52000AC1175

Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - Översyn av strategin för den inre marknaden 2000"

(2001/C 14/02)

Den 3 maj 2000 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda meddelande.

Sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som ansvarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 27 september 2000. Föredragande var María Candelas Sánchez Miguel.

Vid sin 376:e plenarsession den 19 oktober 2000 antog Ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 87 röster för och 1 nedlagd röst.

1. Inledning

1.1. Kommissionen har lagt fram en uppdaterad version av strategin för den inre marknaden. Utgångspunkten är det som beslutades vid Europeiska rådets möte i Lissabon, där man betonade att den positiva bedömningen av Europas ekonomiska situation kräver att man bibehåller de rambestämmelser som antogs av Europeiska rådet i Helsingfors och som skall stimulera nytänkande, investeringar och ekonomisk effektivitet. Det rör sig om den första av en rad årliga översyner av den strategi för den inre marknaden som antogs 1999.

1.2. Kommissionens meddelande innebär inga större förändringar av de strategiska målen i det förra meddelandet, som lades fram i slutet av 1999 och innehöll följande fyra mål:

- Förbättrad livskvalitet för medborgarna.

- Att göra gemenskapens marknader för produkter och kapital effektivare.

- Ett förbättrat företagsklimat.

- Att utnyttja den inre marknadens fördelar i en föränderlig värld.

1.3. Meddelandet innebär en tidsmässig prioritering bland de fastställda åtgärderna, så att man kan kontrollera att dessa antas i tid och även få en bild av läget för pågående åtgärder för att uppfylla de fyra ovannämnda målen på inre marknaden. På så sätt kan man avgöra hur pass högt man skall prioritera de olika genomförandeåtgärderna.

1.4. Man skiljer samtidigt på lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder och betonar åtgärder i form av uppföljning, såväl av vitböcker - t.ex. Vitboken om livsmedelssäkerhet, där man redogör för åsikterna inom olika tillfrågade sektorer - som av åtgärder för EU:s medborgare, genom utarbetandet av en handbok om medborgarnas rättigheter.

1.5. Den uppdaterade strategin bygger på de erfarenheter man gjort av olika åtgärder och de svar man fått när man rådfrågat arbetsmarknadens parter, konsumentorganisationer och miljöorganisationer. Främst har kommissionen dock tagit hänsyn till Europaparlamentets betänkande och ESK:s yttrande och utökat lagstiftningsinstrumenten med några av förslagen i dessa dokument.

2. Allmänna kommentarer

2.1. I och med att det inte är länge sedan kommissionen lade fram sitt förra meddelande om strategin för den inre marknaden(1) intar ESK i huvudsak samma ståndpunkt som i sitt yttrande om detta meddelande. Där ställde sig kommittén positiv till åtgärder som löper över två år samt en årlig uppföljning, men motsatte sig att man utarbetar två resultattavlor årligen. Man kan redan konstatera att dessa inte visar tillräckliga resultat, eftersom det gått så kort tid mellan dem - och eftersom lagstiftningsproceduren i samband med de föreslagna åtgärderna har förlängts i och med parlamentets medbeslutande.

2.2. De resultat som kommissionen lade fram i maj är inte särskilt smickrande: Av de 53 åtgärder som föreslogs i november 1999 kunde endast 26 avslutas före juli 2000, och detta beror delvis på att arbetet i rådet gått långsamt och på det utdragna förfarandet i parlamentet. Bland annat därför är det positivt att man i det nya meddelandet tagit fasta på ett förslag i ESK:s förra yttrande och gjort en prioritering bland åtgärderna. På så vis kan man koncentrera sig på att uppnå de prioriterade målen.

2.3. Det bör påpekas att man i den föreslagna översynen underlåtit att prioritera vissa åtgärder som är viktiga för att den inre marknaden skall fungera väl, exempelvis följande:

- Statligt stöd, som har stort inflytande på marknadens konkurrenskraft.

- Fri rörlighet för personer, till vilket man måste lägga de problem som uppstår i samband med de stora migrationsströmmarna från Östeuropa och Nordafrika.

2.4. Trots de blygsamma resultaten lägger kommissionen i sitt meddelande fram nya kompletterande åtgärder, bland annat att ändra lagstiftningen för EU:s läkemedels- och kemikaliemarknad så att den garanterar skydd för hälsa och miljö och därmed skapar förtroende hos konsumenterna.

2.5. Slutsatserna i kommissionens meddelande formuleras i mycket positiva ordalag, men faktum är att verkligheten på den inre marknaden är en annan: Alltför många administrativa hinder kvarstår för att de europeiska företagen skall kunna fungera bra, särskilt i fråga om små och medelstora företag. Trots de gemenskapsåtgärder som genomförts fortsätter gränsöverskridande transaktioner att skapa oro hos konsumenterna. Det finns inget enhetligt system för hur arbetstagarna, som också utgör en del av inre marknaden, skall medverka i utvecklingen. De nationella skillnaderna kvarstår när det gäller formerna för arbetstagarnas inflytande i företagen.

