52000PC0592

Förslag till RÅDETS BESLUT om inrättandet av ett europeiskt rättsligt nätverk inom privaträtten

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Bakgrund

2. Mål

3. Rättslig grund

4. Förslaget utifrån proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna

5. Allmänna principer

6. Kommentarer till artiklarna

1. Bakgrund

Enligt artikel 2 i Fördraget om Europeiska unionen har unionen som mål att bevara och utveckla unionen som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. För att gradvis införa detta område föreskrivs i artikel 61 c i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen att rådet skall besluta om åtgärder som rör civilrättsligt samarbete. Bland dessa åtgärder räknas i artikel 65 c i fördraget upp sådana som syftar till att undanröja sådant som hindrar civilrättsliga förfaranden från att fungera väl.

Vid Europeiska rådets möte i Wien den 11-12 december 1998 lade rådet och kommissionen fram en handlingsplan för att på bästa sätt genomföra bestämmelserna i Amsterdamfördraget om upprättande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa [1]. I handlingsplanen anges att ett förstärkt civilrättsligt samarbete utgör något av en grundstomme i utvecklingen för att ett europeiskt område med avseende på rättsliga frågor skall upplevas som påtagligt av EU-medborgarna. Mer detaljerat, och som en av flera åtgärder, anges i handlingsplanens artikel 40 d att inom två år skall en granskning göras av möjligheten att utsträcka principerna för det europeiska straffrättsliga nätverket till att omfatta civilrättsliga förfaranden.

[1] EGT C 19, 23.1.1999, s. 1.

I Tammerfors den 15-16 oktober 1999 hölls ett särskilt möte om skapandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen. I slutsatserna, under avdelningen "ett europeiskt område med verklig rättvisa", rekommenderar Europeiska rådet "ett lättillgängligt informationssystem som underhålls och uppdateras via ett nätverk av behöriga nationella myndigheter".

Det finländska ordförandeskapet i unionen (andra halvåret 1999) inledde diskussionerna om inrättandet av ett europeiskt rättsligt nätverk inom privaträtten. Frågan om information till allmänheten togs särskilt upp vid ett expertmöte som sammankallats av kommissionen den 29 november 1999 om genomförandet av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Tammerfors.

Diskussionerna om inrättandet av och formerna för ett europeiskt rättsligt nätverk inom privaträtten fördjupades under det portugisiska ordförandeskapet (första halvåret 2000). Efter dessa diskussioner kan kommissionen, vilket framgår av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet med en resultattavla över de framsteg som gjorts i skapandet av "ett område med frihet, säkerhet och rättvisa" i Europeiska unionen [2], lägga fram detta förslag till rådets beslut.

[2] KOM(2000)167 slutlig , 24.3.2000.

2. Mål

En europeisk union med rättighet att röra sig fritt och skapandet av en inre marknad utan inre gränser medför avsevärt större utbyte mellan medlemsstaterna inom det privaträttsliga området, och frågan om hur enskilda och företag kan göra sina rättigheter gällande i ett gränsöverskridande sammanhang får allt större betydelse.

I detta sammanhang påpekade Europeiska rådet vid sitt möte i Tammerfors att "friheten kan åtnjutas endast inom ett område där verklig rättvisa råder, där människor kan vända sig till domstolar och myndigheter i vilken medlemsstat som helst lika lätt som i sin egen stat". Rådet bekräftade också att "i ett europeiskt område med verklig rättvisa bör inte individer och företag hindras eller avskräckas från att utöva sina rättigheter på grund av att medlemsstaternas rättsliga och administrativa system är oförenliga eller komplicerade".

Detta förslag till beslut skall ses mot den bakgrunden och syftar till bättre fungerande privaträttsliga förfaranden med gränsöverskridande inslag. Det yttersta målet med förslaget är att förenkla medborgarnas dagliga liv genom att förbättra det rättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna inom privaträtten, liksom att underlätta medborgarnas tillgång till rättvisa i en annan medlemsstat än den egna.

För att uppnå detta föreslås inrättandet av ett europeiskt rättsligt nätverk inom privaträtten, med två uppgifter: förbättra det rättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna och ge allmänheten praktisk information som underlättar tillgången till rättvisa i gränsöverskridande tvister.

Nätverket, liksom det lättillgängliga informationssystem för allmänheten som nätverket skall förvalta, skall erbjuda ett mervärde för personer som hamnar i gränsöverskridande tvister, antingen genom ett mer långtgående samarbete mellan myndigheterna i medlemsstaterna eller genom information som skall finnas tillgänglig på Internet.

3. Rättslig grund

Frågan omfattas av artikel 65 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och valet av artikel 61 c motiveras av förslagets syfte.

Det behövs en bindande rättsakt i form av ett beslut eftersom bestämmelserna måste tillämpas av alla medlemsstater för att målet skall kunna uppnås.

Det föreslagna beslutet är inte tillämpligt på Förenade kungariket och Irland, utom om dessa länder uttrycker sin vilja att delta i antagandet av det, under de villkor som anges i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning som är bifogat till Fördraget om Europeiska unionen. Det är inte heller tillämpligt på Danmark enligt protokollet om Danmarks ställning som är bifogat till Fördraget om Europeiska unionen.

4. Förslaget utifrån proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna

Förslaget är ett led i skapandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som ingår i fördragen och som inleddes av Europeiska rådet vid dess möte i Tammerfors. Mer specifikt syftar det till att sammanbinda myndigheter i medlemsstaterna genom ett enhetligt nätverk i hela unionen. Eftersom målet (att förbättra samarbetet mellan medlemsstaternas myndigheter för att lösa gränsöverskridande tvister) inte kan uppnås av medlemsstaterna enskilt krävs en insats på gemenskapsnivå. Syftet med förslaget till beslut är att på ett samordnat och homogent sätt förstärka de rättsliga samarbetsmekanismerna inom unionen, samt att ge allmänheten tillgång till praktisk information som kan vara till nytta för personer som hamnar i gränsöverskridande tvister.

Förslaget begränsas till vad som behövs för att uppnå målet och går inte utöver vad som är nödvändigt för detta ändamål. Det berör inte redan befintliga samarbetsmekanismer och vilar till stor del på ett nära samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna.

5. Allmänna principer

Förslaget till beslut, som kommenteras mer detaljerat i punkt 6, bygger på nedanstående principer:

a) Bättre hjälp till dem som berörs

Det europeiska rättsliga nätverket inom privaträtten skall i första hand underlätta procedurerna för de personer som hamnar i gränsöverskridande tvister. Nätverket skall bistå dessa personer med praktisk hjälp då de utövar sina rättigheter i gränsöverskridande sammanhang. Hjälpen är av två slag: snabbare tvistförfarande och utförligare information om medlemsstaternas rättssystem.

b) Respekt för befintliga samarbetsmekanismer

Det europeiska rättsliga nätverket skall inte påverka befintliga samarbetsmekanismer som redan har inrättats mellan medlemsstaterna genom andra gemenskapsrättsakter eller internationella instrument inom det privaträttsliga samarbetet. Detta förslag avser inte att ändra räckvidden för dessa eller att ersätta dem. Det klargörs i texten att myndigheters befogenheter enligt gemenskapsrättsakter eller internationella instrument inte påverkas av att myndigheterna integreras i nätverket. Kontaktpunkterna inom nätverket skall inte utreda sådana informationsförfrågningar som redan omfattas av bestämmelser i tidigare instrument.

c) Vattentäta skott undviks

Nätverket bygger däremot på erfarenheterna från de områden som omfattas av specifika instrument. Det är avsett som ett medel att undvika vattentäta skott mellan olika delar av privaträtten, genom att fastställa bästa metoder och sprida kunskaper om dem. Det är ett kompletterande instrument, som vid behov kan stödja befintliga mekanismer.

d) En mekanism för områden som inte täcks av gemenskapslagstiftning eller internationella instrument

Nätverket är också en samarbetsmekanism med användbara kanaler på områden som inte täcks av gemenskapslagstiftning eller internationella instrument. Det kan vara särskilt lämpligt att på de områdena tillhandahålla medlemsstaterna en samarbetsstruktur för att formulera och sprida förfrågningar om samarbete.

e) Nätverket som ett instrument för att skapa det europeiska området av rättvisa

Sammanfattningsvis är nätverket avsett som ett mycket viktigt instrument för det europeiska området av rättvisa inom privaträtten. Utmaningen i fördragen förutsätter instrument som möjliggör ett globalt och integrerat tillvägagångssätt för hela privaträtten. Nätverket är utformat på det sättet men respekterar samtidigt befintliga strukturer och eftersträvar synergieffekter. Utan att påverka andra enheters behörighet bör nätverket på sikt bli ett forum för diskussion och uppföljning av framsteg och svårigheter vid skapandet av det europeiska området för rättvisa, särskilt genom de praktiska erfarenheter kontaktpunkterna och medlemmarna i nätverket kan bidra med. Det kan också bli ett bra instrument för konkreta initiativ inom sitt eget intresseområde (se särskilt punkt k).

f) Samverkan med verksamheten inom anslutande områden

Samverkan skall ske inom privaträtten, som framhållits ovan, men också med initiativ inom anslutande områden. På gemenskapsnivå kan framhållas ett antal initiativ som skulle kunna underlätta och bidra avsevärt till nätverkets uppgifter, nämligen:

- Dialog med medborgarna, som leds av Generaldirektoratet för inre marknaden i nära samarbete med medlemsstaterna, är ett värdefullt initiativ som genom sina publikationer och sin webbplats (http://europa.eu.int/citizens) syftar till att ge medborgarna information om de rättigheter den inre marknaden ger dem.

