Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 51996AG0729(04)

    GEMENSAM STÅNDPUNKT (EG) nr 35/96 antagen av rådet den 18 juni 1996 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr 96/.../EG om antagande av ett åtgärdsprogram för gemenskapen för hälsoövervakning inom ramen för verksamheten på folkhälsoområdet

    EGT C 220, 29.7.1996, p. 36–46 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

    51996AG0729(04)

    GEMENSAM STÅNDPUNKT (EG) nr 35/96 antagen av rådet den 18 juni 1996 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr 96/.../EG om antagande av ett åtgärdsprogram för gemenskapen för hälsoövervakning inom ramen för verksamheten på folkhälsoområdet

    Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 220 , 29/07/1996 s. 0036


    GEMENSAM STÅNDPUNKT (EG) nr 35/96 antagen av rådet den 18 juni 1996 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr 96/. . ./EG om antagande av ett åtgärdsprogram för gemenskapen för hälsoövervakning inom ramen för verksamheten på folkhälsoområdet (96/C 220/04)

    EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

    med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 129 i detta,

    med beaktande av kommissionens förslag (1),

    med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

    med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),

    i enlighet med det i artikel 189b i fördraget angivna förfarandet (4), och

    med beaktande av följande.

    1. Enligt artikel 3 o i fördraget skall gemenskapens verfksamhet bidra till att en hög hälsoskyddsnivå uppnäs. I artikel 129 i fördraget anges uttrycklingen att gemenskapen har behörighet inom detta område på så att gemenskapen skall bidra härtill genom att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och vid behov stödja deras insatser.

    2. Rådet framhöll i sin resolution av den 27 maj 1993 om framtida verksamhet inom folkhälsoområdet (5) att insamling, analys och spridning av hälsodata måste förbättras samt att kvalitet och jämförbarhet hos tillgängliga data måste förbättras och att detta är en mycket viktig förutsättning för att framtida program skall kunna utarbetas.

    3. I Europaparlamentets resolution om folkhälsopolitiken efter Maastricht (6), betonas det hur viktigt det är att ha tillgång till tillräckling och relevant information när gemenskapsåtgärder inom folkhälsoområdet skall utarbetas. Europaparlamentet har uppmanat kommissionen att samla in och bearbeta hälsodata från medlemsstaterna för att utvärdera folkhälsopolitikens effekter på hälsotillståndet inom gemenskapen.

    4. Kommissionen framhöll i sitt meddelande av den 24 november 1993 om ramen för gemenskapsåtgärder inom folkhälsoområdet att ett ökat samarbete om standardisering och insamling av jämförbara/kompatibla hälsodata och ett främjande av system för hälsoövervakning är en förutsättning för att en ram för stöd till medlemsstaternas politik och program skall kunna skapas. Området för hälsoövervakning, inbegripet hälsodata och hälsoindikatorer, anges vara prioriterade områden inom vilka förslag om fleråriga gemenskapsprogram på folkhälsoområdet skall utarbetas.

    5. I sin resolution av den 2 juni 1994 om ramen för gemenskapens verksamhet på folkhälsoområdet (7) angav rådet att insamling av hälsodata bör prioriteras och anmodade kommissionen att lägga fram lämpliga förslag härom. Rådet framhöll att de data och indikatorer som används bör omfatta åtgärder som rör befolkningens livskvalitet, en noggrann utvärdering av vårdbehov, en uppskattning av antalet dödsfall som skulle kunna undvikas genom förebyggande insatser, socioekonomiska faktorer somrör hälsan i olika befolkningsgrupper, samt, när så är lämpligt och när medlemsstaterna anser det nödvändigt, hälsovård, medicinsk praxis och reformernas effekter.

    6. Hälsoovervakning på gemenskapsnivå är mycket viktig för planering, uppföljning och utvärdering av gemenskapsåtgärder inom folkhälsoområdet samt för uppföljning och utvärdering av andra gemenskapspolitiska åtgärders effekter på hälsan.

    7. Hälsoövervakning som bygger på uppgifter om folkhälsan i Europa vilka kommer att kunna samlas in tack vare ett gemenskapssystem för hälsoövervakning, kommer att göra det möjligt att följa folkhälsans utveckling och att fastställa prioriteringar och målsättningar för folkhälsan.

    8. Hälsoövervakning innefattar, inom ramen för detta beslut, fastställande av hälsoindikatorer inom gemenskapen, insamling, spridning och analys av hälsodata och hälsoindikatorer inom gemenskapen.

