EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32022R2095
Commission Implementing Regulation (EU) 2022/2095 of 28 October 2022 establishing measures to prevent the introduction into, establishment and spread within the Union territory of Anoplophora chinensis (Forster) and repealing Decision 2012/138/EU
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2095 av den 28 oktober 2022 om åtgärder för att förhindra introduktion i samt etablering och spridning inom unionens territorium av Anoplophora chinensis (Forster) och om upphävande av beslut 2012/138/EU
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2095 av den 28 oktober 2022 om åtgärder för att förhindra introduktion i samt etablering och spridning inom unionens territorium av Anoplophora chinensis (Forster) och om upphävande av beslut 2012/138/EU
C/2022/7611
EUT L 281, 31.10.2022, p. 53–70
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
In force
|
31.10.2022 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 281/53 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/2095
av den 28 oktober 2022
om åtgärder för att förhindra introduktion i samt etablering och spridning inom unionens territorium av Anoplophora chinensis (Forster) och om upphävande av beslut 2012/138/EU
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (1), särskilt artiklarna 28.1, 28.2 och 41.2, och
av följande skäl:
|
(1) |
I kommissionens genomförandebeslut 2012/138/EU (2) föreskrivs åtgärder för att förhindra introduktion i och spridning inom unionens territorium av Anoplophora chinensis (Forster) (den angivna skadegöraren). |
|
(2) |
De senaste utbrotten av den angivna skadegöraren i vissa medlemsstater och de erfarenheter som gjorts under tillämpningen av genomförandebeslut 2012/138/EU visar att det finns behov av att uppdatera dessa åtgärder för att få en mer målinriktad strategi för övervakning och bekämpning av den angivna skadegöraren inom unionens territorium. |
|
(3) |
Artikel 1 a i genomförandebeslut 2012/138/EU innehåller en förteckning över angivna växter som är värdväxter för den angivna skadegörare och på vilka skadegöraren har rapporterats inom unionens territorium. Dessa angivna växter omfattas av krav avseende införsel till och förflyttning inom unionens territorium samt avseende utrotning eller inneslutning av skadegöraren. |
|
(4) |
Dessa angivna växter utgör fortfarande en växtskyddsrisk. Denna förordning bör därför också innehålla en sådan förteckning över angivna växter som omfattas av respektive åtgärder. Eftersom den angivna skadegöraren påträffats på växter av Vaccinium corymbosum, Melia spp., Ostrya spp. och Photinia spp. och eftersom dessa växter är värdväxter för den angivna skadegöraren bör de läggas till i förteckningen. |
|
(5) |
De värdväxter som förekommer inom unionens territorium, dvs. växter av Acer spp., Aesculus hippocastanum, Alnus spp., Betula spp., Carpinus spp., Chaenomeles spp., Citrus spp., Cornus spp., Corylus spp., Cotoneaster spp., Crataegus spp., Cryptomeria spp., Fagus spp., Ficus spp., Hibiscus spp., Lagerstroemia spp., Malus spp., Melia spp., Morus spp., Ostrya spp., Parrotia spp., Photinia spp., Platanus spp., Populus spp., Prunus laurocerasus, Pyrus spp., Rosa spp., Salix spp., Ulmus spp. och Vaccinium corymbosum, bör övervakas årligen för att säkerställa att förteckningen är uppdaterad och baserad på den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. |
|
(6) |
För att säkerställa en bättre överblick över förekomsten av den angivna skadegöraren bör medlemsstaterna göra sina årliga inventeringar avseende förekomsten mer omfattande och använda metoder i enlighet med den senaste vetenskapliga och tekniska informationen. |
|
(7) |
För att utrota den angivna skadegöraren och förhindra att den sprider sig inom unionens territorium bör medlemsstaterna inrätta avgränsade områden bestående av en angripen zon och en buffertzon samt vidta utrotningsåtgärder. Med hänsyn till den angivna skadegörarens spridningskapacitet bör buffertzonens bredd vara 2 km. |
|
(8) |
När det gäller isolerade förekomster av den angivna skadegöraren bör det dock inte vara ett krav att inrätta ett avgränsat område om den angivna skadegöraren kan elimineras från växterna och om det finns belägg för att dessa växter redan var angripna vid införseln till området, eller om det är en isolerad förekomst som inte förväntas leda till etablering. Detta är den mest proportionerliga strategin så länge de inventeringar som genomförs i det berörda området bekräftar att den angivna skadegöraren inte förekommer. |
|
(9) |
För vissa områden på unionens territorium är det inte längre möjligt att utrota den angivna skadegöraren. De berörda medlemsstaterna bör därför i stället för utrotningsåtgärder få vidta inneslutningsåtgärder för den skadegöraren inom dessa områden. Dessa åtgärder bör vara mindre strikta än utrotningsåtgärderna men de bör säkerställa en noggrann inventeringsstrategi och fler försiktighetsåtgärder, framför allt i de berörda buffertzonerna, för att förhindra att den angivna skadegöraren sprids till resten av unionens territorium. |
|
(10) |
Medlemsstaterna bör till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla varje avgränsat område för inneslutning som de avser att inrätta eller ändra, så att kommissionen kan få en överblick över den angivna skadegörarens spridning inom unionens territorium och se över denna förordning samt lägga till det området i en förteckning över avgränsade områden för inneslutning. |
|
(11) |
För att säkerställa att de angripna växterna omedelbart avlägsnas och förhindra ytterligare spridning av den angivna skadegöraren till resten av unionens territorium bör inventeringarna av buffertzonerna genomföras årligen vid den lämpligaste tidpunkten på året och vara tillräckligt omfattande, med beaktande av de behöriga myndigheternas möjlighet att ytterligare övervaka värdväxterna i de angripna zonerna för inneslutning. |
