52001PC0279(03)

Förslag till RÅDETS BESLUT om antagande av ett särskilt program 2002-2006 för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration som skall genomföras genom direkta åtgärder av Gemensamma forskningscentret

MOTIVERING

Vid sitt möte den 23 och 24 mars 2001 riktade Europeiska rådet en uppmaning till rådet och Europaparlamentet, att före juni 2002 anta det ramprogram för forskning (2002-2006) som kommissionen föreslagit. Detta skedde i linje med det stöd Europeiska rådet uttryckt för det europeiska området för forskningsverksamhet vid mötena i Lissabon, Feira och Nice.

I det sammanhanget uppmanade Europeiska rådet framför allt till att, inom ramen för ett antal klart definierade prioriteringar, dra nytta av de nya instrument som skall ge det nya ramprogrammet de resurser som krävs för att bidra till inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet i enlighet med dess syfte.

Den 21 februari 2001 lade kommissionen fram sitt förslag till ramprogram. [1] Sedan dess har rådet och parlamentet haft möjlighet att börja granska och diskutera förslaget. Vid det informella mötet i Uppsala den 2 och 3 mars hade forskningsministrarna en första diskussion i ämnet och rådets instanser har nu börjat behandla frågan.

[1] KOM(2001) 94.

Europaparlamentet har å sin sida vid tre tillfällen haft möjlighet att diskutera förslaget, senast på grundval av svar från kommissionen på ett detaljerat frågeformulär i ämnet.

Genom att redan nu presentera förslagen till de särskilda programmen som skall användas för att genomföra ramprogrammet vill kommissionen underlätta den debatt som inletts inom institutionerna och på så sätt se till att den kan bygga på så komplett information som möjligt.

I detta syfte presenterar kommissionen samtidigt ett meddelande om möjligheterna att tillämpa artikel 169 i fördraget för att gemenskapen skall kunna delta i program som genomförs av flera medlemsstater gemensamt i samband med sammanslutningen av nationella forskningsprogram i nätverk.

Inom kort kommer kommissionen även att lägga fram förslag om "regler för deltagande samt för spridning av resultat" som skall gälla för ramprogrammet.

Särskilt följande huvuddelar av förslagen kommer att bidra till att skapa en bättre överblick över förslagen till organisation, innehåll och genomförande för det nya ramprogrammet:

- Strukturen i form av särskilda program.

- De nya instrumenten och deras funktion.

- Det planerade vetenskapliga och tekniska innehållet.

- De verksamheter som planerats på Euratom-området.

Strukturen

För genomförandet av ramprogrammet föreslås en struktur som grundas på följande fem särskilda program:

- För EG:s ramprogram:

- Ett särskilt program om "Att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet" för de två verksamhetsområdena "Att integrera forskningsverksamheten" och "Att förstärka grunden till det europeiska området för forskningsverksamhet" i förslaget till ramprogram.

- Ett särskilt program om "Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet".

- Ett särskilt program för GFC:s verksamhet.

- För Euratoms ramprogram:

- Ett särskilt program för alla indirekta åtgärder på områdena för kärnklyvning och kärnfusion.

- Ett särskilt program för GFC:s verksamhet.

Denna struktur motsvarar den i ramprogrammet och överensstämmer väl med det strategiska mål som ligger bakom. Strukturen är enkel och tydlig och gör det möjligt att genomföra de olika föreslagna åtgärdstyperna på ett sammanhängande sätt samtidigt som det allmänna målet - inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet - och de speciella kännetecknen för dessa åtgärder beaktas.

Den förenar å ena sidan all forskning och forskningssamordning och å andra sidan verksamhet med syfte att strukturera olika nyckelaspekter för forskningsverksamheten på europeisk nivå.

Genom framför allt en enda programkommitté, med olika sammansättning beroende på område, kan genomförandet ske på ett konsekvent sätt i de olika fallen.

Den speciella typ av verksamhet som bedrivs inom GFC kräver för övrigt separata särskilda program för EG och Euratom.

Med hjälp av och tack vare uppgifterna i bilaga II till förslaget till ramprogram kan man se till att verksamheten överensstämmer med de olika verksamheterna som föreskrivs i fördraget, med avseende på både innehåll och budget.

De nya instrumenten

Det nya ramprogrammets bidrag till inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet grundas framför allt på de planerade interventionsformerna för genomförandet, i synnerhet de tre nya instrumenten spetsforskningsnätverk, integrerade projekt och deltagande i nationella program som genomförs gemensamt.

Dessa nya instrument, som välkomnades av rådet och Europaparlamentet i deras resolutioner om det europeiska området för forskningsverksamhet, krävs för att formerna för gemenskapens intervention på forskningsområdet skall kunna förändras. Detta utvecklingsbehov har betonats i olika rapporter om gemenskapens forskningspolitik, bland annat i utvärderingen av de senaste fem årens forskningsverksamhet inom ramprogrammet.

Så snart förslaget till ramprogram hade presenterats inleddes utvecklingen av dessa instrument. Ett flertal kontakter har tagits och ingående diskussioner hållits mellan kommissionen, de nationella myndigheterna och programanvändarna inom forskningsorganisationer, universitet och näringsliv om hur instrumenten skall fungera i praktiken.

Två seminarier organiserades särskilt i ämnet den 19 och 20 april 2001 [2].

[2] Arbetsdokument finns på följande webbplats: www.http://europa.eu.int/comm/research/.

Grundprinciperna och de allmänna villkoren för genomförandet av dessa nya instrument fastslogs på grundval av resultatet av arbetet kring detaljerna och diskussionerna. De sammanfattas i bilaga III till förslagen till särskilda program och omfattar i synnerhet följande:

- De mål som särskilt eftersträvas med hjälp av de olika instrumenten.

- Typ av verksamhet som omfattas.

- De allmänna villkoren för partnerskapens upprättande, funktion och utveckling.

- De allmänna villkoren för stöd från gemenskapen.

Dessa principer och regler är utformade så att de nya instrumenten på ett effektivt sätt skall kunna bidra till att det åsyftade målet nås - en djupgående integration av forskningsverksamhet och innovativ verksamhet i Europa - enligt de villkor om självständig verksamhet och flexibilitet som kännetecknar de åtgärder som skall kunna vidtas enligt det nya ramprogrammet.

Genomförandet kompletteras av åtgärder för att till fullo dra nytta av hela den forsknings- och innovationspotential som finns i Europa, särskilt genom att uppmuntra små och medelstora företag att delta i den berörda verksamheten.

Detta gäller huvudsakligen spetsforskningsnätverk och integrerade projekt. Gemenskapens deltagande i nationella program som genomförs gemensamt i enlighet med artikel 169 i fördraget är av ett annat slag och kräver en annan hantering. Syftet med det meddelande som kommissionen presenterar, och med dessa förslag, är att inleda den nödvändiga politiska debatten om detta sätt att genomföra ramprogrammet.

Det vetenskapliga och tekniska innehållet

Utöver organiseringen av det nya ramprogrammet för att förbättra strukturen och samordna forskningsinsatserna är koncentrationen av resurserna till ett begränsat antal väl definierade prioriteringar ett grunddrag i programmet, vilket också betonades av Europeiska rådet vid mötet i Stockholm.

Detta återspeglas i förslagen till särskilda program där uppgifterna i förslaget till ramprogram om mål, områden och särskilda teman som behandlas inom dessa beskrivs i detalj, utvecklas och klargörs.

Exakt vilka forskningsämnen som skall ingå i verksamheterna fastställs vid upprättandet av arbetsprogrammen och vid utformningen av verksamhetsprogrammen för spetsforskningsnätverken och de integrerade projekten.

Målen, innehållet och formerna för genomförandet för den verksamhet som skall bedrivas inom ramen för de särskilda programmen har varit föremål för en förhandsutvärdering. I det sammanhanget har en en särskild insats gjorts för att definiera mål som kan kontrolleras och mätas, i de fall detta är möjligt och lämpligt, i enlighet med förslaget till ramprogram.

Utöver de verksamheter som bedrivs inom de prioriterade temana innehåller det särskilda programmet "Att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet" flera verksamhetstyper som är nya eller bedrivs under nya former.

Dessa är följande:

- Verksamheter som genomförs under rubriken "Att förutse EU:s tekniska och vetenskapliga behov" för att möta gemenskapens strategiska behov på nya kunskapsområden och nya oförutsedda behov.

Dessa skall bedrivas med hjälp av ett förfarande för flerårig programplanering av verksamheter som bland annat genomförs genom en utvärdering och ett urval av forskningsteman varje år.

- Stödåtgärder för sammanslutning av nationella forskningsprogram i nätverk och samordning av verksamheter och strategier för forskning och innovation. För detta kommer enkla och flexibla metoder att användas.

Internationellt samarbete spelar en viktig roll i ramprogrammet. På det området skall verksamheter bedrivas i olika former: i det särskilda programmet "Att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet" skall det ske dels genom att spetsforskningsnätverk och integrerade projekt öppnas för forskare och institutioner från tredje land, dels genom vissa särskilda verksamheter; i programmet "Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet" skall det ske genom stöd till internationell rörlighet för forskare från Europa och tredje land.

Inom verksamheten som syftar till att förstärka grunden till det europeiska området för forskningsverksamhet kommer åtgärder att vidtas för att stödja samarbetet med och mellan olika organisationer för vetenskapligt och tekniskt samarbete i Europa. Dessa organisationer kommer att ha fullständig tillgång till programmens olika verksamheter.

I beskrivningen av innehållet i programmet "Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet" preciseras de former för genomförandet och de teman som kan ingå i strukturerande verksamheter där även starkare sammanslutning av aktörer på innovationsområdet i nätverk ingår, liksom olika nya former av stöd till rörlighet, samordnade initiativ på infrastrukturområdet samt teman och regler för verksamheter på området relationer mellan forskning och samhälle.

Vid genomförandet av de särskilda programmen skall de olika aspekterna av den regionala dimensionen av den europeiska forskningen beaktas fullt ut, liksom regionernas roll i innovationsprocessen.

Verksamheter på Euratom-området

Med hänsyn till verksamhetens form på grund av den särskilda rättsliga grunden är verksamheten på Euratom-området speciell. Frågorna kring det europeiska området för forskningsverksamhet tar en alldeles särskild form på området för kärnforskning.