    9. I rådets beslut 93/464/EEG av den 22 juli 1993 om ett ramprogram för prioriterade åtgärder på området för statistiska uppgifter åren 1993-1997 (8) anges analysen av dödlighet och sjuklighet under rubriken "Statistik rörande hälsa och säkerhet" som ett prioriterat område inom ramen förde sektorvisa programmen för socialpolitiken, den ekonomiska och sociala sammanhållningen och konsumentskyddet.

    10. I sitt beslut 94/913/EG av den 15 december 1994 om ett särskilt program för forskning, teknisk utveckling och demonstration på området för biomedicin och hälsa (1994-1998) (9) anger rådet samordning och jämförelse av europeiska hälsodata, inklusive nutritionsdata från medlemsländerna som en särskild forskningsuppgift till vilken hänsyn har tagits i det berörda forskningsprogrammet.

    11. På gemenskapsnivån borde hälsoövervakning göra det möjligt att mäta hälsotillståndet, tendenser och avgörande faktorer samt att underlätta planering, uppföljning och utvärdering af gemenskapsprogram och gemenskapsåtgärder och att förse medlemsländerna med användbar hälsoinformation så att de kan utveckla och utvärdera sin hälsopolitik.

    12. För att helt kunna motsvara kraven och förväntningarna inom detta område är det lämpligt att inrätta ett system för hälsoövervakning på gemenskapsnivå och genom detta system bör hälsoindikatorer upprättas och insamling av hälsodata genomföras, ett nätverk för överföring och fördelning av data och hälsoindikatorer upprättas och en kompetens för analys och spridning av hälsodata byggas upp.

    13. Det finns anledning att noggrant undersöka de alternativ och möjligheter som finns för att genomföra de olika delarna av ett system för hälsoövervakning på gemenskapsnivå inbegripet resultat, flexibilitet och förhållande mellan förväntad kostnad och förväntade fördelar, inklusive att göra befintliga bestämmelser mer stringenta. Det behövs ett flexibelt system som kan införliva delar som redan nu bedöms som värdefulla och som kan anpassas till nya behov och andra prioriteringar. Ett sådant system bör innehålla en definition av hälsoindikatorer inom gemenskapen och insamling av nödvändiga hälsodata för att fastställa dessa indikatorer.

    14. För att insamla hälsodata och fastställa hälsoindikatorer för gemenskapen bör kunskap hämtas i befintliga europeiska data och indikatorer, exempelvis sådana som finns insamlade i medlemsländerna och/eller har överlämnats till internationella organisationer, så att onödigt dubbelarbete kan undvikas.

    15. Förutsättningarna för att samla in hälsodata skiljer sig från en medlemsstat tillen annan.

    16. Ett gemenskapssystem för hälsoövervakning skulle kunna gynnas av att ett nätverk inrättades, byggt på telekommunikation för insamling och spridning av hälsodata och hälsoindikatorer för hälsotillståndet inom gemenskapen.

    17. Ett system för hälsoövervakning på gemenskapsnivå bör kunna tillhandahålla hälsodata för att regelbundna rapporter om hälsotillståndet inom gemenskapen skall kunna uprättas, med analys av tendenser och problem av hälsokaraktär och systemet bör även stödja framställning och spridning av information om hälsotillståndet.

    18. En mycket viktig faktor för att genomföra ett system för hälsoövervakning på gemenskapsnivå är att lagstiftningen om dataskydd efterlevs och att lämpliga föreskrifter införs för att säkerställa att uppgifterna hanteras konfidentiellt och säkert såsom till exempel bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (10) och rådets förordning (Euratom, EEG) nr 1588/90 av den 11 juni 1990 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor (11).

    19. Ett flerårigt program bör initieras inom ramen för åtgärder på folkhälsoområdet för att ett system för hälsoövervakning på gemenskapsnivå samt lämpliga mekanismer för att utvärdera systemet skall kunna inrättas.

    20. I enlighet med subsidiaritetsprincipen får åtgärder på områden där gemenskapen inte ensam har behörighet, som till exempel hälsoövervakning, endast vidtas av gemenskapen när dessa, på grund av omfattningen och verkningarna, bättre kan genomföras på gemenskapsnivå.