Informationsenheten hjälper medborgarna att lösa praktiska problem vid utövningen av rättigheterna på den inre marknaden. Den kan nås antingen via ett nationellt gratis telefonnummer eller via webbplatsen "Dialog med medborgarna".

- Dialog med företagen (http://www.europa.eu.int/business/sv/index.html), som sköts av Generaldirektoraten för inre marknaden respektive näringsliv, är ett liknande initiativ som vänder sig till företag.

- Euroinfocentrumen (http://www.europa.eu.int/comm/enterprise/networks/eic/ eic.html) är ett nätverk med mer än 270 kontaktpunkter som erbjuder information, råd och hjälp till små och medelstora företag.

- Det europeiska nätverket för tvistlösning utanför domstol i konsumentfrågor, som inrättats på initiativ av Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd, är ett annat initiativ som utvecklats för att hjälpa personer som hamnar i tvister i en annan medlemsstat än den egna.

- Kommissionen har startat andra initiativ för tvistlösning utanför domstol, bland annat inom e-handeln, som Webtrader scheme och Electronic Consumer Dispute Resolution System osv.

- IDA-programmet (informationsutbyte mellan förvaltningar), som sköts av Generaldirektoratet för näringsliv, är avsett att underlätta nätverk mellan myndigheter.

- Slutligen visar arbetet vid Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer gemenskapsinstitutionernas gemensamma ansträngningar för att öka insynen i verksamheten och underlätta tillgång till handlingar och rätt.

Dessutom bör nätverket, genom kontaktpunkterna, informeras om liknande initiativ i medlemsstaterna och svara för kontakter och samverkan.

g) Användning av modern kommunikations- och informationsteknik

Nätverket skall använda sig av ny teknik för kommunikation och information så långt det går i sitt arbete. Det skall skapa en egen webbplats för allmänheten på kommissionens webbplats och använda sig av elektroniska kommunikationsnät för sitt interna arbete.

h) Praktisk information till allmänheten

Nätverket skall ha till uppgift att underlätta tillgång till rättvisa i gränsöverskridande tvister och skall därför inrätta och underhålla ett informationssystem för allmänheten.

En svårighet för medborgare som vill utnyttja sina rättigheter i en annan medlemsstat än sin egen är att de saknar information om sina möjligheter och om villkoren för att utnyttja dem. Gemenskapsinitiativen under punkt f ovan är avsedda att avhjälpa detta inom sina respektive områden.

När det europeiska området med rättvisa nu byggs upp på det privaträttsliga området behövs det ett motsvarande initiativ där gemenskapsinstanserna och medlemsstaterna samarbetar för att tillhandahålla allmänheten den information den behöver för att övervinna svårigheterna med att hävda sina rättigheter i en gränsöverskridande situation.

Myndigheterna kan utan att göra anspråk på att ersätta råd från jurister ge lättfattlig information till allmänheten om olika vägar för tvistlösning, och vilka praktiska åtgärder och krav som hör samman med dem. Det vore ett sätt att uppnå det mål som eftersträvas i fördraget och som beskrevs av Europeiska rådet i Tammerfors som ett område "där människor kan vända sig till domstolar och myndigheter i vilken medlemsstat som helst lika lätt som i sin egen stat."

i) Ett gradvis inrättande

För att nå det målet anges i detta förslag till beslut att ett europeiskt rättsligt nätverk inom privaträtten inrättas, och bland de konkreta initiativ som nätverket skall starta nämns i förslaget att allmänheten skall få tillgång till viss information.

Även om målsättningarna är ambitiösa har nätverket en realistisk syn på genomförandet. Följaktligen bör det betonas att inrättandet skall ske steg för steg. Verksamheten som nämns i förslaget är inte tänkt att uppnås genast, utan skall ses som ett arbetsprogram som skall genomföras steg för steg, särskilt när det gäller att ställa den information till allmänhetens förfogande.

j) Nära samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna

För att genomföra sitt arbetsprogram och uppnå målen däri måste nätverket grundas på ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen. När det gäller sammankallande och genomförande av möten, utveckling av informationssystemet eller av de ytterst viktiga faktabladen, fastställs i beslutets bestämmelser mekanismer som grundas på samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen.

k) Ett flexibelt och utvecklingsbart instrument

Nätverket, som är ytterst viktigt för skapandet av ett europeiskt område för rättvisa, måste vara flexibelt och utvecklingsbart.

När det gäller syftet att inte påverka befintliga samarbetsmekanismer krävs en tydlig och precis formulering för att undvika oklarheter.

Däremot har bestämmelserna om kontaktpunkternas uppgifter och syftena med möten inom nätverket formulerats flexibelt så att de kan omfatta många olika konkreta uppgifter utan att för den skull skapa oklarheter. Tanken är att ge nätverket en flexibel och pragmatisk struktur som kan erbjuda lösningar på praktiska och olikartade problem, och det går inte att redan nu fastställa vilka former verksamheten kan ta.

Inte heller skall förteckningen över nätverkets verksamhet enligt bestämmelserna i avdelning III i förslaget anses som uttömmande. Nätverket kommer sannolikt att upptäcka områden där ett visst initiativ kommer att behövas för att syftena skall uppnås. Det kan till exempel röra en databas för ett visst ämne. Det är alltså varken möjligt eller önskvärt att redan nu ge en detaljerad förteckning över verksamheten, i synnerhet som ett av syftena med kontaktpunkternas möten just är att kartlägga de behov som uppstår under arbetet.

En regelbunden översyn skall dock ske, eventuellt med förslag till ändringar av beslutet.

6. Kommentarer till artiklarna

Avdelning I: Principer för det europeiska rättsliga nätverket inom privaträtten

Artikel 1

I denna artikel föreskrivs att ett rättsligt nätverk inom privaträtten skall skapas.

Artikel 2

I artikel 2 förklaras nätverkets sammansättning på ett tydligt sätt. I punkt 1 räknas fyra kategorier upp, som kan omgrupperas i två stora kategorier:

- Den första stora kategorin består av kontaktpunkterna som nämns i punkt a. Kontaktpunkterna fyller en grundläggande roll i nätverket genom de uppgifter de tilldelas i artikel 5.

Av effektivitetsskäl är det lämpligt att begränsa antalet kontaktpunkter. Så länge de är "relativt få" kan de lättare utveckla närmare och riktade ömsesidiga kontakter, mötas oftare och medverka aktivt i inrättandet av informationssystemet.

Däremot bör antalet kontaktpunkter per medlemsstat vara flexibelt. Om kontaktpunkternas uppgift är att underlätta tillgång till olika rättssystem kan medlemsstater med flera system eller mycket decentraliserade system behöva fler kontaktpunkter. Denna flexibilitet fastställs i artikel 2.2 med det enda villkoret att medlemsstater som utnyttjar denna möjlighet skall se till att lämpliga samarbetsformer finns för kontaktpunkterna.

Oberoende av hur många kontaktpunkter varje medlemsstat har utsett, föreslås en gräns på fyra representanter per medlemsstat vid kontaktpunkternas möten (med stor flexibilitet vad gäller delegationernas sammansättning, för att ge en rättvis representation för alla medlemsstater).

