51998PC0076

Ändrat förslag till rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapsåtgärder på området för vattenpolitik (KOM(97) 49 slutlig) (1) (98/C 108/17) (Text av betydelse för EES) KOM(1998) 76 slutlig - 97/0067 (SYN)

(Framlagt av kommissionen enligt artikel 189a.2 i EG-fördraget den 17 februari 1998)

Medlemsstaterna V till ramdirektivet om vattenresurser skall ersättas med följande text:

"Innehåll

1. YTVATTENRESURSER

1.1 YTVATTENRESURSERNAS EKOLOGISKA STATUS

1.1.1 Typ-parametrar för klassificering av ytvattenresursernas ekologiska status

1.1.1.1 Floder

1.1.1.2 Sjöar

1.1.1.3 Flodmynningar

1.1.1.4 Kustvatten

1.1.2 Normerande definitioner för klassificeringen av ekologisk status

1.1.2.1 Floder

1.1.2.2 Sjöar

1.1.2.3 Flodmynningar

1.1.2.4 Kustvatten

1.1.2.5 Förfarande för fastställande av normer för kemisk kvalitet

1.1.3 Fastställande av referensförhållanden

1.1.3.1 Klassificering av vattenförekomsters ekotyp

1.1.3.1.1 Floder

1.1.3.1.2 Sjöar

1.1.3.1.3 Flodmynningar

1.1.3.1.4 Kustvatten

1.1.3.2 Fastställande av referensförhållanden - metod

1.1.4 Övervakning av ytvattenresursernas status

1.1.4.1 Val av övervakningsstationer

1.1.4.2 Val av typ-parametrar för övervakningen

1.1.4.3 Val av övervakningsfrekvens

1.1.4.4 Ytterligare bestämmelser beträffande ämnen på prioritetslistan

1.1.4.5 Övervakning av skyddade områden

1.1.4.6 Övervakning vid föroreningsincidenter

1.1.4.7 Standarder för övervakning av typ-parametrar

1.1.5 Övervakning och bedömning av andra typer av havsvatten

1.1.6 Redovisning av övervakningsresultat och harmoniserad klassificering av ekologisk kvalitet

1.1.6.1 Redovisning av övervakningsresultat och klassificering av ekologisk kvalitet

1.1.6.2 Jämförbarhet för biologiska övervakningsresultat

1.1.7 Kriterier för fastställande av kraftigt ändrade fysiska egenskaper

1.2 YTVATTENRESURSERNAS KEMISKA STATUS

1.2.1 Val av övervakningsstationer och provtagnings- och analysfrekvens

1.2.2 Redovisning av kemisk status

2. GRUNDVATTENRESURSER

2.1 ANALYS AV EGENSKAPER I AVRINNINGSDISTRIKT

2.2 GRUNDVATTENRESURSERNAS KVANTITATIVA STATUS

2.2.1 Parametrar för fastställande av kvantitativ status

2.2.2 Definition av god kvantitativ status

2.2.3 Övervakning av grundvattenresursernas kvantitativa status

2.2.3.1 Stationer för övervakning av grundvattennivån

2.2.3.2 Val av övervakningsfrekvens

2.2.3.3 Redovisning av kvantitativ status

2.3 GRUNDVATTENRESURSERNAS KEMISKA STATUS

2.3.1 Parametrar för klassificering av kemisk status

2.3.2 Definition av god kemisk status

2.3.3 Övervakning av grundvattenresursernas kemiska status

2.3.3.1 Val av övervakningspunkter

2.3.3.2 Val av parametrar

2.3.3.3 Val av övervakningsfrekvens

2.3.3.4 Redovisning av grundvattenresursernas kemiska status

1. YTVATTENRESURSER

1.1 YTVATTENRESURSERNAS EKOLOGISKA STATUS

1.1.1 Typ-parametrar för klassificering av ytvattenresursernas ekologiska status

1.1.1.1 Floder

Biologiska parametrar

- Sammansättning och förekomst av vattenväxter

- Sammansättning och förekomst av bentiska evertebrater

- Sammansättning och förekomst av fisk och fiskfaunans åldersstruktur

Hydromorfologiska parametrar till stöd för de biologiska parametrarna

- Hydrologisk regim (vattenflödesvolym och vattenflödesdynamik, inbegripet grundvattenförbindelser)

- Kontinuitet

- Morfologiska faktorer (variation i floddjup och flodbredd, bottenstruktur och bottenförhållanden, strandzonens struktur)

Kemiska och fysiskalisk-kemiska parametrar till stöd för de biologiska parametrarna

Allmänna parametrar

- Vattentemperatur

- Syrebalans

- Salthalt

- pH

- Försurningsstatus

- Näringsämneskoncentration

Andra ämnen som omfattas av bilaga VIII

- All utsläpp av prioriterade ämnen

- Andra ämnen för vilka det, efter en genomgång av föroreningar från punktkällor och diffusa källor, har visats att de släpps ut i betydande mängder i vattenförekomsten