|
(12) |
Växtarter för vilka det är känt att de är mottagliga för den angivna skadegöraren, som påvisats i det avgränsade området, och vilka har odlats under åtminstone en del av sin livstid i det avgränsade området eller vilka har förflyttats genom ett sådant område, löper större risk för att bli infekterade med den angivna skadegöraren. Det är därför motiverat att fastställa särskilda krav för förflyttning inom unionens territorium av dessa växter. |
|
(13) |
I syfte att underlätta handel och samtidigt skydda växthälsan, bör värdväxter med ursprung i ett tredjeland där skadegöraren inte förekommer vid införsel till unionens territorium åtföljas av ett sundhetscertifikat med en tilläggsdeklaration som anger att det tredjelandet är fritt från den angivna skadegöraren. |
|
(14) |
För att säkerställa att värdväxter som förs in till unionens territorium från områden i tredjeländer där det är känt att den angivna skadegöraren förekommer är fria från den angivna skadegöraren, bör kraven för införsel till unionens territorium likna de krav som gäller vid förflyttning av angivna växter med ursprung i avgränsade områden. |
|
(15) |
Mot bakgrund av de senaste vetenskapliga och tekniska beläggen bör även de inventeringar som tredjeländer genomför för att bekräfta att den angivna skadegöraren inte förekommer i områden på deras territorium eller i produktionsanläggningar som godkänts för export till unionens territorium vara mer omfattande. |
|
(16) |
Det bör fastställas bestämmelser avseende offentliga kontroller vid förflyttning av de angivna växterna ut från avgränsade områden till resten av unionens territorium och vid införsel till unionens territorium av värdväxter från tredjeländer. |
|
(17) |
Genomförandebeslut 2012/138/EU bör upphöra att gälla. |
|
(18) |
När det gäller inventeringar som genomförs i områden på unionens territorium där det är känt att den angivna skadegöraren inte förekommer eller i områden eller produktionsanläggningar i tredjeländer, bör tillräckligt med tid medges för att medlemsstater och tredjeländer ska kunna utforma dessa åtgärder så att de uppfyller kraven på tillräcklig statistisk tillförlitlighet. Kraven avseende dessa inventeringar bör därför tillämpas från och med den 1 januari 2025. |
|
(19) |
Bestämmelserna avseende utförandet av inventeringar i avgränsade områden baseras på Europeiska myndighetens för livsmedelssäkerhets (livsmedelsmyndighetens) allmänna riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar av växtskadegörare (3) och bör tillämpas från och med den 1 januari 2025, för att ge de behöriga myndigheterna tillräckligt med tid för att planera, utforma och anslå tillräckliga resurser för dessa inventeringar. |
|
(20) |
Bestämmelserna avseende beredskapsplanerna bör tillämpas från och med den 1 augusti 2023 för att ge medlemsstaterna tillräckligt med tid för att utarbeta dessa planer. |
|
(21) |
Kraven avseende införsel av angivna växter till unionens territorium från tredjeländer bör tillämpas från och med den 1 juli 2024 för att ge medlemsstaterna, tredjeländerna och de berörda yrkesmässiga aktörerna tillräckligt med tid för att förbereda sig för genomförandet av dessa krav. |
|
(22) |
Den växtskyddsrisk som den angivna skadegöraren utgör för unionens territorium måste bedömas ytterligare, eftersom samtliga värdväxter fortfarande bör fastställas baserat på skadegörarens spridning inom unionens territorium och eventuella tekniska och vetenskapliga belägg som samlats in från resten av världen. Denna förordning bör därför tillämpas till och med den 31 december 2029 för att möjliggöra denna ytterligare bedömning och så att den kan ses över. |
|
(23) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
INNEHÅLL OCH DEFINITIONER
Artikel 1
Innehåll
I denna förordning fastställs åtgärder för att förhindra introduktion i samt etablering och spridning inom unionens territorium av Anoplophora chinensis (Forster) och åtgärder för att utrota eller innesluta skadegöraren om den förekommer på unionens territorium.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
|
1. |
angiven skadegörare: Anoplophora chinensis (Forster). |
|
2. |
angivna växter: växter för plantering, med en stam- eller rothalsdiameter på minst 1 cm vid den tjockaste punkten, av Acer spp., Aesculus hippocastanum, Alnus spp., Betula spp., Carpinus spp., Citrus spp., Cornus spp., Corylus spp., Cotoneaster spp., Crataegus spp., Fagus spp., Lagerstroemia spp., Malus spp., Melia spp., Ostrya spp., Photinia spp., Platanus spp., Populus spp., Prunus laurocerasus, Pyrus spp., Rosa spp., Salix spp., Ulmus spp. och Vaccinium corymbosum. |
|
3. |
produktionsplats: produktionsplats enligt definitionen i FAO:s internationella standard för växtskyddsåtgärder (ISPM) nr 5 (4). |
|
4. |
värdväxter: växter för plantering, med en stam- eller rothalsdiameter på minst 1 cm vid den tjockaste punkten, av Acer spp., Aesculus hippocastanum, Alnus spp., Betula spp., Carpinus spp., Chaenomeles spp., Citrus spp., Cornus spp., Corylus spp., Cotoneaster spp., Crataegus spp., Cryptomeria spp., Fagus spp., Ficus spp., Hibiscus spp., Lagerstroemia spp., Malus spp., Melia spp., Morus spp., Ostrya spp., Parrotia spp., Photinia spp., Platanus spp., Populus spp., Prunus laurocerasus, Pyrus spp., Rosa spp., Salix spp., Ulmus spp. och Vaccinium corymbosum. |
|
5. |
indikatorväxter: angivna växter som särskilt planterats för att främja tidigt påvisande av den angivna skadegöraren och som används för övervakning. |
KAPITEL II
ÅRLIGA INVENTERINGAR AVSEENDE FÖREKOMST AV DEN ANGIVNA SKADEGÖRAREN SAMT BEREDSKAPSPLANER
Artikel 3
Inventeringar av värdväxter i medlemsstaterna
1. De behöriga myndigheterna ska genomföra årliga riskbaserade inventeringar av värdväxterna avseende förekomst av den angivna skadegöraren i de områden på deras territorium där det är känt att den angivna skadegöraren inte förekommer.
