52005PC0236

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 31.5.2005

KOM(2005) 236 slutlig

2005/0106 (COD)

.

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)

.

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

BAKGRUND

Skäl och mål

Allmänt mål

Syftet med denna förordning samt beslutet om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (nedan kallat SIS II), som bygger på avdelning VI i Fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget), är att fastställa en rättslig grund för SIS II. För att de nya medlemsstaterna fullt ut skall kunna tillämpa Schengenregelverket och deras medborgare dra nytta av ett område med fri rörlighet är det av avgörande betydelse att SIS II finns på plats som en kompensatorisk åtgärd som bidrar till en hög säkerhetsnivå inom ett område utan inre gränser.

Rådet lade därför i december 2001 grunden för SIS II genom att ge kommissionen ansvaret för den tekniska utvecklingen av systemet och genom att de nödvändiga ekonomiska resurserna avsattes i Europeiska unionens budget.[1] Denna förordning och det beslut som avses ovan (nedan kallad beslutet) utgör den andra juridiska etappen i och med att det i de båda rättsakterna fastställs gemensamma bestämmelser för hur SIS II skall utformas och finansieras, för hur ansvaret för SIS II skall fördelas, samt vilka allmänna regler som skall gälla för databehandling och dataskydd. Utöver dessa gemensamma regler innehåller beslutet särskilda bestämmelser om hur uppgifter inom SIS II skall behandlas när de används till stöd för polissamarbete och straffrättsligt samarbete, medan förordningen reglerar hur dessa uppgifter skall behandlas i samband med tillämpningen av den del av Schengenregelverket som gäller fri rörlighet för personer (t.ex. yttre gränser och bestämmelser om visering).

Särskilda syften

Denna förordning, såväl som beslutet, bygger huvudsakligen på de gällande bestämmelserna för Schengens informationssystem (nedan kallat SIS) enligt konventionen av den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (nedan kallad Schengenkonventionen)[2] och rådets slutsatser och Europaparlamentets resolutioner om SIS II[3]. Förordningen syftar dessutom till en bättre anpassning av SIS-regelverket till EU:s lagstiftning och till en utvidgad användning av SIS II, särskilt på följande områden:

- Registreringar införda om tredjelandsmedborgare för att neka dessa inresa . De befintliga reglerna för sådana registreringar har setts över för att möjliggöra en ytterligare harmonisering av villkoren för sådana registreringar i SIS II. Detta var nödvändigt eftersom de regler som tillämpas för dessa registreringar varierar avsevärt mellan olika medlemsstater.

- Utökad tillgång till registreringarna av tredjelandsmedborgare . Genom denna förordning utökas tillämpningsområdet för dessa registreringar, så att de myndigheter som är ansvariga för asyl-och invandringsfrågor i vissa fall också kan få tillgång till dessa registreringar i enlighet med sina respektive behörigheter. Dessa nya användningsområden har kommit till mot bakgrund av kampen mot olaglig invandring, framför allt återvändandepolitiken för tredjelandsmedborgare samt för genomförandet av de bestämmelser i asylregelverket som avser allmän ordning och säkerhet eller fastställande av medlemsstaternas ansvarsområde vid asylansökningar.

- Bättre kvalitet på uppgifterna och bättre identifiering I det här beslutet fastställs att det skall vara möjligt att, förutsatt att den berörda individen ger sitt tillstånd, lägga in uppgifter i SIS II om personer vars identitet missbrukats för att motverka att det uppstår ytterligare problem i form av felidentifiering. Beslutet möjliggör också bearbetning av biometriska kännetecken, vilket kommer att ge korrektare identifieringar och höja kvaliteten på de personuppgifter som läggs in i systemet.

- Dataskydd Genom förordningen bekräftas Europeiska datatillsynsmannens befogenhet att övervaka den behandling av uppgifter inom SIS II som utförs av kommissionen och tillämpningen av gemenskapens regelverk på detta område.

- De nuvarande SIS-bestämmelsernas mellanstatliga ursprung . Bestämmelserna har utformats genom mellanstatligt samarbete, men kommer nu att bytas ut mot klassisk gemenskapslagstiftning. Fördelen med detta är att Europeiska unionens olika institutioner denna gång kommer att medverka vid antagandet och genomförandet av dessa nya laginstrument och det kommer att stärka den rättsliga grunden för de regler som styr SIS.

- Den operativa förvaltningen av SIS II . Med tillämpning av denna förordning är det kommissionen som ansvarar för den operativa förvaltningen av systmet. Den operativa förvaltningen av den centrala delen av det nuvarande SIS utförs av en medlemsstat.

Allmän bakgrund

Schengens informationssystem

Ett gradvist upprättande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa innebär också att man skapar ett område utan inre gränser. I artikel 61 i Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen (nedan kallat EG-fördraget) föreskrivs därför att rådet skall besluta om åtgärder som syftar till att säkerställa den fria rörligheten för personer i enlighet med artikel 14 i EG-fördraget, och i samband därmed besluta om direkt relaterade stödåtgärder avseende kontroller vid de yttre gränserna, asyl och invandring samt om åtgärder för att förebygga och bekämpa brottslighet.

SIS är ett gemensamt informationssystem som gör det möjligt för behöriga myndigheter i medlemsstaterna att samarbeta genom att utbyta information om genomförandet av de olika åtgärder som krävs för upprättandet av ett område utan kontroller vid de inre gränserna. Myndigheterna kan genom en automatisk söktjänst få information om registrerade personer och föremål. Informationen används inom polissamarbetet och det straffrättsliga samarbetet, för personkontroller vid de yttre gränserna eller på de nationella territorierna samt för utfärdande av viseringar och uppehållstillstånd. SIS är därför ett oundgängligt hjälpmedel när det gäller att tillämpa Schengenregelverket på den fria rörligheten för personer och för att en hög säkerhetsnivå skall kunna garanteras inom Schengenområdet. Systemet måste därför också ta hänsyn till och överensstämma med politiken på en rad områden som övervakning av de yttre gränserna, viseringar, invandring och polissamarbete och straffrättsligt samarbete.

Befintliga bestämmelser och därmed sammanhängande förslag inom detta område.

Den rättsliga grunden för SIS är artiklarna 92–119 i Schengenkonventionen. Artiklarna antogs inom ramen för ett mellanstatligt samarbete och införlivades med Europeiska unionens institutionella och rättsliga ramar i och med att Amsterdamfördraget trädde ikraft.

Denna förordning läggs fram tillsammans med ett beslut om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem, som bygger på avdelning VI i EU-fördraget. De båda förslagen kommer att kompletteras med ett tredje förslag som bygger på avdelning V i EG-fördraget (Transporter) och som avser tillgång till SIS II för de myndigheter eller enheter i medlemsstaterna som ansvarar för att utfärda registreringsbevis för motorfordon.

Föreliggande förordning och beslut, som baseras på avdelning VI i EG-fördraget, ersätter artiklarna 92–119 i Schengenkonventionen och de beslut och förklaringar som Verkställande kommittén fattat och utfärdat angående SIS.

Denna förordning upphäver förordning (EG) nr 378/2004[4] av den 19 februari 2004 om förfarandet för ändring av Sirenehandboken.

Tidsplan

De rättsliga grunderna för SIS II bör antas i så god tid att de nödvändiga förberedelserna för det nya systemet kan göras, särskilt när det gäller övergången från det nuvarande systemet till SIS II.

RÄTTSLIGA ASPEKTER

Rättslig grund

Schengenregelverket och SIS införlivades med EU:s ramar den 1 maj 1999 genom det protokoll som fogades till Amsterdamfördraget. I ett beslut av den 20 maj 1999 angav rådet exakt vilka delar av Schengenregelverket som skulle införlivas. Däribland ingick bestämmelserna om SIS, dvs. artikel 92–119 av Schengenkonventionen och Verkställande kommitténs relevanta beslut och förklaringar.

I rådets beslut 1999/436/EG av den 20 maj 1999[5] fastställs en rättslig grund i fördragen för samtliga bestämmelser och beslut som utgör Schengenregelverket. Rådet enades emellertid inte om ett beslut angående bestämmelserna om SIS. Schengenregelverkets bestämmelser om SIS skall därför enligt artikel 2.1 i Schengenprotokollet ”betraktas som rättsakter som har sin grund i avdelning VI i Fördraget om Europeiska unionen”. Enligt artikel 5.1 i protokollet skall dock alla nya förslag avseende Schengenregelverket omfattas av de relevanta rättsliga grunderna i fördragen.

Den relevanta rättsliga grunden för en rättsakt som syftar till att upprätta förfaranden för ett systematiskt informationsutbyte mellan medlemsstaterna och fastställa formerna för det informationssystem (SIS II) som skall stödja detta utbyte, är artikel 66 i EG-fördraget. Informationsutbytet utgör en åtgärd som säkerställer samarbete mellan de relevanta enheterna i medlemsstaternas förvaltningar i den mening som avses i artikel 66. Den rättsliga grund som tillhandahålls genom artikel 66 kan även omfatta bestämmelser om vilka myndigheter som skall ha tillgång till SIS II, förslaget innefattar således möjligheten för de myndigheter som ansvarar för de yttre gränserna, viseringar, asyl och invandring att ha tillgång till systemet.

Artikel 62.2 a utgör också en lämplig rättslig grund för denna förordning i och med att den anger konkreta regler som påverkar bestämmelserna om kontroll av de yttre gränserna. Detta gäller framför allt vilken typ av registreringar som kan läggas in och vilka åtgärder de gränskontrollerande myndigheterna skall vidta till följd av detta. Inom ramen för de personkontroller som genomförs vid de yttre gränserna, skall dessa myndigheter kontrollera de personer som avser att resa in till EU:s territorium mot SIS-basen.

Subsidiaritets-och proportionalitetsprinciperna

I enlighet med subsidiaritetsprincipen kan målen för den föreslagna åtgärden, nämligen att skapa förutsättningar för utbyte av information om vissa kategorier av personer och föremål inom ett databaserat informationssystem, inte uppnås av medlemsstaterna. På grund av det gemensamma informationssystemets natur och åtgärdens omfattning och verkningar kan den utföras bättre på gemenskapsnivå. Denna förordning går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

Kommissionens verksamhet är begränsad till den operativa förvaltningen av SIS II, som omfattar en central databas, nationella anknytningspunkter och den infrastruktur som används för att kommunicera mellan dessa. Medlemsstaterna ansvarar för sina nationella system och förbindelserna mellan dessa och SIS II och kommer att bemyndiga de behöriga myndigheterna att bearbeta uppgifter från SIS II. Endast vederbörligen bemyndigad personal vid de behöriga myndigheterna i varje medlemsstat skall ha tillgång till uppgifterna. Tillgången gäller endast för de ändamål som anges i förordningen och är begränsad till situationer när uppgifterna är nödvändiga för utförandet av arbetsuppgifter i enlighet med dessa ändamål.

