EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 51998IP0485

Resolution on the communication from the Commission on the information strategy for the euro (COM(98)0039 C4-0125/98)

EGT C 98, 9.4.1999, p. 167 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

51998IP0485



Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 098 , 09/04/1999 s. 0167


A4-0485/98

Resolution om kommissionens meddelande om informationsstrategin för euron (KOM(98)0039 - C4-0125/98)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

- med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(98)0039 - C4-0125/98),

- med beaktande av kommissionens meddelande om uppdatering av praktiska aspekter av införandet av euron (KOM(98)0061 - C4-0142/98),

- med beaktande av kommissionens rekommendation 98/286/EG om bankavgifter för omräkning till euro ((EGT L 130, 1.5.1998, s. 22.)),

- med beaktande av kommissionens rekommendation 98/287/EG om parallella angivelser av priser och andra monetära belopp ((EGT L 130, 1.5.1998, s. 26.)),

- med beaktande av kommissionens rekommendation 98/288/EG om dialog, uppföljning och information i syfte att underlätta övergången till euron ((EGT L 130, 1.5.1998, s. 29.)),

- med beaktande av sin tidigare resolution av den 13 januari 1998 om euron och konsumenten ((EGT C 34, 2.2.1998, s. 38.)),

- med beaktande av sin tidigare resolution av den 10 mars 1998 om praktiska aspekter av införandet av euron och kommissionens arbetsdokument om förberedelser för de offentliga förvaltningarnas övergång till euron ((EGT C 104, 6.4.1998, s. 69.)),

- med beaktande av de samförståndsavtal angående information om införandet av euron som ingåtts mellan elva medlemsstater, kommissionen och parlamentet,

- med beaktande av den utfrågning som underutskottet för monetära frågor höll om informationskampanjen om euron den 21 september 1998,

- med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning och media (A4-0485/98), och av följande skäl:

A. Införandet av den gemensamma europeiska valutan, euron, kommer att påverka Europeiska unionens invånare mer än någon annan enskild EU-åtgärd.

B. Utöver de ekonomiska, geoekonomiska och geopolitiska fördelarna kommer euron även att utgöra en viktig faktor när en gemensam europeisk identitet skall byggas upp.

C. Information och kommunikation om euron är ett mycket viktigt steg mot att säkerställa Ekonomiska och monetära unionens framgång.

D. Framgången med EMU och i vilken utsträckning den kommer att accepteras av medborgarna kommer att vara avgörande för den fortsatta uppbyggnaden av Europa.

E. En stor del av EU:s befolkning anser sig vara dåligt informerad om euron.

F. Omkring 30-40 % av Europas befolkning upplever, enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), svårigheter med att förstå skriftlig information.

G. Missgynnade grupper i samhället, såsom synskadade eller de allra fattigaste, har särskilda kommunikationsbehov.

H. En betydande del av befolkningen (omkring 30 %) kommer inte att kunna nås genom de normala kommunikationskanalerna. Detta beror på många orsaker: läs- och skrivsvårigheter, en ekonomiskt och socialt missgynnad situation, ålder, handikapp (synskadade och hörselskadade) samt politisk uppfattning eller livsåskådning.

I. En informationskampanj kan ge negativa återverkningar om inte både meddelande och informationshjälpmedel anpassas till specifika målgruppers behov.

J. Pengar är inte enbart ett tekniskt hjälpmedel för att underlätta handelsutbyten, utan de har även en psykologisk, social, politisk, emotionell och nationell dimension.

K. I vilken utsträckning de europeiska medborgarna accepterar euron är beroende av i vilken utsträckning man lyckas bygga upp deras förtroende för euron och för de institutioner som skapar, kontrollerar och övervakar den.

L. Övergången till euron kommer att förändra alla nuvarande uppsättningar av materiella valörer och medborgarnas nuvarande prismedvetande och priskänsla. Den tid som krävs för att rekonstruera uppsättningar av valörer och anpassa sig till nya prisstrukturer samt för att bygga upp ett förtroende för euron kan vara flera år för en stor del av befolkningen.

M. Från och med den 1 januari 1999 kommer medborgarna att kunna sköta sina betalningar i euro med alla penninginstrument utom kontanter (sedlar och mynt). Med början år 1999 kommer många yrkesmässiga aktörer att fastställa priser för sina varor och tjänster och erbjuda sig att betala för varor och tjänster i euro.