    21. Politik och program som har utformats och genomförts på gemenskapsnivå, särskilt inom ramen för verksamheten på folkhälsoområdet, bör vara förenliga med målen för och syftet med de gemenskapsverksamhet som avser hälsoövervakning. Genomförandet av gemenskapsåtgärder på detta område bör beakta och samordnas med relevant forskning inom gemenskapens ramprogram för forskning och teknisk utveckling. Projekt som rör tillämpning av telematik inom hälsoområdet inom ramen för FTU-programmen bör samordnas med gemenskapsåtgärder på hälsoövervakningsområdet. Åtgärder inom gemenskapens ramprogram för statistikuppgifter, gemenskapens projekt på området för överföring av uppgifter med hjälp av telematik mellan olika administrationer (IDA) och G7-projekten om hälsa, borde samordnas mycket nära med genomförandet av gemenskapsåtgärder på hälsoövervakningsområdet. Det arbete som påbörjats av specialiserade europeiska organisationer som Europeiskt centrum för övervakning av narkotika och narkotikamissbruk (OEDT) eller Europeiska miljöbyrån bör beaktas.

    22. Samarbetet på detta område med behöriga internationella organisationer och tredje länder bör stärkas.

    23. Från operationell synpunkt bör man bevara och vidareutveckla tidigare gjorda investeringar både när det gäller inrättande av gemenskapsnätverk och samarbete med de behöriga internationella organisationerna på området.

    24. Det är viktigt att kommissionen säkerställer programmets genomförande i nära samarbete med medlemsstaterna.

    25. Den 20 december 1994 slöt Europaparlamentet, rådet och kommissionen ett modus vivendi (12) om genomförandeåtgärder för de rättsakter som antas enligt förfarandet i artikel 189b i fördraget.

    26. För närvarande är uppgifterna inte tillräckligt jämförbara och allt dubbelarbete bör undvikas genom att metoder, kriterier och tekniker för jämförelse och omvandling utvecklas gemensamt, att lämpliga redskap för insamling av data utvecklas, såsom till exempel undersökningar, frågeformulär eller delar av sådana redskap samt specifikationer för innehållet i den hälsoinformation som skall förmedlas främst med hjälp av ett telematiskt nätverk.

    27. För att öka värdet och effekten av programmet börde vidtagna åtgärderna utvärderas fortlöpande, särskilt med avseende på effektiviteten och målens förverkligande både på nationell nivå och på gemenskapsnivå, och vid behov bör nödvändiga ändringar göras.

    28. Genom detta beslut fastställs en finansiell ram för hela programperioden och denna ram utgör enligt punkt 1 i Europaparlamentets, rådets och kommissionens uttalande av den 6 mars 1995 en särskild referens för budgetmyndigheten inom ramen för det årliga budgetförfarandet (13).

    29. Detta program bör ha en varaktighet av fem år för att tillräcklig tid skall kunna avsättas för att genomföra de åtgärder genom vilka de uppställda målen skall uppnås.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    Artikel 1

    Upprättande av programmet

    1. Ett åtgärdsprogram på gemenskapsnivå för hälsoövervakning, nedan kallat programmet, antas för tiden från och med den 1 januari 1997 till och med den 31 december 2001 inom ramen för verksamheten på folkhälsoområdet.

    2. Programmets mål är att bidra till att upprätta ett gemenskapssystem för hälsoövervakning som gör det möjligt

    a) att mäta hälsotillstånd, hälsotendenser och hälsofaktorer inom hela gemenskapen,

    b) att underlätta planering, uppföljning och utvärdering av gemenskapens program och åtgärder,

    c) att förse medlemsstaterna med lämplig hälsoinformation som gör det möjligt att göra jämförelser och att stödja den nationella hälsopolitiken,

    genom att uppmuntra samarbete mellan medlemsstaterna och när det är nödvändigt stödja deras insats, genom att främja samordningen mellan deras politik och program på detta område och genom att gynna samarbetet med tredje länder och behöriga internationella organisationer.

    3. De insatser som skall genomföras inom ramen för det här programmet och de specifika målen för dessa återges i bilaga I under följande rubriker:

    A. Fastställande av hälsoindikatorer för gemenskapen

    B. Upprättande av ett nätverk på gemenskapsnivå för förmedling av hälsodata

    C. Analyser och rapporter

    En icke uttömmande förteckning över de områden för vilka hälsoindikatorer kan fastställas återfinns i bilaga II.

    Artikel 2

    Genomförande

    1. Kommissionen skall säkerställa att åtgärderna i bilaga I genomförs inära samarbete med medlemsstaterna i enlighet med förfarandet i artikel 5.