Val av instrument

Denna rättsakt har formen av en förordning eftersom det finns ett behov av att tillämpa helt harmoniserade regler, särskilt vad gäller behandlingen av de uppgifter som finns i systemet. Bestämmelserna i förordningen måste vara exakta och ovillkorliga, den direkta och enhetliga tillämplingen av dem skall vara obligatorisk och de skall vara av en sådan natur att det inte krävs några insatser från medlemsstaternas sida för att införliva dem i nationell lagstiftning.

Deltagande i SIS II

Denna förordning har sin rättsliga grund i avdelning IV i EG-fördraget och utgör en utveckling av Schengenregelverket. Den skall därför läggas fram och antas i enlighet i enlighet med de protokoll som är fogade till Amsterdamfördraget vad gäller Förenade kungarikets, Irlands och Danmarks ställning och i enlighet med protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar.

(a) Förenade kungariket och Irland

Förslaget till förordning innebär en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket, i vilket Förenade kungariket och Irland inte deltar enligt rådets beslut (EG) nr 365/2000 av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket[6] och rådets beslut (EG) nr 192/2000 av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket[7]. Förenade kungariket och Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i de staterna.

(b) Danmark

Enligt det protokoll om Danmarks ställning som fogats till EG-fördraget deltar Danmark inte i rådets beslut om åtgärder enligt avdelning IV i EG-fördraget. När förslagen innebär en utveckling av Schengenregelverket skall Danmark enligt artikel 5 i protokollet ”inom en tid av sex månader efter det att rådet har beslutat om ett förslag eller initiativ om utbyggnad av Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning IV i EG-fördraget, besluta huruvida det skall genomföra detta beslut i sin nationella lagstiftning”.

(c) Norge och Island

I enlighet med vad som föreskrivs i artikel 6 första strecksatsen i Schengenprotokollet undertecknades ett avtal den 18 maj 1999 mellan rådet, Norge och Island om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket.

I artikel 1 i avtalet anges att Norge och Island skall associeras med Europeiska gemenskapens och Europeiska unionens verksamhet på de områden som omfattas av de bestämmelser som avses i avtalets bilaga A (om Schengenregelverket) och bilaga B (om Europeiska gemenskapernas rättsakter som ersätter tidigare bestämmelser eller Schengenkonventionen) och den vidare utvecklingen av dessa bestämmelser.

Enligt artikel 2 skall de rättsakter och åtgärder som Europeiska unionen vidtagit för att ändra eller bygga vidare på Schengenregelverket (bilaga A och B), på vilka förfarandena i detta avtal har tillämpats, genomföras och tillämpas av Norge och Island. De här förslagen bygger vidare på Schengenregelverket så som det definieras i bilaga A till avtalet.

(d) Nya medlemsstater

Eftersom denna förordning är en rättsakt som grundas på Schengenregelverket eller på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 3.2 i anslutningsfördraget, är förordningen endast tillämplig i en ny medlemsstat sedan rådet har fattat beslut om detta, och då på de villkor som anges i det beslutet.

e) Schweiz

När det gäller Schweiz innebär förordningen en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket[8]. Bestämmelserna ingår i ett av de områden som avses i artikel 1.G i rådets beslut 1999/437/EG[9] jämförd med artikel 4.1 i rådets beslut 2004/860/EG om undertecknande på Europeiska gemenskapens vägnar och provisorisk tillämpning av vissa bestämmelser i detta avtal[10].

BUDGETKONSEKVENSER

I rådets förordning (EG) nr 2424/2001 och rådets beslut 2001/886/RIF om utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[11] anges att kostnaderna för att utveckla SIS II skall belasta Europeiska unionens budget. I det här förslaget fastställs att kostnaderna för driften av SIS II även fortsättningsvis skall belasta Europeiska unionens budget. Även om de största kostnaderna kommer att uppstå under utvecklingsfasen (utformning, konstruktion och provning av SIS II) kommer själva driftsfasen som inleds 2007 att innebära ett långsiktigt budgetåtagande som måste ses över utifrån kommande budgetplaner. Kommissionen behöver också tilldelas lämpliga ekonomiska resurser och personalresurser då kommissionen ansvarar för den operativa förvaltningen av systemet under den inledande övergångsfasen. Beträffande driften på medellång och lång sikt kommer kommissionen att undersöka olika externaliseringsmöjligheter och därvid ta hänsyn till de eventuella synergieffekter som kan uppnås genom samverkan med andra storskaliga IT-system, som VIS (informationssystemet för viseringar) och Eurodac.

Kommissionen har utarbetat en gemensam finansieringsöversikt som bifogas den här förordningen och som även gäller det beslut som föreslås på grundval av avdelning VI i EU-fördraget.

2005/0106 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 62.2 och artikel 66 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag[12],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[13], och

av följande skäl:

1. Schengens informationssystem (nedan kallat SIS) inrättades på grundval av avdelning IV i konventionen av den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna[14] (nedan kallad Schengenkonventionen) och systemet är ett grundläggande verktyg för tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket, såsom det införlivats inom Europeiska unionens ramar.

2. Kommissionen har fått i uppdrag att utarbeta andra generationen av SIS (nedan kallat SIS II) på grundval av rådets förordning (EG) nr 2424/2001[15] och rådets beslut 2001/886/RIF[16] om utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II). SIS II kommer att ersätta det SIS som inrättades genom Schengenkonventionen.

3. I den här förordningen fastställs den rättsliga grund som krävs för driften av SIS II avseende aspekter som omfattas av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (nedan kallat EG-fördraget). Rådets beslut nr 2006/XX/JHA om inrättande, drift och användning av SIS II[17] utgör den rättsliga grund som krävs för driften av SIS II avseende aspekter som omfattas av fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget).

4. Det faktum att den rättsliga grunden för SIS II består av separata instrument påverkar inte principen att SIS II är ett enda system och som skall fungera som ett enda system. Vissa av bestämmelserna i de dessa instrument bör därför vara identiska.

5. SIS II bör utgöra en kompensatorisk åtgärd som bidrar till att bibehålla en hög säkerhetsnivå inom ett område utan kontroller vid de inre gränserna mellan medlemsstaterna, genom att stödja tillämpningen av den del av Schengenregelverket som gäller fri rörlighet för personer.

6. Det bör definieras mål för SIS II och fastställas regler för drift och användning av systemet, samt för ansvarsfördelningen, inbegripet regler för den tekniska strukturen och finansieringen, vilka typer av utgifter som skall läggas in i systemet och skälen till varför vissa typer av uppgifter skall läggas in, vilka myndigheter som skall ha tillgång till systemet, länkning mellan registreringar samt närmare bestämmelser om databehandling och skydd av personuppgifter.

7. Kostnaderna för driften av SIS II skall belasta Europeiska unionens budget.

8. En handledning bör utarbetas där reglerna för utbytet av den tilläggsinformation som krävs för de åtgärder som påkallas av registreringen beskrivs i detalj. Medlemsstaternas myndigheter skall ansvara för det informationsutbytet.

9. Kommissionen skall ansvara för den operativa förvaltningen av SIS II och skall särskilt se till att övergångsfasen mellan det att systemet utarbetas och det att det är driftsklart går så smidigt som möjligt.

10. Det är lämpligt att bestämmelserna om på vilka grunder tredjelandsmedborgare kan registreras för att nekas inresa harmoniseras och att de klarläggs inom ramen för invandrings-asyl-och återvändandepolitiken. Ökad samstämmighet bör uppnås om på vilka grunder sådana registreringar kan läggas in, deras syfte och vilka myndigheter som har befogenhet att ha tillgång till dem.

11. En person bör inte nekas inresa till följd av en SIS II-registrering längre än den period som fastställs i det nationella beslutet om att personen skall nekas inresa. Den allmänna principen bör vara att registreringarna raderas automatiskt från SIS II efter en period på högst fem år. Medlemsstaterna bör revidera dessa registreringar åtminstone en gång om året.

12. Systemet bör möjliggöra bearbetning av biometriska kännetecken för tillförlitligare identifiering av berörda individer. SIS II bör också möjliggöra bearbetning av uppgifter om personer vars identitet missbrukats, för att motverka att det uppstår ytterligare problem i form av felidentifiering, men det bör fastställas särskilda regler för detta, som att den berörda individen måste ges sitt tillstånd och regler om för vilka ändamål bearbetningen får göras.

13. SIS II bör göra det möjligt för medlemsstaterna att länka samman olika registreringar. Det faktum att en medlemsstat länkar samman två eller flera registreringar påverkar inte de åtgärder som skall vidtas enligt en registrering, tidsperioden som registreringen skall finnas kvar i SIS II eller rätten att ta del av registreringen.

14. Europaparlamentets och rådets direktiv 1995/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter[18] är tillämplig på medlemsstaternas behandling av personuppgifter enligt denna förordning. Detta inbegriper att en registeransvarig skall utses enligt artiklel 2 d i det direktivet och möjligheten för medlemsstaterna att införa undantag och begränsa omfattningen av vissa av rättigheterna och skyldigheterna enligt artikel 13.1 i direktivet, bland annat vad gäller den berörda personens rätt till tillgång och information. De principer som anges i direktiv 1995/46/EG bör, när så erfordras, kompletteras eller klargöras i denna förordning.

15. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter[19] skall tillämpas då kommissionen behandlar personuppgifter. De principer som anges i den förordningen bör, när så erfordras, kompletteras eller klargöras i den här förordningen.

16. Det är lämpligt att nationella oberoende tillsynsmyndigheter övervakar att medlemsstaternas behandling av personuppgifter sker enligt gällande regler, medan Europeiska datatillsynsmannen bör övervaka kommissionens verksamhet i samband med behandlingen av personuppgifter.

17. Vid en eventuell överträdelse av denna förordning från kommissionens sida regleras gemenskapens rättsliga ansvar av andra stycket i artikel 288 i EG-fördraget.

18. För att garantera öppenhet bör kommissionen vartannat år utarbeta en rapport om verksamheten inom SIS II och om utbytet av tilläggsinformation. En övergripande utvärdering bör läggas fram av kommissionen vart fjärde år.

19. Vissa aspekter av SIS II, som överensstämmelse mellan registreringar, länkar mellan sammankopplingar mellan registreringar och utbyte av tilläggsinformation, kan inte täckas på ett uttömmande sätt av bestämmelserna i denna förordning på grund av att de är av teknisk natur, mycket detaljerade och behöver uppdateras regelbundet. För dessa aspekter bör genomförandebefogenheterna därför delegeras till kommissionen.

