52003DC0291

KOMMISSIONENS MEDDELANDE TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET - HALVÅRSUPPDATERING AV RESULTATTAVLAN FÖR FRAMSTEGEN I SKAPANDET AV ETT OMRÅDE MED FRIHET, SÄKERHET OCH RÄTTVISA I EUROPEISKA UNIONEN (FÖRSTA HALVÅRET 2003)

FÖRORD

En resultattavla för framstegen i skapandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen utarbetas regelbundet av kommissionen. I tavlan kan man följa genomförandet av de åtgärder som behövs för att uppnå de mål som fastställts i Amsterdamfördraget och av Europeiska rådet vid mötet i Tammerfors den 15 och 16 oktober 1999.

Den här utgåvan av resultattavlan visar som tidigare utgåvor målsättningar och tidsramar som angavs i Tammerfors och vem som är ansvarig för att ta initiativ till, driva framåt och fullborda arbetet. För att underlätta läsningen skiljer vi i tabeller på förslag och initiativ som har lagts fram, hur långt ärendet kommit i rådet, och i förekommande fall i Europaparlamentet, och vilket arbete som planeras. Delen "införlivande" över antagna rättsakter visar också hur antagna beslut och åtgärder har trätt i kraft och genomförts.

Resultattavlan läggs fram när precis ett år återstår av tidsfristen i Amsterdamfördraget för att skapa ett område av frihet, säkerhet och rättvisa och omfattar också de tidsfrister som fastställdes i Sevilla, särskilt vad gäller asyl och invandring.

I kommande upplaga - som skall läggas fram i slutet av 2003 - kommer kommissionen att göra en noggrann genomgång av alla förseningar som finns i lagstiftningsprocessen, både när det gäller beslut som skall fattas av rådet och införlivande på nationell nivå.

I den inledande sammanfattningen ges en översikt över vad som har uppnåtts sedan Tammerfors samt kommissionens anknytande kommande förslag och arbetsuppgifter, så att läsaren lättare skall kunna tolka de tabeller som följer.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Sammanfattning

2. En gemensam asyl- och migrationspolitik för EU

2.1. Partnerskap med ursprungsländerna

2.3. Rättvis behandling av medborgare i tredje land

2.4. Hantering av migrationsströmmar

3. Ett europeiskt område med verklig rättvisa

3.1. Bättre tillgång till rättvisa i Europa

3.2. Ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden

3.3. Bättre överensstämmelse mellan lagstiftningarna på det civilrättsliga området

4. Kamp mot brottsligheten i hela unionen

4.1. Att förebygga brott på unionsnivå

4.2. Utökat samarbete när det gäller brottsbekämpning

4.3. Bekämpning av vissa former av brottslighet

4.4. Särskilda åtgärder mot penningtvätt

5. Inre och yttre gränser, visering, genomförande av artikel 62 i EG-fördraget samt införlivande av Schengenregelverket

6. Unionsmedborgarskap

7. Samarbete i kampen mot narkotika

8. Kraftfullare externa åtgärder

9. ANDRA PÅGÅENDE INITIATIV

1. SAMMANFATTNING

Enligt vad som begärdes vid Europeiska rådets möte i Tammerfors är avsikten med kommissionens resultattavla att ge en regelbunden översikt av hur arbetet går framåt när det gäller genomförandet av de åtgärder som är nödvändiga för att skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa och hur de tidsfrister som fastställts i Amsterdamfördraget, handlingsplanen från Wien och slutsatserna från Tammerfors följs.

Resultattavlan visar - särskilt i de detaljerade tabellerna nedan - vad som har åstadkommits sedan den senaste upplagan av resultattavlan lades fram av kommissionen den 16 december 2002 och också vad kommissionen har planerat för andra halvåret 2003.

I inledningen redogör vi för de viktigaste framstegen och svårigheterna som funnits med att respektera de tidsfrister som fastställts i fördraget och av Europeiska rådet.

Den här upplagan är särskilt viktig eftersom den kommer ett år före utgången av Amsterdamfördragets tidsfrist för att skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, och också mot bakgrund av att Europeiska unionen skall utvidgas med tio nya medlemsstater.

I den föregående upplagan av resultattavlan i december 2002 noterade kommissionen att Europeiska rådet i Sevilla gav friska impulser att genomföra Tammerforsprogrammet genom att rådet uttalade sin beslutsamhet att skynda på alla aspekter. Samtidigt noterade kommissionen att de förseningar som fanns i resultattavlan inför översynen efter halva tiden vid Europeiska rådets möte i Laeken kvarstod.

Under det grekiska ordförandeskapet har man till slut kommit överens om ett antal nyckelförslag och det tycks troligt att de flesta av tidsfristerna från Sevilla vad gäller invandring och asyl kommer att vara uppfyllda efter rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) i juni. När det gäller kontrollen av de yttre gränserna har alla planerade åtgärder inletts och vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki kommer man att kunna utvärdera de första resultaten och fastställa mål för framtiden.

Det är ytterst viktigt för unionens trovärdighet inom dessa områden, som är de där allmänheten har de högsta förväntningarna, att rådet fortsätter att driva arbetet för att anta de förslag som fortfarande inte är antagna och att stora framsteg görs.

Dock dämpades denna positiva bedömning något av det innehållsmässiga slutresultatet av några av de instrument som man kommit överens om, jämfört med de ursprungliga ambitionerna från Tammerfors, som också kommissionen har strävat mot när den har lagt fram sina förslag. Ett tydligt exempel är frågorna som rör laglig invandring. Inom detta politikområde liksom inom andra, riskerar harmoniseringsnivån att minskas till den lägsta gemensamma nämnaren, vilket skadar det mervärde som kan uppnås genom gemensamma åtgärder på EU-nivå. Mot denna bakgrund och med tanke på det pågående motståndet från medlemsstaterna, har kommissionen använt en stegvis strategi som har visat sig vara effektiv inom dessa känsliga politikområden och som bygger på exempel på framgångar som skördades i början av den europeiska uppbyggnaden.

När det gäller samarbetet inom civil- och straffrätten håller principen om ömsesidigt erkännande som ingår i Tammerforsslutsatserna på att bli verklighet och en hörnsten i EU:s åtgärder. Framstegen inom detta område, som grundar sig på ömsesidigt förtroende, måste fortsätta på ett kraftfullt sätt, särskilt genom parallella åtgärder som tar hänsyn till unionens framtida medlemsstaters särdrag. Emellertid kräver det ömsesidiga erkännandet också ansträngningar inom det straffrättsliga området. 2003 lägger kommissionen särskild vikt vid att säkerställa rättssäkerhetsgarantier för misstänkta och tilltalade, så att man kan garantera den nödvändiga balansen mellan rättsvårdande åtgärder och respekten för de grundläggande rättigheterna.

