EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 51998AC0099

Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillnärmning av bestämmelser som fastställs genom lagar och andra författningar rörande tillämpning av god klinisk sed vid kliniska prövningar av humanläkemedel"

EGT C 95, 30.3.1998, p. 1 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

51998AC0099

Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillnärmning av bestämmelser som fastställs genom lagar och andra författningar rörande tillämpning av god klinisk sed vid kliniska prövningar av humanläkemedel"

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 095 , 30/03/1998 s. 0001


Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillnärmning av bestämmelser som fastställs genom lagar och andra författningar rörande tillämpning av god klinisk sed vid kliniska prövningar av humanläkemedel" () (98/C 95/01)

Den 4 december 1997 beslutade rådet att i enlighet med artikel 100a i EG-fördraget rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda förslag.

Sektionen för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor, som fick uppdraget att förbereda ärendet, antog sitt yttrande den 6 januari 1998. Föredragande var Sergio Colombo.

Vid sin 351:a plenarsession den 28-29 januari 1998 (sammanträdet den 28 januari 1998) antog Ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 82 röster för, 4 emot och 1 nedlagd röst.

1. Inledning

1.1. Syftet med direktivförslaget, som grundar sig på artikel 100a, är att få till stånd en tillnärmning av principerna och riktlinjerna för klinisk prövning av humanläkemedel samt att stärka befintlig praxis och harmonisera förfarandena för klinisk prövning som utförs på människor genom en enhetlig tillämpning av de riktlinjer som fastställts av ICH ().

1.2. Bestämmelserna på detta område kodifierades på gemenskapsnivå 1990 i "Europeiska unionens riktlinjer om god klinisk sed" ("Good Clinical Practice, GCP") och följdes i januari 1997 av en internationell harmonisering inom ramen för Internationella harmoniseringskonferensen (ICH).

1.3. Bestämmelserna om god klinisk sed (GCP) tillämpas av läkemedelsindustrin i samband med kliniska prövningar som utförs för att försäljningstillstånd skall kunna erhållas för ett farmaceutiskt preparat eller för att fastställa den terapeutiska effekten hos redan godkända preparat.

1.4. De riktlinjer som kodifierats i GCP fungerar för närvarande uteslutande som referensmaterial och tillämpas inte på samma sätt i de enskilda medlemsstaterna, som är den nivå där ansvaret för lagstiftningen på detta område hittills har legat.

1.5. En sådan situation leder i praktiken ofta till att genomförandet av kliniska prövningar kraftigt fördröjs, dels på grund av den tungrodda byråkrati som förekomsten av olika förfaranden leder till, dels på grund av att normer och praxis skiljer sig åt mellan de olika medlemsstaterna.

1.6. Det finns ett allt större behov av ett enhetligt förfarande i samband med kliniska multicenterprövningar som gör det möjligt att komma upp i ett tillräckligt antal fall för att de erhållna resultaten skall anses statistiskt säkerställda.

1.7. Eftersom verksamheten på detta område inbegriper ett stort antal prövningscentra, ofta verksamma i flera olika medlemsstater, framstår de ovan beskrivna förhållandena som de huvudsakliga skälen till att principerna och riktlinjerna bör omvandlas till bindande gemenskapslagstiftning. Ett enhetligt förfarande kommer att få ännu större vikt från och med den 1 januari 1998, eftersom det nationella förfarandet då kommer att ersättas med ett decentraliserat förfarande för den stora merparten av försäljningstillstånden.

1.8. Direktivförslagets viktigaste målsättningar är:

- Skydd av försökspersoner i enlighet med den senaste versionen av Helsingforsdeklarationen och Europarådets konvention om skydd av mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet ().

- Maximalt skydd under hela förfarandet, bl.a. genom kontrollåtgärder i form av inspektioner.

- Stärkt roll för de etiska kommittéerna, där man skiljer på å ena sidan den övergripande etiska kommitté som har en vägledande uppgift och som yttrar sig över huruvida en klinisk prövning skall godkännas eller ej, och å andra sidan de etiska kommittéer på varje prövningsort som ansvarar för prövningens genomförande vid det enskilda prövningscentret.

- Förenkling av de administrativa rutiner som krävs för att få sätta igång en klinisk prövning och som alltid skall underställas en etisk kommittés bedömning, därefter skall berörda nationella myndigheter informeras, vilka i sin tur inom 30 dagar skall meddela sponsorn skälen till ett eventuellt avslag.

- Effektivare informationsutbyte mellan de medlemsstater som är involverade i den kliniska prövningen.

2. Allmänna kommentarer

2.1. Ekonomiska och sociala kommittén har redan i sitt yttrande på eget initiativ om "Fri rörlighet för läkemedel inom Europeiska unionen" () betonat vikten av att läkemedelssektorn baseras på en konkurrenskraftig och starkt innovativ industri.