20. De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[20].

21. Det är lämpligt att utfärda övergångsbestämmelser för de registreringar som har lagts in i SIS enligt Schengenkonventionen och som kommer att överföras till SIS II eller registreringar som har lagts in i SIS II under en övergångsperiod innan alla bestämmelser i denna förordning träder i kraft. Vissa bestämmelser i Schengenregelverket bör fortsätta att tillämpas under en begränsad tid fram till dess att medlemsstaterna har undersökt om registreringarna överensstämmer med den nya rättsliga ramen.

22. Det måste fastställas särskilda bestämmelser för den del av SIS:s driftsbudget som inte är en del av Europeiska unionens budget.

23. Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, nämligen att inrätta och reglera ett gemensamt informationssystem, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför på grund av åtgärdens omfattning och verkningar bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i nämnda artikel går inte denna förordning utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

24. Denna förordning respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns som allmänna gemenskapsrättsliga principer, bland annat i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

25. I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det protokoll om Danmarks ställning som är fogat till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen deltar inte Danmark i antagandet av denna förordning och är därför inte bundet av den och omfattas inte av dess tillämpning. Eftersom denna förordning bygger vidare på Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning IV i tredje delen av EG-fördraget, skall Danmark, i enlighet med artikel 5 i nämnda protokoll, inom en tid av sex månader efter det att rådet har antagit denna förordning besluta om huruvida landet skall genomföra den i sin nationella lagstiftning.

26. Denna förordning utgör en vidareutveckling av SIS med avseende på dess tillämpning i samband med de bestämmelser i Schengenregelverket som gäller rörlighet för personer. Förenade kungariket deltar inte i tillämpningen av SIS för dessa ändamål i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket[21]. Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i Förenade kungariket.

27. Denna förordning utgör en vidareutveckling av SIS med avseende på dess tillämpning i samband med de bestämmelser i Schengenregelverket som gäller rörlighet för personer. Irland deltar inte i tillämpningen av SIS för dessa ändamål i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av 28 februari 2002 om en begäran från Irland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket[22]. Irland deltar därför inte i dess antagande, och den är inte bindande för eller tillämplig i Irland.

28. Förordningen utgör, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och vidareutvecklingen av Schengenregelverket[23], en vidareutveckling av bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1.B i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet.

29. När det gäller Schweiz innebär förordningen en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket. Dessa bestämmelser ingår i det område som avses i artikel 1.G i rådets beslut nr 1999/437/EG, jämförd med artikel 4.1 i rådets beslut 2004/860/EG om undertecknande på Europeiska gemenskapens vägnar och provisorisk tillämpning av vissa bestämmelser i detta avtal[24].

30. Denna förordning utgör en rättsakt som bygger vidare på Schengenregelverket eller som på annat sätt hänför sig till det regelverket i den mening som avses i artikel 3.2 i anslutningsakten från 2003.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel

Inrättande av SIS II och allmänt mål

Härmed inrättas ett databaserat informationssystem kallat andra generationen av Schengens informationssystem (nedan kallat SIS II), i syfte att göra det möjligt för medlemsstaternas myndigheter att samarbeta genom att utbyta information som skall användas för att kontrollera personer och föremål.

SIS II skall bidra till en hög säkerhetsnivå inom ett område utan kontroller vid medlemsstaternas inre gränser.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1. I denna förordning fastställs villkoren och förfarandena för behandlingen av registreringar avseende tredjelandsmedborgare inom SIS II och ett utbyte av tilläggsinformation i syfte att neka personer inresa till medlemsstaternas territorium.

2. Förordningen innehåller också bestämmelser om den tekniska strukturen för SIS II, om hur ansvaret skall fördelas mellan medlemsstaterna och kommissionen, och allmänna regler för databehandling, berörda individers rättigheter samt skadeansvar.

Artikel 3

Definitioner

1. I denna förordning avses med

(a) registrering : ett antal uppgifter som har lagts in i SIS II för att göra det möjligt för behöriga myndigheter att identifiera en person eller ett föremål i syfte att vidta en viss åtgärd.

(b) tilläggsinformation : information som inte finns lagrad i SIS II-databasen, men som har anknytning till SIS II-registreringar och behövs för de åtgärder som skall vidtas.

(c) kompletterande uppgifter : uppgifter i SIS II-databasen som rör SIS II-registreringar och som behövs för att de behöriga myndigheterna skall kunna vidta lämpliga åtgärder.

(d) tredjelandsmedborgare : en person som inte är medborgare i Europeiska unionen i den mening som avses i artikel 17.1 i EG-fördraget och som heller inte är en person som åtnjuter gemenskapens rätt till fri rörlighet.

(e) person som åtnjuter fri rörlighet enligt gemenskapslagstiftningen :

(i) Unionsmedborgare i den mening som avses i artikel 17.1 i EG-fördraget samt unionsmedborgares familjemedlemmar som är tredjelandsmedborgare och som utövar sin rätt till fri rörlighet på vilka Europaparlamentets och rådets direktiv nr 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier [25] är tillämpligt.

(ii) Tredjelandsmedborgare och deras familjemedlemmar, oavsett nationalitet, som enligt överenskommelser mellan gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och tredjelandsmedborgarnas ursprungsländer å den andra åtnjuter samma rätt till fri rörlighet som unionsmedborgare.

2. Begreppen ”behandling av personuppgifter”, ”behandling” och ”personuppgifter” skall förstås den mening som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv nr 95/46/EG[26].

Artikel 4

Teknisk struktur och drift av SIS II

1. SIS II skall bestå av följande delar:

(a) En central databas som skall betecknas Schengens centrala informationssystem (nedan kallat CS-SIS).

(b) En eller två anslutningspunkter till systemet som skall definieras av de enskilda medlemsstaterna (nedan kallade NI-SIS).

(c) En kommunikationsstruktur som förenar CS-SIS och NI-SIS.

2. Medlemsstaternas nationella system (nedan kallade NS) skall kopplas till SIS II via NI-SIS.

3. De nationella behöriga myndigheter som avses i artikel 21.3 skall lägga in uppgifter samt gå in och göra sökningar antingen direkt i SIS II eller i en kopia av CS-SIS i medlemsstatens NS.

4. Medlemsstaterna skall även använda kommunikationsstrukturen mellan CS-SIS och NI-SIS för att utbyta tilläggsinformation.

Artikel 5

Kostnader

1. Kostnaderna för drift och underhåll av SIS II inbegripet CS-SIS, NI-SIS och kommunikationsstrukturen mellan CS-SIS och NI-SIS skall belasta Europeiska unionens budget.

2. Kostnaderna för utveckling, anpassning och drift av de enskilda NS skall belasta den enskilda medlemsstatens budget.

3. De ytterligare kostnader som uppstår till följd av användning av kopior enligt artikel 4.3 skall belasta de medlemsstater som använder sådana kopior.

KAPITEL II

Medlemsstaternas ansvar

Artikel 6

Nationella system

Var och en av medlemsstaterna skall ansvara för drift och underhåll av sitt NS och för kopplingen av detta till SIS II.

Artikel 7

Nationell SIS II-byrå och Sirenemyndighet

1. Var och en av medlemsstaterna skall ge i uppdrag åt en byrå att säkra att de behöriga myndigheterna har tillgång till SIS II i enlighet med denna förordning.

2. Var och en av medlemsstaterna skall utse en myndighet (nedan kallad Sirene-myndigheten) som skall säkra utbytet av tilläggsinformation. Myndigheten skall kontrollera kvaliteten på de uppgifter som läggs in i SIS II. Därför skall den ha tillgång till de uppgifter som bearbetas i SIS II.

3. Var och en av medlemsstaterna skall underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om vilken byrå som ges uppdrag enligt punkt 1 och vilken myndighet som utses enligt punkt 2.

Artikel 8

Utbyte av tilläggsinformation.

1. Medlemsstaternas utbyte av tilläggsinformation skall ske via Sirenemyndigheterna. Syftet med utbytet av sådan information är att göra det möjligt för medlemsstaterna att rådfråga och underrätta varandra i samband med att de lägger in en registrering, gör en sökning eller när den åtgärd som krävs inte kan vidtas eller i samband med att de kontrollerar registreringars kvalitet och överensstämmelse, samt beträffande tillgångsrätten.

2. Detaljerade bestämmelser för utbytet av tilläggsinformation skall antas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 61 och bestämmelserna skall samlas i en handledning som skall kallas Sirenehandboken.

Artikel 9

Teknisk överensstämmelse

1. Var och en av medlemsstaterna skall se till att det nationella systemet är förenligt med SIS II och skall därvid följa de förfaranden och tekniska normer som skall fastställas för det ändamålet i enlighet med artikel 35.2.

2. Medlemsstaterna skall i tillämpliga fall se till att de uppgifter som ligger i kopiorna av CS-SIS-basen alltid är aktualiserade och identiska med CS-SIS-basen.

3. Medlemsstaterna skall i tillämpliga fall försäkra sig om att en sökning i en kopia av CS-SIS-basen ger samma sökresultat som en sökning direkt i CS-SIS.

Artikel 10

Säkerhet och konfidentialitet

1. De medlemsstater som har tillgång till uppgifter i SIS II skall vidta de åtgärder som krävs för att

(a) se till att inga obehöriga får tillträde till de lokaler där verksamhet bedrivs beträffande NI-SIS och NS (kontroller vid ingången till lokalerna),

(b) hindra obehöriga från att läsa, kopiera, ändra eller radera uppgifter eller databärare i SIS II (kontroll av databärare),

(c) förhindra obehörig tillgång och obehörig läsning, kopiering, ändring och radering av uppgifter i SIS II under överföring mellan det nationella systemet och SIS II (transportkontroll),

(d) säkerställa möjligheten att kontrollera och i efterhand fastställa vilka uppgifter som har registrerats i SIS II, när detta gjorts och av vem (kontroll av dataloggen),

(e) förhindra obehörig behandling av SIS II-data i de nationella systemen och förhindra att uppgifter från SIS II obehörigt ändras eller raderas (kontroll av uppgiftsinmatningen),

(f) se till att behöriga användare av de nationella systemen bara har tillgång till sådana SIS-II-uppgifter som omfattas av deras behörighet (tillgångskontroll),

(g) garantera att det är möjligt att kontrollera och fastställa till vilka myndigheter uppgifter som registrerats i Eurodac kan överföras med hjälp av dataöverföringsutrustning (överföringskontroll),

(h) kontrollera att de säkerhetsåtgärder som avses i den här punkten fungerar effektivt (egenkontroll).

2. Beträffande utbyte och behandling av tilläggsinformation skall medlemsstaterna vidta åtgärder av samma slag som avses i punkt 1 för att garantera säkerhet och konfidentialitet.

3. Samtliga personer och organ som arbetar med SIS II-uppgifter och tilläggsinformation skall omfattas av tystnadsplikt eller motsvarande sekretesskrav.Tystnadsplikten och sekretesskraven skall gälla även efter det att personerna lämnar sin tjänst eller anställning och efter det att organets verksamhet upphör.

