7.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 302/8

1.1

Såväl innan som efter det att Lissabonmålen fastställdes av Europeiska rådet har EU brottats med a) allvarliga problem med konkurrenskraften och moderniseringen av de europeiska företagen, framför allt de små och medelstora företagen (SMF), b) allvarliga problem med en dåligt fungerande och överdrivet byråkratisk förvaltning från myndigheternas sida när det gäller att främja företagsamheten, c) bristande samordning mellan småföretagens organisationer, myndigheterna och kommissionen i arbetet med att främja företagsamheten, d) brist på samordning av politiken för småföretagen i olika länder, e) brist på nödvändiga långsiktiga strategier för småföretagen i medlemsstaterna, f) svåra problem med finansiering av stödet till företagen (särskilt småföretagen) från bankernas sida och från riskkapitalfonder, g) höga finansiella kostnader för lån på grund av företagens ringa storlek och höga risknivå samt h) avsaknaden av en permanent småföretagspolitik.

1.2

Även om den inre marknaden har fullbordats om man ser till lagstiftning och andra bestämmelser, inser EU att småföretagen inte alls har tagit till sig det gällande systemet och dess potentiella fördelar. De möjligheter som finns utnyttjas inte.

1.3

EU tar upp kampen mot den internationella konkurrensen och gör ett försök att värja sig mot det starka ekonomiska och politiska inflytandet från USA (1), som har uppnått utmärkta resultat med avseende på konkurrenskraft och produktivitet. Man tar sig också an konkurrensen från Japan, från länderna i Sydostasien (2) och från de framväxande ekonomierna i Kina, Indien och Brasilien.

1.4

Det största ekonomiska och sociala problemet för EU är arbetslösheten. Man sätter skapandet av nya arbetstillfällen i främsta rummet. Det gäller framför allt inom småföretagen, som utgör en överväldigande majoritet av de europeiska företagen.

1.5

EU gör också stora ansträngningar för att stödja forskning och teknik, eftersom man är medveten om att framstegen på dessa områden utgör den enda garantin för utveckling och framsteg. Men den föreslagna strategin leder inte alltid fram till de förväntade resultaten, till följd av bristande flexibilitet och på grund av bestämmelser som ökar byråkratin, minskar effektiviteten och ger upphov till besvärande förseningar.

1.6

För att bemöta alla dessa faktorer lade Europeiska rådet i Amsterdam (juni 1997) och det särskilda toppmötet om sysselsättningen (november 1997 i Luxemburg) grunden till ett nytt initiativ för tillväxt och sysselsättning. Genom beslut 98/347/EG (3) och 2000/819/EG (4) beredde ministerrådet vägen för ett organiserat och fortlöpande stöd till den europeiska företagarandan, också i syfte att öka antalet arbetstillfällen med hjälp av ett särskilt program.

2.1.1

Orsaken till detta stöd till småföretagen är att man har insett att de har lättare att skapa nya arbetstillfällen på grund av sin förmåga att anpassa sig till ändrade marknadsvillkor, sina smidigare beslutsvägar och sina möjligheter att snabbare tillämpa nya bestämmelser inom företagen. Man har också insett att det ofta är just dessa företag som stöter på mest problem i etableringsskedet (på grund av byråkratiska procedurer och brist på finansiella resurser), i stödet till innovationsprogram (på grund av bristande möjligheter till banklån och, när det gäller de nya medlemsländerna, avsaknaden av banksystem som kan tillhandahålla motsvarande finansiering) samt i utvecklingen av internationella samarbetsformer.

2.2.1

Budgetramen för programmet var 432,56 miljoner euro, varav 168 miljoner för ETF Start, 57 miljoner för JEV och 198,56 miljoner för SMF-garantin. På grund av en hög utnyttjandegrad för SMF-garantin överfördes 30,56 miljoner euro från JEV till det instrumentet. Den 29 maj 2002, eller vid slutet av budgetåtagandeperioden, hade EIF helt täckt in åtaganden för de ursprungliga budgetmedlen för ETF-Start och för SMF-garantin. För JEV:s del fanns sammanlagt 14,5 miljoner euro tillgängliga för att genomföra diverse projekt.