    2. Kommissionen skall samarbeta med institutioner och organisationer som är verksamma på hälsoövervakningsområdet.

    Artikel 3

    Budget

    1. Finansieringsramen för genomförande av programmet för den tid som anges i artikel 1 fastställs till 13 miljoner ecu.

    2. De årliga anslagen skall beviljas av den budgetansvariga myndigheten inom ramen för budgetplanen.

    Artikel 4

    Enhetlighet och komplementaritet

    Kommissionen skall i samråd med medlemsstaterna sörja för enhetligheten och komplementariteten mellan de insatser som skall genomföras inom ramen för det här programmet och andra relevanta program och initiativ på gemenskapsnivå som har samband med verksamheten på folkhälsoområdet och, särskilt, ramprogrammen för statistikuppgifter, projekten på området för överföring av uppgifter mellan olika administrationer med hjälp av telematik samt ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling, särskilt tillämpningarna inom telematik.

    Artikel 5

    Kommitté

    1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté, som skall bestå av två företrädare för varje medlemsstat och ha en företrädare för kommissionen som ordförande.

    2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén förslag till åtgärder när det gäller följande:

    a) Kommiténs arbetsordning.

    b) Ett årligt arbetsprogram i vilket prioriterade områden anges.

    c) Regler, kriterier och förfaranden för urval och finansiering av projekt inom ramen för programmet, däribland projekt som innebär samarbete med behöriga internationella organisationer på folkhälsoområdet och deltagande av de länder som avses i artikel 6.2.

    d) Utvärderingsförfarandet.

    e) Former för spridning och överföring av resultat.

    f) Former för samarbete med de institutioner och organisationer som avses i artikel 2.2.

    g) Bestämmelser om överlämnande av uppgifter och om konvertering och andra metoder för att göra uppgifter jämförbara i syfte att uppnå det mål som anges i artikel 1.2.

    h) Bestämmelser om upprättande och urval av indikatorer.

    i) Bestämmelser om de innehållsbeskrivningar som är nödvändiga för att säkerställa inrättande och drift av nätverken.

    Kommittén skall yttra sig över de förslag till åtgärder som avses ovan inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Medlemsstaternas röster skall vägas enligt bestämmelserna i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.

    Kommissionens beslut är omedelbart tillämpliga. Om besluten inte är förenliga med kommitténs yttrande skall kommissionen emellertid genast underrätta rådet. I sådana fall:

    - skall kommissionen uppskjuta verkställandet av de beslutade åtgärderna under två månader räknat från den dag då rådet underrättades,

    - får rådet med kvalificerad majoritet fatta ett annat beslut inom den tid som anges i första strecksatsen.

    3. Kommissionen får dessutom rådfråga kommittén om alla andra frågor som gäller genomförandet av detta program, däribland de närmare förfarandena för samordning med de andra program och initiativ som anges i artikel 4.

    Kommissionens företrädare skallförelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är, om nödvändigt genom omröstning.

    Yttrandet skall protokollföras och dessutom har varje medlemsstat rätt att begära att få sin uppfattning tagen till protokollet.

    Kommissionen skall ta största hänsyn till det yttrande som kommittén avgett. Den skall underrätta kommittén om det sätt på vilket dess yttrande har beaktats.

    4. Kommissionens företrädare skall regelbundet informera kommittén

    - om de ekonomiska bidrag som beviljas inom ramen för programmet (belopp, varaktighet, fördelning och mottagare) och

    - i syfte att säkerställa enhetlighet och komplementaritet enligt artikel 4, om kommissionsförslag eller gemenskapsinitiativ och om genomförande av program på andra områden som har ett direkt samband med förverkligandet av programmets mål.

    Artikel 6

    Internationellt samarbete

    1. När programmet genomförs skall samarbetet med tredje länder och behöriga internationella organisationer på folkhälsoområdet, särskilt Världshälsoorganisationen, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling samt Internationella arbetsorganisationen, främjas och genomföras i enlighet med förfarandet i artikel 5.

    2. De associerade länderna i Central- och Östeuropa får delta i programmet på de villkor som fastställs i de tilläggsprotokoll till associationsavtalen om deltagande i gemenskapsprogram, som skall ingås med dessa länder. Cypern och Malta får delta i programmet på grundval av tilläggsanslag enligt samma regler som gäller för länderna i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), i enlighet med de förfaranden om vilka överenskommelse skall träffas med dessa länder.