Ett år innan tidsfristerna i Amsterdamfördraget och Tammerforsprogrammet löper ut är det tydligt att vi måste prioritera att slutföra det ogjorda, men planerade arbetet. Särskilt måste vi undvika nya initiativ som avviker från den överenskomna planeringen och leder till tids- och resursförluster som styr oss bort från de prioriteringar som satts. Det grekiska och det italienska ordförandeskapets gemensamma program är här en positiv signal som vi bör välkomna.

År 2003 är det förstås viktigt att bestämma hur EU-åtgärderna i framtiden skall se ut när det gäller rättsliga och inrikes frågor. Dessa frågor har fått tämligen stor uppmärksamhet inom EU:s framtidskonvent. För att få samstämmighet och effektivitet i skapandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, är det viktigt att det i ett nytt enda fördrag och mot bakgrund av att unionen kommer att ha minst tjugofem medlemsstater, fastställs att man i större utsträckning skall använda kvalificerad majoritetsomröstning i rådet. Inom dessa områden, som berör medborgarna direkt, är det helt korrekt att Europaparlamentet skall ha medbeslutanderätt om alla lagstiftningsinitiativ. Och slutligen måste man göra noggranna överväganden innan man beslutar om gemensam initiativrätt för medlemsstaterna i samband med den nuvarande avdelning VI i EU-fördraget (polisiärt och rättsligt samarbete), eftersom det är långt ifrån tydligt hur detta skulle kunna passa in i medbeslutandeförfarandet. Hursomhelst är det ytterst viktigt att alla framtida lagstiftningsinitiativ ligger helt i linje med de politiska prioriteringarna och den politiska planering som fastställs av Europeiska rådet.

En gemensam asyl- och migrationspolitik för EU

Beträffande de centrala inslagen i asylpolitiken föreskrivs i Nicefördragets artikel 67.5 att en övergång till medbeslutandeförfarandet skall ske före den 1 maj 2004 om rådet tidigare har antagit gemenskapslagstiftning som fastställer gemensamma regler och viktiga principer på detta område. Det bör också noteras att genom förklaring 5 i Nicefördraget har medlemsstaterna kommit överens om att gå över till medbeslutandeförfarandet från den 1 maj 2004 vad gäller bestämmelserna som rör tredjelandsmedborgares fria rörlighet och åtgärder rörande olaglig invandring. Dessutom uppmanas rådet i förklaringen att bemöda sig för att göra medbeslutandeförfarandet tillämpligt på övriga områden inom avdelning IV. Slutligen föreskrivs i ett protokoll att rådet från och med den 1 maj 2004 skall besluta med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet för att vidta de åtgärder som avses i artikel 66 (samarbete mellan förvaltningar).

Under de senaste månaderna har arbetet gått framåt inom asylpolitiken. Dublin-II-förordningen, med kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att granska en asylansökan som gjorts i en annan medlemsstat, har antagits. Tillsammans med Eurodac-systemet, som började användas den 15 januari 2003, är detta ett avgörande steg framåt. För att garantera en enhetlig tillämpning av gemenskapsrätten har kommissionen föreslagit att man skall sluta parallella avtal om Dublin II och Eurodac med Danmark, som i enlighet med Amsterdamfördraget inte deltar i alla bestämmelser i avdelning IV. Detta är en fantasifull övergångslösning som grundas på tre saker: domstolens behörighet, Danmarks skyldighet att delta i utvecklingen av detta regelverk och det ömsesidiga samtycket till att sluta avtal inom dessa områden med tredje länder.

Dessutom antog rådet i januari ett direktiv med normer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna. Tack vare antagandet av denna lagstiftning börjar den första etappen av det gemensamma europeiska asylsystemet att ta form.

Dessutom förväntas ett instrument som täcker två nyckelinslag i detta system finnas på plats i slutet av halvåret: en gemensam definition av begreppet flyktingstatus och ett gemensamt tillvägagångssätt vad gäller subsidiärt skydd. Rådet bör också försöka gå vidare och anta det ändrade förslaget om asylförfaranden, som kommissionen lade fram för ett år sedan.

I mars 2003 lade kommissionen fram ett meddelande i vilket den redogjorde för sina åsikter om den gemensamma asylpolitiken och Agendan för internationellt skydd, som stöds av FN:s flyktingkommissariat (UNHCR). Meddelandet är också en lägesrapport om arbetet med det gemensamma asylförfarandet och enhetlig ställning samt om genomförandet av instrumenten i första etappen. Vid Europeiska rådets vårmöte uppmanades kommissionen att tillsammans med FN:s flyktingkommissariat undersöka nya metoder för internationellt skydd och att lägga fram en rapport genom rådet vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki.

Kommissionen kommer lägga fram ett förslag i slutet av 2003 till rådets beslut om nästa generation av Europeiska flyktingfonden för perioden 2005-2009. Genom förslaget genomförs principen om solidaritet och fördelning av ansvar (inklusive ekonomiska konsekvenser) mellan medlemsstaterna. Den exakta räckvidden för det framtida programmet kommer att bero på resultaten av den utvärdering efter halva tiden som görs av den första etappen av Europeiska flyktingfonden, men också på den komplementaritet som måste uppnås vad gäller återvändandepolitiken.

Inom invandringspolitiken nådde rådet en överenskommelse efter mer än tre år av svåra förhandlingar kring direktivet om familjeåterförening. Detta är det första EG-instrument som är tillämpligt på en laglig invandring. Familjeåterförening är en mycket viktig faktor för att tredjelandsmedborgare skall integreras väl, och det bör betraktas som ett första ytterst viktigt steg i processen. Även om slutresultatet för vissa bestämmelser inte ligger så nära målen från Tammerfors som kommissionen hade önskat, innehåller direktivet dock en klausul om översyn (två år efter införlivandet) av de känsligare bestämmelserna som definitionen av begreppet familjemedlem.

Detta instrument är ett ytterst viktigt inslag i den gemensamma invandringspolitik som föreslås av kommissionen och det torde följas inom kort av antagandet av ett förslag till direktiv om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rättsliga ställning. Men andra nyckelförslag från kommissionen om laglig invandring har fortfarande inte antagits av rådet. Det gäller särskilt förslaget till direktiv om inresa för tredjelandsmedborgare för anställning från juli 2001 och förslaget från oktober 2002 till direktiv om villkoren för inresa och vistelse för studier, yrkesutbildning och volontärarbete. Före utgången av 2003 kommer dessa att kompletteras med en handlingsplan och ett förslag till direktiv om villkor för inresa och vistelse för forskare, vilket torde öka antalet forskare från tredje land inom unionen.