1.1.1.2 Sjöar

Biologiska parametrar

- Sammansättning och förekomst av vattenväxter (andra än fytoplankton)

- Sammansättning och förekomst av fytoplankton samt biomassa

- Sammansättning och förekomst av bentiska evertebrater

- Sammansättning och förekomst av fisk och fiskfaunas åldersstruktur

Hydromorfologiska parametrar till stöd för de biologiska parametrarna

- Hydrologisk regim (vattenflödesvolym och vattenflödesdynamik, inbegripet uppehållstid och grundvattenförbindelser)

- Morfologiska faktorer (variation i sjövattendjup, volym, bottenstruktur och bottenförhållanden, strandzonens struktur)

Kemiska och fysikalisk-kemiska parametrar till stöd för de biologiska parametrarna

Allmänna parametrar

- Siktdjup

- Vattentemperatur

- Syrebalans

- Salthalt

- pH

- Försurningsstatus

- Näringsämneskoncentration

Andra ämnen som omfattas av bilaga VIII

- Alla utsläpp av prioriterade ämnen

- Andra ämnen för vilka det, efter en genomgång av föroreningar från punktkällor och diffusa källor, har visats att de släpps ut i betydande mängder i vattenförekomsten

1.1.1.3 Flodmynningar

Biologiska parametrar

- Sammansättning och förekomst av vattenväxter (andra än fytoplankton)

- Sammansättning och förekomst av fytoplankton samt biomassa

- Sammansättning och förekomst av bentiska evertebrater

- Sammansättning och förekomst av fisk och fiskfaunas åldersstruktur

Hydromorfologiska parametrar till stöd för de biologiska parametrarna

- Tidvattenregim

- Kontinuitet

- Morfologiska faktorer (variation i bredd, volym, bottenstruktur och bottenförhållanden, strandzonens struktur)

Kemiska och fysikalisk-kemiska parametrar till stöd för de biologiska parametrarna

Allmänna parametrar

- Temperatur

- Syrebalans

- Salthalt

- pH

- Näringsämneskoncentration

Andra ämnen som omfattas av bilaga VIII

- Alla utsläpp av prioriterade ämnen

- Andra ämnen för vilka det, efter en genomgång av föroreningar från punktkällor och diffusa källor, har visats att de släpps ut i betydande mängder i vattenförekomsten

1.1.1.4 Kustvatten

Biologiska parametrar

- Sammansättning och förekomst av vattenväxter (andra än fytoplankton)

- Sammansättning och förekomst av fytoplankton samt biomassa

- Sammansättning och förekomst av bentiska evertebrater

- Sammansättning och förekomst av fisk och fiskfaunas åldersstruktur

Hydromorfologiska parametrar till stöd för de biologiska parametrarna

- Morfologiska faktorer (sötvattenflöde, djup, sedimentmängd, huvudströmriktningar, kustavsnittets struktur och bottenförhållanden, strandzonens struktur)

Kemiska och fysikalisk-kemiska parametrar till stöd för de biologiska parametrarna

Allmänna parametrar

- Vattentemperatur

- Syrebalans

- Salthalt

- pH

- Näringsämneskoncentration

Andra ämnen som omfattas av bilaga VIII

- Alla utsläpp av prioriterade ämnen

- Andra ämnen för vilka det, efter en genomgång av föroreningar från punktkällor och diffusa källor, har visats att de släpps ut i betydande mängder i vattenförekomsten

1.1.2. Normerande definitioner för klassificeringen av ekologisk status

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

1.1.2.5 Förfarande som skall tillämpas av medlemsstaterna för fastställande av normer för kemisk kvalitet

1.1.2.5.1 Krav på data

Om möjligt skall både akuta och kroniska data anskaffas för följande taxa, den s.k. grunduppsättningen:

- Alger och/eller makrofyter

- Daphnia

- Fisk

Även andra taxa för vilka det finns tillgängliga data får beaktas om så är lämpligt.

1.1.2.5.2 Fastställande av miljökvalitetsnormer

Följande förfarande skall tillämpas vid fastställandet av en högsta årsmedelkoncentration.

i) Den lägsta tillförlitliga och relevanta effektkoncentrationen skall fastställas genom laboratorieprov och lämplig säkerhetsfaktor skall tillämpas enligt följande tabell:

>Plats för tabell>

Medlemsstaterna får anpassa säkerhetsfaktorerna ovan i vissa fall enligt avsnitt 3.3.1 i dell II av den tekniska handledningen till stöd för kommissionens direktiv 93/67/EEG om riskbedömning för nya anmälda ämnen samt kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 om riskbedömning för existerande ämnen.

ii) Om data beträffande persistens och bioackumulering finns tillgängliga, bör dessa beaktas vid beräkningen av miljökvalitetsnormens slutliga värde.

iii) Den på detta sätt beräknade normen bör jämföras med eventuella belägg från fältstudier. Om avvikelser framträder bör beräkningen ses över.

iv) Den beräknade normen bör granskas av utomstående experter och bli föremål för offentligt samråd i medlemsstaten.