Dessa inventeringars utformning och provtagningsschema ska göra det möjligt att med tillräcklig konfidensgrad påvisa en låg förekomst av angripna växter inom den berörda medlemsstaten. Inventeringarna ska baseras på Europeiska myndighetens för livsmedelssäkerhets (livsmedelsmyndighetens) allmänna riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar av växtskadegörare.
2. Inventeringarna ska genomföras
|
a) |
på grundval av respektive växtskyddsrisk, |
|
b) |
utomhus och i plantskolor, handelsträdgårdar, naturområden, stadsområden och på andra lämpliga platser, |
|
c) |
vid tidpunkter på året som är lämpliga vad gäller möjligheten att påvisa den angivna skadegöraren, med beaktande av skadegörarens biologi, värdväxternas förekomst och biologi samt den vetenskapliga och tekniska information som anges på livsmedelsmyndighetens inventeringskort (Pest Survey Card) för Anoplophora chinensis (5). |
3. Inventeringarna ska bestå av
|
a) |
visuell undersökning av värdväxter, och |
|
b) |
i förekommande fall, insamling av prover och testning av växter för plantering. |
Som komplettering till de visuella undersökningarna får särskilt utbildade spårhundar användas där så är lämpligt.
Artikel 4
Beredskapsplaner
1. Varje medlemsstat ska, utöver de skyldigheter som föreskrivs i artikel 25 i förordning (EU) 2016/2031, upprätta en beredskapsplan med de åtgärder som ska vidtas på landets territorium när det gäller följande:
|
a) |
Utrotning av den angivna skadegöraren enligt artikel 8. |
|
b) |
Förflyttningar av angivna växter inom unionens territorium enligt artikel 10. |
|
c) |
De officiella inspektioner som ska genomföras vid förflyttningar av angivna växter inom unionens territorium och av värdväxter till unionens territorium enligt artiklarna 10 och 11. |
|
d) |
De minimiresurser som ska tillhandahållas och förfarandena för att göra dessa ytterligare resurser tillgängliga i händelse av misstänkt eller bekräftad förekomst av den angivna skadegöraren. |
|
e) |
Bestämmelser om förfaranden för identifiering av ägarna till de växter som ska avlägsnas för att delge beslutet om avlägsnande och för tillträde till privata egendomar. |
2. Medlemsstaterna ska uppdatera sina beredskapsplaner på lämpligt sätt senast den 31 december varje år.
KAPITEL III
AVGRÄNSADE OMRÅDEN
Artikel 5
Inrättande av avgränsade områden
1. När förekomsten av den angivna skadegöraren är officiellt bekräftad ska den berörda medlemsstaten utan dröjsmål inrätta ett avgränsat område som består av
|
a) |
en zon som omfattar de angripna växterna och alla angivna växter som kan komma att bli angripna inom en radie av 100 m runt de angripna växterna (angripen zon), |
|
b) |
en buffertzon med en bredd på minst 2 km utanför gränsen till den angripna zonen. |
2. Avgränsningen av det avgränsade området ska baseras på vetenskapliga principer, den angivna skadegörarens biologi, angreppsnivån, värdväxternas utbredning i det berörda området och beläggen för den angivna skadegörarens etablering.
3. För att vidta de utrotningsåtgärder som avses i artikel 8 och när den behöriga myndigheten konstaterar att det är möjligt att utrota den angivna skadegöraren, med beaktande av omständigheterna kring utbrottet (såsom dess storlek och placering, angreppsnivån eller antalet värdväxter och deras utbredning), får buffertzonens bredd minskas till minst 1 km.
4. För att vidta de inneslutningsåtgärder som avses i artikel 9 ska buffertzonens bredd vara minst 4 km.
Buffertzonens bredd får minskas till minst 2 km, med beaktande av omständigheterna kring utbrottet (såsom dess storlek och placering, angreppsnivån eller antalet värdväxter och deras utbredning).
5. När förekomsten av den angivna skadegöraren officiellt har bekräftats i buffertzonen för ett avgränsat område för inneslutning ska artiklarna 17 och 18 i förordning (EU) 2016/2031 gälla.
