Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32022D0696

    Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/696 av den 29 april 2022 om medgivande av ett undantag på begäran av Irland i enlighet med rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (delgivet med nr C(2022) 2596) (endast de engelska och iriska texterna är giltiga)

    C/2022/2596

    EUT L 129, 3.5.2022, p. 37–45 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    Legal status of the document In force

    ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_impl/2022/696/oj

    3.5.2022   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    L 129/37


    KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2022/696

    av den 29 april 2022

    om medgivande av ett undantag på begäran av Irland i enlighet med rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket

    (delgivet med nr C(2022) 2596)

    (endast de engelska och iriska texterna är giltiga)

    EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

    med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

    med beaktande av rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (1), särskilt punkt 2 tredje stycket i bilaga III till detta,

    av följande skäl:

    (1)

    I direktiv 91/676/EEG fastställs regler om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket.

    (2)

    I punkt 2 i bilaga III till direktiv 91/676/EEG fastställs att medlemsstater som avser att sprida stallgödsel som innehåller mer än 170 kg kväve per hektar (ha) ska fastställa mängderna på ett sådant sätt att de inte inverkar på möjligheten att uppnå de syften som anges i artikel 1 i det direktivet. Dessa belopp ska bestämmas med utgångspunkt från objektiva kriterier.

    (3)

    Den 22 oktober 2007 antog kommissionen beslut 2007/697/EG (2) om medgivande av ett undantag på begäran av Irland i enlighet med direktiv 91/676/EEG i syfte att tillåta spridning av stallgödsel upp till en gräns på 250 kg kväve per hektar och år på vissa villkor, på gårdar med minst 80 % vall och betesmark, inom ramen för det irländska åtgärdsprogrammet som genomförs av Irland genom European Communities (Good Agricultural Practice for Protection of Waters) Regulations 2006 (3).

    (4)

    Den 24 februari 2011 antog kommissionen beslut 2011/127/EU (4) om ändring av beslut 2007/697/EG och om förlängning av undantaget till och med den 31 december 2013, inom ramen för det irländska åtgärdsprogrammet som genomförs av Irland genom European Communities (Good Agricultural Practices for Protection of Waters) Regulations 2010 (5).

    (5)

    Den 27 februari 2014 antog kommissionen genomförandebeslut 2014/112/EU (6) om medgivande av ett undantag på begäran av Irland i enlighet med rådets direktiv 91/676/EEG i syfte att tillåta spridning av stallgödsel upp till en gräns på 250 kg kväve per hektar och år på vissa villkor, på gårdar med minst 80 % vall och betesmark, inom ramen för det irländska åtgärdsprogrammet som genomförs av Irland genom European Communities (Good Agricultural Practice for Protection of Waters) Regulations 2014 (7).

    (6)

    Den 8 februari 2018 antog kommissionen genomförandebeslut (EU) 2018/209 (8) om medgivande av ett undantag på begäran av Irland i enlighet med direktiv 91/676/EEG i syfte att tillåta spridning av stallgödsel upp till en gräns på 250 kg kväve per hektar och år på vissa villkor, på gårdar med minst 80 % vall och betesmark, inom ramen för det irländska åtgärdsprogrammet som genomförs av Irland genom European Union (Good Agricultural Practice for Protection of Waters) Regulations 2017 (9). Genomförandebeslut (EU) 2018/209 upphörde att gälla den 31 december 2021.

    (7)

    Det undantag som beviljades genom genomförandebeslut (EU) 2018/209 omfattade 6 016 gårdar år 2020, motsvarande ungefär 4,9 % av det totala antalet anläggningar med betesdjur, 15,9 % av det totala antalet djurenheter och 9,6 % av den totala jordbruksarealen netto i Irland.

    (8)

    Den 14 oktober 2021 lämnade Irland in en begäran till kommissionen om en förlängning av undantaget enligt punkt 2 tredje stycket i bilaga III till direktiv 91/676/EEG.