1.1.3 Fastställande av referensförhållanden

1.1.3.1 Klassificering av vattenförekomsters ekotyp

Metod

i) I avrinningsområdet skall ytvattenresurserna särskiljas med avseende på ekotyper.

ii) I detta syfte får medlemsstaterna använda antingen system A eller system B nedan. Om system A används, skall avrinningsområdet delas in i ekoregioner i enlighet med kartan i bilaga X. Vattenresurserna i varje ekoområde skall sedan delas in i ekotyper enligt kriterierna i tabellerna för system A.

iii) Om system B används, måste medlemsstaterna uppnå samma grad av distinktion som vid användning av system A.

iv) Detta förfarande skall vara avslutat senast den 30 juni 2001.

v) Senast den 31 december 2001 skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna en förteckning över de ekotyper som har identifierats tillsammans med kartor över deras geografiska läge (GIS).

vi) Medlemsstaterna skall om så är lämpligt anpassa klassificeringen av vattenförekomsttyp, bland annat mot bakgrund av resultaten av den övervakning som föreskrivs i artikel 13.

1.1.3.1.1 Ekotypklassificering av floder

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

1.1.3.1.2 Ekotypklassificering av sjöar

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

1.1.3.1.3 Ekotypklassificering av flodmynningar

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

1.1.3.1.4 Ekotypklassificering av kustvatten

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

1.1.3.2 Fastställande av referensförhållanden: Metod

i) För varje ekotyp som identifierats enligt punkt 1.1.3.1 skall det fastställas en uppsättning referensförhållanden. Dessa referensförhållanden skall utgöras av de värden för de biologiska parametrar som motsvarar ekotypen vid mycket god status.

ii) Referensförhållandena kan vara rumsbaserade och/eller tidsbaserade.

iii) När det gäller rumsbaserade referensförhållanden måste medlemsstaterna ta fram ett referensnät som skall bestå av minst fem referensstationer med mycket god status inom varje ekotyp. Med hjälp av detta nät skall medlemsstaten sedan definiera de värden för de biologiska parametrarna i avsnitt 1.1 som motsvarar mycket god ekologisk status, antingen genom direkt användning av referensdata eller med hjälp av prediktiva modeller grundade på referensdata.

iv) Tidsbaserade referensförhållanden skall fastställas med hjälp av historiska data från stationen för definieringen av de värden för de biologiska parametrarna i avsnitt 1.1 som motsvarar mycket god ekologisk status. Referensförhållanden kan också konstrueras med användning av en kombination av rumsbaserade och tidsbaserade referensförhållanden, till exempel genom att historiska data från en referensstation används. Historiska värden skall fastställas med hjälp av antingen data som har samlats in vid tidigare tillfällen eller data som samlas in med hjälp av paleologiska metoder.

v) Referensförhållandena skall vara fastställda senast den 31 december 2001.

1.1.4 Övervaking av ytvattenstatus

De program för övervakningen av ytvattenstatus som föreskrivs i artikel 10 skall inrättas i enlighet med följande krav för att ge en vittomfattande översikt över ytvattenstatusen i varje avrinningsområde. Dessa övervakningsprogram skall ses över vart tredje år.

1.1.4.1 Val av övervakningsstationer

Medlemsstaterna skall identifiera varje enskild vattenförekomst i varje avrinningsdistrikt.

Medlemsstaterna skall välja ut de övervakningsstationer som skall ingå i övervakningsprogrammet enligt följande:

1. Identifiering av vattenförekomster som utsätts för påverkan av punktkällor i enlighet med bilaga III.2.

2. Identifiering av vattenförekomster som utsätts för diffus påverkan i enlighet med bilaga III.3.

3. Identifiering av vattenförekomster som inte utsätts för mänsklig påverkan.

4. Identifiering av alla betydande (1) vattenförekomster som sträcker sig över en medlemsstats gränser.

5. Identifiering av alla betydande vattenförekomster som rinner ut i territorialvatten.

De vattenförekomster som identifierats enligt punkt 1 ovan skall väljas ut som övervakningsstationer.

En bedömning skall göras av de vattenförekomster som identifierats i punkt 2 ovan. Bedömningen skall bestå i att man som övervakningsstationer väljer ut

- alla vattenförekomster som utsätts för påverkan, eller

- ett urval av vattenförekomster som är både

- representativa för de ekotyper (2) som utsätts för påverkan, och

- representativa för skillnaden i påverkan vid olika platser

En bedömning skall göras av de vattenförekomster som identifierats enligt punkt 3 ovan. Bedömningen skall bestå i att man som övervakningsstationer väljer ut

- alla vattenförekomster, eller

- ett urval av vattenförekomster som är representativa för ekotyperna i avrinningsområdet.

