52001PC0337

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om ett åtgärdsprogram för gemenskapen för att främja icke-statliga organisationer som är aktiva främst inom miljöområdet

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. Nya styrelseformer i EU

I sitt meddelande om strategiska mål för 2000-2005 "Forma ett nytt Europa" anger kommissionen som sin uppgift att främja nya styrelseformer i Europa. Kort sagt innebär detta att ge medborgarna mer att säga till om i EU:s beslutsprocess, och att bygga upp nya typer av partnerskap mellan olika beslutsnivåer för att främja effektivitet och öppenhet i institutionernas arbete. I meddelandet slår kommissionen fast att medborgarna inte känner någon delaktighet i de strukturer som styr deras liv. De icke-statliga organisationerna skulle kunna spela en allt viktigare roll när det gäller att överbrygga denna klyfta och att hjälpa gemenskapens institutioner att nå medborgarna.

De europeiska icke-statliga miljöorganisationerna har redan visat att de genom sin medlemsstruktur och verksamhet har kapacitet och möjlighet att fylla denna funktion, exempelvis genom att arbeta för mer öppenhet och större engagemang från medborgarna i beslutsprocessen. Europeiska icke-statliga miljöorganisationer anses i allmänhet kunna påverka inom följande områden:

1. Medborgaren i centrum: De icke-statliga organisationerna utgör ett mycket viktigt och konkret sätt att omsätta principen om offentligt deltagande i praktiken i gemenskapsinstitutionernas arbete (organisationerna representerar en del av det "civila samhället"). Genom sina kontakter med den breda allmänheten ända ned på gräsrotsnivå anses de icke-statliga organisationerna känna väl till vad "mannen på gatan" tycker och tänker, och kan därför driva dessa åsikter och förmedla dem till kommissionen.

2. Diskussionspartner: De europeiska icke-statliga miljöorganisationerna deltar i expertgrupper och i gemenskapsinstitutionernas förberedande kommittéer och genomförandekommitéer. De ger ett viktigt bidrag till gemenskapens strategier, program och initiativ.

3. Sakkunskap/know-how: Många europeiska icke-statliga miljöorganisationer utför avancerat forskningsarbete inom sina respektive områden. Resultaten i form av viktiga slutsatser och rapporter, bl.a. förslag till lösningar på miljöproblem, förmedlas (som en del i lobbyarbetet) till gemenskapsinstitutionerna.

4. Jämvikt: De europeiska icke-statliga miljöorganisationerna behövs som motvikt till andra intressenter inom miljöområdet (industri/näringsliv, fackföreningar, konsumentgrupper etc.)

5. Representativitet: Många europeiska icke-statliga miljöorganisationer bygger på "gräsrotsmedlemskap" och de företräder därför ett brett spektrum av åsikter och intressen på miljöområdet.

6. Multiplikatoreffekt: Många europeiska icke-statliga miljöorganisationer har vida nätverk av medlemsorganisationer och står per definition närmare medborgarna. De bidrar indirekt till att ge gemenskapens miljöpolitik en mycket bredare publik än kommissionen skulle kunna göra.

7. Vakthund: De europeiska icke-statliga miljöorganisationerna bidrar också till att bevaka efterlevnaden av gemenskapens lagstiftning, och till att bevaka gemenskapsinstitutionerna genom att påminna dem om deras skyldigheter och löften.

Det finns redan ett åtgärdsprogram för att ge bidrag till europeiska icke-statliga miljöorganisationer för att utföra dessa uppgifter. Programmet fastställs i rådets beslut 97/872/EG [1] och löper från den 1 januari 1998 till den 31 december 2001. Programmets allmänna mål är att främja verksamhet som bedrivs av sådana icke-statliga organisationer (framförallt organisationer som har de olika egenskaper som tas upp ovan) som främst är aktiva inom området för miljöskydd på gemenskapsnivå genom att bidra till att utveckla och genomföra gemenskapens miljöpolitik och miljölagstiftning.

[1] EGT L 354, 30.12.1997, s. 25 slutlig.

2. Brister i genomförandet av rådets beslut 97/872/EG

Det fastställs i artikel 12 i rådets beslut 97/872/EG att kommissionen skall utvärdera de första tre åren av programmets genomförande och rapportera resultaten till Europaparlamentet och rådet. Mot bakgrund av denna rapport skall det beslutas om programmet skall fortsätta eller inte. Kommissionen har sammanställt denna rapport [2] i samråd med både nuvarande och tidigare bidragstagare och det samordnande generaldirektoratet (GD Miljö). Man har också beaktat resultaten från den externa utvärderingen av budgetpost B4-3060 [3] med vars medel programmet finansieras.

[2] Rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om erfarenheterna från tillämpningen av rådets beslut 97/872/EG av den 16 december 1997 om ett åtgärdsprogram för gemenskapen för att främja icke-statliga organisationer som är aktiva främst inom miljöområdet, KOM (2001) 337 slutlig.

[3] På initiativ från kommissionsledamöterna Anita Gradin (ekonomistyrning och bedrägeribekämpning) och Erkki Liikanen (budget och administration) inledde kommissionen 1995 ett omfattande initiativ benämnt SEM 2000 (Sound and Efficient Management) för att ändra institutionens budget- och förvaltningskultur. SEM 2000 omfattar hela kommissionen. Utvärderingen av budgetpost B4-3060 är en del av GD Miljös program inom ramen för detta initiativ.