Det kan verka lättare att inrätta det europeiska området för forskningsverksamhet på området för kärnklyvning än i övriga delar av det vetenskapliga och tekniska området. Detta beror på den begränsade omfattningen av den berörda forskarvärlden och industrin och det etablerade samarbetet inom dessa sektorer.

På området för kontrollerad kärnfusion har det europeiska området för forskningsverksamhet i stor utsträckning redan blivit verklighet tack vare ett integrerat europeiskt program för forskning om fusion på magnetisk väg.

I förslaget till särskilt program för indirekt kärnforskningsverksamhet utvecklas och preciseras i stor utsträckning de uppgifter som finns i motsvarande del i förslaget till ramprogram för Euratom.

På fissionsområdet finns ett tematiskt område i ramprogrammet - behandling och lagring av avfall. Verksamheterna på det området kan bedrivas med hjälp av två av de nya instrument som används inom de prioriterade tematiska områdena i programmet "Att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet" som ingår i ramprogrammet för EG, nämligen spetsforskningsnätverk och integrerade projekt.

Övrig verksamhet på fissionsområdet rör andra kärnsäkerhetsaspekter - strålskydd, studier av innovativa koncept och utbildning på kärnteknikområdet. Sådan verksamhet skulle kunna genomföras i form av projekt med begränsad omfattning och sammanslutning av nationella verksamheter i nätverk, med möjlighet att vid behov använda nya instrument.

På området för termonukleär fusion innehåller förslaget till särskilt program en redogörelse och en precisering av de riktlinjer som ingår i förslaget till ramprogram för Euratom, och som är en följd av resultatet från ministermötet den 19 januari 2001 om framför allt baserades på ett informationsdokument [3] från kommissionen.

[3] SEK(2001) 385.

Där preciseras de prioriteringar som föreslagits och den verksamhet som skall bedrivas under perioden 2002-2006 enligt "reaktor"-inriktningen av gemenskapsverksamheten på detta område och som det har bedömts vara önskvärt att fortsätta med - att delta i Next Step och att använda JET-anläggningarna.

För att konkretisera denna inriktning krävs vissa ställningstaganden. För att öka genomslagskraften för gemenskapens insatser på området, och i linje med tanken bakom det europeiska området för forskningsverksamhet, föreslås att resurserna koncentreras på multilaterala verksamheter som sammanför de europeiska forskningsaktörerna i gemensamma projekt, i likhet med JET idag och i framtiden ITER, om beslutet fattas att bygga denna nya anläggning.

Den övergripande samordningen på europeisk nivå, som har visat sig vara givande, fortsätter men medlemsstaterna tar framöver hand om en större del än idag av de verksamheter, där "reaktor"-inriktningen och anknytningen till Next Step är mindre markant.

Perioden 2002-2006 kommer att kännetecknas av en övergång till ett program där åtagandena i samband med Next Step kommer att dominera. Av de 700 miljoner euro som föreslås för all fusionsforskning avsätts 200 miljoner euro för bidrag till byggandet av ITER. Arbetet skulle kunna påbörjas under andra hälften av perioden för genomförandet av ramprogrammet, det vill säga 2005-2006, och kräver ett särskilt beslut.

Avsikten med huvuddelen av gemenskapens fusionsforskningsverksamhet 2002-2006 är därför att trygga övergången mellan de verksamheter som för närvarande bedrivs inom olika sammanslutningar och det som skall bli ett tillhörande program för fysik och teknik på fusionsområdet då ITER-projektet har fått marschfart efter 2006, om beslut fattas om att bygga anläggningen.

Ett effektivt genomförande

Ramprogrammet 2002-2006 har utformats för att underlätta inrättandet av ett europeiskt område för forskningsverksamhet och vilar på tre grundprinciper: koncentration på ett antal utvalda prioriteringar, strukturerande inverkan genom en stark koppling till de nationella insatserna och förenkling av formerna för genomförandet.

Rådet, Europaparlamentet, panelen för utvärderingen av de senaste fem årens forskningsverksamhet inom ramprogrammet och av framför allt revisionsrätten har vid ett flertal tillfällen understrukit att formerna för genomförandet för ramprogrammet och de särskilda programmen måste förbättras i den riktningen.

Förbättringen av formerna för genomförandet kommer huvudsakligen att ske genom att nya interventionsformer och nya instrument antas. Syftet med dessa är att det skall bli lättare att uppfylla de två målen fokusering och förstärkning av kopplingarna mellan insatserna på olika nivåer.

Spetsforskningsnätverken och de integrerade projekten är utformade med detta i åtanke och baseras på ett mer decentraliserat synsätt vilket dels ger deltagarna möjlighet att bedriva en självständig verksamhet, dels skapar nödvändig flexibilitet för genomförandet. I synnerhet är partnerskapen utformade så att de skall kunna vidareutvecklas - nya deltagare skall kunna ansluta sig och deltagare som varit med från början skall kunna dra sig ur, under hela partnerskapsperioden.

De grundläggande principerna för de nya instrumenten beskrivs i bilaga III till de olika förslagen till särskilda program. Detaljerade regler för genomförandet av dem beskrivs i reglerna för deltagande och spridning där målet att skydda gemenskapens finansiella intressen beaktas.

Andra delar av administrationen av verksamheterna i programmen kommer också att läggas ut externt, framför allt vissa delar av administrationen av forskningsverksamheter för små och medelstora företag och verksamheter för stöd till rörlighet.

En viktig debatt

När kommissionen lägger fram ett förslag till nytt ramprogram för forskning i EU uppstår alltid en omfattande och intensiv debatt.

Denna debatt, som redan har börjat, bör kunna omfatta mer än den diskussion om prioriteringar och områden som den oftast begränsas till, därför att

- ramprogrammet 2002-2006 framför allt kännetecknas av nya interventionsformer som har stora möjligheter att skapa positiva effekter för den europeiska forskningen och som bör genomföras under bästa möjliga förutsättningar,

genomförandet av ramprogrammet av det skälet kräver att de som är ansvariga för forskningen i Europa engageras i högre grad, på en hög beslutsnivå, i de nationella forskningsorganisationerna, universiteten och industrin, och att deltagarna tar initiativ och ansvar i större utsträckning.

2001/0124(CNS)

Förslag till RÅDETS BESLUT om antagande av ett särskilt program 2002-2006 för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration som skall genomföras genom direkta åtgärder av Gemensamma forskningscentret

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 166.4 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [4],

[4] EGT ...

med beaktande av Europaparlamentets yttrande [5],

[5] EGT ...

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [6],

[6] EGT ...

med beaktande av Regionkommitténs yttrande [7], och

[7] EGT ...

av följande skäl:

(1) I enlighet med artikel 166.3 i fördraget skall Europaparlamentets och rådets beslut nr .../.../EG av den [...] om Europeiska gemenskapens fleråriga ramprogram 2002-2006 för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet [8] (nedan kallat "ramprogrammet") genomföras genom särskilda program som skall fastställa de närmare villkoren för programmens genomförande och längd och tillhandahålla de resurser som bedöms nödvändiga.

[8] EGT....

(2) Ramprogrammet är uppdelat i tre stora åtgärdsområden: "Att integrera forskningen" (inom vilket Gemensamma forskningscentret skall genomföra direkta åtgärder genom detta särskilda program), "Att strukturera det europeiska området för forsknings verksamhet" och "Att förstärka grunden till det europeiska området för forsknings verksamhet".

(3) När det gäller spridning av forskningsresultat omfattas detta program av reglerna för företags, forskningscentrers och universitets deltagande i gemenskapens forsknings verksamhet, och för spridning av forskningsresultat som Europaparlamentet och rådet antagit för ramprogrammet i beslut nr .../../EG [9] (nedan kallade "regler för deltagande samt för spridning av resultat").

[9] EGT ...

(4) Vid genomförandet av detta program bör man särskilt sträva efter att främja forskares rörlighet och utbildning samt innovation inom gemenskapen.

(5) Vid genomförandet av detta program kan det, förutom det samarbete som omfattas av Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller av ett associeringsavtal, vara lämpligt att delta i internationellt samarbete, särskilt på grundval av artikel 170 i fördraget, med tredje länder och internationella organisationer. Kandidatländerna bör ägnas särskild uppmärksamhet.

(6) All forskningsverksamhet som genomförs inom ramen för detta program bör vara förenlig med de grundläggande etiska principerna, bland annat de som fastställs i stadgan om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen.

(7) I enlighet med kommissionens meddelande "Kvinnor och vetenskap" [10] och de resolutioner som antagits av rådet [11] och Europaparlamentet [12] i denna fråga kommer en handlingsplan att läggas fram i syfte att förstärka kvinnornas roll och position i gemenskapens forskning och vetenskap.

[10] KOM(1999)76.

[11] Resolution av den 20 maj 1999, EGT C 201, 16.7.1999.

[12] Resolution av den 3 februari 2000, PE 284.656.

(8) Detta program bör genomföras på ett flexibelt, effektivt och öppet sätt, varvid hänsyn bör tas till GFC-användarnas behov och gemenskapens politik, samtidigt som målsättningen att tillvarata gemenskapens finansiella intressen beaktas. Den forskningsverksamhet som genomförs inom ramen för detta program bör om nödvändigt anpassas till dessa behov och till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

(9) GFC bör aktivt bedriva verksamhet inom innovation och tekniköverföring.

(10) Vid genomförandet av detta program bör kommissionen samråda med GFC:s styrelse i enlighet med bestämmelserna i kommissionens beslut 96/282/Euratom av den 10 april 1996 om omorganisation av Gemensamma forskningscentret [13].

[13] EGT L 107, 30.4.1996, s. 12.

(11) I sinom tid bör kommissionen se till att en oberoende bedömning genomförs av den verksamhet som genomförs inom ramen för programmet.

(12) GFC:s styrelse har konsulterats beträffande det vetenskapliga och tekniska innehållet i detta särskilda program.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. I enlighet med beslut [...] om ramprogramet 2002-2006 (nedan kallat "ramprogrammet") antas härmed ett särskilt program för Gemensamma forskningscentrets direkta åtgärder inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (nedan kallat "det särskilda programmet") för perioden från den [.....] till den 31 december 2006.