De vattenförekomster som identifierats enligt punkterna 4 och 5 ovan skall övervakas på det ställe där de har sitt utlopp i territorialvatten eller når in på en annan stats territorium.

Medlemsstaterna skall välja ut ytterligare övervakningsstationer om så behövs för att säkerställa en vittomfattande överblick över ytvattenstatusen i varje avrinningsområde.

1.1.4.2 Val av typ-parametrar för övervakningen

Medlemsstaterna skall övervaka alla stationer som identifierats enligt punkterna 1-5 ovan med avseende på de parametrar som anges i nedanstående tabell:

>Plats för tabell>

Med `förteckning` avses i ovanstående tabell `att övervaka med avseende på de stödparametrar som indikerar nivån på den påverkan av vattenförekomsten, och följaktligen av det biologiska samhället, som identifierats i den förteckning över föroreningskällor som föreskrivs i bilaga 3`.

Med `undersökning` avses i ovenstående tabell `att övervaka med avseende på stödparametrar, om den biologiska kvaliteten inte uppnår nivån av god status`.

Med `referens` avses i ovanstående tabell `att övervaka tillståndet vid referensstationer (3) med avseende på alla stödparametrar för att säkerställa att de inte utsätts för betydande mänsklig påverkan`.

1.1.4.3 Val av övervakningsfrekvens

Medlemsstaterna skall genomföra övervakning med sådana tidsintervall som bedöms vara nödvändiga för att se till att förändringar av klassificeringen kan detekteras med 90 % tillförlitlighet mellan treårsperioder, men medlemsstaterna skall emellertid alltid, om så krävs enligt tabell 1.1.4.2 ovan, övervaka de relevanta kvalitetsfakorerna med den minimifrekvens som anges nedan.

>Plats för tabell>

Den tillförlitlighetsnivå och precision som uppnås med övervakningssystemet skall anges i förvaltningsplanen för avrinningsområdet.

1.1.4.4 Ytterligare bestämmelser beträffande ämnen på prioritetslistan

i) Vattenförekomster av typ 1 som har tillförts ämnen som är upptagna i förteckningen över prioriterade ämnen skall fortsätta att övervakas till dess att tolv efter varandra följande prover vid mätning har visat sig understiga den relevanta miljökvalitetsnormen för ämnena i fråga.

ii) Övervakningspunkter skall väljas så att det kan fastställas om de relevanta kvalitetsmålen fortlöpande uppnås tillräckligt nära tilloppet, så att de är representativa för recipientvattnets kvalitet i det område som påverkas av tilloppet, med marginal för en rimlig omsättningszon.

iii) Om ytterligare övervakning krävs för den händelse en miljökvalitetsnorm för ett ämne i den prioriterade förteckningen överskrids, bör den omfatta övervakning på olika avstånd från tilloppet så att storleken på området med för höga värden kan fastställas.

1.1.4.5 Övervakning av skyddade områden

Den övervakning som krävs enligt punkterna 1.1.4.1-1.1.4.4 skall kompletteras i enlighet med följande krav:

i) Platser där uttag av dricksvatten sker

De områden som anges i artikel 8 (uttag av dricksvatten) skall väljas ut som övervakningsstationer och skall övervakas med avseende på alla parametrar för vilka miljökvalitetsnormer har fastställts i enlighet med artikel 8. Övervakning skall ske med den frekvens som anges nedan.

Årlig minimifrekvens för provtagning och analys för varje parameter för vilken en miljökvalitetsnorm har fastställst enligt artikel 8.

>Plats för tabell>

ii) Badvatten

Övervakning av dessa områden skall ske i enlighet med kraven i direktiv 76/160/EEG.

iii) Näringsämneskänsliga områden

Övervakning av dessa områden skall ske i enlighet med kraven i direktiv 91/271/EEG och 91/676/EEG.

iv) Områden med skyddad biotop och skyddade arter

Övervakning av dessa områden skall ske på samma sätt som vid vattenförekomster av typ 1 ovan, och inbegripa sådan ytterligare övervakning som anses vara nödvändig för att se till att tillståndet i dessa områden motsvarar kraven enligt den åtgärd för vilken de har valts.

1.1.4.6 Övervakning vid föroreningsincidenter

Vid föroreningsincidenter enligt artikel 19 skall övervakning äga rum på samma sätt som vid vattenförekomster av typ 1 ovan för en bedömning av hur föroreningarna påverkar recipientvattenförekomsten.

