51996AC1075

Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Samhällsomfattande tjänster för telekommunikation på en avreglerad marknad"

(97/C 30/08)

Den 26 mars 1996 beslutade kommissionen att begära yttrande om "Samhällsomfattande tjänster för telekommunikation på en avreglerad marknad".

Sektionen för transport och kommunikation uppdrogs att bereda ärendet och antog sitt yttrande den 11 september 1996. Föredragande var A.M. von Schwerin.

Vid sin 338:e plenarsession den 25-26 september 1996 (sammanträdet den 25 september 1996) antog kommittén följande yttrande med 107 jaröster och 2 nedlagda.

1. Inledning

1.1. Kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om bastjänster inom telekommunikation med sikte på en helt avreglerad marknad betraktas som en av informationssamhällets grundpelare.

1.2. I följande dokument betonas genomgående att en avreglering av telekommunikationerna i Europa måste kombineras med att man skapar rättsliga grundvalar för samhällsomfattande tjänster: kommissionens meddelande om rådfrågningen beträffande läget på området för telekommunikationstjänster (dok. KOM(93) 159 slutlig), rådets resolution (94/C 48) av den 8 februari 1994 om principerna för bastjänsterna på telekommunikationsområdet, rådets resolution (95/C 258) av den 18 september 1995 om utvecklingen av framtidens rättsliga ram för telekommunikationerna, Europaparlamentets beslut av den 19 maj 1995 beträffande grönboken om liberalisering av telekommunikationsstrukturen och kabel-TV-näten samt yttrande av den 13 september 1995 om liberalisering av telekommunikationsstrukturen och Regionkommitténs yttrande över kommissionens meddelande.

2. Innehållet i kommissionens dokument

2.1. Föreliggande kommissionsmeddelandes fem avsnitt beskriver:

I. Inledningsvis grundvalarna för meddelandet.

II. De nuvarande principerna för samhällsomfattande tjänster i Europeiska gemenskapen.

III. Frågor om de samhällsomfattande tjänsternas utveckling på kort sikt.

IV. Utvecklingen av samhällsomfattande tjänster för telekommunikation och tillgången till avancerade tjänster inom ramen för informationssamhället.

V. De slutsatser som kan dras.

2.2. I de fyra bilagorna presenteras tidsplanen för åtgärderna, frågeformuläret till medlemsstaterna om de samhällsomfattande tjänsterna, en förteckning över de organisationer som yttrat sig över temaskriften samt ett sammandrag av de viktigaste frågorna vid det offentliga samrådet om temaskriften om samhällsomfattande tjänster.

2.3. Som en konsekvens av kommissionens granskning av telekommunikationstjänsterna (1992) () ingicks politiska överenskommelser 1993 och 1994 som syftade till fullständig avreglering på detta område. I detta sammanhang underströk rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén () och Regionkommittén att en avreglering av telekommunikationerna i Europa måste gå hand i hand med att det skapas rättsliga grundvalar för en fungerande samhällsomfattande service.

2.4. Kommissionens meddelande utgår ifrån resultaten av en studie av tjänsternas nivå och kvalitet i medlemsstaterna och en offentlig hearing om den samhällsomfattande servicen hösten 1995, och det har tre målsättningar:

- Att beskriva de nuvarande principerna för samhällsomfattande tjänster för telekommunikation, både i fråga om regelverket och i fråga om nivån på tillhandahållandet av dessa i medlemsstaterna.

- Att behandla praktiska frågor och möjliga lösningar och åtgärder för den framtida utvecklingen av samhällsomfattande tjänster.

- Att integrera de samhällsomfattande teletjänsterna i den vidare ramen för informationssamhället.

2.5. Det grundläggande synsättet på de samhällsomfattande tjänsterna (som formuleras i detalj i det nämnda direktivet 95/62/EG) bygger enligt kommissionen på en förpliktelse att erbjuda samtliga nyttjare som begär det tillgång till det offentliga telenätet till rimliga priser.

2.6. Dessutom menar kommissionen att taxehöjningar för konsumenter på landsbygden inte får utnyttjas till att kompensera intäktsförluster som beror på prissänkningar i andra regioner, och att taxeskillnaderna mellan stads- och landsbygdsdistrikt inte får resultera i att priserna blir alltför höga. Man tänker sig specialbestämmelser för missgynnade konsumenter - som äldre eller handikappade - och vill driva initiativ som syftar till att näten digitaliseras snabbare i EU:s lågutvecklade regioner. Regionala skillnader måste därför snarare reduceras än förstärkas i samband med att konkurrens och ny teknik införs.

2.7. Beträffande finansieringen av basservicen vill kommissionen ha en flexibel lösning som tar hänsyn till de skiftande förhållandena i medlemsstaterna.

3. Allmänna kommentarer till kommissionens meddelande

3.1. Ekonomiska och sociala kommittén ser positivt på den mycket utförliga redovisningen av gällande uppfattning om den samhällsomfattande servicen på telekommunikationsområdet. Både de rättsliga grundvalarna och graden av genomförande i medlemsstaterna beskrivs.