Artikel 6
Undantag från kravet att inrätta avgränsade områden
1. Genom undantag från artikel 5 får de behöriga myndigheterna besluta att inte inrätta ett avgränsat område om följande villkor är uppfyllda:
|
a) |
Det finns belägg för att den angivna skadegöraren har introducerats i området med de växter på vilka den påvisats och att dessa växter redan var angripna vid införseln till det berörda området eller, om det rör sig om en isolerad förekomst, att det inte förväntas leda till etablering. |
|
b) |
Det har säkerställts att den angivna skadegöraren inte är etablerad och att den varken kan spridas eller framgångsrikt föröka sig på grund av sin biologi, baserat på resultaten av de särskilda undersöknings- och utrotningsåtgärder som vidtagits. |
2. Om den behöriga myndigheten tillämpar undantaget i punkt 1 ska den
|
a) |
omedelbart vidta åtgärder för att säkerställa att den angivna skadegöraren snabbt utrotas och för att förhindra att den sprids, |
|
b) |
under minst en livscykel för den angivna skadegöraren plus ytterligare ett år (under minst fyra på varandra följande år) utföra regelbunden och omfattande övervakning av ett område med en bredd på minst 1 km runt de angripna växterna eller den plats där den angivna skadegöraren påträffades, åtminstone under det första året, |
|
c) |
destruera allt växtmaterial som är angripet, |
|
d) |
så långt det är möjligt spåra angreppets ursprung och de växter som kopplas samman med angreppet, samt undersöka dessa växter för tecken på angrepp, inbegripet riktad förstörande provtagning, |
|
e) |
öka allmänhetens medvetenhet om det hot som den angivna skadegöraren utgör, och |
|
f) |
vidta alla övriga åtgärder som kan bidra till att utrota den angivna skadegöraren, med beaktande av ISPM nr 9 (6) och bidra till en integrerad strategi i enlighet med principerna i ISPM nr 14 (7). |
Artikel 7
Hävande av avgränsning
1. Avgränsningen får hävas om den angivna skadegöraren, baserat på de inventeringar som avses i artikel 8.1 h, inte påvisas i ett avgränsat område under minst en livscykel för den angivna skadegöraren plus ytterligare ett år, totalt minst fyra på varandra följande år.
Vid tillämpning av första stycket ska den exakta längden på den angivna skadegörarens livscykel bero på de belägg som finns tillgängliga för det berörda området eller för en liknande klimatzon.
2. Avgränsningen får också hävas om villkoren i artikel 6.1 är uppfyllda.
KAPITEL IV
UTROTNINGS- OCH INNESLUTNINGSÅTGÄRDER
Artikel 8
Utrotningsåtgärder
1. I de avgränsade områdena för utrotning ska de behöriga myndigheterna vidta samtliga följande åtgärder:
|
a) |
Omedelbart avverka angripna växter och växter som misstänks vara angripna samt fullständigt avlägsna rötterna. |
|
b) |
Omedelbart avverka alla angivna växter och avlägsna rötterna inom en radie av 100 m runt de angripna växterna, samt undersöka dessa angivna växter för tecken på angrepp, utom i de fall när de angripna växterna påträffas utanför den angivna skadegörarens flygperiod, då de avverkas och avlägsnas i tid före början på nästa flygperiod. |
|
c) |
Avlägsna, undersöka och på ett säkert sätt bortforsla de växter och rötter som avverkats i enlighet med leden a och b, samt vidta alla nödvändiga försiktighetsåtgärder för att förhindra att den angivna skadegöraren sprids under och efter avverkningen. |
|
d) |
Förbjuda att material som eventuellt är angripet förflyttas från det avgränsade området. |
|
e) |
Undersöka angreppets ursprung genom att så långt som möjligt spåra växterna och undersöka dem för tecken på angrepp, inbegripet riktad förstörande provtagning, |
|
f) |
Ersätta angivna växter med andra växtarter som inte är mottagliga, i förekommande fall. |
|
g) |
Förbjuda plantering av nya angivna växter utomhus i det område som avses i led b, med undantag för de produktionsplatser som avses i artikel 10.1. |
|
h) |
Genomföra inventeringar i enlighet med artikel 3.2 och 3.3 av värdväxter i det avgränsade området, särskilt i buffertzonen, avseende förekomsten av den angivna skadegöraren; i förekommande fall får den behöriga myndigheten genomföra riktad förstörande provtagning och antalet prover ska anges i den rapport som avses i artikel 13.1. |
|
i) |
När det gäller indikatorväxter, inspektera dessa växter minst en gång i månaden, och destruera och undersöka dem senast efter två år. |
|
j) |
Öka allmänhetens medvetenhet om det hot som den angivna skadegöraren utgör och de åtgärder som antagits för att förhindra introduktion i och spridning inom unionens territorium, inklusive villkoren för förflyttning av de angivna växterna från det avgränsade området. |
|
k) |
Vid behov vidta särskilda åtgärder för att hantera varje särskild omständighet eller komplikation som rimligen skulle kunna förväntas förhindra, störa eller försena utrotning, särskilt de som rör åtkomligheten till och den adekvata utrotningen av alla växter som är angripna eller misstänks vara angripna, oberoende av växternas placering, av om ägandet är offentligt eller privat eller av den fysiska eller juridiska person som är ansvarig för dem. |
|
l) |
Vidta alla övriga åtgärder som kan bidra till att utrota den angivna skadegöraren, i enlighet med ISPM nr 9 (8) och bidra till en systematisk strategi i enlighet med principerna i ISPM nr 14 (9). |
När det gäller första stycket led a och när det inte är möjligt att avlägsna djupt sittande stubbar och ytrötter, ska dessa sönderdelas till minst 40 cm under marknivå eller täckas av insektsskyddat material.
De inventeringar som avses i punkt 1 h ska vara mer omfattande jämfört med de inventeringar som avses i artikel 3.
Inventeringarna i buffertzonen ska baseras på livsmedelsmyndighetens riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar av växtskadegörare och inventeringens utformning och provtagningsschema i buffertzonen ska med minst 95 % tillförlitlighet kunna identifiera en förekomst av angripna växter på 1 %.
2. Genom undantag från punkt 1 första stycket b och när den behöriga myndigheten konstaterar att avverkning är olämplig för ett begränsat antal enskilda växter på grund av deras särskilda sociala, kulturella eller miljömässiga värde, ska dessa enskilda växter undersökas individuellt varje månad för tecken på angrepp och det ska vidtas alternativa åtgärder till avverkning som säkerställer en hög skyddsnivå för att förhindra eventuell spridning av den angivna skadegöraren från dessa växter.
