EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32021R1229

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1229 av den 14 juli 2021 om lånefaciliteten för den offentliga sektorn inom mekanismen för en rättvis omställning

PE/33/2021/REV/1

EUT L 274, 30.7.2021, p. 1–19 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1229/oj

30.7.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 274/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1229

av den 14 juli 2021

om lånefaciliteten för den offentliga sektorn inom mekanismen för en rättvis omställning

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 175 tredje stycket och artikel 322 första stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av revisionsrättens yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)

Den 11 december 2019 antog kommissionen ett meddelande med titeln Den europeiska gröna given, med en färdplan som anger en ny tillväxtstrategi för Europa och ambitiösa mål för att motverka klimatförändringar och skydda miljön. I enlighet med målet att på ett effektivt och socialt rättvist sätt uppnå unionens klimatmål för 2030, som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (4), och klimatneutralitet i unionen senast 2050, föreslogs i den gröna given en mekanism för en rättvis omställning för att tillhandahålla medel för att hantera den utmaning omställningen till unionens klimatmål för 2030 och målet om klimatneutralitet i unionen senast 2050 innebär utan att någon lämnas utanför. De mest sårbara regionerna och människorna är de som är mest utsatta för de skadliga effekterna av klimatförändringar och miljöförstöring. Omställningen till en klimatneutral ekonomi erbjuder nya ekonomiska möjligheter som har betydande potential att skapa arbetstillfällen, särskilt i territorier som för närvarande är beroende av fossila bränslen. Den kan också bidra till ökad energitrygghet och resiliens. Samtidigt kan omställningen emellertid också ge upphov till sociala och ekonomiska kostnader på kort sikt i territorier som genomgår en tung process för att minska koldioxidutsläppen och som redan är försvagade av de störande ekonomiska och sociala effekterna av covid-19-krisen.

(2)

Hanteringen av omställningen kommer att kräva stora strukturförändringar på både nationell och regional nivå. För att omställningen ska bli framgångsrik måste den minska ojämlikheten, åstadkomma en nettosysselsättningseffekt med nya högkvalitativa arbetstillfällen, vara rättvis och socialt godtagbar för alla och samtidigt stärka konkurrenskraften. I det avseendet är det mycket viktigt att de territorier som påverkas mest negativt av omställningen, särskilt koldistrikten, kan få stöd för att diversifiera och blåsa nytt liv i sina lokala ekonomier och skapa hållbara sysselsättningsmöjligheter för de drabbade arbetstagarna.

(3)

Den 14 januari 2020 antog kommissionen ett meddelande med titeln Investeringsplanen för ett hållbart Europa – Investeringsplanen inom den europeiska gröna given, i vilken den föreslog en mekanism för en rättvis omställning som är inriktad på de regioner och sektorer som påverkas mest av omställningen på grund av sitt beroende av fossila bränslen, såsom kol, torv och oljeskiffer, eller av växthusgasintensiva industriella processer, men som har en mindre kapacitet att finansiera de investeringar som krävs. Inrättandet av en mekanism för en rättvis omställning bekräftades också i Europeiska rådets slutsatser av den 21 juli 2020. Mekanismen för en rättvis omställning består av tre pelare: Fonden för en rättvis omställning (FRO) som genomförs inom ramen för delad förvaltning, en särskild ordning inom InvestEU för en rättvis omställning och en lånefacilitet för den offentliga sektorn för att möjliggöra ytterligare investeringar i de berörda regionerna. Dessa tre pelare ger kompletterande stöd till dessa regioner i syfte att främja omställningen till en klimatneutral ekonomi senast 2050.

(4)

För att förbättra programplaneringen och genomförandet av FRO måste territoriella planer för en rättvis omställning fastställas, vilka innehåller de viktigaste stegen och en tidsplan för omställningsprocessen och ange vilka territorier som påverkas mest negativt av omställningen till en klimatneutral ekonomi och som har mindre kapacitet att hantera utmaningarna i samband med omställningen. Territoriella planer för en rättvis omställning ska utarbetas tillsammans med de berörda lokala och regionala myndigheterna och med deltagande av alla berörda partner i enlighet med artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (5). De och motsvarande program som får stöd från Fonden för en rättvis omställning får ändras i enlighet med bestämmelserna i artikel 24 i den förordningen, så att de omfattar nya territorier som skulle påverkas allvarligt av omställningen på ett sätt som inte förutsågs när de ursprungligen antogs.

(5)

En lånefacilitet för den offentliga sektorn (nedan kallad faciliteten) bör inrättas. Den utgör den tredje pelaren i mekanismen för en rättvis omställning, som syftar till att ge stöd till offentliga organs investeringar mot bakgrund av den offentliga sektorns centrala roll när det gäller att åtgärda marknadsmisslyckanden. Sådana investeringar bör tillgodose de utvecklingsbehov som följer av de omställningsrelaterade utmaningar som beskrivs i de territoriella planerna för en rättvis omställning som godkänts av kommissionen. Den verksamhet som planeras få stöd inom ramen för faciliteten bör vara förenlig med och bör komplettera den verksamhet som får stöd inom ramen för de andra två pelarna i mekanismen för en rättvis omställning. Faciliteten bör inrättas för en sjuårsperiod så att dess löptid anpassas till den fleråriga budgetramens löptid från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2027 (nedan kallad den fleråriga budgetramen 2021–2027) som fastställs i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (6).