2.1.1. I detta yttrande vill kommittén framhålla att innovativa, säkra och effektiva läkemedel utgör en viktig del av folkhälsoskyddet och bidrar till att öka medellivslängden.

2.1.2. Kliniska prövningar på människor utgör en avgörande faktor vid bedömningen av ett nytt läkemedels effekt och säkerhet. Sådana prövningar måste utföras i enlighet med såväl vetenskapliga som etiska principer, samtidigt som man skall undvika onödiga och kostsamma prövningar som inte tillför något nytt.

2.2. Vid en bedömning av föreliggande förslag rekommenderar kommittén att det bör råda balans mellan

å ena sidan

- kravet på en förenklad byråkrati;

- respekten för de tidsgränser som fastställts för den kliniska prövningen;

och å andra sidan

- maximalt skydd för personer som medverkar i prövningen;

- samordning av resultaten för att möjliggöra en noggrann bedömning av ett nytt läkemedelspreparats effekt och säkerhet.

2.3. Ekonomiska och sociala kommittén vill framhålla att förslaget utgör ett steg i rätt riktning i och med att det i artikel 1.3 fastställs att "principerna och riktlinjerna för god klinisk sed skall antas i form av ett direktiv", vilket innebär att de blir bindande i alla EU:s medlemsstater. På så sätt tas ytterligare ett steg mot en tillnärmning av de nationella bestämmelser som nyligen antagits i ett antal medlemsstater och som om de inte harmoniserades skulle innebära att nuvarande skillnader permanentas.

2.4. Ekonomiska och sociala kommittén stöder en tillnärmning av de nationella bestämmelserna, förutsatt att detta i praktiken inte kommer att leda till ytterligare hinder av byråkratisk eller administrativ natur, utan i stället utgör ett instrument för att höja kvaliteten inom europeisk läkemedelsforskning. Europeiska unionen måste förbli ett attraktivt område för försöksverksamhet och innovationer, så att ett högre hälsoskydd kan säkerställas.

2.5. För att kunna säkerställa en enhetlig tillämpning av principerna och riktlinjerna för kliniska prövningar bör direktivets bestämmelser även gälla för oberoende läkemedelsforskning som bedrivs utanför läkemedelsindustrin (vid universitet, sjukhus och forskningsinstitut).

2.6. Ekonomiska och sociala kommittén har förståelse för och delar kommissionens uppfattning att man bör gå försiktigt fram vad gäller målsättningen att få till stånd ett enhetligt förfarande för att få inleda den kliniska prövningen, som skall gälla i hela EU. Kommissionen påpekar i punkt 5 i motiveringen till förslaget att det ännu inte finns tillräckligt med erfarenhet av samarbete mellan medlemsstaterna på detta område, och att det fortfarande finns olösta problem vad gäller införandet av en enda ansökan som skulle ställas till Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMEA).

2.7. Kommittén anser dock att olika former av samarbete bör uppmuntras för att man successivt skall kunna få till stånd ett enhetligt europeiskt förfarande. Man bör härvid dra nytta av den vetenskapliga kompetens och det know-how som Europeiska läkemedelsmyndigheten besitter, i synnerhet vad gäller generiska läkemedelspreparat samt gen- och cellterapiprodukter. Man skulle exempelvis kunna undersöka följande möjligheter:

- Europeiska läkemedelsmyndigheten skulle eventuellt kunna tilldelas uppgiften att godkänna kliniska prövningar av sådana läkemedel som måste underställas det centraliserade förfarandet för att kunna bli registrerade.

- Kommittén för farmaceutiska specialiteter (CPMP) skulle kunna fungera som expertorgan för att lösa tvister eller tolkningsproblem mellan medlemsstaterna.

2.8. För att kunna stärka samarbetet måste man ha tillgång till en europeisk databas inom ramen för EudraNet (elektroniskt nätverk som länkar samman behöriga myndigheter i medlemsstaterna, Europeiska läkemedelsmyndigheten och kommissionen) så att man kan samordna och överföra information från samtliga medlemsstater, som är involverade i internationell multicenterprövning, med en kodnyckel som garanterar högsta möjliga konfidentialitet och skydd av industriell upphovsrätt.

2.9. För att kunna få till stånd ett förenklat och entydigt regelverk som gör det möjligt att inleda kliniska prövningar i flera olika medlemsstater samtidigt krävs det dels att tidsgränserna respekteras för såväl de etiska kommittéernas godkännande som berörda myndigheters eventuella begäran om ändring, vilka inom 30 dagar skall avge sitt utlåtande till sponsorn, dels att ett fullständigt skydd för de patienter som medverkar i prövningen kan garanteras och att de utsätts för så små risker som möjligt i förhållande till den potentiella nyttan.