    (9)

    I enlighet med European Union (Good Agricultural Practice for Protection of Waters) Regulations 2022 (10) har Irland antagit ett nytt handlingsprogram med ytterligare och förstärkta åtgärder för att uppfylla målen i direktiv 91/676/EEG.

    (10)

    Irland tillämpar, i enlighet med artikel 5.2 i direktiv 91/676/EEG, ett åtgärdsprogram inom hela sitt territorium.

    (11)

    De uppgifter som Irland lämnat inom ramen för rapporteringsskyldigheten enligt artikel 10 i direktiv 91/676/EEG visar att vattnet under perioden 2016–2019 i allmänhet var av god kvalitet. I detta hänseende hade 98,5 % av alla övervakningsstationer för grundvatten i Irland genomsnittliga nitrathalter under 50 mg/l och 81,5 % av övervakningsstationerna hade genomsnittliga nitrathalter under 25 mg/l. Samtliga övervakningsstationer för ytvatten i Irland hade genomsnittliga nitrathalter under 50 mg/l och 99,2 % av dessa övervakningsstationer hade genomsnittliga nitrathalter under 25 mg/l. Vidare rapporterades eutrofiering från 14 % av övervakningsstationerna för ytvatten och 10 % rapporterade risk för eutrofiering. När det gäller trender rapporterades en ökning av nitrathalterna från 37,5 % av övervakningsstationerna för grundvatten, 45,5 % rapporterade stabila trender och 17 % rapporterade nedåtgående trender. När det gäller ytvatten rapporterades en ökning av nitrathalterna från 11,1 % av övervakningsstationerna, 86,2 % rapporterade stabila trender och 2,8 % rapporterade nedåtgående trender.

    (12)

    Antalet betesdjur i Irland har ökat under de senaste åren. Antalet nötkreatur, grisar och får har ökat med 4,78 %, 2,81 % respektive 0,54 % från perioden 2012–2015 till perioden 2016–2019, vilket fortsatte de uppåtgående trenderna från den föregående rapporteringsperioden. Den genomsnittliga kvävetillförseln från stallgödsel under perioden 2016–2018 var 117 kg per hektar jämfört med 104 kg kväve per hektar under perioden 2012–2015. Den genomsnittliga fosfortillförseln under perioden 2016–2018 var 14 kg per hektar jämfört med 15 kg per hektar under perioden 2012–2015. Den genomsnittliga användningen av handelsgödsel som innehåller kväve ökade med 13 % under perioden 2016–2019 jämfört med perioden 2012–2015. Den genomsnittliga användningen av handelsgödsel som innehåller fosfor ökade med 24 % under perioden 2016–2019 jämfört med perioden 2012–2015. Det genomsnittliga fosforöverskottet under perioden 2016–2018 var 23,1 kg fosfor per hektar jämfört med 20 kg fosfor per hektar under perioden 2012–2015. Det genomsnittliga kväveöverskottet under perioden 2016–2018 var 62,3 kg kväve per hektar jämfört med 44,8 kg kväve per hektar under perioden 2012–2015.

    (13)

    I Irland består 92 % av jordbruksmarken av vall och betesmark. Totalt sett odlas 67 % av den odlade arealen extensivt och har därför relativt låg beläggningsgrad och liten gödseltillförsel, 33 % ingår i miljöstödsprogram och endast 14 % odlas intensivt. Åkerbruk står för 6,6 % av användningen. Den genomsnittliga användningen av handelsgödsel på vall och betesmark är 78,3 kg kväve per hektar och 8,6 kg fosfor per hektar.

    (14)

    Det irländska klimatet utmärks av en nederbörd som är jämnt fördelad över året och en relativt liten temperaturvariation under året, vilket ger en lång vegetationsperiod för gräs, från 330 dagar per år i sydväst till ca 250 dagar per år i nordöst (11).

