This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32025R1288
Commission Implementing Regulation (EU) 2025/1288 of 27 June 2025 imposing a provisional anti-dumping duty on imports of choline chloride originating in the People’s Republic of China
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1288 av den 27 juni 2025 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av kolinklorid med ursprung i Folkrepubliken Kina
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1288 av den 27 juni 2025 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av kolinklorid med ursprung i Folkrepubliken Kina
C/2025/4015
EUT L, 2025/1288, 30.6.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/1288/oj (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
In force: This act has been changed. Current consolidated version:
30/06/2025
|
Europeiska unionens |
SV L-serien |
|
2025/1288 |
30.6.2025 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2025/1288
av den 27 juni 2025
om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av kolinklorid med ursprung i Folkrepubliken Kina
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1), (grundförordningen), särskilt artikel 7,
efter samråd med medlemsstaterna, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1. Inledande
|
(1) |
Den 31 oktober 2024 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av kolinklorid med ursprung i Folkrepubliken Kina (det berörda landet eller Kina) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande). |
|
(2) |
Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 17 september 2024 av Balchem Italia Srl och Taminco BV (klagandena). Klagomålet ingavs av unionens kolinkloridindustri i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada, vilken var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning. |
1.2. Registrering
|
(3) |
Kommissionen gjorde import av den berörda produkten till föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/92 (3) (förordningen om registrering). |
1.3. Berörda parter
|
(4) |
I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen klagandena, andra kända unionsproducenter, kända exporterande producenter och myndigheterna i Kina, kända importörer, leverantörer och användare, handlare samt intresseorganisationer om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta. |
|
(5) |
Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. |
1.4. Synpunkter på inledandet
|
(6) |
Van Eeghen Functional Ingredients BV (Van Eeghen) hävdade att de två klagandena inte är verksamma som EU-producenter på marknaden för kolinklorid av livsmedelskvalitet och att de därför inte uppnådde den marknadsandel på 25 % som behövdes för att inleda en undersökning om import av kolinklorid av livsmedelskvalitet. |
|
(7) |
När det gäller det tröskelvärde på 25 % som krävs för att inleda en undersökning och som nämns i artikel 5.4 i grundförordningen klargjorde kommissionen att tröskelvärdet inte avser marknadsandelar utan produktion i unionen – de unionsproducenter som uttryckligen stöder klagomålet bör stå för minst 25 % av den sammanlagda produktionen av den likadana produkten. Såsom nämns i skäl 14 nedan står de två klagandena för mer än 80 % av unionens produktion av den likadana produkten, och detta tröskelvärde är därmed uppfyllt med råge. |
|
(8) |
Såsom förklaras närmare i skälen 33 och 34 nedan betraktas både kolinklorid av livsmedelskvalitet och av foderkvalitet som två typer av den undersökta produkten. |
|
(9) |
Den kinesiska handelskammaren för import/export av livsmedel, inhemska produkter och animaliska biprodukter (CFNA, China Chamber of Import/Export of Foodstuffs, Native Produce and Animal By-products) (4) ansåg att företag som torkar den undersökta produkten bör betraktas som producenter och att de därför bör beaktas vid bedömningen av kraven på unionsindustrins representativitet. CFNA hävdade vidare att klagandena kan ha kopplingar till någon av de kinesiska exporterande producenterna av den berörda produkten. |
|
(10) |
Åsikten gällande torkföretagen behandlas i skäl 160. |
|
(11) |
När det gäller CFNA:s påstående att de två klagandena kan ha kopplingar till kinesiska exporterande producenter bekräftade kommissionen att det inte förekom något sådant förhållande vad gäller de exporterande producenter som ingick i urvalet. Påståendet avvisades i vilket fall som helst, eftersom det inte underbyggdes med någon bevisning. |
|
(12) |
CFNA hävdade att klagomålet inte innehöll tillräckliga uppgifter, vilket undergrävde de berörda parternas rätt till försvar, och begärde att kommissionen skulle kräva att klagandena uppfyllde kravet på ett fullständigt utlämnande av uppgifter i enlighet med de tillämpliga reglerna. Kommissionen noterade att CFNA inte uppgav i vilket avseende klagomålet inte innehöll tillräckliga uppgifter. Kommissionen ansåg att den icke-konfidentiella versionen av klagomålet uppfyllde de tillämpliga normerna i grundförordningen, som kräver att den icke-konfidentiella versionen av klagomålet är tillräckligt detaljerad för att de berörda parterna ska kunna förstå innehållet i alla konfidentiella uppgifter som lämnats in. Påståendet om förfarandemässiga problem avvisas därför. |
1.5. Stickprovsförfarande
|
(13) |
I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. |
Stickprovsförfarande avseende unionsproducenter
|
(14) |
I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Då endast de två klagandena hade besvarat frågorna om representativitet underrättade dock kommissionen genom en notering till ärendehandlingarna (5) berörda parter om att den hade avbrutit stickprovsförfarandet. Dessa två unionsproducenter stod för mer än 80 % av den uppskattade produktionen och försäljningen av den likadana produkten i unionen. Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter. Inga synpunkter inkom på beslutet att avbryta stickprovsförfarandet. De två företagen var representativa för unionsindustrin. |
Stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer
|
(15) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. En icke-närstående importör lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Ett stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer var därför inte nödvändigt. |
Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter
|
(16) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen. |
|
(17) |
Sju exporterande producenter i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av två exporterande producenter på grundval av den största representativa exportvolym till EU som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. De exporterande producenter som ingick i urvalet uppgav att de stod för 57 % av den sammanlagda export av kolinklorid till unionen som rapporterats av de samarbetsvilliga exporterande producenterna. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i det berörda landet. Inga synpunkter inkom på det urval som gjordes. |
1.6. Svar på frågeformuläret och kontrollbesök
|
(18) |
Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna. |
|
(19) |
Kommissionen skickade frågeformulär till unionsproducenterna, de exporterande producenter som ingick i urvalet och till den samarbetande icke-närstående importören. Samma frågeformulär och ett frågeformulär som var avsett för användare av den undersökta produkten gjordes tillgängliga online (6) samma dag som undersökningen inleddes. |
|
(20) |
Svar på frågeformuläret inkom från de två unionsproducenterna, en användare, en icke-närstående importör och de två kinesiska exporterande producenter som ingick i urvalet. |
|
(21) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:
|
1.7. Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod
|
(22) |
Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2023 till och med den 30 september 2024 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden). |
2. UNDERSÖKT PRODUKT, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
2.1. Undersökt produkt
|
(23) |
Den produkt som är föremål för denna undersökning är kolinklorid i alla former och renhetsgrader, även på bärare, med en lägsta kolinkloridhalt på 30 viktprocent, med undantag av kalciumfosforylkolin-klorid tetra-hydrat med CAS-nummer 72556-74-2. |
|
(24) |
Kolinklorid är en organisk förening och en kvartär ammoniumförening. Molekylformeln för ren kolinklorid är [(CH3)3NCH2CH2OH]+Cl– och dess molekylvikt är 139,62 g/mol. Kolinklorid förekommer som vattenhaltig lösning och i kristalliserad form. Kolinklorid är färglös som vattenhaltig lösning och kan omvandlas till fast form genom att man låter vattnet dunsta av, vilket resulterar i ett vitt, kristallint salt. |
|
(25) |
Kolinklorid används ofta som tillsats i djurfoder. Det är ett viktigt näringsämne för många djurarters tillväxt, utveckling och välmående, och främst avsett för fjäderfä- och köttmarknaderna. Kolinklorid används också i livsmedel och nutraceutiska tillämpningar. Kolinklorid tillsätts bland annat i modersmjölksersättning och kosttillskott för gravida eftersom det stöder hjärnans utveckling och hjärnaktiviteten. Kolinklorid är också ett lerstabiliseringsmedel för spräckningsvätskor inom olje- och gasindustrin. |
|
(26) |
Kolinklorid framställs i tre på varandra följande reaktionsprocesser. Först reagerar metanol och ammoniak och bildar trimetylamin (TMA). TMA reagerar sedan med saltsyra (HCl) och bildar trimetylaminhydroklorid (ett salt). I ett tredje steg reagerar trimetylaminhydroklorid med etylenoxid och bildar flytande kolinklorid. Processerna förbrukar energi, t.ex. naturgas och el, men producerar inte någon annan biprodukt än vatten. |
|
(27) |
Slutprodukten kolinklorid koncentreras under reningsprocessen genom att vatten avlägsnas. För att påföra kolinklorid på en bärare sprayas och blandas flytande kolinklorid noggrant med bäraren, t.ex. majskolvar, betmassa eller kiseldioxid, och torkas sedan för att minska vattenhalten och erhålla den önskade kolinkloridkoncentrationen. Torkningsprocessen utförs antingen av den som producerar flytande kolinklorid eller av andra aktörer (torkföretag). De senare köper flytande kolinklorid för att applicera den på en bärare och sedan sälja den färdiga kolinkloriden, som har blandats med en bärare, till handlare och användare. |
2.2. Berörd produkt
|
(28) |
Den berörda produkten är den undersökta produkten med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2923 10 00 , ex 2309 90 31 , ex 2309 90 96 , ex 2106 och 3824 99 96 (och från och med inledandet klassificeras den enligt Taric-tilläggsnummer 89ID). Produkten klassificeras för närvarande enligt KN-nummer ex 2923 10 00 , ex 2309 90 31 , ex 2309 90 96 , ex 2106 och 3824 99 96 (Taric-tilläggsnummer 89RB, 89RC, 89RD, 89RE, 89RF, 89RG, 89RH och 89YY). |
2.3. Likadan produkt
|
(29) |
Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:
|
|
(30) |
Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. |
2.4. Invändningar avseende produktdefinitionen
|
(31) |
Van Eeghen och CFNA hävdade att kolinklorid av livsmedelskvalitet borde undantas från undersökningens omfattning. De hävdade att den kolinklorid som används som djurfoder skiljer sig avsevärt från den kolinklorid som används som livsmedel sett till renhetsgrad, rättsliga krav, produktens prestanda och användning, pris och marknadsdynamik. |
|
(32) |
Kirsch Pharma GmbH (Kirsch Pharma) hävdade att kolinklorid av livsmedelskvalitet inte borde omfattas av det eventuella införandet av antidumpningstullar eftersom EU-produktionen av denna typ av den undersökta produkten inte är tillräcklig för att tillgodose efterfrågan på unionsmarknaden, och för att företaget befarade att det skulle uppstå utbudsbrist om åtgärder skulle införas på kolinklorid av livsmedelskvalitet. |
|
(33) |
När det gäller unionens produktion av kolinklorid för livsmedelskvalitetsmarknaden bekräftade kommissionen först och främst att kolinklorid för livsmedelsbruk för närvarande inte produceras av klagandena. Livsmedelskvalitetsmarknaden är relativt liten och beräknas stå för högst 5 % av unionsmarknaden. Mot bakgrund av de svåra marknadsförhållanden som beskrivs i avsnitt 4.4 i denna förordning har unionsindustrins fokus därför legat på att behålla sina marknadsandelar på huvudmarknaden, dvs. fodermarknaden. Klagandena hävdade också att det för närvarande inte är ekonomiskt intressant att ta sig in på denna lilla marknad, som enligt dem domineras kraftigt av import från Kina, men att de skulle kunna ta sig in på den marknaden om åtgärder skulle införas. Kolinklorid av livsmedelskvalitet produceras dock fortfarande av den tredje unionsproducenten, vars uppgifter ingick i klagomålet och även i de makrouppgifter som läggs fram i denna förordning. Den parten, Algry Química, hävdade att den lidit skada av den skadevållande dumpningen på livsmedelsmarknaden och att kolinklorid av livsmedelskvalitet därför borde omfattas av undersökningen. |
|
(34) |
Mot bakgrund av påståendet i skäl 31 ovan undersökte kommissionen om kolinklorid för livsmedelsbruk (av livsmedelskvalitet) och kolinklorid för foderändamål har samma grundläggande fysiska, tekniska och/eller kemiska egenskaper. Kommissionen konstaterade att kolinklorid för livsmedelsbruk och kolinklorid för foderändamål kan betraktas som två olika undertyper av samma berörda produkt. De tillverkas på samma sätt, har i huvudsak samma kemiska sammansättning och delar samma grundläggande fysiska egenskaper. Den kolinklorid som säljs till livsmedelsindustrin omfattas visserligen av högre teststandarder och måste åtföljas av särskilda testintyg, medan detta inte gäller kolinklorid för foderändamål. Dessa ytterligare lagstadgade krav förändrar dock inte produkten som sådan och de har ingen koppling till någon annan kvalitet eller renhetsgrad hos kolinklorid för livsmedelsbruk. Även om kolinklorid av livsmedelskvalitet kan säljas till högre priser eftersom den betraktas som en nischprodukt jämfört med kolinklorid för foderändamål innebär detta i sig inte att produktdefinitionens homogenitet i denna undersökning ifrågasätts. Kommissionen noterade vidare att den eventuella prisskillnaden mellan kolinklorid för livsmedelsmarknaden respektive för fodermarknaden inte påverkar skadeberäkningarna, eftersom dessa undertyper av produkter har olika produktkontrollnummer och därför inte jämförs med varandra. |
|
(35) |
Utöver det som nämns ovan påpekade Algry Química att det fanns risk för kringgående av åtgärderna om kolinklorid för livsmedelsbruk skulle uteslutas, eftersom kolinklorid sedan skulle kunna importeras som att den vore avsedd för livsmedelsbruk och därefter, när den väl kommit in på unionsmarknaden, skulle kunna omdirigeras till användare i fodersektorn. |
|
(36) |
Mot denna bakgrund avvisades preliminärt påståendet om att kolinklorid av livsmedelskvalitet borde undantas från undersökningens produktdefinition. |
3. DUMPNING
3.1. Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen
|
(37) |
Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som, med avseende på Kina, visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(38) |
För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen därför alla exporterande producenter i Kina, i tillkännagivandet om inledande, att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera kolinklorid. Åtta exporterande producenter lämnade de relevanta uppgifterna. |
|
(39) |
För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(40) |
Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna. Den 18 december 2024 informerade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. Inga synpunkter inkom från de kinesiska myndigheterna efter denna underrättelse. Tillämpningen av artikel 18 för fastställandet av förekomsten av betydande snedvridningar i Kina bekräftas därför. |
|
(41) |
I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen skulle Mexiko kunna vara ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga representativa länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. |