Ett antagande i rättan tid av dessa förslag bör eftersträvas i enlighet med slutsatserna från rådet (rättsliga och inrikes frågor) i oktober 2002. Då noterades att i Tammerforsmålen anges att Europeiska unionen skall säkerställa en rättvis behandling av medborgare i tredje land som lagligen vistas på medlemsstaternas territorium och att en mer kraftfull integrationspolitik bör syfta till att ge dem rättigheter och skyldigheter som är jämförbara med EU-medborgarnas. Efter detta möte har nationella kontaktpunkter för integration utsetts och ett första möte ägde rum i mars 2003. I juni 2003 kommer kommissionen att lägga fram ett meddelande om invandring, integration och sysselsättning, en fråga vars vikt också underströks vid Europeiska rådets möte i Sevilla och Nice samt nyligen vid Europeiska rådets vårmöte. I meddelandet betonas vikten av att identifiera de åtgärder som skall vidtas på nationell nivå och EU-nivå angående de sociala ekonomiska aspekterna av en hållbar integration av invandrarna, kulturell och religiös mångfald liksom av frågan om deltagande i det politiska livet och begreppet samhällsmedborgarskap.

När det gäller det nödvändiga administrativa samarbete som måste utgöra grunden för utformandet av denna nya politik har kommissionen antagit ett meddelande om införandet av en gemensam handlingsplan för att förbättra utbyte och analys av statistisk information om asyl och internationell invandring. Kommissionen har också genomfört handlingsprogrammet för administrativt samarbete om yttre gränser, visering, asyl, och invandring (Argo-programmet). En utvärderingsrapport om Argo-programmet kommer läggas fram före utgången av 2003.

Angående olaglig invandring, och inom ramen för Sevillapaketet, kommer kommissionen att lägga fram en rapport vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki i vilken man redogör för vad som har hänt sedan kommissionens meddelande om olaglig invandring i november 2001. Dessutom lade kommissionen i februari 2003 fram ett förslag till rådets beslut om fastställande av kriterier och närmare föreskrifter för ersättning för finansiella obalanser som uppstår till följd av tillämpningen av rådets direktiv 2001/40/EG om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning av medborgare i tredje land. Kommissionen har för avsikt att före utgången av 2003 lägga fram ett förslag till direktiv om miniminormer för återvändandeförfaranden. När det gäller de ekonomiska möjligheterna inom återvändandepolitiken, överväger kommissionen att utforma ett återvändandeprogram och skulle föredra ett integrerat tillvägagångssätt som täcker alla etapper av återvändandeförfarandet.

Ett viktigt inslag rörande invandringen är ett bättre samarbete mellan ursprungsländer och transitländer. Under första halvåret 2003 kommer kommissionen att lägga fram ett förslag för att inrätta ett samarbetsprogram med tredje länder om invandring. Enligt gemenskapens befogenheter enligt artikel 63.3 b i EG-fördraget har rådet gett kommissionen förhandlingsmandat för att förhandla om gemenskapens återtagandeavtal med elva tredje länder/enheter: Marocko, Sri Lanka, Ryssland och Pakistan i september 2000, Hongkong och Macao i maj 2001, Ukraina i juni 2002 och slutligen Albanien, Algeriet, Kina och Turkiet i november 2002. Efter undertecknandet av återtagandeavtalen med Hongkong i november 2002 och de framsteg som gjorts i arbetet med att påbörja avtalen med Macao (maj 2002) och Sri Lanka (oktober 2002) pågår nu också förhandlingar med Ryssland, Marocko och Ukraina.

Ett europeiskt området med verklig rättvisa

Civilrätt

Inom detta område, som direkt påverkar medborgarna och företagen, fortsätter arbetet att gå framåt.

Precis som beträffande asylområdet, och på grund av samma orsaker som hör ihop med nödvändigheten att säkerställa en enhetlig tillämpning av gemenskapsrätten (se ovan under invandring och asyl), kommer kommissionen att, med mandat från rådet, förhandla om två parallella avtal som innebär att även Danmark kommer att omfattas av tillämpningen av bestämmelserna i Bryssel I och förordning nr 1348/2000 om delgivning av handlingar.

Direktivet om rättshjälp antogs av rådet i januari 2003 och efter beslutet vidtar kommissionen nödvändiga genomförandeåtgärder (ett kommissionsbeslut att utarbeta en blanketten för översändande av rättshjälpsansökningar). Dessutom antog kommissionen i januari 2003 en grönbok om Rom I-konventionen, i syfte att uppdatera den och eventuellt omvandla den till ett gemenskapsinstrument. Samtidigt ägde en offentlig utfrågning rum om Rom II-konventionen inför ett förslag till förordning om tillämplig lag på utomobligatoriska avtalsförpliktelser, som planeras till mitten av 2003.

Kommissionen lade den 12 februari 2003 fram "Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet - En mer samordnad Europeisk avtalsrätt - en handlingsplan", i vilket man inleder en debatt om tre föreslagna åtgärder, särskilt ett frivilligt instrument om europeisk avtalsrätt. Kommissionen bibehåller därigenom det öppna och rådfrågande tillvägagångssätt som fanns i meddelandet från juli 2001 och förväntar sig liknande eller ännu större gensvar för att den skall kunna fastställa sina framtida åtgärder.

Det bör noteras att i och med att Nicefördraget träder i kraft kommer åtgärder inom detta område, med undantag för aspekter som rör familjerätt, att bli föremål för medbeslutandeförfarandet. För närvarande gäller detta för förslaget till förordning om obestridda fordringar där kommissionen inom kort kommer att lägga fram ett ändrat förslag efter Europaparlamentets yttrande från april 2003. Efter att ha lagt fram en grönbok i december 2002 kommer kommissionen under andra halvåret 2003 att lägga fram ett förslag till förordning om inrättandet av ett förfarande för ett europeiskt betalningsföreläggande och den planerar också att under 2004 lägga fram ett förslag om tvister om mindre värden.

Trots att rådet i oktober 2002 antog förhandlingsdirektiv för en överenskommelse mellan gemenskapen och Luganokonventionens stater för att underlätta ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden inom privaträtten, kommer det inte att bli möjligt att avsluta förhandlingarna innan domstolen lämnar sitt yttrande om gemenskapens behörighet, såsom rådet har begärt.

Rörande föräldraansvar förväntas ett förslag till beslut som tillåter medlemsstaterna att ratificera Haagkonventionen av 1996 i maj. Detta följer på rådets beslut om undertecknande av Haagkonventionen som antogs i december 2002.

Rådet kommer inom kort att anta ett godkännande av gemenskapens undertecknande av Europeiska konventionen om kontakt med barn.

I mars 2003 anordnade kommissionen ett expertmöte om den lagstiftning som är tillämplig på skilsmässor och den har för avsikt att lägga fram en vitbok i frågan före utgången av 2003. Resultaten av undersökningen om äktenskaps rättsverkningar kommer att vara klar under 2003. Dessutom begärde kommissionen i april 2003 ett godkännande att förhandla om en konvention om underhållsskyldighet inom ramen för Haagkonferensen för internationell privaträtt. Kommissionen har för avsikt att lägga fram en grönbok om underhållskrav 2004.