    (15)

    Den kompletterande information som Irland lagt fram visar att den föreslagna mängden på 250 kg kväve per hektar och år på gårdar med minst 80 % vall och betesmark är motiverad utifrån objektiva kriterier såsom lång vegetationsperiod och god avkastning med stor kväveupptagningsförmåga.

    (16)

    Efter att ha granskat en begäran från Irland i enlighet med punkt 2 tredje stycket i bilaga III till direktiv 91/676/EEG, och mot bakgrund av det irländska åtgärdsprogrammet och de erfarenheter som vunnits från det undantag som fastställs i beslut 2007/697/EG och genomförandebesluten 2014/112/EU och (EU) 2018/209, anser kommissionen att mängden gödsel som föreslagits av Irland, motsvarande 250 kg kväve per hektar och år, inte kommer att inverka på möjligheten att uppnå målen i direktiv 91/676/EEG, om vissa strikta villkor som ska gälla för jordbrukare som omfattas av godkännandet införs.

    (17)

    Mot bakgrund av de uppgifter som avses i skälen 11–13 bör villkoren i detta beslut skärpas jämfört med villkoren i genomförandebeslut (EU) 2018/209. De fastställda villkoren samt övervaknings- och kontrollsystemen bör vara tillräckliga för att säkerställa att undantaget är förenligt med de rättsligt bindande målen i ramdirektivet för vatten (12), den ökande ambitionen i förordningen om ansvarsfördelning (13) samt de eftersträvade målen i den europeiska gröna given när det gäller förorening av näringsämnen.

    (18)

    Ytterligare åtgärder bör vidtas avseende spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. Åtgärderna bör bidra till att förbättra hanteringen av näringsämnen genom optimerad gödsling och begränsad användning av gödselmedel. De åtgärder som förtecknas i det här beslutet kompletterar de åtgärder som redan tillämpas genom riktlinjerna för god jordbrukssed.

    (19)

    Årliga administrativa kontroller och fältbesiktningar bör utökas till 10 % av de gårdar som omfattas av ett tillstånd. Fältbesiktningarna bör bygga på en sund metod som inbegriper riskbedömning, slumpmässiga kontroller och resultaten av tidigare års kontroller. De nationella myndigheterna bör se över det program för jordbruksinspektioner som genomförs av de lokala myndigheterna samt de resurser som krävs för att utföra inspektionerna. Avskräckande sanktioner (även ekonomiska) bör tillämpas. Klagomål eller rapporter om bristande efterlevnad från medborgare, icke-statliga organisationer eller visselblåsare bör följas upp.

    (20)

    Under 2023 bör de irländska myndigheterna genomföra en tvåårsöversyn av vattenkvaliteten, däribland nitrathalt och näringsstatus. I områden där övervakningsdata påvisar antingen försämrade trender eller en situation med förorening eller risk för förorening av nitrathalter eller eutrofiering, bör den maximala mängd gödsel som får spridas från och med 2024 minskas till 220 kg kväve per hektar.

    (21)

    Kraven på övervakning av nitrathalt och näringsstatus i enlighet med direktiv 91/676/EEG fortsätter att gälla. Tvåårsöversynen bör baseras på uppgifter från denna övervakning. Det kommer att krävas ytterligare övervakning och årlig rapportering på de områden som omfattas av undantaget.

    (22)

    Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (14) innehåller allmänna bestämmelser för upprättandet av en infrastruktur för rumslig information i unionen, och denna är tänkt att användas för unionens miljöpolitik samt för andra politikområden eller verksamheter som kan påverka miljön. I tillämpliga fall bör den rumsliga information som samlas in i enlighet med det här beslutet överensstämma med bestämmelserna i det direktivet. För att minska den administrativa bördan och öka uppgifternas enhetlighet bör Irland, vid insamling av de uppgifter som krävs enligt detta beslut, använda sig av den information som erhålls genom det integrerade administrations- och kontrollsystem som upprättats i enlighet med avdelning V kapitel II i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (15).