Skälen till sådana slutsatser och de åtgärder som vidtas till följd av detta ska meddelas kommissionen i den rapport som avses i artikel 13.
Artikel 9
Inneslutningsåtgärder
1. När resultaten av de inventeringar som avses i artikel 8.1 h under mer än fyra på varandra följande år har bekräftat förekomsten av den angivna skadegöraren i ett område och det finns belägg för att den angivna skadegöraren inte längre kan utrotas, får de behöriga myndigheterna begränsa åtgärderna till inneslutning av den angivna skadegöraren.
I de avgränsade områdena för inneslutning ska de behöriga myndigheterna vidta följande åtgärder:
|
a) |
Omedelbart börja avverka angripna växter och växter med symtom orsakade av den angivna skadegöraren samt fullständigt avlägsna rötterna; alla åtgärder ska slutföras i tid före början på nästa flygperiod. |
|
b) |
Avlägsna, undersöka och bortforsla de avverkade växterna och rötterna, samt vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder för att förhindra att den angivna skadegöraren sprids efter avverkningen. |
|
c) |
Förbjuda att material som eventuellt är angripet förflyttas från det avgränsade området. |
|
d) |
Ersätta angivna växter med andra växter som inte är mottagliga, i förekommande fall. |
|
e) |
Förbjuda plantering utomhus av nya angivna växter i den angripna zonen, med undantag för de produktionsplatser som avses i artikel 10.1. |
|
f) |
Genomföra inventeringar i enlighet med artikel 3.2 och 3.3 av värdväxter i buffertzonen avseende förekomsten av den angivna skadegöraren vid lämpliga tidpunkter, i förekommande fall inbegripet riktad förstörande provtagning. |
|
g) |
När det gäller indikatorväxter, inspektera dessa växter minst en gång i månaden, och destruera och undersöka dem senast efter två år. |
|
h) |
Öka allmänhetens medvetenhet om det hot som den angivna skadegöraren utgör och de åtgärder som antagits för att förhindra introduktion i och spridning inom unionens territorium, inklusive villkoren för förflyttning av de angivna växterna från det avgränsade området enligt artikel 5. |
|
i) |
Vid behov vidta särskilda åtgärder för att hantera varje särskild omständighet eller komplikation som rimligen skulle kunna förväntas förhindra, störa eller försena inneslutning, särskilt de som rör åtkomligheten till och den adekvata avverkningen och destruktionen av alla växter som är angripna eller misstänks vara angripna, oberoende av växternas placering, av ägandet eller av den person som är ansvarig för dem. |
|
j) |
Vidta alla andra åtgärder som kan bidra till att innesluta den angivna skadegöraren. |
När det gäller andra stycket led a och när det inte är möjligt att avlägsna djupt sittande stubbar och ytrötter, ska dessa sönderdelas till minst 40 cm under marknivå eller täckas av insektsskyddat material.
De inventeringar som avses i andra stycket led f ska vara mer omfattande jämfört med de inventeringar som avses i artikel 3.
Dessa inventeringar ska baseras på livsmedelsmyndighetens riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar av växtskadegörare och inventeringens utformning och provtagningsschema ska med minst 95 % tillförlitlighet kunna identifiera en förekomst av angripna växter på 1 %.
2. Medlemsstaterna ska till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla varje avgränsat område för inneslutning som de avser att utse eller ändra.
KAPITEL V
FÖRFLYTTNINGAR INOM UNIONENS TERRITORIUM
Artikel 10
Förflyttningar inom unionens territorium
1. Angivna växter med ursprung i avgränsade områden som inrättats i enlighet med artikel 5 får förflyttas från de avgränsade områdena och från de angripna zonerna till buffertzonerna endast om de åtföljs av ett växtpass som utarbetats och utfärdats i enlighet med artiklarna 78–95 i förordning (EU) 2016/2031, och om de har odlats under minst två år före förflyttningen eller, under hela sin livstid när det gäller växter som är yngre än två år, på en produktionsplats som uppfyller samtliga följande krav:
|
a) |
Den är registrerad i enlighet med artikel 65 i förordning (EU) 2016/2031. |
|
b) |
Den har årligen vid lämpliga tidpunkter genomgått minst två officiella inspektioner med avseende på tecken på den angivna skadegöraren och då befunnits vara fri från sådana tecken. |
|
c) |
Den ligger i ett avgränsat område där officiella inventeringar med avseende på förekomst av eller tecken på den angivna skadegöraren har genomförts årligen inom ett område med en bredd på minst 1 km runt anläggningen vid lämpliga tidpunkter, och där inga angivna skadegörare eller tecken på den har påträffats och där växterna har odlats på en anläggning
|
De inspektioner som avses i första stycket led b ska omfatta riktad förstörande provtagning av växternas rötter och stammar. Vid inspektionen ska provstorleken göra det möjligt att med en konfidensgrad på 99 % åtminstone påvisa en angreppsnivå på 1 %.
Den förstörande provtagning som avses i första stycket led c ska genomföras i den omfattning som anges i tabellen i bilaga II.
De inventeringar som avses i första stycket led c ska baseras på livsmedelsmyndighetens riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar av växtskadegörare och inventeringens utformning och provtagningsschema ska med en konfidensgrad på minst 95 % kunna identifiera en förekomst av angripna växter på 1 %.
Grundstammar som odlas på en produktionsplats som uppfyller alla krav i första stycket får ympas med ympkvistar som inte har odlats enligt kraven i första stycket om deras diameter är högst 1 cm vid den tjockaste punkten.