När det gäller alternativ tvistlösning anordnades en offentlig utfrågning i februari 2003 om kommissionens grönbok från 2002. Arbete kommer att påbörjas 2003 för att utforma en europeisk plan för bästa praxis vid medling.

För att öka insynen i den direkta effekt som det civilrättsliga samarbetet får för medborgare och företag inleds en informationskampanj. Dessutom öppnade europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område som har funderat sedan december 2002, sin webbplats i mars 2003.

Straffrätt

I februari 2003 lade kommissionen fram en grönbok om rättssäkerhetsgarantier för misstänkta och tilltalade i brottmål i Europeiska unionen. Detta var en av prioriteringarna i kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram för 2003. Kommissionen betraktar den som ett komplement till programmet om ömsesidigt erkännande och som ett nödvändigt steg för att få en balans mellan respekt för lagstiftningen och skyddet av de enskildas grundläggande rättigheter. Utifrån grönboken har kommissionen uppmanat medlemsstaterna, det civila samhället och rättstillämpare att delta i debatten, vilket är nödvändigt om principen om ömsesidigt erkännande skall tillämpas effektivt inom hela EU, både i dess nuvarande och i dess framtida sammansättning. Efter denna process har kommissionen för avsikt att lägga fram ett förslag till rambeslut under andra halvåret 2003. En inledande diskussion om rättssäkerhetsgarantier ägde rum vid det informella Europeiska rådets möte i Veria i mars 2003.

Domstolen har avkunnat dom vad gäller "ne bis in idem"-principen i målen Gözütok/Brygge. Dessutom har det grekiska ordförandeskapet lagt fram ett initiativ om tillämpningen av "ne bis in idem"-principen. I detta sammanhang kommer kommissionen att lägga fram ett meddelande om behörighet i samband med ömsesidigt erkännande av straffrättsliga avgöranden, nämligen vad gäller att förebygga behörighetskonflikter.

Angående brottsoffer inom straffrättsliga förfaranden kommer kommissionen inom kort att lägga fram en första rapport om genomförandet av rambeslutet om brottsoffers ställning.

När det gäller ömsesidigt erkännandet av rättsliga beslut före rättegång har rådet ännu inte formellt antagit rambeslutet om frysning av tillgångar och bevis. Kommissionen kommer å sin sida att i juni lägga fram ett förslag till rambeslut om överlämnande av föremål, handlingar och uppgifter för användning i straffrättsliga förfaranden. Detta förslag som tillämpar principen om ömsesidigt erkännande för begäran om föremål, handlingar och uppgifter kommer att göra ett snabbare och effektivare samarbete möjligt och ersätta de nuvarande bestämmelserna om ömsesidigt bistånd i enlighet med slutsatserna från Tammerfors. Dessutom planeras en grönbok till andra halvåret 2003 om antagande av ett instrument som tillåter kontroll, översyn eller föregripande åtgärder som har beslutats av en rättslig myndighet i väntan på att domstolens beslut skall erkännas och genast verkställas.

Efter det danska initiativet om ett rådsbeslut om förstärkning av samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller beslut om förlust av rättigheter, kommer kommissionen att under andra halvåret 2003 att lägga fram ett meddelande om ömsesidigt erkännande av beslut om förlust av rättigheter.

Rådet nådde i maj en principöverenskommelse om rambeslutet om tillämpning av ömsesidigt erkännande av ekonomiska påföljder.

Rörande tillnärmningen av den materiella straffrätten kommer kommissionen att lägga fram en grönbok om tillnärmning, erkännande och verkställande av brottspåföljder i Europeiska unionen i juli 2003, som sedan kommer att följas av ett rambeslut i slutet av 2003. Syftet med harmoniseringen är att säkerställa en skyddsnivå som är effektiv och rättvis för alla medborgare inom hela unionens territorium, genom att man använder liknande straffrättsliga påföljder för samma brott. Genom att de omfattande skillnaderna mellan påföljder i olika medlemsstater försvinner, kan brottslingarna inte längre utnyttja "säkra länder" eftersom ingen medlemsstat har lägre påföljd för samma brott än andra.

Kampen mot brottslighet inom hela unionen

Kampen mot terrorismen är en av EU:s prioriteringar för 2003, vilket framgår av kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram för 2003. I detta sammanhang kommer kommissionen att under andra halvåret 2003 att lägga fram ett meddelande om kampen mot finansiering av terrorism, tillsammans med ett förslag till beslut om informationsutbyte angående terrorism. I december 2002 antogs rådets beslut om genomförande av särskilda åtgärder avseende polissamarbete och rättsligt samarbete i syfte att bekämpa terrorism. I slutet av 2003 kommer också en rapport om genomförandet av rambeslutet om bekämpande av terrorism att läggas fram.

Europol: rådet kommer inom kort att anta en rådsakt om ändring av Europolkonventionen inom ett stort antal områden för att Europol skall fungera bättre. Framför allt kommer Europols befogenhet att definieras bättre, Europol kommer att bli EU:s kontaktpunkt rörande förfalskning av euron och kontakterna mellan Europol och medlemsstaternas poliskårer kommer att förstärkas. Den 19 februari 2003 undertecknade kommissionen och Europol ett samarbetsavtal.

I mars 2003 kom ett arbetsdokument från kommissionen som var en lägesrapport över de framsteg som gjorts angående genomförandet av den europeiska strategin inför nästa årtusende om förebyggande och bekämpning av den organiserade brottsligheten.

En effektiv politik för att bekämpa alla sorters kriminalitet måste omfatta förebyggande åtgärder. Kommissionen kommer därför att under andra halvåret 2003 lägga fram ett meddelande om förebyggande av allmän brottslighet för att följa upp sitt ursprungliga meddelande från december 2000 och fastställa prioriteringarna för de kommande fem åren. Ett möte mellan nationella representanter för det europeiska nätverket för förebyggande av brottslighet hölls i Aten i februari 2003. Dessutom har man redan planerat ett antal seminarier inom forumet för förebyggande av organiserad brottslighet under innevarande år. De första mötena ägde rum i januari och då diskuterade man förfalskning och piratkopiering.

Kommissionen lämnar också vetenskapligt stöd för att förebygga och ta itu med organiserad brottslighet i programmet "Vetenskapligt stöd för politiken" i sjätte ramprogrammet.

Kampen mot brottsligheten kräver övergripande åtgärder inom hela EU:s politik och under 2003 kommer kommissionen att inleda en utvärdering av lagstiftande brottssäkring.