    (23)

    Det undantag som föreskrivs i detta beslut påverkar inte Irlands skyldigheter att tillämpa rådets direktiv 92/43/EEG (16), inbegripet Europeiska unionens domstols dom i mål C-293/17, Coöperatie Mobilisation for the Environment och Vereniging Leefmilieu (17), särskilt när det gäller tolkningen av artikel 6.3 i det direktivet.

    (24)

    De villkor som fastställs i artiklarna 6–9 i detta beslut är obligatoriska villkor för alla gårdar med vall och bete som omfattas av ett tillstånd enligt undantaget. Dessa villkor betraktas därför som obligatoriska standarder och krav som fastställts i nationell lagstiftning för de berörda enheterna i den mening som avses i artikel 12 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 (18).

    (25)

    De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den nitratkommitté som inrättats i enlighet med artikel 9 i direktiv 91/676/EEG.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    Artikel 1

    Undantag

    Det undantag som Irland har begärt genom en skrivelse av den 14 oktober 2021, i avsikt att tillåta spridning på mark av en större mängd kväve från stallgödsel än vad som anges i punkt 2 andra stycket första meningen i bilaga III till direktiv 91/676/EEG, nämligen 170 kg kväve, beviljas under förutsättning att de villkor som anges i artiklarna 4–12 i detta beslut uppfylls.

    Artikel 2

    Definitioner

    I detta beslut gäller följande definitioner:

    a)

    vall och betesmark: permanent eller tillfällig gräsmark (tillfällig är vall som ligger mindre än fyra år).

    b)

    gårdar med vall och bete: gårdar där minst 80 % av den areal som är tillgänglig för gödselspridning utgörs av vall och betesmark.

    c)

    betesdjur: nötkreatur (med undantag av gödkalvar), får, hjortar, getter och hästar.

    d)

    skifte: ett enskilt fält eller en samling fält som är likartade i fråga om grödor, jordtyp och gödslingsmetoder.

    e)

    gödslingsplan: en förskottsberäkning av den planerade användningen av och tillgången till näringsämnen.

    f)

    bokföring över gödselanvändningen: näringsbalansen på grundval av den faktiska användningen och spridningen av näringsämnen.

    g)

    allmänning: ett skifte som innehas av två eller flera personer i bestämda aktier eller är gemensamt och ursprungligen inhandlat från Irish Land Commission enligt Land Purchase Acts, inbegripet mark där två eller flera personer har betesrätt eller rätt att ta gräs.

    Artikel 3

    Tillämpningsområde

    Undantaget som medges i enlighet med artikel 1 ska gälla gårdar med vall och bete för vilka ett tillstånd har beviljats i enlighet med artikel 5 (ett tillstånd).

    Artikel 4

    Årlig ansökan och åtagande

    1.   Vallodlare som vill omfattas av ett undantag ska varje år lämna in en ansökan om tillstånd att sprida stallgödsel som innehåller högst 250 kg kväve per hektar och år till de behöriga myndigheterna. Ansökan ska innehålla en förklaring om att vallodlaren kommer att underkasta sig alla de kontroller som föreskrivs i artikel 11.

    2.   I den ansökan som avses i punkt 1 ska den sökande skriftligen åta sig att uppfylla villkoren i artiklarna 6 och 9.

    Artikel 5

    Beviljande av tillstånd

    Tillstånd att sprida en mängd stallgödsel på gårdar med vall och bete som innehåller högst 250 kg kväve per hektar och år ska beviljas på de villkor som fastställs i artiklarna 6 och 9.