|
(42) |
Den 20 december 2024 underrättade kommissionen genom en notering till ärendehandlingarna (den första noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används för att producera kolinklorid. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen även följande möjliga representativa länder: Mexiko, Thailand, Brasilien och Malaysia. |
|
(43) |
Kommissionen mottog synpunkter på den första noteringen från klaganden och en av de exporterande producenterna i urvalet. |
|
(44) |
Den 28 februari 2025 underrättade kommissionen genom en andra notering (den andra noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet, med Brasilien som representativt land. Kommissionen underrättade också berörda parter om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av lättillgängliga finansiella uppgifter för två brasilianska företag, nämligen Dexxos Participacoes S.A. och Prox Do Brasil Produtos Químicos S.A. Inga synpunkter inkom på den planerade användningen av dessa uppgifter. I den andra noteringen tog kommissionen också upp de synpunkter som mottagits från berörda parter på den första noteringen. |
3.2. Normalvärde
|
(45) |
Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”. |
|
(46) |
I artikel 2.6a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst” |
|
(47) |
Såsom förklaras nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheternas sida var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen. |
3.2.1. Förekomst av betydande snedvridningar
|
(48) |
I de senaste undersökningarna rörande den kemiska sektorn i Kina (7) konstaterade kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. |
|
(49) |
I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer ett betydande statligt inflytande i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (8). Kommissionen drog bland annat slutsatsen att den kemiska sektorn inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (9), utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (10). Kommissionen konstaterade dessutom att statens närvaro och inflytande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har angett som strategisk viktiga eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (11). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar, särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (12). Likaledes konstaterade kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna inom den kemiska sektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (13), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på företagens tillgång till kapital i Kina (14). |
|
(50) |
På samma sätt som i föregående undersökningar avseende den kemiska sektorn i Kina analyserade kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendehandlingarna, inbegripet bevisningen i klagomålet, och i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Folkrepubliken Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (15) (rapporten), som bygger på offentligt tillgängliga källor. Analysen omfattade en undersökning av det betydande statliga inflytandet på Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den undersökta produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa belägg med sina egna undersökningar av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilka den även funnit i sina tidigare undersökningar i detta avseende. |
|
(51) |
Klaganden hävdade att det föreligger betydande snedvridningar inom den kinesiska kolinkloridssektorn. Klaganden hänvisade till rapporten och särskilt till att det kinesiska ekonomiska systemet är en ”socialistisk marknadsekonomi” samt till det kinesiska kommunistpartiets aktiva roll både inom offentlig och privat sektor i Kina. |
|
(52) |
Mer specifikt påpekade klaganden följande:
|
|
(53) |
Sammanfattningsvis var ståndpunkten i klagomålet att priserna eller kostnaderna, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. På grundval av detta är det enligt klagomålet inte lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta ärende. |
|
(54) |
Kommissionen undersökte om det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Analysen omfattade en undersökning av det omfattande statliga inflytandet på den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den berörda produkten. |
|
(55) |
I detta avseende bedömde kommissionen först huruvida kolinkloridssektorn i Kina försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av de kinesiska myndigheterna, i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen. Sektorn för den berörda produkten försörjs av både privata företag, såsom Aocter-koncernen (22) Tai’an Hanwei-koncernen (som ägs av GHW International-koncernen) (23), Shandong Yinfeng Biological Technology Co., Ltd. (24) och av statsägda företag som Sinochem-koncernen (25) och Sinopec-koncernen (26). Det gick inte att fastställa det exakta förhållandet mellan privata och statsägda producenter på marknaden för kolinklorid. Kommissionen konstaterade dock att flera producenter kontrolleras direkt av staten. Exempel på detta är Tianli Energy (27), som kontrolleras av Shandong Kechuang-koncernen (28), ett företag som helt och hållet ägs av staten. Dessutom producerar Sinochem-koncernen (29) och Sinopec-koncernen (30), som båda är centrala företag som kontrolleras av statsrådets tillsyns- och administrationskommitté för statliga tillgångar (SASAC, State Council’s State Asset Supervision and Administration Commission) (31), etenoxid, som är en insatsvara som används för att producera kolinklorid. Dessutom är Shandong Hualu Huasheng Chemical Co., Ltd. (32), där 32,08 % av aktierna ägs av staten (33), den största kinesiska inhemska producenten (34) av trimetylamin, en annan insatsvara som används för att producera kolinklorid. |
|
(56) |
Kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet har dessutom blivit normen inte bara i statsägda företag utan även i privata företag (35), och kommunistpartiet gör anspråk på ledarskap över praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi. Statens inflytande genom kommunistpartiets strukturer inom företagen leder i själva verket till att ekonomiska aktörer står under statens kontroll och politiska styrning med tanke på hur långt stats- och partistrukturerna har vuxit ihop i Kina. |
|
(57) |
Undersökningen visade att den nationella branschorganisation som omfattar den kemiska sektorn är CPCIF. CPCIF följer kommunistpartiets övergripande ledning, utför partiverksamhet och tillhandahåller nödvändiga villkor för partiorganisationernas verksamhet (36). Dessutom är ”organisationens registrerings- och förvaltningsmyndighet [...] civilministeriet” (37), och villkoren för att kunna företräda CPCIF är bland annat att ”följa kommunistpartiets ledarskap, stödja socialism med kinesiska egenskaper, beslutsamt genomföra partiets linje, principer och politik samt ha goda politiska egenskaper” (38). |
|
(58) |
Sinochem-koncernen och Sinopec-koncernen är medlemmar i CPCIF (39). |
|
(59) |
Den nationella branschorganisation som företräder kolinkloridproducenterna är sammanslutningen för Kinas foderindustri (CFIA, China Feed Industry Association) (40). I artikel 3 i CFIA:s bolagsordning (41) anges följande: ”[s]yftet med CFIA är att […] främja socialism med kinesiska egenskaper, vägledas av Deng Xiaopings teori […] för att genomföra partiets och statens principer och politik, […] och främja en heltäckande, samordnad och hållbar utveckling av Kinas foderindustri.” Dessutom föreskrivs i artikel 4 att ”CFIA godtar affärsvägledningen och överinseendet från Folkrepubliken Kinas civilministerium och jordbruksministerium”. Villkoren för att vara behörig som ”ordförande, vice ordförande och generalsekreterare för [CFIA]” omfattar också att ”[f]ölja partiets linje, principer och politik och ha goda politiska egenskaper.” |
|
(60) |
Shandong Aocter-koncernen är medlem i CFIA:s styrelse (42). |
|
(61) |
Både offentliga och privatägda företag inom den kemiska sektorn är föremål för politisk styrning och överinseende. De senaste kinesiska policydokumenten av betydelse för den kemiska och petrokemiska sektorn bekräftar att de kinesiska myndigheterna fortfarande anser att sektorn är viktig och att de har för avsikt att ingripa för att forma den i linje med den statliga politiken. Detta framgår av den 14:e femårsplanen för ekonomisk och social utveckling och de långfristiga målen för 2035, enligt vilka de kinesiska myndigheterna har för avsikt att ”skynda på omvandlingen och uppgraderingen av viktiga industrier som den kemiska industrin” (43). |
|
(62) |
I det vägledande yttrandet om främjande av högkvalitativ utveckling av de petrokemiska och kemiska industrierna under den 14:e femårsplanen (44) (det vägledande yttrandet) anges också att de kinesiska myndigheterna kommer att ”påskynda omvandlingen och uppgraderingen av traditionella industrier, energiskt utveckla nya kemiska material och finkemikalier, […] och främja Kinas omställning från ett stort petrokemiskt och kemiskt land till en stark petrokemisk och kemisk maktfaktor. […] Senast 2025 […] [k]ommer produktionskoncentrationen av kemiska bulkprodukter att förbättras ytterligare och kapacitetsutnyttjandet kommer att uppgå till mer än 80 %. Försörjningstryggheten för etenekvivalenter kommer att förbättras avsevärt, och försörjningstryggheten för nya kemiska material kommer att uppgå till mer än 75 % (45).” Dessutom ska de kinesiska myndigheterna ”[f]rämja industriella strukturjusteringar: stärka särskilda åtgärder och på vetenskaplig grund reglera branschens omfattning” (46). |
|
(63) |
Liknande exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och vägleda utvecklingen inom kolinkloridssektorn finns på provinsnivå, t.ex. i Shandongs 14:e femårsplan för utveckling av den kemiska industrin som syftar till att ”[o]mgående främja uppgraderingen av industribasen och moderniseringen av industrikedjan, påskynda tillbakadragandet av omodern och ineffektiv produktionskapacitet samt främja utvecklingen av kemiska produkter för att uppnå en funktionalisering, förfining och differentiering. Vägleda företag att slå samman och omorganisera, optimera resursfördelningen och strukturen inom industrikedjan samt förbättra produktionseffektiviteten och lönsamheten (47).” |
|
(64) |
Denna 14:e femårsplan i Shandongprovinsen kompletterades senare med Shandongs förvaltningsåtgärder för foder och fodertillsatser (48), där det föreskrivs att ”[r]egeringen på eller över länsnivå ska stärka ledarskapet för foderindustrins utveckling […], införliva foderindustrin i den lokala nationella planen för ekonomisk och social utveckling, [och] samordna lösningen av stora problem i samband med utvecklingen av foderindustrin (49)”. |
|
(65) |
När det gäller de kinesiska myndigheternas möjlighet att påverka priser och kostnader genom förekomsten av statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen konstaterade kommissionen att ”det faktum att partifilialer finns och den ledande roll som de spelar vid ledande företag som Aocter-koncernen (50)” anges som ett exempel som ska följas av andra städer i Shandongprovinsen. |
|
(66) |
Ordföranden för Shandong Kechuang-koncernen fungerar också som partikommitténs sekreterare (51). |
|
(67) |
Sinochem-koncernens styrelseordförande fungerar som sekreterare för partikommittén och flera styrelseledamöter fungerar som vice sekreterare för partikommittén (52). Sinochem-koncernen framställer sig också som ett företag som ”följer vägledningen i Xi Jinpings tankar om socialism med kinesiska särdrag för en ny era, effektivt stärker partiets övergripande ledarskap över företaget, fördjupar partiuppbyggnaden, [och] ger fullt spelrum åt partiorganisationer på alla nivåer” (53). |
|
(68) |
På liknande sätt är Sinochem-koncernens styrelseordförande sekreterare för partikommittén och flera styrelseledamöter fungerar som vice sekreterare för partikommittén (54). Sinopec-koncernen uppgav att den har för avsikt att ”inrikta sig på företagets nya uppdrag och nya uppgifter på den nya resan, gå vidare med partiets bekämpning av sin egen korruption och ineffektivitet, stärka partiets ledarskap och partibyggande på ett övergripande och integrerat sätt och systematiskt främja en övergripande och strikt partistyrning, så att en stark garanti kan ges för att en ny etapp inleds i Kinas moderna petrokemiska industri” (55). |
|
(69) |
Det var omöjligt att systematiskt fastställa förekomsten av personliga kopplingar mellan alla kinesiska kolinkloridproducenter och kommunistpartiet. Med tanke på att den undersökta produkten är en delsektor av den kemiska sektorn ansåg kommissionen dock att den information som fastställts i de senaste undersökningarna om den kemiska sektorn, såsom anges i skäl 49, också är relevant för den undersökta produkten. |
|
(70) |
Kolinkloridssektorn är dessutom föremål för en politik som diskriminerar till förmån för inhemska producenter eller på annat sätt inverkar på marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen. Kommissionen identifierade flera dokument som visade att kolinkloridindustrin gynnas av statligt överinseende och inflytande i den kemiska sektorn, eftersom kolinklorid utgör en delsektor av den kemiska sektorn. |
|
(71) |
De kinesiska myndigheterna anser genomgående att den kemiska industrin är en nyckelindustri (56). Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument rörande kemikalier som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. Enligt den 14:e femårsplanen valde de kinesiska myndigheterna ut den kemiska industrin för optimering och uppgradering (57). På samma sätt föreskriver den 14:e femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin att de kinesiska myndigheterna kommer att ”optimera organisationsstrukturen: Göra ledande företag större och starkare, […] [h]jälpa företag att påskynda sammanslagningar och omorganiseringar mellan regioner och mellan ägare, öka den industriella koncentrationen och bedriva internationell verksamhet, främja en grupp ledande företag i industrikedjan med ekologisk dominans och grundläggande konkurrenskraft inom ramen för den kemiska och petrokemiska industrin, stålindustrin, industrin för icke-järnhaltiga metaller, industrin för byggnadsmaterial och andra industrier (58).” |
|
(72) |
Tai’an Hanwei-koncernen valdes ut två gånger bland de 50 främsta industriledande företagen i Tai’an. ”Efter att ha valts ut kommer [företagen] att få prioriterat stöd från den kommunala partikommittén, kommunstyrelsen och relevanta avdelningar för att stärka den sociala hedern, stödja tillväxt, stöd i form av finansiella medel, mark- och elgarantier, talangrelaterat och intellektuellt stöd, utveckling och uppbyggnad av varumärken, stöd till policyskydd, incitament till investeringar i projekt, teambuilding för entreprenörer och optimering av servicemiljön. (59)” |
|
(73) |
Tai’an Hanwei-koncernen ”har dessutom tilldelats titeln National Manufacturing Single Champion Enterprise, National Specialized ’Little Giant’ Enterprise och National Green Factory. Med omsorg och stöd från partikommittéer och myndigheter på alla nivåer påskyndas anläggningen av Hanweis industripark, med en total investering på två miljarder renminbi yuan och ett planerat markområde på över 160 hektar. Fas I av projektet har slutförts och produktionen har inletts. Fas II kommer att anläggas under årets andra hälft och fas III kommer att anläggas året efter. Produktionsvärdet förväntas överstiga tio miljarder när produktion har inletts vid samtliga anläggningar (60).” |
|
(74) |
Dessutom gynnades Tai’an Hanwei-koncernen också av en förmånlig skattepolitik: ”Företaget skulle inte ha kunnat omvandla vetenskapliga forskningsresultat så snabbt och ta sig in på inhemska och utländska marknader så snabbt om det inte varit för det stora stödet från skattemyndigheten. Skattemyndigheten inte bara genomförde den förmånliga skattepolitiken på ett korrekt och snabbt sätt, utan tillhandahöll även högkvalitativa, effektiva och tillmötesgående tjänster, vilket ligger till grund för vår snabba utveckling (61).” |
