52006DC0451

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 11.08.2006

KOM(2006) 451 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Årsrapport från Europeiska kommissionen till Europaparlamentet om hur systemet med Europaskolor fungerar 2005 {SEK(2006) 1070}

1. INLEDNING

I denna rapport till Europaparlamentet behandlas de viktigaste frågorna och största utmaningarna för Europaskolorna under 2005. De 13 skolorna har nu tillsammans nästan 20 400 elever. Under 2005 inledde Europeiska kommissionen flera initiativ och gjorde särskilt stora insatser på vissa områden för att 2006 skulle bli ett år med reformer och lösningar på stora problem. Den förestående omarbetningen av budgetförordningen är ett exempel.

Många skolor är överbefolkade, med alla problem som detta innebär, medan andra i stället står inför en minskning av antalet avdelningar. På de två största skolorterna, Bryssel och Luxemburg, ägnade man under 2005 mycket tid åt att diskutera planer på att utöka kapaciteten genom att starta nya skolor som ett led i förberedelserna för de beslut som skall fattas 2006.

Under 2004 inledde Europeiska kommissionen ett samråd om utvecklingsalternativ för systemet med Europaskolor[1] och fick under 2005 synpunkter från alla berörda aktörer. Personalen gavs tillfälle att yttra sig i denna fråga genom en enkätundersökning.

Av de synpunkter som kommissionen fick från en rad olika aktörer framgår tydligt att det krävs reformer och att dessa bör leda till en efterlängtad modernisering av systemet när det gäller pedagogik, finansiering och ledning. Många praktiska frågor måste också lösas, framför allt värdlandets ansvar att tillhandahålla lämpliga lokaler så att nödvändig kapacitet finns tillgänglig i tid. Detta problem blev akut vid flera Europaskolor under 2005.

Medlemsstaterna och kommissionen kommer att fortsätta att diskutera den övergripande frågan om Europaskolornas framtid som helhet. I detta syfte inrättade vice ordförande Siim Kallas och det nederländska ordförandeskapet för Europaskolorna under 2005 en högnivågrupp som skulle förbereda en regeringskonferens om denna fråga i maj 2006.

2. UTVECKLINGEN UNDER 2005

2.1. Översikt över dagens situation

Det fanns stora skillnader i situationen på de olika skolorterna under 2005. Generalsekreterarens årsrapport till Europaskolornas styrelse, som bifogas den här rapporten, innehåller aktuell statistik[2].

2.1.1. Överbefolkning i Bryssel

Ökningen av antalet elever vid de tre befintliga skolorna i Bryssel (Uccle, Woluwe och Ixelles) ledde till överbefolkning under 2005. Överbefolkningen ledde i sin tur till en strängare policy för inskrivning av barn vars föräldrar inte är anställda vid någon av EU:s institutioner. I vissa språkavdelningar vid två av skolorna tvingades man införa begränsningar även för barn till EU-anställda, till besvikelse för många föräldrar och elever, som i vissa fall inte fick plats på den skola som de själva valt. Det är de belgiska myndigheternas ansvar att föreslå tillfälliga lokaler för att lösa problemet med överbefolkning, eftersom den fjärde skolan i Laeken enligt deras beräkningar inte kommer att öppnas förrän 2009.

Kommissionen har varit mycket aktiv och försökt få myndigheterna att föreslå tillfälliga lokaler så snart som möjligt och långt innan Bryssel IV öppnas i Laeken 2009. Både ordförande José Manuel Barroso och vice ordförande Siim Kallas har varit i kontakt med de belgiska myndigheterna för att se till att olika alternativ till en tillfällig skola erbjuds i början av 2006, så att skolan kan tas i bruk under läsåret 2006/2007, eller allra senast i september 2007. Det är med stor oro som kommissionen och föräldrarna konstaterar att förslag till tillfälliga lokaler inte har lämnats i tid.