2.10. Genom ett harmoniserat regelverk på gemenskapsnivå i överensstämmelse med ICH (International Conference on Harmonisation), god klinisk sed (Good Clinical Practice, GCP), de nationella övervakningskommittéernas läkemedelsnormer och god tillverkningssed (Good Manufacturing Practice, GMP) kan man garantera fullständig överensstämmelse mellan olika undersökningar som utförts inom EU, och därmed underlätta kontroll och jämförelse av erhållna resultat.

2.11. Kommissionen bör därför se till att stärka garantierna vad gäller icke-medlemsstaters medverkan i multicenterprövningar. Sponsorn bör åläggas att garantera att icke-medlemsstater, som är inblandade i prövningen av hans läkemedel, har kännedom om gemenskapens riktlinjer så att de kan tillämpa dem på ett följdriktigt sätt.

3. Särskilda kommentarer

3.1. Kommittén noterar att åtskilliga av direktivförslagets artiklar innehåller termer som antingen är inkorrekta eller inte används på ett korrekt sätt. Kommittén anmodar kommissionen att se till att terminologin överensstämmer med ICH:s riktlinjer, eftersom dessa har blivit vägledande inom den internationella forskningsvärlden, och även kommissionen har medverkat aktivt vid utformningen av dem. Kommittén vill särskilt anmoda kommissionen att granska de olika språkens respektive översättningar av begreppet "non-interventional clinical trials", eftersom detta begrepp kan leda till missförstånd.

3.2. Artikel 2

3.2.1. I definitionen av begreppet "allvarlig incident eller allvarlig biverkning" är det lämpligt att referera till ICH:s bestämmelse om att man bör inhämta medicinskt expertutlåtande om andra eventuella risker.

3.2.2. Det vore önskvärt att även ta med en definition av forskningssamordnare, det vill säga den som är ansvarig för de kliniska forskare som deltar i en multicenterprövning.

3.3. Artikel 4

3.3.1. Det framgår inte klart av den italienska versionens formulering att det är obligatoriskt att invänta den etiska kommitténs utlåtande, vilket innebär en försvagning av försökspersonernas säkerhet. I den italienska versionen bör därför ordet "obbligatoriamente" infogas i texten.

3.4. Artikel 7

3.4.1. Det här är själva kärnan i direktivförslaget. ESK anser att iakttagande av god klinisk sed, skyldighet att invänta ett positivt utlåtande från den etiska kommittén och medlemsstaternas möjlighet att ingripa utgör en tillräcklig säkerhetsgaranti för de försökspersoner som medverkar i en klinisk prövning och möjliggör ett entydigt förfarande i samtliga medlemsstater.

3.4.2. Ett särskilt undantag från detta förfarande skulle kunna medges för produkter för gen- och cellterapi, eftersom denna sektor utgör ett särskilt känsligt område. För sådana produkter krävs det centraliserad registrering, varför kommissionen redan nu skulle kunna överväga att införa krav på att man för att få inleda en klinisk prövning måste invänta ett utlåtande från Europeiska läkemedelsmyndigheten, som är den myndighet som ansvarar för det centraliserade godkännande förfarandet för högteknologiska produkter.

3.4.3. För att undvika administrativt dubbelarbete bör det tydligt framgå att det är samma vetenskapliga data som skall inges till behörig nationell myndighet som till den etiska kommittén.

3.5. Artikel 8

3.5.1. Det bör finnas uttryckliga föreskrifter som säkerställer ett långtgående uppgiftsskydd och högsta möjliga konfidentialitet under prövningens gång.

3.6. Artikel 9

3.6.1. Innan beslut fattas om att en klinisk prövning skall ställas in och/eller avbrytas bör inte bara kommissionen och övriga medlemsstater underrättas, utan även sponsorn.

3.7. Artikel 10

3.7.1. Bestämmelserna om god tillverkningssed bör tillämpas även på läkemedel som är föremål för undersökning i enlighet med direktiv 91/356/EEG ().

3.8. Artikel 13

3.8.1. ESK anser att såväl förfarande som definitioner bör anpassas så att de överensstämmer med ICH:s riktlinjer.

Bryssel den 28 januari 1998.

Ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Tom JENKINS

() EGT C 306, 8.10.1997, s. 9.

() International Conference on Harmonisation of Technical Requirements for Registration of Pharmaceuticals for Human Use [Internationella konferensen om harmonisering av tekniska krav för registrering av humanläkemedel (ö.a.)].

() Council of Europe, European Treaty Series nr 164, Oviedo, av den 4 april 1997.

() EGT C 97, 1.4.1996.

() EGT L 193, 17.7.1991.

Top