Rörande samarbete mellan rättsvårdande myndigheter i medlemsstaterna, antog rådet i maj en rekommendation om en standardöverenskommelse om gemensamma utredningsgrupper. I februari 2003 antog rådet ett beslut om gemensamt utnyttjande av sambandsmän som är utsända av medlemsstaternas brottsbekämpande organ.

Under andra halvåret 2003 kommer kommissionen att lägga fram ett meddelande om samarbete mellan polis- och tullmyndigheter inom EU.

Inom tullsamarbetet antog rådet i maj ett protokoll om ändring av konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål för att man skall kunna skapa ett register för identifiering av tullutredningar.

I kampen mot särskilda former av brottslighet skapade kommissionen i mars 2003 en rådgivande grupp om kampen mot människohandel. Brysselförklaringen som var resultatet av den europeiska konferensen om förhindrande och bekämpande av människohandel (som ägde rum i Bryssel i september 2002) kommer att vara grunden för kommande åtgärder på EU-nivå, vilket också bekräftades av rådet (rättsliga och inrikes frågor) i maj.

I februari 2003 nådde rådet politisk överenskommelse om kommissionens förslag till ett rambeslut om attacker mot informationssystem, som antogs formellt i maj. Emellertid kommer förmodligen inte kommissionens förslag från november 2001 till rambeslut om rasism och främlingsfientlighet att kunna antas i juni 2003, trots att det grekiska ordförandeskapet har detta högt på sin dagordning.

Kommissionen kommer inom kort att anta ett meddelande om en gemensam politik mot korruption.

I mars 2003 lade kommissionen fram ett förslag till direktiv om föroreningar orsakade av fartyg, och om påföljder, även brottspåföljder för föroreningsbrott. Direktivet kompletterades i maj med ett förslag till rambeslut om förstärkning av det straffrättsliga regelverket för bestraffning av föroreningar orsakade av fartyg.

Förstärkning av skyddet av gemenskapens ekonomiska intressen: kommissionen lade i april 2003 fram en utvärderingsrapport om OLAF:s verksamhet. En rapport om uppföljningen av grönboken från 2001 om den europeiska åklagaren lades fram i mars 2003.

Penningtvätt: kommissionen har för avsikt att lägga fram ett meddelande i vilket man utvärderar de åtgärder som har vidtagits för att bekämpa ekonomisk brottslighet under tredje pelaren. Politisk överenskommelse om det danska initiativet om ett rambeslut om förverkande uppnåddes i december 2002.

Inre och yttre gränser, visering samt Schengen

Arbetet har gått framåt med genomförandet av handlingsplanen om hantering av de yttre gränserna, i enlighet med prioriteringarna från Europeiska rådets möte i Sevilla. Framstegen i det övergripande "Sevillapaketet" kommer att diskuteras vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki i juni. Då kommer kommissionen att lägga fram en lägesrapport om arbetet utifrån de tre handlingsplaner som antogs 2002 och som rör kampen mot olaglig invandring, gränskontroller respektive återvändandepolitik. Denna rapport kommer att komplettera den rapport som utarbetats av det grekiska ordförandeskapet i samarbete med kommissionen om operativa projekt och pilotprojekt om gränskontroll som har pågått under de senaste månaderna.

För första halvåret 2003 - i samband med utformandet av operativa projekt och pilotprojekt, förbättrad samordning mellan sambandsmän, kommissionens förberedelser av genomförbarhetsstudier om gränskontroll till sjöss, ansvarsfördelning och inrättandet av ett system för utbyte av viseringsuppgifter - arbetar kommissionen på att lägga fram ett förslag om att omarbeta den gemensamma Schengenhandboken om yttre gränser.

Speciellt angående systemet för utbyte av viseringsuppgifter kommer kommissionen att under andra halvåret 2003 lägga fram ett förslag till förordning om hur det skall utvecklas.

Schengens informationssystem (SIS II): den första rapporten från kommissionen till rådet och Europaparlamentet överlämnades i februari 2003 och genomförbarhetsstudien avslutades i april 2003 enligt planerna.

Inom ramen för utformandet av en gemensam viseringspolitik, och som begärts av Europeiska rådet i Sevilla, antog rådet i mars 2003 en förordning om ändring av förordning nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav. Efter detta instrument kommer kommissionen att lägga fram en rapport i juni 2003 om effekterna av ömsesidighet inom viseringspolitiken. Dessutom antog rådet i februari 2003 en förordning om utfärdandet av viseringar vid gränsen, inbegripet till sjömän i transit. I april 2003 lade kommissionen fram ett förslag till rådets förordning om åtgärder för att förenkla viseringsansökningar och utfärdande av visering för medlemmar i den olympiska familjen som deltar i Olympiska spelen och Paralympics 2004 i Aten.

I april antog rådet en förordning om införande av ett särskilt dokument för förenklad transitering (FTD) och ett dokument för förenklad järnvägstransitering (FRTD) samt en förordning om en enhetlig utformning av dessa dokument. Dessa förslag utgör en viktig del av de åtgärder som skall genomföras för att reglera den speciella situationen för enklaven Kaliningrad inför utvidgningen och vid Europeiska unionens framtida yttre gränser.

De yttre aspekterna i denna politik, särskilt Schweiz' anslutning till Schengenregelverket, diskuteras i avsnittet om förstärkta yttre åtgärder nedan.

Unionsmedborgarskap

Angående utvecklingen av och den fulla respekten för de grundläggande rättigheterna och främjandet av unionsmedborgarskapet, lade kommissionen i januari 2003 fram en rapport om de undantag som beviljas vad gäller rätten att rösta och ställa upp som kandidat i val till Europaparlamentet. Dessutom antog kommissionen i april 2003 ett meddelande om medlemsstaternas åtgärder för att alla unionsmedborgare skall kunna delta i 2004 års val till Europaparlamentet efter unionens utvidgning. En rapport om tillämpningen av direktiven 90/364, 90/365 och 93/96 om rätt till bosättning för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar, oavsett nationalitet, som inte utövar ekonomisk verksamhet i värdlandet (icke-yrkesverksamma) antogs i mars 2003.

Efter Europaparlamentets yttrande i februari 2003, lade kommissionen i april 2003 fram ett ändrat förslag till direktiv om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier.

Unionsmedborgarskap, tillsammans med en balans mellan säkerhet och frihet, är en av de frågor kring vilken forskning sker under det femte ramprogrammet. Detta kommer att fortsätta under sjätte ramprogrammets prioritering 7 "Medborgare och styrelseformer i det europeiska kunskapssamhället".

Inom det vidare område som gäller skydd för sårbara grupper, lades ett förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättandet av en andra fas (2004-2008) av gemenskapens insatsprogram för att förebygga våld mot barn, ungdomar och kvinnor och för att skydda våldsoffer och riskgrupper (Daphne II-programmet) fram i februari 2003.

