52004PC0400

Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel 11 i sjätte direktivet 77/388/EEG om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. Enligt artikel 27 i rådets sjätte direktiv av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund [1] får rådet enhälligt på kommissionens förslag bemyndiga en medlemsstat att införa särskilda åtgärder som avviker från bestämmelserna i det direktivet för att förenkla skatteuttaget eller för att förhindra vissa typer av skatteflykt eller skatteundandragande.

[1] EGT L 145, 13.6.1977, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/15/EG (EUT L 52, 21.2.2004, s. 61).

2. Genom en skrivelse till kommissionen som registrerades vid kommissionens generalsekretariat den 13 februari 2004 har Förenade kungarikets regering begärt ett bemyndigande för att införa en åtgärd som avviker från artikel 11 A 1 a i direktiv 77/388/EEG. Kommissionen har underrättat övriga medlemsstater om Förenade kungarikets begäran genom en skrivelse av den 15 mars 2004.

3. Den aktuella begäran inkom till kommissionen innan ändringarna i artikel 27 enligt rådets direktiv 2004/7/EG hade trätt i kraft. Eftersom det inte finns några övergångsregler skall begäran emellertid behandlas enligt de nu gällande reglerna i stället för enligt de tidigare reglerna.

4. Enligt artikel 11 A 1 a i direktiv 77/388/EEG skall beskattningsunderlaget för tillhandahållande vara "[a]llt som utgör det vederlag som leverantören har erhållit eller kommer att erhålla från kunden...". Denna bestämmelse är vanligtvis tillräcklig i fall där tillhandahållandet har ett klart affärsmässigt syfte och där det inte finns någon förbindelse mellan leverantören och kunden som skulle kunna påverka tillhandahållandets värde. När parterna i transaktionen är inbördes förbundna förekommer det emellertid att tillhandahållanden sker under marknadsvärdet. Förenade kungariket har redan beviljats en avvikelse från artikel 11 för undervärderade leveranser av varor eller undervärderat tillhandahållande av tjänster till inbördes förbundna parter där skattebortfall är sannolikt på grund av att mottagaren är helt eller delvis skattebefriad. [2] Avvikelsen ger myndigheterna rätt att ta ut skatt på det fulla marknadsvärdet av en sådan leverans. Även om den ordning som den här begäran om avvikelse avser liknar de som redan omfattas av den gällande avvikelsen är grunden för den ursprungliga avvikelsen inte tillräcklig för att täcka en sådan ordning.

[2] EGT L 132, 21.5.1987, s. 22.

5. Förenade kungariket har nu begärt en ny och mera riktad avvikelse för att komma till rätta med skatteundandragande vid leveranser mellan arbetsgivare och anställda i bilhandelsbranschen. Enligt gällande gemenskapslagstiftning (artikel 6.2 i direktiv 77/388/EEG) skall användning av varor som ingår i en rörelses tillgångar för personalens privata bruk behandlas som tillhandahållande av tjänster mot vederlag om skatten på dessa varor är avdragsgill. Värderingen av detta tillhandahållande regleras i artikel 11 A 1 c där det anges att den skattskyldige skall betala skatt för hela kostnaden för att tillhandhålla tjänsten. I de fall som har förekommit i Förenade kungariket har denna lagstiftning kringgåtts genom att arbetsgivaren har tagit betalt. Detta medför att värdet på tillhandahållandet omfattas av artikel 11 A 1 a. Skatt tas därför endast ut på det belopp som den anställde faktiskt betalar och som är fastställt till en nivå som uppenbart är beroende av anställningsförhållandet.

6. Det missbruk som har konstaterats i Förenade kungariket är för närvarande begränsat till bilbranschen. Företag har rätt att få tillbaka skatten på bilar som ingår i en biltillverkares eller bilhandlares varulager. Det vanligaste exemplet är demonstrationsbilar. De anställda har ofta tillgång till demonstrationsbilarna efter arbetstid. Om demonstrationsbilarna ställdes till förfogande utan någon kostnad skulle tillhandahållandet enligt gällande regler beskattas på grundval av den skattskyldiges hela kostnad för att tillhandahålla bilarna, eftersom skatten har dragits av. I och med att den anställde betalar för att använda bilen sätts emellertid denna värderingsbestämmelse ur spel och den normala regeln i artikel 11 A 1 a är tillämplig. Mervärdesskatt beräknas därför på grundval av det belopp som faktiskt har betalats. Eftersom den anställde och arbetsgivaren är inbördes förbundna kan kostnaden för bilen fastställas till en onaturligt låg nivå. Därmed kan arbetsgivaren ge den anställde en betydande förmån.