N. Information som inte omsätts i praktiken kan ge upphov till ett negativt beteende eller vara värdelös.

O. Införandet av euron kan under de första åren leda till bedrägerier och missbruk. Bland annat kan information av hög kvalitet bidra till att förhindra detta missbruk.

P. Information räcker emellertid inte för att hos medborgarna skapa det förtroende för euron och för de europeiska institutionerna som är oumbärligt för att övergången till euron skall bli en framgång.

Q. Medborgarna kommer att bedöma de ekonomiska, politiska och sociala aktörerna efter hur de hanterar övergången till euron. Dessa aktörer bör följaktligen uppmuntras att anta god praxis och delta i informationsinsatser om euron.

R. Banker och de som tillhandahåller finansiella tjänster är de aktörer som kommer att ha det största ansvaret för att väcka förtroende hos konsumenterna. Inom distributions- och turismsektorerna spenderar konsumenterna mycket av sina pengar och dessa sektorer kommer därmed att spela en mycket viktig roll när konsumenterna skall vänja sig vid nya priser och valörer, samt vid att använda penninginstrument i euro.

S. För budgetåret 1998 uppgår budgeten för Prince (program för information till medborgarna) till 30 miljoner ecu och en successiv minskning av de årliga budgetarna föreslås, från 38 miljoner ecu 1999 till 32 miljoner ecu 2000 och 30 miljoner ecu 2001.

T. Informationskampanjen om euron måste stärkas och vidareutvecklas kontinuerligt från 1999 och framåt.

1. Parlamentet välkomnar kommissionens meddelande om informationsstrategin för euron,

2. uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att övervaka och sörja för en regelbunden och särskild utvärdering av kampanjen,

3. yrkar på en väsentlig ökning av budgeten för informationskampanjen om euron från 1999 och framåt, med en särskild insats för det år som föregår införandet av sedlar och mynt i euro,

4. yrkar på att budgeten för Prince-programmet skall omfatta 38 miljoner ecu även år 2000 och 2001,

5. yrkar på att informationskampanjen om euron skall förlängas fram till slutet av år 2002,

6. rekommenderar att informationsinsatsen skall bibehållas år 2002 med en budget på 30 miljoner euro,

7. insisterar på att gemenskapens informationsstrategi för euron skall finansieras över EU:s budget under ett särskilt program,

8. rekommenderar att de nya riktlinjerna om innehållet i Prince-programmet, som är inriktade på en enda kampanj till förmån för den gemensamma valutan, skall föreläggas arbetsgruppen för prioriterade åtgärder,

9. föreslår att Prince-programmet (B3-306) skall förbli en separat budgetpost i avdelning B3-3; dess anslag fastställs av den budgetansvariga myndigheten för ett år i taget inom ramen för den nuvarande budgetplanen; arbetsgruppen beslutar om dessa åtgärder och den budgetansvariga myndigheten beslutar om medlen för ett år i taget,

10. rekommenderar att en del av medlen ställas till förfogande för åtgärder i länder som inte tillhör EU,

11. anser att kommissionens beslut skall betraktas som en tillräcklig rättslig grund,

12. föreslår att samfinansieringen på grundval av partnerskap med medlemsstaterna inte skall kunna överstiga 50 % av åtgärdens kostnad,

13. stöder inrättandet av observationscentrum för uppföljning och övervakning av övergången och utvecklingen av eurons användning på lokal nivå, eftersom sådana organ bidrar till att öka medborgarnas förtroende för hur eurons införande hanteras, och de kan spela en viktig roll genom att följa upp effekterna av informationskampanjer och hjälpa till att anpassa dem efter samtliga medborgares behov och krav,

14. erinrar om att alla parter i de nationella trepartskommittéerna bör ha samma inflytande över genomförandet av nationella informationsplaner,

15. påminner kommissionen och alla offentliga myndigheter i medlemsstaterna om den särskilda roll som ledamöter av Europaparlamentet kan och måste ha i informationskampanjen till medborgarna om euron genom deras representativa status och deras europeiska demokratiska legitimitet,

16. rekommenderar att det skall införas särskilda «euro-informatörer» för de missgynnade grupperna och att dessa informatörer skall få särskild utbildning inför denna uppgift,

17. rekommenderar att allmänheten skall vara den främsta målgruppen för informationskampanjen om euron, där det skall ges särskild uppmärksamhet åt vissa grupper i samhället, såsom äldre, ekonomiskt och socialt missgynnade medborgare, syn- och hörselskadade, mentalt och fysiskt handikappade samt personer med läs- och skrivsvårigheter,