Dessutom kommer kommissionen när det gäller grundläggande rättigheter att i sommar lägga fram ett meddelande om tillämpningen av artikel 7 i Fördraget om Europeiska unionen.

Samarbete mot narkotika

Trots att Europeiska rådet i Laeken begärde att man senast i maj 2002 skulle anta kommissionens förslag till rambeslut om minimibestämmelser för brottsrekvisit och påföljder för olaglig narkotikahandel, pågår arbetet fortfarande inom rådet och det finns föga hopp om att detta nyckelinstrument kommer att kunna antas under det grekiska ordförandeskapet.

Inom ramen för genomförandet av handlingsplanen för narkotikabekämpning (2000-2004) har ett initiativ överlämnats till rådet av det grekiska ordförandeskapet och Förenade kungariket inför antagandet av en plan om genomförandet av de prioriterade åtgärderna.

I februari 2003 antog rådet en resolution om behandling av narkotikamissbrukare i fängelse och rådet kommer inom kort att anta kommissionens förslag till en rekommendation om förebyggande och begränsning av risker i samband med narkotikamissbruk.

Under andra halvåret 2003 kommer kommissionen att lägga fram ett meddelande om att förbättra samordningsmekanismerna för narkotikabekämpningen på EU-nivå och nationell nivå.

Förstärkta yttre åtgärder

Den 16 april 2003 undertecknade tio framtida medlemsstater i Europeiska unionen anslutningsfördragen. Denna utvidgning är den största någonsin och det krävs att nödvändiga medel, även ekonomiska, görs tillgängliga för att garantera att alla villkor för medlemskap kan uppfyllas, särskilt vad gäller andra fasen efter utvidgningen, nämligen att avskaffa personkontrollerna vid de inre gränserna. För sju av de tio länder som undertecknade fördragen har en specifik tilläggsfinansiering, den s.k. Schengen Facility, beslutats för 2004-2006 i ett protokoll som är fogat till anslutningsfördragen. Samtidigt fortsätter anslutningsförhandlingarna om kapitel 24 om rättsliga och inrikes frågor med Rumänien och Bulgarien.

Under första halvåret 2003 har man prioriterat arbetet med att ytterligare förstärka den administrativa och rättsliga kapaciteten hos de tio anslutningsländerna för att uppfylla de åtaganden som de gjort under anslutningsförhandlingarna. Den omfattande särskilda kontrollmekanismen för rättsliga och inrikes frågor har intensifierats för dessa tio länder. För övriga kandidatländer har anslutningspartnerskapen uppdaterats, och man har skapat en avdelning om rättsliga och inrikes frågor. Nya Phare-projekt som rör rättsliga och inrikes frågor har inletts för att stödja Bulgarien och Rumänien, och i Turkiet har man just inlett de första projekten för partnersamverkan.

Angående västra Balkan ligger utformningen av en strategi för att bekämpa organiserad brottslighet högst upp på EU:s dagordning, och kommissionen utarbetar för närvarande åtgärder för institutionsuppbyggnad för att ta itu med problemet. Rådet förde en öppen debatt om västra Balkan i februari 2003. Ett trojkamöte mellan ministrarna med ansvar för rättsliga och inrikes frågor hölls den 22 april med västra Balkan, Bulgarien, Rumänien och Turkiet. Västra Balkan kommer att behandlas vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki.

För Medelhavsländerna har man fattat beslut att starta rättsliga underkommittéer och säkerhetsunderkommittéer under associeringsavtalen, först med Marocko, och ytterligare åtgärder har vidtagits för att genomföra det nya regionala programmet för rättsliga och inrikes frågor.

Förhandlingarna går framåt om återtagandeavtal, vilket framgår av avsnittet om den gemensamma asyl- och invandringspolitiken inom EU.

Arbete pågår med Ryssland och Ukraina framför allt för att genomföra de handlingsplaner som rör rättslig och inrikes frågor.

Förhandlingarna om avtalet med USA om utlämning och straffrättsligt samarbete, vilket är prioriterat på unionens dagordning, går framåt.

Förhandlingarna med Schweiz inför denna stats deltagande i Schengenregelverket och i Dublinkonventionen har inletts. När det gäller Norge och Island och det avtal som associerar dem till Schengenregelverket, antog rådet ett beslut i februari 2003 om fastställande av vilka bestämmelser i 1995 års konvention om ett förenklat förfarande för utlämning mellan Europeiska unionens medlemsstater och 1996 års konvention om utlämning mellan Europeiska unionens medlemsstater som utgör en utveckling av Schengenregelverket.

När det gäller multilaterala instrument har kommissionen för avsikt att under 2003 överlämna ett förslag om att FN:s konvention om organiserad brottslighet och dess protokoll skall ingås.

Antagna kommissionsförslag och medlemsstaternas initiativ inom rättsliga och inrikes frågor där åtgärder väntas från andra EU-institutioner

Denna lista visar på kommissionens viktigaste förslag och medlemsstaternas initiativ som skall behandlas inom andra EU-institutioner eller antas efter att nationella reservationer har hävts för att uppfylla skyldigheterna i Amsterdamfördraget och slutsatserna från Europeiska rådet i Tammerfors för att skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa senast maj 2004.

Gemensam asylpolitik:

- Förslag till rådets direktiv om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för att bevilja eller återkalla flyktingstatus

- Förslag till rådets direktiv om miniminormer för när medborgare i tredje land och statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning

Gemensam invandringspolitik och kampen mot olaglig invandring:

- Förslag till rådets direktiv om rätt till familjeåterförening

- Förslag till rådets direktiv om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rättsliga ställning

- Förslag till rådets direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i syfte att bedriva verksamhet som anställd eller egenföretagare

- Förslag till rådets direktiv om tillfälligt uppehållstillstånd för offer för medhjälp till olaglig invandring och människohandel som samarbetar med myndigheterna

- Förslag till rådets direktiv om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för studier, yrkesutbildning och volontärarbete

- Förslag till rådets beslut om fastställande av kriterier och närmare föreskrifter för ersättning för finansiella obalanser som uppstår till följd av tillämpningen av rådets direktiv 2001/40/EG om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning av medborgare i tredje land

- Förbundsrepubliken Tysklands initiativ inför antagandet av rådets direktiv om stöd vid transitering inom ramen för åtgärder för återsändande med flyg

Inre och yttre gränser, gemensam viseringspolitik:

- Förslag till rådets direktiv om villkor för att medborgare i tredje land skall ha frihet att resa inom medlemsstaternas territorium under en tid av högst tre månader samt om införande av ett särskilt resetillstånd och om fastställande av villkor för inresa i syfte att förflytta sig under en tid av högst sex månader

- Konungariket Spaniens initiativ inför antagandet av rådets direktiv om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare

EU-medborgarskap och skydd av grundläggande rättigheter:

- Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier

- Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättandet av en andra fas (2004-2008) av gemenskapens insatsprogram för att förebygga våld mot barn, ungdomar och kvinnor och för att skydda våldsoffer och riskgrupper (Daphne II-programmet)

Ett område av verklig rättvisa inom civilrätten:

- Förslag till rådets direktiv om brottsofferersättning

- Förslag till rådets förordning om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar

- Förslag till rådets förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 och om ändring av förordning (EG) nr 44/2001 vad avser mål om underhållsskyldighet

Kampen mot brottslighet och ett område av verklig rättvisa inom straffrätten:

- Förslag till rådets rambeslut om åtgärder för att bekämpa sexuell exploatering av barn och barnpornografi

- Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om straffrättsligt skydd av gemenskapens ekonomiska intressen

- Förslag till rådets rambeslut om minimibestämmelser för brottsrekvisit och påföljder för olaglig narkotikahandel

- Förslag till rådets rambeslut om bekämpande av rasism och främlingsfientlighet

- Förslag till rådets rambeslut om angrepp mot informationssystem

- Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för miljön genom strafflagstiftning

- Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om föroreningar orsakade av fartyg och införandet av påföljder, inbegripet brottspåföljder, för föroreningsbrott

- Förslag till rådets rambeslut om förstärkning av det straffrättsliga regelverket för bestraffning av föroreningar orsakade av fartyg

- Initiativ från Förenade kungariket, Republiken Frankrike och Konungariket Sverige inför antagandet av rådets rambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff

- Konungariket Danmarks initiativ inför antagandet av rådets rambeslut om förverkande av vinning, hjälpmedel och egendom som härrör från brott

- Konungariket Danmarks initiativ inför antagandet av rådets rambeslut om verkställighet i Europeiska unionen av beslut om förverkande

- Konungariket Danmarks initiativ inför antagandet av rådets beslut om förstärkning av samarbetet mellan Europeiska unionens medlemsstater när det gäller beslut om förlust av rättigheter

- Initiativ från regeringarna i Republiken Frankrike, Konungariket Sverige och Konungariket Belgien inför antagandet av rådets rambeslut om verkställighet i Europeiska unionen av beslut om frysning av tillgångar eller bevismaterial

- Konungariket Danmarks initiativ inför antagandet av rådets akt om utarbetande på grundval av artikel 43.1 i konventionen om upprättandet av en europeisk polisbyrå (Europolkonventionen) av ett protokoll om ändring av konventionen

- Republiken Greklands initiativ inför antagandet av ett rambeslut om tillämpningen av "ne bis in idem"-principen.

2. En gemensam asyl- och migrationspolitik för EU

Tammerforsprioriteringar:

De skilda men närbesläktade frågorna om asyl och migration kräver att en gemensam EU-politik utformas. Vid Europeiska rådets möte i Sevilla påmindes formellt om behovet av en sådan politik. Där fastställdes också tydliga tidsfrister för antagandet av rättsakter.

2.1. Partnerskap med ursprungsländerna

Europeiska unionen behöver en övergripande strategi för migrationsfrågor som också innefattar politiska aspekter, mänskliga rättigheter och utvecklingsfrågor i ursprungs- och transitländerna samt ursprungs- och transitregionerna. Partnerskap med ursprungsländerna är en viktig faktor för att nå framgång med denna politik, och därmed främja en gemensam utveckling.

Efter Europeiska rådets möte i Tammerfors har de rättsliga och inrikes frågorna särskilt integrerats i samarbetsprogrammen med tredje land (se exempelvis de landstrategidokument och regionstrategidokument som har antagits av kommissionen).

Mål: Bedömning av ursprungs- och transitländerna samt ursprungs- och transitregionerna för att utforma särskilda, integrerade strategier för varje land.

>Plats för tabell>

2.2. Ett gemensamt europeiskt asylsystem

Målet är att säkra en fullständig och allomfattande tillämpning av Genèvekonventionen och på så sätt garantera att ingen skickas tillbaka för att bli utsatt för förföljelse, dvs. att principen om "non-refoulement" upprätthålls.

Ett gemensamt asylförfarande och en enhetlig asylstatus som gäller i hela unionen bör också införas.

Asylsökandes rätt att förflytta sig mellan medlemsstaterna bör vara begränsad.

En överenskommelse kommer att eftersträvas för att skapa ett system för tillfälligt skydd för fördrivna personer på grundval av solidaritet mellan medlemsstaterna.

Mål: Fastställande av vilken stat som ansvarar för att behandla en asylansökan

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

2.3. Rättvis behandling av medborgare i tredje land

En tillnärmning av villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse kommer att ske mot bakgrund av en gemensam bedömning av den ekonomiska och befolkningsmässiga utvecklingen i unionen och situationen i ursprungsländerna.

Integrationspolitiken bör syfta till att ge tredjelandsmedborgare som är lagligt bosatta på medlemsstaternas territorium (särskilt långvarigt bosatta) rättigheter och skyldigheter som är jämförbara med EU-medborgarnas. Den bör också stärka icke-diskriminering i det ekonomiska och sociala livet och i kulturlivet samt ligga till grund för åtgärder mot rasism och främlingsfientlighet.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

2.4. Hantering av migrationsströmmar

Hanteringen av migrationsströmmar bör förbättras på alla nivåer genom ett nära samarbete med ursprungs- och transitländerna. Vid Europeiska rådets möte i Laeken påmindes om behovet av att integrera politiken för migrationsströmmarna i EU:s utrikespolitik och att stärka kampen mot olaglig invandring genom att bekämpa de illegala ligor som ligger bakom och samtidigt garantera offrens rättigheter. Europeiska rådet uppmanade också till utarbetandet av en handlingsplan som skall bygga på kommissionen meddelande om olaglig invandring och människohandel. Europeiska rådet i Sevilla bekräftade dessa riktlinjer och begärde att man i de åtgärder som vidtas skall upprätthålla en rättvis jämvikt mellan å ena sidan en politik för integration av invandrare som är lagligen bosatta och en asylpolitik som respekterar de internationella konventionerna, särskilt 1951 års Genèvekonvention, och å andra sidan en beslutsam kamp mot olaglig invandring och människohandel. Rådet har även begärt att kommissionen skall lägga fram en rapport om effektiviteten i de tillgängliga ekonomiska gemenskapsresurserna i fråga om återsändande av avvisade invandrare och asylsökande, förvaltning av de yttre gränserna samt asyl- och migrationsprojekt i länderna utanför EU. Rapporten kommer att diskuteras vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

3. Ett europeiskt område med verklig rättvisa

Tammerforsprioriteringar:

Syftet är att ge medborgarna en gemensam känsla av rättvisa i hela unionen, dvs. att underlätta det dagliga livet och göra det möjligt att ta itu med dem som hotar individens och samhällets frihet och trygghet. Detta innebär både bättre tillgång till rättvisa och ett fullt utvecklat rättsligt samarbete mellan medlemsstaterna.