2. Målen samt de vetenskapliga och tekniska prioriteringarna för det särskilda programmet anges i bilaga I.

Artikel 2

I enlighet med bilaga II till [beslut [.../...] /ramprogrammet] uppgår det belopp som anses vara nödvändigt för genomförandet av det särskilda programmet till 715 miljoner euro. I bilaga II till detta beslut finns en preliminär fördelning av detta belopp.

Artikel 3

1. Kommissionen skall ha ansvar för genomförandet av det särskilda programmet.

2. Det särskilda programmet skall genomföras med hjälp av de instrument som beskrivs i bilagorna I och III till ramprogrammet och i bilaga III till detta beslut.

3. När det gäller spridning av forskningsresultat omfattas det särskilda programmet av de regler för företags, forskningscentrers och universitets deltagande i gemen skapens forskningsverksamhet, och för spridning av forskningsresultat som anges i beslut nr .../../EG (nedan kallade "regler för deltagande samt för spridning av resultat").

Artikel 4

1. Kommissionen skall utarbeta ett arbetsprogram för genomförandet av det särskilda programmet, vilket skall göras tillgängligt för alla berörda parter, med en detaljerad redogörelse för målen och de vetenskapliga och tekniska prioriteringarna i bilaga I samt med ett tidsschema för genomförandet och formerna för genomförandet.

2. I arbetsprogrammet skall relevant forskningsverksamhet som genomförs av medlemsstaterna, associerade stater samt europeiska och internationella organisationer beaktas. Vid behov skall arbetsprogrammet uppdateras.

Artikel 5

Vid genomförandet av det särskilda programmet skall kommissionen samråda med GFC:s styrelse i enlighet med kommissionens beslut 96/282/Euratom.

Kommissionen skall regelbundet hålla styrelsen underrättad om genomförandet av det här särskilda programmet.

Artikel 6

1. Kommissionen skall i enlighet med artikel 4 i ramprogrammet regelbundet rapportera om vilka framsteg som gjorts i fråga om genomförandet av det särskilda programmet.

2. Kommissionen skall se till att den oberoende bedömning av programverksamheten som avses i artikel 5 i ramprogrammet genomförs inom de områden som omfattas av det särskilda programmet.

Artikel 7

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den [...]

På rådets vägnar

Ordförande [...]

BILAGA I

Vetenskapliga och tekniska mål och huvudlinjerna för verksamheten

1. Inledning

Gemensamma forskningscentret genomför sitt arbetsprogram med uppdraget att ge kundorienterat vetenskapligt och tekniskt stöd för utformningen, genomförandet och övervakningen av Europeiska unionens politik. Centret tjänar medlemsstaternas gemensamma intressen samtidigt som det är oberoende av privata och nationella särintressen, och tillhandahåller därmed stöd när det krävs en insats från EU:s sida.

GFC:s insats i ramprogrammet har utformats med hänsyn till rekommendationer i nyligen gjorda utvärderingar av GFC [14] och krav som är nödvändiga på grund av reformen av kommissionen. Centrets insats karakteriseras bland annat av

[14] Davignon-rapporten (2000), femårsutvärderingen av GFC (2000), 1999 års vetenskapliga granskning av GFC, 2001 års översyn av prioriteringarna.

- en tydligare kundorientering,

- nätverksverksamhet för att skapa en bred kunskapsbas och, i ERA:s (Europeiska området för forskningsverksamhet) anda, i större utsträckning knyta medlems staternas och kandidat ländernas laboratorier, industri och tillsynsmyndigheter till den vetenskapliga och tekniska verksamhet som bedrivs för att stödja EU:s politik, och

- en koncentration av verksamheten på ett antal utvalda teman, inklusive forskarutbildning.

Centrets insats svarar mot klart uttalade behov och krav, bland annat från kommissionen, som har fastställts och som anpassas genom systematiska och regelbundna kontakter [15].

[15] Årliga workshoppar för användare, en grupp med användare från olika generaldirektorat, bilaterala avtal m.m.

Inom sina kompetensområden strävar GFC genom sin insats efter att skapa synergier med tematiska prioriteringar inom andra särskilda program, särskilt genom deltagande i indirekta åtgärder, i syfte att när så är lämpligt bidra till det arbete som bedrivs inom ramen för dessa (t.ex. genom jämförelse och validering av tester och metoder eller integrering av resultat i samband med beslutsfattande).

Det politiska och institutionella sammanhang i vilket GFC verkar har utvecklats mycket på senare år. En snabb teknisk utveckling, särskilt inom bioteknikområdet och av informations samhället, gör att vårt samhälle förändras, och det ställs nya krav på att beslutsfattarna samtidigt skall skydda medborgarna och sörja för att konkurrenskraften upprätthålls i en globaliserad ekonomi. Förtroendekrisen bland konsumenterna och det allt större inflytande som tekniken har på vårt dagliga liv gör att beslutsfattare både i EU och resten av världen måste försäkra sig om att tillförlitliga vetenskapliga data ligger till grund för hela den politiska processen. En viktig aspekt i detta sammanhang är förmågan att snabbt reagera på oförutsedda omständigheter och att inta en mer ansvarsfull hållning när det gäller den tekniska och vetenskapliga utvecklingens möjliga effekter på längre sikt. Utvecklingen av gemensamma europeiska referenssystem för vetenskap och teknik, vilket ingår i planerna för det europeiska området för forskningsverksamhet, är ett viktigt steg i denna riktning.

I och med genomförandet av GFC:s omformulerade uppdrag till stöd för EU:s politik [16], innebär ramprogrammet 2002-2006 att GFC kommer att bedriva sin verksamhet på ett helt nytt sätt. GFC kan inte på egen hand förväntas täcka in hela det spektrum av vetenskapligt och tekniskt stöd som behövs i ett sådant sammanhang. Det arbetsprogram som föreslagits för centret har tre utmärkande drag: i) koncentration, (ii) öppenhet och sammanslutning i nätverk samt (iii) kundorientering. Erforderliga åtgärder kommer att utformas för att uppfylla dessa mål, varvid man särskilt kommer att sträva efter att gruppera samman projekt som bidrar till specifika politikområden (se bilaga III).

[16] Uppfyllande av Gemensamma forskningscentrets uppdrag på det europeiska området för forskningsverksamhet. Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet, EGT C 215 av den 22 april 2001.

GFC, som är kommissionens eget forskningscenter, kommer att

- tillhandahålla efterfrågestyrt vetenskapligt och tekniskt stöd vid utformning, utveckling, genomförande och övervakning av gemenskapens politik inom sina kompetens områden,

- bidra till fastställandet av gemensamma vetenskapliga och tekniska referenssystem inom det europeiska området för forskningsverksamhet.

Syftet är att GFC skall bidra till EU:s politik genom att tillhandahålla tekniskt stöd i frågor som gäller miljöskydd, medborgarnas säkerhet och trygghet samt hållbar utveckling. Detta omfattar riskbedömning, testning, validering och förfining av metoder, material och teknik för att stödja politiken inom olika områden - alltifrån livsmedelssäkerhet, kemikalier, luft- och vattenkvalitet till kärnsäkerhet och skydd mot bedrägerier. Detta stöd kommer till största delen att tillhandahållas i nära samarbete med laboratorier och forskningscentrer i medlemsstaterna och i andra länder. För att detta skall vara möjligt har GFC främst inriktat sin icke-nukleära verksamhet på följande två nyckelområden:

- Livsmedel, kemiska produkter och hälsa

- Miljö och hållbar utveckling

Dessa nyckelområden kompletteras av följande övergripande åtgärder:

- Teknisk framtidsforskning ("Technology foresight")

- Referensmaterial och referensmätningar

- Allmän säkerhet och bedrägeribekämpning

2. Programmets innehåll

2.1 Livsmedel, kemiska produkter och hälsa

Skyddet av konsumenternas hälsa, särskilt mot eventuella skadliga effekter av föroreningar i livsmedel och av kemiska produkter, är ett av gemenskapens viktigaste politikområden. Inrättandet av Europeiska livsmedelsmyndigheten och utformningen av gemenskapens nya kemikaliepolitik utgör ett bevis för detta.

I ramprogrammet 2002-2006 kommer GFC att uppfylla en rad specifika krav i samband med gemenskapens livsmedels- och kemikaliepolitik, som utvecklas snabbt. GFC kommer att vidareutvecklas som ett vetenskapligt referens- och valideringscenter inom områden som hänger samman med livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet, kemiska produkters säkerhet samt gemenskapsdimensionen av kemiska mätningar/metrologi infra struktur och hälso relaterad information. GFC:s strategi grundas till stor del på en omfattande sammanslutning i nätverk med laboratorier i medlemsstaterna, på upprätthållandet av avancerad analyskapacitet samt referensmätningar och utveckling av referensmaterial, och på en utökad biovetenskaplig kompetens (inklusive proteomik och bioinformatik). Andra tjänster såsom informationssystem och databanker (t.ex. molekylregister) kommer att tillhandahållas som stöd för relevant EU-politik. Med tanke på att många frågeställningar är nya och den rättsliga ramen komplex, kommer även utbildning att prioriteras. Arbetet kommer att fokuseras på följande prioriteringar:

- Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet

- Genetiskt modifierade organismer

- Kemiska produkter

- Biomedicinska tillämpningar

Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet

Tonvikten kommer att ligga på utveckling och validering av tillförlitliga metoder och referens material för att spåra föroreningar (naturliga såsom mykotoxiner och syntetiska såsom PCB), rester (t.ex. av bekämpningsmedel, tillväxthormoner och veterinär läkemedel) samt ingredienser och tillsatser i livsmedel och djurfoder. GFC:s primära roll kommer att vara att samordna testning av metoder och material, och att tillhandahålla godkända resultat som kan utgöra underlag för riskbedömning och riskhantering (i nära samarbete med Europeiska gemenskapens referenslaboratorier för rester av veterinär läkemedel). Eftersom de flesta sjukdomar som överförs via livsmedel beror på mikrobiologiska föroreningar (även virus) bör tonvikten ligga på utvärdering av nya metoder för snabb identifiering och övervakning. Genom genomik- och proteomikforskning kommer orsakerna till många livsmedelsrelaterade problem, t.ex. allergier, att kunna fastställas, och det kommer också att bli möjligt att närmare karakterisera transmissibla spongiforma encefalopatier (TSE). För att kunna hantera nya folkhälsoproblem allteftersom de uppkommer, kommer GFC att förbli flexibelt och bygga ut sin verksamhet på det mikrobiologiska området.