Däremot har den andra stora kategorin (övriga medlemmar i nätverket, d.v.s. de myndigheter som åsyftas i punkt 1 b-d) setts som en mycket öppen kategori. Dels bör kontaktpunkternas verksamhet ge största möjliga spridning och effekt. Dels bör ett enhetligt tillvägagångssätt användas för hela privaträtten och god praxis inom vissa sektorer spridas till andra.

Punkt d är det tydligaste exemplet på öppenheten i kategorin, eftersom medlemsstaterna kan bestämma att knyta sådana myndigheter (rättsliga eller andra) till nätverket som ofta behandlar frågor med gränsöverskridande inslag, även om inget instrument ger dem specifika samarbetsfunktioner.

I artikel 2 anges också att medlemsstaterna skall översända förteckningar till kommissionen över kontaktpunkterna och andra medlemmar i nätverket (namn och adresser).

Artikel 3

I artikel 3.1 anges nätverkets två stora uppgifter, nämligen att underlätta det rättsliga samarbetet inom privaträtten mellan medlemsstaterna och inrätta ett lättillgängligt informationssystem för allmänheten.

I punkt 2 anges mer detaljerat nätverkets verksamhetsområden, vilka motsvarar de ovannämnda målen. Denna bestämmelse påverkar inte tillämpningen av annan gemenskapslagstiftning eller internationella instrument inom privaträtten.

Slutligen görs det viktiga förtydligandet i punkt 3 att nätverkets verksamhet inte har som syfte att minska betydelse eller räckvidd för gemenskapsinitiativ eller nationella initiativ som underlättar alternativ konfliktlösning, som tvistlösning utanför domstol i konsumentfrågor, andra alternativa system för tvistlösning, och diskussioner om uppförandekoder, vilket är några exempel på detta på gemenskapsnivå.

Artikel 4

Nätverket skall arbeta på tre sätt: genom kontakt mellan medlemmarna, möten och genom att tillhandahålla allmänheten viss information.

Artikel 5

I denna artikel placeras kontaktpunkterna mitt i nätverket som "grundbultar" i strukturen. Bestämmelserna om uppgifterna är precist utformade, men ändå flexibla, så att de täcker konkreta uppgifter som är svåra att förutse och beskriva.

I artikelns punkt 3 visas den flexibilitet som utmärker nätverkets arbetssätt: om en kontaktpunkt inte kan följa upp en förfrågan om information översänder han förfrågan till den person som är bäst lämpad att följa upp den, antingen det är en kontaktpunkt eller en annan nätverksmedlem. Denna bestämmelse kan visa sig vara särskilt nyttig i medlemsstater som har flera rättssystem eller är mycket decentraliserade (men även i andra fall).

I punkt 4 anges klart att kontaktpunkterna i nätverket saknar befogenhet att behandla förfrågningar om information som gäller områden som omfattas av annan gemenskapslagstiftning eller internationella instrument.

Artikel 6

Under de förberedande diskussionerna om detta förslag, uttryckte medlemsstaterna oro vad gäller nätverkets koppling till befintliga gemenskapsinstrument och internationella instrument.

Principen att inte påverka befintliga samarbetsmekanismer är, som nämnts tidigare, en av grundprinciperna i förslaget.

I artikel 6 respekteras denna princip samtidigt som två andra införs:

- Den privaträttsliga delen av det europeiska området med rättvisa skall skapas, utvecklingen av ett globalt tillvägagångssätt för hela privaträttens område underlättas och uppdelning undvikas.

- Erfarenheter inom ett visst område skall delges verksamma inom andra områden.

I punkt 1 framhålls att befintliga mekanismer inte skall påverkas, medan det i punkt 2, med respekt för denna princip, framhålls att informationsutbytet skall främjas mellan kontaktpunkterna och de myndigheter som utsetts av befintliga instrument. I punkt 3 anges att kontaktpunkterna skall stå till dessa myndigheters förfogande vid behov.

Artikel 7

På grund av kontaktpunkternas uppgifter måste lämplig språkkompetens finnas hos dem.

Artikel 8

I denna artikel föreskrivs att nätverket skall använda ny kommunikations- och informationsteknik för att utföra sina uppgifter.

I likhet med nätverkets verksamhet för övrigt, skall denna artikel genomföras gradvis.

Inledningsvis har kommissionen för avsikt att föreslå ett internt nätverk med tillgång endast för kontaktpunkterna, med användning av applikationen Circa. Den har utarbetats av IDA-programmet och är ett verktyg som gör det möjligt att via Internet ställa uppgifter till ett begränsat antal användares förfogande. Vissa säkerhetsinslag är redan föreskrivna, som kontroll av tillgång (genom lösenord) och konfidentialitet i utbytet (kryptering).

Därefter åligger det nätverket att vid möten mellan kontaktpunkterna och medlemmarna utvärdera sina behov och besluta om framtida åtgärder, som att utvidga webbplatsen Circa till att omfatta alla medlemmar i nätverket, eller, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, använda säkrare kommunikationsmedel (privat virtuellt nät).

Avdelning II: Genomförande av nätverket och arbetssätt

Artikel 9

I denna artikel fastställs hur ofta kontaktpunkterna skall mötas, liksom det maximala antalet representanter som medlemsstaterna får skicka till dessa möten (fyra). Utan att det påverkar den möjlighet som genom artikel 2 ges medlemsstaterna att utse ytterligare kontaktpunkter, är det lämpligt att av effektivitetsskäl fastställa en gräns för hur många representanter medlemsstaterna får skicka. Emellertid ges genom punkt 2 en viss flexibilitet för medlemsstaterna att inom denna gräns bestämma hur delegationen skall vara sammansatt.

Artikel 10

På grund av kontaktpunkternas särskilt viktiga roll inom nätverket bör syftet med deras möten fastställas.

För det första är ett av syftena just att ge kontaktpunkterna möjlighet att lära känna varandra och knyta personliga kontakter som de senare kan använda för att utföra sina uppgifter enligt artikel 5.

Det är också viktigt att skapa ett forum där kontaktpunkterna kan utbyta sina erfarenheter och diskutera problem som de stöter på när de utför sina uppgifter. Dessa möten kan visa sig vara ytterst nyttiga vid skapandet av det europeiska området med rättvisa, eftersom de kan hjälpa till att kartlägga problem och hinder för en god utveckling av gränsöverskridande förfaranden.

Syftet med dessa möten är också att bygga upp ett informationssystem för allmänheten. När det gäller faktabladen kommer man vid mötena att diskutera vilka ämnen som skall behandlas, fastställa prioriteringar, diskutera struktur, fastställa hur ofta de skall ges ut osv. Praktiskt sett innebär detta att kontaktpunkterna tillsammans skall fastställa varje faktablads struktur och vilka resultat man vill uppnå och att varje medlemsstat därefter skall utforma faktabladet på sitt håll.

Slutligen skall mötena mellan kontaktpunkterna syfta till att fastställa andra initiativ som motsvarar samma kriterier och har samma syfte som de i avdelning tre, men som inte nämns där.

Artikel 11

Det är också lämpligt att föreskriva att alla andra medlemmar i nätverket, d.v.s. alla kategorier som räknas upp i artikel 2.1 också kan mötas regelbundet även om detta på grund av uppenbara hinder kan ske mindre ofta.

För att mötena skall bli effektiva är det dessutom lämpligt att begränsa antalet deltagare till 180 personer.

Artikel 12

I denna artikel regleras de praktiska aspekterna i organisationen och hur mötena skall gå till. Även om en rättslig grund i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen ger en mycket viktig roll till kommissionen, måste kommissionen och medlemsstaterna samarbeta nära vad gäller mötena, liksom vad gäller de andra delarna av detta förslag. Eftersom detta initiativ sammanför medlemsstaternas myndigheter i ett nätverk, bör de ges en framträdande roll.

Avdelning III: Tillgänglig information inom nätverket och informationssystem för allmänheten

Artikel 13

I denna artikel behandlas vilken information som skall vara tillgänglig inom nätverket. Namn och adresser till kontaktpunkterna och de myndigheter som nämns i artikel 2.1 är naturligtvis oundgängliga för att nätverket skall kunna fungera.

Emellertid är inte denna information den enda som behövs för att nätverkets interna arbete skall fungera väl och därför måste denna artikel formuleras öppet (punkt 2). Syftet är att bygga upp en informationsmängd som genom sin tekniska utformning endast kommer att kunna användas av medlemmarna i nätverket när de skall utföra sina uppgifter.