Svaren från samrådet med de icke-statliga organisationerna och kommissionen och den externa utvärderingen av budgetpost B4-3060 ger alla ett mycket starkt stöd till att förnya/omarbeta det nuvarande åtgärdsprogrammet. Ett antal svaga punkter har emellertid också framkommit.

Kritik har framförts mot den geografiska balansen mellan de organisationer som väljs ut för finansiering inom programmet. Det har påpekats att majoriteten av de organisationer som mottog bidrag under 1998-2000 ligger i Västeuropa. En mer balanserad fördelning av medlen har efterlysts för att man skall kunna genomföra gemenskapens politik i alla regioner inom unionen. Bättre balans skulle också behövas mellan stora och små organisationer, generalister och specialister (vissa organisationer inriktar sig bara på ett eller ett fåtal politikområden) etc.

Både organisationerna och kommissionen har tagit upp det krävande kontrollförfarande som ingår i programmets alla steg - bl.a. urval, övervakning och rapportering - som en av programmets största svagheter. Programmet har visat sig mycket personalkrävande både för kommissionen och bidragstagarna.

Den omfattande kontrollen har även lett till försenade utbetalningar till organisationerna vilket ibland har inneburit allvarliga likviditetsproblem för några av dem, som har varit tvungna att ta banklån i väntan på kommissionens planerade utbetalningar.

De försenade utbetalningarna beror delvis på det sena offentliggörandet av ansökningsomgången och kommissionens sena beslut (31 maj) om vilka organisationer som skulle finansieras (artikel 7 i rådets beslut).

Det nuvarande programmet har också uppvisat vissa svagheter när det gäller den finansiella förvaltningen. Bidragstagarna har i viss utsträckning tillåtits att överföra delar av sina medel till samarbetspartner som utför verksamhet och projekt för deras räkning. Kommissionen har visserligen klart uppmuntrat - och kommer även fortsättningsvis att uppmuntra - samarbete mellan olika aktörer inom ramen för programmet. Samarbetet bör emellertid regleras med kontrakt, fakturor och uppföring av kostnaderna i bidragstagarens och samarbetspartnerns bokföring för att öka öppenheten och göra ansvarsskyldigheten tydligare.

Åtgärdsprogrammets urvalskriterier har också givit upphov till många frågor både inom kommissionen och från de tillfrågade organisationerna. Vad innebär en "varaktig multiplikatoreffekt på europeisk nivå" eller ett "bidrag till en multinationell strategi", och hur mäter man detta- Avsaknaden av solida indikatorer har lett till en delvis subjektiv uttagning, övervakning och rapportering, vilket har komplicerat kommissionens utvärdering och gjort det svårt för de sökande att bedöma sina chanser.

Det har vidare föreslagits att nuvarande situation där mer än 80 % av bidragstagarna är desamma år efter år (år 2000 innehöll listan 18 organisationer varav endast tre var nya) borde rättas till eller motiveras.

Utvärderingen av programmet har också visat att man för att säkerställa att kommissionens medel används på rätt sätt måste inrätta ett fast revisionssystem. Detta är särskilt viktigt om man inför ett förenklat stödförfarande för att minska det nuvarande stora behovet av administration och personalresurser både hos organisationerna och kommissionen.

3. De viktigaste delarna i förslaget till beslut

Ramen för samarbete och löpande finansiering till icke-statliga miljöorganisationer för att underlätta deras deltagande i dialogen ges i förslaget till det sjätte miljöhandlingsprogrammet [4]. Som en del av strategin bakom miljöhandlingsprogrammet ingår att allmänheten bör ges bättre möjligheter att medverka, och man föreslår bland annat en omfattande och bred dialog med berörda parter i samband med beslut på miljöområdet. Man förespråkar även samarbete med icke-statliga miljöorganisationer i kandidatländerna i syfte att öka medvetenheten.

[4] Kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om Europeiska gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram, Miljö 2010: Vår framtid - vårt val, KOM (2001) 31 slutlig.

Kommissionen inser att miljöorganisationerna måste ha en lämplig professionell bakgrund för att deras deltagande i samrådsmöten och offentliga rådfrågningar skall vara framgångsrikt. Många organisationer har redan en sådan bakgrund, men för att höja deras samlade kompetens borde kommissionen kunna ge bidrag inom ett nytt åtgärdsprogram för att främja europeiska icke-statliga miljöorganisationer.

Med tanke på den viktiga funktion som man anser att dessa organisationer har, inte bara vad gäller EU:s styrelseformer, utan även inom integrationsprocessen (integration av miljöskydd och hållbar utveckling i alla gemenskapens politikområden) och utvidgningen, bör man i ett förslag till nytt beslut beakta dessa faktorer.

Åtgärdsprogrammets nuvarande geografiska räckvidd måste därför övervägas mot bakgrund av utvidgningen och förändringarna i Europa som helhet (t.ex. Balkan). I många Central- och östeuropeiska länder spelade miljörörelsen en viktig roll för utvecklingen under 1989-1990. Faktum är att det civila samhällets avgörande betydelse redan har erkänts i demokratiseringsprocessen, och vikten av kandidatländernas miljöorganisationer när det gäller att få allmänhetens acceptans för gemenskapens miljölagstiftning och dess genomförande kan knappast överskattas. Förändringarna i Balkan är visserligen mycket positiva men har visat på ett enormt behov av direkt stöd till medborgarorganisationer och initiativ för att stödja demokratin och bygga upp en miljömässigt hållbar framtid.