1.1.4.7 Standarder för övervakning av typ-parametrar

Provtagning av makroevertebrater

>Plats för tabell>

Provtagning av makrofyter

CEN/ISO-standarder håller på utarbetas

Provtagning av fisk

CEN/ISO-standarder håller på att utarbetas

Provtagning av kiselalger

CEN/ISO-standarder håller på att utarbetas

Standarder för fysikalisk-kemiska parametrar

Standarder för hydromorfologiska parametrar

1.1.5 Övervakning av andra typer av havsvatten

>Plats för tabell>

Metod

1. Alla medlemsstater skall identifiera ämnen i enlighet med den metod som fastställs i bilaga III:

a) ämnen eller föroreningar enligt avdelning 1 och 2 i tabell 1.1.5 som i betydande kvantiter släpps ut i den marina miljön från luften, floder och flodmynningar, genom direkta utsläpp, i närheten av fartygsleder och i närheten av offshoreanläggningar; de skall i synnerhet inkludera utsläpp av ämnen som det finns belägg för att de i betydande grad medverkar till föroreningen av marina vatten i andra medlemsstater

b) betydande förekomst av avfall på vattenytan, på havsbotten och längs stränderna

c) betydande förekomst av fiske- och marikulturverksamhet.

2. För varje ämne eller förorening som fastställs i tabell 1.1.5 och punkt 1 a skall medlemsstaterna

a) övervaka de marina koncentrationerna i sediment och biota,

b) fastställa bakgundskoncentrationer,

c) jämföra koncentrationer med ekotoxikologiska utvärderingskriterier.

För betydande grupper av föroreningar som identifierats på detta sätt skall medlemsstaterna fastställa system för utvärdering av de biologiska effekterna.

3. När det gäller betydande utsläpp av näringsämnen enligt punkt 1 a skall medlemsstaterna

a) upprätta ett övervakningsprogram för att fastställa var höga koncentrationer av näringsämnen eller flöden av mänskligt ursprung orsakar ökad frekvens, storlek eller varaktighet när det gäller fytoplanktonblomningar eller förändring i artsammansättningen, och

b) övervaka för att upptäcka och bedöma i vilken utsträckning som en ökning av förekomsten av fytoplankton, en ändrad sammansättning av fytoplanktonarter, och förekomsten av giftiga fytoplanktonarter orsakar en ekologisk störning.

4. Vid förekomst av avfall enligt punkt 1 b skall medlemsstaterna

a) upprätta och bedöma källa, sammansättning, förekomst och kvantitet, samt

b) göra en bedömning med utgångspunkt i maginnehållet hos fåglar och marina organismer avseende deras hälsotillstånd.

5. När det gäller fiske och marikulturverksamhet enligt punkt 1 c skall medlemsstaterna

a) när det gäller fiske

- övervaka fiskavfall och fisk som kastas överbord,

- övervaka bifångster och upprätta ett system för övervakning av de biologiska effekterna för att kvantifiera effekten på bestånd som inte är målarter för fisket och på bentiska samhällen,

b) när det gäller marikulturverksamhet

- fastställa och övervaka den genetiska sammansättningen av vilda bestånd för att identifiera all påverkan,

- övervaka sjukdomar och parasiter hos det vilda beståndet och genomföra riskbedömningar av möjlig spridning från marikulturverksamheten,

- göra undersökningar av koncentrationer/biologiska effekter av bekämpningsmedel och antibiotika.

6. I syfte att uppnå en övergripande utvärdering av det ekologiska hälsotillståndet för att fastställa utsträckningen av mänsklig påverkan, skall medlemsstaterna utveckla ekologiska kvalitetsmål, identifiera lämpliga indikatorarter och fastställa ett biologiskt övervakningssystem i förhållande till de ekologiska kvalitetsmålen.

7. Tekniska specifikationerna och bestämmelser för kvalitetssäkring, som krävs för att säkra tillförlitlighet och jämförbarhet mellan data och för att tydligt registrera de förfaranden som använts för övervakning, bedömning och analys av åtgärder enligt punkterna 2-6 skall antas av kommissionen senast den 31 december 2001, enligt det förfarande som anges i artikel 25. Kommissionen skall säkerställa att största möjliga överensstämmelse råder mellan fastställda skyldigheter och skyldigheter enligt internationella konventioner avseende territorialvatten och andra marina vatten.

1.1.6 Redovisning av övervakningsresultat och harmoniserad klassificering av ekologisk kvalitet

1.1.6.1 Redovisning av övervakningsresultat och klassificering av ekologisk status

i) När det gäller biologisk övervakning skall medlemsstaterna redovisa resultaten av övervakningen för varje station uttryckt som avvikelsen från referensförhållandena för stationen i fråga. Avvikelsen skall uttryckas med en enda siffra som numeriskt uttrycker hur stor avvikelsen är.

ii) För varje kemisk parameter skall resultatet av övervakningen uttryckas som ett absolut numeriskt värde och omvandlas till en kvalitetsklassificering i enlighet med vad som anges i avsnitt 1.2.

iii) För hydromorfologiska parametrar skall resultat av övervakningen uttryckas som en kvalitetsklassificering i enlighet med vad som anges i avsnitt I.

iv) Medlemsstaterna skall klassificera vattenförekomstens ekologiska kvalitet i enlighet med följande system:

>Plats för tabell>

De skall tillhandahålla en karta över den biologiska kvaliteten, vilken skall vara färgkodad enligt ovan.