(6)

För att stärka sammanhållningen och öka den ekonomiska diversifieringen i de territorier som påverkas av omställningen bör faciliteten omfatta ett brett spektrum av hållbara investeringar, förutsatt att sådana investeringar bidrar till att tillgodose utvecklingsbehoven i dessa territorier orsakade av omställningen till unionens klimatmål för 2030, som fastställs i förordning (EU) 2021/1119 och klimatneutralitet i unionen senast 2050, enligt vad som beskrivs i de territoriella planerna för en rättvis omställning. För att faciliteten ska bli mer ändamålsenlig bör den kunna stödja stödberättigande projekt vilkas genomförandefas inletts före bidragsmottagarens inlämnande av ansökan till faciliteten. Faciliteten bör inte stödja investeringar som omfattar verksamhet som undantas enligt artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 (7) men kan stödja investeringar i förnybar energi och grön och hållbar mobilitet, inklusive främjande av förnybar vätgas, investeringar i effektiva fjärrvärmenät, offentlig forskning, digitalisering, miljöinfrastruktur inom smart avfallshantering och vattenförvaltning, och kan stödja hållbar energi, energieffektivitet och integrationsåtgärder, inklusive renovering och ombyggnad av byggnader, stadsförnyelse, omställningen till en cirkulär ekonomi, restaurering och sanering av mark och ekosystem med hänsyn till principen att förorenaren betalar, biologisk mångfald samt kompetenshöjning och omskolning, utbildning och social infrastruktur, inklusive vård- och omsorgsinrättningar och subventionerade bostäder.

(7)

Infrastrukturprojekt kan även omfatta gränsöverskridande projekt och lösningar som leder till ökad resiliens mot ekologiska katastrofer, särskilt mot katastrofer som förvärras av klimatförändringar. En övergripande investeringsstrategi bör prioriteras, särskilt för territorier med stora omställningsbehov. Investeringar i andra sektorer kan också få stöd om de överensstämmer med de godkända territoriella planerna för en rättvis omställning. Genom att ge stöd till investeringar som inte genererar tillräckliga flöden av egna inkomster för att täcka sina investeringskostnader bör faciliteten syfta till att ge offentliga organ de nödvändiga ytterligare medel som behövs för att hantera de territoriella, sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar som kommer att följa av anpassningen till klimatomställningen. För att göra det lättare att identifiera investeringar som är stödberättigande inom ramen för faciliteten och som har stor positiv miljöpåverkan, även när det gäller biologisk mångfald, och är stödberättigande inom ramen för faciliteten bör kommissionen vid utvärderingen av faciliteten ta hänsyn till EU:s taxonomi för miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet. Alla finansieringspartner bör i tillämpliga fall använda EU:s taxonomi för miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet, inbegripet principen om att inte orsaka betydande skada, för att säkerställa insyn i samband med hållbara projekt.

(8)

Respekt för de grundläggande rättigheterna och efterlevnad av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt jämställdhet mellan kvinnor och män, bör när så är lämpligt säkerställas under hela utarbetandet, utvärderingen, genomförandet och övervakningen av stödberättigande projekt inom ramen för faciliteten. På samma sätt bör bidragsmottagarna och kommissionen även undvika varje form av diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning under hela genomförandet av faciliteten. Facilitetens mål bör eftersträvas i överensstämmelse med Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, den europeiska pelaren för sociala rättigheter, principen att förorenaren betalar, Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (8) (nedan kallat Parisavtalet) om klimatförändringar och principen om att inte orsaka betydande skada.

(9)

Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (9) (nedan kallad budgetförordningen) och anger särskilt bestämmelser om budgetens uppställning och genomförande genom bidrag, priser, upphandling, indirekt förvaltning, finansieringsinstrument, budgetgarantier, ekonomiskt stöd och ersättning till externa experter samt föreskriver kontroller av ansvaret hos aktörer i budgetförvaltningen. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget omfattar även en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget.

(10)

Faciliteten bör ge stöd i form av bidrag från unionen, kombinerade med lån från en finansieringspartner i enlighet med dess regler, utlåningspolitik och förfaranden. Finansieringsramen för bidragsdelen, som genomförs av kommissionen inom ramen för direkt förvaltning, bör inte vara kopplad till kostnaderna, i enlighet med artikel 125 i budgetförordningen. Den finansieringsformen bör bidra till att uppmuntra de projektansvariga att delta och till att facilitetens mål kan uppnås på ett effektivt sätt i förhållande till lånets storlek. Lånedelen bör tillhandahållas av Europeiska investeringsbanken (EIB). Det bör vara möjligt att utvidga faciliteten till att omfatta andra finansieringspartner som tillhandahåller lånedelen, när ytterligare medel för bidragsdelen blir tillgängliga eller när det krävs för ett korrekt genomförande av faciliteten. I sådana fall bör kommissionen informera medlemsstaterna och Europaparlamentet om avsikten att utvidga faciliteten och välja ut ytterligare finansieringspartner med hänsyn till deras förmåga att uppfylla facilitetens mål, bidra med egna medel och säkerställa en lämplig geografisk täckning.

(11)

Administrativa överenskommelser bör ingås mellan kommissionen och finansieringspartnerna. Dessa överenskommelser bör innehålla genomförandebestämmelser för utvärdering och övervakning av projekt, samt även ange varje parts rättigheter och skyldigheter, inklusive detaljerade arrangemang för revision, rapportering och kommunikation. Kommunikationsarrangemangen bör särskilt omfatta skyldigheten att offentliggöra information för varje enskilt projekt eller varje enskild låneordning som får stöd inom ramen för faciliteten.

(12)

Genom att tillgodose de investeringsbehov som härrör från omställningen till en klimatneutral ekonomi i de territorier som påverkas mest negativt bör faciliteten ge ett viktigt bidrag till integreringen av klimatåtgärder. Medel från facilitetens bidragsdel kommer därför att bidra till uppnåendet av klimatmålen i samma utsträckning som FRO.

(13)

Av facilitetens bidragsdel bör 250 000 000 EUR finansieras ur unionens budget i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2020/2093, och detta bör utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 18 i det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel (10), för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(14)

275 000 000 EUR av facilitetens bidragsdel bör finansieras genom återbetalningar från de finansieringsinstrument som inrättats genom de program som förtecknas i bilaga I till denna förordning. Inkomsterna kommer från avslutade program som är fristående från faciliteten, och bör betraktas som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål genom undantag från artikel 21.3 f i budgetförordningen på grundval av artikel 322.1 i EUF-fördraget.