Vid toppmötet i Tammerfors begärdes att konkreta åtgärder skulle vidtas för att förbättra tillgången till rättvisa inom unionen och att skyddsmekanismer skulle inrättas för att skydda offrens rättigheter. Stats- och regeringscheferna i Tammerfors begärde också att mekanismer för ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden skulle utformas.

3.1. Bättre tillgång till rättvisa i Europa

Ett område med verklig rättvisa innebär att enskilda och företag kan vända sig till domstolar och myndigheter i vilken medlemsstat som helst lika lätt som i sin egen stat. De skall inte hindras eller avskräckas från att utöva sina rättigheter på grund av att medlemsstaternas rättsliga och administrativa system är komplicerade.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

3.2. Ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden

Ett område med verklig rättvisa måste trygga rättssäkerheten för människorna och de ekonomiska aktörerna. Därför måste domar och beslut efterlevas och verkställas i hela unionen.

Förstärkningen av principen om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden och domar och den nödvändiga tillnärmningen av de olika lagstiftningarna kommer att underlätta samarbetet mellan myndigheterna och det rättsliga skyddet av de enskildas rättigheter och kommer att göra det möjligt, vilket upprepades vid Europeiska rådets möte i Laeken, att "övervinna svårigheterna i fråga om skillnaderna mellan de olika rättssystemen". För att säkra detta bör principen om ömsesidigt erkännande bli en hörnsten i det rättsliga samarbetet på både det civilrättsliga och straffrättsliga området inom unionen.

Det civilrättsliga området

>Plats för tabell>

3.3. Bättre överensstämmelse mellan lagstiftningarna på det civilrättsliga området

För att underlätta det rättsliga samarbetet och stärka rätten för medborgarna att få sin sak prövad i domstol måste man åstadkomma större förenlighet och bättre överensstämmelse mellan rättssystemen.

>Plats för tabell>

4. Kamp mot brottsligheten i hela unionen

Tammerforsprioriteringar och EU-strategi mot den organiserade brottsligheten i början av det nya årtusendet:

Europeiska rådet i Tammerfors efterlyste väl avvägda åtgärder på unionsnivå mot alla former av brottslighet, inklusive grov organiserad och gränsöverskridande brottslighet, samtidigt som enskildas och ekonomiska aktörers frihet och rättigheter skyddas enligt lag. I detta sammanhang bör Europeiska unionens strategi för det nya årtusendet om förebyggande och kontroll av organiserad brottslighet uppmärksammas särskilt. Vissa ytterligare åtgärder, som är mer långtgående än slutsatserna från Tammerfors, har ansetts påkallade av rekommendationerna i denna strategi och har införlivats med detta kapitel.

4.1. Att förebygga brott på unionsnivå

En effektiv kamp mot alla former av brottslighet, organiserad eller icke, måste innefatta förebyggande åtgärder inom alla områden.

Brottsförebyggande aspekter bör integreras i åtgärderna och programmen mot brottslighet på unionsnivå och i medlemsstaterna.

Samarbetet mellan nationella brottsförebyggande organisationer skall uppmuntras, samtidigt som prioriterade områden skall fastställas.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

4.2. Utökat samarbete när det gäller brottsbekämpning

I område där verklig rättvisa rådet får brottslingar inte ges några möjligheter att utnyttja skillnader mellan medlemsstaternas rättssystem. I fråga om skyddet av Europeiska gemenskapens ekonomiska intressen konstaterade Europeiska rådet vid sitt möte i Laeken att kommissionen antagit grönboken om en europeisk åklagare och uppmanade rådet att snarast granska denna.

En hög skyddsnivå för medborgarna kräver utökat samarbete mellan rättstillämpande myndigheter. Därför bör största möjliga nytta dras från samarbetet mellan medlemsstaternas myndigheter vid utredningar av gränsöverskridande brottslighet.

Genom Amsterdamfördraget gavs Europol utökade befogenheter, vilket innebär en bekräftelse av dess viktiga och centrala roll för att underlätta europeiskt samarbete för att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

4.3. Bekämpning av vissa former av brottslighet

När det gäller nationell straffrätt bör insatserna för att enas om gemensamma definitioner, grunder för åtal och påföljder i ett första skede koncentreras till ett begränsat antal sektorer av särskild vikt. Överenskommelser om gemensamma definitioner av, grunder för åtal och påföljder för grov organiserad och gränsöverskridande brottslighet måste nås för att skydda enskildas och ekonomiska aktörers frihet och juridiska rättigheter. Vid sitt möte den 27-28 september 2001 åtog sig rådet att genast ta sig an arbetet med att fastställa en allmän metod för harmoniseringen av straff. Den 25-26 april 2002 antog rådet slutsatser om tillvägagångssättet.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

4.4. Särskilda åtgärder mot penningtvätt

Penningtvätt är en central del av den organiserade brottsligheten. Därför måste man vidta åtgärder för att utrota penningtvätt varhelst sådan förekommer genom att se till att konkreta åtgärder för spårande, spärrande, beslag och förverkande av vinning av brott vidtas. Vid Europeiska rådets extra möte den 21 september 2001 betonades också vikten av kampen mot finansiering av terrorism.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

5. Inre och yttre gränser, visering, genomförande av artikel 62 i EG-fördraget samt införlivande av Schengenregelverket

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

6. Unionsmedborgarskap

>Plats för tabell>

7. Samarbete i kampen mot narkotika

Prioriteringar i Europeiska unionens strategi mot narkotika:

Narkotika utgör ett hot både mot samhället och enskilda individer. Därför måste narkotikaproblemet hanteras på ett övergripande, sektorsöverskridande och enhetligt sätt. I sitt meddelande från november 2002 gjorde kommissionen en halvtidsutvärdering av EU:s narkotikahandlingsplan (2000-2004), som godkändes av Europeiska rådet i Köpenhamn. Den slutliga utvärderingen kommer att göras med hjälp av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och Europol.

>Plats för tabell>

8. Kraftfullare externa åtgärder

Prioriteringar från Europeiska rådet i Tammerfors och Feira:

Europeiska unionen betonar att alla befogenheter och alla instrument som står till unionens förfogande, i synnerhet i de yttre förbindelserna, måste utnyttjas på ett integrerat och konsekvent sätt för att skapa området med frihet, säkerhet och rättvisa. Rättsliga och inrikes frågor måste integreras i definitionen och genomförandet av unionens övriga politikområden och verksamheter.

Beträffande icke-kandidatländerna har kommissionen vinnlagt sig om att specifikt (och i den fleråriga programplaneringen) integrera de rättsliga och inrikes frågorna i samarbetsprogrammen med tredje land.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

9. Andra pågående initiativ

>Plats för tabell>