3.2. Kommittén instämmer i kommissionens konstaterande att man måste integrera bastjänsterna på teleområdet i det större sammanhanget: skapandet av informationssamhället.

3.3. I meddelandet presenteras praktiska frågor, tänkbara lösningar och åtgärder för vidareutveckling av de samhällsomfattande tjänsterna, och kommittén ställer sig positiv till framställningen.

3.4. Visserligen behandlar meddelandet basservicens omfattning och kostnadsaspekter, och riktlinjer för kostnader och finansiering beskrivs, men kommittén beklagar att det saknas konkreta, detaljerade förslag för hur de samhällsomfattande tjänsterna skall kunna garanteras med avseende på kostnadskalkyler och finansiering. Kommittén menar att det är absolut nödvändigt att meddelandet om basservicen inom telekommunikation och ett direktiv om kostnadsberäkning och finansiering behandlas parallellt.

3.5. I likhet med kommissionen anser kommittén att informationssamhället väcker frågor med långt större räckvidd än bastjänsterna inom telekommunikation. Kommissionen konstaterar att det behövs en omfattande gemenskapspolitik för informationssamhället med aspekter som bildningsfrågor, hälsa och socialpolitik, men denna beskrivs inte tillräckligt utförligt i meddelandet.

3.6. I meddelandet beaktar man över huvud taget inte att det anses vara lika viktigt att väga in sysselsättningspolitiken när informationssamhället byggs upp med den samhällsomfattande servicens avgörande byggstenar. I detta sammanhang påminner kommittén om den undersökning som kommissionen beställt om avregleringens/privatiseringens sysselsättningseffekt () och införande av ny teknologi på telekommunikationsområdet.

3.7. Här bör man också hänvisa till det allmänna åtagandet enligt fördragets artikel 2 att åstadkomma en hög sysselsättningsnivå inom gemenskapen. Denna aspekt skulle understrykas om en omfattande basservice fastställdes som i sin tur kan ge upphov till en rad nya tjänster.

4. Särskilda kommentarer

4.1. Kommittén noterar att det är avgörande för gemenskapens framtida utveckling att värna om, utveckla och finansiera de samhällsomfattande tjänsterna på telekommunikationsområdet, och menar att bastjänsterna i första hand måste främja medborgarnas deltagande i samhällslivet och därigenom stärka den sociala och ekonomiska sammanhållningen. Följaktligen har samtliga konsumenter rätt att förvänta sig en omfattande basservice som vidareutvecklas med utgångspunkt i deras behov, som tar hänsyn till Europas samhällsutveckling och byggs ut i takt med den tekniska utvecklingen. Utbudet av samhällsomfattande tjänster måste växa inom ramen för en samhällsdialog, på ett dynamiskt och successivt sätt och med utgångspunkt i marknadsförhållandena. I linje med detta bör basservicens definition vidgas.

4.2. I fråga om meddelandets definition av basserviceåtagandets omfattning hänvisar kommittén till plenarförsamlingens yttrande av den 29 februari 1996 över "Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om sammankoppling inom telekommunikation i syfte att garantera en allmän tjänst och driftskompatibilitet genom tillämpning av principerna om tillhandahållande av öppna nät" (dok. KOM(95) 379 slutlig - 95/0207 COD) ().

Kommittén refererar också till plenarförsamlingens yttrande av den 25 april 1996 om "Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 90/387/EEG och 92/44/EEG för anpassning till en konkurrensutsatt miljö på telekommunikationsområdet" (dok. KOM(95) 543 slutlig) ().

4.3. Visserligen har kommissionen för avsikt att regelbundet rapportera om basservicens omfattning, kvalitet, utbud och prisläge inom Europeiska gemenskapen och pröva om omständigheterna kräver en anpassning över hela Europa av tjänsternas omfattning. Men i stället för att redovisa ett granskningsuppdrag bör kommissionen presentera klara kriterier för genomförandet av samhällsomfattande tjänster med framtidsinriktad teknik (t.ex. tillgång till ISDN-nät) och med hänsyn tagen till marknadsförhållandena. Detta är en nödvändighet för att berörda parter skall kunna planera för framtiden. Den omfattning som formuleras i meddelandet kan bara betraktas som ett första steg. Med denna modell skulle alla medlemsstater åläggas att försöka uppnå detta mål och rapportera igångsatta åtgärder till kommissionen, i syfte att främja Europas framtida möjligheter i konkurrensen på världsmarknaden.

4.4. De politiska avgörandena inom Europeiska unionen [rådets resolution av den 22 juli 1993 om granskning av läget på telekommunikationsområdet (93/C 213/01)] har syftet att avreglera telekommunikationerna fullständigt före den 1 januari 1998. I och med detta demonstreras också att alla berörda användare och producenter erbjuds planeringssäkerhet. Särskilt de mindre och medelstora företagen i medlemsstaterna måste ha säkrare grundval för planeringen för att kunna komma in på en totalt avreglerad marknad. Detta gäller både de investeringar som krävs och möjligheterna att erbjuda nya tjänster. Samtidigt skulle en europeisk basservice, t.ex. på ISDN-nivå, skapa gynnsamma positioner och förhållanden för leverantörer av produkter och tjänster att utveckla en rad lönsamma tjänster utifrån de nya utvecklingsalternativ som uppstår på skilda sektorer.