2.1.2. Förseningar i byggnadsarbetena i Luxemburg och privatisering av matsalen

Det ökande elevantalet i Luxemburg har lett en sträng policy för inskrivning av barn vars föräldrar inte är anställda vid EU-institutionerna. Den nya skolan, som har öpppnats i tillfälliga lokaler, kan endast ta emot förskolebarn och primärskoleelever i följande språkavdelningar: EN, FR, DE, HU, CZ, SL, SK, DK, GR, IT. Sekundärskoleeleverna i dessa avdelningar kommer att vara kvar på Luxembourg I tills Luxembourg II öppnas på riktigt.

Under 2005 köptes mark till en ny skola. De luxemburgska myndigheterna har meddelat att ytterligare förseningar är att vänta och att skolan troligen inte kommer att öppnas 2008, som man ursprungligen planerade, utan snarare 2010. Kommissionens företrädare i skolans styrelse uttryckte sin starka oro och krävde att de luxemburgska myndigheterna skall göra sitt yttersta för att den nya byggnaden skall bli klar tidigare.

Trots att styrelsen i januari 2003 beslutade (med föräldraföreningens godkännande) att eleverna skall fördelas mellan Luxembourg I och Luxembourg II med utgångspunkt från språkavdelningar, så betonade föräldrarnas företrädare under 2005 att de föredrar en uppdelning i åldersgrupper i stället för språkavdelningar och att Luxembourg II bör bli en sekundärskola. Utvecklingen i denna fråga kommer att följas noga under 2006.

Under 2005 blev de ekonomiska, juridiska och praktiska svårigheterna i samband med driften av matsalen akuta efter Europaskolornas styrelses beslut 2004 att dra tillbaka ett otillbörligt budgetbidrag till matsalen. Situationen löstes av skolans styrelse, som beslutade att återanställa matsalspersonalen på andra tjänster inom själva Europaskolan, och att utlysa en anbudsinfordran för att lägga ut driften av matsalen och kafeterian på entreprenad från och med läsåret 2006/2007 för att ge eleverna bästa möjliga villkor och service.

2.1.3. Övriga skolor

Europaskolorna i Bergen, Mol, Karlsruhe och Varese erbjuder utbildning åt barn vars föräldrar är anställda på Gemensamma forskningscentret, som är ett av kommissionens generaldirektorat.

Varese

Europaskolan i Varese har stora problem med överbefolkning på grund av bristen på klassrum. Man har tryckt på för att få de italienska myndigheterna att hitta en lämplig lösning på problemen med att genomföra den utbyggnad som krävs. Italien har, liksom alla andra värdländer, skyldighet att erbjuda lämpliga lokaler som tillfredsställer Europaskolans behov. Kommissionen stödjer styrelsens krav på att de italienska myndigheterna skall fullgöra sina åtaganden.

Det finns ett juridiskt problem som gäller personalen i skolmatsalen i Varese. Skolledningen har åtagit sig att lösa problemet, som kommer att granskas av skolans styrelse under 2006.

Frankfurt och München

Även de två Europaskolorna i Tyskland har problem med överbefolkning och man håller på att bygga om för att förbättra situationen så långt det är möjligt i nuvarande lokaler. Europaskolan i Frankfurt kommer dock sannolikt att behöva nya lokaler under de närmaste åren med tanke på att Europeiska centralbanken planerar att utöka personalen. Därför har de tyska myndigheterna fått en begäran om nya lokaler.

Bergen, Culham, Mol och Karlsruhe

Under 2004 bekräftade styrelsen sitt beslut att successivt stänga sju mycket små språkavdelningar (med sammanlagt endast 17 barn till EU-anställda) i Bergen, Culham, Mol och Karlsruhe. Denna process inleddes i september 2005 och kommer att pågå i sju år, vilket innebär att barnen i fråga kan avsluta primär- eller sekundärskolan på sin nuvarande skola. Kommissionen inledde 2005 en extern undersökning för att undersöka framtiden för dessa skolor på lång sikt. Resultatet av undersökningen väntas vara klart i juli 2006 och kommer att läggas fram vid ett styrelsemöte.

