This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52000DC0540
Report from the Commission to the Council on the results of Finnish aid for certain quantities of seeds and certain quantities of cereal seeds
Kommissionens rapport till rådet om utfallet av de finska stöden för vissa kvantiteter av utsäde och vissa kvantiteter av spannmålsutsäde
Kommissionens rapport till rådet om utfallet av de finska stöden för vissa kvantiteter av utsäde och vissa kvantiteter av spannmålsutsäde
/* KOM/2000/0540 slutlig */
Kommissionens rapport till rådet om utfallet av de finska stöden för vissa kvantiteter av utsäde och vissa kvantiteter av spannmålsutsäde /* KOM/2000/0540 slutlig */
KOMMISSIONENS RAPPORT TILL RÅDET om utfallet av de finska stöden för vissa kvantiteter av utsäde och vissa kvantiteter av spannmålsutsäde INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 2. Det nationella stödsystemet för utsädesproduktionen 2.1. Stöden för utsäde av foderväxter 2.1.1. Rödklöver (Trifolium pratense L.) 2.1.2. Timotej (Phleum pratense L.) 2.1.3. Ängssvingel (Festuca pratensis Huds.) 2.1.4. Hundäxing (Dactilis glomerata L.) 2.1.5. Engelskt rajgräs (Lolium perenne L.) 2.1.6. Slutsats 2.2. Spannmålsutsädesstöden 3. Förslag till förordning BILAGOR 1. INLEDNING Enligt artikel 8 i rådets förordning (EG) nr 2358/71 [1], senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1405/1999 [2], skall kommissionen inom tre år efter anslutningen för rådet lägga fram en rapport om resultaten av de beviljade stöden för vissa kvantiteter av utsäde och vissa kvantiteter av spannmålsutsäde. Rapporten skall utgå från uppgifter som Finland inom föreskriven tid inkommit med och vid behov innehålla nödvändiga förslag. [1] EGT L 246, 5.11.1971, s. 1. [2] EGT L 164, 30.6.1999, s. 17. Tillstånd för de finska stöden inom sektorn för utsäde av foderväxter beviljades genom kommissionens beslut 95/282/EG av den 17 juli 1995 [3]. Enligt artikel 4 i detta skall de finska myndigheterna senast den 30 april 1996 till kommissionen överlämna en rapport om det nationella stödet för utsädesproduktionen. [3] EGT L 173, 25.7.1995, s. 58. Stödet inom sektorn för spannmålsutsäde omfattas av kommissionens beslut 96/152/EG av den 2 februari 1996 [4]. Enligt artikel 2 i detta skulle tillståndet omprövas senast under 1999. [4] EGT L 34, 13.2.1996, s. 48. Denna av kommissionen framlagda rapport utgår från de uppgifter som de finska myndigheterna överlämnade den 26.10.1998, enligt artikel 4 i beslut 95/282/EG. Uppgifterna omfattar faktiskt beviljade stödbelopp, odlingsareal samt produktion och saluföring av varje art och sort som omfattas av stöd. Dessa uppgifter har tekniskt granskats av Finlands jord- och skogsbruksministerium och av kommissionen. 2. Det nationella stödsystemet för utsädesproduktionen Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige innehåller bland annat en ändring av artikel 8 i förordning (EEG) nr 2358/71. Enligt denna rättsliga grund kan kommissionen medge att nationellt stöd beviljas för vissa kvantiteter av utsäde som på grund av speciella klimatvillkor enbart produceras i Finland. Genom kommissionens beslut 95/282/EG gavs tillstånd för stöd för produktion av rödklöver (Trifolium pratense L.), timotej (Phleum pratense L.), ängssvingel (Festuca pratensis Huds.), hundäxing (Dactilis glomerata L.) och engelskt rajgräs (Lolium perenne L.). Genom kommissionens beslut 96/152/EG gavs tillstånd för stöd också för sorter av spannmålsutsäde som omfattas av den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål. Finland är det land inom unionen som har de nordligaste jordbruksarealerna, vilket med de speciella klimatförhållandena kräver en produktion av särskilda utsädessorter. Det handlar om sorter som är anpassade till mycket korta odlingssäsonger, i genomsnitt mellan 190 och 110 dagar med temperaturer över 5°C, att jämföras med 300/240 dagar i Förenade kungariket och 220/210 dagar i Danmark. I vissa fall, särskilt för vissa utsäden av foderväxter samt