3. Särskilda kommentarer om åtgärderna

3.1. Kommittén ställer sig positiv till att man gör en prioritering bland åtgärderna för att uppfylla de fyra mål som är grunden för en väl fungerande inre marknad, så att institutionerna riktar in sitt arbete på de prioriterade åtgärderna med en fastställd tidsfrist.

3.2. Medborgarnas livskvalitet

3.2.1. När det gäller de prioriterade åtgärderna för att uppnå de fyra olika målen måste man framhäva de framsteg som gjordes för förbättringar i livskvaliteten för medborgarna vid Europeiska rådets möte i Lissabon, där man slog fast fyra utgångspunkter för att återställa medborgarnas förtroende för inre marknaden.

3.2.2. Rådet och Europaparlamentet har föreslagit att man skall skapa ett forum för den inre marknaden. Ett sådant forum skulle ge möjlighet att upptäcka vilka svårigheter medborgarna och småföretagen har att tillvarata sina rättigheter gentemot de nationella förvaltningarna. ESK anser att dess observationsgrupp för inre marknaden bör ingå, eftersom den kan analysera och upptäcka problem på inre marknaden.

3.2.3. ESK anser att en effektiv åtgärd för att inre marknaden skall fungera är att stärka utomrättsliga system för konfliktlösning. Sådana system kan förenkla förhållandet mellan konsumenter och företagare utan att detta inkräktar på regleringen av de rättsliga lösningarna(2).

3.2.4. Vitboken om livsmedelssäkerhet(3) kan vara ett av de lämpligaste verktygen för att återvinna de europeiska konsumenternas förtroende. De har under de senaste åren fått uppleva en rad händelser som avslöjat allvarliga brister i inre marknadens livsmedelskontroll. ESK anser att man måste genomföra de planerade åtgärderna inom den fastställda tidsramen, och i det sammanhanget har livsmedelsmyndigheten en avgörande roll.

3.2.5. När det gäller transportsäkerheten har man efter de allvarliga incidenterna i samband med oljetransporter föreslagit lagstiftningsåtgärder som skall klargöra ansvaret för oljeföroreningar, samt lagstiftning kring transporter i miljömässigt känsliga områden. Man bör under alla omständigheter komma ihåg att man måste prioritera behandlingen av miljöansvarsreglerna, som i dag diskuteras i form av en vitbok(4), och erkänna allmänt tillämpliga regler om ett objektivt ansvar för all slags miljöförstöring, inte bara sådan som orsakas av transporter till sjöss.

3.2.6. Modern teknik, framför allt Internet, anses vara ett lämpligt sätt att förstärka dialogen mellan medborgare och företag. Även om det är ett bra system för att uppnå en dialog får man inte glömma vad som krävs för att det skall vara effektivt. Dels måste man ha ett bra utbildningssystem så att skolorna lär ut hur man använder den nya tekniken, dels krävs ett stödsystem så att alla kan få tillgång till Internet - inte bara alla företag utan även medborgare med mindre ekonomiska resurser, särskilt landsbygdsbefolkningen.

3.3. Ett förbättrat företagsklimat

3.3.1. Införandet av euro kommer att vara en avgörande faktor för ett förbättrat företagsklimat. ESK stöder alla åtgärder för att avskaffa skattemässiga snedvridningar, och kommittén vill i denna fråga upprepa de förslag som den lade fram i förra yttrandet(5). Där föreslogs att man före utvidgningen skall utveckla ett momssystem som bygger på principen om ursprungsland och möjliggör kontroll av skattebedrägerier på inre marknaden. Kommittén vill också åter rekommendera att man för att effektivare bekämpa arbetslösheten ser över beskattningen av produktionsfaktorn arbete. ESK hoppas att det skattepaket som ministerrådet antog vid toppmötet i Feira i Portugal skall ha den positiva effekt på inre marknaden som kommittén önskat.

3.3.2. När det gäller förenklade bestämmelser på inre marknaden vill kommittén fästa uppmärksamheten på innehållet i sitt initiativyttrande(6) i denna fråga, särskilt när det gäller följande:

- Att ESK rådfrågas om prioriterade åtgärder inom SLIM-projektet.

- Att oberoende organ måste genomföra en konsekvensanalys av varje ny gemenskapsreglering.

- Att man erkänner den uppförandekod som ESK utarbetat för att bidra till förenklingsarbetet.