    Artikel 6

    Villkor för spridning av stallgödsel och andra gödselmedel

    1.   Den mängd stallgödsel från betesdjur som varje år sprids på gårdar med vall och bete, inbegripet gödsel som sprids av djuren själva, får inte överstiga en mängd gödsel som innehåller 250 kg kväve per hektar och år, med förbehåll för de villkor som anges i punkterna 2–6 i denna artikel. Till följd av tvåårsöversynen får denna högsta mängd från och med 2024 inte överstiga 220 kg kväve per hektar och år i de områden som avses i artikel 12.

    2.   Den totala kvävetillförseln får inte överskrida det beräknade näringsbehovet för varje berörd gröda eller den högsta mängd som får spridas på gårdar med vall och bete enligt åtgärdsprogrammet för kväve, och ska ta hänsyn till kvävetillförseln från marken. Den totala kvävetillförseln ska differentieras på grundval av beläggningsgraden och markens produktivitet.

    3.   För varje gård med vall och bete ska det finnas en gödslingsplan förberedd. Gödslingsplanen ska beskriva växtföljden på jordbruksarealen och den planerade spridningen av gödsel och andra gödselmedel. Planen ska finnas tillgänglig på gården med vall och bete för varje kalenderår före den 1 mars det året. Gödslingsplanen ska omfatta minst följande:

    a)

    En växtodlingsplan med följande uppgifter:

    i.

    Arealen för skiften med vall och betesmark.

    ii.

    Arealen för skiften med andra grödor.

    iii.

    En skiss över de enskilda skiftenas läge.

    b)

    Antalet djur på gården med vall och bete.

    c)

    En beskrivning av inhysnings- och gödsellagringssystemet, inklusive tillgänglig lagringskapacitet för gödsel (volym).

    d)

    En beräkning av kväve- och fosformängderna i den gödsel som produceras på gården med vall och bete.

    e)

    Mängd, typ och egenskaper avseende den gödsel som skickas från eller tas emot på gården med vall och bete.

    f)

    Grödornas förväntade kväve- och fosforbehov för varje skifte.

    g)

    Resultat av eventuella jordanalyser avseende kväve- och fosforinnehåll.

    h)

    Egenskaperna hos det gödselmedel som kommer att användas.

    i)

    En beräkning av spridningen av kväve och fosfor från gödsel på varje skifte.

    j)

    En beräkning av spridningen av kväve och fosfor från handelsgödsel och andra gödselmedel på varje skifte.

    Gödslingsplanen ska uppdateras senast sju dagar efter varje ändring av jordbruksmetoderna på gården med vall och bete.

    Bokföring över gödselanvändningen, med information om hantering av kväve- och fosfortillförsel samt om hantering av gödselvatten, ska förberedas och hållas för varje gård med vall och bete. De ska lämnas in till de behöriga myndigheterna senast den 31 mars påföljande kalenderår.

    Ett kalkningsprogram ska antas på grundval av en plan för hantering av näringsämnen och kopplas till markanalysresultaten.

    4.   Stallgödsel får inte spridas under hösten före vallodling.

    5.   Minst 50 % av flytgödsel som producerats på gården med vall och bete ska användas senast den 15 juni. Spridningsutrustning med låg utsläppsnivå ska användas för all spridning av flytgödsel.

    6.   Den tillåtna näringstillförseln från betesdjur på allmänningar får inte överstiga 50 kg kväve per hektar. Handelsgödsel får inte användas på allmänningar.

    Artikel 7

    Villkor för jordprovstagning och jordanalyser

    1.   Periodiska analyser av kväve- och fosforhalten i jorden ska göras på varje gård med vall och bete.

    2.   Jordprover och jordanalyser ska genomföras minst vart fjärde år för varje typ av område med likartade egenskaper i fråga om växtföljd och markförhållanden.

    3.   Minst en analys per varje fem hektar på gården med vall och bete ska göras.

    4.   Resultat från jordanalyserna av kväve- och fosforhalter ska vara tillgängliga för inspektion på gården med vall och bete.

