Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32021D0513

    Rådets genomförandebeslut (EU) 2021/513 av den 22 mars 2021 om beviljande av tillfälligt stöd enligt förordning (EU) 2020/672 till Republiken Estland för att minska risken för arbetslöshet i krissituationen till följd av covid-19-utbrottet

    ST/6603/2021/INIT

    EUT L 103, 24.3.2021, p. 6–9 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    Legal status of the document In force

    ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_impl/2021/513/oj

    24.3.2021   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    L 103/6


    RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2021/513

    av den 22 mars 2021

    om beviljande av tillfälligt stöd enligt förordning (EU) 2020/672 till Republiken Estland för att minska risken för arbetslöshet i krissituationen till följd av covid-19-utbrottet

    EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

    med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

    med beaktande av rådets förordning (EU) 2020/672 av den 19 maj 2020 om inrättande av ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) till följd av covid-19-utbrottet (1), särskilt artikel 6.1,

    med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

    av följande skäl:

    (1)

    Den 4 februari 2021 ansökte Estland om ekonomiskt stöd från unionen i syfte att komplettera landets nationella ansträngningar att hantera effekterna av covid-19-utbrottet och hantera de socioekonomiska konsekvenserna av utbrottet för arbetstagare och egenföretagare.

    (2)

    Covid-19-utbrottet och de extraordinära åtgärder som Estland har vidtagit för att begränsa utbrottet och dess socioekonomiska och hälsorelaterade effekter förväntas på ett dramatiskt sätt påverka landets offentliga finanser. I kommissionens höstprognos 2020 förväntades Estland offentliga underskott uppgå till 5,9 % av bruttonationalprodukten (BNP) och den offentliga skulden till 17,2 % av BNP i slutet av 2020. I kommissionens interimsprognos vintern 2021 beräknas Estlands BNP ha minskat med 2,9 % år 2020.

    (3)

    Covid-19-utbrottet har även immobiliserat en stor del av arbetskraften i Estland. Detta har lett till en plötslig och kraftig ökning av Estlands offentliga utgifter för system för korttidsarbete och liknande åtgärder samt hälsorelaterade åtgärder med anledning av covid-19-utbrottet som beskrivs i skälen 4–9.

    (4)

    Genom regeringsförordning nr 130 Tööhõiveprogramm 2017–2020 av den 17 november 2016, i dess ändrade lydelse från 2020 (2), vilken Estland hänvisar till i sin ansökan av den 4 februari 2021, infördes ett kortsiktigt arbetsmarknadsprogram för bevarande av arbetstillfällen (programmet är i kraft sedan den 23 mars 2020). Målet var att stödja anställda inom den privata sektorn vars löner eller arbetstid tillfälligt hade minskats på grund av den betydande inverkan som krissituationen har haft genom att ge dem upp till 70 % av deras genomsnittliga månadslöner, med ett tak på 1 000 EUR per anställd och månad. Det var ett tillfälligt program under krissituationsperioden från mars till maj 2020. Med tanke på krissituationens fortsatta inverkan ändrades förordning nr 130 än en gång (3) och tillämpades i dess ändrade lydelse till slutet av juni 2020. Villkoren i permitteringssystemet justerades så att det statliga stödet till anställda sänktes till högst 50 % av deras genomsnittliga månadslön, med ett tak på 800 EUR per anställd. För att få statligt stöd till anställda var företagen tvungna att betala minst 150 EUR (brutto) per anställd och månad, så att alla anställda fick en månadslön på minst 584 EUR, vilket motsvarar minimilönen.

    (5)

    Regeringsförordning nr 26 Erivajadusega lapse vanema toetuse saamise ja maksmise tingimused ning toetuse arvutamise alused av den 9 april 2020 (4), vilken Estland hänvisar till i sin ansökan av den 4 februari 2021, införde ett bidrag för att skydda inkomster för föräldrar som under krissituationen inte kunde arbeta därför att de var tvungna att ta hand om sina barn med särskilda utbildningsbehov. Det handlade om en tillfällig åtgärd under krissituationsperioden 12 mars–17 maj 2020. Bidraget beräknades på grundval av de socialavgifter som betalats in avseende förälderns lön år 2019. Stödet täckte 70 % av den genomsnittliga dagslönen för en förälder.

    (6)