Alicante

Europaskolan i Alicante har funnits sedan 2002 och läsåret 2005/2006 var det första år då en klass tog en europeisk studentexamen vid skolan. En majoritet av eleverna i Alicante är barn till föräldrar som inte är anställda vid någon EU-institution (63,3 %). Detta är värt att notera, eftersom minst 50 % av eleverna vid en Europaskola som inte ligger i Bryssel eller Luxemburg enligt det så kallade Gaignage-kriteriet[3] skall vara barn till EU-anställda. Antalet barn till EU-anställda ökade under 2005, men ligger fortfarande långt från 50 %.

2.2. Pedagogiska frågor

Eftersom det skapats flera nya EU-myndigheter i medlemsstaterna har frågan om utbildning för barn till EU-anställda blivit mer och mer akut. Antalet anställda är ofta relativt lågt på dessa orter, som i vissa fall också ligger ganska avlägset. Det är inte sannolikt att där kommer att startas några egentliga Europaskolor, eftersom antalet barn till EU-anställda är begränsat.

Styrelsen inrättade en arbetsgrupp kallad ”Troika II - Expansion of European Baccalaureate” för att undersöka dessa frågor. Till arbetsgruppens uppgifter hörde att undersöka möjligheterna att göra den europeiska studentexamen mer allmänt tillgänglig genom att även skolor utanför det befintliga systemet skulle få rätt att utfärda en sådan examen. Arbetsgruppen undersökte också Europaskolornas pedagogiska struktur för att eventuellt ge dem större självbestämmanderätt. Vidare fastställde arbetsgruppen kriterier för hur ”europeisk utbildning” skall definieras.

I april 2005 godkände styrelsen arbetsgruppens rapport, där gruppen beskrev de viktigaste inslagen i utbildningen vid Europaskolorna och fastställde de grundläggande kriterierna. Arbetsgruppen föreslog samarbete med lokala skolor som ett sätt att erbjuda de viktigaste delarna av utbildningen vid Europaskolorna och lade också fram en tidtabell för att få de berörda ländernas godkännande.

Italien, Irland och Grekland, som alla har en europeisk myndighet inom sina gränser, har uttryckt sitt intresse för detta system. De italienska myndigheterna har grundat en skola i Parma som skall ta emot barn till anställda vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. Denna skola har ett omfattande utbud av program i tre språkavdelningar. Under 2005 inleddes undervisning i årskurs 1–3 i sekundärskolan. Irland har vidtagit särskilda åtgärder för barn till anställda vid veterinärbyrån i Grange. Italien och Irland har ansökt om godkännande av den europeiska utbildning som de ger i sina pilotprojekt.

I början av 2006 godkände styrelsen de handlingar som de italienska och irländska myndigheterna lämnat för att visa att utbildningen vid Scuola per l’Europa i Parma och Centre for European Schooling i Dunshaughlin motsvarar specifikationerna för Europaskolorna. Detta var andra steget i den process som skall leda till att skolorna godkänns som skolor som är knutna till systemet med Europaskolor. Styrelsen godkände också de handlingar som de grekiska myndigheterna lämnat in under 2005 som ett första steg i ansökan om godkännande av Heraklion School for European Education, som skall ta emot barn till anställda vid Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet.

2.3. Budget och finanser

Europaskolornas budget utgörs av bidrag från medlemsstaterna (som betalar de nationella lönerna för sina utsända lärare), intäkter från avgifterna för elever vars föräldrar inte är anställda vid någon EU-institution och ett utjämningsbidrag ur EU:s budget.

2.3.1. Budgeten för 2005

EU:s budgetmyndighet anslog inledningsvis ett bidrag på 127 miljoner euro till Europaskolorna för 2005, samma belopp som under 2004. De olika bidragen till den sammanlagda budgeten fördelades enligt följande:

- 53 % ur EU:s budget.

- 23 % från medlemsstaterna.

- 7 % från Europeiska patentverket[4].

