51998PC0135

Förslag till rådets direktiv om minimistandarder för skydd av värphöns i olika uppfödningssystem (98/C 123/10) KOM(1998) 135 slutlig - 98/0092(CNS)

(Framlagt av kommissionen den 12 mars 1998)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och

med beaktande av följande:

Den 7 mars 1988 antog rådet direktiv 88/166/EEG i enlighet med den dom som Europeiska gemenskapernas domstol avkunnade i fall 131/86 (upphävande av rådets direktiv 86/113/EEG av den 25 mars 1986 om en minimistandard för skyddet av värphöns i bur) (1).

Enligt artikel 9 i rådets direktiv 86/113/EEG skall kommissionen före den 1 januari 1993 överlämna en rapport om den tekniska utvecklingen angående hönsens hälsa inom olika uppfödningssystem samt om bestämmelserna i bilagan till direktivet tillsammans med lämpliga förslag till ändringar.

Gemenskapen har undertecknat Europeiska konventionen om skydd av animalieproduktionens djur (hädanefter kallad konventionen) och är därmed förpliktad att förverkliga de principer om djurs välbefinnande som anges i konventionen. I principerna föreskrivs att djurens fysiologiska och etologiska behov måste tillgodoses vad gäller logi, foder, vatten och tillsyn.

Ständiga kommittén för skydd av animalieproduktionens djur antog 1995 en detaljerad rekommendation om fjäderfä, vilken omfattar även värphöns.

Skyddet av värphöns är en fråga där gemenskapen har exklusiv behörighet.

I kommissionens rapport, som bygger på ett utlåtande från Vetenskapliga veterinärkommittén, dras slutsatsen att det finns klara bevis både för att hönsen far illa i burar av den typ som idag används och för att dessa inte kan tillgodose vissa av hönsens behov. Det finns också bevis för att höns kan fara illa i andra typer av uppfödningssystem om systemet inte sköts på ett fullgott sätt.

För att uppfylla gemenskapens förpliktelser enligt konventionen, bör en minimistandard fastställas för skydd av värphöns i alla uppfödningssystem och för att avlägsna sådana skillnader mellan nationella lagar som kan snedvrida konkurrensbetingelserna och därmed störa den inre marknadens funktion.

Som ett undantag från de allmänna bestämmelserna om uppfödning för värphöns kan burar även i fortsättningen tillåtas under vissa förutsättningar, som bland annat omfattar skärpta krav beträffande konstruktion och utrymme.

Undersökningarna om värphönsens välbefinnande inom olika uppfödningssystem bör fortsätta för att bedöma om det är lämpligt att behålla undantaget för användning av burar.

Ytterligare en rapport bör vid behov överlämnas av kommissionen, tillsammans med lämpliga förslag.

Rådets förordning (EG) nr 950/97 om förbättring av jordbruksstrukturens effektivitet innehåller bestämmelser om investeringsstöd för att modernisera jordbruksföretagen.

Rådets förordning (EEG) nr 1907/90 om vissa handelsnormer för ägg innehåller allmänna regler för märkning av ägg och äggförpackningar. Kommissionen kommer att lägga fram lämpliga förslag för att ändra denna förordning så att märkning av bordsägg som producerats i gemenskapen blir obligatoriskt och det valfria alternativet när det gäller att ange uppfödningssystem tas bort.

Av tydlighets- och rationalitetsskäl är det lämpligt att upphäva och ersätta rådets direktiv 88/166/EEG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. I detta direktiv fastställs en minimistandard för skydd av värphöns i olika uppfödningssystem.

2. Medlemsstaterna kan, i enlighet med fördragets allmänna bestämmelser, på sitt territorium behålla eller tillämpa striktare bestämmelser för skydd av värphöns än de som fastställs i detta direktiv. De skall informera kommissionen om alla sådana åtgärder.

Artikel 2

I detta direktiv skall följande definitioner gälla:

1. "Värphöns" - vuxna höns av arten Gallus gallus som hålls för äggproduktion,

2. "Rede" - ett särskilt område för äggläggning avsett för en entstaka fågel eller en grupp fåglar,

3. "Strö" - material som spån, halm, sand, torv osv. som kan bearbetas av fåglarna,

4. "Bur" - varje avgränsat utrymme som är avsett för höns,

5. "Förbättrad bur" - en bur som har utrustats med strö, sittpinnar och ett rede.