Artikel 14

Nätverkets syfte är att ge allmänheten tillgång till information som underlättar deras tillgång till rättvisa i samband med gränsöverskridande tvister. I artikel 14 fastställs innehållet i detta informationssystem.

Punkt 3 a-d är till för att underlätta allmänhetens tillgång (bland annat juristers) till den relevanta privaträtten.

För att inrätta webbplatsen enligt uppdraget anges i artikel 14 att man kan upprätta länkar till webbplatser där originalinformationen finns och till initiativ inom angränsande områden. Här är lämpligt att återigen påminna om verksamheten vid Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer som redan ger allmänheten tillgång till gemenskapslagstiftningen och som också för närvarande utarbetar andra initiativ för att ytterligare förbättra tillgången.

Både genom dessa länkar och genom en omfattande samverkan med byråns arbete bör det vara möjligt att inom en rimlig tidsperiod inrätta en webbplats som utgör en plattform och erbjuder tillgång till relevant juridisk information om den rättsliga samarbetet inom privaträtten.

Nedan anges detaljerat vilka webbplatser som innehåller den information som nämns i artikel 14.3:

a) Befintlig gemenskapslagstiftning finns redan i basen EUR-Lex (http://europa.eu.int/eur-lex/), liksom i CELEX-basen (http://europa.eu.int/celex/). Kommissionens förslag kan också återfinnas i EUR-Lex och CELEX, men i basen PreLex kan man följa den interinstitutionella gången (http://europa.eu.int/ prelex/apcnet.cfm).

Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer förbereder också en sammanslagen av de tre baser som för närvarande omfattar gemenskapslagstiftningen och Europeiska gemenskapernas officiella tidning, nämligen EUR-Lex, CELEX och Eudor.

b) De nationella åtgärderna för att införliva gemenskapslagstiftningen finns redan i CELEX, medan man inom projektet EULEX hos Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer kommer att ge tillgång till de nationella genomförandebestämmelserna.

c) De relevanta internationella instrumenten återfinns på de organisationers webbplatser inom vilka de har antagits: Haagkonferensen (http://www.hcch.net/), Europarådet (http://conventions.coe.int/) osv.

d) Gemenskapens rättspraxis finns på EG-domstolens webbplats (http://curia.eu.int/sv/index.htm). Här finns en särskild bas om Bryssel- och Luganokonventionerna vad gäller juridisk behörighet och verkställande av beslut inom privaträtten (http://curia.eu.int/common/recdoc/convention/fr/index.htm).

Vad gäller allmänhetens tillgång till viktigaste rättspraxis i medlemsstaterna kan man gå till väga på samma sätt som för faktabladen: vid kontaktpunkternas möten fastställs prioriteringarna och därefter har medlemsstaterna en tidsfrist för att lämna ett visst antal viktiga domar.

Sådana riktade länkar mot ovannämnda källor skulle ganska snabbt kunna bli en första version av en plattform för nätverkets egen webbplats. Den kan sedan kompletteras med länkar till Dialog med medborgarna (http://europa.eu.int/citizens), Webbplatsen för Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd vad gäller det europeiska nätverket för tvistlösning utanför domstol i konsumentfrågor, (http://europa.eu.int/comm/consumers/ policy/developments/acce_just/index_en.html) samt till Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationers framtida initiativ som skall ge tillträde till rättsliga databaser i medlemsstaterna.

Med hänvisning till principen om gradvis införande som präglar nätverkets arbete, skall denna webbplats kunna utvecklas genom kontaktpunkternas samarbete. Inget hindrar att man utvecklar nätverkets webbplats genom andra länkar (t.ex. mot justitieministerierna i medlemsstaterna och andra nationella webbplatser), antingen genom att man väntar på att publikationsbyråns initiativ är klara eller helt oberoende av dessa. Det kan dessutom visa sig nyttigt att nätverket utarbetar databaser om särskilda ämnen. Men webbplatsen exakta innehåll och dess framtida utveckling är en av kontaktpunkternas uppgifter.

Förutom webbplatsen och länkarna till ovannämnda webbplatser avser kommissionen, som redan nämnts, att säkra det samarbete och den komplementaritet som behövs mellan nätverket och de initiativ som tas inom angränsande områden. Instanser som Informationstjänsten och Euroinfocentrumen, vars uppgift är att tillhandahålla information, råd och hjälp till allmänheten, kan på ett betydande sätt bidra till nätverkets uppgifter.

Artikel 15

Tillgången till rättvisa som sådan, även om den ges genom väl anpassade länkar, räcker inte för att ge medborgarna tillgång till ett rättsligt förfarande i en annan medlemsstat än sin egen. Det är alltså nödvändigt att gå vidare och utarbeta faktisk information som allmänheten lätt kan förstå.

Därför innehåller detta förslag till beslut noggranna bestämmelser om hur faktabladen skall utformas.

Det är inte den lättaste uppgiften, men liknande faktablad till allmänheten har funnits tidigare. Webbplatsen för Dialog med medborgarna innehåller redan faktablad med information till allmänheten om deras rättigheter på den inre marknaden, och hur man utövar dessa. Det finns redan faktablad på denna webbplats som rör rättsligt samarbete (tillgång till rättshjälp, hur man överklagar) eller om angränsande områden (administrativa förfaranden, och alternativa sätt att lösa tvister).

Detta förslag syftar till att utveckla en liknande mekanism för privaträtten, och samtidigt för gränsöverskridande tvister. Tack vare det arbete som utförts inom Dialog med medborgarna börjar detta arbete inte från noll. Kommissionen har för avsikt att finna de samverkansmöjligheter som finns mellan de två initiativen.

Det är viktigt att faktabladen finns på alla gemenskapens officiella språk.

Slutligen skall förteckningen över faktablad som räknas upp i artikel 15 inte ses som uttömmande.

Artikel 16

Det är ytterst viktigt att nätverkets webbplats uppdateras fortlöpande. I artikel 16 anges formerna för detta.

Avdelning IV: Slutbestämmelser

Artikel 17

I denna artikel fastställs principen om regelbunden utvärdering av nätverket och eventuella förslag till ändringar.

Förslaget är öppet för framtida utveckling. I detta sammanhang bör man undersöka, i ljuset av tidigare erfarenheter, bland annat frågor som hur informationssystemet eventuellt skall utvecklas så att allmänheten får direkt tillgång till kontaktpunkterna, juristers tillgång till nätverkets verksamhet och möjlig samverkan med det europeiska nätverket för tvistlösning utanför domstol i konsumentfrågor. Eftersom nätverket skall upprättas gradvis kommer det inte att ställas inför problemet att det får uppgifter det inte är moget att lösa.

Artikel 18

I denna artikel fastställs de första stegen för införandet av nätverket. Innan nätverket börjar arbeta skall medlemsstaterna översända namnen på sina respektive medlemmar i nätverket till kommissionen. Kommissionen skall å sin sida inleda förberedelserna för nätverkets webbplats, så att den kan börja fungera snabbt.

Artikel 19

I denna artikel föreskrivs att nio månader skall löpa innan beslutet skall börja tillämpas för att lämpliga förberedelser skall kunna göras.

2000/0240 (CNS)

Förslag till RÅDETS BESLUT om inrättandet av ett europeiskt rättsligt nätverk inom privaträtten

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 61.c i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [3],

[3] EGT C , , s. .

med beaktande av Europapar la men tets yttrande [4],

[4] EGT C , , s. .

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs ytt rande [5],

[5] EGT C , , s. .

med beaktande av Regionkommitténs yttrande [6] och

[6] EGT C , , s. .

av följande skäl:

(1) Unionen har målsättningen att bibehålla och utveckla ett område med frihet, säkerhet och rättvisa där den fria rörligheten garanteras.

(2) Ett inrättande steg för steg av detta område och en väl fungerande inre marknad kräver att det praktiska rättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna förbättras, förenklas och påskyndas inom privaträtten.

(3) I rådets och kommissionens handlingsplan av den 3 december 1998 för att på bästa sätt genomföra bestämmelserna i Amsterdamfördraget om upprättande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa [7] som lades fram för Europeiska rådet vid dess möte i Wien den 11-12 december 1998 bekräftas att förstärkningen av det civilrättsliga samarbetet är ytterst viktig för att ett europeiskt område med avseende på rättsliga frågor skall upplevas som påtagligt av allmänheten.

[7] EGT C 19, 23.1.1999, s. 1.