3.3.3. I samband med detta mål vill vi påminna om att man ännu inte antagit Europabolagsstadgan. Den har nu debatterats i många år, och ett antal ändringar har gjorts i både stadgan och det vidhängande direktivet om arbetstagarinflytande. Tiden är mogen för att tillämpa dessa.

3.3.3.1. Eftersom det saknas bolagsbestämmelser som reglerar ägarkoncentration, särskilt internationella fusioner, uppstår snedvridningar i de europeiska företagen. Detta får följder för medlemsstaternas regeringar och är mycket negativt för de berörda parterna, främst aktieägare och anställda i de europeiska företagen.

3.3.3.2. I dag finns endast konkurrensreglerna och förordningen om kontroll av företagskoncentrationer att tillgå.

3.4. Effektivare gemenskapsmarknader för produkter och kapital

3.4.1. Åtgärderna för att uppnå målen i denna rubrik är de effektivaste inom den övergripande strategin. Avregleringen av tjänstesektorn fortskrider i tillfredsställande takt, även om det fortfarande finns statligt deltagande i vissa medlemsstater.

3.4.2. Avregleringen av tjänster är något positivt, men man bör betona att den inte får leda till oligopol som hotar den fria konkurrensen och de europeiska medborgarnas tillgång till grundläggande tjänster, som bör hålla god kvalitet och ha rimliga priser.

3.4.3. Finansmarknaden är en grundläggande faktor för en väl fungerande inre marknad. Anpassningen av direktiven om bolagens och i synnerhet finansbolagens bokföring ger dessa möjlighet att komma in på de internationella värdepappersmarknaderna, i och med att bokföringsreglerna blir enhetliga. Något annat som kommer att göra värdepappersmarknaden mer flexibel är genomförandet av handlingsplanen för riskkapital. Detsamma kan sägas om försöken att finna ett enhetligt system som möjliggör en europeisk värdepappersmarknad med utrymme för värdepapper kopplade till den nya tekniken, som är strategiskt viktig för den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen i EU.

3.4.4. När det gäller att främja innovationer bör man ge hög prioritet åt skyddet av industriell och immateriell äganderätt. Det gläder ESK att kommissionen nyligen lade fram ett förslag till förordning om gemenskapspatentet. Därmed tillmötesgår man också ESK:s tidigare uttryckta önskan om att skapa ett gemenskapsinstrument för att skydda patent i Europa.

3.4.5. Man bör också betona att lagstiftningen för transport- och energimarknaderna måste antas, särskilt direktiven om gemensamma regler på inre marknaden för el och naturgas. I samband med detta kan man påminna om att man var tvungen att ändra direktivet om avreglering av posttjänster för att de samhällsomfattande tjänsterna skulle fungera på ett fullgott sätt.

4. Slutsatser

4.1. ESK uppskattar att man varje år lägger fram en översyn av strategin för den inre marknaden, och särskilt att man gör en prioritering bland de olika pågående åtgärderna. Man bör emellertid ta hänsyn till lagstiftningsprocedurerna för att hålla de tidsgränser som syftar till att inre marknaden skall fungera väl.

4.2. När det gäller de strategiska målen som påverkar medborgarnas livskvalitet är det nödvändigt att genomföra de planerade åtgärderna i Vitboken om livsmedelssäkerhet och inrätta en livsmedelsmyndighet för att återupprätta de europeiska konsumenternas förtroende för den europeiska marknaden.

4.3. ESK anser att prioriteringen av skatteharmonisering och det åtgärdspaket som ministerrådet för detta ändamål antog vid toppmötet i Feira i Portugal är av stor betydelse för att få slut på skattebedrägerierna.

4.4. För att uppnå ett förbättrat företagsklimat måste man också förenkla inre marknadens regelverk så att alla företag, särskilt små och medelstora företag, kan följa reglerna.

4.5. ESK anser att antagandet av Europabolagsstadgan är en av de viktigaste förutsättningarna för att den inre marknaden skall kunna fungera friktionsfritt. Stadgan är inte bara ett lämpligt instrument för företagsfusioner, utan också för systemen för arbetstagarnas medverkan i företagens utveckling.

Bryssel den 19 oktober 2000.

Ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Göke Frerichs

(1) "Strategin för inre marknaden och rekommendationer till översynen av de målinriktade åtgärderna" - EGT C 140, 18.5.2000, s. 36.

(2) "Förslag till rådets förordning (EG) om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område", EGT C 117, 26.4.2000, s. 6.

(3) "Vitbok om livsmedelssäkerhet", EGT C 204, 18.7.2000, s. 21.

(4) EGT C 268, 19.9.2000.

(5) "Strategin för inre marknaden och rekommendationer till översynen av de målinriktade åtgärderna" - EGT C 140, 18.5.2000, s. 36

(6) Yttrande CES 1174/2000 om "Förenklade bestämmelser på inre marknaden".