    Artikel 7

    Uppföljning och utvärdering

    1. Kommissionen skall se till att gjorda insatser utvärderas med beaktande av medlemsstaternas rapporter och, vid behov, med hjälp av oberoende experter.

    2. Kommissionen skall förelägga Europaparlamentet och rådet en delrapport efter halva tiden och en slutrapport när programmet avslutas. Dessa rapporter skall innehålla information om gemenskapsfinansieringen på de olika insatsområdena och om komplementariteten med de övriga program och initiativ som avses i artikel 4 samt resultatet av utvärderingarna. Kommissionen skall också översända rapporterna till Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.

    3. Kommissionen får vid behov lägga fram lämpliga förslag för att fullfölja programmet, på grundval av den utvärdering som avses i punkt 1.

    Utfärdat i . . . den . . .

    På Europaparlamentets vägnar

    Ordförande

    På rådets vägnar

    Ordförande

    (1) EGT nr C 338, 16.12.1995, s. 4.

    (2) EGT nr C 174, 17.6.1996, s. 3.

    (3) EGT nr C 129, 2.5.1996, s. 50.

    (4) Europaparlamentets yttrande av den 17 april 1996 (ännu inte offentliggjort i EGT), rådets gemensamma ståndpunkt av den . . . (ännu inte offentliggjort i EGT) och Europaparlamentets beslut av den . . . (ännu inte offentliggjort i EGT).

    (5) EGT nr C 174, 25.6.1993, s. 1.

    (6) EGT nr C 329, 6.12.1993, s. 375.

    (7) EGT nr C 165, 17.6.1994, s. 1.

    (8) EGT nr L 219, 28.8.1993, s. 1.

    (9) EGT nr L 361, 31.12.1994, s. 40.

    (10) EGT nr L 281, 23.11.1995, s. 31.

    (11) EGT nr L 151, 15.6.1990, s. 1. Förordningen ändrad genom 1994 års anslutningsakt.

    (12) EGT nr C 102, 4.4.1996, s. 1.

    (13) EGT nr C 102, 4.4.1996, s. 4.

    BILAGA I

    SÄRSKILDA MÅL OCH ÅTGÄRDER

    A. FASTSTÄLLANDE AV HÄLSOINDIKATORER FÖR GEMENSKAPEN

    Mål

    Att fastställa hälsoindikatorer för gemenskapen med hjälp av en kritisk genomgång av befintliga hälsodata och hälsoindikatorer samt att utveckla lämpliga metoder för insamling av hälsodata och för att göra dem jämförbara i enlighet med målet i artikel 1.2.

    1. Att identifiera, undersöka och kritiskt analyserade befintliga hälsoindikatorer och hälsodata på europeisk nivå och på medlemsstatsnivå, på grundval av data som medlemsstaterna har godkänt, i syfte att bestämma deras betydelse, kvalitet och täckningsgrad när det gäller att fastställa hälsoindikatorer inom gemenskapen.

    2. Att identifiera en grupp hälsoindikatorer för gemenskapen, däribland en undergrupp av primäre indikatorer för övervakning av gemenskapens program och åtgärder på folkhälsoområdet och en undergrupp av sekundära indikatorer för övervakning av annan politik samt andra program och åtgärder inom gemenskapen och för att ge medlemsstaterna en gemensam utgångspunkt för jämförelser. En icke uttömmande förteckning över de områden för vilka hälsoindikatorer kan fastställas återges i bilaga II.

    3. Att utveckla rutiner för insamling av uppgifter samt metoder för att göra hälsodata jämförbara, i syfte att uppnå målet i artikel 1.2, däribland stöd till utarbetande av förteckningar över data och till utformning av lämpliga metoder och regler för konvertering.

    4. Att medverka till insamling av jämförbara uppgifter genom att stödja utarbetande av enkäter, däribland enkäter som täcker hela gemenskapen och är till hjälp vid utformning av gemenskapspolitiken eller upprättande av godkända enheter eller frågeformulär som skall ingå i befintliga enkäter.

    5. Att främja samarbetet med behöriga internationella organisationer på området för gemenskapsindikatorer för hälsodata och med nätverk för utbyte av hälsodata på särskilda folkhälsoområden för att förbättra insamlade uppgifters jämförbarhet.

    6. Att främja och stödja utvärderingen av omo det är möjligt och kostnadseffektivt att samla in standardiserad statistik som rör hälsoresurser för att låta den ingå i ett framtida hälsoövervakningssystem för gemenskapen.