(4) I artikel 40.d i ovannämnda plan föreskrivs bland de åtgärder som skall vidtas inom två år en granskning av möjligheten att utsträcka principerna för det europeiska straffrättsliga nätverket till att omfatta civilrättsliga förfaranden.

(5) Dessutom rekommenderade Europeiska rådet i slutsatserna från sitt extra möte i Tammerfors den 15-16 oktober 1999 att ett lättillgängligt informationssystem som underhålls och uppdateras via ett nätverk av behöriga nationella myndigheter skall skapas.

(6) För att förbättra, förenkla och påskynda det praktiska rättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna i privaträttsliga frågor är det nödvändigt att skapa en modell på EU-nivå för samarbete i nätverk, nämligen ett europeiskt rättsligt nätverk inom privaträtten.

(7) Denna fråga omfattas av de åtgärder som åsyftas i artikel 65 i fördraget som skall vidtas i enlighet med artikel 67.

(8) För att syftena med det europeiska rättsliga nätverket inom privaträtten skall nås är det nödvändigt att bestämmelser om skapandet fastställs genom ett bindande rättsligt gemenskapsinstrument.

(9) I enlighet med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen enligt artikel 5 i fördraget kan syftet i detta beslut, nämligen en förbättring av det rättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna samt en verklig tillgång till rättvisa för personer som hamnar i gränsöverskridande tvister, inte uppnås i tillräcklig utsträckning av medlemsstaterna utan endast på gemenskapsnivå; förslaget till beslut är begränsat till det som är absolut nödvändigt med tanke på ändamålet och går inte utöver vad som behövs för detta ändamål.

(10) Det europeiska rättsliga nätverk som skapas genom detta beslut syftar till att underlätta rättsligt samarbete inom privaträtten mellan medlemsstaterna, både inom områden som täcks av befintliga instrument och inom områden där inga instrument är tillämpliga.

(11) Inom vissa specifika områden fastställs redan samarbetsmekanismer genom gemenskapslagstiftning och internationella instrument om rättsligt samarbete inom privaträtten. Det europeiska rättsliga nätverket inom privaträtten har inte som mål att ersätta dessa mekanismer och skall fungera med full respekt för dessa. Bestämmelserna i detta beslut skall alltså tillämpas utan att gemenskapslagstiftning eller internationella instrument om rättsligt samarbete inom privaträtten åsidosätts.

(12) Det europeiska rättsliga nätverket inom privaträtten bör inrättas stegvis och på grundval av ett närmare samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna; nätverket bör också dra fördel av de möjligheter som erbjuds av modern kommunikations- och informationsteknik.

(13) För att målen skall uppnås skall nätverket bygga på kontaktpunkter som utses av medlemsstaterna liksom på deltagande från myndigheter i medlemsstaterna med särskilt ansvar inom privaträttsligt samarbete; kontakter mellan dessa myndigheter och regelbundna möten är oundgängliga för att nätverket skall kunna fungera.

(14) Det är ytterst viktigt att arbetet för att skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa är till påtaglig nytta för personer som hamnar i gränsöverskridande tvister. Därför är det nödvändigt att det europeiska rättsliga nätverket inom privaträtten också verkar för att främja tillgång till rättvisa. I detta syfte, och med hjälp av de upplysningar som översänds och uppdateras av kontaktpunkterna, skall nätverket stegvis inrätta och uppdatera ett lättillgängligt informationssystem för allmänheten.

(15) Detta beslut utgör inget hinder mot att det inom nätverket eller gentemot allmänheten finns annan relevant information än den nämnda; följaktligen skall den uppräkning som finns i avdelning III inte anses som uttömmande.

(16) För att nätverket skall vara ett effektivt instrument som omfattar bästa praxis inom det rättsliga samarbetet och interna arbetsmetoder och motsvarar allmänhetens förväntningar skall systemet utvärderas regelbundet för att nödvändiga ändringar skall kunna föreslås om så är nödvändigt.

(17) I enlighet med artikel 1 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning, bifogat till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, deltar dessa stater inte i rådets beslut om de åtgärder som fastställs i detta beslut.

(18) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Danmarks ställning, bifogat till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, deltar Danmark inte i rådets beslut som följaktligen inte är bindande för landet och heller inte tillämpligt på landet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avdelning I: Principer för det europeiska rättsliga nätverket inom privaträtten

Artikel 1: Skapande

Ett rättsligt nätverk inom privaträtten (nedan "nätverket") skall skapas mellan medlemsstaterna.

Artikel 2: Sammansättning

1. Nätverket skall vara sammansatt på följande sätt:

a) Centrala kontaktpunkter som fastställs av medlemsstaterna och, i förekommande fall, ytterligare kontaktpunkter som fastställs i enlighet med punkt 2 i denna artikel.

b) Centrala myndigheter, rättsliga och andra behöriga myndigheter i medlemsstaterna med särskilt ansvar inom privaträttsligt samarbete, enligt gemenskapslagstiftning, internationella instrument som medlemsstaterna är parter i eller interna rättsliga bestämmelser.

c) Sambandspersoner som åsyftas i gemensam åtgärd 96/277/RIF [8], med ansvar inom privaträtten.

[8] EGT L 105, 27.4.1996, s. 1.

d) I förekommande fall, alla andra rättsliga eller administrativa myndigheter vars deltagande i nätverket anses lämpligt av medlemsstaten då deras deltagande kan bidra till att nätverkets syften uppfylls.

2. Varje medlemsstat skall utse en central kontaktpunkt. Beroende på olika rättsliga system, intern fördelning av behörighet, uppdrag som åläggs dem eller för att direkt knyta rättsliga organ som ofta arbetar med gränsöverskridande tvister till kontaktpunktens arbete kan medlemsstaterna fastställa ytterligare kontaktpunkter.

Om en medlemsstat utser ytterligare kontaktpunkter skall den svara för lämpliga former för samarbete dem emellan.

3. Medlemsstaterna skall ange de myndigheter som avses i punkt 1 b och 1 c i denna artikel.

4. Medlemsstaterna skall utse de myndigheter som avses i punkt 1 d i denna artikel.

5. Medlemsstaterna skall till kommissionen översända fullständiga namn- och adressuppgifter till de myndigheter som nämns i punkt 1 i denna artikel, med angivande av deras medel för kommunikation samt av deras språkkompetens i enlighet med artikel 18. Denna information skall uppdateras fortlöpande i enlighet med artikel 16.

Artikel 3: Nätverkets uppgift och verksamhet

1. Nätverket skall ha som uppgift att:

a) Underlätta det rättsliga samarbetet inom privaträtten mellan medlemsstaterna.

b) Stegvis utforma, inrätta och uppdatera ett lättillgängligt informationssystem för allmänheten.

2. Utan att det påverkar annan gemenskapslagstiftning eller internationella instrument för rättsligt samarbete inom privaträtten skall nätverket framförallt verka mot följande mål:

- Undanröja praktiska hinder för gränsöverskridande förfaranden och praktiskt rättsligt samarbete mellan medlemsstaterna, särskilt när tillämplig gemenskapslagstiftning eller tillämpligt internationellt instrument saknas.

- Praktiskt genomföra gemenskapslagstiftning eller gällande konventioner mellan två eller flera medlemsstater.

- Underlätta förfrågningar om rättsligt samarbete från en medlemsstat till en annan.

- Införa och sköta ett informationssystem för allmänheten om samarbetet inom privaträtten inom Europeiska unionen, om tillämpliga gemenskapsrättsliga och internationella instrument samt om medlemsstaternas interna rätt, särskilt vad gäller tillgång till rättssystemet.

3. Nätverkets verksamhet skall inte påverka gemenskapsinitiativ eller medlemsstaters initiativ som syftar till att främja alternativa konfliktlösningsmetoder.

Artikel 4: Nätverkets arbetssätt

Nätverket skall fullgöra sin uppgift enligt följande:

a) Lämpliga kontakter mellan de myndigheter i medlemsstaterna som nämns i artikel 2.1 skall underlättas för att utföra de uppdrag som nämns i artikel 3.

b) Regelbundna möten mellan kontaktpunkterna och medlemmarna i nätverket skall anordnas i enlighet med vad som anges i avdelning II.

c) Nätverket skall sammanställa och fortlöpande uppdatera viss information om samarbetet inom privaträtten och om medlemsstaternas rättssystem i enlighet med avdelning III.