Artikel 11

Logg på nationell nivå

1. Varje medlemsstat skall föra en logg över allt uppgiftsutbyte med SIS II och över den vidare databehandlingen, i syfte att övervaka att databehandlingen sker enligt föreskrifterna, att NS fungerar tillfredsställande samt att uppgifternas integritet och säkerhet kan garanteras.

2. Loggen skall visa dag och tidpunkt för dataöverföringen, vilka uppgifter som användes för sökningen, vilka uppgifter som överfördes och namn på såväl behörig myndighet som på den person som var ansvarig för databehandlingen.

3. Loggen skall på lämpligt sätt skyddas mot obehörig tillgång och skall raderas efter ett år, såvida inte loggen behövs för ett pågående övervakningsförfarande.

4. Medlemsstaternas behöriga myndigheter, särskilt de som är ansvariga för övervakningen av databehandlingen inom SIS II, skall ha tillgång till loggen i syfte att övervaka att databehandlingen sker enligt föreskrifterna, att systemet fungerar tillfredsställande samt att uppgifternas integritet och säkerhet kan garanteras.

Medlemsstaterna skall utan dröjsmål rapportera resultatet av denna övervakning till kommissionen för att det i förekommande fall skall kunna integreras i de rapporter som avses i artikel 34.3.

Kapitel III

Kommissionens ansvar

Artikel 12

Operativ förvaltning

1. Kommissionen skall ansvara för den operativa förvaltningen av SIS II.

2. I den operativa förvaltningen skall ingå alla de uppgifter som behöver utföras för att SIS II skall kunna fungera dygnet runt alla dagar i enlighet med denna förordning, särskilt underhåll och den tekniska utveckling som krävs för att systemet skall kunna fungera friktionsfritt.

Artikel 13

Säkerhet och konfidentialitet

I samband med driften av SIS II skall kommissionen tillämpa artikel 10 med nödvändiga ändringar.

Artikel 14

Logg på central nivå

1. Alla transaktioner med uppgifter inom SIS II skall registreras i en central logg för att säkra att databehandlingen sker enligt föreskrifterna, att systemet fungerar tillfredsställande och att uppgifternas integritet och säkerhet kan garanteras.

2. Loggen skall visa dag och tidpunkt för varje transaktion, vilka uppgifter som hanterades och namn på behörig myndighet.

3. Logguppgifterna skall på lämpligt sätt skyddas mot obehörig tillgång och raderas ett år efter det att den registrering som de är kopplade till har raderats, utom om de behövs för ett pågående övervakningsförfarande.

4. De nationella behöriga myndigheterna, särskilt de som är ansvariga för övervakningen av databehandlingen inom SIS II, skall ha tillgång till loggen i syfte att övervaka att databehandlingen sker enligt föreskrifterna, att systemet fungerar tillfredsställande samt att uppgifternas integritet och säkerhet kan garanteras. .Tillgången skall vara begränsad till de logguppgifter som avser de datatransaktioner som görs av den berörda medlemsstaten.

5. Kommissionen skall endast ha befogenhet att ta del av logguppgifterna i syfte att se till att systemet fungerar ändamålsenligt och att uppgifternas integritet och säkerhet kan garanteras.

6. Europeiska datatillsynsmannen skall endast ha befogenhet att ta del av logguppgifterna för att övervaka att den behandling av personuppgifter som kommissionen gör sker enligt föreskrifterna och att uppgifternas säkerhet garanteras.

Kapitel IV

Registreringar om tredjelandsmedborgare i syfte att neka dessa inresa

Artikel 15

Syfte med och villkor för inläggning av registreringar

1. Medlemsstaterna skall lägga in registreringar för tredjelandsmedborgare i syfte att neka dessa inresa till medlemsstaternas territorium på grundval av ett beslut av de behöriga administrativa eller rättsliga myndigheterna, där det fastställs hur länge inreseförbudet skall gälla, i följande fall:

(a) Om tredjelandsmedborgarens vistelse inom medlemsstaternas territorium kan medföra ett allvarligt hot mot allmän ordning eller säkerhet i någon av medlemsstaterna på grundval av en bedömning av det enskilda fallet, särskilt om

(i) tredjelandsmedborgaren har varit dömd till frihetsstraff på minst ett år efter att ha funnits vara skyldig till något av de brott som anges i artikel 2.2 i rambeslut nr 2002/584/RIF[27] om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna,

(ii) tredjelandsmedborgaren är föremål för en restriktiv åtgärd som skall förhindra inresa till eller transit genom en medlemsstats territorium, som har vidtagits i enlighet med artikel 15 i EU-fördraget.

(b) Om tredjelandsmedborgaren är föremål för ett förbud mot återresa med tillämpning av ett återvändandebeslut eller ett avvisningsbeslut i enlighet med direktiv nr 2005/XX/EG [om återvändande] [28].

2. Medlemsstaterna skall lägga in sådana registreringar som avses i punkt 1 i enlighet med artikel 25.2 i Schengenkonventionen och utan att det påverkar tillämpningen av eventuella bestämmelser som kan vara gynnsammare för tredjelandsmedborgaren i någon av följande rättsakter:

(a) Rådets direktiv 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening[29].

(b) Rådets direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning[30].

(c) Rådets direktiv 2004/81/EG av den 29 april 2004 om uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare som har fallit offer för människohandel eller som har fått hjälp till olaglig invandring och vilka samarbetar med de behöriga myndigheterna[31].

(d) Rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet[32].

(e) Rådets direktiv 2004/114/EG av den 13 december 2004 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för studier, elevutbyte, oavlönad yrkesutbildning eller volontärarbete[33].

(f) Rådets direktiv 2005/XX/EC om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte[34].

3. Om beslutet om att lägga in en registrering fattas av en administrativ myndighet skall tredjelandsmedborgaren ha rätt att få beslutet omprövat av eller att överklaga till en rättslig myndighet.

Artikel 16

Typer av uppgifter

1. Endast följande uppgifter skall ingå i registreringar avseende tredjelandsmedborgare i syfte att neka dessa inresa:

(a) efternamn, förnamn, namn vid födelsen och tidigare använda namn och eventuella alias, eventuellt separat inregistrerade.

(b) Födelsedatum och födelseort.

(c) Kön.

(d) Fotografier.

(e) Fingeravtryck.

(f) Nationalitet.

(g) Särskilda yttre oföränderliga fysiska kännemärken.

(h) Myndighet som har utfärdat registreringen.

(i) Hänvisning till beslutet som har givit upphov till registreringen och som skall vara

- ett rättsligt eller administrativt beslut grundat på ett hot mot allmän ordning eller inre säkerhet, i förekommande fall med uppgift om den dom som utdömts eller den restriktiva åtgärd som har vidtagits enligt artikel 15 i EU-fördraget, eller

- ett beslut om återvändande eller utvisning tillsammans med ett återreseförbud.

(j) Länkar till eventuella andra registreringar inom SIS II.

2. De uppgifter som anges i punkt 1 får enbart användas för att identifiera en person för de ändamål som avses i den här förordningen.

3. De föreskrifter som är nödvändiga för det tekniska genomförandet av registrering och tillgång till de uppgifter som avses i punkt 1 skall utfärdas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 35.3.

Artikel 17

Myndigheter med tillgångsrättigheter till registreringarna

1. Följande myndigheter skall ha rätt att få tillgång till de registreringar som avses i artikel 15.1 i syfte att neka inresa:

(a) Myndigheter med ansvar för personkontroller vid medlemsstaternas yttre gränser.

(b) Myndigheter med ansvar för att utfärda viseringar.

2. Vid en eventuell träff skall den information om tillgångsrättigheter som krävs enligt artikel 5.2 i Schengenkonventionen tillhandahållas genom utbyte av tilläggsinformation. Närmare bestämmelser om detta utbyte skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 35.3 i den här förordningen och införas i Sirenehandboken.

3. Myndigheter med ansvar för att utfärda uppehållstillstånd skall ha tillgångsrättighet till registreringarna för att kunna fatta beslut om beviljande av uppehållstillstånd enligt det förfarande som avses i artikel 25.1 i Schengenkonventionen.

4. Det samråd som krävs i artikel 25 i Schengenkonventionen skall ske genom ett utbyte av tilläggsinformation. Närmare bestämmelser om detta utbyte skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 35.3 i den här förordningen och införas i Sirenehandboken.

Artikel 18

Andra myndigheter med tillgångsrättigheter

1. Myndigheter med ansvar för genomförandet av direktiv 2005/XX/EG skall ha tillgång till de registreringar som läggs in enligt artikel 15.1 b i syfte att identifiera tredjelandsmedborgare som uppehåller sig illegalt inom deras territorium och genomdriva beslut om återvändande, avvisning eller utvisning.

2. Myndigheter med ansvar för genomförandet av förordning nr 343/2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat[35] skall ha tillgång till de de registreringar som läggs in enligt artikel 15.1 b för att kunna ta ställning till om en asylsökande har uppehållit sig illegalt i en annan medlemsstat.

3. Myndigheter med ansvar för genomförandet av direktiv nr 2004/83/EG och direktiv nr 2005/XX/EG[36] [om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för att bevilja eller återkalla flyktingstatus] skall ha tillgång till registreringar som läggs in enligt artikel 15.1 a, för att kunna bedöma om en tredjelandsmedborgare utgör ett hot mot allmän ordning eller inre säkerhet.

Artikel 19

Tillgång till registreringar avseende identitetshandlingar

De myndigheter som anges i artiklarna 17 och 18.1 skall ha tillgång till registreringar av sådana identitetshandlingar som avses i artikel 35.1 d och e i beslut nr 2006/XX, för att kunna kontrollera att en identitetshandling som visas upp av en tredjelandsmedborgare inte är stulen, bortförd eller försvunnen.

Artikel 20

Liggetid för registreringarna

1. Registreringar som läggs in enligt artikel 15.1 skall inte förvaras längre än den period som fastställs i det beslut som det hänvisas till i den bestämmelsen.

2. Registreringar som läggs in om en person som har förvärvat medborgaraskap i en medlemsstat skall raderas så snart som den medlemsstat som har lagt in registreringen har tagit del av informationen om att personen i fråga har förvärvat EU-medborgarskap.

3. Registreringar som läggs in om tredjelandsmedborgare som blir familjemedlemmar till unionsmedborgare eller andra som omfattas av gemenskapslagstiftningen om rätten till fri rörlighet skall raderas så snart som den medlemsstat som har lagt in registreringen har tagit del av informationen om att personen i fråga har förvärvat denna nya ställning.

4. Registreringarna skall ses över för att det skall kontrolleras om de uppfyller kraven i de direktiv som anges i artikel 15.2 när dessa blir tillämpliga på den tredjelandsmedborgare som registreringen gäller.