Artikel 3

1. Medlemsstaterna skall se till att alla nybyggda eller ombyggda uppfödningssystem, och alla sådana uppfödningssystem som tas i bruk för första gången, från och med den 1 januari 1999 uppfyller åtminstone följande krav:

a) Det skall finnas minst ett rede för varje grupp om 8 värphöns, eller, om gemensamma reden används, minst 1 m² rede för 100 fåglar. Om grupperna per enhet utgörs av färre än 8 hönor, skall det finnas ett värprede per enhet.

b) Varje höna måste ha tillgång till en sittpinne av lämpligt slag, som skall sitta minst 10 cm ovanför golvet, som inte får ha vassa kanter och måste ge varje fågel ett utrymme om minst 15 cm. Det horisontella avståndet mellan sittpinnarna får inte vara över 1 meter.

c) Strö måste finnas tillgängligt så att fåglarna kan ströbada.

d) Om långsmala fodertråg används, måste varje fågel ha tillgång till en utfordringsyta om minst 10 cm. Om runda fodertråg används, måste varje fågel ha tillgång till en utfordringsyta om minst 4 cm.

e) Om sammanhängande dryckesrännor används, skall varje fågel ha tillgång till en yta om minst 10 cm per ränna. Om dryckestråg eller dryckesnipplar används, skall det finnas minst ett dryckestråg eller en dryckesnippel per grupp om 10 fåglar. Om grupperna består av färre än 10 fåglar, skall varje grupp ha minst två dryckestråg eller två dryckesnipplar inom räckhåll.

f) Golvet skall vara konstruerat på ett sådant sätt att det ger tillräckligt stöd åt de klor som pekar framåt på varje fot.

2. Om sådana uppfödningssystem används där fåglarna fritt kan röra sig mellan olika nivåer, liksom i uppfödningssystem med ett våningsplan, skall följande ytterligare villkor läggas till kraven i punkt 1:

a) I uppfödningssystem med olika nivåer skall höjden mellan de olika nivåerna vara minst 50 cm.

b) Faciliteterna för dryck och utfodring måste vara jämt fördelade.

c) Den behöriga myndigheten får tillåta näbbtrimning, om den endast utförs på kycklingar som inte är äldre än tio dagar.

d) Minst hälften av bottenytan måste vara försedd med strö. Ströet måste vara sprött och lämpa sig för pickning, sprättning och ströbad.

3. Om förbättrade burar används, skall följande ytterligare villkor läggas till kraven i punkt 1:

a) Burarna måste överallt vara högre än 50 cm.

b) Fåglarnas näbb skall inte trimmas.

4. Utan att det påverkar artikel 9 kan medlemsstaterna medge undantag från punkterna a och c i punkt 1 och tillåta användning av burar om följande villkor är uppfyllda:

a) En buryta på minst 800 cm² i det horisontella planet skall avsättas för varje höna, att disponeras utan begränsning.

b) Burarna måste överallt vara högre än 50 cm.

c) Burarna skall vara utrustade med klonötare, som godkänts av en behörig myndighet, och med sittpinnar av lämpligt slag.

d) För att förebygga skador på fåglarna skall det på burens framsida eller på någon annan del av buren finnas en lucka som går att öppna helt.

e) Det skall finnas ett mellanrum om minst 1 m mellan burraderna för att göra det lättare att inspektera, installera och ta ut fåglarna.

f) Golvens lutning skall inte överstiga 14 % eller 8°. Medlemsstaterna får dock tillåta en starkare lutning för golv med annan typ av rutnät än rektangulärt.

g) Fåglarnas näbb skall inte trimmas.

5. I varje enskilt fall, där undantag har medgivits i enlighet med punkt 4, skall den berörda medlemsstaten styrka att de villkor som anges i denna punkt har uppfyllts.

6. Medlemsstaterna skall dessutom se till att de minimikrav som anges i punkt 1-4 från och med den 1 januari 2009 tillämpas i alla uppfödningssystem.

Artikel 4

1. Medlemsstaterna får till och med den 31 december 2008 tillåta användning av de burar som är i bruk den 1 januari 1999 och som inte är äldre än 10 år, under förutsättning att burarna uppfyller åtminstone följande krav:

a) En buryta på minst 450 cm² i det horisontella planet skall avsättas för varje värphöna att disponeras utan begränsning; i synnerhet får inte deflektorplattor mot spill inkräkta på denna yta.

b) Det skall finnas ett fodertråg som djuren har oinskränkt tillgång till. Dess längd skall vara minst 10 cm multiplicerat med antalet djur i buren.

c) Om inte dryckesnipplar eller dryckestråg finns, skall varje bur vara försedd med en sammanhängande dryckesränna av samma längd som det fodertråg som beskrivs i punkt b. Där dryckesnipplar eller dryckestråg används, skall minst två nipplar eller tråg vara tillgängliga från varje bur.

d) Burarna skall vara minst 40 cm höga över 65 % av burytan och de får inte vara under 35 cm på något ställe.

e) Burgolven skall vara konstruerade så att de ger tillräckligt stöd åt de främre klorna på varje fot. Lutningen får inte överstiga 14 % eller 8m². Vad gäller golv med någon annan typ av rutnät än rektangulärt får medlemsstaterna tillåta en större lutning.

f) Fåglarnas näbb skall inte trimmas.