Artikel 5:Kontaktpunkter

1. Kontaktpunkterna skall stå till förfogande för de myndigheter som avses i artikel 2.1 b-d för de uppgifter som avses i artikel 3.

Kontaktpunkterna skall också i samma syfte stå till förfogande för de lokala rättsliga myndigheterna i medlemsstaten, enligt vad varje medlemsstat beslutar.

2. Kontaktpunkterna skall särskilt ha till uppgift att:

a) Tillhandahålla all information som är nödvändig för ett gott rättsligt samarbete mellan medlemsstaterna, i enligt med artikel 3, för övriga kontaktpunkter och för de myndigheter som nämns i artikel 2.1 b-d liksom för de lokala rättsliga myndigheterna i medlemsstaten så att de på ett effektivt sätt kan framställa förfrågningar om rättsligt samarbete och finna de lämpligaste direktkontakterna.

b) Söka lösningar på eventuella svårigheter i samband med en förfrågan om rättsligt samarbete, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 i denna artikel och artikel 6.

c) Underlätta samordningen av förfrågningar om rättsligt samarbete i den berörda medlemsstaten, bland annat då flera förfrågningar från de rättsliga myndigheterna i denna medlemsstat skall utföras i en annan medlemsstat.

d) Bidra till att sammanställa och uppdatera den information som nämns i avdelning III, särskilt informationssystemet för allmänheten, enligt vad som anges för detta.

3. Då en kontaktpunkt får en förfrågan om information som den inte kan handlägga på ett lämpligt sätt, skall kontaktpunkten vända sig till den kontaktpunkt eller den nätverksmedlem som är bäst lämpad att göra det. Kontaktpunkten skall stå till förfogande med hjälp vid senare kontakter.

4. Då en kontaktpunkt får en förfrågan om information som rör områden där det genom gemenskapslagstiftning eller internationella instrument redan anges vilka myndigheter som har ansvar för att underlätta rättsligt samarbete, skall kontaktpunkten ta reda på vilka dessa myndigheter är och informera den ansökande parten om detta, så att denne kan lämna sin förfrågan till rätt mekanism.

Artikel 6 - Behöriga myndigheter som fastställs i gemenskapslagstiftning eller internationella instrument om rättsligt samarbete inom privaträtten

1. Om behöriga myndigheter som fastställs i gemenskapslagstiftning eller internationella instrument om rättsligt samarbete inom privaträtten ingår i nätverket skall detta inte påverka deras behörighet enligt den rättsakt eller det instrument som de utses genom.

Kontakter inom nätverket skall ske utan att det påverkar regelbundna eller tillfälliga kontakter mellan dessa behöriga myndigheter.

2. I medlemsstaterna skall de behöriga myndigheter som fastställs i gemenskapslagstiftning eller internationella instrument om rättsligt samarbete inom privaträtten och nätverket ha regelbundna åsiktsutbyten och kontakter för att spridningen av deras respektive erfarenheter skall bli så stor som möjligt.

3. Kontaktpunkterna inom nätverket skall stå till förfogande för de behöriga myndigheter som fastställs i gemenskapslagstiftning eller internationella instrument om rättsligt samarbete inom privaträtten för att ge dem all nödvändig hjälp.

Artikel 7: Språkkunskaper vid kontaktpunkterna

För att underlätta nätverkets praktiska arbete skall medlemsstaterna se till att dess kontaktpunkter har tillräckliga språkkunskaper i ett av unionens officiella språk förutom det egna eftersom de behöver kunna kommunicera direkt med kontaktpunkter i andra medlemsstater.

Artikel 8: Kommunikation

1. Kontaktpunkterna skall använda de tekniska hjälpmedel som är lämpliga för att så effektivt och snabbt som möjligt kunna behandla de frågor som kommer in.

2. Kommissionen skall, i samråd med kontaktpunkterna, inrätta ett elektroniskt system för säkrat informationsutbyte och för begränsad tillgång.

Avdelning II: Genomförande av nätverket och arbetssätt

Artikel 9: Möten mellan kontaktpunkter

1. Kontaktpunkterna inom nätverket skall mötas regelbundet och minst tre gånger per år i enlighet med artikel 12.

2. Vid mötena representeras varje medlemsstat av en eller flera kontaktpunkter, som kan åtföljas av andra nätverksmedlemmar, dock högst fyra representanter per medlemsstat.

3. Det första mötet mellan kontaktpunkterna skall hållas inom tre månader efter det att detta beslut börjar tillämpas utan att det påverkar förberedande möten som hålls innan tillämpningen inleds.

Artikel 10: Syfte med kontaktpunkternas möten

1. Syftet med de regelbundna mötena mellan kontaktpunkterna är att:

a) Ge kontaktpunkterna tillfälle att lära känna varandra och utbyta erfarenheter, särskilt vad gäller hur nätverket fungerar.

b) Erbjuda ett forum för de praktiska och rättsliga problem medlemsstaterna möter inom det rättsliga samarbetet, särskilt vad gäller genomförandet av åtgärder som Europeiska gemenskapen har antagit.

c) Samla bästa praxis inom privaträtten och se till att information om detta sprids inom nätverket.

d) Utbyta uppgifter och åsikter om struktur, organisation, innehåll och tillgång till den information som avses i avdelning III.

e) Fastställa metod och riktlinjer för ett successivt utarbetande av de faktablad som avses i artikel 15, särskilt vilka ämnen som skall behandlas och vilka resultat som skall uppnås för vart och ett av dem.

f) Fastställa specifika initiativ utöver dem som anges i avdelning III med syften som liknar dessas.

2. Medlemsstaterna skall se till att erfarenheterna från specifika samarbetsmekanismer enligt gällande gemenskapslagstiftning eller internationella instrument tillhandahålls inför kontaktpunkternas möten.

Artikel 11: Möten mellan medlemmar i nätverket

1. Möten skall hållas inom nätverket så att alla medlemmar skall kunna lära känna varandra och utbyta erfarenheter, få ett forum för praktiska och rättsliga problem och behandla särskilda frågor.

2. Det första mötet mellan medlemmarna i nätverket hållas under det första året efter det att detta beslut har börjat tillämpas.

3. Påföljande möten skall utlysas efter behov, i enlighet med artikel 12.

4. Varje medlemsstat skall vid varje möte representeras av högst tolv myndigheter.

Artikel 12: Möten inom nätverket

1. Kommissionen skall ha ansvar för att, i nära samarbete med medlemsstaterna och unionens ordförandeskap, kalla till och organisera de möten som anges i artiklarna 9 och 11. Kommissionen skall vara ordförande för mötet och stå för sekretariatet i samband därmed.

2. Inför varje möte skall kommissionen upprätta en dagordning efter samråd med unionens ordförandeskap och medlemsstaterna, genom de respektive kontaktpunkterna.

3. Dagordningen skall översändas till kontaktpunkterna före mötet så att dessa kan begära ändringar eller kompletteringar.

4. Efter varje möte skall kommissionen upprätta ett protokoll som översänds till kontaktpunkterna för kommentarer. Protokollet skall antas formellt vid nästa möte mellan kontaktpunkterna. Utan att det påverkar att det ännu inte godkända protokollet översänds i förväg, översänds det därefter från kontaktpunkterna till övriga medlemmar i nätverket inom medlemsstaten.

Avdelning III: Tillgänglig information inom nätverket och informationssystem för allmänheten

Artikel 13: Innehåll i den information som sprids inom nätverket

1. Medlemmarna i nätverket skall alltid ha tillgång till den information som nämns i artikel 2.5.

2. Dessa upplysningar skall finnas tillgängliga bland annat i det elektroniska systemet för informationsutbyte som nämns i artikel 8.2.

3. Kontaktpunkterna skall eftersträva att kontaktpunkter i andra medlemsstater ges tillgång, genom bland annat det elektroniska systemet för informationsutbyte, till all annan information som är nödvändig för att de skall kunna utföra sina uppgifter på ett lämpligt sätt.

Artikel 14: Informationssystem som är tillgängligt för allmänheten

1. Genom nätverket skall ett informationssystem för allmänheten införas inom de områden som berörs och vars förvaltningsansvar åligger kommissionen.

2. Införandet av systemet och särskilt de faktablad som skall finnas i det, skall göras successivt och genom ett nära samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna i enlighet med artikel 17 andra stycket.