    Artikel 8

    Villkor för markförvaltning

    1.   Jordbrukare som vill plöja gräsmark ska göra detta mellan den 1 mars och den 31 maj.

    2.   Plöjning av gräsmark på alla jordtyper ska följas av en gröda med högt kvävebehov, omedelbart eller senast tre veckor efter plöjning av gräsmarken.

    3.   Växtföljden får inte innehålla baljväxter eller andra växter som binder atmosfäriskt kväve. Detta ska dock inte gälla för klöver i vall med mindre än 50 % klöver eller andra baljväxter med insådd av gräs.

    4.   Allt nysått gräs på gården med vall och bete ska innehålla minst 1,5 kg naket klöverfrö per hektar eller minst 2,5 kg pelleterat klöverfrö per hektar.

    5.   Skiftena ska vara försedda med stängsel som garanterar ett avstånd på minst 1,5 meter mellan betesdjur och vattendrag, och dryckesställen ska installeras på ett avstånd av minst 20 meter från ett vattendrag.

    Artikel 9

    Villkor för utfodring av betesdjur

    Högst 15 % råprotein i foderkoncentrat för betesdjur ska tillåtas varje år mellan den 15 april och den 30 september.

    Artikel 10

    Övervakning

    1.   De behöriga myndigheterna ska se till att det varje år upprättas kartor som visar följande:

    a)

    Procentandelen gårdar med vall och bete som omfattas av tillstånd, per grevskap (county).

    b)

    Procentandelen betesdjur som omfattas av tillstånd, per grevskap (county).

    c)

    Procentandelen jordbruksmark som omfattas av tillstånd, per grevskap (county).

    d)

    Lokal markanvändning.

    2.   De behöriga myndigheterna ska övervaka rotzonsvatten, ytvatten och grundvatten. De ska också, för både områden som omfattas av undantag och övriga områden, lämna uppgifter till kommissionen om kväve och fosfor i rotzonen och nitrathalter i ytvatten och grundvatten.

    3.   Övervakningen ska göras på gårdsnivå och inom avrinningsområden med jordbruksövervakning. Övervakningsstationerna ska vara representativa för de viktigaste jordarterna, intensitetsnivåerna, gödslingsmetoderna och de viktigaste grödorna.

    4.   De behöriga myndigheterna ska genomföra skärpt vattenövervakning för avrinningsområden som ligger nära mycket känsliga vattenförekomster.

    5.   De behöriga myndigheterna ska genomföra undersökningar av lokal markanvändning, växtföljder och jordbruksmetoder på gårdar med vall och bete som omfattas av tillstånd.

    6.   Information och uppgifter som samlats in från de näringsämnesanalyser som avses i artikel 7.1, 7.2 och 7.3 och ska användas för modellbaserade beräkningar av omfattningen av nitrat- och fosforförluster från de gårdar med vall och bete som omfattas av tillstånd.

    Artikel 11

    Kontroller

    1.   De behöriga myndigheterna ska genomföra administrativa kontroller av alla ansökningar om tillstånd för att bedöma efterlevnaden av villkoren i artiklarna 6–9. Om kontrollen visar att dessa villkor inte är uppfyllda ska ansökan avslås och sökanden underrättas om skälen för avslaget. De behöriga myndigheterna ska varje år genomföra administrativa kontroller på minst 10 % av de gårdar med vall och bete som omfattas av tillstånd, med avseende på markanvändning, antal och typ av betesdjur samt gödselproduktion och gödselexport.

    2.   De behöriga myndigheterna ska inrätta ett program för fältinspektioner på gårdar med vall och bete som omfattas av tillstånd, på grundval av en riskanalys och med lämplig frekvens, med hänsyn till kontrollresultaten från tidigare år och resultaten av allmänna stickprovskontroller av tillämpningen av den lagstiftning genom vilken direktiv 91/676/EEG införlivas samt all annan information som skulle kunna tyda på bristande efterlevnad av de villkor som anges i artiklarna 6–9. Fältinspektioner ska varje år utföras på minst 10 % av de gårdar med vall och bete som omfattas av tillstånd, för att bedöma efterlevnaden av de villkor som anges i artiklarna 6–9.