I ett förslag till ett omarbetat program måste man ta hänsyn till dessa förändringar, de svagheter som har identifierats i samrådet med kommissionen och de icke-statliga organisationerna som ägde rum under hösten 2000, samt resultaten från utvärderingen av budgetpost B4-3060. Huvuddragen i ett sådant program bör utgöras av följande:

- Bestämmelser för att uppmuntra de europeiska icke-statliga miljöorganisationerna till att regelmässigt delta i gemenskapens beslut på miljöområdet och deras genomförande, genom att se till att de företräds på ett lämpligt sätt i möten för samråd med intressenter och offentliga rådfrågningar.

- En förlängning av löptiden från fyra till fem år (för bättre kontinuitet, anpassning till nuvarande budget och andra viktigare politiska överenskommelser som redan har träffats inom EU).

- En tidigarelagd ansökningsomgång och ett tidigare beslut från kommissionen för bättre överensstämmelse med kalenderåret.

- En utvidgad geografisk räckvidd mot bakgrund av stabiliserings- och associeringsprocessen för länderna i södra Östeuropa [5].

[5] KOM (1999) 235 slutlig.

- Ett förenklat system för urval, övervakning och utvärdering som bygger på resultat/effekt-inriktade indikatorer, så att programmet anpassas till de begränsade personalresurserna, kraven på sund budgetförvaltning och behovet av mindre subjektiva förfaranden.

- Nya urvalskriterier (resultat/effekt-inriktade) som är lätta att förstå och mäta, och som tar hänsyn till behovet av en bättre balans mellan olika geografiska områden, små och stora organisationer, specialister och generalister etc.

- Ett nytt stödsystem där man beaktar bidragstagarens bokförda utgifter för att öka rapporteringens öppenhet och göra ansvarsskyldigheten mer tydlig.

- Ett nytt fast revisionssystem som säkerställer en sund förvaltning av skattebetalarnas pengar.

Det nya åtgärdsprogrammet för att främja europeiska icke-statliga miljöorganisationer bör träda i kraft den 1 januari 2002 (eller så tidigt som möjligt efter antagandet) med en interimsutvärdering den 31 december 2004. Den planerade budgeten för femårsperioden är 32 miljoner euro. Det kommer att finnas ett stabilt system för urval, övervakning och rapportering som bygger på fasta lättanvända indikatorer. Åtgärder för att förebygga bedrägeri kommer också att vidtas.

Det nya programmets metod för beräkning av bidragen kommer att skilja sig från traditionellt stöd för kärnverksamhet. I bilagan till detta förslag återfinns därför de vägledande principerna.

Eftersom det har föreslagits så många ändringar av rådets beslut 97/872/EG är det lämpligt att ersätta det i stället för att ändra det för att öka öppenheten. På detta sätt kommer de olika intressenterna, särskilt allmänheten, att få tillgång till en enda klar och sammanhängande rättsakt istället för ett antal spridda ändringar av nuvarande beslut.

2001/0139 (COD)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om ett åtgärdsprogram för gemenskapen för att främja icke-statliga organisationer som är aktiva främst inom miljöområdet

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [6],

[6] EGT C , , s. .

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [7],

[7] EGT C , , s. .

med beaktande av Regionkommitténs yttrande [8],

[8] EGT C , , s. .

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget [9], och

[9] EGT C , , s. .

av följande skäl:

(1) Fördraget föreskriver att gemenskapen skall utarbeta och genomföra en miljöpolitik för gemenskapen och anger de mål och principer som bör vägleda den politiken.

(2) I [förslaget till det sjätte miljöhandlingsprogrammet] [10] slås det fast att allmänheten bör ges bättre möjligheter att medverka, och de föreslagna åtgärderna innefattar bland annat en omfattande och bred dialog med berörda parter i samband med beslut på miljöområdet. Förslaget till det sjätte miljöhandlingsprogrammet innehåller bestämmelser om stöd till icke-statliga organisationer för att göra de möjligt för dessa att delta i en sådan dialog.

[10] KOM (2001) 31 slutlig.

(3) Det åtgärdsprogram som inrättas genom rådets beslut 97/872/EG av den 16 december 1997 om ett åtgärdsprogram för gemenskapen för att främja icke-statliga organisationer som är aktiva främst inom miljöområdet [11] löper ut den 31 december 2001. Beslutet bör därför upphöra att gälla. Programmet har utvärderats av kommissionen och nuvarande och tidigare bidragstagare, och ett starkt stöd för att det bör förnyas/omarbetas har framkommit.

[11] EGT L 354, 30.12.1997, s. 25

(4) Icke-statliga organisationer som är aktiva på miljöområdet har redan visat att de kan bidra till den miljöpolitik för gemenskapen som föreskrivs i artikel 174 i fördraget genom en aktiv medverkan i konkreta miljöskyddsåtgärder och i verksamhet för att öka den allmänna medvetenheten om behovet av att skydda miljön.