|
(75) |
Dessutom undertecknade Sinochem-koncernen 2025 ett strategiskt samarbetsavtal med Shanghai kommun för att ”bidra till skapandet av ett nytt utvecklingsmönster på bättre sätt och främja Sinochem för att bygga upp ett innovativt och heltäckande kemiskt företag i världsklass” (62). Dessutom tackade Sinochem-koncernens representant ”Shanghais kommunala partikommitté och kommunala myndigheter för deras långvariga och betydande stöd och hjälp till Sinochem och introducerade Sinochems investerings- och affärsplan i Shanghai. Han sade att Sinochem tar på sig ansvaret och uppdraget att bidra till en högkvalitativ utveckling av jordbruket och åtgärda underskottet på nya kemiska material, och att detta i hög grad stämmer överens med inriktningen för Shanghais industriella utveckling inom jordbruksteknik, fina kemikalier och andra aspekter (63).” |
|
(76) |
På liknande sätt undertecknade Shandong Hualu Huasheng Chemical Co., Ltd. ett samarbetsavtal med Shandong-filialen av den statsägda Bank of China om ”nyckelprojekt för investeringar och finansiering av industrin” (64). |
|
(77) |
Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, vilket inbegriper produktion av den undersökta produkten. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt. |
|
(78) |
Den föreliggande undersökningen har inte visat att den diskriminerande tillämpningen av eller det felaktiga genomförandet av konkurs- och egendomsrätten enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom den kemiska sektorn inte skulle påverka producenter av den undersökta produkten. |
|
(79) |
Den undersökta produkten påverkas också av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, vilket nämns i skäl 49 ovan. Dessa snedvridningar påverkar sektorn både direkt (vid produktionen av den undersökta produkten eller de viktigaste insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgången till insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina) (65). |
|
(80) |
Dessutom har det i den aktuella undersökningen inte lagts fram någon bevisning för att kolinkloridssektorn inte påverkas av det statliga inflytandet i det finansiella systemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. Ovannämnda vägledande yttrande, som innehåller krav på att ”förbättra stödpolitiken, stärka samordningen mellan skatte-, finans-, regional-, investerings-, import- och exportpolitiken å ena sidan och] […] industripolitiken [å den andra för att] ge fullt spelrum åt den nationella samarbetsplattformen mellan industrin och finanssektorn och [för att] främja förbindelserna mellan företag och banker” (66), är också ett mycket bra exempel på denna typ av statligt inflytande. Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer. |
|
(81) |
Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett brett sortiment av insatsvaror för att producera den undersökta produkten. När producenter av den undersökta produkten köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systematiska snedvridningar som de som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer. |
|
(82) |
Det är därför inte bara de inhemska försäljningspriserna för den undersökta produkten som inte är lämpliga att användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också av statens betydande inflytande på prisbildningen, såsom beskrivs i delarna I och II i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har producerats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare. |
|
(83) |
För att sammanfatta visar den tillgängliga bevisningen att priserna på eller kostnaderna för den undersökta produkten, inbegripet kostnaderna för råvaror, mark, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges där. |
3.2.2. De berörda parternas argument
|
(84) |
De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, däribland rapporten och den ytterligare bevisning som lämnats av klaganden, angående förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet. |
|
(85) |
Kommissionen mottog synpunkter på de betydande snedvridningar som påverkade kolinkloridindustrin från Shandong FY Feed Technology Co., Ltd. och CFNA. |
|
(86) |
Shandong FY Feed Technology Co., Ltd. hävdade att tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen är oförenlig med artikel 2.2 i WTO:s antidumpningsavtal (antidumpningsavtalet). Företaget hävdade i synnerhet att artikel 2.2 i antidumpningsavtalet inte erkänner begreppet ”betydande snedvridningar”, och att, även om begreppet skulle omfattas av artikel 2.2 i antidumpningsavtalet, måste EU:s beräkning av det konstruerade normalvärdet överensstämma med artikel 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet och med överprövningsorganets tolkning av denna, såsom anges i ärendet EU – Biodiesel (Argentina). Därav följer att normalvärdet endast kan konstrueras om det inte förekommer någon försäljning vid normal handel eller om det föreligger en särskild marknadssituation, vilket inte verkar stämma i denna undersökning. |
|
(87) |
Enligt Shandong FY Feed Technology Co., Ltd. finns det inte heller någon bestämmelse i antidumpningsavtalet som skulle göra det möjligt att använda uppgifter från ett tredjeland som inte på lämpligt sätt återspeglar exportlandets priser eller kostnadsnivå. Företaget hänvisar till panelrapporten EU – Cost Adjustment Methodologies and Certain Anti-Dumping Measures on Imports from Russia för att framhålla att normalvärdet endast kan konstrueras baserat på försäljnings- eller produktionskostnadsfaktorerna för de exporterande producenterna i ursprungslandet. Kommissionen borde därför inte tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen på denna undersökning, utan snarare använda uppgifterna från de exporterande kolinkloridproducenterna i Kina för att konstruera normalvärdet. |
|
(88) |
Slutligen ansåg Shandong FY Feed Technology Co., Ltd. också att bevisningen i klagomålet om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina var otillräcklig. Företaget hänvisade till att bevisbördan åligger den utredande myndigheten när det gäller påstådda snedvridningar av priserna i exportlandet, vilket bekräftades av överprövningsorganet i US – Countervailing Measures (21.5 – China), vilket skulle kräva att kommissionen lade fram faktauppgifter och en detaljerad analys av det myndighetsinflytande som direkt påverkar den kinesiska kolinkloridssektorn. Det hävdar att endast hänvisningar till kinesiska myndigheters ”planer”, ”vägledande yttranden” eller andra kinesiska politiska initiativ inte kan likställas med ett faktiskt myndighetsinflytande på marknaden som direkt påverkar producenternas prissättning av deras produkter. |
|
(89) |
Kommissionen anser för det första att bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen är helt förenliga med Europeiska unionens skyldigheter inom ramen för WTO och den rättspraxis som det hänvisas till ovan. Inledningsvis noterar kommissionen att WTO:s rapport om EU – Biodiesel inte gällde tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen, utan en specifik bestämmelse i artikel 2.5 i grundförordningen. Det är under alla omständigheter i enlighet med WTO:s lagstiftning såsom denna tolkas av WTO-panelen och av överprövningsorganet i EU – Biodiesel möjligt att använda uppgifter från ett tredjeland, vederbörligen justerade när en sådan justering är nödvändig och underbyggd. Förekomsten av betydande snedvridningar gör att kostnaderna och priserna i exportlandet inte lämpar sig för att konstruera normalvärdet. Under dessa omständigheter är det enligt artikel 2.6a möjligt att konstruera kostnaderna för produktion och försäljning på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden, bland annat i ett lämpligt representativt land med en liknande utvecklingsnivå som exportlandet. Påståendena från Shandong FY Feed Technology Co., Ltd om att artikel 2.6a i grundförordningen är oförenlig med WTO:s antidumpningsavtal avvisades därför. |
|
(90) |
När det gäller Shandong FY Feed Technology Co., Ltd.:s hänvisning till EU – Cost Adjustment erinrar kommissionen om att både EU och Ryska federationen överklagade panelens slutsatser, som inte är slutgiltiga och enligt WTO:s gällande rättspraxis följaktligen inte har rättslig status i WTO-systemet eftersom de inte har bekräftats genom beslut från WTO-medlemmarna. I alla händelser anges det uttryckligen i panelens rapport när det gäller denna tvist att bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen inte faller inom ramen för tvisten. Påståendet avvisades därför. |
|
(91) |
För det andra, som svar på påståendena om tillräcklig bevisning i inledningsskedet, erinrar kommissionen om att det i punkt 3 i tillkännagivandet om inledande hänvisas till en rad prima facie-aspekter på den kinesiska kolinkloridmarknaden, för att visa att marknaden påverkades av snedvridningarna i värdekedjan för kolinklorid i Kina. Kommissionen ansåg att den bevisning som anges i tillkännagivandet om inledande var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen. Även om fastställandet av den faktiska förekomsten av betydande snedvridningar och den efterföljande användningen av metoden i artikel 2.6a a först sker vid tidpunkten för det preliminära och/eller slutliga utlämnandet av uppgifter, anges i artikel 2.6a e en skyldighet att inhämta de uppgifter som krävs för tillämpningen av denna metod när undersökningen har inletts på denna grund. I detta fall ansåg kommissionen att den prima facie-bevisning som klaganden hade lagt fram om betydande snedvridningar var tillräcklig för att inleda undersökningen på denna grund. Detta angavs tydligt i punkt 3 i tillkännagivandet om inledande, i enlighet med den skyldighet som anges i artikel 2.6a e i grundförordningen. Kommissionen vidtog därför de åtgärder som var nödvändiga för att kunna tillämpa metoden i artikel 2.6a i grundförordningen om förekomsten av betydande snedvridningar skulle bekräftas under undersökningen. Påståendet från Shandong FY Feed Technology Co., Ltd. avvisades därför. |
|
(92) |
Kommissionen erinrar slutligen om att ärendet US – Countervailing Measures varken rörde tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen, som är den relevanta rättsliga grunden för fastställandet av normalvärdet i denna undersökning, eller ens dumpning. Den tvisten rörde en annan faktisk situation och tolkningen av WTO:s avtal om subventioner och utjämningsåtgärder, inte antidumpningsavtalet. Såsom förklaras ovan rörde den bevisning som lades fram i inledningsskedet i varje fall tydligt den kinesiska marknaden för kolinklorid och därmed den undersökta produkten i det aktuella ärendet. Såsom förklaras närmare i avsnitt 3.2.1 ovan fann kommissionen i detta skede bevisning för betydande snedvridningar som påverkade den kinesiska kolinkloridindustrin, vilket motiverar att metoden i artikel 2.6a i grundförordningen tillämpades för att konstruera normalvärdet. Detta påstående avvisades därför. |
|
(93) |
CFNA lämnade synpunkter angående de betydande snedvridningarna inom den kinesiska kolinkloridindustrin. CFNA hävdade att de dokument som nämns i klagomålet inte fastställer förekomsten av påstådda snedvridningar som påstås påverka den kinesiska kolinkloridindustrin. I detta avseende uppgav CFNA att de flesta av de största kolinkloridproducenterna i Kina är privatägda och således inte statsägda företag. I den mån de kinesiska myndigheterna äger aktier i kolinkloridföretag ger dessa endast rätt till investeringsrättigheter (såsom utdelningar), men tillåter inte något direkt deltagande i företagets verksamhet. CFNA hävdade också att de kinesiska myndigheterna varken har deltagit i eller gett stöd till kolinklorindustrin och att det i klagomålet inte fastställs att det förekommer betydande snedvridningar som påverkar den kinesiska kolinkloridindustrin. |
|
(94) |
CFNA hävdade också att tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen när det gäller kolinkloridindustrin i Kina inte är förenlig med antidumpningsavtalet och rättspraxis från WTO:s tvistlösningsorgan. I synnerhet hänvisas det inte till begreppet ”betydande snedvridningar” i antidumpningsavtalet. Artikel 2.2 i antidumpningsavtalet, som innehåller alternativa beräkningsmetoder för normalvärden under begränsade förhållanden och som inte omfattar ”betydande snedvridningar”, tillåter endast att produktionskostnaden i ursprungslandet används, plus ett rimligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Artikel 2.6a i grundförordningen strider därför mot artikel 2.2 i antidumpningsavtalet genom att den gör det möjligt för kommissionen att bortse från produktions- och försäljningskostnaderna i exportlandet och i stället använda sådana uppgifter från producenter i tredjeländer. |
|
(95) |
CNFA hävdade dessutom att det i klagomålet och tillkännagivandet om inledande saknas bevisning för att styrka att det förekommer ”betydande snedvridningar” i förhållande till kolinkloridindustrin. Båda förlitade sig i hög grad på rapporten, som inte uppfyller normerna för opartisk och objektiv bevisning och inte har ett tillräckligt bevisvärde. I rapporten behandlas inte heller den kinesiska kolinkloridindustrin i sig. Den hänvisar bara till snedvridningarna inom den kinesiska kemiska sektorn, som är en sektor i tidigare led inom kolinkloridssektorn. CNFA påpekade att den kinesiska kolinkloridindustrin är en marknadsorienterad industri där de flesta producenter är privatägda. |
|
(96) |
Slutligen begärde CNFA att kommissionens bedömning av frågan om ”betydande snedvridningar” skulle göras separat för varje kinesisk exporterande producent. Kommissionen borde från fall till fall göra en analys av i) huruvida de betydande snedvridningarna gäller för varje producent i urvalet, ii) huruvida varje insatsvara och produktionsfaktor som rapporterats av denna specifika producent har snedvridits och därför bör ersättas med uppgifter från en annan källa, och iii) varför uppgifterna från en annan källa om varje insatsvara eller produktionsfaktor anses vara icke snedvridna. Enligt CNFA kan kommissionen inte fastställa att det förekommer betydande snedvridningar i ett helt land eller en hel bransch. |
|
(97) |
Mot denna bakgrund drog CNFA slutsatsen att artikel 2.6a i grundförordningen inte borde tillämpas i denna undersökning och att kommissionen borde godta de inhemska priser och kostnader som rapporterats av de samarbetsvilliga kinesiska kolinkloridproducenterna. |
|
(98) |
För det första, när det gäller CNFA:s påstående att klagomålet och tillkännagivandet om inledande inte innehöll tillräcklig bevisning för att motivera några slutsatser om ”betydande snedvridningar” inom den kinesiska kolinkloridindustrin, ansåg kommissionen att klagandens prima facie-bevisning om betydande snedvridningar, som angavs i tillkännagivandet om inledande, var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen, vilket också förklaras närmare i avsnitt 3.2.1 ovan. |
|
(99) |
När det gäller rapportens bevisvärde erinrade kommissionen om att den är ett övergripande dokument som bygger på omfattande objektiv bevisning, däribland lagstiftning, förordningar och andra officiella politiska dokument som offentliggörs av de kinesiska myndigheterna, tredjepartsrapporter från internationella organisationer, akademiska studier och artiklar av forskare, och andra tillförlitliga oberoende källor. Rapporten offentliggjordes ursprungligen i december 2017 och uppdaterades ingående i april 2024. Alla parter hade gott om tid på sig att motbevisa, komplettera eller yttra sig om rapporten i enlighet med artikel 2.6a c i grundförordningen, men kommissionen tog inte emot några sådana synpunkter eller bevis som hade kunnat ogiltigförklara rapporten. |
|
(100) |