    Genom kulturministerns förordning nr 7 COVID-19 haigust põhjustava koroonaviiruse levikuga seotud kriisi leevendamiseks ette nähtud toetusmeede laulu- ja tantsupeo liikumises osalevatele kollektiividele av den 30 april 2020 (5) och kulturministerns förordningar nr 9 COVID-19 puhangust tingitud erakorraline abi kultuuri- ja spordivaldkonnale av den 30 april 2020 (6) (i kraft den 3 maj–11 september 2020) och Treeneri tööjõukulu toetuse määramise tingimused, sealhulgas nõuded spordialaliidule, spordiklubile ja spordikoolile ning selle omaosalusele, treeningrühmale ja treenerile, ning toetuse suuruse, jaotamise, tagasimaksmise ja tagasinõudmise kord av den 26 november 2014, i dess ändrade lydelse från 2020 (7), vilka det hänvisas till i Estlands ansökan av den 4 februari 2021, infördes ett kortfristigt program för frilanskonstnärer, idrottstränare och ledare för körer och dansgrupper. Det rör sig om en tillfällig åtgärd under krissituationsperioden på grund av covid-19-utbrottet. Frilanskonstnärer fick ett stödbelopp som motsvarade minimilönen under en period på två månader. Ledare för körer och folkdansgrupper samt idrottstränare fick statligt inkomststöd som utgjorde 70 % av genomsnittslönen under perioden oktober 2019–februari 2020, med ett tak på 1 000 EUR. Idrottstränare fick ett stödbelopp motsvarande 50 % av deras normala lön, medan det resterande 50 % betalades av idrottsorganisationen.

    (7)

    Estland har infört en rad hälsorelaterade åtgärder för att hantera covid-19-utbrottet. Genom parlamentsakten Riigi 2020. aasta lisaeelarve seadus, som antogs den 15 april 2020 (8), vilken Estland hänvisar till i sin ansökan av den 4 februari 2021, genomfördes en hälsorelaterad åtgärd som har möjliggjort statliga inköp av personlig skyddsutrustning, ytterligare allmänna förnödenheter och förbrukningsmaterial.

    (8)

    Genom regeringsförordning nr 28 Eriolukorras Eesti Haigekassa kaudu hüvitiste ja teenuste eest maksmise tingimused ja kord av den 23 april 2020 (9), vilken Estland hänvisar till i sin ansökan av den 4 februari 2021, infördes ett kortfristigt stödsystem för sjukhus för att kompensera kostnaderna för att anställa tillfällig personal på covid-19-avdelningar och intensivvårdsavdelningar och för läkares, sjuksköterskors och annan relaterad personals övertidsarbete. Det täcker kostnaderna för behovet av extrapersonal på covid-19-avdelningar och intensivvårdsavdelningar på sjukhus. Extrapersonalen anställdes med högre lön för att hålla personalen motiverad under krissituationen.

    (9)

    Genom regeringsförordning nr 28 Eriolukorras Eesti Haigekassa kaudu hüvitiste ja teenuste maksmise tingimused ja kord av den 23 april 2020 (10), vilken Estland hänvisar till i sin ansökan av den 4 februari 2021, infördes en ersättning till anställda för de första tre dagarna av sjukledighet. Det var en tillfällig åtgärd under krissituationsperioden 13 mars–17 maj 2020. Kompensation för den ökade sjuk- och vårdledigheten på grund av covid-19 beviljades för personer som var försäkrade genom den estniska sjukförsäkringskassan under de första tre sjukdagarna, som normalt betalas av den anställde.

    (10)

    Estland uppfyller de villkor för att få ansöka om ekonomiskt stöd som anges i artikel 3 i förordning (EU) 2020/672. Estland har lämnat uppgifter till kommissionen som styrker att de faktiska offentliga utgifterna har ökat med 230 000 000 EUR från och med den 1 februari 2020 på grund av de nationella åtgärder som har vidtagits för att hantera de socioekonomiska effekterna av covid-19-utbrottet. Detta utgör en plötslig och kraftig ökning eftersom den både beror på nya åtgärder och en ökad efterfrågan för befintliga åtgärder som tillsammans omfattar en betydande andel av arbetskraften i Estland.

    (11)

    Kommissionen har i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) 2020/672 samrått med Estland och kontrollerat den plötsliga och kraftiga ökningen av faktiska offentliga utgifter med direkt anknytning till de system för korttidsarbete och liknande åtgärder samt till de relevanta hälsorelaterade åtgärder med anledning av covid-19-utbrottet som det hänvisas till i ansökan av den 4 februari 2021.

    (12)

    Ekonomiskt stöd bör därför ges för att hjälpa Estland att hantera de socioekonomiska effekterna av de stora ekonomiska störningar som är en följd av covid-19-utbrottet. Kommissionen bör fatta beslut om löptid och storlek på samt verkställande av delbetalningar och trancher i nära samarbete med de nationella myndigheterna.

    (13)

    Detta beslut bör inte påverka resultatet av eventuella förfaranden som rör snedvridningar av den inre marknadens funktion som kan komma att inledas, särskilt enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget. Beslutet befriar inte medlemsstaterna från deras skyldighet att i enlighet med artikel 108 i fördraget till kommissionen anmäla alla planerade statliga stödåtgärder.

    (14)

    Beslutet att ge ekonomiskt stöd har fattats med beaktande av Estlands befintliga och förväntade behov, samt ansökningar om ekonomiskt stöd enligt förordning (EU) 2020/672 som andra medlemsstater redan lämnat in eller planerar att lämna in, och med tillämpning av principerna om likabehandling, solidaritet, proportionalitet och insyn.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    Artikel 1

    Estland uppfyller villkoren i artikel 3 i förordning (EU) 2020/672.