    B. INRÄTTANDE AV ETT NÄTVERK PÅ GEMENSKAPSNIVÅ FÖR FÖRMEDLING AV HÄLSODATA

    Mål

    Att göra det möjligt att upprätta ett effektivt och tillförlitligt system för överföring och förmedling av hälsodata och hälsoindikatorer, huvudsakligen med hjälp av telekommunikation.

    7. Att uppmuntra och stödja inrättande av ett nätverk för överföring och förmedling av hälsodata, huvudsakligen med hjälp av telekommunikation, och ett system med spridda databaser, särskilt genom att utarbeta dataspecifikationer och förfaranden för tillträde, datasökning, sekretess och säkerhet för de olika informationsslag som skall ingå i systemet.

    C. ANALYSER OCH RAPPORTER

    Mål

    Att utforma de metoder och redskap som är nödvändiga för analyser och rapporter samt att stödja analyser och rapporter om hälsotillstånd, tendenser, hälsofaktorer och konsekvenser av politiken på hälsoområdet.

    8. Att främja och stödja utvecklingen av analyskapaciteten, genom att stärka den befintliga kapaciteten, och en kapacitet som gör det möjligt att studera användbarheten hos eventuella nya strukturer, metoder och redskap för jämförelse och prognoser, pröva hypoteser, utforma modeller samt utvärdera hälsoscenarier och resutlat på hälsoområdet.

    9. Att stödja analysen av effekterna av gemenskapens åtgärder och program på folkhälsoområdet och upprättnade och spridning av rapporter rörande utvärderingen av dessa effekter.

    10. Att stödja förberedande, utarbetande och spridning av rapporter och annan information om hälsotillstånd och tendenser, hälsofaktorer och konsekvenserna för hälsan av andra slag av politik.

    BILAGA II

    En icke uttömmande förteckning över de områden för vilka hälsoindikatorer kan fastställas

    A. Hälsotillstånd

    1. Förväntad livslängd:

    - Förväntad livslängd vid olika åldrar

    - Förväntad livslängd med god hälsa

    2. Dödlighet:

    - Allmän dödlighet

    - Dödsorsaker

    - Överlevnad i procent för vissa sjukdomar

    3. Ohälsa:

    - Sjukdomsspecifik ohälsa

    - Sammansatt ohälsa

    4. Aktivitetsförmåga och livskvalitet:

    - Uppfattning om det egna hälsotillståndet

    - Fysiska handikapp

    - Aktivitetsbegränsningar

    - Aktivitetstillstånd/förmåga

    - Begränsad yrkesaktivitet av hälsoskäl

    - Mental hälsa

    5. Antropometriska kännetecken

    B. Livsstil och hälsovanor

    1. Tobakskonsumtion

    2. Alkoholkonsumtion

    3. Konsumtion av olagliga droger

    4. Fysisk aktivitet

    5. Kostvanor

    6. Sexualliv

    7. Övrigt

    C. Levnads- och arbetsvillkor

    1. Sysselsättning/arbetslöshet:

    - Yrkesmässig situation

    2. Arbetsmiljö:

    - Olyckor

    - Exponering för cancerframkallande ämnen eller andra farliga ämnen

    - Yrkessjukdomar

    3. Bostadsförhållanden:

    4. Aktiviteter i hemmet och på fritiden:

    - Olyckor i hemmet

    - Fritid

    5. Transporter:

    - Bilolyckor

    6. Yttre miljö:

    - Luftföroreningar

    - Vattenföroreningar

    - Andra slag av föroreningar

    - Strålning

    - Exponering för cancerframkallande ämnen eller andra farliga ämnen utanför arbetsplatsen

    D. Hälsoskydd

    1. Finansieringskällor

    2. Infrastruktur/personal:

    - Uttnyttjande av hälso- och sjukvårdsresurser

    - Personal inom hälso- och sjukvård

    3. Kostnader/utgifter:

    - Sjukhusvård

    - Poliklinikvård

    - Läkemedel

    4. Konsumtion/utnyttjande:

    - Sjukhusvård

    - Poliklinikvård

    - Läkemedel

    5. Hälsofrämjande åtgärder och förebyggande av sjukdomar

    E. Demografiska och sociala faktorer

    1. Kön

    2. Ålder

    3. Civilstånd

    4. Bostadsområde

    5. Utbildning

    6. Inkomst

    7. Grupper i befolkningen

    8. Sjukförsäkring

    F. Övrigt

    1. Produktsäkerhet

    2. Övrigt

    RÅDETS MOTIVERING

    I. INLEDNING

    1. Den 17 oktober 1995 lade kommissionen fram ett förslag till beslut om godkännande av ett program för gemenskapsåtgärder för hälsokontroll inom ramen för verksamheten på folkhälsoområdet, vilken grunder sig på artikel 129 i EG-fördraget (1).