2.2.2

Riskkapitalinstrumentet (ETF-Start) stöder riskkapitalinvesteringar i småföretag, särskilt i uppbyggnadsfasen och de inledande utvecklingsfaserna, samt i innovativa småföretag genom att investera i särskilda riskkapitalfonder.

2.2.2.1

Inom ramen för JEV ger EU finansiellt stöd till småföretagen, så att de kan starta nya gränsöverskridande samriskföretag inom EU.

2.2.2.2

Via SMF-garantin tillhandahåller EU stöd som är ägnat att täcka kostnaderna för garantier och motgarantier i syfte att öka utlåningen till innovativa SMF. Det uppnår man genom att öka kapaciteten i medlemsstaternas garantisystem med avseende på både befintliga och nya program. Upp till ett visst belopp täcker SMF-garantin en del av de förluster som uppstår till följd av kravet på lånegarantier, med särskilt tonvikt på finansiering av småföretagens immateriella tillgångar.

3.1

Enligt kommissionens rapport hade 206 småföretag i den högteknologiska sektorn (bioteknik, biovetenskap och informationsteknik) dragit nytta av programmet via ETF-Start i juni 2002 (6). Man hade också uppnått mycket goda resultat när det gäller att skapa nya jobb. Cirka 112 000 småföretag fick stöd via SMF-garanti, och därigenom ökade sysselsättningen med över 30 %, medan JEV gav stöd till ytterst få förslag (endast 137 förslag accepterades).

4.1

Kommissionens rapport (7) om de tre instrumenten baseras på ett ytterst begränsat urval av företag, vilket innebär att sannolikheten är stor att de slutsatser som dras är behäftade med såväl statistiska fel som rena sakfel.

4.2

Under perioden mellan 1998 (första året) och 2002 (utvärderingsåret) utnyttjades ETF-Start av 206 småföretag. EESK anser att detta antal är lågt jämfört med motsvarande resultat i USA, där man har upplevt en boom i fråga om företagsetableringar och en enastående entreprenörsanda tack vare liknande åtgärder som backats upp av högriskkapital. Endast 31 nationella samriskföretag startades och 252 nya jobb skapades inom JEV, ett resultat som inte motsvarade förväntningarna. Däremot uppvisar SMF-garantin goda resultat.

4.3

De prognoser som presenteras i rapporten beträffande nya arbetstillfällen i företag som får stöd baseras på gamla uppgifter (från 2001 till mitten av 2002) och ger inte ett tillräckligt underlag för att utvärdera de tre instrumenten.

4.4

EESK saknar slutgiltiga, konkreta och fullständiga uppgifter om nya jobb (1998–2003), något som gör det extremt svårt att bedöma situationen och presentera ställningstaganden och slutsatser. Kommittén vill dock än en gång framhålla sitt särskilda intresse för frågor som rör skapande av arbetstillfällen. Vi uppmanar kommissionen att ge dessa frågor högsta prioritet när det fleråriga programmet har justerats.

4.5

Högriskinvesteringar är en viktig förutsättning för att stödja nyskapande idéer som kan omvandlas till affärsprojekt och resultera i lyckade investeringssatsningar. De enastående framgångarna för vissa projekt av denna typ kompenserar andra, misslyckade satsningar som inte slagit igenom på marknaden.

4.6

Det aktuella programmet ignorerar helt den traditionella ekonomin. Genom att man hela tiden hänvisar till innovativ verksamhet får traditionella småföretag ingen möjlighet för att få tillgång till finansiering. Innovationsarbete är ett mycket viktigt redskap när det gäller att modernisera ekonomin och stärka konkurrenskraften. Men det bör framhållas att a) europeiska företag riskerar att för gott förlora marknadsandelar till förmån för import av produkter från traditionella ekonomier i tredjeländer med låga kostnader och b) att det finns risk för att det uppstår oligopol inom handel och distribution – med följdeffekter för hela produktionsprocessen och en nettoförlust av arbetstillfällen – om inget stöd ges till traditionella småföretag.