2. Angivna växter som inte har sitt ursprung i avgränsade områden utan som förts in till en produktionsplats i sådana områden, får endast förflyttas inom unionens territorium om produktionsplatsen uppfyller kraven i punkt 1 första stycket c och om växterna åtföljs av ett sådant växtpass som avses i punkt 1.
3. Angivna växter som i enlighet med kapitel VI importeras från tredjeländer där det är känt att den angivna skadegöraren förekommer får endast förflyttas inom unionens territorium om de åtföljs av det växtpass som avses i punkt 1.
KAPITEL VI
INFÖRSEL TILL UNIONENS TERRITORIUM AV ANGIVNA VÄXTER MED URSPRUNG I ETT TREDJELAND
Artikel 11
Växter med ursprung i ett tredjeland där det är känt att den angivna skadegöraren inte förekommer
Växter med ursprung i ett tredjeland där det är känt att den angivna skadegöraren inte förekommer får endast föras in till unionens territorium om följande villkor är uppfyllda:
|
a) |
Den nationella växtskyddsmyndigheten i det berörda tredjelandet har skriftligen meddelat kommissionen att det är känt att den angivna skadegöraren inte förekommer i landet. |
|
b) |
Värdväxterna åtföljs av ett sundhetscertifikat där det under rubriken ”Tilläggsdeklaration” anges att den angivna skadegöraren inte förekommer i det berörda tredjelandet. |
Artikel 12
Angivna växter med ursprung i ett tredjeland där det är känt att den angivna skadegöraren förekommer
1. Angivna växter med ursprung i ett tredjeland där det är känt att den angivna skadegöraren förekommer ska åtföljas av ett sundhetscertifikat där det under rubriken ”Tilläggsdeklaration” anges något av följande:
|
a) |
Växterna har under hela sin livstid odlats på en produktionsplats som är registrerad och övervakad av den nationella växtskyddsmyndigheten i ursprungslandet och som ligger i ett område som av växtskyddsmyndigheten befunnits vara fritt från den angivna skadegöraren i enlighet med relevanta internationella standarder för växtskyddsåtgärder och på grundval av officiella inventeringar. |
|
b) |
Växterna har under minst två år före exporten, eller under hela sin livstid när det gäller växter som är yngre än två år, odlats på en produktionsplats där följande gäller:
|
|
c) |
Växterna har odlats från grundstammar som uppfyller kraven i led b och ympats med ympkvistar som uppfyller följande krav:
|
Namnet på det område som är fritt från skadegörare och som avses i första stycket led a ska anges under rubriken ”Ursprungsort”.
De inventeringar som avses i första stycket led a har baserats på livsmedelsmyndighetens riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar av växtskadegörare, och inventeringens utformning och provtagningsschema har med en tillräcklig konfidensgrad kunnat identifiera en låg förekomst av angripna växter.
De inventeringar som avses i första stycket led b iv andra strecksatsen har baserats på livsmedelsmyndighetens riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar av växtskadegörare, och inventeringens utformning och provtagningsschema har med en konfidensgrad på minst 95 % kunnat identifiera en förekomst av angripna växter på 1 %. Om tecken på den angivna skadegöraren har påträffats har utrotningsåtgärder omedelbart vidtagits för att återigen göra buffertzonen fri från skadegörare.
Vid den inspektion som avses i första stycket led b v ska provstorleken göra det möjligt att med en konfidensgrad på 99 % åtminstone påvisa en angreppsnivå på 1 %.
2. Angivna växter som förs in till unionens territorium i enlighet med punkt 1 ska inspekteras vid införselstället eller vid de godkända kontrollställena.
De inspektionsmetoder som används ska syfta till att påvisa tecken på den angivna skadegöraren, särskilt vad gäller rötter och stammar, och inbegripa riktad förstörande provtagning. Vid inspektionen ska provstorleken göra det möjligt att med en konfidensgrad på 99 % åtminstone påvisa en angreppsnivå på 1 %, med beaktande av ISPM nr 31 (10).
3. Den förstörande provtagning som avses i denna artikel ska genomföras i den omfattning som anges i tabellen i bilaga II.
KAPITEL VII
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 13
Rapportering om åtgärder
Medlemsstaterna ska senast den 30 april varje år till kommissionen och övriga medlemsstater sända en rapport om de åtgärder som vidtagits under föregående år enligt denna förordning och om resultaten av de åtgärder som föreskrivs i artiklarna 3–9.
Resultaten av de inventeringar som genomförts i enlighet med artiklarna 8 och 9 ska sändas till kommissionen med hjälp av en av mallarna i bilaga I.
Artikel 14
Efterlevnad
Medlemsstaterna ska, beroende på vad som är nödvändigt för att efterleva denna förordning, återkalla eller ändra de åtgärder som de har antagit för att skydda sitt territorium mot introduktion och spridning av den angivna skadegöraren. De ska omedelbart underrätta kommissionen om dessa åtgärder återkallas eller ändras.
Artikel 15
Upphävande
Genomförandebeslut 2012/138/EU ska upphöra att gälla, med undantag för artiklarna 2 och 3 samt bilaga I som ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2024.
Artikel 16
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artiklarna 11 och 12, med undantag för artikel 12.1 tredje och fjärde stycket, ska tillämpas från och med den 1 januari 2024.
Artikel 4 ska tillämpas från och med den 1 augusti 2023.