    2. Europaparlamentet avgav sitt yttrande den 17 april 1996 (2).

    Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén avgav sina respektive yttranden den 27 mars (3) och den 18 januari 1996 (4).

    Med beaktande av dessa yttranden överlämnade kommissionen den 15 maj 1996 ett ändrat förslag (5).

    3. Den 17 juni 1996 antog rådet sin gemensamma ståndpunkt i enlighet med artikel 189b i EG-fördraget.

    II. SYFTE

    Detta beslut gäller det femte åtgärdsprogrammet för gemenskapen som föreslagits inom ramen för verksamheten på folkhälsoområdet, vilket rådet har fastställt som ett prioritetområde i sin resolution av den 2 juni 1994 (6).

    Programmet har som syfte att upprätta ett gemenskapssystem för hälsoövervakning som gör det möjligt att mäta hälsotillståndet, hälsotendenserna och hälsofaktorerna inom medlemsstaten, att underlätta planering, uppföljning och utvärdering av gemenskapens program och åtgärder, att företa jämförelser och att stödja nationell hälsopolitik.

    III. ANALYS AV DEN GEMENSAMMA STÅNDPUNKTEN

    1. Ändringar i kommissionens förslag

    Allmänt påpekande

    Rådet har väsentligen följt kommissionens linje, särskilt när det gäller programmets innehåll, och godtagit samtliga åtgärder i bilaga I till förslaget.

    Finansieringsram (artikel 3.1)

    Rådet har fastställt ett belopp - 13 miljoner ecu - som inte är helt identiskt med det förslagna beloppet men som ändå ligger mycket nära detta och som utgör en avvägning mellan kravet på att kunna genomföra och följa upp åtgärderna i programmet och på att ta hänsyn till budgetdisciplinen.

    Kommittéförfarande (artikel 5.2 och 5.3)

    Här har rådet däremot avvikit från det föreslagna förfarandet genom att, liksom i de redan antagna programmen, anta ett blandat förfarande som gör det möjligt att förena kravet på att programmet skall kunna administreras smidigt med kravet på att medlemsstaterna så aktivt som möjligt skall kunna delta i vissa viktiga beslut: förfarandet för en förvaltningskommitté för de viktigaste besluten och förfarandet för en rådgivande kommitté för de övriga, inbegripet den närmare utformningen av samordningen.

    Särskilda punkter

    Rådet har dessutom infört vissa preciseringar, klarlägganden och kompletteringar med begränsad räckvidd, bl.a. när det gäller omnämnandet av lagstiftningen om dataskydd (punkt 18 i ingressen), programmets syfte (artikel 1.2), enhetlighet och komplementaritet (artikel 4), internationellt samarbete (artikel 6.1) och uppföljning och utvärdering (artikel 7.3 om eventuellt fullföljande av programmet). I fråga om insamling av jämförbara uppgifter (artikel 5.2 g och bilaga I A om särskilda mål samt punkt 3 i bilagan) har rådet antagit en utvidgad och mer flexibel formulering.

    2. Ändringar som Europaparlamentet föreslagit

    a) Ändringar som har godtagits av kommissionen i dess ändrade förslag

    Av de 44 ändringar som antogs av parlamentet vid första behandlingen har kommissionen godtagit 28, nämligen

    - sju i deras helhet (ändringarna 12, 16-18, 20, 23 och 28) och

    - 21 delvis (ändringarna 1-3, 4, 6-11, 13, 19, 25, 33-40 och 42).

    i) Ändringar som har godtagits av rådet

    Rådet har i befintligt skick godtagit följande av parlamentets ändringar i sin gemensamma ståndpunkt: nr 17 och 20.