(15)

1 000 000 000 EUR av facilitetens bidragsdel bör finansieras genom det förväntade överskottet från avsättningarna till den EU-garanti som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 (11). Ett undantag bör därför göras från artikel 213.4 a i budgetförordningen, där det föreskrivs att eventuella överskott från avsättningar för en budgetgaranti ska återföras till budgeten, så att överskottet kan tilldelas faciliteten. De inkomsterna bör betraktas som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål genom undantag från artikel 21.3 f i budgetförordningen på grundval av artikel 322.1 i EUF-fördraget.

(16)

I enlighet med artikel 12.4 c i budgetförordningen bör de anslag som motsvarar externa inkomster avsatta för särskilda ändamål automatiskt överföras till efterföljande program eller åtgärd. Den bestämmelsen gör det möjligt att matcha den fleråriga planen för inkomster avsatta för särskilda ändamål med genomförandeplanen för projekt som finansieras genom faciliteten.

(17)

Medel för rådgivningsstödet bör också tillhandahållas för att främja utarbetande, utveckling och genomförande av stödberättigande projekt och tidigt utarbetande av projekt före bidragsmottagarens inlämnande av ansökan till faciliteten. En andel av dessa medel bör avsättas för att stödja bidragsmottagarnas inneboende kapacitet att säkerställa de stödberättigande projektens hållbarhet.

(18)

För att säkerställa att alla medlemsstater får möjlighet att dra nytta av bidragsdelen bör en mekanism inrättas för att fastställa på förhand tilldelade nationella andelar i ett första skede enligt bilaga I till förordning (EU) 2021/1056. För att jämka samman det målet med behovet att optimera facilitetens ekonomiska påverkan och dess genomförande bör sådana nationella andelar inte tilldelas på förhand efter den 31 december 2025. Därefter bör de återstående medel som avsatts för bidragsdelen tillhandahållas utan någon på förhand tilldelad nationell andel och på konkurrensutsatt grund på unionsnivå, samtidigt som det säkerställs att de är förutsägbara för investeringarna och att de är behovsbaserade och leder till regional konvergens.

(19)

Villkoren för stödberättigande och tilldelningskriterier bör anges i arbetsprogrammet och i inbjudan att lämna förslag. I villkoren för stödberättigande och tilldelningskriterierna bör projektets relevans beaktas, när det gäller de utvecklingsbehov som beskrivs i de territoriella planerna för en rättvis omställning, det övergripande målet att främja regional och territoriell konvergens samt bidragsdelens betydelse för projektets genomförbarhet. I arbetsprogrammen bör det också fastställas tilldelningskriterier ifall det inte finns tillräckliga medel för att stödja stödberättigande projekt. Prioritet bör ges åt projekt i mindre utvecklade regioner, projekt som bidrar direkt till uppnåendet av unionens klimatmål och projekt som främjas av offentliga organ som har antagit planer för minskade koldioxidutsläpp, i tillämpliga fall med motsvarande rangordning av kriterier. Unionsstöd som tillhandahålls inom ramen för faciliteten bör därför endast göras tillgängligt för medlemsstater som har antagit minst en territoriell plan för en rättvis omställning. Arbetsprogrammet och ansökningsomgångarna bör också beakta de territoriella planer för en rättvis omställning som medlemsstaterna lämnar in för att säkerställa enhetlighet mellan de olika pelarna i mekanismen. För att optimera facilitetens påverkan bör enskilda projekt som får stöd inom ramen för faciliteten inte få stöd från andra unionsprogram, förutom vad gäller utarbetande av projekt. Projekt vid insatser som består av identifierbara separata projekt kan emellertid få stöd från olika unionsprogram, i enlighet med de tillämpliga reglerna för stödberättigande.

(20)

I syfte att optimera unionsstödets ändamålsenlighet och undvika att sådant stöd ersätter potentiellt stöd och potentiella investeringar från alternativa källor, bör stöd inom faciliteten endast ges till projekt som inte genererar tillräckliga flöden av egna inkomster för att täcka sina investeringskostnader. Dessa inkomster bör bestå av inkomster, budgetöverföringar ej medräknade, som genererats direkt av den verksamhet som bedrivs inom projektet, t.ex. försäljning, avgifter eller besparingar till följd av uppgradering av befintliga tillgångar.

(21)

Eftersom bidragsdelen bör beakta regionernas olikartade utvecklingsbehov i de olika medlemsstaterna bör stödet anpassas till förmån för mindre utvecklade regioner. Med hänsyn till att offentliga organ i mindre utvecklade regioner ofta har en lägre investeringskapacitet bör bidragsnivån för lån till sådana enheter vara jämförelsevis högre.

(22)

För att säkerställa ett effektivt genomförande av faciliteten kan det bli nödvändigt att tillhandahålla rådgivningsstöd för utarbetandet, utvecklingen och genomförandet av projekten. Detta stöd bör tillhandahållas genom InvestEU:s rådgivningscentrum för stödberättigande projekt och utarbetande av projekt före inlämnandet av ansökan och särskilt inriktas på bidragsmottagare med mindre administrativ kapacitet eller bidragsmottagare i mindre utvecklade regioner. Sådant stöd bör också kunna beviljas för utveckling och utarbetande av projekt inom ramen för andra unionsprogram.

(23)

För att mäta facilitetens ändamålsenlighet och förmåga att uppfylla sina mål samt stödja förberedelserna inför en eventuell förlängning efter 2027 bör kommissionen göra en interimsutvärdering och en slututvärdering, inbegripet en bedömning av möjligheten att, när så är lämpligt, anta bestämmelser om en könsspecifik konsekvensbedömning, och bör lägga fram utvärderingsrapporterna för Europaparlamentet och rådet. Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (12) bör faciliteten utvärderas på grundval av information som samlats in i enlighet med särskilda övervakningskrav, samtidigt som en administrativ börda, särskilt för medlemsstaterna, och överreglering undviks.