    3.   Om det för något år konstateras att en gård med vall och bete som omfattas av ett tillstånd inte har uppfyllt de villkor som anges i artiklarna 6–9, ska tillståndshavaren få en påföljd i enlighet med nationella bestämmelser och ska inte vara berättigad till ett tillstånd det påföljande året.

    4.   De behöriga myndigheterna ska ges de befogenheter och medel som krävs för att kontrollera efterlevnaden av villkoren för ett tillstånd som beviljats enligt detta beslut, för att kontrollera efterlevnaden av villkoren i artiklarna 6–9 före och efter beviljandet av ett tillstånd enligt detta beslut.

    Artikel 12

    Tvåårsöversyn

    1.   De behöriga myndigheterna ska senast den 30 juni 2023, tillsammans med den rapport som anges i artikel 13 och som avser år 2022, lämna in en bilaga med övervakningsresultaten av nitrathalterna i grundvatten och ytvatten samt ytvattenförekomsternas näringsstatus, på grundval av övervakningsnätet och kraven i nitratdirektivet (91/676/EEG), med åtminstone kartor som visar de områden som avrinner till vatten där övervakningsdata visar följande:

    a)

    Genomsnittliga värden för nitrathalter över 50 mg/l eller ökande trend för nitrathalten jämfört med 2021.

    b)

    Status ”eutrofierad” eller ”kan bli eutrofierad” med stabil eller försämrad trend jämfört med 2021.

    Vatten som överensstämmer med antingen led a eller b i första stycket ska anses vara förorenade, riskerar att förorenas eller uppvisar försämrad trend. Uppgifterna som används för beräkningen av genomsnittsvärdena ska omfatta perioden 1 januari 2020–31 december 2022. Vid bedömningen av trender ska uppgifterna från 2021 och 2022 jämföras.

    2.   Vid utarbetandet av den bilaga som avses i punkt 1 i denna artikel ska uppgifter som inhämtas från det övervakningsnätverk som inrättats enligt direktiv 91/676/EEG användas.

    3.   Från och med den 1 januari 2024 ska ytterligare åtgärder vidtas inom ramen för åtgärdsprogrammet för nitrater i områden som dräneras till vatten som är förorenat eller riskerar att förorenas eller som uppvisar försämrad trend. För gårdar som har beviljats tillstånd enligt detta beslut och som är belägna i sådana områden får den mängd gödsel som får spridas på marken inte överstiga 220 kg kväve per hektar och år.

    4.   De behöriga myndigheterna ska senast den 30 september 2023 informera kommissionen om resultaten av denna tvåårsöversyn, särskilt vad gäller de områden och gårdar med tillstånd där den maximala mängd gödsel som får spridas är 220 kg kväve per hektar och om de ytterligare åtgärder som ska vidtas inom ramen för åtgärdsprogrammet för nitrater.

    Artikel 13

    Rapportering

    De behöriga myndigheterna ska senast den 30 juni varje år lämna in en rapport till kommissionen med följande information:

    a)

    Kartor som visar andelen gårdar med vall och bete, andelen betesdjur och andelen jordbruksmark (uttryckt i procent) som omfattas av tillstånd i varje grevskap (county), samt kartor över lokal markanvändning, i enlighet med artikel 10.1.

    b)

    Övervakningsresultaten för grundvatten och ytvatten vad gäller nitrat- och fosforhalter, inbegripet information om vattentrender, både i områden som omfattas av undantag och i övriga områden, samt hur det undantag som beviljats enligt detta beslut påverkar vattenkvaliteten, i enlighet med artikel 10.2.

    c)