(5) De europeiska icke-statliga organisationerna spelar en viktig roll när det gäller att samordna och kanalisera information och synpunkter till kommissionen om nya och framväxande synsätt, t.ex. på naturskydd och gränsöverskridande miljöproblem, som inte kan, eller endast delvis, hanteras på medlemsstatsnivå eller lägre nivå. Genom sina kontakter med den breda allmänheten ända ned på gräsrotsnivå anses de icke-statliga organisationerna känna väl till vad "mannen på gatan" tycker och tänker, och kan därför driva dessa åsikter och förmedla dem till kommissionen.

(6) De europeiska icke-statliga miljöorganisationerna deltar i expertgrupper och i gemenskapsinstitutionernas förberedande kommittéer och genomförandekommittéer, och ger ett viktigt bidrag till gemenskapens strategier, program och initiativ samt fungerar som motvikt till andra aktörer inom miljöområdet, bland annat industri/näringsliv, fackföreningar och konsumentgrupper.

(7) Icke-statliga organisationer med förmåga att främja ett utbyte av synsätt, problem och möjliga lösningar på miljöproblem med gemenskapsdimension som berör intressenter på nationell, regional och lokal nivå bör främjas. Därför består målgruppen endast av organisationer som är aktiva på europeisk nivå. Deras struktur och verksamhet bör omfatta minst tre europeiska länder.

(8) Den geografiska utvidgningen av programmet är nödvändig för att ta med de icke-statliga organisationerna i kandidatländerna med tanke på hur viktiga de är för att bidra till att allmänheten accepterar miljölagstiftningen, för att stödja genomförandet och för att främja demokratiseringsprocessen. Omvälvningarna i Balkan har också visat att det finns ett enormt stort behov av direkt stöd till medborgarnas organisationer och initiativ för att stödja demokratin och bygga upp en miljömässigt hållbar framtid.

(9) Mot bakgrund av erfarenheterna under programmets tre första år bör en bedömning göras av dess genomförande, så att beslut kan fattas om dess fortsättning.

(10) Genom detta beslut föreskrivs för hela programmets längd en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 6 maj 1999 om budgetdisciplin och en förbättring av budgetförfarandet [12].

[12] EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Härmed inrättas ett åtgärdsprogram för gemenskapen för att främja icke-statliga miljöorganisationer.

2. Programmets allmänna mål är att främja icke-statliga organisationer som är aktiva främst inom miljöskyddsområdet på europeisk nivå och som bidrar, eller kan bidra, till att utveckla och genomföra gemenskapens politik och lagstiftning på miljöområdet i alla Europas regioner. Programmet skall också främja de icke-statliga organisationernas regelmässiga medverkan på alla nivåer av beslutsprocessen när det gäller gemenskapens miljöpolitik, genom att säkerställa att de representeras på ett lämpligt sätt vid samrådsmöten med intressenterna och vid offentliga utfrågningar.

Artikel 2

Följande kriterier måste vara uppfyllda för att en icke-statlig organisation skall vara behörig att söka bidrag:

a) Den måste vara en oberoende och icke vinstgivande juridisk person samt aktiv främst inom området för miljöskydd, med ett miljömål som inriktar sig på allmänhetens bästa.

b) Den måste vara aktiv på europeisk nivå och dess struktur (medlemmar) och verksamhet måste omfatta minst tre europeiska länder.

c) Dess verksamhet måste ligga i linje med principerna bakom [förslaget till det sjätte miljöhandlingsprogrammet] och med de prioriterade områden som anges i del 1 i bilagan till detta direktiv.

d) Den måste vara juridiskt bildad sedan mer än två år och de årliga boksluten för de två föregående åren måste vara intygats av en auktoriserad revisor.

Artikel 3

Programmet skall vara öppet för icke-statliga organisationer som är etablerade i något av följande områden:

a) Medlemsstaterna.

b) Kandidatländerna [13] i enlighet med bestämmelserna i Europaavtalen, tilläggsprotokollen och de respektive associationsrådens beslut.

[13] Bulgarien, Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien och Slovenien.

c) Cypern, Malta och Turkiet i enlighet med de villkor och förfaranden som har överenskommits med dessa länder.

d) De Balkanländer som ingår i stabiliserings- och associeringsprocessen för länderna i södra Östeuropa [14] i enlighet med de villkor och förfaranden som har överenskommits med dessa länder.

[14] F.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Albanien, Förbundsrepubliken Jugoslavien, Bosnien-Herzegovina och Kroatien.

Artikel 4

1. Senast den 30 september varje år skall kommissionen i Europeiska gemenskapernas officiella tidning offentliggöra ett meddelande om ansökningsomgång för bidrag under följande kalenderår.

2. Kriterierna för behörighet, urval och tilldelning samt ansöknings-, utvärderings- och godkännandeförfarandet skall anges i meddelandet.

3. Efter att ha utvärderat förslagen skall kommissionen senast den 31 december varje år besluta vilka organisationer som skall ges stöd under det följande året, förutsatt att beslutet om att anta gemenskapens budget inte är försenat. Beslutet skall leda till ett avtal mellan kommissionen och bidragstagaren i vilket man fastställer det maximala bidragsbeloppet, betalningssättet, kontroll- och övervakningsåtgärderna och de mål som skall uppnås med bidraget.