(24)

För att påskynda genomförandet och säkerställa att medlen används i rätt tid bör det i den här förordningen fastställas särskilda skyddsåtgärder som ska ingå i bidragsöverenskommelserna. För att uppnå det målet bör kommissionen, i enlighet med proportionalitetsprincipen, kunna minska eller häva unionsstöd vid allvarliga brister på framsteg i genomförandet av projektet. Budgetförordningen är tillämplig på faciliteten. För att säkerställa samstämmighet i genomförandet av unionens finansieringsprogram bör budgetförordningen tillämpas på bidragsdelen och på medel till rådgivningsstöd som tillhandahålls inom ramen för faciliteten.

(25)

I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (13) samt rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 (14), (Euratom, EG) nr 2185/96 (15) och (EU) 2017/1939 (16) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet åtgärder avseende förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, inklusive bedrägerier, avseende krav på återbetalning av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, när så är lämpligt, avseende påförande av administrativa sanktioner. I enlighet med förordningarna (Euratom, EG) nr 2185/96 och (EU, Euratom) nr 883/2013 har Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) befogenhet att göra administrativa utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på platsen, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 har Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) befogenhet att utreda och lagföra brott som skadar unionens ekonomiska intressen i enlighet med vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (17). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, revisionsrätten och, när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939, de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(26)

I syfte att ändra vissa icke väsentliga delar av denna förordning, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på nyckelprestationsindikatorerna för att övervaka genomförandet av och framstegen med faciliteten. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(27)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på arbetsprogrammen samt villkoren och förfarandena för val av andra finansieringspartner än EIB. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (18).

(28)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att främjainvesteringar i de territorier som påverkas mest negativt av övergången till klimatneutralitet genom att tillgodose motsvarande utvecklingsbehov genom att främja offentliga investeringar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, på grund av att det är svårt för offentliga organ att ge stöd till investeringar som inte genererar tillräckliga flöden av inkomster för att täcka sina investeringskostnader utan snarare, på grund av behovet av en enhetlig genomföranderam med direkt förvaltning, kan uppnås bättre på unionsnivå kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Innehåll och tillämpningsområde

Genom denna förordning inrättas en lånefacilitet för den offentliga sektorn (nedan kallad faciliteten) för den fleråriga budgetramen 2021–2027 till stöd för offentliga organ, bestående av en kombination av bidrag från unionens budget och lån från finansieringspartnerna, och i den fastställs facilitetens mål. Dessutom fastställs regler för bidragsdelen inom faciliteten och särskilt dess budget, olika former av unionsstöd och bestämmelser om stödberättigande.

Faciliteten ska stödja territorier i unionen som står inför allvarliga sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar till följd av omställningen till unionens klimatmål för 2030 och målet om klimatneutralitet i unionen senast 2050.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.

administrativ överenskommelse: ett rättsligt instrument som inrättar en ram för samarbetet mellan kommissionen och en finansieringspartner och som anger deras respektive uppgifter och ansvarsområden i samband med genomförandet av faciliteten i enlighet med denna förordning.

2.

bidragsmottagare: en juridisk person etablerad i en medlemsstat som ett offentligrättsligt organ eller som ett privaträttsligt organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter, och med vilken kommissionen har undertecknat en bidragsöverenskommelse inom ramen för faciliteten.

3.

finansieringspartner: EIB, andra internationella finansiella institut, nationella utvecklingsbanker och finansiella institut, inbegripet privata finansiella institut, med vilka kommissionen undertecknar en administrativ överenskommelse om samarbete inom faciliteten.

4.

projekt: en åtgärd som av kommissionen identifierats som berättigad till unionsstöd inom ramen för faciliteten, avsedd att fullgöra en odelbar uppgift av en precis ekonomisk eller teknisk natur, som har ett på förhand fastställt mål och en fastställd period under vilken det ska genomföras och slutföras.

5.

territoriell plan för en rättvis omställning: en plan som upprättats i enlighet med artikel 11 i förordning (EU) 2021/1056 och som godkänts av kommissionen.

6.

låneordning: ett lån som finansieringspartner beviljar en bidragsmottagare och som är avsett att finansiera en uppsättning på förhand fastställda projekt inom faciliteten.

7.

mindre utvecklad region: mindre utvecklad region som avses i artikel 108.2 i förordning (EU) 2021/1060.

Artikel 3

Mål

1.   Facilitetens allmänna mål är att hantera allvarliga sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar som härrör från omställningen till unionens klimat- och energimål för 2030 och unionens mål om att uppnå en klimatneutral ekonomi i unionen senast 2050, som anges i förordning (EU) 2021/1119, till förmån för de unionsterritorier som identifieras i de territoriella planerna för en rättvis omställning.

2.   Det specifika målet för faciliteten är att öka de investeringar inom offentlig sektor som görs för att tillgodose utvecklingsbehoven i de territorier som identifieras i de territoriella planerna för en rättvis omställning genom att underlätta finansiering av projekt som inte genererar tillräckliga flöden av egna inkomster för att täcka sina investeringskostnader och i syfte att undvika att sådan finansiering ersätter potentiellt stöd och potentiella investeringar från alternativa källor.

3.   Denna förordning syftar till att uppnå det specifika målet i punkt 2, men också till att säkerställa att rådgivningsstöd för utarbetande, utveckling och genomförande av stödberättigande projekt tillhandahålls när det behövs, även för utarbetande av projekt före inlämnandet av ansökan. Rådgivningsstödet ska tillhandahållas i enlighet med reglerna och genomförandemetoderna för InvestEU:s rådgivningscentrum, som inrättas genom artikel 25 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 (19).