2. Burar som den 1 januari 1999 är äldre än 10 år kan godkännas från fall till fall av den behöriga myndigheten, dock under inga omständigheter längre än till och med 31 december 2003 och endast under förutsättning att burarna uppfyller åtminstone de krav som anges i punkt 1.

3. Från och med den 1 januari 2004 skall det utrymme som krävs per höna enligt punkt 1 a i denna artikel emellertid utökas till minst 550 cm² per höna.

Artikel 5

1. Medlemsstaterna skall se till att förhållandena för värphöns stämmer överens med de krav som anges i bilagan.

2. Bestämmelserna i bilagan får ändras enligt förfarandet i artikel 8 så att hänsyn tas till vetenskapliga framsteg.

Artikel 6

1. Medlemsstaterna skall se till att den behöriga myndigheten genomför inspektioner för att kontrollera att detta direktiv och dess bilaga följs.

Dessa inspektioner kan ske i samband med att andra typer av kontroller utförs och skall varje år omfatta ett statistiskt representativt urval av de skilda beläggningssystem som används i respektive medlemsstat.

2. Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 8 utarbeta en samling föreskrifter som skall tillämpas vid de inspektioner som föreskrivs i punkt 1.

3. Den sista arbetsdagen i april vartannat år, med första tillfället den 30 april år 2001, skall medlemsstaterna informera kommissionen om resultaten från de inspektioner som under de närmast föregående två åren har genomförts i enlighet med denna artikel, inklusive antalet inspektioner som genomförts i förhållande till antalet egendomar på varje medlemsstats territorium.

Artikel 7

För att uppnå en enhetlig tillämpning av detta direktiv, kan veterinärexperter från kommissionen i samarbete med behöriga myndigheter utföra kontroll på plåts. De personer som utför dessa kontroller skall vidta nödvändiga åtgärder rörande den personliga hygienen för att utesluta alla risker för att sjukdomen sprids.

Den medlemsstat på vars territorium en inspektion företas skall på alla sätt bistå experterna när de utför sina uppgifter. Kommissionen skall informera de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten om resultaten av kontrollerna.

Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten skall vidta alla de åtgärder som kan bli nödvändiga med hänsyn till resultaten av kontrollerna.

Allmänna tillämpningsföreskrifter till denna artikel skall antas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 8.

Artikel 8

Då förfarandet enligt denna artikel följs, skall följande föreskrifter tillämpas:

a) Kommissionens företrädare skall till Ständiga veterinärkommittén, hädanefter kallad kommittén, överlämna ett utkast till vilka åtgärder som skall vidtas. Kommittén skall, om nödvändigt genom omröstning, yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är.

b) Yttrandet skall protokollföras och dessutom har varje medlemsstat rätt att begära att dess uppfattning skall noteras i protokollet.

c) Kommissionen skall ta största hänsyn till det yttrandet från kommittén. Den skall underrätta kommittén om det sätt på vilket dess yttrande har beaktats.

Artikel 9

Kommissionen skall senast den 1 januari 2006 till rådet och parlamentet överlämna en rapport, son har utarbetats på grundval av ett yttrande från Vetenskapliga veterinärmedicinska kommittén, om de uppfödningssystem för värphöns som uppfyller kraven på välbefinnande ur patologisk, zooteknisk, fysiologisk, beteendemässig och socioekonomisk synvinkel, tillsammans med lämpliga förslag som avveckling av de uppfödningssystem som inte uppfyller dessa krav.

Rådet skall med kvalificerad majoritet fatta beslut om dessa förslag senast tre månader efter det att de har överlämnats.

Artikel 10

Rådets direktiv 88/166/EEG skall upphöra att gälla från och med den 1 januari 1999.

Artikel 11

1. Medlemsstaterna skall före den 1 januari 1998 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om detta. De berörda lagarna och författningarna skall tillämpas från och med den 1 januari 1999.

När medlemsstaterna antar dessa bestämmelser, skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras, skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 12

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter att det offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 13

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

(1) EGT L 74, 19.3.1988, s. 83.

BILAGA

1. Allt material som används vid utformning av logi åt fåglarna, framför allt i utrustning som fåglarna kan komma i beröring med, måste vara ofarligt för fåglarna och måste tillåta ordentlig rengöring och desinficering. Logiet måste vara utformat på ett sådant sätt att fåglarna inte kan skada sig.

2. Tills dess att kommissionen har utfärdat bestämmelser för strömkretsar och elektrisk utrustning, skall nationella bestämmelser för dessa tillämpas för att undvika elchocker.

3. Byggnadens isolering, uppvärmning och ventilation måste vara sådan att luftcirkulation, dammängd, temperatur, relativ luftfuktighet och gaskoncentration hålls på en sådan nivå att fåglarna inte tar skada.