4.7

Att minska byråkratin genom att inrätta samlade kontaktpunkter (one stop shops) med ansvar för att genomföra olika förfaranden och göra sig av med överflödiga dokument genom att använda modern teknik är en grundförutsättning för att småföretagen skall kunna delta i programmet.

5.1

EESK stöder de förslag till ändring av beslut 200/819/EG som kommissionen lägger fram.

5.2

Kommittén håller med kommissionen om att den samlade effekten av de tre instrumenten kan utvärderas först efter en längre tid, men vi anser samtidigt att det har gått tillräckligt med tid sedan de introducerades för att göra det möjligt att dra slutsatser i syfte att genomföra vissa justeringar. I den nuvarande situationen med en hårt konkurrensinriktad och globaliserad ekonomi är tidsfaktorn av stor betydelse, eftersom näringslivstrender och framtidsperspektiv befinner sig i ständig förändring.

5.3

EESK inser att det internationella affärsklimatet var ogynnsamt under 2001 och 2002. Det fanns ett begränsat utbud av riskkapital inom EU och en ovilja från de stora affärsbankernas sida att låna pengar till småföretagen. Under år 2002 ökade efterfrågan på lånegarantier markant i Europa, eftersom storbankerna började begära ytterligare säkerheter med tanke på den höga risk och de betydande kostnader som låneadministration innebar. I det läget är de aktuella instrumenten enligt EESK:s mening fortfarande ytterst användbara. Vi föreslår också att man skall förstärka samarbetet med små, specialiserade nischbanker som huvudsakligen arbetar med småföretag och som förfogar över flexibla kommunikationssystem.

5.4

Vi stöder projekten inom de tre instrumenten och konstaterar att de behövs. Men vi anser samtidigt att förfarandet för att småföretagen skall få tillgång till projekten är betungande, byråkratiskt och stelbent. Företagen har ofta betydande problem med att skaffa information och med interna procedurer.

5.5

Vidare anser vi att SMF-garantin är speciellt användbar och att den därför bör förses med avsevärt ökade finansiella medel. Man bör på alla sätt arbeta för att direkt involvera de länder som hittills inte har omfattats av instrumentet (Grekland, Irland och Luxemburg).

5.6

EESK stöder också ansträngningarna att utöka garantisystemet till de nya medlemsstaterna. I dessa länder finns tusentals småföretag som saknar tillgång till banklån och därför inte kan göra investeringar eller skapa nya jobb.

5.7

Enligt kommitténs mening bör budgeten för programmet ses över i syfte att täcka in de nya medlemsstaternas behov. Den nuvarande budgeten var endast avsedd för 15 länder och inte för 25, och de nya medlemsländerna kommer säkerligen att ha omfattande behov på detta område.

5.8

EESK uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att främja ETF-Start ytterligare, eftersom detta är ett betydelsefullt instrument när det gäller att skapa innovativa småföretag och stödja högriskprojekt som är en förutsättning för att forskning och teknik skall kunna utvecklas. Man bör också stödja sådana investeringsprojekt inom småföretagen som inte kan betraktas som högteknologiska men som ändå är av betydande intresse för näringslivet och som kräver tillgång till alla finansieringsformer och andra instrument. Kommittén föreslår därför att

5.9

EESK anser att det tillgängliga privata och offentliga kapitalet för FoU inom EU inte räcker till för att täcka småföretagens ökade behov på områden som information, ny teknik och bioteknik. Vi anser att man måste skaffa fram avsevärt ökade medel för att täcka dessa behov.

5.10

Vid behov bör man överväga, utvärdera och använda sådana snabba och flexibla system som varit så framgångsrika i USA. Det bör också finnas mer utrymme för samarbete med specialiserade riskkapitalfonder i alla lägen då det finns ett intresse av att investera (8). EESK uppmanar kommissionen att ta initiativet i denna fråga.

5.11

Enligt kommitténs mening bör man satsa mer på att informera småföretagen om att SMF-garantin existerar och om dess sätt att fungera. Man bör också finna bättre vägar för tillgång till och kommunikation med EIF och EIB. Den enkät som genomförts visar att en majoritet av de små och medelstora företagen inte känner till att EU har inrättat ett formellt stödsystem för deras räkning. Därför är det nödvändigt att involvera olika näringslivsorganisationer (handelskammare, branschorganisationer, småföretagens organisationer etc.) för att på så vis förbättra informationen och göra kommunikationen med småföretagen effektivare och mer direkt. Man måste också hitta snabbare lösningar på de praktiska problem som uppstår när programmet genomförs.