5. Registreringarna skall raderas automatiskt fem år efter dagen för det beslut som avses i artikel 15.1. De medlemsstater som har lagt in uppgifterna i SIS II får fatta beslut om att behålla registreringarna i systemet, förutsatt att villkoren i artikel 15 är uppfyllda.

6. Medlemsstaterna skall systematiskt underrättas en månad innan registreringarna automatiskt raderas ur systemet.

KAPITEL V

Allmänna regler för databehandling

Artikel 2

Hantering av uppgifter inom SIS II

1. Uppgifter som läggs in i SIS II med tillämpning av denna förordning får endast hanteras för de ändamål och av de behöriga myndigheter som fastställs av medlemsstaterna i enlighet med denna förordning.

2. Tillgång till SIS II-data skall endast vara tillåten inom behörighetsgränserna för den nationella myndigheten och för vederbörligen auktoriserad personal.

3. Varje medlemsstat skall ha en uppdaterad förteckning över de nationella myndigheter som är behöriga att ta del av uppgifter inom SIS II, och denna förteckning skall även lämnas till kommissionen. För varje myndighet skall det i förteckningen anges vilken uppgiftskategori myndigheten har rätt att hantera, för vilket ändamål och vem som skall vara registeransvarig och kommissionen skall överlämna denna information till Europeiska datatillsynsmannen. Kommissionen skall årligen offentliggöra förteckningen i Europeiska unionens officiella tidning .

Artikel 22

Att lägga in ett referensnummer

En medlemsstat som går in i SIS II utan att använda en kopia av uppgifterna i CS-SIS enligt vad som anges i artikel 4.3 får förse registreringar den lägger in med referensnummer, enbart i syfte att söka nationell information som har anknytning till den berörda registreringen.

Endast den medlemsstat som lägger in registreringen skall ha tillgång till referensnumret.

Artikel 23

Kopior av uppgifter inom SIS II

1. Förutom de kopior av uppgifter från CS-SIS som avses i artikel 4.3, får de uppgifter som hanteras inom SIS II endast kopieras av tekniska skäl och om denna kopiering är nödvändig för att de nationella myndigheterna skall kunna ta del av uppgifterna med tillämpning av denna förordning.

2. Medlemsstaterna får inte kopiera uppgifter som har lagts in av en annan medlemsstat till sina egna nationella informationssystem.

3. Punkt 2 påverkar inte medlemsstaternas rätt att i sina nationella informationssystem ha med uppgifter från SIS II i samband med åtgärder som har vidtagits inom deras territorium. Dessa uppgifter får finnas kvar högst tre år i de nationella systemen, förutom om särskilda bestämmelser i nationell lagstiftning tillåter att uppgifterna finns kvar en längre period.

4. Denna artikel påverkar inte medlemsstaternas rätt att i sina nationella system registrera uppgifterna i en viss registrering, som de själva har lagt in i SIS II.

Artikel 24

Kvalitet på uppgifter som hanteras inom SIS II och kompatibilitet mellan registreringar

1. De medlemsstater som lägger in uppgifter i SIS II skall ha ansvar för att dessa uppgifter hanteras lagenligt och särskilt att de är korrekta och aktuella.

2. Endast den medlemsstat som har lagt in en uppgift i SIS II får ändra, göra tillägg till, korrigera eller radera uppgiften.

3. Om en annan medlemsstat än den som har lagt in uppgiften har bevis som styrker att en uppgift är oriktig eller har hanterats på ett lagstridigt sätt i SIS II, skall den informera den medlemsstat som lade in uppgiften genom att så tidigt som möjligt och helst inom tio dagar efter det att den har fått kännedom om bevisen, utbyta tilläggsinformation. Den medlemsstat som lade in uppgifterna skall kontrollera dem och i förekommande fall ändra, göra tillägg till, korrigera eller radera dem. Närmare bestämmelser om detta utbyte av tilläggsinformation skall antas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 35.3 och införas i Sirenehandboken.

4. Om medlemsstaterna inte inom två månader kan enas om korrigeringarna av uppgifterna, kan vilken medlemsstat som helst hänskjuta ärendet till Europeiska datatillsynsmannen, som skall tjänstgöra som medlare.

5. Medlemsstaterna skall utbyta tilläggsinformation för att kunna skilja mellan olika registreringar i SIS II om personer med snarlika kännetecken. Närmare bestämmelser om detta utbyte av tilläggsinformation skall antas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 35.3 och införas i Sirenehandboken.

6. Om en person redan är föremål för en registrering i SIS II, skall en medlemsstat som utfärdar en ny registrering om samma person nå enighet om de uppgifter som läggs in i den nya registreringen med den medlemsstat som lade in den första registreringen. Överenskommelsen skall träffas på grundval av ett utbyte av tilläggsinformation. Närmare bestämmelser om detta utbyte av tilläggsinformation skall antas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 35.3 och införas i Sirenehandboken.Olika registreringar avseende samma person får läggas in i SIS II om de är kompatibla sinsemellan.Reglerna om kompatibilitet och prioriteringar mellan de olika typerna av registreringar skall fastställas enligt det förfarande som anges i artikel 35.3.

7. Uppgifterna i SIS II skall ses över minst en gång om året av den medlemsstat som har lagt in dem. Medlemsstaterna kan besluta om att kontrollerna skall göras oftare.

Artikel 25

Tilläggsinformation i syfte att undvika felidentifiering av personer

1. Om det kan uppstå förväxlingar mellan den person som faktiskt avses med en registrering och en person vars identitet har missbrukats, skall medlemsstaterna lägga in uppgifter om den sistnämnde i registreringen för att undvika de negativa följder som kan uppstå på grund av en felidentifiering.

2. Uppgifter om en person vars identitet har missbrukats skall endast läggas in efter att personen i fråga har lämnat sitt uttryckliga medgivande till detta och får endast användas för följande ändamål:

(a) Att göra det möjligt för den behöriga myndigheten att skilja mellan den person vars identitet har missbrukats och den person som faktiskt avses i registreringen.

(b) Att göra det möjligt för den person vars identitet har missbrukats att styrka sin identitet och fastställa att den har blivit missbrukad.

3. Enbart följande personuppgifter får läggas in och vidarebearbetas i SIS II med tillämpning av denna artikel:

(a) Efternamn och förnamn, eventuellt separat registrering av alias.

(b) Födelsedatum och födelseort.

(c) Kön.

(d) Fotografier.

(e) Fingeravtryck.

(f) Särskilda yttre oföränderliga fysiska kännemärken.

(g) Nationalitet.

(h) Identitetshandlingarnas nummer och datum för utfärdande.

4. Uppgifterna i punkt 3 skall raderas samtidigt som motsvarande registrering eller tidigare om personen i fråga så önskar.

5. Endast de myndigheter som har rätt att gå in i motsvarande registrering har tillgång till de uppgifter som avses i punkt 3 och endast i syfte att undvika felidentifiering.

6. De föreskrifter som är nödvändiga för det tekniska genomförandet av artikel 16.3 skall vara tillämpliga på de uppgifter som anges i punkt 3 i denna artikel.

Artikel 26

Kopplingar mellan registreringar

1. En medlemsstat får skapa en länk mellan olika registreringar som den utfärdar i SIS II i enlighet med sin nationella lagstiftning. En sådan länk skall syfta till att upprätta en förbindelse mellan två eller fler registreringar.

2. Upprättandet av en länk skall inte påverka de särskilda åtgärder som skall vidtas på grundval av de olika sammanlänkade registreringarna eller någon av de sammanlänkade registreringarnas liggetid.

3. Upprättandet av en länk skall inte påverka de tillgångsrättigheter som anges i den här förordningen. Myndigheter utan tillgång till vissa typer av registreringar skall inte ha tillgång till länkarna till dessa registreringstyper.

4. Om en medlemsstat finner att en länk mellan registreringar är oförenlig med dess nationella lagstiftning ellet internationella åtaganden, får den vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det inte går att få tillgång till länken från dess nationella territorium.

5. De föreskrifter som är nödvändiga för det tekniska genomförandet av att upprätta länkar mellan registreringar skall antas i enlighet med artikel 35.3.

Artikel 27

Syfte med och liggetid för tilläggsinformation

1. Medlemsstaterna skall ha kopior av de beslut som anges i artikel 16.1 till stöd för utbytet av tilläggsinformation.

2. Den tilläggsinformation som lämnas av en annan medlemsstat får endast användas för det ändamål de överfördes för. De får endast behållas i nationella register under den tid som den registrering som de hänför sig till finns kvar i SIS II. Medlemsstaterna får behålla informationen under en längre period om detta är nödvändigt för att uppnå det syfte som den överfördes för. Under alla förhållanden skall tilläggsinformationen raderas senast ett år efter det att den registrering som de hänför sig till har raderats från SIS II.

3. Punkt 2 påverkar inte medlemsstaternas rätt att i sina nationella informationssystem lagra uppgifter med anknytning till en viss registrering som har givit upphov till att åtgärder har vidtagits inom deras territorium. Dessa uppgifter får finnas kvar högst tre år i de nationella systemen, förutom om särskilda bestämmelser i nationell lagstiftning tillåter att uppgifterna finns kvar en längre period.

KAPITEL VI

Dataskydd

Artikel 28

Rätt till information

En person vars personuppgifter kommer att behandlas inom SIS II i syfte att neka personen inresa skall ha rätt att ta del av följande information:

(a) Den registeransvariges och dennes eventuella företrädares identitet.

(b) Ändamålen med behandlingen i SIS II.

(c) De tänkbara mottagarna av uppgifterna.

(d) Anledningen till att registreringen har lagts in i SIS II.

(e) Rätten att få tillgång till och att erhålla rättelse av de uppgifter som rör honom eller henne.

Artikel 29

Rätt till tillgång, rättelse och radering

1. Personers rätt att få tillgång till och att få till stånd rättelse eller radering av sina personuppgifter som behandlas i SIS II skall utövas i enlighet med nationell lag i den medlemsstat där denna rätt åberopas.

2. Om den medlemsstat där rätten till tillgång åberopas inte var den som registrerade uppgifterna skall den lämna ut uppgifterna till den berörda personen efter att ha givit den medlemsstat som registrerade uppgifterna tillfälle att uttrycka sin ståndpunkt. Detta skall ske genom ett utbyte av tilläggsinformation. Närmare bestämmelser om detta utbyte av tilläggsinformation skall antas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 35.3 och införas i Sirenehandboken.

3. Personuppgifterna skall lämnas ut till den berörda personen så snart som möjligt och under alla förhållanden inte senare än 60 dagar räknat från den dag då personen ansöker om att få tillgång till uppgifterna.

4. Personen skall snarast möjligt underrättas om vilka åtgärder som vidtas till följd av utövandet av hans eller hennes rätt till rättelse och raderieng och under alla förhållanden inte senare än sex månader räknat från den dag då personen ansöker om att få uppgifterna rättade eller raderade.