spannmålsutsäden, producerar inga andra länder de sorter som krävs för odling i Finland. De utsädespriser som producenterna tar ut i Finland var under perioden 1995-1998 bland de högsta i unionen (bilaga 1). Detta beror på den begränsade marknaden och utsädesproducenternas begränsade volymer. Prisnivån gynnar också användning av billigare, icke certifierade utsäden. I artikel 151 i Anslutningsakten tilläts Finland fortsätta med saluföringen av icke certifierade utsäden till och med den 31.12.1996. Detta utgjorde ett undantag från rådets direktiv 66/401/EEG [5] om saluföring av utsäde av foderväxter och 66/402/EEG [6] om saluföring av utsäde av stråsäd. [5] EGT 125, 11.7.1966, s. 2298. [6] EGT 125, 11.7.1966, s. 2309. 2.1. Stöden för utsäde av foderväxter Genom kommissionens beslut 95/282/EG av den 17 juli 1995 tilläts Finland att för 1995 bevilja stöd för följande maximiarealer: -rödklöver 320 hektar -timotej 5 000 hektar -ängssvingel 1 200 hektar -hundäxing 30 hektar -engelskt rajgräs 60 hektar. Genom finskt statsrådsbeslut nr 531 av den 7 april 1995 fastställdes gränserna för vilka arealer som fick beviljas nationellt stöd för produktion av utsäde av foderväxter. Dessa gränser överensstämmer inte med gränserna i kommissionens beslut. I det ännu gällande beslut nr 4 av den 5 januari 1996 kvarstår dessutom de gränser som fastställs i kommissionens beslut 95/282/EG. Enligt det finska beslutet skall stödet fastställas årligen och utgå från producentens inkomst, stödet inräknat. Denna får för referensperioden 1989-1993 inte överstiga producenternas genomsnittsinkomster. Stöden tilläts för sorter som omfattas av Finlands nationella katalog och som, förutom de begränsade kvantiteter som odlas i vissa angränsande områden, enbart produceras i Finland. En förteckning över artgrupperade sorter återges i bilaga 2. Finlands jord- och skogsbruksministerium begärde och tilläts fastställa dessa gränser med utgångspunkt från de med utsäde av foderväxter odlade arealerna, eftersom produktionen per arealenhet inom denna sektor varierar anmärkningsvärt. Detta beror på klimatets påverkan på produktionen vilket gör att hektaravkastningen varierar betydligt över åren. Den areal som omfattas av kommissionens beslut 95/282/EG motsvarar genomsnittsproduktionen i Finland för 1989-1993, vilket uppskattningsvis motsvarade landets inhemska behov för 1995. Arealstödet fastställs årligen på grundval av den faktiska hektarproduktionen där producentens inkomst, stödet inräknat, inte får överstiga producenternas genomsnittsinkomster under referensperioden 1989-1993. Finland har tillämpat kommissionens beslut för regleringsåren 1995-1999. Beräkningarna för regleringsåret 1999 är ännu inte klara. De rödklöverarealer som omfattas av nationellt stöd överskrider sedan 1997 de gränser som kommissionen fastställde 1995 (se 2.1.1 nedan). För 1998 är situationen densamma för ängssvingel och engelskt rajgräs. Överskridandena har medfört en proportionell sänkning av stödbeloppen för de aktuella sorterna. Efter regleringsåret 1998 visar tillämpningen av beslutet på de finska myndigheternas förvirring beträffande kommissionens beslut 95/282/EG om finskt stöd inom utsädessektorn, avseende 1995, och kommissionens beslut 96/152/EG om spannmålsutsäden. Enligt det senare beslutet är stödet till spannmålsutsädesproducenter inte begränsat till vissa regleringsår och tillståndet skall omprövas senast 1999 (se 2.2 nedan). 