Artikel 4

Övergripande principer

1.   Respekt för de grundläggande rättigheterna och efterlevnad av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt jämställdhet mellan kvinnor och män, ska när så är lämpligt säkerställas under hela utarbetandet, utvärderingen, genomförandet och övervakningen av stödberättigande projekt.

2.   Bidragsmottagarna och kommissionen ska undvika varje form av diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning under hela genomförandet av faciliteten. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska vid behov särskilt beaktas under hela utarbetandet och genomförandet av stödberättigande projekt.

3.   Facilitetens mål ska eftersträvas i överensstämmelse med Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, den europeiska pelaren för sociala rättigheter, principen att förorenaren betalar, Parisavtalet och principen om att inte orsaka betydande skada.

Artikel 5

Budget

1.   Utan att det påverkar de ytterligare medel som anslagits i unionens budget för perioden 2021–2027 ska bidragsdelen av facilitetens stöd finansieras med

a)

medel från unionens budget, med ett belopp på 250 000 000 EUR i löpande priser och

b)

inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt punkt 2 upp till ett maximalt belopp på 1 275 000 000 EUR i löpande priser.

2.   De inkomster avsatta för särskilda ändamål som avses i punkt 1 b ska tillhandahållas genom återbetalningar från finansieringsinstrument som inrättas inom de program som förtecknas i bilaga I till denna förordning, med ett maximalt belopp på 275 000 000 EUR, och från överskottet från avsättningarna till den EU-garanti som inrättades genom förordning (EU) 2015/1017, med ett maximalt belopp på 1 000 000 000 EUR.

3.   De medel och inkomster avsatta för särskilda ändamål som avses i punkt 1 får kompletteras med ekonomiska bidrag från medlemsstater, tredjeländer och andra organ än de som inrättats enligt EUF-fördraget eller fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Dessa ekonomiska bidrag ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt artikel 21.5 i budgetförordningen.

4.   Genom undantag från artikel 21.3 f i budgetförordningen ska medel från återbetalningar enligt punkt 2 i den här artikeln utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt artikel 21.5 i budgetförordningen. Genom undantag från artikel 213.4 a i budgetförordningen ska medel från det överskott från avsättningarna till den EU-garanti som avses i punkt 2 i den här artikeln utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt artikel 21.5 i budgetförordningen.

5.   Ett belopp på upp till 2 % av de medel som avses i punkt 1 får användas för tekniskt och administrativt stöd till genomförandet av faciliteten, t.ex. till förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive gemensamma it-system, samt till finansieringspartners administrativa utgifter och avgifter.

6.   Medel på upp till ett belopp på 35 000 000 EUR som ingår i de medel som avses i punkt 1 ska tillhandahållas för den verksamhet som anges i artikel 3.3, och minst 10 000 000 EUR av dessa medel ska utgöra stöd för bidragsmottagarnas administrativa kapacitet, i synnerhet i de mindre utvecklade regionerna.

7.   Budgetmässiga åtaganden för åtgärder som sträcker sig över mer än ett budgetår får delas upp över flera år i årliga delåtaganden.

KAPITEL II

UNIONSSTÖD

Artikel 6

Form av unionsstöd och genomförandemetod

1.   Unionsstöd som tillhandahålls inom ramen för faciliteten ska tillhandahållas i form av bidrag i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen.

2.   Unionsstöd som tillhandahålls inom ramen för faciliteten ska genomföras inom ramen för direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen.

Artikel 7

Medlens tillgänglighet

1.   De medel som avses i artikel 5.1 och 5.3 ska, efter avdrag för en avsättning för de tekniska och administrativa utgifter som avses i artikel 5.5, användas för att finansiera projekt i enlighet med punkterna 2 och 3.

2.   För bidrag som beviljas efter ansökningsomgångar som offentliggjorts senast den 31 december 2025 får det unionsstöd som tilldelas stödberättigande projekt i en medlemsstat inte överskrida de nationella andelar som anges i bilaga I till förordning (EU) 2021/1056.

3.   För bidrag som beviljas enligt ansökningsomgångar som offentliggörs från och med den 1 januari 2026 ska unionsstöd som tilldelas stödberättigande projekt tillhandahållas utan någon på förhand tilldelad nationell andel och på konkurrensutsatt grund på unionsnivå tills de återstående medlen har uttömts. Vid tilldelningen av sådana bidrag ska behovet av att säkerställa att investeringarna är förutsägbara och främjandet av regional konvergens beaktas, med särskilt fokus på mindre utvecklade regioner, i enlighet med tilldelningskriterierna som föreskrivs i artikel 14.2.

Artikel 8

Administrativa överenskommelser med finansieringspartner

En administrativ överenskommelse ska ingås mellan kommissionen och en finansieringspartner innan faciliteten genomförs med finansieringspartnern. I överenskommelsen ska varje parts rättigheter och skyldigheter anges, bland annat bestämmelser om revision och kommunikation, inbegripet särskilt skyldigheten att offentliggöra information om varje projekt som finansieras genom faciliteten och låneordningarnas omfattning.

KAPITEL III

STÖDBERÄTTIGANDE

Artikel 9

Stödberättigande projekt

1.   Endast projekt som bidrar till de mål som anges i artikel 3 och som uppfyller samtliga följande villkor ska berättiga till unionsstöd inom ramen för faciliteten:

a)

Projekten ger mätbar påverkan, och innehåller när så är lämpligt outputindikatorer för hantering av allvarliga sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar som följer av omställningen till unionens klimat- och energimål för 2030 och unionens mål om att uppnå klimatneutralitet senast 2050 och stöder sådana territorier som identifieras i en territoriell plan för en rättvis omställning, även om projekten inte är belägna i dessa territorier.

b)

Projekten får inte stöd inom ramen för något annat unionsprogram.

c)

Projekten får ett lån från en finansieringspartner inom ramen för faciliteten.

d)

Projekten genererar inte tillräckliga flöden av egna inkomster för att täcka sina investeringskostnader, i syfte att undvika ersättning av potentiellt stöd och potentiella investeringar från alternativa källor.