Om god ekologisk status inte kan uppnås uteslutande på grund av kraftigt ändrade fysiska egenskaper skall en uppsättning gröna punkter läggas till färgkodningen.

v) Den ekologiska kvalitetsklassificeringen för vattenförekomsten skall redovisas i form av en kombination av tre bokstäver. Den första bokstaven representerar klassificeringens biologiska parametrar, den andra klassificeringen av hydromorfologiska parametrar och den tredje klassificeringen av kemiska parametrar. Övergripande ekologiska status för vattenförekomsten skall utgöra den lägsta av de tre.

1.1.6.2 Jämförbarhet för biologiska övervakningsresultat

i) Kommissionen skall se till att informationsutbyte äger rum mellan medlemsstaterna och leder till att det i hela gemenskapen fastställs en uppsättning vattenförekomster som skall ha kvaliteter som motsvarar de normerande definitioner av kvalitetsklasser som anges i avsnitt 1.2. Denna grupp stationer skall gemensamt benämnas `interkalibreringsnät`. Ett register över de stationer som utgör interkalibreringsnätet skall utarbetas och göras tillgängligt för synpunkter senast 31 mars 2001.

ii) Interkalibreringsnätet för stationer med god ekologisk status kall vara upprättat senast den 31 december 2001.

iii) Kommissionen skall samordna ett interkalibreringsförfarande. Alla de biologiska övervakningssystem som skall användas av en medlemsstat i de syften som anges i artikel 10 skall provas i interkalibreringsnätet. Denna provning skall utformas på följande sätt:

- Varje biologiskt övervakningssystem skall tillämpas på varje sådan station i interkalibreringsnätet som är av den ekotyp i vilket det skall användas i praktiken. Interkalibreringsnätet skall innehålla minst fem stationer av var och en av de fem kvalitetsnivåerna för varje sådan ekotyp.

- Miljökvalitetskvoter för varje nationellt övervakningssystem skall fastställas för var och en av de fem kvalitetsklasserna. Medlemsstaterna skall för ändamålen med detta direktiv klassificera vattenförekomsternas ekologiska status genom en hänvisning till de fastställda kvoterna.

iv) Det interkalibreringsförfarande som beskrivs i punkt 4 skall vara slutfört senast den 31 december 2002. En tabell över alla värden som fastställts på detta sätt skall offentliggöras av kommissionen senast den 30 juni 2003.

1.1.7 Kriterier för fastställande av kraftigt ändrade fysiska egenskaper

Medlemsstaten får fastställa att en vattenförekomsts fysiska egenskaper skall anses vara kraftigt ändrade med beaktande av följande:

i) Huruvida det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att ändra vattenförekomsten.

ii) Följderna av sådana ändringar för miljön i allmänhet.

iii) Följderna för sjöfarten.

iv) Följderna för aktiviteter som är beroende av magasinering av vatten (kraftproduktion, dricksvattenförsörjning, osv.).

v) Följderna för vattenreglering och skyddet mot översvämningar.

Om det har fastställts att en vattenförekomsts fysiska egenskaper är kraftigt ändrade, skall beslutet och motiveringen till detta anges i förvaltningsplanen för avrinningsområdet.

1.2 YTVATTENRESURSERNAS KEMISKA STATUS

1.2.1 Val av övervakningsstationer, provtagnings- och analysfrekvens

Dessa skall antas i enlighet med lagstiftningen om miljökvalitetsnormerna. Om särskilda riktlinjer saknas skall det system för förteckningen över prioriterade ämnen som anges i punkt 1.1.4.3 antas.

1.2.2 Redovisning av kemisk status

Om alla kvalitetsnormer för miljön uppfylls enligt de krav som fastställs i artikel 13.3 a eller 13.3 h, skall det redovisas att vattenförekomsten har uppnått god kemisk status. I annat fall skall det redovisas att vattenförekomsten inte har uppnått god kemisk status.

2. GRUNDVATTENRESURSER

2.1 ANALYS AV EGENSKAPER I AVRINNINGSDISTRIKT

Identifiering, kartläggning och beskrivning av grundvattenförekomster

Medlemsstaterna skall identifiera, kartlägga och beskriva samtliga grundvattenförekomster på nationell, regional och lokal nivå.

Vid beskrivningen av grundvattenförekomster skall följande information insamlas när den är tillämplig för varje grundvattenförekomst:

- Gränser och yta för grundvattenförekomsten.

- Geologiska egenskaper hos grundvattenförekomsten inklusive de geologiska enheternas storlek och typ.

- Akviferens hydrogeologiska egenskaper inklusive hydrauliska ledningsförmåga, porositet och inneslutning.