Artikel 30

Rättsmedel

Varje individ som befinner sig på någon av medlemsstaternas territorium har rätt att väcka talan eller klagomål inför domstol i den berörda medlemsstaten om hon eller han vägras rätten att ta del av eller att rätta eller radera sina egna personuppgifter eller rätten att få information eller upprättelse om behandlingen av dessa personuppgifter inte sker i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

Artikel 3

Datatillsynsmyndigheter

1. Varje medlemsstat skall begära att de myndigheter som utnämns enligt artikel 28.1 i direktiv nr 95/46/EG skall utöva oberoende tillsyn över behandlingen av personuppgifter inom SIS II inom dess territorium för att säkra att den sker enligt gällande regler, inbegripet utbytet och den vidare behandlingen av tilläggsinformation.

2. Europeiska datatillsynsmannen skall kontrollera att kommissionens behandling av personuppgifter inom SIS II sker i enlighet med den här förordningen.

3. De nationella tillsynsmyndigheterna och Europeiska datatillsynsmannen skall samarbeta aktivt. Europeiska datatillsynsmannen skall för detta ändamål sammankalla ett möte minst en gång om året.

KAPITEL VII

Ansvar och påföljder

Artikel 32

Ansvar

1. Varje medlemsstat skall ansvara för eventuella skador som kan orsakas en enskild individ genom otillåten eller felaktig behandling av uppgifter som har överförts av SIS II eller Sirenemyndigheterna och som hanterats av medlemsstaten i fråga.

2. Om den medlemsstat mot vilken talan har väckts enligt punkt 1 inte är densamma som har registrerat uppgifterna i SIS II, skall den sistnämnda på begäran ersätta de belopp som har betalats ut i ersättning, utom om uppgifterna användes av den berörda medlemsstaten på ett sätt som bryter mot denna förordning.

3. Om en medlemsstats underlåtenhet att uppfylla sina skyldigheter enligt denna förordning orsakar skada på SIS II, skall den medlemsstaten anses ansvarig för skadan, såvida inte och i den mån som kommissionen eller andra medlemsstater som deltar i SIS II har underlåtit att vidta rimliga åtgärder för att förhindra skadan eller för att begränsa dess verkningar.

Artikel 33

Påföljder

Medlemsstaterna skall se till att effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder utdöms i enlighet med nationell lag om hantering av uppgifter inom SIS II eller tilläggsinformation sker på ett sätt som bryter mot denna förordning.

KAPITEL VIII

Slutbestämmelser

Artikel 34

Övervakning, utvärdering och rapporter

1. Kommissionen skall se till att ett system skapas för att följa upp verksamheten inom SIS II i förhållande till mål i form av produktivitet, kostnadseffektivitet och tjänsternas kvalitet.

2. Kommissionen skall ha tillgång till den information om uppgiftstransaktionerna som sker inom SIS II som behövs för tekniskt underhåll, rapportering och statistik.

3. Två år efter det att SIS II tas i drift och vartannat år därefter skall kommissionen inför Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om verksamheten inom SIS II och om det bilaterala och multilaterala utbytet av tilläggsinformation mellan medlemsstater.

4. Fyra år efter det att SIS II tas i drift och vart fjärde år därefter skall kommissionen utarbeta en övergripande utvärdering av SIS II och det bilaterala och multilaterala utbytet av tilläggsinformation mellan medlemsstater. Denna övergripande utvärdering skall innehålla en granskning av uppnådda resultat i relation till målen och en bedömning av huruvida de förutsättningar som ligger till grund för systemet fortfarande är giltiga och om eventuella slutsatser kan dras beträffande den framtida verksamheten. Kommissionen skall överlämna utvärderingsrapporterna till Europaparlamentet och rådet .

5. Medlemsstaterna skall ge kommissionen den information som den behöver för att kunna utarbeta de rapporter som avses i punkterna 3 och 4.

Artikel 35

Kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2. När det hänvisas till denna punkt skall det rådgivande förfarandet i artikel 3 i beslut 1999/468/EG tillämpas, i enlighet med artikel 7.3 i det beslutet.

3. När hänvisning sker till denna punkt skall det föreskrivande förfarandet i artikel 5 i beslut 1999/468/EG tillämpas, varvid bestämmelserna i artikel 7.3 i det beslutet skall iakttas.Den period som föreskrivs i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

4. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 36

Ändring av Schengenkonventionen

1. Föe aspekter som omfattas av EG-fördraget ersätter denna förordning artiklarna 92–119 i Schengenkonventionen, med undantag av artikel 102a i denna.

2. Den ersätter också följande bestämmelser i Schengenregelverket som genomför ovanstående artiklar[37]:

(a) Verkställande kommitténs beslut av den 14 december 1993 om finansiella bestämmelser om anläggnings-och driftskostnader för Schengens informationssystem (C.SIS) (SCH/Com-ex (93) 16).

(b) Verkställande kommitténs beslut av den 7 oktober 1997 om Norges och Islands andel av anläggnings-Och driftskostnaderna för C.SIS (SCH/Com-ex (97) 18).

(c) Verkställande kommitténs beslut av den 7 oktober 1997 om utvecklingen av SIS (SCH/Com-ex (97) 24).

(d) Verkställande kommitténs beslut av den 15 december 1997 om ändring av de finansiella bestämmelserna om C.SIS (SCH/Com-ex (97) 35).

e) Verkställande kommitténs beslut av den 21 april 1998 om C.SIS med 15/18 anslutna stater (SCH/Com-ex (98) 11).

f) Verkställande kommitténs beslut av den 28 april 1999 om kostnader för inrättande av C.SIS (SCH/Com-ex (99) 4).

(g) Verkställande kommitténs beslut av den 28 april 1999 om uppdateringen av Sirene-handboken (SCH/Com-ex (99) 5).

(h) Verkställande kommitténs förklaring av den 18 april 1996 om definition av begreppet utlänning (SCH/Com-ex (96) 5).

(i) Verkställande kommitténs förklaring av den 28 april 1999 om SIS struktur (SCH/Com-ex (99) decl 2 rev.).

3. För aspekter som omfattas av EG-fördraget skall hänvisningar till de artiklar ur Schengenkonventionen som har ersatts och till relevanta bestämmelser i Schengenregelverket som genomför dessa artiklar göras som hänvisningar till denna förordning och läsas enligt jämförelsetabellen i bilagan till förordningen.

Artikel 37

Upphävande

Förordning (EG) nr 378/2004 skall upphöra att gälla.

Artikel 38

Övergångsperiod och finansiering

1. Artiklarna 94, 96, 101.1 och 2 i Schengenkonventionen skall fortsätta att tillämpas på registreringar som läggs in i SIS och som överförs till SIS II eller på registreringar som läggs in direkt i SIS II före den dag som fastställs i enlighet med artikel 39.3 i den här förordningen fram till ett år efter den dagen.Ett år efter den dag som fastställs i enlighet med artikel 39.3 skall dessa registreringar automatiskt raderas från SIS II såvida inte en medlemsstat har utfärdat dem på nytt i enlighet med den här förordningen.

2. De medel som har godkänts i enlighet med artikel 119 i Schengenkonventionen och som återstår den dag som fastställs i enlighet med artikel 39.2, skall återbetalas till medlemsstaterna. De belopp som skall återbetalas skall beräknas på grundval av medlemsstaternas andelar enligt vad som fastställts i verkställande kommitténs beslut av den 14 december 1993 om finansiella bestämmelser om anläggnings-och driftskostnader för Schengens informationssystem.

Artikel 39

Ikraftträdande och tillämpning

1. Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .Den skall gälla från och med ett datum som skall fastställas av kommissionen i enlighet med punkterna 2 och 3.

2. Från vilka datum artiklarna 1–14 och 21–38 med undantag av artiklarna 22, 25 och 26 skall börja tillämpas skall fastställas efter det att

(a) de nödvändiga genomförandeåtgärderna har antagits,

(b) kommissionen har gjort alla tekniska förberedelser som behövs för att SIS II skall kunna anslutas till medlemsstaterna, och

(c) alla medlemsstater till kommissionen har anmält att de har vidtagit de tekniska åtgärder och antagit den lagstiftning som behövs för att uppgifter inom SIS II skall kunna behandlas och utbyte av tilläggsinformation skall kunna ske i enlighet med ovannämnda artiklar.

Kommissionen skall offentliggöra vilka datum som skall gälla i Europeiska unionens officiella tidning.

3. Från vilka datum artiklarna 15–20, 22, 25 och 26 skall tillämpas skall fastställas efter det att

(a) de nödvändiga genomförandeåtgärderna har antagits, och

(b) alla medlemsstater till kommissionen har anmält att de har vidtagit de tekniska åtgärder och antagit den lagstiftning som behövs för att uppgifter inom SIS II skall kunna behandlas och utbyte av tilläggsinformation skall kunna ske i enlighet med ovannämnda artiklar.

Kommissionen skall offentliggöra vilka datum som skall gälla i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA

Jämförelsetabell

Artiklar i Schengenkonventionen[38] | Artiklar i förordningen |

Artikel 92 | Artikel 1.1 Artikel 2.1 Art. 4.1-3 |

Artikel 92.2 | Artikel 4.1-3, Artikel 5.2-3 Artikel 6, Artikel 9 |

Artikel 92.3 | Art. 4.1-3, Artikel 5.1, Artikel 12 |

Artikel 92.4 | Artikel 3.1, Artikel 7.2-3 Artikel 8 |

Artikel 93 | Artikel 1.2 |

Artikel 94.1 | Artikel 21.1 |

Artikel 94.2 | Artikel 15.1 |

Artikel 94.3 | Artikel 16.1, Artikel 25.3 |

Artikel 94.4 |

Artikel 95.1 |

Artikel 95.2 |

Artikel 95.3 |

Artikel 95.4 |

Artikel 95.5 |

Artikel 95.6 |

Artikel 96.1 | Artikel 15.1 |

Artikel 96.2 | Artikel 15.1 |

Artikel 96.3 | Artikel 15.1 |

Artikel 97 |

Artikel 98.1 |

Artikel 98.2 |

Artikel 99.1 |

Artikel 99.2 |

Artikel 99.3 |

Artikel 99.4 |

Artikel 99.5 |

Artikel 99.6 |

Artikel 100.1 |

Artikel 100.2 |

Artikel 100.3 |

Artikel 101.1 | Artikel 17.1 |

Artikel 101.2 | Artikel 17.1 och 17.3, Artikel 18, Artikel 19 |

Artikel 101.3 | Artikel 21.2 |

Artikel 101.4 | Artikel 21.3 |

Artikel 101A.1 |

Artikel 101A.2 |

Artikel 101A.3 |

Artikel 101A.4 |

Artikel 101A.5 |

Artikel 101A.6 |

Artikel 101B.1 |

Artikel 101B.2 |

Artikel 101B.3 |

Artikel 101B.4 |

Artikel 101B.5 |

Artikel 101B.6 |

Artikel 101B.7 |

Artikel 101B.8 |

Artikel 102.1 | Artikel 21.1 |

Artikel 102.2 | Artikel 23.1–2 |

Artikel 102.3 |

Artikel 102.4 | Artikel 17.1 och 17.3, Artikel 18, Artikel 19 |

Artikel 102.5 | Artikel 32.1 |

Artikel 103 | Artikel 11 |

Artikel 104.1 |

Artikel 104.2 |

Artikel 104.3 |

Artikel 105 | Artikel 24.1 |

Artikel 106.1 | Artikel 24.2 |

Artikel 106.2 | Artikel 24.3 |

Artikel 106.3 | Artikel 24.4 |

Artikel 107 | Artikel 24.6 |

Artikel 108.1 | Artikel 7.1 |

Artikel 108.2 |

Artikel 108.3 | Artikel 6, Artikel 7.1, Artikel 9.1 |

Artikel 108.4 | Artikel 7.3 |

Artikel 109.1 | Artikel 28, Artikel 29.1-3 |

Artikel 109.2 |

Artikel 110 | Artikel 29.1 och 29.4, Artikel 31.1 |

Artikel 111.1 | Artikel 30 |

Artikel 111.2 |

Artikel 112.1 | Artikel 20.1–5, Artikel 24.7 |

Artikel 112.2 | Artikel 24.7 |

Artikel 112.3 | Artikel 20.6 |

Artikel 112.4 | Artikel 20.5 |

Artikel 112A.1 | Artikel 27.2 |

Artikel 112A.2 | Artikel 27.3 |

Artikel 113.1 |

Artikel 113.2 | Artikel 14.3–6 |

Artikel 113A.1 | Artikel 27.2 |

Artikel 113A.2 | Artikel 27.3 |

Artikel 114.1 | Artikel 31.1 |

Artikel 114.2 | Artikel 31 |

Artikel 115.1 | Artikel 31.2 |

Artikel 115.2 |

Artikel 115.3 |

Artikel 115.4 |

Artikel 116.1 | Artikel 32.1 |

Artikel 116.2 | Artikel 32.2 |

Artikel 117.1 |

Artikel 117.2 |

Artikel 118.1 | Artikel 10.1 |

Artikel 118.2 | Artikel 10.1 |

Artikel 118.3 | Artikel 10.3 |

Artikel 118.4 | Artikel 13 |

Artikel 119.1 | Artikel 5.1, Artikel 38.2 |

Artikel 119.2 | Artikel 5.2–3 |

FINANCIAL STATEMENT

Policy area(s): JLS Activit(y/ies): Strategy, policy and coordination. |

TITLE OF ACTION: FUNCTIONING OF THE SIS II |

1. BUDGET LINE(S) + HEADING(S)

18 08 02 Schengen Information System, second generation (SIS II)

2. OVERALL FIGURES

2.1 Total allocation for action (Part B):

132 Million € for commitments until 2013

2.2 Period of application:

- From 2007 to 2013 (for this statement)

- Undetermined duration, after 2013.

2.3 Overall multi-annual estimate of expenditure:

a) Schedule of commitment appropriations/payment appropriations (financial intervention) (cfr. point 6.1.1)

€ Million ( to 3 decimal places)

2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 and subsequent years | Total |

Commitments | 11,000 | 13,000 | 21,000 | 33,000 | 18,000 | 36,000 | 132,000 |

Payments | 5,500 | 12,000 | 17,000 | 27,000 | 25,500 | 45,000 | 132,000 |

It is estimated that fifty percent of the payments will be made in the year of commitment, the rest the following year.

b) Technical and Administrative assistance and support expenditure (cf. point 6.1.2)

CE | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 |

CP | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 |

Sub-total a+b |

CE | 11,000 | 13,000 | 21,000 | 33,000 | 18,000 | 36,000 | 132,000 |

CP | 5,500 | 12,000 | 17,000 | 27,000 | 25,500 | 45,000 | 132,000 |

c) Overall financial impact of human resource and other administrative expenditure (cf. points 7.2 and 7.3)

CE | 14,401 | 16,401 | 24,401 | 36,401 | 21,401 | 42,802 | 155,807 |

CP | 8,901 | 15,401 | 20,401 | 30,401 | 28,901 | 51,802 | 155,807 |

2.4 Compatibility with financial programming and financial perspectives

( Proposal is compatible with existing financial programming.

The amounts indicated for the period 2007-2013 are subject to the adoption of the new financial perspectives.

2.5 Financial impact on revenue

( Proposal has financial impact – the effect on revenue is as follows:

The present proposal builds upon the Schengen acquis, as defined in Annex A of the Agreement signed on 18 May 1999 between the Council and the Republic of Iceland and the Kingdom of Norway concerning the association of both these States with the implementation, application and development of the Schengen acquis[39]. Article 12(1) last paragraph lays down: “In cases where operational costs are attributed to the general budget of the European Community, Iceland and Norway shall share in these costs by contributing to the said budget an annual sum in accordance with the percentage of the gross national product of their countries in relation with the gross national product of all participating States”[40].

Contribution from Iceland/Norway: 2.128% (2002 figures)

€ Million (to one decimal place)

Prior to action | Situation following action |

Non compuls. | Diff | NO | NO | NO | N° 3 |

4. LEGAL BASIS

This statement accompanies two legislative proposals:

-a Regulation of the European Parliament and the Council on the establishment, operation and use of the Second Generation Schengen Information System (SIS II) based on Articles 62 (2) (a) and 66 of the EC Treaty and

-a Council Decision on the establishment, operation and use of the Second Generation Schengen Information System (SIS II) based on Articles 30 (1) (a) and (b), Article 31 (1) (a) and (b) and Article 34 (2) (c) of the EU Treaty.

5. DESCRIPTION AND GROUNDS

5.1 Need for Community intervention

5.1.1 Objectives pursued

The SIS II will be a common information system allowing the competent authorities in the Member States to cooperate, by exchanging information for the implementation of various policies required, in order to establish an area without internal frontiers. It will replace the current SIS, which does not have the capacity to service more than 18 participating States. It is at present operational for 13 Member States and 2 other States (Iceland and Norway).

The Council therefore adopted a Regulation (EC) No 2424/2001 and Decision No 2001/886/JHA of 6 December 2001[41] on the development of the SIS II and entrusted this task to the Commission. These instruments also allowed the expenditure involved in the development phase (2002-2006) of the SIS II to be charged to the budget of the European Union. The present proposal aims to ensure the continuity of this Community support during the operational phase and provide findings for the development of new functionalities.

The target date for the SIS II to be operational, as required by the Council, is set for the beginning of 2007. The Commission will need adequate facilities and sufficient resources to manage the SIS II for the start of operations.

The estimates indicated in the Communication on the development of the Schengen Information System II and possible synergies with a future Visa Information System (VIS) of December 2003 [42] covered the development of the system for the period 2004-2006, whilst the present financial statement covers the expenditure necessary for operating the SIS II.

The objective is to ensure daily maintenance of the IT system by acquiring the necessary resources to verify the system’s activity, carry out maintenance interventions, and react in case of difficulties appearing during the operational management procedures. SIS II management needs resources both technical (IT infrastructure and networks, technical and office space) and human (people in charge of administrative and technical management of the IT system).

The objective is also to manage future evolutions of the system, including the integration of new functionalities such as the development of a biometrics search engine.

5.1.2 Measures taken in connection with ex ante evaluation

A feasibility study on the SIS II was carried out between September 2002 and July 2003.

The results of this feasibility study were endorsed by the Council in June 2003 and presented by the Commission in the aforementioned Communication on the SIS II.

The chosen architecture (a central database and national interfaces which store no data) requires a high availability and robustness, to be achieved through specific measures, such as doubled hardware and software, as well as data replication. The high availability of the SIS II, including the possibility for Member States to query the central SIS II database, allows those Member States, which are ready to do so, to discard their copy of data contained in the CS-SIS database. The added value of such a feature is that the annual costs for the management and maintenance of the national database will be reduced for those Member States concerned.

Apart from the feasibility study, the Commission examined the level of financial and human resources which the French Ministry of the Interior devotes to the operational management of the current SIS to which the Member States directly contribute, in accordance with Article 119 of the Schengen Convention[43]. The budget of the European Union must cover some additional items such as premises and infrastructure for hosting the systems, the cost covered at this moment by France, and which do not impact on the total amount of the operating costs of the current SIS.

5.1.3 Measures taken following ex post evaluation

Not applicable

5.2 Action envisaged and budget intervention arrangements

The planned financial resources must cover the expenses for the hosting of the information system and for the necessary resources for its daily management and of its possible technical evolution. This is in line with the Council conclusions of 29 April 2004, which foresee two sites for the development of the SIS II. The financial resources must also cover the expenses related to the network which will link the Member States to the central domain.

SIS II Management (see specific line in section 6.1.1 table):

The estimates of the expenses to be borne by the budget of the European Union for the SIS II management include:

- Costs related to the office space occupied by people and computers (server rooms, offices, meeting rooms); these costs represent a significant part of the SIS II management budget for 2007 and increase slowly consistent with usual rates (maximum 4% yearly grow).

- Hardware costs:

- For 2007, a provision has been made for a specific investment intended to acquire network devices enabling 29 users (Member States and potential European bodies) to be directly connected to the European network. This represents 52% of the SIS II management budget for 2007. For 2008, the envisaged provision covers only the linking-up of future new Members States (1 to 2 additional MS as from 2008) and so will not be very significant (only 4% in 2008). This provision covers the acquiring of the equipment. As far as the rental expenses are concerned, see the section related to “ Network: direct access point rental ” hereunder. As from 2010, the envisaged provisions cover the partial upgrade and renewal of the system in order to adapt the system’s capacity to the demand (new requests for access to the central system) while allowing its progressive replacement. These costs represent 47% of the 2010 SIS II management budget.

- The future maintenance contract for the IT system will start in 2010. In the first 3 years, the system will remain under the terms of the guarantee, therefore, no budget is planned for the period 2007-2009. As from 2010, the system maintenance will be covered by a specific contract, the budget is estimated at a maximum of 35% of the SIS II management budget for 2010. This amount is based on the value of the offer that was selected for the implementation of SIS II.

- Stationery, furniture and various work equipment, documentation, costs related to public relations and training activities: These costs represent 15.5 % of the SIS II management budget for 2007.

Network: direct access point rental (see specific line in section 6.1.1 table):

The estimates of the expenses borne by the budget of the European Union also include the costs for the rental of devices allowing Member States to connect their National system directly to the European network. At this stage, the contract for the future network infrastructure is not yet signed and, therefore, the estimates are based on the current contract for TESTA II.