2.   Genom undantag från punkt 1 b får projekt som erhåller unionsstöd inom ramen för faciliteten också erhålla rådgivningsstöd och tekniskt stöd från andra unionsprogram för utarbetande, utveckling och genomförande.

3.   Faciliteten får inte stödja verksamhet som undantas enligt artikel 9 i förordning (EU) 2021/1056.

Artikel 10

Stödberättigade personer och enheter

Trots de kriterier som anges i artikel 197 i budgetförordningen är endast juridiska personer som är etablerade i en medlemsstat som ett offentligrättsligt organ eller som ett privaträttsligt organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter berättigade att ansöka som potentiella bidragsmottagare enligt denna förordning.

KAPITEL IV

BIDRAG

Artikel 11

Bidrag

1.   Bidrag ska ges i form av finansiering som inte är kopplad till kostnaderna i enlighet med artikel 125.1 a i budgetförordningen.

2.   Bidragsbeloppet får inte överstiga 15 % av det lånebelopp som beviljas av finansieringspartnern inom ramen för faciliteten. För projekt i territorier belägna i mindre utvecklade regioner får bidragsbeloppet inte överstiga 25 % av det lånebelopp som tillhandahålls av finansieringspartnern inom ramen för faciliteten.

3.   Betalningar av ett beviljat bidrag får delas upp i flera delbetalningar kopplade till framstegen med genomförandet enligt vad som fastställs i bidragsöverenskommelsen.

Artikel 12

Minskning eller hävande av bidrag

1.   Utöver de skäl som anges i artikel 131.4 i budgetförordningen och efter samråd med finansieringspartnern får kommissionen minska bidragsbeloppet eller häva bidragsöverenskommelsen om det ekonomiskt mest betydelsefulla varu-, byggentreprenad- eller tjänstekontraktet inte har undertecknats inom två år efter undertecknandet av bidragsöverenskommelsen och om ett sådant kontrakt planeras enligt bidragsöverenskommelsen.

2.   Om unionsstödet kombineras med låneordningar eller om ett varu-, byggentreprenad- eller tjänstekontrakt inte planeras är punkt 1 inte tillämplig.

Om så är fallet får kommissionen, efter samråd med finansieringspartnern, minska bidragsbeloppet eller häva bidragsöverenskommelsen, och återkräva alla relaterade belopp som betalats ut, i enlighet med villkoren i bidragsöverenskommelsen.

KAPITEL V

RÅDGIVNINGSSTÖD

Artikel 13

Rådgivningsstöd

1.   Rådgivningsstödet enligt den här förordningen ska genomföras inom ramen för indirekt förvaltning, i enlighet med reglerna och genomförandemetoderna för InvestEU:s rådgivningscentrum.

2.   Verksamhet som är nödvändig för att stödja utarbetande, utveckling och genomförande av projekt ska berättiga till rådgivningsstöd och finansieras i enlighet med artikel 5.6.

KAPITEL VI

PROGRAMPLANERING, ÖVERVAKNING, UTVÄRDERING OCH KONTROLLER

Artikel 14

Arbetsprogram

1.   Faciliteten ska genomföras genom arbetsprogram som fastställs i enlighet med artikel 110 i budgetförordningen.

2.   Arbetsprogrammen ska innehålla tilldelningskriterier som är tillämpliga när det totala begärda bidragsstödet för stödberättigande projekt är större än de tillgängliga medlen. Dessa kriterier ska, i tillämpliga fall, inbegripa prioriteringar av

a)

projekt som marknadsförs av bidragsmottagare i mindre utvecklade regioner,

b)

projekt som bidrar direkt till uppnåendet av unionens klimat- och energimål för 2030 och unionens mål om att uppnå klimatneutralitet senast 2050, och

c)

projekt som marknadsförs av bidragsmottagare som har antagit planer för minskade koldioxidutsläpp.

3.   Kommissionen ska anta arbetsprogrammen genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 20.

Artikel 15

Urval av andra finansieringspartner än EIB

1.   Kommissionen ska fastställa villkoren och förfarandena för val av andra finansieringspartner än EIB i genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 20.

2.   Villkoren för att välja ut andra finansieringspartner än EIB ska återspegla facilitetens mål.

3.   När kommissionen väljer ut finansieringspartner ska den beakta potentiella finansieringspartners kapacitet att

a)

säkerställa att deras utlåningspolitik är förenlig med unionens miljönormer och sociala normer, unionens klimat- och energimål för 2030 och målet om klimatneutralitet i unionen senast 2050,

b)

bidra med tillräckliga egna medel för att maximera påverkan av unionsbidraget,

c)

säkerställa lämplig geografisk täckning för faciliteten och möjliggöra finansiering av mindre enskilda projekt,

d)

grundligt uppfylla kraven i artikel 155.2 och 155.3 i budgetförordningen avseende penningtvätt, finansiering av terrorism, skatteflykt, skattebedrägeri, skatteundandragande och icke samarbetsvilliga jurisdiktioner,

e)

säkerställa insyn och tillräcklig synlighet i fråga om varje projekt som finansieras genom faciliteten.

4.   Kommissionen ska offentliggöra förteckningen över de finansieringspartner som utvalts i enlighet med denna artikel.

Artikel 16

Övervakning och rapportering

1.   Nyckelprestationsindikatorer för att övervaka genomförandet av faciliteten och dess framsteg i förhållande till målen i artikel 3 fastställs i bilaga II.

2.   Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter om de indikatorer som avses i punkt 1 samlas in ändamålsenligt, effektivt och i rätt tid. Bidragsmottagare och finansieringspartner ska förse kommissionen med uppgifter om indikatorerna i enlighet med bidragsöverenskommelsen respektive den administrativa överenskommelsen.