- Egenskaper hos de yt- och jordlager som täcker akviferen inklusive deras tjocklek, porositet, hydrauliska ledningsförmåga och absorptionsförmåga.

- Grundvattnets skiktningsegenskaper inom grundvattenförekomsten.

- En inventering av angränsande ytsystem inklusive markbundna ekosystem och anslutna ytvattenförekomster med vilka grundvattenförekomsten står i dynamisk förbindelse.

- Uppskattningar av riktning och hastighet på vattenutbytet mellan grundvattenförekomsten och anslutna ytsystemet.

- Tillräckliga data för att beräkna den långsiktiga årliga medelnivån för påfyllningen.

Vid beskrivningen av effekten av mänsklig verksamhet skall följande information insamlas och upprätthållas för varje grundvattenförekomst:

- Lokalisering av de punkter i grundvattenförekomsten där uttag av vatten görs.

- Den årliga genomsnittsnivån på vattenuttag från dessa punkter.

- Den kemiska sammansättningen av det vatten som tas ut från grundvattenförekomsten.

- Lokalisering av punkter i grundvattenförekomsten där en direkt tillrinning av vatten sker.

- Tillrinningshastighet vid dessa punkter.

- Den kemiska sammansättningen av vatten som rinner till grundvattenförekomsten.

- Markanvändning vid avrinningsområdet för grundvattenförekomsten inklusive mänsklig påverkan av påfyllningsegenskaperna hos grundvattenförekomsten inklusive regnvatten och avledning av vatten genom tätning av mark, konstgjord påfyllning, uppdämning och dränering.

- Områden med mänskliga anläggningar som kan tänkas åstadkomma skador på grund av förändringar i grundvattennivån.

Tillräcklig information skall lämnas för att göra det möjligt att beräkna ett jämviktsläge för varje grundvattenförekomst och identifiera nettoförändringen av vattenlagringen hos förekomsten som ett resultat av grundvattenförekomstens totala till- och avrinning av vatten.

2.2. GRUNDVATTENRESURSERNAS KVANTITATIVA STATUS

2.2.1 Parametrar för klassificering av grundvattenresursernas kvantitativa status

System för grundvattennivån

2.2.2 Definition av god kvantitativ status

>Plats för tabell>

2.2.3 Övervakning av grundvattenresursernas kvantitativa status

2.2.3.1 Stationer för övervakning av grundvattennivån

Varje behörig myndighet skall upprätta ett nät för övervakning i enlighet med bestämmelserna i artikel 10. Övervakningsnätet skall utformas så att det ger en tillförlitlig uppskattning av kvantitativ status för alla grundvattenförekomster.

Medlemsstaterna skall

1) identifiera de grundvattenförekomster där vatten tas ut och säkerställa att det finns tillräckligt många övervakningspunkter för att bedöma effekten av uttag på grundvattennivån i grundvattenförekomsten,

2) identifiera de grundvattenförekomster som utsätts för direkta eller indirekta utflöden och säkerställa att det finns tillräckligt många övervakningspunkter för att bedöma effekten av utflödet på grundvattennivån i grundvattenförekomsten,

3) identifiera alla betydande grundvattenförekomster där grundvattnet rinner över medlemsstatens gräns och säkerställa att det finns tillräckligt många övervakningspunkter för att uppskatta riktning och hastighet på grundvattenflödet över medlemsstatens gräns,

4) identifiera de grundvattenförekomster som inte ingår i punkt 1, 2, eller 3 ovan och säkerställa att det finns tillräckligt många övervakningspunkter för att uppskatta grundvattennivån inklusive dynamiska element som årstidsvariationer och långsiktiga naturliga förändringar i grundvattenförekomsten.

2.2.3.2 Val av frekvens

Övervakning av grundvattennivåer skall genomföras för att identifiera både kortsiktiga och långsiktiga förändringar av grundvattennivåerna. Övervakningen skall vara tillräcklig för att identifiera dessa förändringar även om det förekommer klimatiskt genererade variationer som resultat av sådana faktorer som regn och långsiktiga klimatförändringar.

Frekvensen när det gäller observationer av grundvattennivån i varje grundvattenförekomst skall vara sådan att den medger en bedömning av förändringar i grundvattennivån till följd av både mänsklig och annan påverkan av grundvattenförekomsten.

Observationsfrekvensen skall medge beräkningar av den tillgängliga grundvattenresursen.

2.2.3.3 Redovisning av kvantitativ status

Vid varje övervakningspunkt av grundvattenivån skall observationer av grundvattennivå analyseras för att bedöma förändringar av grundvattennivån i grundvattenförekomsten. Vid upptäckt av eller förutsägelse om förändringar som är hänförliga till mänsklig påverkan och som riskerar att leda till en sänkning av den ekologiska statusen hos anslutna ytsystem skall det anses att god kvantitativ status inte uppnåtts.