Dessutom påminde kommissionen om att det faktum att det föreligger betydande snedvridningar som föranleder tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen inte har samband med förekomsten i rapporten av ett särskilt sektorskapitel eller särskild information som omfattar den undersökta produkten, eller specifika företag. I rapporten beskrivs olika typer av övergripande snedvridningar i Kina som förekommer i hela den kinesiska ekonomin (67) och påverkar priserna och/eller råvarorna samt produktionskostnaderna för den undersökta produkten (68). Rapporten innehåller dessutom ett kapitel om den kemiska industrin, vilket är relevant för kommissionens bedömning av kolinkloridssektorn, som är en delsektor av den kemiska sektorn. Rapporten är inte heller den enda beviskälla som kommissionen har använt för sina slutsatser, eftersom det finns ytterligare bevisning som kan användas för detta ändamål. Såsom förklaras i avsnitt 3.2.1 ovan är kolinkloridindustrin föremål för ett betydande myndighetsinflytande (såsom statlig närvaro i och statlig tillsyn av viktiga branschaktörer (69), att industrin ingår i femårsplanerna och andra dokument (70) samt inflytandet i finanssektorn (71)), vilket även påverkar produktionskostnaderna för kolinklorid, vilket inbegriper råvaror, energi, mark, kapital och arbetskraft. Detta argument avvisades därför. |
|
(101) |
För det andra, när det gäller CNFA:s påstående om att artikel 2.6a i grundförordningen inte är förenlig med EU:s skyldigheter enligt WTO, ansåg kommissionen att bestämmelserna i artikel 2.6a är helt förenliga med Europeiska unionens WTO-skyldigheter och rättspraxis från WTO:s tvistlösningsorgan, vilket förklaras närmare i avsnitt 3.2.1 ovan. Kommissionen erinrade också om att grundförordningen, inklusive artikel 2.6a, är en sekundär EU-rättsakt enligt vad som anges i artikel 288 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det finns inget krav i EU-rätten på att dess källor, inklusive sekundärrätt såsom förordningar, ska grundas på internationell lagstiftning eller vara kopplade till skyldigheter som härrör från internationell lagstiftning, såsom antidumpningsavtalet. |
|
(102) |
Slutligen, när det gäller CNFA:s påstående att bedömningen av betydande snedvridningar borde göras separat för varje exporterande producent i urvalet, påminde kommissionen om att när det väl har fastställts, på grund av att det förekommer betydande snedvridningar i exportlandet i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen, att det inte är lämpligt att använda exportlandets inhemska priser och kostnader så konstrueras normalvärdet med hjälp av icke snedvridna priser eller referensvärden i ett lämpligt representativt land för varje exporterande producent enligt artikel 2.6a a i grundförordningen. Enligt artikel 2.6a a är det endast möjligt att använda inhemska kostnader om det faktiskt har slagits fast att de inte är snedvridna. Det kunde dock inte fastställas att inga produktions- eller försäljningskostnader för den undersökta produkten inte var snedvridna mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen om enskilda exporterande producenters produktionsfaktorer. CNFA:s påstående avvisades därför. |
3.2.3. Slutsats
|
(103) |
Mot bakgrund av ovanstående konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta ärende. Kommissionen konstruerade därför normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt. |
3.2.4. Representativt land
3.2.4.1.
|
(104) |
Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:
|
|
(105) |
Såsom anges i skälen 37–44 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som användes för att fastställa normalvärdet. I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna och behandlades även de synpunkter som inkommit från parterna om dessa aspekter och relevanta källor. I den andra noteringen informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att betrakta Brasilien som ett lämpligt representativt land i det föreliggande ärendet, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas. |
3.2.4.2.
|
(106) |
I den första noteringen identifierade kommissionen Brasilien, Malaysia, Mexiko och Thailand som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas enligt Världsbanken, dvs. de klassificeras alla av Världsbanken som ”övre medelinkomstländer” på grundval av sin bruttonationalinkomst, där det var känt att den undersökta produkten tillverkas. |
|
(107) |
Inga synpunkter inkom beträffande de länder som identifieras i denna notering. |
3.2.4.3.
|
(108) |
Såsom nämns i den andra noteringen kunde kommissionen inte hitta några producenter av den undersökta produkten i Thailand och Malaysia. När det gäller Mexiko ansåg kommissionen att de finansiella uppgifter för år 2023 som finns lättillgängliga för det mexikanska företaget Petroleos Mexicanos (PEMEX), en petrokemisk producent som bland annat tillverkar etylenoxid, som är en av de identifierade produktionsfaktorer som krävs för att producera den undersökta produkten, i princip skulle vara lämpliga att använda. Inga kolinkloridproducenter kunde identifieras i något av de fyra potentiella representativa länderna Brasilien, Malaysia, Mexiko och Thailand. |
|
(109) |
Såsom nämns i skäl 44 hittade kommissionen dessutom lättillgängliga finansiella uppgifter för två brasilianska företag som är verksamma inom den bredare kemiska sektorn, nämligen Dexxos Participacoes S.A. och Prox Do Brasil Produtos Químicos S.A. Sammantaget konstaterade kommissionen att de tillgängliga finansiella uppgifterna för dessa två företag var de mest omfattande och lämpligaste, inte minst eftersom de baserades på uppgifter för två företag och inte bara ett som i Mexiko. |
|
(110) |
När det gäller tillgängligheten till importstatistik för de huvudsakliga identifierade produktionsfaktorerna förklarade kommissionen i den första och andra noteringen att Mexiko inte rapporterade någon import av trimetylamin under undersökningsperioden enligt GTA-databasen. Det bör noteras att kostnaden för trimetylamin står för [30–45 %] av den totala tillverkningskostnaden för den berörda produkten. |
|
(111) |
Mot denna bakgrund underrättade kommissionen genom den andra noteringen berörda parter om att den avsåg att använda sig av Brasilien som lämpligt representativt land och de lättillgängliga finansiella uppgifterna för Dexxos Participacoes S.A. och Prox Do Brasil Produtos Químicos S.A., i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, för att fastställa icke snedvridna produktions- och försäljningskostnader för beräkningen av normalvärdet. |
|
(112) |
Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på huruvida Brasilien lämpade sig som representativt land och på användningen av uppgifterna för Dexxos Participacoes S.A. och Prox Do Brasil Produtos Químicos S.A. Inga synpunkter inkom beträffande användningen av uppgifterna för dessa företag. När det gäller användningen av referensvärden för de identifierade produktionsfaktorerna, som baserades på brasilianska importuppgifter, lämnade SYB och SFY flera synpunkter, som behandlas i avsnitt 3.2.5.1 nedan. |
3.2.4.4.
|
(113) |
Eftersom kommissionen hade fastställt att Brasilien var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen. |
3.2.4.5.
|
(114) |
Ovanstående analys visade att Brasilien uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. |
3.2.5. Källor som använts för att fastställa icke snedvridna kostnader
|
(115) |
I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder vid tillverkningen av den undersökta produkten, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de produktionsfaktorer som nämns i noteringen. |
|
(116) |
Därefter angav kommissionen i den andra noteringen att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA-databasen för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Dessutom uppgav kommissionen att den skulle använda Internationella arbetsorganisationens (ILO) statistik för att fastställa icke snedvridna arbetskraftskostnader (73) och nationell statistik från Brasilien för att fastställa icke snedvridna energikostnader (framför allt el och gas) (74). |
|
(117) |
I den andra noteringen underrättade kommissionen även de berörda parterna om att ånga i egenskap av produktionsfaktor hade en försumbar betydelse för den totala produktionskostnaden, och att ånga därför skulle anges under ”förbrukningsvaror”. Kommissionen uppgav även att den skulle beräkna förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpa denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror när den använde sig av de fastställda, icke snedvridna referensvärdena i det lämpliga representativa landet. |
|
(118) |
Utöver den andra noteringen påpekade SFY och SYB att ånga inte borde betraktas som en förbrukningsvara eftersom den var en av de primära energikällorna för produktionen av färdig kolinklorid. |
|
(119) |
Efter fortsatt analys konstaterade kommissionen att den totala kostnaden för ånga, om än försumbar, var lika viktig som för gas eller el, och höll därför med SYB och SYB. Kommissionen beräknade därför ett separat referensvärde för ånga, vilket anges i tabell 1 nedan. |
3.2.5.1.
|
(120) |
Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen: Tabell 1 Produktionsfaktorer för den undersökta produkten
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(121) |
Kommissionen inkluderade ett värde för tillverkningsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. För att fastställa detta belopp använde kommissionen de kontrollerade uppgifter som hade rapporterats av de exporterande producenterna i urvalet och lade till forsknings- och utvecklingskostnader när de uppstod för och redovisades av de exporterande producenterna. |
3.2.5.1.1. Råvaror
|
(122) |
För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras från fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar och transportkostnader. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av priserna per enhet för import från alla tredjeländer utom Kina och de tredjeländer som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (75). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt 3.2.1–3.2.3 ovan drog slutsatsen att det till följd av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. |
|
(123) |
När det gäller de råvaror som identifierats av kommissionen lämnade SFY och SYB efter den andra noteringen också synpunkter på att priserna på importen av trimetylamin och etylenoxid var orimligt höga och till och med högre än de enhetspriser som betalades i samband med handel mellan medlemsstaterna på EU:s inre marknad. |
|
(124) |
Kommissionen klargjorde att priserna på EU:s inre marknad inte omfattades av någon av de tre strecksatserna i artikel 2.6a a andra stycket i grundförordningen. Kommissionen godtog dock att det referenspris för trimetylamin som fastställts på grundval av brasiliansk statistik verkade orimligt högt på grund av de extremt låga importvolymerna på drygt 22 000 kg under undersökningsperioden. Med en sådan volym skulle mindre än 1 % av de kinesiska exportvolymerna till EU kunna produceras. Kommissionen noterade därför att importvolymen av trimetylamin till Brasilien inte var representativ och ändrade den källa som användes för trimetylamin från det brasilianska importpriset per enhet (på HS-nivå) till ett internationellt referensvärde som omfattade all import som rapporterats av alla handelspartner förutom Kina och de tredjeländer som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2015/755 (76). För att fastställa referenspriset för etylenoxid ändrade kommissionen den källa som användes från det brasilianska importpriset per enhet (på HS-nivå) till det importpris per enhet som rapporterades av Mexiko på nivån för det tillämpliga åttasiffriga tulltaxenumret. Kommissionen konstaterade att Mexiko hade mycket mer representativa importvolymer än Brasilien, vars volymer var mycket låga och därför inte ansågs vara en tillförlitlig källa för fastställandet av ett referenspris. |
|
(125) |
När det gäller majskolvspulver hävdade SFY och SYB att det brasilianska importpris som kommissionen använde potentiellt hade snedvridits på grund av förekomsten av subventioner till den brasilianska majsindustrin. Detta påstående underbyggdes inte vidare av någon bevisning. De importvolymer majskolvspulver som rapporterades för Brasilien var dock mycket låga och ansågs därför inte vara en tillförlitlig källa för fastställandet av ett referenspris. Kommissionen ändrade därför den källa som användes för referensvärdet för majskolvspulver till exportpriset per enhet från Brasilien för allt material som omfattas av den åttasiffriga tullpositionen där även majskolvspulver ingår. |
|
(126) |
När det gäller ett antal av produktionsfaktorerna stod de samarbetsvilliga exporterande producenternas faktiska kostnader för en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under översynsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade sig kommissionen för att inkludera dessa produktionsfaktorer som förbrukningsvaror enligt förklaringen i skälen 117–119. |
|
(127) |
Om de tillämpade referensvärdena baseras på importpriser från Brasilien respektive Mexiko ingår importtullar som sig bör i de referensvärden som anges i tabell 1. |
|
(128) |
Kommissionen fastställde transportkostnaderna för leveransen av råvaror för de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade sedan denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror i syfte att fastställa de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna transportkostnaderna för råvarorna vid leverans till företagets fabrik. |
3.2.5.1.2. Arbetskraft
|
(129) |
ILO offentliggör detaljerad information om lönerna inom industrisektorn som helhet i Brasilien. Kommissionen använde den senaste tillgängliga statistiken för 2022 för den genomsnittliga arbetskraftskostnaden inom den kemiska sektorn i Brasilien (77). |
3.2.5.1.3. Elektricitet
|
(130) |
Priset på el för företag (industrianvändare) i Brasilien offentliggörs av Global Petrol Prices. Kommissionen använde uppgifterna om industripriserna på el i motsvarande förbrukningsintervall i CNY/kWh som offentliggjordes i juni 2024. |
3.2.5.1.4. Naturgas
|
(131) |
Priset på naturgas för företag (industrianvändare) i Brasilien offentliggörs av Global Petrol Prices. Kommissionen använde uppgifterna om industripriserna på gas i motsvarande förbrukningsintervall i CNY/kWh som offentliggjordes i juni 2024. |
3.2.5.1.5. Ånga
|
(132) |
Referensvärdet för ånga bedömdes med hjälp av kostnaden för naturgas uttryckt i kWh (se föregående skäl 131) och den kvantitet gas uttryckt i kWh som krävs för att producera ett ton ånga. Kommissionen antog därför att den ånga som de exporterande producenterna i urvalet hade köpt in från externa leverantörer producerades på grundval av naturgas. |
3.2.5.1.6. Produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst
|
(133) |
Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan. |
|
(134) |
Produktionsomkostnaderna för de samarbetande exporterande producenter som ingick i urvalet uttrycktes som en andel av de faktiska tillverkningskostnaderna för dessa producenter. Såsom nämns i skäl 121 inkluderade kommissionen kostnader för forskning och utveckling i produktionsomkostnaderna. Den resulterande procentandelen tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. |
|
(135) |
För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst förlitade sig kommissionen på de finansiella uppgifterna för år 2023 för Dexxos Participacoes S.A. och Prox Do Brasil Produtos Químicos S.A., som togs från Orbis. |
|
(136) |
På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. |
|
(137) |
Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna kostnaderna per enhet på den samarbetsvilliga exporterande producentens faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna. Dessa förbrukningsnivåer kontrollerades under kontrollen. Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet enligt beskrivningen i tabell 1 ovan. |
|
(138) |
När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts lade kommissionen till produktionsomkostnader, såsom förklaras i skäl 134, till den icke snedvridna tillverkningskostnaden för att få fram den icke snedvridna produktionskostnaden. |