    Dessutom har rådets delvis eller i annan form godtagit ändringarna 1, 4, 7-9, 11, 19, 23, 25, 29 (artikel 1.3 och bilaga I A.2), 33, 35-40 och 42 (beträffande formen-, i flertalet fall i den version som hade föreslagits av kommissionen.

    ii) Ändringar som inte har godtagits av rådet

    Rådet har inte kunant följa kommissionen när det gäller följande ändringar som hade föreslagits av Europaparlamentet:

    Ändringar som har godtagits i sin helhet av kommissionen

    - Ändring 12 (punkt 15a i ingressen)

    Rådet har inte godtagit denna ändring som syftar till ett samarbete mellan folkhälsosektorn och arbetarskyddssektorn eftersom det anser att ett sådant samarbete faller utanför programmets verksamhetsfält och skulle ge upphov till budgetproblem inom programmet.

    Det finns emellertid skäl att påpeka att det i fråga om internationellt samarbete i artikel 6 i den gemensamma ståndpunkten föreskrivs att samarbete med bl.a. Internationella arbetsorganisationen (ILO) bör främjas.

    - Ändringarna 16 och 18 (punkt 16a i ingressen läggs till och ersätter punkt 23)

    Rådet har inte ansett att det finns skäl att ändra den ursprungliga ordningsföljden.

    Ändringar som delvis har godtagits av kommissionen

    - Ändring 3 (ny punkt 3b i ingressen)

    - Ändring 6 (ny punkt 11a i ingressen)

    - Ändring 34 (ny punkt 6a i bilaga I A)

    Desa ändringar som syftar till att skapa en bestående struktur (bl.a. i form av ett europeiskt observationsorgan för hälsofrågor) har inte kunnat godtas av rådet, som betraktar det som olämpligt att inom ramen för detta program (med begränsad varaktighet) föregripa sådana arrangemang.

    Mot denna bakgrund har rådet inskränkt sig till att i allmänna ordalag godta sådana ändringar i kommissionens ändrade förslag som utgår från andemeningen i parlamentets ändringar, genom att

    - hänvisa till "förstärkning av befintliga bestämmelser" i punkt 13 (f.d. punkt 12) i ingressen till den gemensamma ståndpunkten och

    - hänvisa till "att stärka den befintliga kapaciteten" i punkt 8 i del C i bilaga I.

    - Ändring 10 (punkt 14 i ingressen)

    Rådet har ansett att lydelsen i det ursprungliga förslaget, vilken det har behållit, inte ger anledning till de farhågor som parlamentet hyser samt att den är mer flexibel när det gäller de tekniska bestämmelserna för övervakningssystemets organisation.

    - Ändring 13 (punkt 16 i ingressen)

    Rådet har ansett att lydelsen i punkt 18 i ingressen till dess gemensamma ståndpunkt tar full hänsyn till gällande skyldigheter angående datasekretess och datasäkerhet.

    b) Ändringar som inte har godtagits av kommissionen i dess ändrade förslag

    i) Rådet har i allmänhet följt de motiv som har föranlett kommissionen att inte godta några av parlamentetes ändringar, nämligen om ändringarna

    - inte överensstämmer med ordalydelsen eller andan i artikel 129 i EG-fördraget eller inte är förenliga med parallella bestämmelser i andra folkhälsoprogram eller om de ligger utanför ramarna för programmet (ändringarna 2, 15, 21, 32, 43 och 47),

    - har en mindre flexibel lydelse och/eller begränsar programmets tillämpningsområde (ändringarna 5, 14, 30 och 45),

    Anm. För ändringsförslag 30 (bilaga I A.3), jfr påpekandet i tredje stycket i denna motivering.

    - har beaktats på annat ställe (ändringarna 26-28).

    ii) Rådet har delvis eller i annan form godtagit

    - ändring 31 (bilaga I del A) till innebörden men med ett tillägg i texten i punkt 1,

    - ändring 46 genom att i artikel 3 anta en formulering som är identisk med den som har antagits för motsvarande bestämmelser i redan antagna beslut (punkt 28 i ingressen till den gemensamma ståndpunkten).

    IV. SLUTSATSER

    Även om ett sådant förfarande för programmets genomförande har antagits som är analogt med förfarandet för andra beslutade program, har rådet bevarat innebörden i kommissionens ändrade förslag som det förelåg sedan parlamentets yttrande hade beaktats.

    (1) EGT nr C 338, 16.12.1995, s. 4.

    (2) EGT nr C 141, 13.5.1996, s. 94.

    (3) EGT nr C 174, 17.6.1996, s. 3.

    (4) EGT nr C 129, 2.5.1996, s. 50.

    (5) KOM(96) 222 slutlig - 95/0238(COD) (ännu inte offentliggjort i EGT).

    (6) EGT nr C 165, 17.6.1994, s. 1.

    Top