN-programmet.

[28] Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (ESFRI) startade i april 2002. Inom ESFRI verkar företrädare från EU:s 25 medlemsstater, som har utsetts av de ministrar som ansvarar för forskning, och en företrädare för Europeiska kommissionen. De länder som är associerade med ramprogrammet för forskning inbjöds att delta 2004.

[29] Konvergensregioner är de regioner som anges i artikel 5 i förslaget till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden − KOM(2004) 492. Detta inbegriper regioner som omfattas av konvergensmålet, regioner som kan få stöd ur Sammanhållningsfonden och randområden.

[30] I dagsläget omfattas tio partnerländer i Medelhavsregionen och sex länder i Östeuropa och Centralasien av den europeiska grannskapspolitiken.

[31] Som inte är associerade kandidatländer.

[32] (Tidigare kallade de nya oberoende staterna: Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Kazakstan, Kirgizistan, Moldavien, Ryssland, Tadzjikistan, Turkmenistan, Ukraina och Uzbekistan. Verksamheter som gäller länder i Östeuropa och Centralasien och som för närvarande bedrivs av Intas kommer inordnas i relevant samarbetsverksamhet under denna rubrik.

[33] Det noteras att det finns både utvecklingsländer och tillväxtekonomier i Latinamerika.

[34] Med vissa tredjeländer (länder som deltar i det internationella samarbetspartnerskapet enligt definitionen i reglerna för deltagande och spridning).

[35] Även gemensamma teknikinitiativ (med finansiell plan etc.) och den del av samordningen och det internationella samarbetet som skall finansieras inom tematiska områden.

* Inbegripet ett bidrag på upp till 1 miljard euro till Europeiska investeringsbanken för upprättande av den finansieringsfacilitet med riskdelning som avses i bilaga III. Detta belopp skall kompletteras av ett motsvarande belopp från EIB och kommer successivt att ställas till EIB:s förfogande med hänsyn till efterfrågan. Det kommer att tas från de särskilda programmen Samarbete (upp till 800 miljoner genom ett proportionellt bidrag från alla teman utom Samhällsvetenskap och humaniora) och Kapacitet (upp till 200 miljoner euro från delen Forskningsinfrastruktur). I rådets beslut om antagande av de bidragande särskilda program skall följande fastställas: a) bidragsbelopp och b) bestämmelser om hur kommissionen skall besluta om omfördelning av inkomster från gemenskapsbidraget och eventuell återstod under sjunde ramprogrammets löptid.

[36] Eller av rådet i samråd med Europaparlamentet.

[37] Konvergensregioner är de regioner som anges i artikel 5 i förslaget till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden – KOM(2004) 492. Detta innefattar regioner som omfattas av konvergensmålet, regioner som kan få stöd ur Sammanhållningsfonden och yttersta randområden.

[38] Differentierade anslag

[39] Icke-differentierade anslag (IDA).

[40] Utgifter som inte omfattas av kapitel xx 01 i avdelning xx.

[41] Utgifter enligt artikel xx 01 05 i avdelning xx.

[42] Utgifter enligt kapitel xx 01 utom artikel xx 01 05.

[43] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[44] Om mer än ett sätt anges lämna kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar” i denna punkt.

[45] Följande belopp avser (löpande priser) rubrik 1 a i budgetplanen avseende upprättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet, med undantag av den del som avser innovation.

[46] Se redogörelse i punkt 5.3.

[47] Inkluderande 800 miljoner € för RSFF (proportionellt bidrag från all tematiska prioriteringar utom socioekonomisk forskning)

[48] Inkluderande 200 miljoner € för RSFF från forskningsinfrastruktur

[49] Denna kostnad ingår INTE i referensbeloppet.

[50] Denna kostnad ingår INTE i referensbeloppet.

[51] Denna kostnad ingår i referensbeloppet.

[52] Totalt 209 tjänster som omfattas av tjänsteföreskrifterna (157 extra och 52 frysta) går under perioden 2007–2013 till genomförandeorganen. Den preliminära fördelningen för de olika särskilda programmen, strikt grundad på en proportionell budgetberäkning, är följande: Samarbete (127), Idéer (46), Människor (19) och Kapacitet (17).

[53] EUT C […], […], s. […].

[54] EUT C […], […], s. […].

[55] EUT C […], […], s. […].

[56] Inte offentliggjort i EGT.

[57] KOM(2005) 387.

[58] EGT L 312, 23.12.1995, s.1.

[59] EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[60] EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

[61] Konvergensregioner är de regioner som anges i artikel 5 i förslaget till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden – KOM(2004) 492. Detta innefattar regioner som omfattas av konvergensmålet, regioner som kan få stöd ur Sammanhållningsfonden samt yttersta randområden.

[62] Differentierade anslag

[63] Icke-differentierade anslag (IDA).

[64] Utgifter som inte omfattas av kapitel xx 01 i avdelning xx.

[65] Utgifter enligt artikel xx 01 05 i avdelning xx.

[66] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[67] Om mer än ett sätt anges lämna kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar” i denna punkt.

[68] Euratomprogrammet kommer att pågå under perioden 2007–2011. Siffrorna för 2012 och 2013 ges endast upplysningsvis.

[69] Enligt beskrivningen i avsnitt 5.3.

[70] Denna kostnad ingår INTE i referensbeloppet.

[71] Kostnad som ingår i referensbeloppet. Under perioden 2007–2010 avser den ytterligare personalen ITER.

[72] Ange vilken typ av kommitté som avses samt vilken grupp den tillhör.