5.12

EESK anser att man snarast möjligt efter de nya medlemsstaternas anslutning till EU bör göra en särskild utvärdering för att fastställa de olika instrumentens genomslagskraft. Även om hänsyn tas till de problem som de anslutande länderna för närvarande brottas med, står det klart att a) den aktuella situationen kommer att visa sig vara mindre fördelaktig än vad som rapporterats, b) det krävs ett betydande mått av stöd vars omfattning ännu inte kan bedömas, och c) det behövs en anpassningsperiod som innebär allvarliga risker för småföretagen.

5.13

Kommittén ställer sig bakom kommissionens förslag att tills vidare fasa ut JEV, med tanke på dess nuvarande kritiserade struktur. Emellertid vill EESK understyrka att kommittén även fortsättningsvis stöder gränsöverskridande samriskprojekt, eftersom vi anser att det finns en betydande eftersläpning i fråga om gränsöverskridande samarbete och företagsinitiativ inom EU och att barriärerna inom näringslivet måste avlägsnas i Europa.

5.14

Det blir också nödvändigt att beakta möjligheten att återinföra JEV-programmet, eller ett program som bygger på en liknande princip, om och när möjligheter uppstår att skapa gränsöverskridande samriskprojekt inom EU och EES efter utvidgningen. Därför behövs en politik som stöder sådana samriskprojekt mellan småföretag, så att det blir möjligt att uppnå detta viktiga mål utan alltför mycket byråkrati. Överdriven byråkrati verkar hämmande på JEV-programmet och låg bakom programmets tidigare misslyckanden.

5.15

EESK anser att man bör återinföra småskaliga program för små och medelstora företag mot bakgrund av de erfarenheter som redan gjorts med sjätte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling. För närvarande ingår inte sådana program i det allmänna konceptet för det fleråriga programmet.

5.16

Kommittén inser att genomförandet av program med låga finansieringsresurser medför betungande administrativa kostnader, och att det därför finns en tendens att begränsa dessa program avsevärt. Vi konstaterar dock att man genom att skära ned på sådana program också berövar småföretagen tillgång till dem, och dessa företag kan inte heller dra nytta av storskaliga finansieringsprogram. Mot den bakgrunden instämmer vi i Europaparlamentets åsikt och uppmanar kommissionen att vara ytterst försiktig när det gäller att minska ned på eller avskaffa dessa program, i synnerhet som de helt klart uppfyller de små och medelstora företagens reella behov. Kommissionen måste samarbeta med näringslivsorganisationerna i detta syfte.

5.17

Enligt EESK:s mening är Europeiska stadgan för småföretag, som antogs av Europeiska rådet i Feira (19 juni 2002) ett synnerligen viktigt initiativ, och kommittén har avgett flera yttranden på detta tema. Vi framhåller på nytt behovet av att genomföra bestämmelserna i denna stadga i praktiken med hjälp av tydliga rättsregler.

5.18

Vi ställer oss bakom finansieringsmålen i bilaga I (beskrivning av åtgärdsområdena) för SMF-garantin (bilaga I, punkt 4 a i, men vi anser samtidigt att de kan breddas ytterligare efter en seriös och ihärdig dialog med representativa småföretagsorganisationer (t.ex. kvalitetssystem, miljökonsekvensundersökningar, kvalitetsundersökningar, tekniskt stöd och tekniköverföring).

5.19

EU måste vidta mer beslutsamma och mer verksamma åtgärder för att stärka innovativa små och medelstora företag och minska byråkratin i programmen (t.ex. göra sig av med överflödiga dokument och påskynda procedurerna), eftersom detta får negativa återverkningar och orsakar onödiga förseningar,

5.20

EESK välkomnar huvuddragen i programmen och hoppas att man även fortsättningsvis kommer att konsolidera och förbättra programmen i fråga.