Standardisering av tester och utvärdering av nya känsliga metoder för att spåra BSE och TSE innebär att det är nödvändigt att, i samarbete med berörda generaldirektorat, den särskilda vetenskapliga TSE-kommittén och ledande TSE-forskningslaboratorier, kontrollera kvaliteten på slakteriernas storskaliga tester av döda djur. GFC kommer att undersöka hur riskmaterial hanteras (kontroll av livsmedelsprodukter för att se om de innehåller vävnader från centrala nervsystemet samt återvinning och säker hantering av kött- och benmjöl). Särskild vikt kommer att fästas vid säkerhetsaspekter i samband med djurfoder, eftersom det i första hand är från djurfoder som smittan sprids till livsmedelskedjan.

På grund av sambandet mellan hälsa och livsmedel får livsmedlens kvalitet allt större betydelse. Förutom att det är nödvändigt att kunna bedöma om märkningsreglerna efterlevs (för att upptäcka bedrägerier och olaga tillsatser till eller utblandning av livsmedel) finns det också ett stort behov av att kunna avgöra om kosttillskott och s.k. mervärdesmat ("functional foods") är effektiva eller om de har några biverkningar. De ekologiska livsmedlens växande popularitet gör att det behövs metoder för att kunna bedöma huruvida de är äkta. GFC kommer att fokusera sin sakkunskap när det gäller livsmedels äkthet på s.k. "nutraceutika" och deras effektivitet.

Teknisk framtidsforskning ("foresight") kommer att bedrivas om utveckling av livsmedelsprodukter och -processer, och om hur riktlinjerna för livsmedelssäkerheten påverkar jordbruks- och livsmedels sektorn.

Genetiskt modifierade organismer

GFC kommer att tillhandahålla ett omfattande vetenskapligt och tekniskt stöd när det gäller förekomsten av genetiskt modifierade organismer i livsmedel och i miljön. Verksamheten kommer att bedrivas inom ramen för det europeiska nätverket av GMO-laboratorier, som på medlemsstaternas begäran samordnas av GFC. Centrets uppgifter kommer att omfatta utveckling och validering av metoder för att spåra, identifiera och kvantifiera genetiskt modifierade organismer, utveckling av nya certifierade referensmaterial (nya arter och bearbeta de livsmedel), utveckling av databaser över biomolekyler samt utbildning. Forskning (t.ex. om provtagning och spårbarhet) som är inriktad på nya typer av livsmedel och foder eller på att lösa problem med arter som är förbjudna inom EU kommer att bedrivas för att tillgodose behovet av regler inom detta område och uppnå harmonisering över hela Europa.

Det är nödvändigt att bygga upp ny kompetens för att studera genetiskt modifierade organismer i miljön, för att kunna hantera de genetiska och agronomiska frågeställningar som uppkommer när nya organismer förs in i miljön och undersöka hur detta påverkar den biologiska mångfalden.

Kemiska produkter

Gemenskapens nya kemikaliepolitik kommer i hög grad att påverka det stöd som krävs från GFC [17] inom detta ramprogram. GFC:s roll består bland annat i att handha ett utökat system för reglering av kemikalier. Detta kommer att stärka de redan nära kopplingarna med berörda myndigheter i medlemsstaterna samt med näringslivet och internationella organ (t.ex. OECD). Europeiska kemikaliebyråns erfarenheter av riskbedömning och dess sakkunskap kommer också att utgöra en god utgångspunkt för en omfattande forskningsinsats på detta område.

[17] Omfattar även arbete vid Europeiska kemikaliebyrån (ECB) som administreras av GFC.

Valideringen av alternativa metoder kommer att få ökad betydelse för stödet till det nya testprogram som är en del av den nya kemikaliepolitiken. Forskning kommer också att bedrivas om vacciners säkerhet och om de långsiktiga effekterna av upprepade låga doser av potentiellt farliga ämnen, vilket är ett mycket komplext område.

Utbytet av validerad hälsoinformation och medicinsk information via telematiska länkar mellan tillsynsmyndigheter i kandidatländerna och spridningen av denna information till alla användargrupper, inklusive konsumenter och patienter, kommer också att fortsätta.

GFC kommer att delta i riskbedömningen av existerande farliga ämnen, varvid särskild vikt kommer att fästas vid farliga föreningar som avges från material som kommer i kontakt med människor och livsmedel, t.ex. mjukgörare i leksaker och skadliga effekter av kosmetika. Man kommer också att göra framtidsanalyser av kopplingen mellan gemenskapens politik och den kemiska industrins innovationsförmåga och konkurrenskraft i EU.

Biomedicinska tillämpningar

Den åldrande befolkningen kommer oundvikligen att förändra efterfrågeprofilen i EU:s hälsosystem. GFC har för avsikt att utnyttja sin sakkunskap när det gäller material- och biovetenskap för att studera biokompatibiliteten hos implantat och deras tillförlitlighet på lång sikt, och för att använda optisk teknik i medicinska system som innebär minsta möjliga ingrepp. Detta arbete kräver sammanslutning i nätverk med forskningslaboratorier, sjukhus, industri och tillsyns myndigheter. GFC kommer också tillsammans med Internationella federationen för klinisk kemi att försöka få till stånd ett allmänt vedertaget system för klinisk-diagnostiska mätningar (direktiven om in vitro-diagnostik och medicintekniska produkter).

GFC:s kärntekniska anläggningar och isotopanläggningar samt dess kompetens när det gäller utveckling och användning av radioaktiva och stabila isotoper kommer också att utnyttjas för medicinska ändamål, t.ex. vid nya metoder för behandling av cancer [a-immunoterapi, strålbehandling med den s.k. BNCT-metoden (Boron Neutron Capture Therapy) och i kliniska referensmaterial.

2.2 Miljö och hållbar utveckling

Kvaliteten på och utnyttjandet av vatten, luft och mark, den hållbara användningen av energi och hotet om en global uppvärmning är frågor som får allt större politisk uppmärksamhet. För att utveckla gemenskapens politik på dessa områden behövs goda kunskaper om orsaker, processer, verkningar och tendenser. GFC utformar sitt program i enlighet med dessa krav och befäster därmed sin roll som kunskaps- och referenscentrum i miljöfrågor med en betydande EU-dimension. Det gör man också genom att i allt större utsträckning delta i referensnätverk med medlems staterna och på det internationella planet, särskilt i kandidatländerna. Stödet till beslutsprocessen kommer att förstärkas genom utveckling av ett närmare samarbete med berörda enheter inom kommissionen och genom att fortsätta bedriva teknisk-ekonomisk framtidsforskning som spänner över politikgränserna. Centret kommer också att sträva efter en förbättrad samverkan med Europeiska miljöbyrån, särskilt när det gäller spridning av vetenskapliga resultat. Programmet kommer att omfatta följande områden:

- Bedömning och förebyggande av globala förändringar.

- Skydd av den europeiska miljön (luft, vatten och mark).

- Bidrag till en hållbar utveckling (nya och förnybara energikällor, miljöbedömning).

- Stöd till GMES (Global övervakning av miljö och säkerhet).

Bedömning och förebyggande av negativa globala förändringar

GFC kommer att stödja utarbetandet av EU:s strategi för att bekämpa global uppvärmning genom att utnyttja sitt kunnande på det tekniska och socio-ekonomiska området samt sin modellerings- och forskningskompetens. För att Kyotoprotokollet skall kunna genomföras måste man förstå de orsaker och processer som styr växthusgasernas kretslopp. GFC kommer att prioritera det direkta stödet till EU:s övervakningsmekanism för växthusgaser (rådets beslut 1999/296/EG). En viktig del av GFC:s roll i detta sammanhang kommer att bestå i att fylla kunskapsluckor genom särskilda forskningsinsatser. Arbetet kommer att fokuseras på inrättandet av ett referenssystem för att förbättra data kvaliteten och minska osäkerheten. En viktig del av detta arbete är att övervaka förändringar i landtäcke, markanvändning och skogsbruk i varierande skala (se även GMES). Framtida energiscenarier och prognoser för koldioxidutsläppen är också viktiga för genomförandet av erforderliga åtgärder. GFC kommer också att undersöka politiska alternativ för att minska utsläppen på ett kostnadseffektivt sätt. För att optimera sina insatser kommer GFC att sammanföra all verksamhet som syftar till att bekämpa globala förändringar. Man skulle också kunna undersöka frågor i samband med genomförandet av klimatpolitiken, kolfällor, mätningar av luftkvaliteten, ozon dynamiken och UV-strålning över Europa.

Skydd av den europeiska miljön

- Bevarande av luftkvaliteten

Luftföroreningar är en viktig fråga för de europeiska medborgarna som också behandlas i en rad rättsliga instrument (t.ex. CAFE). Hörnstenarna i GFC:s arbete kommer att vara a) bedömning av utsläpp från fordon och stationära källor (nya utsläppsdirektiv, standarder för diesel och bensin, nya bränslen, partikel- och dioxinutsläpp samt harmonisering och standardisering av allmänt vedertagna referenstestcykler och metoder för mätning av industriutsläpp, och b) framtagande av referenser för genomförande och utveckling av luftkvalitetsdirektiven (kvantitativ analys av luftföroreningar, övervakning, teknik, standard förberedande arbete, metoder för att bedöma hur luftkvalitetspolitiken påverkar exponeringen av människor samt modelleringsverktyg för analys av data och jämförelse av minsknings scenarier.

Sektorsövergripande, samlade analyser av transport-, energi-, hälso- och näringslivs politiken kommer att genomföras för att se vilken effekt de har på utsläppen och på halterna av föroreningar i miljön. Arbetet kommer att bedrivas i stora expertnätverk med representanter för bil- och energiindustrin.