- Återstoden från andra källor.

Trots att Europaskolorna inte utnyttjade 10,6 miljoner euro av det totala bidraget för 2005 avslutade skolorna budgetåret med ett överskott på omkring 8,3 miljoner euro.

2.3.2. Beslut om budgeten för 2006

Kommissionen och generalsekreterarens kontor beslutade inför 2006 att noggrant undersöka skälen till det upprepade underutnyttjandet av anslagen under de senaste åren. Detta ledde till att kommissionen begärde samma bidrag för 2006 som för 2005, nämligen 127,13 miljoner euro.

I december 2005 beslutade budgetmyndigheten att frysa 25 % av anslaget för 2006 till generalsekreterarens kontor, som får 80 % av sin finansiering från EU:s budget, för att uppmuntra kontoret

- att lösa problemen med överbefolkning i Europaskolorna och

- att förbättra förvaltningen och ledningen av Europaskolorna.

Kommissionen meddelade generalsekreteraren sitt beslut och föreslog att kommissionens avdelningar skall hjälpa kontoret att vidta de begärda åtgärderna och organisera kontakter med Europaparlamentet.

2.3.3. Ny budgetförordning för Europaskolorna

Både kommissionen och budgetmyndigheten anser att det är absolut nödvändigt med reformer på detta område. I enlighet med rekommendationerna i Troika I-gruppens rapport ”Financial Burden-Sharing and Co-Financing” godkände styrelsen i april 2005 moderniseringen av budgetförordningen för Europaskolorna. Det kommer också att göra det möjligt att genomföra rekommendationerna om finansiell autonomi. Detta kommer att ske genom att de gällande reglerna anpassas till 2002 års budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget. De viktigaste inslagen är följande:

- Principen om en sund ekonomisk förvaltning.

- Internrevision.

- Normer för intern kontroll.

- Upphandling.

- Årsrapport.

- Budgetkalender för Europaskolorna.

Generalsekreterarens kontor har inlett processen med hjälp från kommissionen och har för avsikt att lägga fram ett förslag till ny budgetförordning för Europaskolorna för styrelsen i oktober 2006. Enligt planerna skall den nya budgetförordningen träda i kraft den 1 januari 2007.

2.3.4. Revision av generalsekreterarens kontor

I november 2005 skickade kommissionen en skrivelse till generalsekreterarens kontor och föreslog att kommissionens interna revisionstjänster skulle göra en revision av generalsekreterarens kontor. Kontoret ansåg sig inte kunna fatta ett sådant beslut. Styrelsen hann inte diskutera frågan, eftersom den hade placerats i slutet av dagordningen, och man kunde därför inte överväga alla argument. Styrelsen behandlade förslaget genom ett skriftligt förfarande och avvisade det i februari 2006.

2.4. Förvaltning

2.4.1. Uppföljning av meddelandet från juli 2004

År 2004 lade kommissionen fram meddelandet ”Samråd om utvecklingsalternativ för systemet med Europaskolor”. Samrådet pågick under 2005 och gav intressanta och stimulerande resultat. Till de som svarade hörde företrädare för föräldraföreningarna, vissa enskilda anställda vid EU-institutionerna och deras företrädare, företrädare för eleverna, företrädare för medlemsstaterna, ledamöterna i skolornas styrelser och företrädare för de anställda vid skolorna.

Som slutpunkt för samrådet skickade kommissionen i september 2005 en enkät om de viktigaste inslagen i meddelandet direkt till de anställda vid EU-institutionerna och fick omkring 4 000 svar.

De preliminära resultaten av samrådet visar att det råder allmän enighet om behovet av reformer. En mycket stor majoritet stödde förslaget att göra en extern utvärdering av hur systemet med Europaskolor fungerar i sin helhet. En allmän åsikt var också att ledningen av Europaskolorna kan effektiviseras. De EU-anställda som svarade på den enkät som skickades direkt till dem stödde i stor utsträckning förslaget att kommissionen bör ha en beslutanderätt som står i förhållande till dess andel av budgeten. En majoritet ställde sig också bakom förslaget om ökad självbestämmanderätt för skolorna tillsammans med en större ansvarsskyldighet. Det fanns ett starkt stöd för förbättringar i den undervisning som ges elever med särskilda behov och elever som inte har någon egen språkavdelning. En majoritet instämde också i att man bör förbättra budgetprocessen och genomförandet av budgeten och tillåta mer insyn.