    Övervakningsresultaten för mark vad gäller kväve- och fosforhalter i markvattnet och mineralkväve i markprofilen, både i områden som omfattas av undantag och i övriga områden, i enlighet med artikel 10.2.

    d)

    En sammanfattning och en utvärdering av uppgifter som har samlats in vid den stärkta vattenövervakningen, i enlighet med artikel 10.4.

    e)

    Undersökningsresultaten av lokal markanvändning, växtföljder och jordbruksmetoder, i enlighet med artikel 10.5.

    f)

    Resultaten av modellbaserade beräkningar av omfattningen av nitrat- och fosforförluster i enlighet med artikel 10.6.

    g)

    En utvärdering av resultaten av de administrativa kontroller och fältkontroller som avses i artikel 11.1 och 11.2.

    h)

    Trender för djurantal och stallgödselproduktion per djurkategori och på de gårdar med vall och bete som omfattas av ett tillstånd.

    i)

    En jämförande analys av kontroller av gårdar med vall och bete som omfattas av tillstånd och sådana som inte omfattas av tillstånd, inbegripet uppgifter om följande:

    Fältbesiktningar.

    Administrativa kontroller.

    Jordbruksinspektioner inom ramen för tvärvillkoren.

    Statistik över bristande efterlevnad.

    Den rumsliga information som ingår i rapporten ska, i tillämpliga fall, uppfylla kraven i direktiv 2007/2/EG. Vid insamlingen av de uppgifter som krävs ska Irland, då det är lämpligt, använda den information som erhållits inom ramen för det integrerade administrations- och kontrollsystem som inrättats i enlighet med artikel 67.1 i förordning (EU) nr 1306/2013.

    Artikel 14

    Tillämpning

    Detta beslut ska tillämpas inom ramen för det irländska åtgärdsprogrammet som genomförs genom Statutory Instrument No 113 of 2022, European Union (Good Agricultural Practice for Protection of Waters) Regulations 2022.

    Detta beslut ska tillämpas till och med den 31 december 2025.

    Artikel 15

    Adressat

    Detta beslut riktar sig till Irland.

    Utfärdat i Bryssel den 29 april 2022.

    På kommissionens vägnar

    Virginijus SINKEVIČIUS

    Ledamot av kommissionen


    (1)  EGT L 375, 31.12.1991, s. 1.

    (2)  Kommissionens beslut 2007/697/EG av den 22 oktober 2007 om medgivande av ett undantag på begäran av Irland i enlighet med rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EUT L 284, 30.10.2007, s. 27).

    (3)  Statutory Instrument No. 378 of 2006.

    (4)  Kommissionens beslut 2011/127/EU av den 24 februari 2011 om ändring av beslut 2007/697/EG om medgivande av ett undantag på begäran av Irland i enlighet med rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EUT L 51, 25.2.2011, s. 19).

    (5)  Statutory Instrument No. 610 of 2010.

    (6)  Kommissionens genomförandebeslut 2014/112/EU av den 27 februari 2014 om medgivande av ett undantag på begäran av Irland i enlighet med rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EUT L 61, 1.3.2014, s. 7).

    (7)  Statutory Instrument No. 31 of 2014.

    (8)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/209 av den 8 februari 2018 om medgivande av ett undantag på begäran av Irland i enlighet med rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EUT L 39, 13.2.2018, s. 5).

    (9)  Statutory Instrument No. 605 of 2017.

    (10)  Statutory Instrument No. 113 of 2022.

    (11)  Teagasc – Agriculture and Food Development Authority (Utvecklingsmyndigheten för livsmedel och jordbruk) i Irland.

    (12)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EUT L 327, 22.12.2000, p. 1).

    (13)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, p. 26).

    (14)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1).

    (15)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).

    (16)  Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

    (17)  Mål C-293/17, Coöperatie Mobilisation for the Environment och Vereniging Leefmilieu (ECLI:EU:C:2018:882).

    (18)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 1).


    Top