7. Detta skatteundandragande är utbrett i Förenade kungariket. Med hänsyn till att motorfordon har högt värde och den mängd som har ställts till de anställdas förfogande har Förenade kungarikets regering bedömt att det, utöver de belopp som den redan går miste om, skulle kunna bli en betydande skatteförlust om ordningen används i större omfattning. Förenade kungariket har begärt en avvikelse som direkt tar sikte på ordningen i stället för en mer generell avvikelse, eftersom det anser att missbruket är begränsat till en viss bransch. En riktad avvikelse innebär också att de förebyggande åtgärderna står i proportion till det problem som skall avhjälpas.

8. Ordningen är begränsad till bilhandeln, eftersom mervärdesskatt i regel inte återbetalas på bilar som köps av företag i Förenade kungariket om bilarna används privat. Detta utgör en ersättning för att beskatta privat användning och åtgärdar problemet med att beräkna skatt på privatpersoners användning av bilarna. Ett undantag är företag i bilhandeln som håller bilar i varulager och kan återfå skatten. Privat användning av dessa bilar bör därför beskattas.

9. Mot bakgrund av detta anser kommissionen att den avvikande åtgärd som Förenade kungarikets regering begär skall beviljas.

Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel 11 i sjätte direktivet 77/388/EEG om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund [3], särskilt artikel 27 i detta,

[3] EGT L 145, 13.6.1977, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/15/EG (EUT L 52, 21.2.2004, s. 61).

med beaktande av kommissionens förslag [4],

[4] EUT [...] C [...], s. [...].

och av följande skäl:

(1) Genom en skrivelse som registrerades vid kommissionens generalsekretariat den 13 februari 2004 har Förenade kungarikets regering begärt ett bemyndigande för att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel 11 A 1 a i direktiv 77/388/EEG.

(2) Syftet med avvikelsen är att förhindra undandragande av mervärdesskatt genom att tillhandahållanden undervärderas. Den är särskilt avsedd att förhindra att artikel 6.2 i direktiv 77/388/EEG kringgås genom att anställda i bilhandeln får använda bilar för en symbolisk kostnad. Eftersom kostnaden till synes är ersättning för tillhandahållandet tas mervärdesskatt i enlighet med artikel 11 A 1 a i direktiv 77/388/EEG ut på det belopp som den anställde faktiskt betalar. På grund av anställningsförhållandet mellan de två parterna är emellertid det belopp som den anställde faktiskt betalar onaturligt lågt, vilket resulterar i betydligt lägre mervärdesskatteintäkter.

(3) Förenade kungariket har redan beviljats en avvikelse från artikel 11 [5] för att komma till rätta med problemet med undervärderade leveranser mellan inbördes förbundna personer där mottagaren av leveransen är helt eller delvis skattebefriad. Eftersom anställda inte omfattades av definitionen av "inbördes förbundna" när avvikelsen beviljades och en anställd inte är att betrakta som en beskattningsbar person som är helt eller delvis skattebefriad behövs en ny och mera specifik avvikelse.

[5] EGT L 132, 21.5.1987, s. 22.

(4) Den särskilda åtgärden bör endast gälla fall där myndigheten kan fastställa att beskattningsunderlaget enligt artikel 11 A 1 a har påverkats av anställnings-förhållandet mellan de berörda parterna. Detta konstaterande får inte grundas på antaganden utan måste i varje enskilt fall vara baserat på klara fakta.

(5) Med hänsyn tagen till avvikelsens begränsade omfattning står den särskilda åtgärden i proportion till syftet.

(6) Avvikelsen har inte någon negativ inverkan på den del av gemenskapens egna medel som härrör från mervärdesskatt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel 1

Förenade kungariket bemyndigas att till och med den 31 december 2008 genom avvikelse från artikel 11 A 1 a i direktiv 77/388/EEG behandla det fulla marknadsvärdet på tillhandahållande av tjänster som består i användning av bilar som beskattningsunderlag när den som tillhandahåller tjänsten och mottagaren är inbördes förbundna i bilhandeln.

Artikel 2

Artikel 1 skall endast tillämpas om följande villkor är uppfyllda:

a) Den som tillhandahåller tjänsten har rätt att helt eller delvis dra av mervärdesskatten på bilen.

b) Mottagaren är inte en fullt beskattningsbar person och är bunden till den som tillhandahåller tjänsten genom ett anställlningsförhållande som preciseras i nationell lagstiftning.

c) Det är rimligt att av omständigheterna i fallet dra slutsatsen att anställningsförhållandet enligt b har påverkat det beskattningsunderlag som fastställs i enlighet med artikel 11 A 1 a i direktiv 77/388/EEG.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

Utfärdat i Bryssel [...]

På rådets vägnar

Ordförande