Artikel 5

Urvalet och tilldelningen skall göras i fyra steg.

a) Utsortering av ansökningar som inte uppfyller de tekniska eller administrativa kraven för att söka finansiering enligt programmet. Ansökningar som inte är giltiga inom detta program är i synnerhet sådana ansökningar som är ofullständiga eller otillräckligt detaljerade, som inte har fyllts i enligt instruktionerna på ansökningsblanketten eller som har lämnats in efter den sista ansökningsdagen.

b) Utsortering av ansökningar som inte uppfyller de behörighetskrav som anges i artiklarna 2 och 3.

c) Jämförande bedömning av de återstående giltiga ansökningarna enligt följande kriterier, vilka beskrivs närmare i punkt 2 i bilagan.

(i) I vilken utsträckning ansökningen, och mer specifikt det föreslagna arbetsprogrammet, uppfyller programmets mål enligt artikel 1.

(ii) Förvaltningens och produktens kvalitet.

(iii) Verksamhetens bredd, inverkan och effektivitet.

En jämförande bedömningspoäng kommer att ges till alla de sökande som går vidare.

d) Fastställande av de sökande som kan komma ifråga för bidrag genom att eliminera dem vars poäng ligger under en gräns som fastställs av kommissionen.

Artikel 6

1. Bidraget får inte överstiga 70 % av den sökandes genomsnittliga årliga bokförda bidragsberättigande utgifter under de föregående två åren, när det gäller organisationer som är etablerade inom gemenskapen, och 80 % när det gäller organisationer som är etablerade i kandidatländerna och Balkan. Det får inte heller överstiga 80 % av den sökandes bidragsberättigande kostnader för det innevarande året.

Beloppet skall bestämmas årligen enligt ett fast viktningssystem i vilket man tar hänsyn till bedömningspoängen från den utvärdering som avses i artikel 5 och organisationernas relativa storlek enligt del 3 i bilagan.

2. Organisationer som erhåller bidrag enligt detta program får använda det för att täcka sina bidragsberättigande utgifter under bidragsåret på det sätt de anser lämpligt. Alla utgifter under bidragsåret skall betraktas som bidragsberättigande med undantag för sådana utgifter som anges i punkt 4 i bilagan.

3. Bidragsbeloppet skall inte betraktas som slutligt fastställt förrän kommissionen har godkänt den granskade årsredovisningen.

Om det totala gemenskapsbidraget överstiger 80 % av den sökandes bokförda bidragsberättigande utgifter under året skall slutbetalningen minskas med ett motsvarande belopp.

4. Slutbetalningen skall även minskas om den granskade årsredovisningen för bidragsåret visar att bidragsmottagarens samlade intäkter, bortsett från intäkter som regelmässigt öronmärks för icke bidragsberättigande utgifter, överstiger de bidragsberättigande utgifterna eller, vid behov, skall motsvarande överstigande belopp återkrävas. Enligt artikel 256 i fördraget skall beslut om betalningsskyldighet vara verkställbara.

5. För att se till att det beviljade bidraget används på ett effektivt sätt skall kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att verifiera att de utvalda organisationerna fortsätter att uppfylla kraven under hela bidragsåret. Framförallt skall man inrätta systematisk rapportering för att övervaka resultaten under bidragsåret, samt utvärdering av resultaten i efterhand.

Artikel 7

1. Detta program skall inledas den 1 januari 2002 och avslutas den 31 december 2006.

2. Det finansiella referensbeloppet för detta programs genomförande skall vara 32 miljoner euro för perioden 2002-2006.

3. De årliga anslagen skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

Artikel 8

1. För att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägeri och andra oegentligheter får kommissionen utföra kontroller och inspektioner på plats av verksamhet som finansieras enligt detta program i enlighet med rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996. Undersökningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) omfattas dessutom av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999.

2. Organisationer som erhåller bidrag skall hålla alla verifikationer som gäller utgifter under bidragsåret, inklusive den granskade årsredovisningen, tillgängliga för kommissionen under en period av fem år efter den sista utbetalningen.

Artikel 9

1. Om de obligatoriska rapporterna visar att de förväntade resultaten inte har uppnåtts kan detta leda till att organisationen inte kan komma ifråga för bidrag inom programmet under det följande året.

2. Om en organisation måste återbetala pengar på grund av avsiktliga oegentligheter, oegentligheter på grund av vårdslöshet eller bedrägeri har den automatiskt förverkat sina möjligheter till bidrag under programmets återstående löptid.

3. Om kommissionen upptäcker oegentligheter, dålig förvaltning eller bedrägeri i samband med bidrag - antingen genom revisioner eller kontroller på plats - skall en eller flera av nedanstående administrativa åtgärder och påföljder tillämpas, beroende på hur allvarligt fallet är.

- Annullering av bidragsavtalet.

- Böter motsvarande högst 50 % av det återkrävda beloppet.

- Utestängning från annan gemenskapsfinansiering.

- Utestängning från den berörda dialogmekanismen inom kommissionen.