3. Kommissionen skall svara för att allmänheten har tillgång till följande information, framförallt genom kommissionens webbplats där nätverket skall ha en egen plats:

a) Gällande gemenskapslagstiftning eller handlingar som är under utarbetande om det rättsliga samarbetet inom privaträtten.

b) Nationella åtgärder för internt genomförande av de instrument som avses i punkt a i denna artikel.

c) Gällande internationella instrument om rättsligt samarbete inom privaträtten som medlemsstaterna är parter i liksom förklaringar och reservationer inom ramen för dessa instrument.

d) Viktigaste rättspraxis inom gemenskapen och medlemsstaterna.

e) Tydlig och kortfattad information om rätts- och domstolssystemen i medlemsstaterna, via de faktablad som avses i artikel 15.

4. För den tillgång till information som nämns i punkt a-e ovan skall det via nätverkets webbplats anges länkar till webbplatser där ursprungsinformationen finns.

5. Via webbplatsen skall allmänheten kunna få tillgång till befintlig informationsinitiativ eller initiativ som är under utarbetande inom anslutande områden samt om webbplatser som innehåller information om medlemsstaternas rättssystem.

Artikel 15: Faktablad

1. Kontaktpunkterna i varje medlemsstat skall successivt utarbeta faktablad för sina respektive medlemsstater.

2. Dessa blad skall upprättas i prioritetsordning om frågor som rör tillgången till rättvisa i medlemsstaterna och skall bland annat omfatta information om hänskjutande till domstolar och rättshjälp, utan att det påverkar det arbete som redan utförs inom andra gemenskapsinitiativ och som nätverket skall ägna den största uppmärksamhet.

3. Steg för steg skall blad tillhandahållas om åtminstone följande ämnen:

a) Medlemsstaternas rätts- och domstolssystem.

b) Hur hänskjutande sker till domstolar, särskilt för mål som gäller mindre värden.

c) Villkor för och sätt att få rättshjälp samt beskrivningar av uppgifterna hos icke-statliga organisationer inom området, med beaktande av det arbete som redan utförts inom Dialog med medborgarna.

d) Bestämmelser om verkställighet av domar från en annan medlemsstats domstol.

e) Möjligheter till överklagande.

f) Regler för verkställande av domar från andra medlemsstater.

g) Möjligheter till säkerhetsåtgärder, bland annat kvarstad på persons tillgångar i väntan på verkställighet av dom.

h) Möjlighet till tvistlösning genom alternativa lösningar och uppgifter om nationella informations- och hjälpcentrum inom det europeiska nätverket för tvistlösning utanför domstol i konsumentfrågor.

i) Organisation och arbetssätt inom juridiska yrken.

4. Kommissionen skall lämna relevant information om gemenskapens lagstiftning och förfaranden.

5. De faktablad som utarbetas enligt ovanstående punkter skall översändas till

a) kommissionen, som skall se till att de förs in på nätverkets webbplats som riktar sig till allmänheten samt att de översätts till övriga officiella språk i unionen, och

b) kontaktpunkterna, som skall se till att bladen får största möjliga spridning i medlemsstaterna.

6. Faktabladen skall uppdateras regelbundet i enlighet med bestämmelserna i artikel 16.

Artikel 16: Utarbetande och uppdatering av tillgänglig information

1. All information som sprids inom nätverket och till allmänheten enligt artiklarna 13-15 skall uppdateras fortlöpande.

2. I detta syfte skall kontaktpunkterna tillhandahålla de upplysningar som är nödvändiga för att systemet skall byggas upp och fungera väl, kontrollera att de upplysningar som redan finns i systemet är korrekta samt utan dröjsmål meddela relevanta uppdateringar till kommissionen, när en upplysning skall ändras.

Avdelning IV: Slutbestämmelser

Artikel 17: Översyn

Senast fem år efter det att detta beslut har trätt i kraft, och därefter vart femte år, skall kommissionen lägga fram en rapport om tillämpningen av detta beslut för Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén; rapporten skall utarbetas utifrån de upplysningar som tidigare meddelats från kontaktpunkterna. Rapporten skall i förekommande fall åtföljas av förslag till ändring av detta beslut.

Rapporten skall utöver övriga relevanta frågor innehålla uppgifter om allmänhetens direkta tillgång till nätverkets kontaktpunkter, den juridiska yrkeskårens tillgång och koppling till arbetet samt synergi med det europeiska nätverket för tvistlösning utanför domstol i konsumentfrågor.

Artikel 18: Underlag för nätverket och informationssystemet

1. Minst sex månader innan detta beslut skall börja tillämpas skall medlemsstaterna överlämna de upplysningar som åsyftas i artikel 2.5 till kommissionen.

2. Innan detta beslut skall börja tillämpas, och i samråd med kontaktpunkterna, skall kommissionen förbereda en webbplats för att installera informationssystemet för allmänheten.

Artikel 19: Ikraftträdande och tillämpning

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Det skall tillämpas från och med nio månader efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT

1. åtgärdens beteckning

Förslag till rådets beslut om inrättandet av ett europeiskt rättsligt nätverk inom privaträtten.

2. BERÖRD BUDGETPOST

B5-820

3. RÄTTSLIG GRUND

Artikel 61 c.

4. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN:

4.1 Åtgärdens allmänna syfte

Åtgärden syftar till att inrätta ett europeiskt rättsligt nätverk inom privaträtten för att förbättra det rättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna inom privaträtten samt till att inrätta och underhålla ett informationssystem för allmänheten.

Förslaget följer upp ett mandat som getts i tre politiska instrument:

- Rådets och kommissionens handlingsplan av den 3 december 1998 för att på bästa sätt genomföra bestämmelserna i Amsterdamfördraget om upprättande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som lades fram vid Europeiska rådets möte i Wien den 11-12 december 1998.

- Slutsatserna från Europeiska rådets särskilda möte i Tammerfors den 15-16 oktober 1999.

- Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet - Resultattavla för framstegen i skapandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen.

4.2 Period för åtgärden och former för förlängning.

Det europeiska rättsliga nätverket liksom det informationssystem som nätverket skall underhålla inrättas tills vidare.

5. KLASSIFICERING AV UTGIFTERNA/INKOMSTERNA

5.1 Icke-obligatoriska utgifter

5.2 Differentierade anslag

5.3 Slag av avsedda inkomster: inget

6. SLAG AV UTGIFTER/INKOMSTER

Verksamhet på gemenskapsnivå skall finansieras av gemenskapsbudgeten. Medlemsstaterna skall stå för eventuella kostnader för ytterligare nödvändiga resurser för verksamheten hos sina kontaktpunkter och för nätverksmedlemmarna.

Den verksamhet som skall finansieras från gemenskapsbudgeten är av följande slag:

- Möten.

- Utformning av en webbplats.

- Utformning av ett privat säkrat telekommunikationsnätverk.

- Annan verksamhet om särskilda frågor som bestäms av kontaktpunkterna: undersökningar, utformning av databaser, samarbetspilotprojekt osv.

7. BUDGETKONSEKVENSER

Den föreslagna åtgärden inrättas tills vidare. Budgetkonsekvenserna måste beräknas med hänsyn till att nätverket inrättas och tar form stegvis. Särskilda projekt kommer att inledas allteftersom nätverket utvecklas.

Beräknade kostnader för de olika beståndsdelarna av åtgärden är följande:

- Utformning av faktabladen: Kostnaderna för utformning av faktabladen kan inte beräknas, eftersom ansvaret för samordningen av arbetet med att fastställa vad som skall ingå på varje faktablad ligger på gemenskapsnivå och faktabladen därefter skall utformas av medlemsstaterna.

- Översättning av faktabladen: Utarbetandet av faktabladen kommer att orsaka kostnader för översättning. Vissa arbetsdokument inom nätverket måste också översättas, liksom Internetsidorna. Det är svårt att idag uppskatta hur arbetsbördan inom översättningstjänsten kommer att påverkas, då detta beror på hur snabbt nätverket arbetar och på vilken typ av texter det rör sig om. Vad gäller faktabladen beräknas två eller tre blad framställas per år; varje faktablad kommer att vara två-tre sidor långt. De Internetsidor som skall översättas torde inte överstiga 200 sidor för de närmaste kommande åren. Även om avsikten är att på grundval av detta lägga översättningskostnaderna under den budgetpost som motsvarar översättningar, kan det inte uteslutas att frilansöversättningar kommer att behövas i framtiden. Kommissionen noterar detta och kommer att i förekommande fall försöka få nödvändiga medel från nätverkets egen budgetpost.