3.   Senast den 31 oktober varje år, från och med 2022, ska kommissionen utfärda en rapport om genomförandet av faciliteten. Den rapporten ska innehålla information om i vilken grad faciliteten har genomförts i förhållande till dess mål, villkor och prestationsindikatorer.

4.   Om den interimsutvärderingsrapport som avses i artikel 17.2 visar att indikatorerna i bilaga II inte möjliggör en korrekt bedömning av faciliteten, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 19 för att ändra de nyckelprestationsindikatorer som anges i bilaga II.

Artikel 17

Utvärdering

1.   Utvärderingar av genomförandet av faciliteten och dess förmåga att nå de mål som anges i artikel 3 ska genomföras i tillräckligt god tid för att kunna vidta lämpliga åtgärder.

2.   En interimsutvärdering ska göras senast den 30 juni 2025 och en rapport om den interimsutvärderingen ska läggas fram för Europaparlamentet och rådet. Interimsutvärderingen ska särskilt bedöma

a)

i vilken utsträckning det unionsstöd som tillhandahållits genom faciliteten har bidragit till att tillgodose behoven i de territorier som genomför de territoriella planerna för en rättvis omställning,

b)

hur de övergripande principer som avses i artikel 4 har beaktats,

c)

huruvida det behövs en könsspecifik konsekvensbedömning,

d)

huruvida de villkor för stödberättigande som anges i artikel 9 har tillämpats och hur kraven på synlighet har tillämpats,

e)

på grundval av de projekt som får stöd genom faciliteten i vilken grad facilitetens bidragit till de miljömål som fastställs i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (20), med beaktande av de tillämpliga granskningskriterierna som föreskrivs i den förordningen.

Interimsutvärderingsrapporten får åtföljas av ett lagförslag, som särskilt tar hänsyn till en eventuell ändring av villkoren för stödberättigande.

3.   Vid slutet av genomförandeperioden och i vilket fall senast den 31 december 2031 ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en slutlig utvärderingsrapport om facilitetens resultat och långsiktiga påverkan, vilken även ska bedöma de faktorer som anges i punkt 2.

Artikel 18

Revisioner

1.   Revisioner av användningen av unionsstöd som tillhandahålls inom ramen för faciliteten, vilka utförs av personer eller enheter, även personer eller enheter som inte görs på uppdrag av unionens institutioner eller organ, ska ligga till grund för den övergripande försäkran enligt artikel 127 i budgetförordningen.

2.   Bidragsmottagare och finansieringspartner ska i enlighet med sin respektive bidragsöverenskommelse och administrativ överenskommelse förse kommissionen och eventuella utsedda revisorer med alla tillgängliga handlingar som behövs för att de ska kunna fullgöra sina revisionsuppgifter.

3.   Den externa revisionen av den verksamhet som utförs i enlighet med denna förordning avseende användningen av det unionsstöd som tillhandahålls genom faciliteten ska utföras av revisionsrätten i enlighet med artikel 287 i EUF-fördraget. För detta ändamål ska revisionsrätten på egen begäran få tillgång till de handlingar eller den information som den behöver för att kunna fullgöra sina revisionsuppgifter, inbegripet all information om utvärderingar av ansökningar och resultatet av dem, i enlighet med artikel 287.3 i EUF-fördraget.

Artikel 19

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 16.4 ges till kommissionen till och med den 31 december 2028.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artikel 16.4 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.   En delegerad akt som antas enligt artikel 16.4 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 20

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 115.1 i förordning (EU) 2021/1060. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

KAPITEL VII

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 21

Information, kommunikation och synlighet

1.   Bidragsmottagare och finansieringspartner ska säkerställa att det unionsstöd som tillhandahålls inom faciliteten synliggörs, i synnerhet när de främjar projekten och deras resultat, genom att tillhandahålla riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

2.   Kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder avseende faciliteten, de finansierade projekten och resultaten av dessa projekt. Detta omfattar särskilt att informera medlemsstaterna om kommissionens avsikt att ge andra finansieringspartner än EIB tillgång till faciliteten och om ansökningsomgångar som har offentliggjorts samt att främja information om tekniskt och administrativt stöd som tillhandahålls för bidragsmottagare. Finansiella medel som tilldelas faciliteten ska också bidra till kommunikationen om unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som anges i artikel 3. Kommissionen ska offentliggöra och regelbundet uppdatera en förteckning över de projekt som finansieras inom ramen för faciliteten.

Artikel 22

Övergångsbestämmelser

Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2027 för att täcka de utgifter som föreskrivs i artikel 5.5, i syfte att möjliggöra förvaltning av åtgärder som inte slutförts senast den 31 december 2027.

Artikel 23

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 juli 2021.

På Europaparlamentets vägnar

D.M. SASSOLI

Ordförande

På rådets vägnar

A. LOGAR

Ordförande


(1)  EUT C 373, 4.11.2020, s. 1.

(2)  EUT C 429, 11.12.2020, s. 240.

(3)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 24 juni 2021 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 12 juli 2021.

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159).

(6)  Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 av den 24 juni 2021 om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (EUT L 231, 30.6.2021, s. 1).

(8)  EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(10)  EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28.

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (EUT L 169, 1.7.2015, s. 1).

(12)  EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(13)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(14)  Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

(15)  Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(16)  Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

(17)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

(18)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(19)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 av den 24 mars 2021 om inrättande av InvestEU-programmet och om ändring av förordning (EU) 2015/1017 (EUT L 107, 26.3.2021, s. 30).

(20)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).


BILAGA I

Finansieringsinstrument från vilka återbetalningar får användas för faciliteten

A.   Egetkapitalinstrument:

Europeisk finansieringsordning för teknik (ETF98): Rådets beslut 98/347/EG av den 19 maj 1998 om åtgärder för finansiellt stöd till innovativa och sysselsättningsskapande små och medelstora företag – Initiativ för tillväxt och sysselsättning (EGT L 155, 29.5.1998, s. 43).