Artikel 10

En förteckning över de organisationer vars verksamhet skall finansieras genom detta program skall, tillsammans med det tilldelade beloppet, offentliggöras varje år i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 11

Senast 31 december 2004 skall kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om hur programmets mål har uppnåtts under de första tre åren och vid behov föreslå ändringar för att fortsätta eller inte fortsätta programmet. Rapporten skall bygga på rapporterna om bidragstagarnas resultat, och den skall särskilt bedöma hur effektivt de bidrar till att uppnå de mål som anges i artikel 1 och i bilagan.

Europaparlamentet och rådet skall i enlighet med fördraget besluta om programmets fortsättning från den 1 januari 2007. Innan kommissionen lägger fram sitt förslag skall den låta utföra en extern utvärdering av programmets resultat.

Artikel 12

Detta beslut träder i kraft den dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel [...]

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA

1. Prioriterade områden enligt förslaget till det sjätte miljöhandlingsprogrammet

Det föreslagna programmet inriktar sig på prioriterade områden som har valts ut med tanke på hur viktiga de är för en hållbar utveckling och de europeiska medborgarnas hälsa och livskvalitet. De har grupperats under följande fyra huvudrubriker:

- Bekämpning av klimatförändringen.

- Naturlig och biologisk mångfald, skydd av en unik resurs.

- Miljö och hälsa.

- Att uppnå hållbar förvaltning av naturresurser och avfall.

Om [det sjätte miljöhandlingsprogrammet] antas kommer det att ses över år 2005 och vid behov ändras och uppdateras med hänsyn till ny utveckling och information.

Utöver ovanstående områden kommer genomförande och tillämpning av gemenskapens miljölagstiftning att prioriteras.

2. Bedömningskriterier

De sökande som har gått vidare från de två första urvalsstegen enligt artikel 5 skall bedömas enligt följande kriterier:

- Den utsträckning i vilken verksamheten uppfyller programmets mål. Följande skall bedömas för den sökande inklusive det föreslagna arbetsprogrammet:

- Politisk relevans (vad gäller förslaget till det sjätte miljöhandlingsprogrammet, nya europeiska styrelseformer, hållbar utveckling, utvidgning, stabiliserings- och associeringsprocessen för länderna i södra Östeuropa, utvecklingen av partnerskapet mellan Europa och Medelhavsområdet, integration och jämlikhet).

- Relevans, betydelse och potentiella konsekvenser för utvecklingen och genomförandet av gemenskapens miljöpolitik.

- Förmåga att förmedla allmänhetens åsikter från alla Europas regioner och använda dessa idéer och förslag vid lösningen av miljöproblem.

- Relevans för åtgärder för att öka miljömedvetenheten och förbättra kunskapen både i allmänhet och vad gäller gemenskapens miljöpolitik.

För varje kriterium skall en bedömning göras av den sökandes förmåga att fylla de olika funktionerna för icke-statliga organisationer enligt punkterna 5-7 i ingressen.

- Förvaltningens och produktens kvalitet. Bland annat följande punkter skall bedömas:

- Organisationens struktur, personalsituation och personalpolitik.

- Interna beslutsprocesser och relationer med medlemmarna.

- Strategi, målinriktning och planeringsrutiner.

- Administration, budgetkontroll och finansförvaltning.

- Rapporteringsrutiner (interna och externa).

- Självutvärdering, kvalitetskontroll och återkoppling av erfarenhet (inlärning).

- Teknisk och vetenskaplig kompetens.

- Bredd, påverkan och effektivitet. Bland annat följande punkter skall bedömas:

- Organisationens och dess verksamhets allmänna synlighet.

- Externa förbindelser (med andra aktörer på miljöområdet, t.ex. lokala och regionala myndigheter, näringsliv och industri, konsumentgrupper, fackföreningar och andra icke-statliga organisationer).

- Allmänhetens (inklusive medias) omdöme.

3. Bestämning av bidragsbeloppets storlek

Bidraget bestäms på grundval av den sökandes beräknade totala bidragsberättigande utgifter under bidragsåret, med uttrycklig hänsyn till de genomsnittliga bokförda utgifterna under de föregående två åren enligt följande principer:

(1) Om alla andra parametrar är likvärdiga kommer större organisationer att erhålla högre belopp än mindre organisationer (storleken bestäms med hjälp av genomsnittet av de två föregående årens bokförda årliga utgifter och de beräknade totala bidragsberättigande utgifterna under bidragsåret). Ju större organisationen är, desto relativt mindre kommer emellertid denna storleksfördel att bli.

(2) Om alla andra parametrar är likvärdiga kommer organisationer med högre bedömningspoäng att tilldelas större belopp än sökanden med lägre poäng.

(3) Om en organisation har ansökt om ett bestämt belopp skall bidraget under inga omständigheter vara högre än detta belopp.

4. Icke bidragsberättigande utgifter

Betalningar som gjorts av bidragstagaren och kontrakt som ingåtts med tredje part, vilka innefattar nedanstående element:

- Kriminella/illegala aktiviteter.

- Privata kostnader/privat användning.

- Underhållning, gästfrihet och onödiga eller omdömeslösa utgifter.

- Utgifter som ligger klart utanför det överenskomna arbetsprogrammet för bidragsåret.

- Skuldåterbetalningar, förfallna räntor och överförda underskott.

- Kostnader i samband med det använda kapitalet, investeringar [15] eller reserver som lagts undan för att ingå i bidragstagarens tillgångar.

