(1)

Den 30 september 2016 beslutade kommissionen att inte göra invändningar mot det statliga stöd i form av ett sex månaders undsättningslån på 62 miljoner rumänska leu (ca 13,1 miljoner euro (2)) som Rumänien planerade att bevilja National Uranium Company (Compania Națională a Uraniului, CNU) (3). I det beslutet (nedan kallat beslutet om undsättningsstöd) ansåg kommissionen att det statliga stödet var förenligt med den inre marknaden enligt riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (nedan kallade undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna) (4). Som framgår av beslutet om undsättningsstöd hade de rumänska myndigheterna åtagit sig att inom sex månader efter det att lånet hade godkänts översända en omstruktureringsplan enligt avsnitt 3.1.2 i undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna till kommissionen (se skäl 42 i beslutet om undsättningsstöd).

(2)

Den 12 juni 2017 översände Rumänien en omstruktureringsplan för CNU (nedan kallad den ursprungliga omstruktureringsplanen) samt anmälde sin avsikt att bevilja omstruktureringsstöd till CNU på 441 miljoner rumänska leu (93 miljoner euro). Under perioden mellan den 9 augusti 2017 och den 13 december 2017 genomfördes flera informationsutbyten och begäranden om upplysningar från kommissionens sida och svar från de rumänska myndigheterna.

(3)

Genom en skrivelse av den 8 maj 2018 underrättade kommissionen Rumänien om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) avseende detta stöd.

(4)

Kommissionens beslut om att inleda förfarandet (nedan kallat beslutet att inleda förfarandet) offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (5) den 19 juni 2018. Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter på stödet i fråga, men har inte mottagit några synpunkter.

(5)

De rumänska myndigheterna översände sina synpunkter på beslutet att inleda förfarandet samt en ny omstruktureringsplan (nedan kallad den andra omstruktureringsplanen) genom en skrivelse av den 7 augusti 2018.

(6)

Vid en videokonferens den 3 december 2018 begärde kommissionen ytterligare klargöranden från de rumänska myndigheterna om den plan som lämnats den 7 augusti 2018.

(7)

De rumänska myndigheterna inkom med ytterligare synpunkter och upplysningar till kommissionen den 20 december 2018, den 14 februari 2019 och den 20 mars 2019 samt en ny omstruktureringsplan den 19 april 2019 (nedan kallad den tredje omstruktureringsplanen).

(8)

Kommissionen träffade även de rumänska myndigheterna på deras begäran den 24 och 25 juni 2019.

(9)

CNU är ett rumänskt företag, med huvudkontor i Bukarest, som driver urangruvor och producerar råvaror för kärnkraftverk i Rumänien. CNU bryter uranmalm, bearbetar det till s.k. yellow cake, förädlar det till ren uranoktoxid (U3O8) och konverterar det slutligen till urandioxid (UO2). CNU bildades 1997 som ett helt statsägt aktiebolag. År 2017 hade CNU 772 anställda.

(10)

CNU har två anläggningar. Urangruvan, belägen i Crucea-Botușana (regionen Suceava i den nordöstra delen av landet) hade 346 anställda 2017, medan bearbetnings- och förädlingsanläggningen Feldioara (regionen Brașov, i den centrala delen av landet) hade 350 anställda. De senaste årens huvudsakliga intäktskällor framgår av följande tabell:

(11)

CNU hade tidigare två kunder: det statsägda nationella bolaget Nuclearelectrica SA (nedan kallat SNN) som köpte in UO2 för att framställa bränsle till sitt kärnkraftverk Cernavodă samt den nationella förvaltningen för statsreserven och särskilda problem (Administrația Națională a Rezervelor de Stat și Probleme Speciale, nedan kallat ANRSPS) som köpte in U3O8. Dessa båda köpare stod tillsammans för 95 procent av CNU:s intäkter.

(12)

SNN bildades 1998 efter en omstrukturering av det rumänska energisystemet och är noterat på börsen i Bukarest sedan 2013. SNN genererar el- och värmekraft med kärnkraft genom kärnkraftverket Cernavodă och framställer kärnbränsle genom kärnbränsleanläggningen FCN i Pitești. SNN:s kapitalstruktur är enligt de senaste rapporterna som följer: 82,49 procent ägs av den rumänska staten genom energiministeriet, 7,05 procent ägs av Fondul Proprietatea SA, 5,6 procent av andra juridiska personer och 4,8 procent av fysiska personer.

(13)

SNN:s främsta företagsstyrningsorgan är bolagsstämman, som fattar beslut i strategiska frågor, däribland styrelsens utnämning och entledigande genom enkel majoritet, godkännande av den årliga budgeten, godkännande av utvecklingsstrategi och utvecklingspolicy samt investeringar och andra transaktioner som överstiger 50 miljoner euro (6). Det verkställande organ som ansvarar för SNN:s ledning är styrelsen, som har sju ledamöter varav minst fyra måste vara oberoende ledamöter. Avtal med uranleverantörer under tröskelvärdet på 50 miljoner euro är styrelsens ansvar.