En mer ingående analys av resultaten från samrådet och enkäten bland de anställda kommer att slutföras och offentliggöras under 2006.

2.4.2. Resolution från Europaparlamentet

Meddelandet diskuterades i Europaparlamentets budgetkommitté och utskott för kultur och utbildning och i september 2005 antogs resolution P6TA(2005)336, som tar upp alla viktiga frågor i kommissionens meddelande. I resolutionen kräver parlamentet att kommissionens kontroll över ledningen av skolorna skall öka så att den står i proportion till kommissionens finansiella bidrag. Parlamentet kräver också att skolornas resurser bör förvaltas bättre, att man skall lösa problemen med utbildning för barn till anställda vid EU:s myndigheter samt undersöka vilka alternativa finansieringsmöjligheter som finns. När det gäller undervisningen kräver parlamentet att den europeiska studentexamen skall utvidgas, att Europaskolorna skall samarbeta med andra skolor, att undervisningen för barn med särskilda behov[5] skall förbättras, att klasserna skall bli mindre och att man skall införa ett alternativt avgångsbetyg.

Kommissionen har svarat på Europaparlamentets resolution genom att ta iniativ i de frågor som parlamentet tar upp, vilket bland annat lett till den planerade reformen av budgetförordningen. Flera av frågorna måste dock behandlas inom ramen för den mer omfattande debatten om Europaskolornas framtid. Kommissionen har varit mycket aktiv inom högnivågruppen (se punkt 3.3) och förespråkat förändringar i enlighet med institutionernas gemensamma ståndpunkter. Samtidigt arbetar flera arbetsgrupper under styrelsens ledning med möjliga lösningar på de pedagogiska frågorna.

2.4.3. Förberedelser för en konferens om Europaskolornas framtid

Ledningen av Europaskolorna är en fråga av mycket stor betydelse och kommissionens meddelande om framtiden för systemet med Europaskolor var inledningen till en omfattande debatt. Exempelvis betonade Europaparlamentet i sin resolution av den 8 september 2005 att det behövs snabba åtgärder. Denna åsikt delas av många observatörer, både politiska och andra.

Därför tog vice ordförande Kallas och det nederländska ordförandeskapet[6] för Europaskolorna iniativ till en konferens, som förbereds av högnivågruppen och skall hållas i Nederländerna 2006 med företrädare från alla medlemsstater för att ge ny politisk drivkraft åt detta område. Kommissionen har haft en mycket aktiv roll i högnivågruppens arbete.

Syftet med konferensen är att stimulera till eftertanke på hög nivå och att lägga grunden för diskussioner om reformer på ministernivå.

Alla medlemsstater har inbjudits att sända företrädare till konferensen för att lägga fram regeringarnas syn på de berörda områdena, dvs. ledning och finansiella och pedagogiska frågor. Se även avsnitt 3.3 nedan.

2.4.4. Groupe de Suivi Bruxelles IV – Brussels IV i Laeken

Enligt de belgiska myndigheternas tidsplan kommer en fjärde Europaskola att öppnas i Bryssel 2009. Den belgiska staten kommer att erbjuda lokaler i Laeken. Två viktiga beslut skulle fattas i denna fråga: Vilka språkavdelningar skall finnas på den fjärde skolan och hur skall man förbereda för att gradvis ta skolan och de olika avdelningarna i bruk?