Följande bestämmelser ska tillämpas från och med den 1 januari 2025:
|
a) |
Artikel 3.1 andra stycket. |
|
b) |
Artikel 8.1 fjärde stycket. |
|
c) |
Artikel 9.1 femte stycket. |
|
d) |
Artikel 10.1 fjärde stycket. |
|
e) |
Artikel 12.1 tredje och fjärde stycket. |
Denna förordning ska tillämpas till och med den 31 december 2029.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 28 oktober 2022.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 317, 23.11.2016, s. 4.
(2) Kommissionens genomförandebeslut 2012/138/EU av den 1 mars 2012 om nödåtgärder för att förhindra introduktion och spridning av Anoplophora chinensis (Forster) i unionen (EUT L 64, 3.3.2012, s. 38).
(3) Efsa, General guidelines for statistically sound and risk-based surveys of plant pests, 8 september 2020 (doi:10.2903/sp.efsa.2020.EN-1919).
(4) Antagna standarder (ISPM) – Internationella växtskyddskonventionen (ippc.int)
(5) Efsa, 2020, ”Story map for survey of Anoplophora chinensis”, EFSA supporting publication, EN-1825, 2020. Tillgänglig på https://arcg.is/19HTyn. Senast uppdaterad den 24 mars 2020.
(6) ”Guidelines for pest eradication programmes”, referensstandard ISPM nr 9, Internationella växtskyddskonventionens sekretariat, Rom.
(7) ”The use of integrated measures in a systems approach for pest risk management”, referensstandard ISPM nr 14, Internationella växtskyddskonventionens sekretariat, Rom.
(8) ”Guidelines for pest eradication programmes”, referensstandard ISPM nr 9, Internationella växtskyddskonventionens sekretariat, Rom. Offentliggjord den 15 december 2011.
(9) ”The use of integrated measures in a systems approach for pest risk management”, referensstandard ISPM nr 14, Internationella växtskyddskonventionens sekretariat, Rom. Offentliggjord den 8 januari 2014.
(10) ”Methodologies for sampling of consignments”, referensstandard ISPM nr 31, Internationella växtskyddskonventionens sekretariat, Rom.
BILAGA I
Mallar för rapportering av resultaten av de årliga inventeringar i avgränsade områden som genomförts i enlighet med artiklarna 8 och 9
DEL A
1. Mall för rapportering av resultaten av årliga inventeringar
2. Anvisningar om hur mallen ska fyllas i
Om denna mall är ifylld behöver mallen i del B till denna bilaga inte fyllas i.
|
Kolumn 1 |
: |
Ange namnet på det geografiska området, utbrottsnumret eller annan information som möjliggör identifiering av detta avgränsade område samt det datum då området inrättades. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 2 |
: |
Ange storleken på det avgränsade området innan inventeringen påbörjas. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 3 |
: |
Ange storleken på det avgränsade området efter inventeringen. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 4 |
: |
Ange strategi: Utrotning eller inneslutning. Använd så många rader som behövs, beroende på antalet avgränsade områden per skadegörare och strategierna för dessa områden. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 5 |
: |
Ange den zon i det avgränsade område där inventeringen genomfördes. Använd så många rader som behövs. Använd olika rader för angripen zon (AZ) respektive buffertzon (BZ). Ange i förekommande fall det område i buffertzonen där inventeringen genomfördes på olika rader (t.ex. de sista tjugo kilometerna intill den angripna zonen, runt plantskolor). |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 6 |
: |
Ange antalet inventeringsplatser och beskriv dem genom att välja en (eller flera) av följande poster för beskrivningen:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 7 |
: |
Ange vilka riskområden som identifierats på grundval av skadegörarnas biologi, förekomst av värdväxter, ekoklimatiska förhållanden och riskplatser. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 8 |
: |
Ange de riskområden som ingår i inventeringen, av dem som identifierats i kolumn 7. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 9 |
: |
Ange växter, frukt, utsäde, jord, förpackningsmaterial, trä, maskiner, fordon, vatten, annat (ange vad det innebär i det särskilda fallet). |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 10 |
: |
Ange förteckningen över växtarter/växtsläkten som inventerats, använd en rad per växtart/växtsläkt. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 11 |
: |
Ange vilka månader på året som inventeringen genomfördes. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 12 |
: |
Ange inventeringsuppgifterna, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för varje skadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumnerna 13 och 14 |
: |
Ange resultaten, i förekommande fall, samt den information som finns tillgänglig i motsvarande kolumner. ”Obestämda” är de prover som analyserats men för vilka det av olika orsaker inte erhållits några resultat (t.ex. under detektionsgränsen, obehandlat prov, oidentifierat prov, gammalt prov). |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 15 |
: |
Ange de utbrott som anmälts under det år då inventeringen ägde rum när det gäller fynd i buffertzonen. Anmälningsnummer för utbrotten behöver inte tas med om den behöriga myndigheten har konstaterat att fyndet utgör ett av de fall som avses i artikel 14.2, 15.2 eller 16 i förordning (EU) 2016/2031. Ange i så fall skälet till att inte uppge denna information i kolumn 16 (”Anmärkningar”). |
DEL B
1. Mall för rapportering av resultaten av statistiskt baserade årliga inventeringar
2. Anvisningar om hur mallen ska fyllas i
Om denna mall är ifylld behöver mallen i del A till denna bilaga inte fyllas i.