    Artikel 2

    1.   Unionen ska göra ett lån på högst 230 000 000 EUR tillgängligt för Estland. Lånet ska ha en maximal genomsnittlig löptid på 15 år.

    2.   Det ekonomiska stöd som beviljas genom detta beslut ska vara tillgängligt under en period på 18 månader från och med den första dagen efter det att detta beslut fått verkan.

    3.   Kommissionen ska göra unionens ekonomiska stöd tillgängligt för Estland i högst åtta delbetalningar. En delbetalning får delas upp i en eller flera trancher. Trancherna i den första delbetalningen får ha en längre löptid än den längsta genomsnittliga löptid som avses i punkt 1. I sådana fall ska löptiderna för ytterligare trancher fastställas på ett sätt som innebär att den längsta genomsnittliga löptid som avses i punkt 1 respekteras när alla delbetalningar har verkställts.

    4.   Den första delbetalningen ska verkställas med förbehåll för att det låneavtal som föreskrivs i artikel 8.2 i förordning (EU) 2020/672 träder i kraft.

    5.   Estland ska bära de finansieringskostnader för unionen som avses i artikel 4 i förordning (EU) 2020/672 för varje delbetalning samt eventuella avgifter, kostnader och utgifter som unionen ådrar sig till följd av finansiering som är knuten till det lån som beviljats enligt punkt 1 i den här artikeln.

    6.   Kommissionen ska besluta om delbetalningarnas storlek och verkställande, samt om tranchernas storlek.

    Artikel 3

    Estland får finansiera följande åtgärder:

    a)

    Ett kortfristigt arbetsmarknadsprogram för bevarande av arbetstillfällen, i enlighet med regeringsförordning nr 130 Tööhõiveprogramm 2017–2020 av den 17 november 2016, i dess ändrade lydelse från 2020.

    b)

    Ett bidrag för att skydda inkomsterna för föräldrar som under krissituationen inte kunde arbeta därför att de var tvungna att ta hand om sina barn med särskilda utbildningsbehov, i enlighet med regeringsförordning nr 26 Erivajadusega lapse vanema toetuse saamise ja maksmise tingimused ning toetuse arvutamise alused av den 9 april 2020.

    c)

    Ett kortfristigt program för frilanskonstnärer, idrottstränare och ledare för körer och dansgrupper, i enlighet med kulturministerns förordning nr 7 COVID-19 haigust põhjustava koroonaviiruse levikuga seotud kriisi leevendamiseks ette nähtud toetusmeede laulu- ja tantsupeo liikumises osalevatele kollektiividele av den 30 april 2020 och kulturministerns förordningar nr 9 COVID-19 puhangust tingitud erakorraline abi kultuuri- ja spordivaldkonnale av den 30 april 2020 och Treeneri tööjõukulu toetuse määramise tingimused, sealhulgas nõuded spordialaliidule, spordiklubile ja spordikoolile ning selle omaosalusele, treeningrühmale ja treenerile, ning toetuse suuruse, jaotamise, tagasimaksmise ja tagasinõudmise kord av den 26 november 2014, i dess ändrade lydelse från 2020.

    d)

    En hälsorelaterad åtgärd som möjliggjorde statliga inköp av personlig skyddsutrustning, ytterligare allmänna förnödenheter och förbrukningsmaterial, i enlighet med parlamentsakten Riigi 2020. aasta lisaeelarve seadus av den 15 april 2020.

    e)

    Ett kortfristigt stödsystem för sjukhus för att kompensera kostnaderna för att anställa tillfällig personal på covid-19-avdelningar och intensivvårdsavdelningar, och för att betala för läkares, sjuksköterskors och annan personals övertidsarbete, i enlighet med regeringsförordning nr 28 Eriolukorras Eesti Haigekassa kaudu hüvitiste ja teenuste eest maksmise tingimused ja kord av den 23 april 2020.

    f)

    En ersättning till anställda för de första tre dagarna av sjukledighet i enlighet med regeringsförordning nr 28 Eriolukorras Eesti Haigekassa kaudu hüvitiste ja teenuste eest maksmise tingimused ja kord av den 23 april 2020.

    Artikel 4

    Detta beslut riktar sig till Republiken Estland.

    Det får verkan samma dag som det delges adressaten.

    Artikel 5

    Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

    Utfärdat i Bryssel den 22 mars 2021.

    På rådets vägnar

    M. do C. ANTUNES

    Ordförande


    (1)  EUT L 159, 20.5.2020, s. 1.

    (2)  Riigi Teataja (RT) I, 20.3.2020, 3.

    (3)  RT I, 30.5.2020, 4.

    (4)  RT I, 10.4.2020, 5.

    (5)  RT I, 30.4.2020, 28.

    (6)  RT I, 30.4.2020, 29.

    (7)  RT I, 5.5.2020, 21.

    (8)  RT I, 21.4.2020, 2.

    (9)  RT I, 24.4.2020, 13.

    (10)  RT I, 24.4.2020, 13.


    Top