[15] Kommissionen kan endast beakta den del av avskrivningarna som motsvarar avtalets löptid.

- Bidrag in natura.

FINANSIERINGSÖVERSIKT

Politikområde(n): Miljö

Verksamhet(er): Miljöprogram

Åtgärdens rubrik: Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett åtgärdsprogram för gemenskapen för att främja icke-statliga organisationer som är aktiva främst inom miljöområdet

1. BERÖRDA BUDGETPOSTER (nummer och beteckning)

B4-3060 och B7-811.

2. ALLMÄNNA UPPGIFTER

2.1. Sammanlagda anslag för åtgärden (avsnitt B): 32 miljoner euro för åtaganden

2.2. Tillämpningsperiod:

2002 - 2006

2.3. Flerårig total utgiftsberäkning:

a) Förfalloplan för åtagandebemyndiganden/betalningsbemyndiganden (finansiellt stöd) (se punkt 6.1.1).

miljarder euro (avrundat till tredje decimalen)

>Plats för tabell>

b) Total budgetkonsekvens av personal och övriga driftskostnader (se punkterna 7.2 och 7.3)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

2.4. Förenlighet med den ekonomiska planeringen och budgetplanen

Förslaget är förenligt med den befintliga ekonomiska planeringen

2.5. Påverkan på inkomsterna [16]

[16] För ytterligare information se separat handledning.

Inga budgetkonsekvenser (berör tekniska aspekter på genomförandet av en åtgärd)

3. BUDGETSPECIFIKATIONER

>Plats för tabell>

4. RÄTTSLIG GRUND

Artikel 175.1 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

5. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN OCH SKÄL FÖR ÅTGÄRDEN

5.1. Behovet av gemenskapsåtgärder [17]

[17] För ytterligare information se separat handledning.

5.1.1. Mål

Programmets allmänna mål är att främja icke-statliga organisationer som är aktiva främst inom miljöskyddsområdet på europeisk nivå och som bidrar, eller kan bidra, till att utveckla och genomföra gemenskapens politik och lagstiftning på miljöområdet, och som har en vedertagen eller potentiell förmåga att representera och engagera medborgarna i denna process och på så sätt öka demokratin, öppenheten och känslan av delaktighet i gemenskapens politik och lagstiftning på miljöområdet.

5.1.2. Förhandsutvärdering

En utvärdering av det tidigare programmet med tanke på en eventuell förlängning utfördes under år 2000 av PLANISTAT S.A. Utvärderingen innehöll en analys av den logiska uppbyggnaden för att undersöka eventuella nya angreppssätt för ett nytt program. Analysen visade att det fanns ett behov av förenklade förfaranden och större fokusering på programmets huvudmål.

5.1.3. Åtgärder som vidtagits som följd av en efterhandsutvärdering

Utvärderingen från PLANISTAT bekräftade att programmet borde förnyas.

5.2. Planerad verksamhet och villkor för finansiering via budgeten

5.2.1. Målgrupp

Omkring 50 europeiska icke-statliga miljöorganisationer.

5.2.2. Specifika mål för den period som planeringen täcker

1. Målet är att främja de europeiska icke-statliga miljöorganisationernas regelmässiga medverkan på alla nivåer i beslutsprocessen när det gäller gemenskapens miljöpolitik i syfte att ta hänsyn till medborgarnas synpunkter och farhågor när det gäller miljöproblem och deras förslag till lösningar.

2. I detta syfte skall kommissionen säkerställa att organisationerna representeras på ett lämpligt sätt vid samrådsmöten med intressenterna och vid offentliga utfrågningar.

3. Kommissionen inser att miljöorganisationerna måste ha en lämplig professionell bakgrund för att deras deltagande i samrådsmöten och offentliga utfrågningar skall vara framgångsrikt. Många organisationer har redan en sådan bakgrund, men för att höja deras samlade kompetens kan kommissionen bevilja bidrag.

5.2.3. Insatser som krävs för att genomföra åtgärden

En ansökningsomgång kommer att utlysas varje år.

5.2.4. Åtgärdens resultat kommer att bidra till

Att ge uttryck för medborgarnas synpunkter och att säkerställa lämplig representation i samrådsmöten med intressenterna och offentliga utfrågningar.

5.2.5. Förväntade resultat när det gäller att lösa behov och problem

Att höja de europeiska icke-statliga miljöorganisationernas allmänna kompetens.

5.2.6. Finansiering

Bidraget skall beräknas på grundval av den sökandes beräknade totala bidragsberättigande utgifter under bidragsåret, med uttrycklig hänsyn till de genomsnittliga bokförda utgifterna under de föregående två åren, och det skall tilldelas årligen. Beloppet skall bestämmas enligt ett fast viktningssystem som skall tas fram av kommissionen och i vilket man tar hänsyn till resultaten från den utvärdering som avses i artikel 5. Om någon organisation ansöker om ett fast belopp får det beviljade bidraget aldrig överskrida detta belopp.

5.3. Genomförandemetoder

Direkt förvaltning

6. Budgetkonsekvenser

6.1. Totala budgetkonsekvenser för avsnitt B (för hela programperioden)

6.1.1. Finansiellt stöd

Åtaganden i miljoner euro (avrundat till tredje decimalen)

>Plats för tabell>

6.2. Kostnadsberäkning per åtgärd för avsnitt B (för hela programtiden) [18]

[18] För ytterligare information se separat handledning.