2.1.1. Rödklöver (Trifolium pratense L.) Det nationella areal- och produktionsstödet samt de beviljade stödens omfattning är som följer: >Plats för tabell> Den producerade utsädeskvantiteten var oförändrad 1995-1997 och minskade märkbart under 1998. Å andra sidan anges en betydande ökning av arealerna. I förhållande till den gräns på 320 hektar som kommissionen fastställde för 1995, har arealerna sedan 1997 successivt ökat och i stort sett fördubblats. Detta beror på producenternas ökade intresse för ekologisk odling, som i Finland ökat från 30 000 hektar 1995 till mer än 100 000 hektar 1998. För 1995, 1996 och 1997 var utsädesproduktionen 310 kg/ha, 178 kg/ha respektive 102 kg/ha. Under denna period var förbrukningen 349 ton och produktionen 160 ton. Importen var 1995-1998 165 ton (se bilaga 3). Ingen export förekom. Lagren minskade från 103 ton 1995 till 79 ton 1998, dvs. med 24 ton under perioden. Importutvecklingen (38 ton 1995, 37 ton 1996 och 45 ton 1997 och 1998) och frånvaron av export visar att det tillämpade nationella stödet inte hade några negativa effekter på den inre marknaden. I alla händelser fortsatte 1997 års importökning på cirka 20% inte under 1998, trots att förbrukningen ökade från 49 ton 1996 till 80 ton och 130 ton 1997 respektive 1998. Av detta kan man dra slutsatsen att de till det finska klimatet anpassade arter som finns att tillgå på världsmarknaden kvantitetsmässigt inte räcker till för att tillgodose den ökade finska efterfrågan. Genom skrivelse av den 6 november 1997 begärde Finlands jord- och skogsbruksministerium att kommissionen skulle öka maximigränserna för de nationellt stödberättigande arealerna till 300 hektar. Ministeriet betonade att vissa sorter av denna art nästan är de enda som kan binda markkväve och uthärda den finska vinterkylan. De är därför mycket eftertraktade både inom ekologiskt jordbruk och växelbruk. 2.1.2. Timotej (Phleum pratense L.) Det nationella areal- och produktionsstödet samt de beviljade stödens omfattning är som följer: >Plats för tabell> Den producerade utsädeskvantiteten varierar över tiden och ökade 1996 med cirka 30% i förhållande till föregående år, för att 1997 och 1998 sedan sjunka med cirka 30% i förhållande till 1995. Till och med 1997 ökade arealerna successivt till nästan 5 000 hektar, vilket motsvarar den av kommissionen för 1995 fastställda gränsen. För 1995, 1996, 1997 och 1998 var utsädesproduktionen 471 kg/ha, 467 kg/ha, 253 kg/ha respektive 264 kg/ha. Förbrukningen under perioden var 6 790 ton och produktionen 6 319 ton. Importen (0 ton 1995, 111 ton 1996, 1 ton 1997 och 40 ton 1998) uppgick totalt till 152 ton, varav 1 ton inom EU. Ingen export förekom. Lagren minskade från 795 ton 1995 till 404 ton 1998, dvs. med 319 ton under perioden. 2.1.3. Ängssvingel (Festuca pratensis Huds.) Det nationella areal- och produktionsstödet samt de beviljade stödens omfattning är som följer: >Plats för tabell> Till och med 1997 låg arealerna kring 1 000 hektar och först 1998 överskreds de 1 200 hektar som fastställdes av kommissionen för 1995. Den producerade utsädeskvantiteten varierar över tiden men överstiger inte 1995 års nivå. Detta beror på den låga hektarproduktionen under regleringsåren 1996-1998. Förbrukningen under perioden var 1 503 ton och produktionen 1 359 ton. Importen var 1995-1998 537 ton, varav 536 ton inom EU. Ingen export förekom. Lagren ökade från 82 ton 1995 till 475 ton 1998, dvs. med 393 ton under perioden. 2.1.4. Hundäxing (Dactilis glomerata L.) Det nationella areal- och produktionsstödet samt de beviljade stödens omfattning är som följer: >Plats för tabell> Beroende på klimatet kännetecknas denna arts hektaravkastning av betydande årsvariationer. Därför varierar den producerade kvantiteten över tiden och 1997 var produktionen noll till följd av ogynnsamt väder. Till och med 1997 minskade arealerna successivt och underskred hela tiden den genom kommissionens beslut fastställda gränsen på 30 hektar. För 1995, 1996 och 1998 var utsädesproduktionen 172 kg/ha, 67 kg/ha respektive 1 250 kg/ha. Förbrukningen under perioden var 154 ton och produktionen 21 ton. Importen var 1995-1998 100 ton, varav 94 ton inom EU. Lagren minskade från 118 ton 1995 till 85 ton en 1998, dvs. med 33 ton under perioden. 2.1.5. Engelskt rajgräs (Lolium perenne L.) Det nationella areal- och produktionsstödet samt de beviljade stödens omfattning är som följer: >Plats för tabell> För 1995, 1996, 1997 och 1998 var hektaravkastningen 1 153 kg/ha, 878 kg/ha, 465 kg/ha respektive 250 kg/ha. De betydande årsvariationerna är klimatrelaterade. 