The 2007 financial figures cover the estimated rental cost for 29 direct s-TESTA lines, the link between the two sites and their relevant equipment. These costs are re-evaluated every year in order to cover 36 direct access points by 2013.

The communications infrastructure (lease of access points, lines, etc...) represents an important expenditure. This is due to the very high sensitivity and necessary high availability of the SIS II. The users have thus requested a dedicated line from the common domain (TESTA) to their national SIS II access points, significantly increasing the communication costs. This same communication infrastructure will be used for the bilateral or multilateral transmission of supplementary information between the SIRENE authorities.

However, the provisional costs of the network are comparable to the prices available in the current SIS. The global amount (6 Mio) might appear higher than that of the SISNET, but this is mainly due to the doubling of the number of access points. From 15 access points in the first generation Schengen Information System, the SIS II will provide for 29 access points.

External support for the assistance of the maintenance of IT management systems (see specific line in section 6.1.1 table):

The estimates of the expenses borne by the budget of the European Union also foresee the costs for consultancy and technical assistance. The figure given will cover:

- consultancy on specific topics that require particular attention through feasibility studies or ad-hoc expertise,

- IT technical assistance in various fields such as new technology, biometrics, system & network management.

Development and operation of a search engine based on a biometric identifier (see specific line in section 6.1.1 table):

Contrary to the current SIS, the new system should be flexible enough to cope with changing requirements. The Council Conclusions of 14 June 2004 on the SIS II mentioned the possible implementation of a central biometric search engine, for the purpose of identification of persons and this will represent a significant improvement for the system and a separate expenditure heading has, therefore, been included in the financial statement. The development of such a biometric search engine will require a new public procurement procedure and, given the currently very dynamic biometric market, the estimates regarding costs can only be very approximate. In any case, the implementation will be very progressive, since the Member States will need a considerable time for rolling out within the country and, at the external borders, the necessary infrastructure for entering and searching biometric data in the SIS II.

The price estimates in this financial statement are based on a gradual increase of capacity, with annual investments of the capacity needed for the next year, and taking into account the constant drop in prices. The figures presented hereunder are based on the available estimates, in particular the number of searches on wanted persons. It is envisaged that a gradual introduction of biometric searches will result in up to 30% of the total searches in 3 years’ time being carried out on the basis of biometric data. This number of total searches is estimated to grow from 65 Mio to 95 Mio over the period 2008-2010, provided that Members States progressively increase their use of the central system.

External human resources (see specific line in section 6.1.1 table):

The total of 21 security agents must be seen in terms of up to 7 persons on site, 24 hours a day, 7 days a week (3 teams of seven). The same reasoning applies for the 21 data input operators. Currently, 3 teams of 7 data input operators are available on the C.SIS site, 24 hours a day, 7 days a week.

5.3 Methods of implementation

The system shall be maintained by the Commission, which shall be responsible for operating the Central database and the communication infrastructure between the Central database and the National Interfaces. External evaluation and consultancy will have to be provided by contractors who will also assist the Commission in carrying out specific studies where necessary.

The Commission will be assisted by the Committees laid down in the Regulation and Decision on the establishment, operation and use of the SIS II and that will replace the Committees established by Regulation (EC) No 2424/2001 and Decision (EC) No 886/2001 on the development of the SIS II.

In the context of the new financial perspectives, the scope for entrusting tasks related to the management of large-scale IT systems (EURODAC, SIS II, VIS) to the external borders agency will be explored at a later stage.

6. FINANCIAL IMPACT

6.1. Total financial impact on Part B-(over the entire programming period).

For certain items, the table below provides estimates prepared on the basis of a projection of the costs related to the operation of the current system. For the post-2007 years, an inflation rate was applied when necessary. For every part the amounts are rounded to the unit above.

6.1.1 Financial Participation

Commitments in € million (to three decimal places)

Number of permanent posts | Number of temporary posts |

Officials or temporary staff | A B C | 8 14 1 | 8 14 1 | 2 managers, 1 intermediate manager , 2 operating managers, 3 desk officers 8 operating engineers, 3 test engineers, 1 assistant and 2 secretaries 1 support |

Other human resources |

Total | 23 | 23 |

7.2 Overall financial impact of human resources

Type of human resources | Amount K € | Method of calculation* (K€) |

Officials Temporary staff | 2484 | 2007 |

Personnel for operational tasks | 1836 |

1 | Manager (1 current) [A] | 108 |

1 | Intermediate manager between manager and staff (1 current) [A] | 108 |

2 | Operating managers (2 current) [A] | 216 |

8 | Operating engineers (6 current + 2 new) [B] | 864 |

3 | Test engineers (3 current) [B] | 324 |

2 | Secretaries (2 current) [B] | 216 |

Personnel for strategic management tasks | 648 |

1 | Manager (A) | 108 |

1 | Assistant (B) | 108 |

3 | Desk officers (A) | 324 |

1 | Support (C) | 108 |

TOTAL | 2484 |

Other human resources (please indicate the budget line) |

Total | 2484 |

The amounts are total expenditure for twelve months.

7.3 Other administrative expenditure deriving from the action

Budget line (number and heading) | Amount € | Method of calculation |

Overall allocation (Title A7) 18 01 02 11 01 – Missions 18 01 02 11 – Meetings 18 01 02 11 – Compulsory committees 18 01 02 11 – Non-compulsory committees 18 01 02 11 – Conferences 18 01 02 11 04 – Studies and consultations Other expenditure (specify) | 66.000 300.000 15.000 36.000 500.000 | 30*1.000+12*3.000 10 * 30.000 2*7500 1*36.000 500.000 | Steering Committee |

Information systems (A-5001/A-4300) |

Other expenditure-Part A (specify) |

Total | 917.000 |

The amounts are total expenditure for twelve months.

I. Annual total (7.2 + 7.3) II. Duration of action III. Total cost of action (I x II) | 3.401.000 € 7 years 23.807.000 € |

8. FOLLOW-UP AND EVALUATION

8.1 Follow-up arrangements

Regarding the performance of the system, the Commission will ensure that systems are in place to monitor the functioning of the SIS II against objectives, in terms of output, cost-effectiveness and quality of service. For this purpose, the Commission will produce statistics on the use of the SIS II.

The Commission will also systematically involve the users via the SIS II Committee or specific working groups for assessing the performance of the system and taking appropriate action in cooperation with selected contractors.

8.2 Arrangements and schedule for the planned evaluation

Two years after the SIS II starts operations and every two years thereafter, the European Commission will submit a report to the European Parliament and the Council on the technical functioning of the SIS II and on the bilateral and multilateral exchange of supplementary information between Member States.

Four years after the SIS II starts operations and every four years thereafter, the Commission will produce an overall evaluation of the SIS II and the bilateral and multilateral exchange of supplementary information between Member States. This overall evaluation shall include the examination of results achieved against objectives and assess the continuing validity of the underlying rationale and any implications of future operations. The Commission shall transmit the reports on the evaluations to the European Parliament and the Council.

9. ANTI-FRAUD MEASURES

The Commission procedures for the award of contracts will be applied, ensuring compliance with Community law on public contracts.

[1] Rådets förordning (EG) nr 2424/2001 och rådets beslut 2001/886/RIF om utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II).

[2] Artiklarna 92 – 119 i Schengenkonventionen (EGT L 239, 22.9.2000, s. 19) med beaktande även av de ändringar som infördes i konventionen till följd av antagandet av förordning EG nr 871/2004 om införandet av ett antal nya funktioner för Schengens informationssystem bland annat i kampen mot terrorism, EUT L 162, 30.4.2004, s. 29.

[3] Rådets slutsatser om SIS II av den 5–6 juni 2003, 29 april 2004 och 14 juni 2004 och Europaparlamentets yttranden och resolutioner T4-0082/1997[4]8ABLPWXghijvwŸ [5] + , 4 5 A B M N rsŸ z

{

|

}

Ø

Ù

rsƒ„-./0rs-ùõñæßÛõñÛñõÛõÐÈñõñõñõÐÈßõùõùõùõ½µùõùõù¨¢›ùõùõ½µù¨¢›ùŽùõjhäsihus 0JmU[pic]

häsihÝyÀhÝyÀ0JmjhäsihÝyÀ0JmU[pic]hÝyÀ5?<*[pic]\?häsihus 5?<*, T5-0610/2002, T5-0611/2002,T5-0391/2003, T5-0392/2003 och T5-0509/2003.

[6] EUT L 64, 2.3.2004, s. 5.

[7] EGT L 176, 10.7.1999, s. 17.

[8] EUT L 131, 1.6.2000, s. 43.

[9] EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.

[10] Rådets dokument 13054/04.

[11] EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.

[12] EUT L 370, 17.12.2004, s. 78.

[13] EGT L 328, 13.12.2001, s. 1.

[14] EUT C […], […], s. […].

[15] EUT C […], […], s. […].

[16] EGT L 239, 22.9.2000, s. 19. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 871/2004(EUT L 162, 30.4.2004, s. 29).

[17] EGT L 328, 13.12.2001, s. 4.

[18] EGT L 328, 13.12.2001, s. 1.

[19] EUT C […], […], s. […].

[20] EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

[21] EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

[22] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[23] EUT L 131, 1.6.2000, s. 43.

[24] EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.

[25] EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.

[26] EUT L 370, 17.12.2004, s. 78.

[27] EUT L 158, 30.4.2004, s. 77.

[28] Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

[29] OJ L190, 18.7.2002, p.1.

[30] EUT C […], […], s. […].

[31] EUT L 251, 3.10.2003, s. 12.

[32] EUT L 16, 23.1.2004, s. 44.

[33] EUT L 261, 6.8.2004, s. 19.

[34] EUT L 304, 30.9.2004, s. 12.

[35] EUT L 375, 23.12.2004, s. 12.

[36] EUT C […], […], s. […].

[37] EUT L 50, 25.2.2003, s. 78.

[38] EUT C […], […], s. […].

[39] EGT L 239, 22.9.2000, s. 439.

[40] Artiklar och punkter i kursiv still har lagts till eller ändrats genom rådets förordning (EG) nr 871/2004 och rådets beslut 2005/211/JHA om införande av ett antal nya funktioner för Schengens informationssystem, i synnerhet i kampen mot terrorism.

[41] OJ L 176, 10.7.1999, p. 36.

[42] Switzerland as a country to be associated with the implementation, application and development of the Schengen acquis will also contribute to the EU Budget.

[43] OJ L 328, 13.12.2001, p. 1.

[44] COM (2003) 711

[45] In particular the Management report for 2003 on C.SIS installation and operation Council Doc. No 10613 SIRIS 73/COMIX 402, 07.07.2004

[46] Computer maintenance on 2 sites, upkeep and operating costs of premises (offices, meeting room and computer room), furniture, equipment and supplies, documentation, public relations, training.