- Vattenkvalitet

Vatten är en viktig framtida resursfråga. Det är särskilt viktigt att bevara naturliga vattenresurser och säkra en god dricksvattenkvalitet. Ramdirektivet för vatten kommer att leda till att övervaknings- och rapporteringsförfarandena för gemenskapens samtliga rättsliga instrument samordnas och harmoniseras under de närmaste sex åren. Man kommer att fortsätta att bedriva forskning som leder till inrättandet av en gemensam, harmoniserad databas med rapporter från medlemsstaterna om genomförandet av olika vattenrelaterade direktiv (t.ex. avloppsvatten från tätbebyggelse, nitrater och ytvatten). GFC kommer att koncentrera sig på att fastställa ekologiska vattenkvalitetsparametrar (även i samband med stödet till den befintliga metrologiska infrastrukturen i Europa), identifiera viktiga föroreningar, ta fram kvalitetsindikatorer för söt- och havsvatten och identifiera mikrobiologiska faror, särskilt i avloppsvatten, samt på det nya regelverkets socioekonomiska konsekvenser. Hälsoeffekter behandlas i avsnittet "Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet" i det här programmet. Forskning i samband med integrerad förvaltning av kustområden kommer att bedrivas för att ta fram exemplariska strategier för gemenskapen.

- Markresurser

De flesta mänskliga aktiviteter påverkar marken och landskapen, och dessa resursers egenskaper beror på hur de förvaltas. Många av dessa frågor behandlas inom ramen för jordbrukspolitikens miljödimension samt i flera EU-rättsakter och andra initiativ (t.ex. i ramdirektivet för vatten, i den regionala utvecklings planeringen, i programmet för städer och de olika initiativen för att motverka klimatförändringen). GFC kommer att stödja utvecklingen av en gemensam plattform för en samlad analys av de fysiska förutsättningarna som kan tjäna som besluts- och bedömningsunderlag. Flodområden kommer att användas som studieobjekt för att utvärdera olika förlopp och effekter. Den omfattande databas som handhas av European Soils Bureau kommer att utökas genom sammanslutning i nätverk. Det pågående samarbetet med Eurostat kommer också att förstärkas. Stor vikt kommer att fästas vid att ta fram verktyg och tillhandahålla information om naturliga landskap i samband med skogsbruk, markanvändning och bevarande av den biologiska mångfalden. Miljödimensionen av den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att stödjas genom landskapsanalys och användning av indikatorer. Information kommer att tas fram om tillstånd och förändringar i stadsmiljön och den regionala miljön. Vid detta arbete kommer man att använda avancerad fjärranalysteknik, geografiska informa tions system och modellering av geografiska processer.

Att bidra till en hållbar utveckling

Arbetet för en hållbar utveckling genomsyrar hela GFC-programmet och man fäster särskild vikt vid att integrera de ekonomiska, sociala och miljörelaterade aspekterna.

- Energi

Kyotoprotokollet har givit tyngd åt energidebatten eftersom energianvändning och transporter, som är två hörnstenar i det ekonomiska livet, har betydande konsekvenser för utsläppen av växthusgaser. De nya och förnybara energikällornas betydelse för försörjningstryggheten och vikten av energieffektivitet och energiteknik i detta sammanhang har betonats i en nyligen utfärdad grönbok och i meddelandet om förnybara energikällor.

GFC:s erfarenhet av förnybara energikällor, energipolitik och energiteknik kommer att utnyttjas för att bidra till att lösa problem som kan uppkomma på en avreglerad gemenskapsmarknad. Arbetet kommer att inriktas på följande områden:

- Utveckling av referenssystem - genom godkända laboratorier och certifieringssystem - för förnybar energiproduktion (i första hand solenergi), lagring och energianvändning i byggnader.

- Teknisk utvärdering, validering och modellering av ny och konventionell energiteknik, med särskild tonvikt på säkerhet, effektivitet, teknik för elproduktion från avfall och biomassa samt prestanda vid avfallsförbränning.

- Energiscenarier och prognoser med avseende på utsläpp av växthusgaser samt marknadsanalys för ny och förnybar energiteknik i en konkurrenskraftig energi ekonomi.

- Miljöbedömning

Behovet av en "samlad" bedömning av miljöns kvalitet blir allt mer uppenbart. GFC kommer stödja EU:s strategi för hållbar utveckling genom att ta fram lämpliga bedömningsverktyg och genom åtgärder som leder till att miljöfrågor integreras i EU:s övriga politik. Europeiska byrån för samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar kommer att fortsätta sitt direktivrelaterade arbete, som går ut på att bedöma bästa tillgängliga teknik för att minska föroreningarna inom vissa bestämda industrisektorer. Komplexa utsläppsscenarier behövs för att se sambandet mellan luftföroreningar och globala förändringar. Avfallshantering är ett viktigt område där det krävs en samlad analys som omfattar avfallets uppkomst, behandling och bortskaffande. Miljön och människors hälsa är ett annat område som är föremål för samordnade studier i vilka GFC deltar. Nya bedömningsverktyg och ekotoxikologiska metoder kommer att tas fram för att ta itu med problem som föroreningar i luft och vatten (hormonstörande ämnen, biocider och läkemedel). GFC kommer också att tillhandahålla metodikstöd för att integrera miljöaspekten i utvecklingsbiståndet.

GFC kommer att bidra till att gemenskapslagstiftningen kompletteras när det gäller utbyte av miljö övervakningsdata (även radioaktivitet) och information (genom jämförelser mellan modeller) under normala förhållanden och i nödsituationer.

För att bidra till genomförandet av strategier för hållbar utveckling på gemenskapsnivå kommer GFC även fortsättningsvis att koncentrera sig på kopplingarna mellan olika politikområden och hur de påverkar varandra.

Stöd till GMES

Det erkänns i allt större utsträckning att det finns ett behov av opartisk information om viktiga faktorer som påverkar världens miljö och medborgarnas säkerhet. GMES är ett europeiskt initiativ för tillhandahållande av operationella tjänster för insamling, analys och spridning av olika typer av information som rör förändringar i miljökvalitet, resurstillgång och resursförvaltning samt naturliga risker och faror. GMES genomförs med den dubbla målsättningen att bevara den globala miljön och minska eller förebygga hot mot medborgarnas säkerhet. Man koncentrerar sig huvudsakligen på användningen av jordobservationsteknik för att upprätthålla en tillfreds ställande, långsiktig bevakning av viktiga landskapsparametrar (t.ex. landtäcke, försämring eller utarmning av resurser etc.) på olika geografiska nivåer. Man kommer också att efterfråga teknik som kan underlätta bedömningen av naturliga risker och hanteringen av olyckssituationer. GFC kommer i första hand att utveckla tillämpningar som är relevanta för EU:s politik och som bidrar till GMES-konceptet inom tre arbetsområden: främjande av internationella miljöavtal, faro- och riskbedömning och utvärdering av påfrestningar på miljön.

2.3 Teknisk framtidsforskning ("Technology foresight")

Utformningen av EU:s politik är i allt högre grad beroende av att man i tid kan förutsäga och förstå den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och utvecklingen av den sociala och ekonomiska miljön. GFC:s sakkunskap när det gäller att analysera det inbördes sambandet mellan teknik och samhälle, och centrets erfarenhet av att samordna sektors övergripande och tvärvetenskaplig framtidsforskning på det internationella planet kommer att bidra till uppnåendet av målen för det europeiska området för forskningsverksamhet. Under hela ramprogrammet 2002-2006 kommer GFC:s verksamhet inom detta forsknings område att grundas på ett nära samarbete med GD Forskning och andra generaldirektorat som hör till centrets kunder. Verksamheten kommer att inriktas på

- teknisk-ekonomisk framtidsforskning,

- Internationella samarbetsforumet för framtidsforskning.

Teknisk-ekonomisk framtidsforskning

GFC kommer på medellång till lång sikt att studera teknisk utveckling som är viktig för EU och hur den påverkar tillväxt, hållbar utveckling, sysselsättning, social sammanhållning och konkurrenskraft. Genom denna verksamhet kommer man också att få tillgång till bakgrunds analyser och information som kommer att vara av värde när GFC utför sitt arbete inom sina specifika kompetensområden. Verksamheten kommer att omfatta framtidsanalyser för att identifiera tekniska flaskhalsar och möjligheter, vilket även inkluderar kvantitativa uppskattningar, samt identifiering av lovande teknik och villkoren för dess utnyttjande och spridning.

Internationella forumet för framtidssamarbete

GFC kommer att stärka sitt samarbete med internationella expertgrupper och rådgivare på högsta nivå genom att följa upp positiva erfarenheter (t.ex. Europeiska vetenskaps- och teknikobservatoriets (ESTO) nätverk och högnivågruppen med ekonomer) och genom att inrätta en ram för det internationella framtidssamarbetet. För att främja EU:s roll i den internationella debatten om vetenskap och styrelseformer kommer det att visa sig värdefullt att ha tillgång till ett system för att dela analyser av viktiga problem som uppkommer. Ett gemensamt referenssystem för politiskt orienterade framtidsanalyser kommer att inrättas i samband med det arbete som bedrivs på regional nivå och särskild hänsyn kommer härvid att tas till kandidatländerna.

2.4 Referensmaterial och referensmätningar

Erkännandet av standarder och mätningar för produkter utgör ett viktigt led i genomförandet av gemenskapens politik i fråga om konsumentsäkerhet, fri handel, den europeiska industrins konkurrenskraft och yttre förbindelser. GFC kommer vidare att stödja europeisk metrologiinfrastruktur (befintlig eller under utveckling) för att uppnå resultat av styrkt kvalitet, utveckla särskilda referensmätningar, producera certifierade referensmaterial i syfte att förbättra det globala erkännandet av dessa, organisera internationella program för utvärdering av mätningar och inrätta transnationella databaser till stöd för EU:s politik. Vedertagna referensmetoder och -material behövs inom samtliga delar av GFC:s arbetsprogram, oavsett om det gäller miljö, livsmedelssäkerhet, folkhälsa eller kärnkrafts industri. Förutom det arbete som beskrivs i föregående avsnitt, planerar GFC också att stödja inrättandet av ett europeiskt system för certifierade referensmaterial. Därigenom kommer centret vid behov att kunna bistå kommissionens enheter med goda råd som är till nytta för EU:s lag stiftning och praxis.

- BCR [18] och industriella certifierade referensmaterial

[18] Gemenskapens byrå för referensmaterial (Bureau Communautaire de Référence).

