(1)

I enlighet med artikel 19.1 och 19.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/852 (3) skulle kommissionen bedöma och rapportera om unionens behov av att reglera utsläpp av kvicksilver och kvicksilverföreningar från krematorier, om möjligheten att fasa ut användningen av tandamalgam i unionen på längre sikt, helst senast 2030, och miljöfördelarna med och möjligheten att förbjuda tillverkning och export av andra produkter med kvicksilver tillsatt som är förbjudna att släppas ut på unionsmarknaden och att importeras till unionen.

(2)

Kvicksilver är en kemikalie av global betydelse för miljön på grund av att det färdas över långa sträckor i atmosfären, är långlivat när det släppts ut av människan i miljön och har förmåga att bioackumuleras i ekosystemen. Kvicksilver har även betydande negativa effekter på människors hälsa och förs över från modern till barnet via moderkakan eller genom amning. Kvicksilverföroreningar i miljön kan vara resultatet av mänsklig verksamhet, bland annat otillräcklig hantering av kvicksilveravfall, kremering eller inkorrekt införande av obligatoriska avskiljare i tandvårdsinrättningar.

(3)

Kommissionen har, till följd av sin slutsats i rapporten av den 17 augusti 2020 om granskningarna som krävs enligt artikel 19.1 i förordning (EU) 2017/852 avseende användning av kvicksilver i tandamalgam och produkter, lagt fram ett lagstiftningsförslag, i enlighet med artikel 19.3 i den förordningen, om utfasning av användningen av tandamalgam och förbud mot tillverkning och export av tandamalgam och vissa lampor som innehåller kvicksilver.

(4)

Användningen av produkter med kvicksilver tillsatt, inbegripet användning av tandamalgam och lampor som innehåller kvicksilver, utgör den största återstående avsiktliga användningen av kvicksilver i unionen. Kvicksilverfria alternativ har dock blivit ekonomiskt och tekniskt genomförbara och är lätt tillgängliga.

(5)

Med hänsyn till att unionen och dess medlemsstater har ratificerat Minamatakonventionen om kvicksilver (4) från 2013 (konventionen) och eftersom de stater som är parter i konventionen bör vidta åtgärder för att uppmuntra förebyggande av karies och hälsofrämjande åtgärder, och därigenom minimera behovet av tandlagning som en ytterligare åtgärd för att stödja utfasningen av användningen av tandamalgam, och med hänsyn till att ekonomiskt överkomliga kvicksilverfria alternativ är tillgängliga i många medlemsstater, och till den pågående omställningen till dessa, är det lämpligt att förbjuda användning av tandamalgam för tandvårdsbehandlingar i unionen, samtidigt som möjligheten att använda tandamalgam behålls för patienter med särskilda medicinska behov, när en tandläkare bedömer att det är absolut nödvändigt.

(6)

Samtidigt som medlemsstaternas behörighet att organisera och ge hälso- och sjukvård respekteras fullt ut bör medlemsstater i vilka tandamalgam är det enda material som omfattas av offentlig ersättning till minst 90 % enligt nationell rätt och i vilka sådan ersättning ännu inte är möjlig för kvicksilverfria alternativ per den 1 januari 2025, i syfte att begränsa de socioekonomiska effekterna av utfasningen av användningen av tandamalgam, särskilt på patienter med låga inkomster, ha längre tid på sig att hitta lämpliga lösningar för att anpassa sina hälso- och sjukvårdssystem och därför, genom undantag från kravet i denna förordning om att fasa ut tandamalgam från och med det datumet, ha rätt att ha ett senare utfasningsdatum för tandamalgam. Utfasningen av tandamalgam bör vid behov åtföljas av fortbildning för tandläkare för att de ska kunna anpassa sig till nya tekniker.

(7)

Medlemsstater som omfattas av det undantag från utfasningen som föreskrivs i denna förordning bör kunna tillåta användning av tandamalgam under mycket specifika omständigheter till och med den 30 juni 2026. I enlighet med detta bör import och tillverkning av tandamalgam vara förbjuden först från och med den 1 juli 2026. Från och med den 1 juli 2026 bör det emellertid fortfarande vara möjligt att importera och tillverka tandamalgam, dock enbart om användningen av sådant amalgam är nödvändigt för att täcka särskilda medicinska behov.

(8)

För att bedöma det fortsatta behovet av användning av tandamalgam med avseende på särskilda medicinska behov bör importörer och tillverkare varje år informera de behöriga myndigheterna om vilka mängder som importeras eller tillverkas för sådana medicinska behov. Dessutom bör kommissionen senast den 31 december 2029 bedöma om det fortfarande är nödvändigt att behålla undantaget för import och tillverkning av tandamalgam som används för patienter med särskilda medicinska behov, med beaktande av tillgången till kvicksilverfria alternativ för berörda patientgrupper.