18. begär i synnerhet att minst 10 % av medlen för informationskampanjen skall avsättas för särskilda former av kommunikation med de missgynnade grupperna i 2000-talets kunskapssamhälle, och att man därvid också riktar sig till medborgare i avlägset belägna regioner,

19. insisterar på ungdomarnas och framför allt barnens roll som informationsspridare, och på behovet av att de som framtidens europeiska medborgare får en så omfattande information som möjligt om europeisk kultur och historia, EU:s uppbyggnad och institutioner samt om andra mer tekniska aspekter,

20. rekommenderar att det skall utformas särskilda verktyg och medel för att informera missgynnade grupper i samhället och isolerade personer,

21. rekommenderar att hemmafruar skall utgöra en särskild målgrupp, eftersom deras kontroll över hushållsekonomin och deras inflytande sina familjers inställning inte bör underskattas,

22. insisterar på att regionerna och de lokala myndigheterna genom sin närhet till medborgarna bör ha en särskild roll i informationskampanjen, framför allt när det gäller missgynnade personer i samhället (som är missgynnade av ekonomiska, sociala och ålders- eller handikapprelaterade orsaker),

23. rekommenderar att alla befintliga kommunikationskanaler skall tas i anspråk (skriftliga, ljudbaserade och audiovisuella medier, informationsblad, broschyrer, avgiftsfri svarsservice, heta linjen, Internet och cd-rom),

24. rekommenderar dock att huvudparten av insatserna sätts in i skolor (grund- och gymnasieskolor), i universitet och högskolor och i medier med stor spridning som radio, tv och lokalpress,

25. betonar också vikten av att använda andra medier som är inriktade på särskilda befolkningsgrupper som exempelvis föreningspressen (konsumentföreningar, pensionsföreningar, föreningar för föräldrar till barn i skolåldern, fackföreningar, kvinnoorganisationer),

26. påpekar att informationen inte får vara enkelriktad, utan att information också måste kunna tas emot; under informationskampanjen måste därför aktörerna (företag, föreningar, medborgare) uppmuntras att delta (t.ex. genom tävlingar, uppsatstävlingar i skolorna etc.),

27. rekommenderar att små och medelstora företag, särskilt inom detaljhandels- och distributionssektorerna, i större utsträckning skall informeras om euron framför allt via deras branschorganisationer, och att detta skall ske så snart som möjligt med tanke på det nuvarande inhämtningsbehovet,

28. rekommenderar samma sak för distributions- och turismsektorerna samt att de skall förses med visuell information om euron, särskilt om sedlar och mynt, i god tid före år 2001,

29. påpekar att de aktörer inom distributions- och turismsektorerna som har många internationella kontakter förväntas besitta särskilt mycket information och kunskap; de kan därmed positivt eller negativt påverka i vilken utsträckning euron accepteras, och de måste därför snabbt få information och utbildning,

30. anser att parallell angivelse av priser och värden bör vara valfri under övergångsperioden för att ge marknaderna större möjligheter att finna optimala lösningar så att det skapas en jämvikt mellan konsumentens krav och affärsinnehavarnas behov av att anpassa sig till att använda euron,

31. anser likväl att nationella, regionala och lokala myndigheter samt branschorganisationer bör uppmuntra distributörer, detaljhandlare och turismsektorn att anta de bestämmelser om god praxis som blev framförhandlade på europeisk nivå av föreningar för synskadade, konsumentföreningar och europeiska branschorganisationer inom dessa sektorer, samt att fördela och övervaka användningen av den europeiska logotyp som är knuten till upprätthållandet av denna överenskommelse,

32. anser emellertid att myndigheterna, om parallell angivelse av priser och värden inte utnyttjas i tillräcklig utsträckning på grund av att den är valfri, måste vidta åtgärder för att främja denna inom detaljhandelssektorn,

33. anser att det är absolut nödvändigt att principen om avgiftsfri omräkning av både banktillgodohavanden och kontanter (från år 2002) från den aktuella nationella valutan till euro (eller tvärtom) säkerställs från och med år 1999, och att det skall vara full insyn i avgifter för andra banktransaktioner och finansiella transaktioner i euro samt att dessa avgifter inte skall vara negativt diskriminerande för euron,

34. uppdrar åt sin ordförande att vidarebefordra denna resolution till rådet och kommissionen.

Top