- Metrologi inom kemiområdet

BCR och certifierade referensmaterial

Denna verksamhet omfattar utveckling av koncept och teknik för utveckling och certifiering av referensmaterial i syfte att förbättra det globala erkännandet av dessa i samförståndsavtalet mellan EU och USA, där GFC bistår GD Handel. GFC kommer att koncentrera sig på utveckling av BCR-certifierade referensmaterial och nya certifierade referensmaterial för kontroll av industriella processer och produkter. För att stödja GD Forskning kommer GFC, där så är möjligt, att ta större ansvar för lagring och distribution av BCR-certifierade referensmaterial genom att också svara för utveckling och certifiering av nya referensmaterial som tagits fram genom indirekta åtgärder. Miljöaspekterna måste beaktas vid utveckling av nukleära referensmaterial som används vid säkerhets kontroll och bokföring av nukleärt material.

Metrologi inom kemiområdet

GFC kommer även i fortsättningen att företräda kommissionen i internationella organ som ansvarar för utvecklingen av ett världsomfattande system för kemiska mätningar. Vid strategiska samtal kommer man att ta upp utvecklingen av primära mätmetoder, utveckling och certifiering av isotopreferensmaterial samt organisation av internationella program för utvärdering av mätningar. Vilka ämnen som kommer att behandlas beror på de politiska kraven inom EU och utvärderingarna är i hög grad beroende av att många laboratorier deltar, särskilt sådana som fungerar som referenslaboratorier inom sin sektor eller region. Genom upprättandet av nätverk (PECOMet-nätverket och MetMED) kommer kandidatländerna och Medelhavsländerna att få stöd för uppbyggnad av strukturerade system för kemiska mätningar.

2.5 Allmän säkerhet och bedrägeribekämpning

I frågor som gäller allmän säkerhet - spridning av massförstörelsevapen, ekonomins globalisering, intrång i privatlivet och sårbarheten i samband med Internet, risken för naturliga och tekniska olyckssituationer - krävs ett samlat internationellt angrepps sätt. EU tillhandahåller genom ett antal olika mekanismer en ram i detta sammanhang och har också förklarat att toleransen mot bedrägerier är lika med noll. Dessa politiska initiativ och åtaganden kräver vetenskapligt och tekniskt stöd, och GFC utformar sitt program för att direkt kunna tillgodose vissa av dessa specifika krav. GFC har under årens lopp utvecklat en omfattande och allmänt erkänd sakkunskap inom området säkerhet och bedrägeribekämpning samt när det gäller hantering av stora informations infra strukturer och komplexa system. Inom ramprogrammet 2002-2006 kommer sådan sakkunskap att tillhandahållas Europeiska unionens institutioner alltefter deras prioriteringar och behov. För att fördjupa och bredda detta stöd kommer GFC i högre grad att utnyttja nätverk med andra forskningsinstitutioner och intressenter. GFC kommer att koncentrera sig på följande frågor:

- Internationell humanitär säkerhet

- Naturliga och tekniska faror, risker och nödsituationer

- Säkerheten på Internet

- Övervakning av efterlevnaden av EU:s regelverk samt bedrägerikontroll

Internationell humanitär säkerhet

GFC kommer även fortsättningsvis att fokusera på de tekniska aspekterna av EU:s humanitära minröjningsinsatser, i första hand i syfte att förbättra kunskaperna om befintlig teknik för att kartlägga och spåra minfält genom testning och benchmarking, i andra hand för att utvärdera ny teknik, och i tredje hand för att göra EU:s minröjningsinsatser mer synliga, öppna och effektiva.

GFC kommer också genom GMES-initiativet att bidra till uppbyggnaden av en europeisk kompetens som gör att man inom skälig tid får tillgång till integrerade rymdbaserade data, miljödata och socioekonomiska data inom den europeiska säkerhetspolitiken. Med utgångspunkt i sin sakkunskap om säkerhetskontroll av kärnmaterial är GFC, om så krävs, beredd att ta itu med de tekniska frågorna i samband med icke-spridning och nedrustning av mass förstörelse vapen.

Naturliga och tekniska faror, risker och nödsituationer

GFC kommer att fortsätta stödja ansträngningarna för att skapa en europeisk ram för att förutsäga, bedöma, hantera och minska risker i gemenskapen. Inom ramprogrammet 2002-2006 kommer GFC att fortsätta att utveckla ett system för att hantera naturliga och tekniska faror. När det gäller tekniska risker - i samband med flygtillbud och industriella faror - kommer GFC att koncentrera sina insatser på handhavandet och förbättringen av de harmoniserade europeiska över vaknings systemen (ECCAIRS [19], MAHB [20] och EPERC [21]) som också kommer att utvidgas till kandidatländerna. GFC strävar efter att förse Europa med liknande kapacitet när det gäller naturliga faror. Samtidigt fortsätter ansträngningarna med att utarbeta en gemensam europeisk strategi i fråga om översvämningar och skogsbränder, där fokus ligger på att integrera avancerad modellering samt konventionella och rymdbaserade data. En koppling till GMES-initiativet kommer att utvecklas. Olika nätverk, till exempel det europeiska nätverket för laboratorier som arbetar med jordbävningsteknik, kommer att utvidgas till internationell nivå. GFC kommer också i samarbete med europeiska partner att inrätta ett nätverk med experimentanläggningar för att utarbeta ett gemensamt samlat initiativ för strukturell säkerhet.

[19] European Coordination Centre for Aircraft mandatory accident Reporting Systems (Europeiska samordningscentret för rapporteringssystem för flygtillbud).

[20] Major Accidents Hazard Bureau (Byrån för allvarliga olycksrisker).

[21] European Pressure Equipment Research Council (Europeiska forskningsrådet för tryckutrustning).

Säkerheten på Internet

GFC kommer att utgå från den erfarenhet som vunnits genom stödet till EU:s initiativ för driftsäkerhet, förlikningsförfaranden och observatoriet för elektroniska betalnings system. I nära samarbete med ansvariga enheter inom kommissionen och organisationer i medlemsstaterna kommer centret att stödja utarbetandet av erforderliga EU-åtgärder för att behandla Internet-brottslighet, skydd av privatlivet och sårbarhet i samband med Internet. Ansträngningarna kommer att inriktas på metoder för att bättre karakterisera dessa risker, på kriterier för utvärdering av tekniska motåtgärder och testning av dessa i GFC:s anläggningar samt på utveckling av harmoniserade åtgärder, uppgifter och statistik i samråd med andra berörda parter, bl.a. Europol. GFC kommer liksom tidigare att ha en hemsida om Internet-brottslighet och kommer att avlägga en lägesrapport till det EU-forum som inrättats i samband med kommissionens meddelande "Ett säkrare informationssamhälle - ökad säkerhet i informationsinfrastrukturen och bekämpning av datorrelaterad brottslighet" [KOM (2000)890 slutlig].

Övervakning av efterlevnaden av EU:s regelverk samt bedrägerikontroll

GFC stödjer kommissionens ansträngningar för att öka bedrägeribekämpande åtgärders effektivitet, både genom att förse organ som är verksamma på EU-nivå med avancerad teknik och genom att stödja medlemsstaternas användning av den senaste tekniken. I nära samarbete med berörda enheter inom kommissionen kommer GFC att ge fortsatt stöd till den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken och EU:s bedrägeri bekämpande organ, OLAF. Förutom att undersöka tillämpningen av ny teknik - DNA-analys för identifiering av boskap, tolkning av satellitbilder för övervakning av skördearealer och identifiering av fiskefartyg, korskorrelation av isotopanalyser av drycker och livsmedel för att bestämma innehåll och ursprung, insamling av upplysningar från offentliga källor samt språkteknologi för att analysera flerspråkiga dokument - kommer GFC att fortsätta att förse sina kunder med det samlade kunnande som omfattar hela kretsloppet från datafångst, datafusion och datasökning till visualisering och estimering.

GFC kommer också på grundval av sin erfarenhet av metodik att snabbt kunna tillhandahålla ett tillförlitligt och samhällstillvänt beslutsunderlag. Vad gäller den offentliga statistiken kommer detta att uppnås genom samordning med Eurostat av tematiska forskningsnätverk, med tonvikt på kortsiktiga indikatorer, konjunkturanalys och finansiell analys, och genom utveckling av kvalitetssäkringsmetodik för det vetenskapliga beslutsunderlaget.

Ökad vikt kommer att fästas vid tidiga varningar och upptäckt av tendenser, spridning, medvetandehöjande åtgärder och kunskapsutbyte med samarbetslaboratorier i medlemsstaterna. Bedrägeribekämpningen kommer inte att inriktas på enskilda fall, utan problemet kommer i stället att angripas på systemnivå, genom att man utvecklar mindre byråkratiska förfaranden och föreskrifter som inte har samma benägenhet att leda till bedrägerier.

BILAGA II

PRELIMINÄR FÖRDELNING AV BELOPPET

>Plats för tabell>

[22] Av vilket ca 6 % kan anslås till förberedande forskning och upp till 2 % till utnyttjande av GFC:s egna resultat och tekniköverföring.

[23] Detta totalbelopp omfattar det bidrag från GFC:s budget som erfordras för centrets deltagande i indirekta åtgärder.

BILAGA III

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR PROGRAMMETS GENOMFÖRANDE

1. Kommissionen skall efter samråd med GFC:s styrelse genomföra den direkta åtgärden på grundval av de vetenskapliga mål och innehåll som anges i bilaga I. Verksamhet som hör samman med denna åtgärd skall utföras av lämpligt institut inom GFC.

2. I sin verksamhet skall GFC där så är lämpligt och genomförbart delta i eller upprätta nätverk av laboratorier (inom både den offentliga och den privata sektorn) i medlemsstaterna eller europeiska forskningskonsortier som stödjer det europeiska politiska besluts fattandet. Särskild uppmärksamhet skall ägnas samarbetet med näringslivet, särskilt små och medelstora företag. Forskningsorgan i tredje land kan också delta i projektsamarbete i enlighet med artikel 6 i ramprogrammet och enligt eventuella avtal om forsknings- och tekniksamarbete mellan gemenskapen och det tredje landet i fråga. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas samarbetet med forskningslaboratorier och forskningsinstitut i kandidatländerna och länderna i Central- och Östeuropa och i före detta Sovjetunionen.

GFC kommer på lämpligt sätt att fortlöpande hålla sig underrättat om kundernas och användarnas krav och behov, och kommer att se till att de blir delaktiga i verksamhet som kan beröra dem.

GFC kommer själv att sprida den kunskap som projekten resulterar i (med beaktande av konfidentialitetsbestämmelserna).