|
(139) |
Därefter tillämpade kommissionen försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst (se skäl 140). De fastställdes på grundval av årsredovisningarna för företagen Dexxos Participacoes S.A. och Prox Do Brasil Produtos Químicos S.A., såsom förklaras i skälen 111 och 112. |
|
(140) |
Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 6,65 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 14,62 %. |
|
(141) |
På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. |
3.3. Exportpris
|
(142) |
Exporten till unionen från de exporterande producenterna som ingick i urvalet skedde antingen direkt till oberoende köpare eller via närstående företag som fungerar som handlare. |
|
(143) |
För de exporterande producenter i urvalet som exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen var exportpriset det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten när den säljs på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen. |
|
(144) |
För de exporterande producenter som exporterade den berörda produkten till unionen via närstående företag, som fungerade som handlare, fastställdes exportpriset på grundval av den importerade produktens pris då den för första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. |
|
(145) |
I detta avseende klargörs det i etablerad rättspraxis att justeringar enligt artikel 2.9 i grundförordningen omfattar kostnader som åsamkats en enhet som är belägen utanför Europeiska unionen, förutsatt att en sådan enhet förefaller vara importören eller exportören närstående och att kostnaderna i fråga normalt skulle bäras av en importör (78). När det gäller de typer av kostnader för vilka justeringar kan göras enligt denna bestämmelse likställs de i rättspraxis med de kostnader som hör ihop med dotterbolagens försäljningsverksamhet, i den mån dessa kostnader minskar det belopp som den exporterande producenten erhåller och som normalt bärs av importören (79). Tribunalen höll i Azot-målet med kommissionen om att det kan finnas fall där mellanhänders kostnader före importen utgör en del av det exportpris som faktiskt betalats. I annat fall skulle de exporterande producenterna kunna använda flera närstående mellanhänder som är etablerade utanför Europeiska unionen för att blåsa upp exportpriserna på konstlad väg (80). Detta tillvägagångssätt bekräftades av domstolen för att uppnå målet i artikel 2.9 i grundförordningen. Enligt domstolen skulle detta mål inte uppnås om en exporterande producent helt enkelt kunde strukturera sin försäljning på ett sådant sätt att en mellanhand som är knuten till producenten, innan den berörda produkten importeras till Europeiska unionen, skulle ta på sig ansvaret för de kostnader som normalt bärs av en importör, i syfte att höja det exportpris som importören faktiskt betalar (81). |
|
(146) |
Mot bakgrund av ovanstående noterade kommissionen att handlare som är närstående de exporterande producenter som är belägna antingen i Kina eller i tredjeländer tog på sig ansvaret för de kostnader som normalt belastar en importör i den mening som avses i artikel 2.9 i grundförordningen, vilket motiverar en justering i detta avseende (82). Dessa kostnader ingår dessutom i och ökar därmed det exportpris som faktiskt betalats. |
|
(147) |
De försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader som användes för justeringen baserades på de uppgifter som lämnats av de närstående parterna. När det gäller justeringen för vinst kunde av sekretesskäl uppgifter om bedömningen av den tillämpade vinstmarginalen endast lämnas ut till det berörda företaget. |
3.4. Jämförelse
|
(148) |
Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella ärendet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet från fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till nivån från fabrik, och ii) kompensera för olikheter i faktorer som påstods och visades påverka priserna och prisjämförbarheten. |
3.4.1. Justeringar av normalvärdet
|
(149) |
Såsom förklaras i skäl 46 fastställdes normalvärdet i handelsledet från fabrik med hjälp av produktionskostnaderna tillsammans med beloppet för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, vilket ansågs vara skäligt för det handelsledet. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till handelsledet från fabrik. |
3.4.2. Justeringar av exportpriset
|
(150) |
För att återföra exportpriset till handelsledet från fabrik gjordes justeringar för följande: frakt-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader samt andra allmänna kostnader, såsom kostnader för produkttestning och tullklareringsavgifter. |
|
(151) |
Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisjämförbarheten: kreditkostnader och bankavgifter. |
3.5. Dumpningsmarginaler
|
(152) |
För de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen. |
|
(153) |
På denna grundval fastställdes de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandelar av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:
|
|
(154) |
När det gäller de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingår i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes därför på grundval av marginalerna för de exporterande producenter som ingick i urvalet. |
|
(155) |
På denna grundval fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet till 392,3 %. |
|
(156) |
Graden av samarbetsvilja var hög i detta ärende, eftersom de samarbetsvilliga exporterande producenternas export stod för mer än 95 % av den totala importen under undersökningsperioden. På grundval av detta beslutade kommissionen att fastställa dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande producenter till nivån för det samarbetsvilliga företag i urvalet som undersökts individuellt och som hade den högsta dumpningsmarginalen. |
|
(157) |
De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som en procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:
|
4. SKADA
4.1. Definition av unionsindustrin och unionens produktion
|
(158) |
Den likadana produkten tillverkades av tre unionsproducenter under undersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. |
|
(159) |
Den sammanlagda produktionen i unionen under undersökningsperioden fastställdes till [60 000–65 000] ton. Kommissionen fastställde siffran på grundval av de kontrollerade uppgifterna i klagandenas svar på frågeformuläret och svaret på det makroekonomiska frågeformuläret från klagandenas rättsliga företrädare, som även omfattade relevanta uppgifter från den tredje unionsproducenten, Algry Química. Kommissionen tillhandahöll ett intervall av de skäl som anges i skäl 183 nedan. |
|
(160) |
CFNA menade att oberoende torkföretag borde betraktas som kolinkloridproducenter, eftersom torkningsprocessen utgör en stor del av produktionsverksamheten. |
|
(161) |
Kommissionen avvisade påståendet av följande skäl. För det första noterade kommissionen att de två kända torkföretagen inte hade fyllt i det formulär om representativitet som kommissionen hade skickat till alla kända producenter och torkföretag innan undersökningen inleddes. När kommissionen åter kontaktade de kända oberoende torkföretagen i inledningsskedet gav sig endast en av dem till känna mycket sent och registrerades som berörd part. Torkföretaget samarbetade dock inte vidare under undersökningen. Parten betraktade sig som en användare. |
|
(162) |
För det andra, enligt klagomålet och vilket bekräftas av undersökningen, är det avgörande produktionssteg under vilket användningen av råmaterialen till kolinkloriden blir slutgiltig, och där de får sina särskilda egenskaper, det som förklaras i skäl 26 ovan och som leder till att flytande kolinklorid produceras. Torkningsprocessen som beskrivs i skäl 27 ovan består i att kolinklorid omvandlas från flytande form till fast kolinklorid. Torkningsprocessen är därför mycket enklare och mekanisk och leder inte till några (betydande) förändringar av kolinkloridens kemiska sammansättning eller användning. Torkföretagen omvandlar således den undersökta produkten från en produktform till en annan. |
|
(163) |
För det tredje utgörs unionsindustrin av två helt integrerade producenter som tillverkar både flytande och fast kolinklorid samt en producent som endast tillverkar flytande kolinklorid. Även om de oberoende torkföretagen skulle köpa in från unionsproducenterna och importera från Kina skulle deras försäljningsuppgifter redan ingå i den sammantagna förbrukning som fastställts, och att lägga till dem igen skulle innebära att kapacitet och produktions- och försäljningsvolymer skulle räknas dubbelt, samtidigt som de endast skulle bidra till en ökning av unionsindustrins sysselsättning. Även om torkföretagen skulle betraktas som en del av unionsindustrin skulle skadeindikatorerna därför inte skilja sig nämnvärt åt på grund av de oberoende torkföretagens marginella inverkan på dessa indikatorer. |
|
(164) |
CFNA hävdade också att kommissionen borde utföra en skadeanalys per segment för flytande och fast kolinklorid, eftersom den ansåg att en gemensam undersökning av dessa olika produktkategorier inte återspeglar den faktiska dumpningssituationen för var och en av dem på rätt sätt. |
|
(165) |
Kommissionen noterade att en skadeanalys per segment kan behövas när a) produkterna i fråga inte är ”tillräckligt utbytbara”, b) ”det finns en hög koncentration av inhemsk försäljning och dumpad import inom olika segment och där det finns betydande prisskillnader mellan dessa segment”, och c) importen ”till överväldigande del var koncentrerad till ett av marknadssegmenten” (83). |
|
(166) |
I detta avseende konstaterade kommissionen i denna undersökning att priserna på kolinklorid i flytande och fast form är jämförbara och att konsumenterna kan köpa den undersökta produkten både i flytande eller fast form, beroende på sina affärsbehov och med beaktande av marknadstrenderna och marknadsutvecklingen, vilket visar på att de två typerna av kolinklorid var tillräckligt utbytbara. Mot denna bakgrund avvisade kommissionen CFNA:s påstående. |
4.2. Förbrukning i unionen
|
(167) |
Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av de försäljningsuppgifter för kolinklorid i EU som ingick i en marknadsundersökning som lämnades i klagomålet (84), som uppdaterades med unionsindustrins kontrollerade försäljningsvolymer och med hjälp av Eurostats importuppgifter. Den detaljerade metoden förklaras i en notering till ärendehandlingarna (85). |
|
(168) |
Den sammanlagda förbrukningen i unionen samt marknadsandelarna och försäljningsvolymerna i följande tabeller anges i intervall av de skäl som förklaras i skäl 183 nedan. |
|
(169) |
Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt: Tabell 2 Förbrukning i unionen (i ton)
|
||||||||||||||||||||||
|
(170) |
Förbrukningen i unionen ökade mellan 2021 och 2022 efter återhämtningen från covid-19-pandemin, minskade sedan 2023 och ökade något under undersökningsperioden. |
4.3. Import från det berörda landet
4.3.1. Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet
|
(171) |
Kolinklorid importeras under flera KN-nummer, varav vissa även omfattar andra produkter. Den kinesiska andelen av den totala importen av kolinklorid som klassificeras enligt de berörda tulltaxenumren fastställdes på grundval av dess andel av importen enligt Taric-nummer 2923 10 00 90, eftersom detta Taric-nummer endast avser kolinklorid (86). |
|
(172) |
På denna grundval utvecklades importen till unionen från det berörda landet på följande sätt: Tabell 3 Importvolym och marknadsandel
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(173) |
Importen från Kina minskade 2022 med 4 000 ton jämfört med föregående år, men ökade kraftigt med 6 000 ton 2023. Under skadeundersökningsperioden ökade marknadsandelen för exporten från Kina med [6–14] procentenheter jämfört med 2022, från [23–26 %] till [32–37 %]. |
4.3.2. Priser på importen från det berörda landet och prisunderskridande
|
(174) |
Kommissionen fastställde priserna på importen från det berörda landet på grundval av priserna på importen under Taric-nummer 2923 10 00 90, vilket är det enda tulltaxenummer som endast omfattar den undersökta produkten. Prisunderskridandet för importen fastställdes på grundval av kontrollerade uppgifter från de exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet och de två klagandena. |
|
(175) |
Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt: Tabell 4 Importpriser (i euro/ton)
|
||||||||||||||||||||||
|
(176) |
Priserna på importen från Kina fördubblades nästan under 2022 på grund av höga fraktkostnader, vilket ledde till en betydande minskning av importvolymerna från det berörda landet. Tack vare denna tillfälliga omständighet och de gynnsamma villkoren på marknaden kunde unionsindustrin försvara sin marknadsandel 2022. Under 2023 sjönk importpriset med hälften jämfört med föregående år och låg något under 2021 års nivå. Den nedåtgående trenden fortsatte under undersökningsperioden och importpriset minskade med ytterligare 7 % jämfört med föregående år. En sådan minskning kan förklaras av de kinesiska exportörernas aggressiva marknadsstrategi. |
|
(177) |
De kinesiska landade priserna förblev lägre än unionsindustrins priser under hela skadeundersökningsperioden, med undantag för 2022 då Kina påverkades av inhemska energikriser och covid-19-restriktioner och exporten av kolinklorid till unionen minskade. |
|
(178) |
Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra
|
|
(179) |
Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av klagandenas teoretiska omsättning under undersökningsperioden. Den visade på en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 35 % och 41 % för importen från det berörda landet till unionsmarknaden. |
|
(180) |
Kommissionen beaktade även andra effekter på priserna, framför allt att prisökningar som annars skulle ha ägt rum i hög grad förhindrades. Såsom nämns i skälen 191 och 201 upplevde unionsindustrin efter 2021 en tydlig ökning av sina produktionskostnader per enhet, som framför allt drevs på av den kraftiga ökningen av energikostnaderna och de högre fasta kostnader per enhet som berodde på ett lägre kapacitetsutnyttjande. Före och under undersökningsperioden minskade priset på importen från Kina medan de berörda volymerna ökade avsevärt, och därför kunde unionsindustrin inte höja sitt försäljningspris för att täcka sina produktionskostnader. Detta förhindrande av prishöjningar ledde till att unionsindustrin förlorade lönsamhet under undersökningsperioden. |
4.4. Unionsindustrins ekonomiska situation
4.4.1. Allmänna anmärkningar
|
(181) |
I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. |
|
(182) |
Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. |
|
(183) |
Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifterna i svaret på det makroekonomiska frågeformuläret. Dessa uppgifter gällde alla unionsproducenter. De makroekonomiska uppgifterna anges i intervall, eftersom det endast finns tre producenter i unionen som producerar den likadana produkten och eftersom den tredje producenten är mycket liten jämfört med de två klagandena. Den parten, Algry Química S.L., besvarade inte frågeformuläret, men lämnade de uppgifter som krävdes för svaret på det makroekonomiska frågeformuläret från unionsindustrin som helhet. Att tillhandahålla exakta makrouppgifter skulle därför göra det möjligt för var och en av klagandena att få en mycket god uppfattning om sina direkta konkurrenters verksamhet. |
|
(184) |
Kommissionen bedömde de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifterna i svaren på frågeformuläret från de två klagandena. |
|
(185) |
Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation. |
|
(186) |
De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning. |
|
(187) |
De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga. |
4.4.2. Makroekonomiska indikatorer
4.4.2.1.