(9)

Krematorier utgör en betydande källa till kvicksilverutsläpp i atmosfären och kommer, trots den utfasning av tandamalgam som föreskrivs i denna förordning, att fortsätta att bidra till kvicksilverföroreningar i luft, vatten och mark. Det är nödvändigt att en vägledning utarbetas om tekniker för att minska utsläpp av kvicksilver och kvicksilverföreningar från krematorier och att information samlas in om de åtgärder som genomförts i medlemsstaterna på grundval av den vägledningen, i syfte att förebygga föroreningar på lämpligt sätt och begränsa inverkan på människors hälsa och miljön.

(10)

Den olagliga användningen av kvicksilver och kvicksilverföreningar i kosmetiska produkter pågår fortfarande på global nivå. Vid det femte mötet i konferensen för parterna i konventionen (partskonferensen) beslutades därför i beslut MC-5/5 att information ska samlas in från parterna i konventionen om de utmaningar de står inför när det gäller att förhindra export, import och tillverkning av kosmetika som förtecknas i del I i bilaga A till konventionen. Mot bakgrund av de skadliga effekter som kvicksilver och kvicksilverföreningar har på människors hälsa och miljön bör exponering och utsläpp minskas ytterligare och så mycket som möjligt. Nya rapporter visar att företag som verkar i unionen tillverkar och exporterar kvicksilverföreningar, vilket leder till otillåten användning av kvicksilver, särskilt i kosmetika. Kommissionen bör därför rapportera om utvecklingen inom ramen för konventionen vad gäller utfasningen av olaglig användning av kvicksilver i kosmetiska produkter, med beaktande av information som parterna i konventionen tillhandahållit i enlighet med beslut MC-5/5. Kommissionen bör vidare bedöma den återstående användningen av kvicksilver och kvicksilverföreningar, såsom användningen vid porositetsmätning, i fyrar och i vacciner samt behovet av att utöka förteckningen över stora avfallskällor och, när så är lämpligt, föreslå åtgärder för att fasa ut sådan användning och för att reglera export, import och tillverkning av kvicksilver för sådana ändamål.

(11)

Medlemsstaterna ska säkerställa lämpliga insamlingssystem för produkter med kvicksilver tillsatt i icke-elektroniskt och elektroniskt avfall och samla in sådana produkter separat och på ett miljömässigt hållbart sätt, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU (5).

(12)

Genom artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU (6) förbjuds utsläppande på unionsmarknaden och import till unionen av viss elektrisk och elektronisk utrustning som innehåller kvicksilver. I bilaga III till det direktivet förtecknas bland annat vissa lampor med kvicksilver tillsatt som är undantagna från det förbudet fram till de datum som anges där. Detta undantag löpte ut den 13 april 2016 för icke-linjära halofosfatlampor, den 24 februari 2023 för vissa lysrörslampor och den 24 augusti 2023 för linjära lysrör för allmänna belysningsändamål. För icke-linjära trebandslysrör löper undantaget ut den 24 februari 2025. Undantaget för de flesta högtrycksnatriumlampor för allmänna belysningsändamål som har ett förbättrat färgindex löpte ut den 24 februari 2023, medan undantaget för de återstående högtrycksnatriumlampor för allmänna belysningsändamål som förtecknas i post 4 i bilaga III till direktiv 2011/65/EU löper ut den 24 februari 2027.

(13)

Dessutom förtecknades vissa linjära lysrör för allmänna belysningsändamål, med sikte på ett framtida förbud, i beslut MC-4/3, som antogs vid partskonferensens fjärde möte, som hölls den 21–25 mars 2022 och utfasningsdatum för dem fastställdes i beslut MC-5/4, som antogs vid partskonferensens femte möte, som hölls den 30 oktober–3 november 2023. Dessa beslut fick stöd av unionen genom rådets beslut (EU) 2022/549 (7) och (EU) 2023/2417 (8).

(14)

Eftersom det är lämpligt att så snart som möjligt förbjuda export från unionen av de återstående lamporna med tillsatt kvicksilver, och eftersom vissa av dessa lampor för närvarande inte omfattas av del A i bilaga II till förordning (EU) 2017/852 bör de, för att skapa enhetlighet, införas i bilagan för att förbjuda tillverkning och export av dem från och med de datum som anges i bilaga III till direktiv 2011/65/EU och inte senare än de mest ambitiösa datumen i beslut MC-4/3. Dessutom kan betydande sidovinster uppnås genom att exporten av lampor med tillsatt kvicksilver fasas ut så snart som möjligt, med tanke på att kvicksilverfria alternativ är mer energieffektiva och därför skulle hindra åtskilliga ton koldioxid från att släppas ut.

(15)

Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av deras omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(16)

Förordning (EU) 2017/852 bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

2.

Artikel 18 ska ändras på följande sätt:

3.

Artikel 19 ska ändras på följande sätt:

4.

Bilaga II ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.