3. De kompletterande åtgärderna skall omfatta

- anordnandet av GFC-personalens besök vid nationella laboratorier, industrilaboratorier och universitet,

- främjande av rörligheten för unga vetenskapsmän (särskilt från kandidatländerna), varvid särskild vikt skall fästas vid att uppmuntra kvinnors deltagande,

- särskild utbildning till stöd för utarbetande eller genomförande av EU:s politik, med betoning på tvärvetenskaplighet,

- anordnandet av vetenskapsmäns och nationella experters (särskilt från kandidatländerna) besök på GFC:s institutioner, varvid särskild vikt skall fästas vid att uppmuntra kvinnors deltagande,

- systematiskt informationsutbyte genom bl.a. anordnandet av forskarseminarier, -workshoppar och -kollokvier, och vetenskapliga publikationer,

- oberoende vetenskaplig och strategisk utvärdering av projekten och programmen.

FINANSIERINGSÖVERSIKT

Politikområde(n): FORSKNING

Verksamhet(er): Direkt åtgärd

Åtgärdens beteckning:

om antagande av ett särskilt program 2002-2006 för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration som skall genomföras genom direkta åtgärder av Gemensamma forsknings centret

1. BERÖRDA BUDGETPOSTER (nummer och beteckning)

B6-111: Personal knuten till institutionen

B6-121: Medel

B6-2: Direkta driftsanslag - Vetenskapligt och tekniskt stöd till

gemenskapens politik - EG:s ramprogram (2002-2006)

2. ALLMÄNNA UPPGIFTER

2.1 Sammanlagda anslag för åtgärden (avsnitt B): 715 miljoner euro inom ramen för EG-fördraget

2.2 Tillämpningsperiod:

2002-2006

2.3 Flerårig total utgiftsberäkning

a) Förfalloplan för åtagandebemyndiganden/betalningsbemyndiganden (finansiellt stöd) (se punkt 6.1.1)

Miljoner euro (avrundat till tredje decimalen)

>Plats för tabell>

b) Tekniskt och administrativt stöd samt stödutgifter (se punkt 6.1.2)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

c) Total budgetkonsekvens i form av personalutgifter och övriga administrativa utgifter (se punkterna 7.2 och 7.3)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

2.4 Förenlighet med den ekonomiska planeringen och budgetplanen

|X| Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering

| | Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen,

| | i nödvändiga fall med stöd av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet.

2.5 Påverkan på inkomsterna [24]

[24] Ytterligare upplysningar finns i den separata vägledningen.

|X| Inkomsterna påverkas inte (gäller tekniska aspekter på genomförandet av en åtgärd)

ELLER

| | Inkomsterna påverkas enligt följande:

>Plats för tabell>

3. BUDGETTEKNISKA UPPGIFTER

>Plats för tabell>

4. RÄTTSLIG GRUND

Artikel 166 i EG-fördraget.

Europaparlamentets och rådets beslut .../../EG om Europeiska gemenskapens fleråriga ramprogram 2002-2006 för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet (EGT nr...).

5. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN OCH SKÄL FÖR ÅTGÄRDEN

5.1 Behovet av gemenskapsåtgärder [25]

[25] Ytterligare upplysningar finns i den separata vägledningen.

5.1.1 Mål för åtgärden

Gemensamma forskningscentrets uppdrag är att ge kundorienterat vetenskapligt och tekniskt stöd för utformningen, genomförandet och övervakningen av Europeiska unionens politik. Centret tjänar medlemsstaternas gemensamma intressen samtidigt som det är oberoende av privata och nationella särintressen, och tillhandahåller stöd när det krävs en insats från EU:s sida.

GFC:s program behandlar politiskt viktiga nyckelområden där centret kan erbjuda särskild kompetens. Centrets icke-nukleära verksamhet är inriktad på två huvudsakliga teman, "Livsmedel, kemiska produkter och hälsa" och "Miljö och hållbar utveckling", som kompletteras med övergripande åtgärder ("Teknisk framtidsforskning", "Referens material och referens mätningar" och "Allmän säkerhet och bedrägeribekämpning"). Säkerhets- och trygghetsfrågorna löper som en röd tråd genom hela programmet. Detta omfattar riskbedömning, testning, validering och förfining av metoder, material och teknik för att ge underlag för politiken inom en rad olika områden.

För att på ett effektivare sätt kunna tillgodose de politiska behoven kommer GFC att utöka sitt nätverksarbete på ett mer strategiskt sätt och därigenom skapa en bred kunskapsbas. I ERA:s (det europeiska området för forskningsverksamhet) anda kommer centret att bedriva ett nära samarbete med många olika parter inom EU (europeiska byråer eller organisationer och nationella myndigheter) och i andra länder för att bidra till inrättandet av ett gemensamt vetenskapligt referenssystem inom sina kompetens områden. Dessa nätverk kommer att användas för att tillhandahålla vetenskapliga tjänster (tidiga varningar, förutsägelser, snabba insatser, validering och integrering av kunskap, kontakter med berörda parter och beslutsfattare) och produkter (databaser, gemensamma standarder, valideringsmetoder etc.).

Programmet kommer under hela löptiden att få en tydligare kundorientering för att tillhandahålla vetenskapligt och tekniskt stöd under hela beslutsprocessen. En användargrupp med högt uppsatta representanter från olika enheter av kommissionen kommer att inrättas för att svara för prioritering och fördelning av resurser i enlighet med politiska behov.

5.1.2 Åtgärder som vidtagits som följd av en utvärdering

GFC:s program är regelbundet föremål för översyn genom vetenskapliga granskningar och de utvärderingar som görs vart femte år. Årliga programpresentationer organiseras för kommissionens övriga enheter. En användargrupp på hög nivå sammansatt av representanter för GFC:s kunddirektorat vid kommissionen har inrättats för att fastställa och se över prioriteringar i samband med politiska behov.

Syftet med den vetenskapliga granskning av GFC:s institut som inleddes 1999 var att på ett tidigt stadium ge GFC:s ledning råd och information om institutens vetenskapliga status och att bedöma deras vetenskapliga starka och svaga sidor, både när det gäller personal och andra resurser, för genomförandet av det nya programmet. Det främsta målet var att se till att femte ramprogrammet kunde genomföras med erforderlig vetenskaplig kvalitet. De allmänna slutsatserna från den vetenskapliga granskningen bekräftade att GFC:s vetenskapliga strategier var sunda och att dess nya uppdrag är meningsfullt.

Den femårsutvärdering av programmet som enligt lagstiftningen erfordras innan kommissionens förslag till sjätte FoTU-ramprogram kan antas, genomfördes under år 2000. De vetenskapliga frågorna hade redan behandlats i den vetenskapliga granskningen, så utvärderingen inriktades på ledningsaspekterna av GFC:s verksamhet, vilken inverkan GFC:s stöd till EU-politiken hade samt de olika programmens resultat. Det dominerande budskapet i de resulterande rekommendationerna var att den nya formuleringen av GFC:s uppdrag måste upprätthållas och genomförandet av det säkerställas i alla dess aspekter och följder.

I januari 2000 inrättade kommissionsledamoten med ansvar för forskning Philippe Busquin en högnivåpanel under ledning av Etienne Davignon, med uppgift att granska och komma med rekommendationer om GFC:s arbete. Davignon-rapporten publicerades i juli 2000. Panelen stöder det uppdrag som GFC tilldelades i femte ramprogrammet, och anser att GFC har en tydlig långsiktig roll. Den föreslår att GFC skall kunna utnyttjas för andra gemenskapsinstitutioner, och lägger fram ett antal förslag rörande organisationen. Den rekommenderar att GFC inte splittrar sina insatser utan i stället ytterligare fokuserar sin verksamhet, befrämjar intensivt nätverksarbete med andra europeiska framgångsrika centra och lägger slutligen särskild tonvikt på kärnkraften.

En särskild arbetsgrupp inom kommissionen tillsattes under 2000 för att göra en politisk översikt över institutionens verksamhet och anpassa den till personalstyrkan. Arbetsgruppen publicerade i juli 2000 en rapport med förslag till flera åtgärder.

Som svar på dessa utvärderingar tog GFC fram en strategi för hur verksamheten skall kunna koncentreras på vissa centrala kompetensområden, och efter en granskning av verksamheten i prioriteringshänseende (granskningen publicerades internt den 2 april 2001) konstaterades att vissa verksamheter skulle kunna reduceras. Ett internt samråd har ägt rum som ett led i utarbetandet av ett meddelande till kommissionen där granskningens resultat skall spridas till resten av kommissionen.

5.2 Planerad verksamhet

- Livsmedel, kemiska produkter och hälsa

I ramprogrammet 2002-2006 kommer GFC att bli ett vetenskapligt referens- och valide rings center inom områden som hänger samman med livsmedelskvalitet och livsmedels säkerhet samt kemiska produkters säkerhet, vilket även innefattar hand havande av erforderliga databaser. GFC:s strategi grundas till stor del på en omfattande samman slutning i nätverk med laboratorier i medlemsstaterna, på upprätthållandet av en avancerad analyskapacitet och utveckling av referensmaterial, och på en utökad kompetens i biovetenskap (inklusive proteomik och bioinformatik). Andra tjänster såsom informationssystem och databanker (t.ex. molekylregister) kommer att tillhandahållas som stöd för relevant EU-politik. Med tanke på att många frågeställningar är nya och den rättsliga ramen är komplex, kommer även utbildning att prioriteras.

Arbetet kommer att inriktas på följande prioriteringar: livsmedelssäkerhet och livsmedels kvalitet, genetiskt modifierade organismer, kemiska produkter och biomedicinska tillämp ningar.

- Miljö och hållbar utveckling

Kvaliteten på och utnyttjandet av vatten, luft och mark, den hållbara användningen av energi och hotet om en global uppvärmning är frågor som får allt större politisk uppmärksamhet. GFC kommer att befästa sin roll som kunskaps- och referenscentrum i miljöfrågor med en EU-dimension. Man kommer att upprätta referensnätverk med medlems staterna och på det internationella planet, särskilt i kandidatländerna. Centret kommer samverka med Europeiska miljöbyrån för att förbättra utnyttjandet och spridningen av forskningsresultat. GFC fungerar också som ett referenslaboratorium för miljömätningar, t.ex. när det gäller utsläpp från motorfordon samt luft- och vattenkvalitet. Man gör de bedömningar som är nödvändiga för att fastställa bästa tillgängliga teknik i samband med samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar.