1997 och 1998 ökade arealerna successivt och överskred 1998 de 60 hektar som fastställdes genom kommissionens beslut. Däremot har den producerade kvantiteten minskat alltsedan 1995. Förbrukningen 1995-1998 var 360 ton och produktionen 119 ton. Under samma period var importen 218 ton, varav 190 ton inom EU. Ingen export förekom. Lagren minskade från 647 ton 1995 till 614 ton 1998, dvs. med 23 ton under perioden. 2.1.6. Slutsats Det årliga arealstödbeloppet har fastställts på så sätt att producentens inkomst, stödet inräknat, inte skall överstiga producenternas genomsnittsinkomster under referensperioden 1989-1993. På detta sätt har beviljandet av arealstöd i fråga visat sig vara effektivt och kunnat trygga stabiliteten inom sektorn. Trots ogynnsamma klimatförhållanden, med stora årsvisa variationer av hektarproduktionen, har arealstödet kunnat trygga en lägsta inkomstnivå för producenterna. På grund av resultaten av stödets tillämpning i Finland under perioden 1995-1998 och det faktum att stödet inte påverkat handeln mellan medlemsstaterna, anser kommissionen att det bör föreskrivas att arealstödssystemet får fortsätta till och med 2006. 2.2. Spannmålsutsädesstöden Genom kommissionens beslut 96/152/EG av den 2 februari 1996 fick Finland tillstånd att bevilja stöd för högst 100 000 ton per år. Stödet fick inte överstiga 15 finska mark per 100 kg inom sektorn för certifierade arter av spannmålsutsäde. Denna kvantitet motsvarar hälften av Finlands årsbehov. Vid beräkningen av stödnivån beaktades även tilläggskostnaden för produktion av spannmålsutsäden, utgående ifrån gemenskapsordningen. Som anges i kommissionens beslut skulle detta tillstånd omprövas senast under 1999. I det finska statsrådsbeslutet nr 253 av den 11 april 1996 kvarstod de genom kommissionsbeslutet fastställda bestämmelserna. Liksom för utsäde av foderväxter godkändes stöd för spannmålsutsäden av i Finland producerade arter, förtecknade i den nationella katalogen. Detta gäller med undantag av begränsade kvantiteter som odlas i angränsande områden. Den artgrupperade sortförteckningen återges i bilaga 4. Finland har tillämpat kommissionens beslut för regleringsåren 1995-1999. Siffrorna för regleringsåren 1998 och 1999 har ännu inte färdigställts av de finska myndigheterna och därför innehåller föreliggande rapport inte några hänvisningar till denna period. Från 1995 till 1997 ökade utsädesproduktionen med cirka 14%. Trots detta uppgick produktionen till endast 58% av den av kommissionen faställda maximikvantiteten (bilaga 5). Någon export förekom inte, frånsett en mindre kvantitet som exporterades med kommissionens tillstånd. De importerade kvantiteterna är mycket begränsade: importerats har vissa svenska och norska sorter av basutsäden och på senare år vissa utsädessorter från Centraleuropa. Förbrukningen av certifierade utsäden har 1995-1997 legat på 18-22% av den totala utsädesförbrukningen (bilaga 6). Om det visar sig nödvändigt att från och med 2000 bibehålla det nationella systemet med stöd för produktionen av spannmålsutsäde, skall Finland inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål lägga fram en vederbörligen motiverad särskild ansökan. 3. Förslag till förordning Mot bakgrund av informationen i rapporten lämnas samtidigt ett förslag till rådets förordning in. BILAGA 1 Producentpriser 1995-1998 >Plats för tabell> Källa: meddelanden från medlemsstaterna. BILAGA 2 Förteckning över utsäde av foderväxterssorter för vilka nationellt stöd beviljats 1995 - 1998 >Plats för tabell> BILAGA 3 Import av rödklöver >Plats för tabell> BILAGA 4 Förteckning över spannmålsutsädessorter för vilka nationellt stöd beviljats 1995-1997 >Plats för tabell> BILAGA 5 Produktion av spannmålsutsäden (i ton) >Plats för tabell> Produktion av certifierade spannmålsutsäden (ha) >Plats för tabell> Nationellt stöd inom sektorn för spannmålsutsäden (FIM) >Plats för tabell> BILAGA 6 Förbrukning av spannmålsutsäden 1994-1997 >Plats för tabell> >Plats för tabell> >Plats för tabell>