Projekt för tekniköverföring (TTP): Kommissionens beslut om antagande av ett finansieringsbeslut för kompletterande finansiering av åtgärder inom GD Näringslivs verksamhet ”Inre marknad för varor och sektorspolitik” för 2007 och om antagande av GD Näringslivs rambeslut för finansiering av den förberedande åtgärden ”EU:s roll i en globaliserad värld” och av fyra pilotprojekt: ”Erasmus för unga företagare”, ”Åtgärder för att främja samarbete och partnerskap mellan mikroföretag och små och medelstora företag”, ”Tekniköverföring” och ”Framstående europeiska resmål” för 2007 (C(2007) 531).

Europeisk finansieringsordning för teknik (ETF01): Rådets beslut 2000/819/EG av den 20 december 2000 om ett flerårigt program för företag och företagaranda, särskilt för små och medelstora företag (SMF) (2001–2005) (EGT L 333, 29.12.2000, s. 84).

Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (GIF): Europaparlamentets och rådets beslut nr 1639/2006/EG av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) (EUT L 310, 9.11.2006, s. 15).

Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129), ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (EUT L 169, 1.7.2015, s. 1).

Egetkapitalinstrument för tillväxt (Cosme EFG): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1639/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 33).

InnovFins egetkapitalinstrument:

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1906/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 81).

Rådets beslut 2013/743/EU av den 3 december 2013 om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut 2006/971/EG, 2006/972/EG, 2006/973/EG, 2006/974/EG och 2006/975/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 965).

EaSI-investeringar för kapacitetsuppbyggnad: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 347, 20.12.2013, s. 238).

B.   Garantiinstrument:

SMF-garantifaciliteten 1998 (SMEG98): Rådets beslut 98/347/EG av den 19 maj 1998 om åtgärder för finansiellt stöd till innovativa och sysselsättningsskapande små och medelstora företag – Initiativ för tillväxt och sysselsättning (EGT L 155, 29.5.1998, s. 43).

SMF-garantifaciliteten 2001 (SMEG01): Rådets beslut 2000/819/EG av den 20 december 2000 om ett flerårigt program för företag och företagaranda, särskilt för små och medelstora företag (SMF) (2001–2005) (EGT L 333, 29.12.2000, s. 84).

SMF-garantifaciliteten 2007 (SMEG07): Europaparlamentets och rådets beslut nr 1639/2006/EG av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) (EUT L 310, 9.11.2006, s. 15).

Det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter – garanti (EPMF-G): Europaparlamentets och rådets beslut nr 283/2010/EU av den 25 mars 2010 om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 87, 7.4.2010, s. 1).

Finansieringsinstrumentet för riskdelning (RSI):

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013), kommissionens uttalande (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1).

Rådets beslut 2006/971/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Samarbete för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 86).

Rådets beslut 2006/974/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Kapacitet för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 299).

EaSI-garantin: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 347, 20.12.2013, s. 238).

Lånegarantiinstrumentet Cosme (Cosme LGF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1639/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 33).

InnovFins skuldinstrument:

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1906/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 81).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).

Rådets beslut 2013/743/EU av den 3 december 2013 om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut 2006/971/EG, 2006/972/EG, 2006/973/EG, 2006/974/EG och 2006/975/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 965).

Lånegarantin för de kulturella och kreativa sektorerna (CCS GF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 221).

Studielånegarantin (SLGF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ”Erasmus+”: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 50).

Instrumentet för privat finansiering för energieffektivisering (PF4EE): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 185).

C.   Riskdelningsinstrument:

InnovFin:

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1906/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 81).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).

Skuldinstrumentet för Fonden för ett sammanlänkat Europa: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129).

Finansieringsmekanismen för naturkapital (NCFF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 185).

D.   Särskilda investeringsverktyg:

Det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter – fonds de placements – fonds d’investissements spécialisés (EPMF FCP-FIS): Europaparlamentets och rådets beslut nr 283/2010/EU av den 25 mars 2010 om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 87, 7.4.2010, s. 1).

Margueritefonden:

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 680/2007 av den 20 juni 2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet (EUT L 162, 22.6.2007, s. 1).

Kommissionens beslut av den 25 februari 2010 om Europeiska unionens deltagande i Europeiska 2020-fonden för energi, klimatförändringar och infrastruktur (Margueritefonden) (C(2010) 941).

Europeiska fonden för energieffektivitet (EEEF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1233/2010 av den 15 december 2010 om ändring av förordning (EG) nr 663/2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet (EUT L 346, 30.12.2010, s. 5).


BILAGA II

Nyckelprestationsindikatorer (1)

1.   

Mängden beviljade bidrag

2.   

Mängden undertecknade lån

2.1

Individuella lån

2.2

Låneordningar

3.   

Totala investeringar som mobiliserats, uppdelade på följande

3.1

Belopp för privat finansiering som mobiliserats

3.2

Belopp för offentlig finansiering som mobiliserats

4.   

Antal projekt som får stöd, uppdelat efter

4.1

Land

4.2

Nuts 2-region

4.3

Territorium som fått stöd för en rättvis omställning

5.   

Antal projekt som får finansiering inom faciliteten

6.   

Antal projekt per sektor

6.1

Transport

6.2

Social infrastruktur

6.3

Allmännyttiga tjänster (vatten, avlopp, fjärrvärme, energi, avfallshantering)

6.4

Direkt stöd för att underlätta omställningen till klimatneutralitet (förnybar energi, minskning av koldioxidutsläpp, energieffektivitet)

6.5

Miljömål

6.6

Stadsinfrastruktur och bostäder

6.7

Övriga

7.   

Minskade växthusgasutsläpp, i förekommande fall

8.   

Jobbskapande, i förekommande fall


(1)  Alla indikatorer ska i förekommande fall delas upp efter region. Alla personuppgifter ska i förekommande fall delas upp efter kön.


Top