4. All automatisk eller mekanisk utrustning som är avgörande för fåglarnas hälsa och välbefinnande måste inspekteras åtminstone två gånger om dagen. Om fel upptäcks måste de rättas till omedelbart, men om detta skulle vara omöjligt måste lämpliga åtgärder vidtas för att säkra fåglarnas hälsa och välbefinnande tills felet har avhjälpts, framför allt genom att alternativa metoder används för utfordring och för att upprätthålla en tillfredsställande omgivning.

Om ett artificiellt ventilationssystem används, måste det finnas ett lämpligt reservsystem som i händelse av funktionsavbrott i det ordinarie systemet garanterar en luftväxling som är tillräcklig med hänsyn till fåglarnas hälsa och välbefinnande. Det måste också finnas ett larmsystem som varnar hönsfarmaren om avbrottet. Larmsystemet måste testas regelbundet.

Det skall föras skriftliga protokoll över alla fel liksom över de åtgärder som vidtagits för att avhjälpa felen. Protokollen skall finnas på företaget och på begäran vara tillgängliga för den behöriga myndigheten under en viss tid som den behöriga myndigheten fastställer, dock minst tre år.

5. Fåglarna får inte hållas i ständigt mörker. Fåglarnas beteendemässiga och fysiologiska behov måste uppfyllas med hjälp av en lämplig ljuskälla, antingen naturlig eller artificiell beroende på vilka klimatvillkor som råder i den berörda medlemsstaten. Om en artificiell ljuskälla används måste den vara påslagen åtminstone under lika lång tid mellan klockan 9.00 och 17.00 som det finns dagsljus. Därtill måste det finnas en ljuskälla (fast eller bärbar) som är stark nog att möjliggöra inspektion av fåglarna när som helst under dygnet. När artificiell belysning används måste fjäderfäna emellertid få en lämplig viloperiod varje dag under vilken ljusintensiteten skall minskas så att fjäderfäna kan vila ordentligt.

Vid golvhållning av höns måste ljusintensiteten vara konstant.

6. Alla fåglar måste inspekteras av ägaren eller någon annan ansvarig person åtminstone två gånger om dagen.

Det skall föras skriftliga protokoll över dessa inspektioner liksom över de åtgärder som vidtagits till följd av dessa inspektioner. Protokollen skall finnas på företaget och på begäran vara tillgängliga för den behöriga myndigheten under en viss tid som den behöriga myndigheten fastställer, dock minst tre år.

Om en fågel verkar vara vid dålig hälsa eller visar förändrat beteende, skall åtgärder vidtas för att fastställa orsaken och åtgärda problemet, till exempel genom behandling, isolering, slakt eller undersökning av faktorer i omgivningen. Om orsaken är en faktor i produktionsenheten som det inte är nödvändigt att omedelbart åtgärda, skall den rättas till när burarna töms och innan nästa grupp fåglar tas in.

Om en fågel inte blir bättre trots hönsfarmarens omvårdnad, måste veterinär tillkallas snarast möjligt.

7. Stallar, utrustning och redskap som används för skötseln av fåglarna måste hållas ordentligt rena och desinficerade för att förhindra smittspridning och uppkomst av sjukdomsbärande organismer. Spillning och överblivet eller sönderpickat foder måste avlägsnas så ofta som möjligt för att minimera risken för dålig lukt och för att undvika att stallarna drar till sig råttor.

De delar av stallarna eller burarna som kommer i direkt beröring med fåglarna skall noggrant rengöras och desinficeras varje gång stallet töms eller innan en ny grupp fåglar tas in.

8. Stallar med burar staplade i fyra eller fler våningar skall tillåtas endast om det finns en fast gångbro eller annan godkänd utrustning som gör det möjligt att inspektera de översta burarna och som gör det lättare att ta ut fåglar ur dessa burar.

9. Alla fåglar skall ha tillgång till fullgott, närande och hygieniskt foder varje dag och till färskt vatten hela tiden, utom vid fall av terapeutisk eller profylaktisk behandling.

10. Den utrustning som används för utfordring och för att förse fåglarna med vatten skall vara planerad, konstruerad, placerad och underhållen på ett sådant sätt att risken för nedsmutsning av fåglarnas foder och vatten minimeras.

11. Fåglarna skall skötas av en tillräckligt stor personal som har utbildning i och erfarenhet av det system som används.

12. Vingklippning i olika former är inte tillåten, inte heller är det tillåtet att klippa av senorna. Om det är nödvändigt att minska flygförmågan får fjädrarna på ena vingen klippas av en yrkeskunnig person.

13. Fåglarna måste ha ett lämpligt skydd mot rovdjur och extrema klimatförhållanden.

14. Stallar, burar och inhägnader måste vara utrustade så att fåglarna inte kan rymma.