2.3 GRUNDVATTENRESURSERNAS KEMISKA STATUS

2.3.1 Parametrar för klassificering av kemisk status

Ledningsförmåga

Koncentrationer av ämnen enligt prioritetslistan

Koncentrationer av föroreningar enligt bilaga VIII

2.3.2 Definition av god kemisk status

>Plats för tabell>

2.3.3 Övervakning av grundvattenresursernas kemiska status

2.3.3.1 Val av övervakningspunkter

Medlemsstaterna skall vid behov bedöma den inneboende känsligheten för föroreningar hos varje grundvattenförekomst genom hänvisning till relevanta tillgängliga övervakningsdata eller genom hänvisning till grundvattenförekomstens utmärkande egenskaper fastställda i enlighet med bilaga II och särskilt

- tjocklek, hydraulisk ledningsförmåga, absorberande och reagerande egenskaper i de material som ligger ovanför den geologiska enhet där grundvattenresursen är belägen,

- tjocklek, hydraulisk ledningsförmåga, absorberande och reagerande egenskaper i det fasta geologiska skiktet i den omättade zonen, och

- djup under marknivån för den översta delen av en akvifer som är ansluten till grundvattenförekomsten.

Medlemsstaterna skall

1) identifera de grundvattenförekomster som utsätts för punktkällor av föroreningar och säkerställa att det finns ett tillräckligt antal övervakningspunkter för att bedöma effekten av punktkällor av föroreningar på grundvattenförekomsten med hänsyn till dess inneboende känslighet,

2) identifiera de grundvattenförekomster där föroreningar tränger in på annat sätt än via punktkällor och säkerställa att det finns ett tillräckligt antal övervakningspunkter för att bedöma effekten av sådana föroreningskällor på grundvattenförekomsten med hänsyn till dess inneboende känslighet,

3) identifiera de grundvattenförekomster som är mottagliga för intrång av salt eller av annat slag till följd av grundvattenuttag och säkerställa att det finns ett tillräckligt antal övervakningspunkter för att ange hastigheten av intrånget av salt eller av annat slag i grundvattenförekomsten,

4) identifiera alla betydande grundvattenförekomster där grundvattnet strömmar över en medlemsstats gräns och säkerställa att det åtminstone finns en övervakningspunkt och ytterligare övervakningspunkter när så bedöms nödvändigt för att de skall vara representativa när det gäller variationen av den kemiska sammansättningen över medlemsstatens gränser,

5) inrätta sådana ytterligare övervakningspunkter när så är nödvändigt för att säkerställa en sammanhängande översikt av grundvattnets kemiska status för varje grundvattenförekomst.

Grundvattenförekomster angivna som vattenresurser att användas för uttag av vatten för mänskligt bruk enligt artikel 8 skall övervakas vid uttagspunkten för att säkerställa att miljökvalitetsnormer som fastställts av medlemsstaten uppnås i enlighet med artikel 8.

2.3.3.2 Val av parametrar

Övervakning och analys skall utföras av följande parametrar:

>Plats för tabell>

`Inventering` i tabellen ovan avser `övervakning av de föroreningar som har identifierats i inventeringen av föroreningskällor som kan tränga in i grundvattenförekomsten enligt identifiering i översikten över mänsklig påverkan enligt detaljerad beskrivning i 2.3.1 ovan`.

`Urval` i tabellen ovan avser `övervakning eller urval av opåverkade platser avseende föroreningar som kan vara vitt spridda för att erhålla värden på bakgrundskoncentrationen av dessa föroreningar`.

`Valfritt` i tabellen ovan avser `kan övervakas efter medlemsstatens omdöme`.

2.3.3.3 Val av övervakningsfrekvens

Medlemsstaterna skall utföra övervakning när så krävs enligt tabell 2.3.3.2 så ofta som bedöms vara nödvändigt för att säkerställa att förändringar i koncentrationen av alla föroreningar upptäcks. I alla händelser skall övervakning utföras minst en gång per år.

Övervakningssystemets tillförlitlighet och precision skall anges i förvaltningsplanen för avrinningsområdet.

2.3.3.4 Redovisning av grundvattenresursernas kemiska status

Har de normer som anges i punkt 2.2.2 inte uppfyllts skall detta uppfattas som att god kemisk status för grundvattnet inte har uppnåtts.

(1) Vattenförekomster som i genomsnitt står för mer än 20 % av årsvattenföringen från ett avrinningsområde skall anses vara betydande vattenförekomster. Medlemsstaterna skall i detta syfte utse alla de övervakningsstationer som anges i bilaga I till rådets beslut 77/795/EEG.

(2) I detta krav avses med ekotyp en av de typer av vattenförekomst som identifieras i avsnitt 1.1.3.1.

(3) Referensstationer definieras i avsnitt 1.1.3 i denna bilaga."

(1) EGT C 184, 17.6.1997, s. 20.