- Möten mellan kontaktpunkterna: Kostnaden för mötena mellan kontaktpunkterna har beräknats på grundval av principen att kommissionen ersätter resekostnaderna (men inte uppehälle) för fyra kontaktpunkter per medlemsstat. Det beräknade antalet möten per år är fyra.

- Möten mellan nätverkets medlemmar: Kostnaden för mötena mellan nätverkets medlemmar har beräknats på grundval av principen att kommissionen ersätter resekostnaderna för tolv myndigheter per medlemsstat (alltså maximalt 180 myndigheter per möte). Ett enda sådant möte per år planeras.

- Internetwebbplats: Ett belopp på 75 000 euro föreslås för utformning och uppbyggnad av nätverkets webbplats, som kommer att installeras på kommissionens webbplats. För fortsatt utveckling och underhåll av webbplatsen uppgår beloppet till 30 000 euro per år.

- Databaser: Utformning, uppbyggnad och matning av särskilda databaser om ämnen som kommer att fastställas under arbetets gång inom nätverket måste också beaktas. Dessa särskilda initiativ får budgetkonsekvenser när de inrättas (normalt sett 100 000 euro vartannat år) och ger därefter upphov till kostnader för underhåll och matning (50 000 euro).

- Intranät och nätverkssäkerhet: En första webbplats på intranätet bör inte ge ytterligare effekt på gemenskapsbudgeten eftersom den kommer att utnyttja applikationen Circa, som utvecklats inom IDA-programmet. Emellertid kan ytterligare säkerhetskrav i ett senare skede göra att nätverket måste använda säkrare kommunikationsmedel, och följaktligen kan ett belopp på 100 000 euro komma att behövas för år 2002, samt därefter 10 000 euro per år, för underhåll och senare utveckling av ett sådant nätverk. Gemenskapsbudgeten avses inte komma att stå för medlemsstaternas uppkopplingar.

- Andra projekt: Slutligen bör man räkna med ett årligt belopp på 50 000 euro för att finansiera andra särskilda projekt som kontaktpunkterna kommer att fastställa (samarbetspilotprojekt, utveckling av formulär osv.) Dessa projekt kan inte fastställas konkret i detta skede och därför måste kategorin vara flexibel.

Mot bakgrund av dessa beräkningar förväntas budgetkonsekvenserna för åtgärdens olika utvecklingsfaser bli följande (vägledande uppgifter):

- Förberedelsefasen (år n): 0,155 miljoner euro.

- Inledningsfasen (år n+1): 0,560 miljoner euro.

- Den operationella fasen (år n+2 och framåt): 0,460 miljoner euro.

8. FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER MOT BEDRÄGERI

De gällande allmänna bestämmelserna mot bedrägeri skall tillämpas.

9. INSLAG I kostnadSeffektivitetsanalysEn

9.1. Mätbara specifika mål, målgrupp

Projektets yttersta målsättning är att underlätta medborgarnas liv, genom att förbättra det rättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna inom privaträtten och också underlätta deras tillgång till rättvisa i en annan medlemsstat än den egna. Varje person som hamnar i en gränsöverskridande tvist kan alltså dra nytta av att rådets beslut genomförs, antingen genom att det gränsöverskridande samarbetet förbättras eller genom att de får tillgång till information på Internet.

Syftet med förslaget till rådets beslut är alltså att gradvis inrätta ett visst antal element som skall göra det möjligt att uppfylla de allmänna mål som räknas upp nedan. Dessa element är särskilda mål som skall uppnås:

a) Utnämning av kontaktpunkter i medlemsstaterna, med ansvar för att direkt underlätta det rättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna genom det uppdrag som de får genom beslutet.

b) Fastställande av en större kategori av andra medlemmar i nätverket, som samlar de nationella myndigheter som har direkt ansvar för samarbetet inom området.

c) Kontaktpunkternas fullgörande av de uppgifter de har enligt artikel 5 i beslutet.

d) Möten mellan kontaktpunkterna och mellan medlemmar i nätverket (de senare mer sällan än de förstnämnda), för de kontakter som är nödvändiga för de uppgifter som räknas upp i artikel 5, liksom för att erbjuda dem ett diskussionsforum för frågor som rör upprättandet av nätverket och dess verksamhet.

e) Införandet av en webbplats med användbar information för medborgarna och framförallt faktablad om ett stort antal ämnen i samband med rättsliga förfaranden.

f) Inrättande av ett telekommunikationssystem med begränsad tillgång som möjliggör en effektiv kommunikation inom nätverket och ger tillgång till de upplysningar som behövs för fullgörandet av uppgifterna.

För att dessa målsättningar skall kunna uppfyllas krävs planering, samordning och sekretariatsarbete, vilket åligger kommissionen.

Det bör också noteras att de specifika åtgärder som nämns i förslaget och ovan inte är en uttömmande lista över den verksamhet nätverket kan ägna sig åt. Särskilt efter möten mellan kontaktpunkterna kommer andra konkreta initiativ att kunna igångsättas och genomföras med hjälp av nätverket. Databaser om specifika frågor, initiativ som stödjer framtida lagstiftningsutveckling osv. är exempel på förslag som säkert kommer att dyka upp i samband med de överläggningar som kommer att ske inom nätverket.

9.2. Åtgärdens berättigande

Det har framgått av det arbete som utförts inom det europeiska rättsliga nätverket inom straffrätten att samarbetet mellan medlemsstaterna gynnas konkret av att myndigheter med ansvar för dessa frågor ingår i ett nätverk.

Syftet med detta initiativ är alltså att upprätta en nätverksstruktur inom privaträtten. Detta mål kan endast uppnås effektivt på gemenskapsnivå. Följaktligen berättigas beslutet, och de budgetkonsekvenser som det innebär, med hänvisning till subsidiaritetsprincipen.

En del av den verksamhet som nämns ovan ger inte upphov till bestämda ytterligare kostnader (det gäller till exempel redigeringen av faktabladen) som kan gå in under befintliga budgetposter (till exempel översättning av dessa faktablad till gemenskapsspråken). Emellertid torde det vara lämpligt att fastställa en särskild budgetpost för att finansiera nätverkets arbete, för att stödja dess arbete på bästa sätt.

En del av faktorerna ovan ger upphov till ytterligare kostnader för gemenskapsbudgeten. Dessa är dock oundgängliga för att syftena skall kunna uppnås. För att nätverket skall kunna fungera effektivt krävs att ett visst antal kontaktpunkter utses i medlemsstaterna, och dessa skall sammanbindas med effektiva medel för informationsutbyte. Kontaktpunkterna skall också kunna mötas med en viss regelbundenhet, för att knyta de kontakter som är nödvändiga för de skall kunna utföra sina uppgifter, diskutera problem som uppstår och inrätta informationssystemet för allmänheten. Att de myndigheter i medlemsstaterna som har ansvar för det rättsliga samarbetet inom privaträtten enligt gemenskapsinstrument eller internationella instrument införs som medlemmar i nätverket är också nödvändigt för spridning av erfarenheterna på olika områden och för att kontaktpunkternas verksamhet skall få maximal effekt.

Gemenskapsbudgeten skall kunna finansiera verksamheten, utan att detta hindrar att medlemsstaterna står för en del av de kostnader som åligger dem (personalkostnader, rese- och uppehållskostnader för kontaktpunkterna och nätverksmedlemmar som inte ersätts från gemenskapsbudgeten osv.).

9.3 Uppföljning och utvärdering av åtgärden

Arbetsprogrammet för nätverket är ambitiöst, men det kommer att införas gradvis. Därigenom ges ett utmärkt tillfälle att fortlöpande utvärdera framstegen. I beslutet föreskrivs dessutom en utvärdering senast fem år efter det att det har trätt i kraft och vart femte år därefter. Utvärderingen kommer i förekommande fall att åtföljas av förslag om ändring av beslutet.

10. ADMINISTRATIVA UTGIFTER (DEL a AVSNITT iii I ALLMÄNNA BUDGETEN)

Den faktiska avsättningen av nödvändiga administrativa medel kommer att baseras på kommissionens årliga beslut om fördelning av medel, med hänsyn till vilket antal tjänster och vilka ytterligare medel som beviljas av budgetmyndigheten.

10.1 Konsekvenser på antalet arbetstillfällen

>Plats för tabell>

10.2 Total ekonomisk konsekvens för de ytterligare personalresurserna (i euro)

>Plats för tabell>