|
(188) |
Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 5 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(189) |
Under skadeundersökningsperioden förblev den sammantagna produktionen i unionen stabil mellan 2021 och 2022. Den minskade sedan avsevärt under 2023, med mer än 25 %, och fortsatte att minska under undersökningsperioden. Unionsindustrins produktionskapacitet för kolinklorid låg kvar på samma nivå under hela skadeundersökningsperioden. |
|
(190) |
På grund av den kraftigt minskade produktionen, samtidigt som produktionskapaciteten förblev oförändrad, följde kapacitetsutnyttjandet samma sjunkande mönster som produktionen. |
|
(191) |
Som en direkt följd av övervägandena i skälen 189–190 ovan ökade produktionskostnaden per enhet betydligt, med en sammanlagd ökning på [20–35 %] under skadeundersökningsperioden. |
4.4.2.2.
|
(192) |
Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 6 Försäljningsvolym och marknadsandel
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
(193) |
Under skadeundersökningsperioden förblev försäljningsvolymen i unionen stabil under det första året, med en ökning med 1 % 2022. Under 2023 minskade unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden dramatiskt, med 22 % jämfört med föregående år. Denna minskning sammanföll med en kraftig ökning av importen från Kina, med 6 000 ton, och med att förbrukningen minskade med 15 %. Följaktligen minskade unionsindustrins marknadsandel snabbt från [65–70 %] år 2021 till [58–64 %] år 2023. Under undersökningsperioden fortsatte unionsindustrin att förlora försäljningsvolym och marknadsandel. |
4.4.2.3.
|
(194) |
Förbrukningen i unionen minskade med 15 % under skadeundersökningsperioden och unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden minskade med [3–14] procentenheter, samtidigt som importen från Kina ökade med mer än 4 500 ton eller 42 %. |
4.4.2.4.
|
(195) |
Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 7 Sysselsättning och produktivitet
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(196) |
Unionsindustrin bibehöll en stabil arbetskraft, som ökade något under 2023 och till viss del minskade under undersökningsperioden. Denna utveckling återspeglar trenden i fråga om produktionen och försäljningen under året innan, eftersom tillfälligt anställd personal fick fasta kontrakt till följd av den positiva utvecklingen av produktionen och försäljningen under 2022. |
|
(197) |
Produktiviteten följde minskningen av den kvantitet som producerades, samtidigt som sysselsättningen förblev stabil, vilket ledde till en drastisk minskning av produktiviteten, som sjönk med 32 % under skadeundersökningsperioden. |
4.4.2.5.
|
(198) |
Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna på importen från det berörda landet. |
|
(199) |
Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning. |
4.4.3. Mikroekonomiska indikatorer
4.4.3.1.
|
(200) |
De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som klagandena tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 8 Försäljningspriser i unionen
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(201) |
Under 2022 ökade produktionskostnaden med 33 % jämfört med föregående år på grund av de stigande energipriserna, och unionsindustrin kunde återspegla kostnadsökningen i sina försäljningspriser, som ökade med 39 %. Under 2023 och under undersökningsperioden sjönk dock unionsindustrins försäljningspriser med 29 % jämfört med 2022, samtidigt som dess produktionskostnader minskade mycket mindre, med 6 %. Försämringen från och med 2023 berodde på en kraftig ökning av lågprisimporten från Kina efter en nedgång under 2022 (framför allt på grund av höga transportkostnader), och denna ökning av importen från Kina ledde till ett pristryck som började 2023 och förvärrades under undersökningsperioden. |
4.4.3.2.
|
(202) |
Klagandenas genomsnittliga arbetskraftskostnader utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 9 Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd
|
||||||||||||||||||||||
|
(203) |
Under skadeundersökningsperioden ökade den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd med 23 %. Ökningen beror på den minskade produktiviteten, samtidigt som arbetskraften låg kvar på samma nivå, vilket förklaras i skälen 196 och 197. |
4.4.3.3.
|
(204) |
Klagandenas lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 10 Lager
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(205) |
Under skadeundersökningsperioden minskade lagernivåerna med 11 %, till följd av den övergripande produktionsminskningen. De utgående lagren som en procentandel av produktionen ökade kraftigt under 2023, när unionsindustrins försäljningsvolym kraftigt sjönk till följd av den mycket stora ökningen av importen från Kina och den minskade efterfrågan. |
4.4.3.4.
|
(206) |
Klagandenas lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 11 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(207) |
Kommissionen fastställde unionsindustrins lönsamhet genom att uttrycka nettovinsten före skatt vid försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av försäljningsomsättningen. Efter toppåret 2022 försämrades unionsindustrins lönsamhet snabbt och under undersökningsperioden drabbades unionsindustrin av stora förluster. Nedgången i lönsamhet, och de andra ekonomiska nyckelindikatorerna som tas upp nedan, skedde parallellt med ökningen av importen från Kina till låga priser och det efterföljande förhindrandet av prishöjningar. |
|
(208) |
Nettokassaflödet är unionsindustrins förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Trenden för nettokassaflödet utvecklades negativt på samma sätt som lönsamheten , från en kraftig minskning under 2023 till en oförmåga att självfinansiera verksamheten under undersökningsperioden, med ett negativt kassaflöde som minskat med 98 procentenheter. |
|
(209) |
Nettoinvesteringarna fluktuerade under större delen av skadeundersökningsperioden i linje med produktions- och försäljningsvolymen, utom under undersökningsperioden, då de ökade trots lägre försäljningsvolymer. En stor del av de investeringar som gjordes under undersökningsperioden gjordes i samband med planerat utbyte och effektivisering av utrustning som används i produktionen av den undersökta produkten. |
|
(210) |
Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Den utvecklades i linje med försäljnings- och lönsamhetenstrenden, uppvisade goda resultat 2022 och försämrades påtagligt under 2023, då den minskade med 87 %. Under undersökningsperioden blev räntabiliteten negativ, och den förlorade 351 procentenheter under hela skadeundersökningsperioden. |
|
(211) |
Klagandenas förmåga att anskaffa kapital påverkades negativt av den påtagliga försämringen av kassaflöde och lönsamhet under skadeundersökningsperioden. |
4.5. Slutsats om skada
|
(212) |
Alla huvudsakliga skadeindikatorer uppvisade en negativ utveckling från och med 2023 och unionsindustrins allmänna situation led skada under undersökningsperioden. |
|
(213) |
Unionsindustrins produktion minskade med 29 % och försäljningen i unionen minskade med 23 %, vilket i hög grad översteg den minskade förbrukningen med 12 %. Samtidigt stod unionsindustrin inför en ökning av sina produktionskostnader med [20–35 %] och under undersökningsperioden kunde den inte återspegla ens en del av den kostnadsökningen i sina försäljningspriser. Följaktligen gick unionsindustrin med stor förlust och den kraftiga försämringen av unionsindustrins situation, särskilt från och med 2023, återspeglades också i hur andra nyckelindikatorer, såsom marknadsandel, produktivitet och kapacitetsutnyttjande, utvecklades. |
|
(214) |
Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen. |
5. ORSAKSSAMBAND
|
(215) |
I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är följande: import från övriga tredjeländer, unionsproducenternas exportresultat, ökade råvaru- och energipriser samt den minskade förbrukningen. |
5.1. Verkningar av den dumpade importen
|
(216) |
Såsom beskrivs i skäl 172 ökade importvolymerna av den berörda produkten från Kina med 25 %, vilket innebär att marknadsandelen för den importen från Kina till unionen ökade med [6–14] procentenheter under skadeundersökningsperioden. Under samma period, såsom anges i avsnitt 4.4.2.2 ovan, kunde unionsindustrin inte konkurrera med de kinesiska exporterande producenterna och upplevde en minskning av sin försäljningsvolym på 23 % och av sin marknadsandel på [3–14] procentenheter. Detta skedde i ett sammanhang där förbrukningen i unionen minskade kraftigt från och med 2023 och med 12 % under skadeundersökningsperioden. |
|
(217) |
Såsom framgår av skäl 179 underskred importen från Kina avsevärt unionsindustrins priser under undersökningsperioden och priserna på denna var lägre än unionsindustrins priser även när unionsindustrin från och med 2023 minskade sina priser utöver den lilla minskningen av produktionskostnaden, på grund av den ökade förekomsten av lågprisimport från Kina på unionsmarknaden. Importen från Kina ledde därför i hög grad till att prishöjningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades under 2023 och under undersökningsperioden, vilket ledde till att unionsindustrin gick med stor förlust under undersökningsperioden. |
|
(218) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att den betydande ökningen av den dumpade importen från Kina till priser som avsevärt underskred unionspriserna och förhindrade prishöjningar i unionen vållade unionsindustrin väsentlig skada. |
5.2. Verkningar av andra faktorer
5.2.1. Import från tredjeländer
|
(219) |
För att fastställa importvolymerna av kolinklorid från andra tredjeländer tillämpade kommissionen samma metod som för importen från Kina, vilket förklaras i skäl 171 ovan. Därmed, för övriga tredjeländer, fastställdes andelen av den totala importen av kolinklorid som klassificeras enligt de berörda tulltaxenumren på grundval av dess andel av importen under Taric-nummer 2923 10 00 90, eftersom detta Taric-nummer endast avser kolinklorid (87). |
|
(220) |
I linje med den metod som användes för Kina (se tabell 4 ovan) fastställde kommissionen även priserna för importen från andra länder på grundval av priserna på importen av kolinklorid under Taric-nummer 2923 10 00 90. |
|
(221) |
Importvolymen från övriga tredjeländer och priserna på den utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 12 Import från tredjeländer
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(222) |
Enligt uppgifterna i klagomålet produceras kolinklorid, förutom i unionen och Kina, även i Förenta staterna, Indien och Mexiko. |
|
(223) |
Under skadeundersökningsperioden var Indien det enda andra land förutom Kina som genomgående hade en marknadsandel på mer än 2 %. Landet nådde en marknadsandel på [2,3–2,9 %] under undersökningsperioden. Priserna på denna import var emellertid betydligt högre än priserna från Kina och unionsindustrins priser. |
|
(224) |
Importen från övriga tredjeländer bestod i huvudsak av import från Förenta staterna och Vietnam. Deras sammanlagda marknadsandel fluktuerade omkring 3–4 %, med undantag för 2022 när importen från Förenta staterna sköt i höjden på grund av den stora efterfrågan i unionen och den tillfälliga nedgången i importen från Kina. |
5.2.2. Unionsindustrins exportresultat
|
(225) |
Unionsindustrins exportvolym utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 13 Exportförsäljning
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(226) |
De genomsnittliga exportförsäljningspriserna följde en liknande trend som den inhemska försäljningen, men nedgången i fråga om försäljningspriserna från och med 2023 var mindre uttalad än nedgången på unionsindustrins hemmamarknader. Till följd av detta sjönk unionsindustrins exportförsäljningsvolym, som stod för [32–47 %] av den totala produktionsvolymen under hela skadeundersökningsperioden, ännu mer från och med 2023 än dess försäljningsvolym på unionsmarknaden (med 37 % jämfört med 23 %). Enligt uppgifterna i klagomålet konkurrerade unionsindustrin också med lågprisimporten från Kina på sina exportmarknader. Detta visar att unionsindustrins fokus under den svåra marknadssituationen som berodde på importen från Kina var att bevara en så stor marknadsandel som möjligt på sin storleksmässigt viktigaste marknad, dvs. unionsmarknaden. |
|
(227) |
Kommissionen drog därför preliminärt slutsatsen att unionsindustrins exportresultat kan ha bidragit till den skada som konstaterades, eftersom de volymer som gick förlorade var betydande. Detta försvagade dock inte det verkliga och betydande orsakssambandet mellan den dumpade importen från det berörda landet och den väsentliga skada som konstaterats. |
5.2.3. Ökade priser på råvaror och energi
|
(228) |
År 2022 ökade energipriset avsevärt (88) med 35 % jämfört med 2021, till följd av den internationella oro som följde av den geopolitiska instabiliteten. Inflationen ökade på ett liknande sätt under 2022 och 2023 (89), vilket ledde till ökade råvarupriser. Denna övergripande prisökning påverkade direkt unionsproducenternas produktionskostnader, vilket innebar en ökning med 33 % under 2022 jämfört med föregående år. Unionsindustrin kunde dock föra vidare den betydande kostnadsökning som orsakades av denna höjning av råvaru- och energipriserna genom att höja försäljningspriset till kunderna med 39 % under samma år och redovisade en sund vinst. Under 2023 och under undersökningsperioden sjönk energipriserna och produktionskostnaden för kolinklorid därefter till nivåer som är jämförbara med början av skadeundersökningsperioden. |
|
(229) |
Kommissionen drog därför preliminärt slutsatsen att den höjda produktionskostnad som berodde på de ökade energi- och råvarupriserna i unionen troligtvis inte har bidragit till den väsentliga skada som konstaterats. |
5.2.4. Minskad förbrukning
|
(230) |
Under skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen med 12 %. Kommissionen analyserade huruvida denna minskade förbrukning vållade unionsindustrin skada. |
|
(231) |
Kommissionen undersökte noggrant hur förbrukningen hade utvecklats under skadeundersökningsperioden och konstaterade att den minskade förbrukningen ägde rum 2023 och att unionsindustrin det året fortfarande gjorde en vinst på [6–7 %]. Det var under undersökningsperioden, när förbrukningen ökade något, som unionsindustrins ekonomiska indikatorer blev negativa. Samtidigt fortsatte importen från Kina, som redan hade ökat kraftigt under 2023, att öka med ytterligare 13 % under undersökningsperioden. På denna grundval drog kommissionen slutsatsen att den minskade förbrukningen kan ha bidragit till den konstaterade skadan, men att den inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen och skadan. |
5.2.5. Andra faktorer
|
(232) |