Man räknar med att det sammanlagda bidraget till organisationer från medlemsstaterna kommer att uppgå till cirka 200 000 euro. Antalet bidragstagare kommer att börja på 20 det första året och sluta på 30 det sista året. Organisationer från kandidatländerna kommer att börja på ett genomsnittligt bidrag på 100 000 till 9 bidragstagare och sluta med mellan 10 och 20 bidragstagare det sista året.

Åtaganden i miljoner euro (avrundat till tredje decimalen)

>Plats för tabell>

7. EFFEKTER PÅ PERSONALEN OCH ADMINISTRATIVA UTGIFTER

7.1. Effekter på personalen

>Plats för tabell>

7.2. Den totala budgetkonsekvenserna vad gäller mänskliga resurser

>Plats för tabell>

Beloppen är de totala utgifterna för tolv månader.

7.3. Ökning av andra administrativa utgifter till följd av åtgärden

>Plats för tabell>

Beloppen är de totala utgifterna för tolv månader.

I. Årlig totalkostnad (7.2 + 7.3)

II. Åtgärdens varaktighet

III. Åtgärdens totala kostnad (I x II) // 355 000

1 775 000

8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

8.1. Metod för uppföljning

För att säkerställa att de miljöorganisationer som får bidrag från gemenskapen genomför verksamheten på ett effektivt sätt, skall kommissionen vidta följande åtgärder:

- Kontrollera att organisationerna fortsätter att uppfylla kraven för att erhålla bidrag under bidragsåret.

- Övervaka resultaten genom att två gånger om året skicka in rapporter som bygger på godkända indikatorer som bidragstagaren har föreslagit. Denne skall göra en självutvärdering mot samtliga dessa indikatorer. Den första rapporten skall lämnas i slutet av juni och skall omfatta stödperiodens första fem månader (januari-maj). Den andra rapporten skall lämnas i slutet av januari n+1 och omfatta perioden juni-december.

- Kommissionen skall ta hjälp av oberoende externa sakkunniga att övervaka och utvärdera resultaten, främst genom ett metodiskt program för att kontrollera organisationernas självutvärderingar och styrkande handlingar.

8.2. Metod och datum för den planerade utvärderingen

Som stöd för utarbetandet av den rapport som skall lämnas till rådet och parlamentet senast den 31 december 2004 skall kommissionen analysera övervakningsrapporterna vad gäller bidragstagarens resultat och med detta som underlag göra en sammanfattning av dessa resultat.

En extern interimsutvärdering skall utföras under 2005 med sikte på en eventuell förlängning, så att resultaten finns tillgängliga för utarbetandet av eventuella förslag om programmets framtid.

9. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Kommissionen skall säkerställa sammanhållning och överensstämmelse mellan bidrag som ges inom ramen för detta program och andra bidrag från de Europeiska institutionerna. Kommissionen får inte under några omständigheter ge dubbelt bidrag till samma verksamhet, och måste se till att det finns en mekanism som säkerställer att detta inte sker.

För att förhindra och vid behov åtgärda oegentligheter, dålig förvaltning eller bedrägeri i samband med det beviljade bidraget skall kommissionen utföra intern revision av 20 % av bidragstagarna varje år. Detta innebär att de flesta organisationer som har valts ut för att erhålla bidrag kommer att granskas, eller riskerar att granskas, någon gång under programperioden (2002-2006).

För att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägeri och andra oegentligheter får kommissionen utföra kontroller och inspektioner på plats av verksamhet som finansieras enligt detta program i enlighet med rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996. Undersökningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) omfattas dessutom av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999.

Om de obligatoriska rapporterna visar att de förväntade resultaten inte har uppnåtts kan detta leda till att organisationen inte kan komma ifråga för bidrag inom programmet under det följande året.

Om kommissionen upptäcker oegentligheter, dålig förvaltning eller bedrägeri i samband med bidrag - antingen genom revisioner eller kontroller på plats - skall en eller flera av nedanstående administrativa åtgärder och påföljder tillämpas, beroende på hur allvarligt fallet är.

- Annullering av bidragsavtalet.

- Böter motsvarande högst 50 % av det återkrävda beloppet.

- Utestängning från annan gemenskapsfinansiering.

- Utestängning från den berörda dialogmekanismen inom kommissionen.

Om en organisation måste återbetala pengar på grund av avsiktliga oegentligheter, oegentligheter på grund av vårdslöshet eller bedrägeri har den automatiskt förverkat sina möjligheter till bidrag under programmets återstående löptid.

Om de rapporter som avses i punkt 8.1 ovan visar att organisationens resultat håller på att försämras i förhållande till urvalskriterierna (enligt artikel 5 och punkt 2 i bilagan) får kommissionen minska bidraget för det följande året - förutsatt att organisationen ansöker igen.

En sådan reduktion är en naturlig följd under den jämförande utvärderingen för det föregående året, eftersom de rapporterade resultaten skall utgöra en integrerad del av detta förfarande. Om det framgår av rapporterna att resultaten är dåliga eller håller på att försämras kommer experterna att ge organisationen lägre poäng vid nästa jämförande utvärdering (om organisationen ansöker igen).