Programmet kommer att omfatta följande områden: bedömning och förebyggande av globala förändringar, skydd av den europeiska miljön (luft, vatten och mark), teknik för en hållbar utveckling (förnybar energi och samlad miljöbedömning), tekniskt stöd till GMES (Global övervakning av miljö och säkerhet).

Dessa två nyckelåtgärder kommer att kompletteras med tvärvetenskaplig kompetens.

- Referensmaterial och referensmätningar

Erkännandet av standarder utgör ett viktigt led i genomförandet av gemenskapens politik när det gäller konsumentsäkerhet, fri handel, den europeiska industrins konkurrenskraft och yttre förbindelser. GFC kommer dessutom att utveckla särskilda referensmätningar, producera certifierade referensmaterial i syfte att förbättra det globala erkännandet av dessa, organisera internationella program för utvärdering av mätningar och inrätta transnationella databaser till stöd för EU:s politik när det gäller miljö, livsmedelssäkerhet och folkhälsa samt till kärnkraftsindustrin. Verksamheten kommer att fokuseras på Gemenskapens byrå för referensmaterial, på utveckling av industriella certifierade referensmaterial och på metrologi inom kemi området.

- Allmän säkerhet och bedrägeribekämpning

Det krävs ett samordnat internationellt angreppssätt i frågor som gäller allmän säkerhet. Spridning av massförstörelsevapen, ekonomins globalisering, intrång i privatlivet, sårbarheten i samband med Internet och risken för naturliga eller tekniska olyckssituationer är ofta gränsöverskridande problem. Kampen mot bedrägerier är ett högprioriterat område för EU, och unionens policy innebär att toleransen mot bedrägerier är lika med noll. GFC har en allmänt erkänd kompetens inom området säkerhet och bedrägeri bekämpning samt när det gäller hantering av stora informations infra strukturer och komplexa system. Denna sakkunskap kommer att tillhandahållas EU:s institutioner med ökad tonvikt på inrättandet av nätverk med andra forskningsinstitutioner och berörda parter.

GFC kommer att koncentrera sig på följande övergripande frågor: internationell säkerhet, naturliga och tekniska faror, risker och nödsituationer, säkerhet på Internet, redovisning och kontroll.

- Teknisk framtidsforskning ("Technology foresight")

GFC:s sakkunskap när det gäller att analysera det inbördes sambandet mellan teknik och samhälle, och centrets erfarenhet av att samordna sektorsövergripande och tvär vetenskaplig framtidsforskning på det internationella planet kommer att bidra till utvecklingen av EU:s politik och till uppnåendet av målen för det europeiska området för forskningsverksamhet. Under hela nästa ramprogram kommer GFC:s verksamhet inom detta forskningsområde att kopplas till nationella program för framtidsstudier och bedrivas i nära samarbete med GD Forskning och andra generaldirektorat som hör till centrets kunder.

Åtgärden kommer att fokuseras på teknisk-ekonomisk framtidsforskning, socio ekonomiska undersökningar till stöd för EU:s politik, den socioekonomiska informationens kvalitet och det internationella samarbetsforumet för framtidsforskning.

5.3 Former för genomförande

Direkt åtgärd inom ramprogrammet 2002-2006 som leds och genomförs av kommissionens personal.

6. BUDGETKONSEKVENSER

6.1 Totala budgetkonsekvenser för avsnitt B (för hela programperioden)

(Den beräkning som ligger till grund för nedanstående tabell skall redovisas genom uppdelning i tabell 6.2)

6.1.1 Finansiellt stöd

Åtagandebemyndiganden, miljoner euro (avrundat till tredje decimalen)

>Plats för tabell>

6.2 Kostnadsberäkning per åtgärd för avsnitt B (för hela programtiden) [26]

[26] Ytterligare upplysningar finns i den separata vägledningen.

(Om det i en övergripande åtgärd ingår flera konkreta insatser skall det för var och en av dessa redovisas detaljer som gör det möjligt att bedöma omfattning och kostnad för genomförandet).

Åtagandebemyndiganden, miljoner euro (avrundat till tredje decimalen)

>Plats för tabell>

Redogör vid behov för beräkningsmetoderna.

7. EFFEKTER PÅ PERSONALRESURSER OCH ADMINISTRATIVA UTGIFTER

7.1 Personalbehov för åtgärden

>Plats för tabell>

2002 kommer GFC att ha en total personalstyrka på 1 902 tjänster som fördelas enligt följande: 733 A-tjänster, 595 B-tjänster, 537 C-tjänster och 37 D-tjänster [27]. Personalen administreras som en enda styrka, men kan fördelas både på nukleär och icke-nukleär verksamhet. Andelen som sysslar med nukleär verksamhet i förhållande till den totala personalstyrkan kan variera under ramprogrammets genomförandeperiod, men ligger på ca 2 till 3. Ett relativt stort antal tidsbegränsade forskartjänster finansieras som tjänster som inte omfattas av tjänsteföreskrifterna (ca 200). Det rör sig om stipendiater, gästforskare, nationella experter i utbytesverksamhet m.m.

[27] Att jämföra med den befintliga (2001) personalstyrkan på 2 080 tjänster. Liksom tidigare utgör detta totala anslag av tjänster som omfattas av tjänsteföreskrifterna en separat personalstyrka och motsvarar det maximala antalet personer som får anställas. I praktiken beror emellertid antalet anställda på tillgängliga finansiella resurser (krediter från institutionerna, inkomster från den konkurrensutsatta verksamheten och andra eventuella inkomstkällor).

7.2 Total budgetkonsekvens av ytterligare personalbehov

>Plats för tabell>

Beloppen avser totala utgifter för 12 månader.

De olika resurserna personal, material och särskilda anslag fördelas så att de ryms inom det totala anslaget. Personalanslagen har fördelats med beaktande av minimibehoven för infrastrukturen och den lägsta nivån för de särskilda anslagen till projektgenomförande och nätverksarbete. Personalbudgeten har minskats i förhållande till femte ramprogrammet (1998-2002), och antalet tjänster måste därför minskas avsevärt (150 tjänster). Hur stor minskningen blir beror på löneutvecklingen under perioden 2003-2006 och vilket kompetensbehov som föreligger (fördelning mellan A-, B-, C- och D-tjänster).

7.3 Övriga administrativa utgifter till följd av åtgärden

>Plats för tabell>

Beloppen avser totala utgifter för 12 månader.

(1) Ange vilken typ av kommitté samt vilken av de två kategorierna den tillhör.

I. Totalbelopp (7.2 + 7.3)

II. Varaktighet

III. Totalkostnad för åtgärden (I x II) // euro

euro

(När de personalresurser och övriga administrativa resurser som behövs för åtgärden skall bedömas bör generaldirektoratet/tjänsten ta hänsyn till kommissionens beslut under riktlinjedebatten samt till det preliminära budgetförslaget. De bör med andra ord precisera att de personalresurser som behövs för den planerade åtgärden kan finansieras med anslagen i det preliminära budgetförslag som antagits.

I undantagsfall där behovet inte har kunnat förutses när det preliminära budgetförslaget utarbetats får förslaget läggas fram till kommissionen, som då tar ställning till om och på vilka villkor åtgärden kan godtas (genom en ändring av anslagstilldelningen i det preliminära budgetförslaget, ett ad hoc-förfarande för omfördelning av anslag, en tilläggs- och ändringsbudget eller en ändringsskrivelse till budgetförslaget).

8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

Kommissionen kommer årligen att undersöka hur det särskilda programmet 2002-2006 genomförs. Till sin hjälp kommer den att ha oberoende experter med lämplig kompetens. Kommissionen kommer i första hand att bedöma om programmets mål, prioriteter och finansiella medel fortfarande är lämpliga med hänsyn till utvecklingen. Den kan i lämpliga fall föreslå att det särskilda programmet 2002-2006 anpassas eller kompletteras.

Kommissionen skall årligen lägga fram en rapport om Gemensamma forskningscentrets verksamhet. Rapporten skall föreläggas Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén.

9. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Om det vid programmets genomförande behövs externa uppdragstagare eller om finansiellt stöd skall ges till tredje part skall kommissionen i lämpliga fall genomföra revisioner, särskilt om den har anledning att betvivla att det arbete som utförts eller beskrivs i verksamhetsrapporterna är realistiskt.

Gemenskapens räkenskapsgranskningar genomförs antingen av gemenskapens egen personal eller av revisorer som godkänts enligt lagen i det land där den ifrågavarande parten är etablerad. Gemenskapen väljer fritt revisorer, och söker härvid undvika intressekonflikter som den berörda parten gjort gemenskapen uppmärksam på.

Vid genomförandet av forskningsverksamheterna skyddar kommissionen dessutom Europeiska gemenskapens ekonomiska intressen genom effektiva kontroller och, vid upptäckten av oegentligheter, effektiva åtgärder samt avskräckande och rimliga påföljder.

För detta kommer regler om kontroller, åtgärder och påföljder i enlighet med förordningarna nr 2988/95, 2185/96, 1073/1999 och 1074/1999 att införas i alla kontrakt som används vid programmets genomförande.

Kontrakten skall bland annat innehålla följande:

- Särskilda kontraktsbestämmelser om skydd av EG:s ekonomiska intressen genom granskningar och kontroller av det utförda arbetet.

- Deltagande i administrativa granskningar avseende bedrägeribekämpning i enlighet med förordningarna nr 2185/96, 1073/1999 och 1074/1999.

- Tillämpning av administrativa påföljder för alla oegentligheter som uppsåtligen eller till följd av oaktsamhet begås vid kontraktens genomförande, i enlighet med ram förordningen nr 2988/95, inklusive svartlistning.

- Hänvisning till att eventuella återbetalningsålägganden är verkställbara enligt artikel 256 i EG-fördraget.

Som en rutinåtgärd kommer ansvarig personal vid GFC dessutom att genomföra en intern granskning och ett internt kontrollprogram med avseende på de vetenskapliga och budget relaterade aspekterna. GFC:s interna revisionsenhet svarar för den interna granskningen, och denna enhet och Revisionsrätten gör också inspektioner på plats.