4.5. Kommittén anser att den ekonomiska och sociala sammanhållningen mellan medlemsstaterna måste främjas i samband med att bastjänsternas omfattning bestäms (i enlighet med EG-fördragets artikel 2 och resolutionen från det särskilda G7-toppmötet om informationssamhället).

4.6. Inställningen är att alla producenter av telekommunikationstjänster måste bidra i skälig utsträckning till samtliga aspekter av denna basservice, även finansiellt. Man måste speciellt ta hänsyn till kostnaderna i samband med att näten inrättas, utvecklas och underhålls och till de investeringar som krävs för modernisering. Det har avgörande betydelse att kommissionen snarast presenterar riktlinjer om finansieringen av bastjänsterna, så att samtliga marknadsaktörer kan dela på de ekonomiska bördorna att bygga upp de samhällsomfattande tjänsterna. Kommittén konstaterar att det fortfarande inte finns några undersökningsresultat om användarnas efterfrågan och behov, trots att den upprepade gånger krävt att sådana studier skall genomföras ().

4.7. Begreppet samhällsomfattande tjänster innebär att servicen erbjuds samtliga medborgare, vilket betyder att alla skall kunna ha råd med den. Följaktligen måste målet vara att undvika ett tudelat klassamhälle inom gemenskapen. Priset på bastjänsterna måste bestämmas med utgångspunkt i sociala och efterfrågeinriktade kriterier, men servicen är livsviktig för samhällslivet i stort och särskilt för vissa befolkningsgrupper (som handikappade och äldre). Kommittén skriver således under på kommissionens konstaterande att medlemsstaterna måste vidta åtgärder (som priskontrollmekanismer) som garanterar att servicen blir ekonomiskt överkomlig för alla konsumenter. Samtidigt måste man se till att hänsyn tas till producenternas kostnadstäckning.

4.8. Kommittén ber kommissionen undersöka vilka möjligheter som finns att förmå medlemsstaterna att erbjuda "greenpoints" (enligt nederländsk modell) på allmän plats i städerna. Alla abonnenter skulle kunna ringa och ta emot samtal med egen trådlös telefon, så att kostnaderna för underhåll av telefonkiosker skulle bortfalla.

5. Slutsatser

5.1. Kommittén anser liksom kommissionen att basservicemodellen måste utgöra en fast referensram för medlemsstaternas rättsliga reformer med sikte på en total avreglering av telekommunikationerna i Europa. Det är betydelsefullt att medlemsstaterna förmås att införa de samhällsomfattande tjänsterna snarast.

Skapandet av en tillsynsmyndighet på EU-nivå - vilket Ekonomiska och sociala kommittén stödde i sitt yttrande av den 28/29 februari 1996 om direktivet om öppna nätverk (KOM(95) 379 slutlig) - skulle bidra till denna utveckling.

5.2. Kommittén ställer sig bakom kommissionens ståndpunkt att konsumenterna, både på nationell och på europeisk nivå, i högre grad skall engageras i beslut om kvalitetsmål, standarder och framtida omfattning när det gäller denna grundläggande service. Dessutom välkomnar kommittén att en europeisk övervakningskommitté skapas som skall ta tillvara konsumentintressena, men det vore önskvärt om konsumentorganisationerna - som deltagit aktivt i kommissionens rådfrågningsförfarande - representeras i övervakningskommittén. Denna bör få de resurser som krävs för en framgångsrik verksamhet.

5.3. Kommittén uppmanar kommissionen att komplettera rapporten om basservicen i gemenskapen - om övervakning, tillämpningsområde, servicenivå, kvalitet och överkomliga priser - med att understryka åtagandet att skapa en hög sysselsättningsnivå (i enlighet med EG-fördragets artikel 2).

5.4. I anslutning till förverkligandet av informationssamhället uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla åtgärder till stöd för missgynnade regioner: att påskynda digitaliseringen av deras nät och därmed reducera bristen på jämvikt inom gemenskapen, så att målsättningen kan realiseras att alla medborgare får tillgång till samhällsomfattande tjänster av hög kvalitet.

Bryssel den 25 september 1996.

Ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Carlos FERRER

() EGT nr L 32, 30. 12. 1995; EGT nr C 236, 11. 9 . 1995.

() EGT nr C 301, 13. 11. 1995.

() KOM(95) 512 slutlig.

() EGT nr C 313, 24. 11. 1995, s. 7; EGT nr C 153, 28. 5. 1996, s. 21.

() EGT nr C 62, 1. 3. 1996, s. 3; EGT nr C 204, 15. 7. 1996, s. 14.

() EGT nr C 110, 2. 5. 1995.