Dessa beslut skulle fattas av Europaskolornas styrelse i april 2006. Europaskolornas generalsekreterare lämnade de uppgifter som krävdes för att fastställa och analysera de olika alternativen och ledde en arbetsgrupp kallad ”Groupe de Suivi Bruxelles IV”. I arbetsgruppen deltog företrädare för alla berörda parter: föräldraföreningarna, Europaskolorna, lärarna och kommissionen.

Kommissionen deltog aktivt i denna grupp, framför allt med att förbättra uppskattningarna av antalet elever i framtiden. Dessa uppskattningar, som byggde på kommissionens planerade rekrytering av personal, kombinerades med rektorernas prognoser och godkändes av arbetsgruppen.

Styrelsen fastställde riktlinjerna för arbetsgruppen vid sitt möte i oktober 2005, då den antog en förteckning över kriterier som byggde på de krav som föräldraföreningarnas företrädare framfört. Kriterierna låg till grund både för beslutet om Laekenskolans språkliga sammansättning och beslutet om hur språkavdelningarna skall tas i bruk. Förteckningen över kriterier[7] antogs nästan enhälligt av styrelsen. Både föräldrarnas företrädare och kommissionen röstade för, medan två länder avstod från att rösta (Italien och Spanien).

Därefter beredde ”Groupe de Suivi Bruxelles IV” marken för debatten och beslutet om hur Laekenskolan skall tas i bruk. Kommissionen har spelat en avgörande roll i denna grupp och lägger stor vikt vid att analysera och lägga fram fakta för styrelsen, som kommer att besluta om hur skolan och de olika språkavdelningarna successivt skall inrättas. Detta beslut skall fattas med två tredjedels majoritet. Varje medlemsstat och kommissionen har en röst.

2.4.5. Kommunikation med intressegrupper och information

De strängare inskrivningsreglerna i Bryssel för läsåret 2005/2006 skapade mycket frustration under sommaren 2005 och DG Admins generaldirektör beslutade därför att kommunicera direkt med personalen genom e-post som skickades till alla. Detta ansågs nödvändigt för att öka insynen, men också för att få slut på de rykten som ledde till onödig oro och stress för föräldrar och elever. Sådan e-post skickades i juni och december 2005 till alla kommissionsanställda[8]. Detta har fortsatt under 2006 för att de anställda skall få korrekt information vid rätt tidpunkt. Vice ordförande Kallas har också aktivt kommunicerat med de andra kommissionsledamöterna och informerat dem om utvecklingen.

De berörda kommissionsavdelningarna har ansträngt sig till det yttersta för att svara på alla enskilda frågor per telefon eller e-post från föräldrar eller andra berörda parter. Sammanlagt skickades över 300 svar under 2005. Detta har gett kommissionen möjlighet att ha direktkontakt med många oroliga föräldrar. Dessutom har föräldrar som delat samma farhågor ofta skapat tillfälliga grupper som samordnat kontakterna med kommissionen. Flera möten har också hållits med föräldraföreningarna, de lokala personalkommittéerna och fackföreningarna.

Europaparlamentet skickade 30 formella frågor om Europaskolorna till kommissionen under 2005, som besvarades muntligen eller skriftligen. Ombudsmannen tog emot och behandlade fyra klagomål. Vice ordförande Kallas besökte också Europaparlamentet för att personligen diskutera frågor om Europaskolorna med parlamentsledamöterna.

2.5. Insyn

2.5.1. Regler för god förvaltningssed

År 2004 lade kommissionen fram ett dokument med titeln ”Proposed Actions for Greater Transparency and Good Administration in the European School System" till styrelsen, som antog dokumentet i april 2006. Syftet med dessa regler för god förvaltningssed är att garantera hög kvalitet under alla förhållanden för alla användare av Europaskolorna. Kommissionen ger sitt fulla stöd till denna process, som kommer att leda till harmonisering av Europaskolornas metoder och service och till ökad insyn. Kommissionen är också mycket positiv till generalsekreterarens arbete under 2005 för att jämka samman Europaskolornas allmänna regler som ett steg mot ökad insyn.