I detta skede av undersökningen identifierade kommissionen inte några andra relevanta faktorer som bidrog till fastställandet av skadan för unionsindustrin, och uppmärksammades inte heller på dem. |
5.3. Slutsats om orsakssamband
|
(233) |
Analysen ovan visar att importvolymen från Kina ökade kraftigt från och med 2023. De låga priserna på denna dumpade import från Kina ledde snabbt till en betydande och kontinuerlig minskning av unionsindustrins marknadsandel, trots att den sänkte sina försäljningspriser till ohållbara nivåer. Detta ledde i sin tur till att unionsindustrins ekonomiska situation försämrades kraftigt, och den gick därför med stor förlust under undersökningsperioden. Kommissionen fastställde således ett verkligt och betydande orsakssamband mellan den dumpade importen från Kina och den skada som unionsindustrin lidit. |
|
(234) |
Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer av betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar. Dessa faktorers inverkan på unionsindustrins negativa utveckling var på sin höjd dock obefintlig eller begränsad. |
|
(235) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, var för sig eller tillsammans, inte mildrade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Skadan består bland annat av förlorad produktion samt förlorad försäljning, marknadsandel och lönsamhet. |
6. ÅTGÄRDERNAS NIVÅ
|
(236) |
I syfte att fastställa åtgärdernas nivå undersökte kommissionen om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som unionsindustrin vållats genom den dumpade importen. |
6.1. Skademarginal
|
(237) |
Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen. |
|
(238) |
I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från det berörda landet, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna, forskning och utveckling (FoU) samt innovation, och den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Denna vinstmarginal bör inte vara lägre än 6 %. |
|
(239) |
Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som skulle täcka samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden. Eftersom unionsindustrins lönsamhet påverkades av den kraftiga ökningen av lågprisimporten under 2023 och undersökningsperioden ansåg kommissionen att det var lämpligt att som en grundläggande vinst fastställa den genomsnittliga vinst som uppnåtts under de två föregående åren, när importen ännu inte var sådan att den pressade ned unionsindustrins lönsamhet. De två klagandenas vägda genomsnittliga vinst under 2021 och 2022 uppgick till 7,3 %. |
|
(240) |
En av klagandena visade att dess investeringsnivå, FoU och innovation under skadeundersökningsperioden skulle ha varit högre under normala konkurrensförhållanden. Kommissionen kontrollerade dessa uppgifter baserat på unionsindustrins investeringsplaner och uppskjutna projekt. Detta företags påståenden ansågs vara motiverade. För att spegla detta i vinstmålet räknade kommissionen ut skillnaden mellan utgifterna för investeringar, FoU och innovation under normala konkurrensförhållanden enligt uppgifter från unionsindustrin som kontrollerats av kommissionen, och de faktiska utgifterna för investeringar, FoU och innovation under skadeundersökningsperioden. Denna skillnad, uttryckt som en procentandel av omsättningen, var 0,1 % för det berörda företaget, vilket lades till företagets grundläggande vinst på 7,3 % enligt vad som anges i skäl 239, vilket resulterade i ett vinstmål på 7,3–7,4 %. |
|
(241) |
På denna grundval blir det icke-skadevållande priset [1 048–1 307] euro/ton, beräknat genom tillämpning av den ovannämnda vinstmarginalen på 7,3–7,4 % på produktionskostnaden under undersökningsperioden för de två klagandena. |
|
(242) |
I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader för unionsindustrin som följer av de multilaterala miljöavtal och tillhörande protokoll som unionen är part i, samt av de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia, under den period då åtgärden tillämpas i enlighet med artikel 11.2. På grundval av den tillgängliga bevisning som verifierades vid kontrollerna på plats fastställde kommissionen en ytterligare kostnad på [3,5–4,5] euro per ton för ett av de berörda företagen. Denna skillnad lades till det icke-skadevållande pris som nämns i skäl 241. |
|
(243) |
På denna grundval beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris på [1 191–1 316] euro/ton för unionsindustrins likadana produkt genom att tillämpa ovannämnda målvinstmarginal (se skäl 240) på de två klagandenas produktionskostnader under undersökningsperioden, och lade sedan till justeringarna enligt artikel 7.2d per produkttyp. |
|
(244) |
Kommissionen fastställde därefter skademarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande producenter i det berörda landet som ingår i urvalet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som de två klagandena sålde på unionens marknad under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif. |
|
(245) |
Nivån för undanröjande av skada för ”övriga samarbetsvilliga företag” och för ”all annan import med ursprung i det berörda landet” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag och denna import (se skälen 154–156).
|
7. UNIONENS INTRESSE
|
(246) |
Då kommissionen beslutat att tillämpa artikel 7.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte skulle ligga i unionens intresse att vidta åtgärder i detta ärende, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. |
|
(247) |
Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen. |
7.1. Unionsindustrins intresse
|
(248) |
De två klagandena samarbetade fullt ut i undersökningen, medan den tredje producenten, Algry Química, samarbetade i undersökningen genom att tillhandahålla uppgifter som låg till grund för svaret på det makroekonomiska frågeformuläret. Samtliga uttryckte sitt stöd för införandet av åtgärder. |
|
(249) |
Undersökningen har visat att unionsindustrin lider väsentlig skada på grund av den dumpade importen från det berörda landet. Denna import ledde till att prisökningar som annars skulle ha ägt rum i hög grad förhindrades, vilket tvingade unionsindustrin att sälja till priser som understeg kostnaderna. Unionsindustrin gick därför med stor förlust under undersökningsperioden. Importen från Kina underskred dessutom kraftigt unionsindustrins priser, och ökningen av denna importvolym orsakade en betydande förlust av unionsindustrins försäljningsvolymer och marknadsandelar. |
|
(250) |
Införandet av åtgärder kommer att leda till högre importpriser och återställa lika villkor på unionsmarknaden. Man kan därför förvänta sig att åtgärderna kommer att leda till ett stopp för ökningen av lågprisimporten från Kina. Detta skulle i sin tur göra det möjligt för unionsindustrin att ta tillbaka marknadsandelar och därmed, försäljningsvolymer, och återställa sina försäljningspriser till hållbara nivåer, vilket också skulle göra det möjligt för unionsindustrin att fortsätta med de planerade investeringar som är nödvändiga. Utan åtgärder kommer unionsindustrins förluster att öka eftersom de nuvarande volymerna av och priserna på importen från Kina har visat sig vara mycket skadevållande. De nödvändiga investeringarna kan då inte längre göras. Unionsindustrins nedåtgående spiral med minskade försäljningsvolymer och ökade kostnader kommer följaktligen att påskyndas. Därför kommer unionsindustrins lönsamhet, som redan hade nått ohållbara nivåer under undersökningsperioden, att stå på spel. |
|
(251) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att införandet av åtgärder mot importen från Kina ligger i unionsindustrins intresse. |
7.2. Icke-närstående importörers intresse
|
(252) |
De två icke-närstående importörer som är verksamma inom livsmedelskvalitetssegmentet, Van Eeghen och Kirsch Pharma GmbH, besvarade frågeformuläret. De uppgav att de motsatte sig införandet av åtgärder. En analys av de uppgifter som de lämnat, särskilt den rapporterade omsättningen och lönsamheten, totalt sett och för kolinklorid, och den (låga) volym kolinklorid som de köper in, tydde dock inte på att något av dem skulle påverkas väsentligt av införandet av åtgärder. |
|
(253) |
I avsaknad av ytterligare information från icke-närstående importörer dras mot bakgrund av det som nämns ovan preliminärt slutsatsen att det är osannolikt att införandet av eventuella antidumpningsåtgärder skulle få några allvarliga konsekvenser för icke-närstående importörers situation. |
7.3. Användares, konsumenters eller leverantörers intresse
|
(254) |
En användare argumenterade till förmån för införandet av åtgärder för att säkerställa lika villkor på EU:s marknad för kolinklorid. |
|
(255) |
Införandet av åtgärder för att återställa lika villkor kommer att säkerställa en stabil leveranskedja av kolinklorid på EU-marknaden, vilket kommer att gynna användarna i EU. |
|
(256) |
I avsaknad av ytterligare information från användarna dras mot bakgrund av ovanstående preliminärt slutsatsen att det är osannolikt att införandet av antidumpningsåtgärder skulle få några allvarliga konsekvenser för användarnas situation |
7.4. Slutsats om unionens intresse
|
(257) |
Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att det i detta skede av undersökningen inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det skulle strida mot unionens intresse att införa åtgärder mot import av kolinklorid med ursprung i det berörda landet. |
8. PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
|
(258) |
På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada. |
|
(259) |
Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas för import av produkter med ursprung i det berörda landet i enlighet med regeln om lägre tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen har jämfört skade- och dumpningsmarginalerna (se skäl 245 ovan). Tullbeloppet fastställdes till en nivå som motsvarar den lägre av dumpnings- eller skademarginalen. |
|
(260) |
På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som andel av priset cif vid unionens gräns, före tull:
|
|
(261) |
De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i de berörda länderna och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all annan import med ursprung i det berörda landet”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna. |
|
(262) |
För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga om en giltig faktura uppvisas för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Fram till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all annan import med ursprung i det berörda landet”. |
|
(263) |
Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av den lägre tullsatsen är motiverad i enlighet med tullagstiftningen. |
|
(264) |
Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna kan en procentsats införas beroende på omständigheterna i varje enskilt fall, även om detta inte är tillrådligt, eftersom en sådan volymökning i sig kan anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva den eller de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull. |
9. REGISTRERING
|
(265) |
Såsom anges i skäl 3 beslutade kommissionen att importen av den berörda produkten skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen. |
|
(266) |
Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av import upphöra. |
|
(267) |
Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder har fattats i detta skede av förfarandet. |
10. INFORMATION I DET PRELIMINÄRA SKEDET
|
(268) |
I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem. |
|
(269) |
Flera synpunkter inkom. De synpunkter som inkom gällde dock inte beräkningarnas riktighet, utan snarare de metoder som kommissionen använde för att fastställa dumpningsmarginalerna och skademarginalerna. Dessa synpunkter kommer därför att beaktas tillsammans med alla andra synpunkter efter offentliggörandet av de provisoriska åtgärderna. |
11. SLUTBESTÄMMELSE
|
(270) |
Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist. |
|
(271) |
Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. En provisorisk antidumpningstull införs på importen av kolinklorid i alla former och renhetsgrader, även på bärare, med en lägsta kolinkloridhalt på 30 viktprocent, med undantag av kalciumfosforylkolin-klorid tetra-hydrat med CAS-nummer 72556-74-2, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2923 10 00 , ex 2309 90 31 , ex 2309 90 96 och ex 3824 99 96 (Taric-tilläggsnummer enligt vad som anges i punkt 2 och i bilagan till denna förordning), med ursprung i Folkrepubliken Kina.
2. Följande provisoriska antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som produceras av nedanstående företag:
|
Företag |
Provisorisk antidumpningstull (i %) |
Taric-tilläggsnummer |
|
Shandong Aocter Feed Additives Co., Ltd., Liaocheng, Shandongprovinsen, Kina |
120,8 |
89RB |
|
Shandong FY Feed Technology Co., Ltd, Binzhou, Shandongprovinsen, Kina |
95,4 |
89RC |
|
Shandong Yinfeng Biological Technology Co., Ltd. Zouping, Shandongprovinsen, Kina |
95,4 |
89RD |
|
Övriga samarbetsvilliga företag som förtecknas i bilaga I |
99,8 |
Se bilagan |
|
All annan import med ursprung i Folkrepubliken Kina |
120,8 |
89YY |
3. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura innehållande en försäkran, som är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå namn och befattning, och som ska ha följande lydelse: ”Jag intygar härmed att den (volym i ton) kolinklorid som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har producerats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i Folkrepubliken Kina. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Till dess att en sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för all annan import med ursprung i det berörda landet tillämpas.
4. Övergången till fri omsättning i unionen av den produkt som avses i punkt 1 ska ske på villkor att det ställs en säkerhet som motsvarar nivån på den provisoriska tullen.
5. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
1. Berörda parter ska lämna sina skriftliga synpunkter på denna förordning till kommissionen inom 15 kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande.
2. Berörda parter som vill bli hörda av kommissionen ska lämna in sin begäran inom fem kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande.
3. Berörda parter som vill bli hörda av förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden uppmanas att lämna in sin begäran inom fem kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande. Förhörsombudet får behandla en begäran som inges efter denna tidsfrist och får i tillämpliga fall besluta att godta en sådan begäran.
Artikel 3
1. Tullmyndigheterna åläggs härmed att upphöra med den registrering av import som infördes genom artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2025/92.