Förklara de antaganden som ligger till grund för inventeringens utformning per skadegörare. Sammanfatta och motivera följande:
|
— |
Målpopulation, epidemiologisk enhet och inspektionsenheter. |
|
— |
Detektionsmetod och metodens känslighet. |
|
— |
Riskfaktor(er) med angivande av risknivåer och motsvarande relativa risker samt andelar av värdväxtpopulationen. |
|
Kolumn 1 |
: |
Ange namnet på det geografiska området, utbrottsnumret eller annan information som möjliggör identifiering av detta avgränsade område samt det datum då området inrättades. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 2 |
: |
Ange storleken på det avgränsade området innan inventeringen påbörjas. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 3 |
: |
Ange storleken på det avgränsade området efter inventeringen. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 4 |
: |
Ange strategi: Utrotning eller inneslutning. Använd så många rader som behövs, beroende på antalet avgränsade områden per skadegörare och strategierna för dessa områden. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 5 |
: |
Ange den zon i det avgränsade område där inventeringen genomfördes. Använd så många rader som behövs. Använd olika rader för angripen zon (AZ) respektive buffertzon (BZ). Ange i förekommande fall det område i buffertzonen där inventeringen genomfördes, på olika rader (t.ex. de sista tjugo kilometerna intill den angripna zonen, runt plantskolor). |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 6 |
: |
Ange antalet inventeringsplatser och beskriv dem genom att välja en (eller flera) av följande poster för beskrivningen:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 7 |
: |
Ange vilka månader på året som inventeringen genomfördes. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 8 |
: |
Ange den valda målpopulationen samt bifoga förteckning över värdarter/värdsläkten och område som omfattas. Målpopulationen definieras som alla inspektionsenheter sammantagna. För jordbruksmark anges dess storlek vanligen i hektar, men kan även anges som odlingslotter, fält, växthus osv. Motivera valet i de underliggande antagandena. Ange de inventerade inspektionsenheterna. Med inspektionsenhet avses växter, växtdelar, varor, material och skadegörarvektorer som har undersökts för identifiering och påvisande av skadegörarna. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 9 |
: |
Ange de epidemiologiska enheter som inventerats, ange beskrivning och måttenhet. Med epidemiologisk enhet avses ett homogent område där interaktioner mellan skadegöraren, värdväxterna samt de abiotiska och biotiska faktorerna och förhållandena skulle resultera i samma epidemiologi vid förekomst av skadegöraren. De epidemiologiska enheterna är en uppdelning av målpopulationen och de är i epidemiologisk mening homogena och innehåller minst en värdväxt. I vissa fall kan hela värdpopulationen i en region/ett område/ett land definieras som en epidemiologisk enhet. De kan vara Nuts-regioner, stadsområden, skogar, rosenträdgårdar eller lantbruk, eller ett område med storleken en hektar. Motivera valet av epidemiologiska enheter i de underliggande antagandena. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 10 |
: |
Ange de metoder som använts under inventeringen, inklusive antalet åtgärder för varje fall, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för varje växtskadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 11 |
: |
Ange en uppskattning av provtagningens effektivitet. Med provtagningens effektivitet avses sannolikheten för att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt. För vektorer är det metodens effektivitet vad gäller att fånga in en positiv vektor när den förekommer i det inventerade området. För jord är det effektiviteten vad gäller att välja ett jordprov som innehåller skadegöraren när den förekommer i det inventerade området. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 12 |
: |
Med metodens känslighet avses sannolikheten för att en metod korrekt påvisar förekomst av skadegörare. Metodens känslighet definieras som sannolikheten att en sant positiv värd ger ett positivt testresultat. Det är multiplikationsprodukten av provtagningens effektivitet (dvs. sannolikheten att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt) och den diagnostiska känsligheten (kännetecknad av den visuella undersökning och/eller det laboratorietest som används vid identifieringsprocessen). |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 13 |
: |
Ange riskfaktorerna på olika rader. Använd så många rader som behövs. Ange risknivån för varje riskfaktor och motsvarande relativa risk och andel av värdpopulationen. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn B |
: |
Ange inventeringsuppgifterna, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för varje skadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig. Den information som ska anges i dessa kolumner är förknippad med informationen som anges i kolumn 10, ”Detektionsmetoder”. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 18 |
: |
Ange antalet platser med fällor om detta antal skiljer sig från antalet fällor (kolumn 17) (t.ex. samma fälla används på olika platser). |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 21 |
: |
Ange antalet prover som befunnits vara positiva, negativa eller obestämda. ”Obestämda” är de prover som analyserats men för vilka det av olika orsaker inte erhållits några resultat (t.ex. under detektionsgränsen, obehandlat prov, oidentifierat prov, gammalt prov). |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 22 |
: |
Ange de utbrott som anmälts under det år då inventeringen ägde rum. Anmälningsnummer för utbrotten behöver inte tas med om den behöriga myndigheten har konstaterat att fyndet utgör ett av de fall som avses i artikel 14.2, 15.2 eller 16 i förordning (EU) 2016/2031. Ange i så fall skälet till att inte uppge denna information i kolumn 25 (”Anmärkningar”). |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 23 |
: |
Ange inventeringens känslighet, i enlighet med ISPM nr 31. Värdet på den uppnådda konfidensgraden vad gäller skadegörarfrihet beräknas på grundval av utförda undersökningar (och/eller prover) och med beaktande av metodens känslighet och den hypotetiska prevalensen. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kolumn 24 |
: |
Ange den hypotetiska prevalensen på grundval av en uppskattning före inventeringen av den troliga faktiska prevalensen av skadegöraren på fältet. Den hypotetiska prevalensen fastställs som ett mål för inventeringen och motsvarar den kompromiss som riskhanterarna gör mellan risken för att skadegöraren förekommer och de resurser som är tillgängliga för inventeringen. För en inventering för påvisande av skadegörare fastställs oftast ett värde på 1 %. |
BILAGA II
Omfattning av förstörande provtagning
|
Antal växter i varje parti |
Omfattning av förstörande provtagning (antal växter som ska beskäras) |
|
1 –4 500 |
10 % av partiet |
|
> 4 500 |
450 |