3. FRAMTIDEN

3.1. Beslut om Bryssel IV i Laeken

Efter en intensiv debatt under 2005 on den språkliga sammansättningen i Laekenskolan beslutade styrelsen i april 2006 att följande språkavdelningar skall finnas i skolan: DE, EN, FR, IT, NL samt BG och RO (om och när dessa språkavdelningar bildas). Så snart den tillfälliga skolan är klar kommer det att krävas stora insatser för att förbereda övergången och ta emot eleverna vid denna skola. Kommissionen största bekymmer är huruvida de belgiska myndigheterna kommer att kunna erbjuda tillfälliga lokaler i tid för att minska den nuvarande överbefolkningen.

Kommissionen erkänner att man måste planera för en femte Europaskola i Bryssel, eftersom uppskattningar av elevantalet visar att skolornas sammanlagda maximala kapacitet snart kommer att uppnås på nytt även efter det att Laekenskolan har öppnats.

3.2. Undersökningar

3.2.1. Undersökning om fyra små skolor[9]

Under 2005 inledde kommissionen en undersökning för att granska fyra små skolors framtid på lång sikt. Syftet var att granska alternativa metoder för att utbilda barn till EU-anställda och övergångsåtgärder för alla dagens elever. Resultatet av denna undersökning väntas vara klart under sommaren 2006. Undersökningen kommer att ligga till grund för styrelsens diskussioner, när den skall fatta beslut om framtiden för dessa skolor.

3.2.2. Undersökning om skolavgifter

De resultat som lades fram av den arbetsgrupp som skapats för att undersöka en eventuell omfördelning av medlemsstaternas finansiella bidrag ledde till att styrelsen gav en utomstående expert i uppgift att undersöka hur stora avgifter som bör betalas för elever som omfattas av särskilda företagsavtal och för barn till andra än EU-anställda. Denna undersökning kommer att diskuteras av administrativa och finansiella kommittén under 2006.

3.3. Europaskolornas framtid

Företrädare för medlemsstaterna och kommissionen deltog i den högnivåkonferens som hölls i maj 2006 på initiativ av vice ordförande Kallas och det nederländska ordförandeskapet för Europaskolorna. Vid konferensen diskuterades framtiden för systemet med Europaskolor. Diskussionerna ledde till mycket goda resultat när det gäller systemets pedagogiska aspekter och dess framtid. Det kom fram förslag om utbildningen av barn vars föräldrar är anställda på de små myndigheterna i olika delar av unionen. Ett annat förslag var att även skolor som inte har någon koppling till EU-institutionerna men som uppfyller vissa stränga kriterier skall kunna utfärda en europeisk studentexamen.

Konferensen erkände också behovet av reformer, framför allt när det gäller förvaltningen och finansieringen. Däremot var åsikterna i diskussionerna om ledningen och eventuella ändringar av konventionen mer blandade.

Diskussionerna i samtliga dessa frågor kommer att fortsätta under 2006.

Efter konferensen är kommissionen nu beredd att gå vidare och spela en konstruktiv roll vid moderniseringen av systemet, så att det klarar utmaningar i form av utvidgning och det ökande antalet myndigheter spridda över unionen, samtidig som de anställdas behov beaktas.

[1] KOM(2004) 519 slutlig.

[2] Ref.:1512-D-2005-en-1. Bilaga 1.

[3] Ref.: 2000-D-7510. Bilaga 2.

[4] Europeiska patentverkets andel av budgeten för Europaskolan i München är densamma som kommissionens andel av de andra Europaskolornas budget.

[5] Kommissionen har inte befogenhet att styra de pedagogiska aspekterna när det gäller undervisningen av barn med särskilda behov, men följer aktivt utvecklingen vid Europaskolorna. Under 2005 ökades Europaskolornas budget för undervisning av barn med särskilda behov med 13 %.

[6] Från augusti 2005 till augusti 2006.

[7] Ref.: 2005-D-4310-en-2. Bilaga 3.

[8] Bilaga 4.

[9] Culham, Mol, Bergen och Karlsruhe.