2. Uppgifter som inhämtats avseende produkter som förts in i EU för förbrukning högst 90 dagar före dagen för denna förordnings ikraftträdande ska bevaras till dess att eventuella slutgiltiga åtgärder har trätt i kraft eller till dess att detta förfarande har avslutats.
Artikel 4
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 27 juni 2025.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1036/oj.
(2) EUT C, C/2024/6602, 31.10.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/6602/oj.
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/92 av den 20 januari 2025 om registrering av import av kolinklorid med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, 2025/92, 21.1.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/92/oj).
(4) I detta förfarande företräder CFNA följande exporterande producenter: Taian Havay Chemicals Co., Ltd., Liaoning Biochem Co., Ltd., Shandong Aocter Feed Additives Co., Ltd. och Shandong FY Feed Technology Co., Ltd.
(5) t24.009637.
(6) https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2756.
(7) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1959 av den 17 juli 2024 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av erytritol med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, 2024/1959, 19.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/1959/oj); kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/2180 av den 16 oktober 2023 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2021/607 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av citronsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina, som utvidgats till att även omfatta import av citronsyra som avsänts från Malaysia, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Malaysia eller inte, till följd av en översyn avseende en ny exportör enligt artikel 11.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L, 2023/2180, 17.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/2180/oj); kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/752 av den 12 april 2023 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av natriumglukonat med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 100, 13.4.2023, p. 16, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/752/oj); kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/441 av den 11 mars 2021 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 85, 12.03.2021, p. 154, ELI: https://eur-lex.europa.eu/eli/reg_impl/2021/441).
(8) Genomförandeförordning (EU) 2024/1959, skälen 161–162, genomförandeförordning (EU) 2023/2180, skälen 89–90, genomförandeförordning (EU) 2023/752, skäl 70.
(9) Genomförandeförordning (EU) 2024/1959, skälen 103–113, genomförandeförordning (EU) 2023/2180, skälen 46–50, genomförandeförordning (EU) 2023/752, skäl 49.
(10) Genomförandeförordning (EU) 2024/1959, skälen 114–122, genomförandeförordning (EU) 2023/2180, skälen 51–55, och genomförandeförordning (EU) 2023/752, skälen 50–54. De berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag som föreskrivs i den kinesiska lagstiftningen kan anses återspegla motsvarande äganderättigheter, men particeller från det kinesiska kommunistpartiet i både statsägda och privata företag utgör en annan viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut. Enligt Kinas bolagsrätt ska en organisation med koppling till det kinesiska kommunistpartiet upprättas inom varje företag (med minst tre partimedlemmar enligt partiets stadgar) och företaget ska skapa nödvändiga förutsättningar för partiorganisationens verksamhet. Detta krav verkar tidigare inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Åtminstone sedan 2016 har kommunistpartiet emellertid stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut som fattas av statsägda företag som en politisk princip. Kommunistpartiet uppges också utöva press på privata företag att sätta ”patriotism” i första rummet och rätta sig efter partidisciplinen. År 2017 rapporterades att det fanns particeller i 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen och att pressen ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom sina företag. Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för producenter av den produkt som översynen gäller och leverantörer av insatsvaror till denna.
(11) Genomförandeförordning (EU) 2024/1959, skälen 123–133, genomförandeförordning (EU) 2023/2180, skälen 56–65, och genomförandeförordning (EU) 2023/752, skälen 55–63.
(12) Genomförandeförordning (EU) 2024/1959, skälen 134–138, genomförandeförordning (EU) 2023/2180, skälen 66–69, genomförandeförordning (EU) 2023/752, skäl 64.
(13) Genomförandeförordning (EU) 2024/1959, skälen 139–142, genomförandeförordning (EU) 2023/2180, skälen 71–72, genomförandeförordning (EU) 2023/752, skäl 65.
(14) Genomförandeförordning (EU) 2024/1959, skälen 143–152, genomförandeförordning (EU) 2023/2180, skälen 72–81, genomförandeförordning (EU) 2023/752, skäl 66.
(15) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Folkrepubliken Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder, (inte översatt till svenska), 10 april 2024, SWD(2024) 91 final, finns på https://ec.europa.eu/transparency/documents-register/detail?ref=SWD(2024)91&lang=sv, inklusive den tidigare versionen av dokumentet: arbetsdokument från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Folkrepubliken Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder, (inte översatt till svenska), 20 december 2017, SWD(2017) 483 final/2, finns på https://ec.europa.eu/transparency/documents-register/detail?ref=SWD(2017)483&lang=sv.
(16) Se sida 13 i klagomålet (den icke-konfidentiella versionen).
(17) Se sidorna 13–15 i klagomålet (den icke-konfidentiella versionen).
(18) Se sida 15 i klagomålet (den icke-konfidentiella versionen).
(19) Se sidorna 15–18 i klagomålet (den icke-konfidentiella versionen).
(20) Se sidorna 18–23 i klagomålet (den icke-konfidentiella versionen).
(21) Se sidorna 23–25 i klagomålet (den icke-konfidentiella versionen).
(22) Se http://www.aocter.net/about/495351.html (hämtad den 16 april 2025).
(23) Se https://www.goldenhighway.com/shengchanjidi-guonei.html (hämtad den 17 april 2025).
(24) Se https://www.yinfengbio.cn/ (hämtad den 15 april 2025).
(25) Se https://www.sinochem.com/sinochem/guwm/qygk/jj/A031002001001Gone1.html (hämtad den 15 april 2025).
(26) Se http://spc.sinopec.com/spc/en/pro_service/main_pro/Chemical_pro/ (hämtad den 16 april 2025).
(27) Se https://www.kytl.com/#page6 (hämtad den 15 april 2025).
(28) Se https://www.kczg.org.cn/org/orgdetail?id=276602 (hämtad den 16 april 2025).
(29) Se http://www.sinochemhx.com/shxschina/ywgl/zycp/A074003001Gone1.html (hämtad den 16 april 2025).
(30) Se http://ypc.sinopec.com/ypc/pro_service/pro_presentation/borm/ (hämtad den 16 april 2025).
(31) Se http://wap.sasac.gov.cn/n2588045/n27271785/n27271792/c14159097/content.html (hämtad den 16 april 2025).
(32) Se https://www.hl-hengsheng.com/Product/2.html (hämtad den 16 april 2025).
(33) Se Shandong Hualu Hengsheng Co. Ltd., årsrapport 2024, s. 60, på http://file.finance.sina.com.cn/211.154.219.97:9494/MRGG/CNSESH_STOCK/2025/2025-3/2025-03-29/10821388.PDF (hämtad den 16 april 2025).
(34) Se http://www.newsijie.com/chanye/huagong/jujiao/2019/0625/11248363.html (hämtad den 16 april 2025).
(35) Se artikel 33 i kommunistpartiets stadgar och artikel 19 i den kinesiska bolagslagen. Se även rapporten, kapitel 3, s. 47–50.
(36) Se CPCIF:s bolagsordning, artikel 3, som finns på http://www.cpcif.org.cn/detail/40288043661e27fb01661e386a3f0001?e=1 (hämtad den 17 april 2025).
(37) Se föregående fotnot.
(38) Se CPCIF:s bolagsordning, artikel 36, som finns på http://www.cpcif.org.cn/detail/40288043661e27fb01661e386a3f0001?e=1 (hämtad den 17 april 2025).
(39) Se http://www.cpcif.org.cn/list/40288043661dc14701661ddbe0980010 (hämtad den 17 april 2025).
(40) Se http://www.chinafeed.org.cn/hyzq/ (hämtad den 16 april 2025).
(41) Se http://www.chinafeed.org.cn/hyzq/hytl/201912/P020191224420392181435.pdf (hämtad den 16 april 2025).
(42) Se https://www.chemball.cn/factory/uza7zr/detail.html (hämtad den 16 april 2025).
(43) Se avsnitt III.8.3 i den 14:e femårsplanen för ekonomisk och social utveckling samt de långfristiga målen för 2035, som finns på https://www.gov.cn/xinwen/2021-03/13/content_5592681.htm (hämtad den 17 april 2025).
(44) Se https://www.gov.cn/zhengce/zhengceku/2022-04/08/content_5683972.htm#msdynttrid=WRmyf07ph0z74SHmXoOLKjRWl09BdZ4lGdYp9fiI9xU (hämtad den 17 april 2025).
(45) Se föregående fotnot, avsnitt I.3.
(46) Se föregående fotnot, avsnitt III.4.
(47) Se avsnitt II.2.4, som finns på https://huanbao.bjx.com.cn/news/20211201/1191133.shtml (hämtad den 17 april 2025).
(48) Se http://xm.shandong.gov.cn/art/2024/1/4/art_105151_10332205.html?xxgkhide=1 (hämtad den 17 april 2025).
(49) Se föregående fotnot, artikel 3.
(50) Se http://commerce.shandong.gov.cn/art/2022/8/15/art_21475_10306981.html (hämtad den 17 april 2025).
(51) Se http://www.sdskjzx.org.cn/show-2333.html (hämtad den 17 april 2025).
(52) Se https://www.sinochem.com/sinochem/guwm/zlzz/ds/A031002002002Gone1.html (hämtad den 17 april 2025).
(53) Se https://www.sinochem.com/sinochem/dzyjj/dj11/A031007001Gone1.html (hämtad den 17 april 2025).
(54) Se http://www.sinopecgroup.com/group/gsglc/index.shtml (hämtad den 17 april 2025).
(55) Se http://www.sinopecgroup.com/group/000/000/041/41878.shtml (hämtad den 17 april 2025).
(56) Rapporten, del III, kapitel 16.
(57) Se föregående fotnot, avsnitt 16.3.
(58) Se avsnitt IV.1.3, som finns på https://www.gov.cn/zhengce/zhengceku/2021-12/29/content_5665166.htm (hämtad den 6 december 2024).
(59) Se https://www.goldenhighway.com/id49442987.html (hämtad den 17 april 2025).
(60) Se http://www.scio.gov.cn/xwfb/dfxwfb/gssfbh/sd_13840/202504/t20250414_890548.html (hämtad den 17 april 2025).
(61) Se https://shandong.chinatax.gov.cn/art/2023/8/21/art_23_809595.html (hämtad den 18 april 2025).
(62) Se https://cpnn.com.cn/news/dfny/202502/t20250218_1773301.html (hämtad den 17 april 2025).
(63) Se föregående fotnot.
(64) Se https://www.hl-hengsheng.com/zcxx_dt/378.html (hämtad den 17 april 2025).
(65) Genomförandeförordning (EU) 2024/1959, skälen 153–157, och genomförandeförordning (EU) 2023/2180, skälen 82–84; genomförandeförordning (EU) 2023/752, skäl 67.
(66) Se avsnitt VIII.16, som finns på https://www.gov.cn/zhengce/zhengceku/2022-04/08/content_5683972.htm#msdynttrid=WRmyf07ph0z74SHmXoOLKjRWl09BdZ4lGdYp9fiI9xU (senast hämtad den 18 april 2025).
(67) Del I i rapporten.
(68) Del II i rapporten.
(69) Se skälen 8–22 i förordningen.
(70) Se skälen 14–17 och 24–30 i förordningen.
(71) Se skäl 33 i förordningen.
(72) World Bank Open Data – ”Upper Middle Income”, https://data.worldbank.org/income-level/upper-middle-income.
(73) https://rshiny.ilo.org/dataexplorer40/?lang=en&id=BRA_A.
(74) https://www.globalpetrolprices.com/Brazil/.
(75) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2015/755/oj). I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen kan de inhemska priserna i dessa länder inte användas för att fastställa normalvärdet.
(76) Se föregående fotnot.
(77) https://rshiny.ilo.org/dataexplorer40/?lang=en&id=BRA_A.
(78) Se domstolens dom av den 7 mars 2024, AO Nevinnomysskiy Azot och AO Novomoskovskaya Aktsionernaya Kompania NAK ’Azot’/Europeiska kommissionen, C-725/22 P, ECLI:EU:C:2024:217, punkterna 67 och 72.
(79) Dom av den 14 mars 1990, Gestetner Holdings plc/rådet och Europeiska gemenskapernas kommission, C-156/87, ECLI:EU:C:1990:116, punkt 31.
(80) Se domstolens dom av den 14 september 2022, AO Nevinnomysskiy Azot och AO Novomoskovskaya Aktsionernaya Kompania NAK ’Azot’/Europeiska kommissionen, T-865/19, ECLI:EU:C:2022:559, punkt 99.
(81) Se domstolens dom av den 7 mars 2024, AO Nevinnomysskiy Azot och AO Novomoskovskaya Aktsionernaya Kompania NAK ’Azot’/Europeiska kommissionen, C-725/22 P, ECLI:EU:C:2024:217, punkt 66.
(82) Se domstolens dom av den 14 september 2022, AO Nevinnomysskiy Azot och AO Novomoskovskaya Aktsionernaya Kompania NAK ’Azot’/Europeiska kommissionen, T-865/19, ECLI:EU:C:2022:559, punkt 117.
(83) Mål C-478/21 P, CCCME m.fl./kommissionen, punkterna 167–169.
(84) Bilaga 10 till klagomålet (den icke-konfidentiella versionen).
(85) Mer information finns i noteringen till ärendehandlingarna t25.005185.
(86) Se föregående fotnot.
(87) Mer information finns i noteringen till ärendehandlingarna t25.005185.
(88) Källa: Internationella energiorganet – https://www.iea.org/reports/electricity-2025/prices.
(89) Källa: Europeiska centralbanken –
https://www.ecb.europa.eu/stats/macroeconomic_and_sectoral/hicp/html/index.en.html.
BILAGA
Kinesiska samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet
|
Namn |
Taric-tilläggsnummer |
|
Liaoning Biochem Co., Ltd |
89RE |
|
Be-Long (North) Corporation |
89RF |
|
Shandong Jujia Biotech Co., Ltd |
89RG |
|
Taian Havay Chemicals Co., Ltd |
89RH |
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/1288/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)