(14)

CNU:s kundbas är inte diversifierad utan företaget är mycket beroende av två köpare och framför allt av SNN som står för över 80 procent av försäljningen. CNU förlorade sina två huvudkunder 2016 när SNN ingick avtal med CNU:s konkurrent och ANRSPS inte ingick något leveransavtal. I december 2015 beslutade SNN att tilldela sitt leveransavtal för UO2 genom ett anbudsförfarande mellan sina båda registrerade och godkända leverantörer, CNU och den kanadensiska leverantören Cameco, som i slutänden fick avtalet. CNU hittade ingen alternativ köpare och kunde följaktligen inte längre sälja sin produktion.

(15)

Tabell 1 nedan kommer från de rumänska myndigheterna och innehåller de olika prisanbud som CNU och Cameco lämnat (mellan 2016 och 2018) i olika omgångar av det anbudsförfarande som har genomförts av SNN. När SNN beslutade att ingå det första avtalet med Cameco låg CNU:s anbud 72 procent högre. Samtliga CNU:s efterföljande anbud hade också betydligt högre priser än Camecos anbud och låg mellan +39 procent och +99 procent, vilket ledde till att SNN vid upprepade tillfällen undertecknade leveransavtal med Cameco.

Tabell 1

Översiktstabell över SNN:s upphandlingsförfaranden för 120 ton UO2 (som behövs i 6 månader) för perioden 2016–2018

(16)

CNU:s intäkter kom sålunda enbart från mindre sidoverksamhet, t.ex. ett serviceavtal med SNN avseende avfallsbehandling, och minskade markant. Som framgår av tabell 2 minskade företagets totala intäkter från 110,8 miljoner rumänska leu (23,4 miljoner euro) 2015 till 15,2 miljoner rumänska leu (3,2 miljoner), vilket inte räckte för att täcka CNU:s utgifter 2016.

(17)

Redan innan försäljningsintäkterna minskade markant 2016 hade CNU redovisat relativt stora rörelseförluster under 2014 och 2015. Urantillgångarna i Crucea-Botușana-gruvan började successivt ta slut, vilket till viss del förklarar CNU:s svaga rörelseresultat. CNU har höga utvinningskostnader för sin gruvverksamhet eftersom företaget saknar medel för att underhålla transportvägar, transportavstånden ökar i och med att fyndigheten töms och det saknas utrustning under jord.

(18)

CNU saknar även finansiella resurser för att exploatera en ny uranmalmsfyndighet som har hittats i Tulgheș-Grinties eller att uppgradera sin anläggning i Feldioara.

(19)

Slutligen har CNU också stigande kostnader för allmännyttiga tjänster, gruvavgifter samt tillkommande skatter (miljöskatter).

Tabell 2

Utvalda finansiella uppgifter enligt den ursprungliga omstruktureringsplanen 2014–2023

(20)

CNU producerar främst två typer av slutprodukter: yellow cake (som innehåller en hög koncentration av U3O8) och (ej anrikat) UO2.

(21)

Yellow cake är en vanlig handelsvara som det handlas med globalt, under relativt transparenta priser och förhållanden. Yellow cake, som är basprodukten för produktion av anrikat och ej anrikat UO2, produceras och handlas av både företag utanför Europa (som Cameco) och av europeiska (Europaregistrerade) företag som Orano (f.d. Areva), RioTinto och BHP Billiton. På denna marknad finns även nya aktörer som i nuläget befinner sig i olika utvecklingsfaser med nya gruvprojekt i Spanien, Finland och Ungern (7).

(22)

Rumänien angav särskilt att Orano i maj 2017 spontant hade föreslagit att leverera yellow cake till CNU från sin gruva i Niger. Orano ska ha uppgett sig ha kapacitet att leverera hela den mängd yellow cake som CNU behövde för att producera UO2 till SNN:s båda reaktorer i Cernavodă (8).

(23)

Vad gäller konvertering av U3O8 till UO2 råder faktisk konkurrens mellan Cameco och CNU i fråga om kärnkraftverk med CANDU-teknik. Alla företag som för närvarande producerar uranföreningar för anrikat uran i syfte att framställa kärnbränsle, t.ex. Orano (f.d. Areva), har dessutom teknisk kapacitet för att kunna ge sig in på marknaden framöver och erbjuda en ersättningsprodukt om de tycker att det är intressant. Enligt allmänt tillgänglig information håller Orano nu på att modifiera industriprocessen i Malvési-anläggningen för att kunna sälja ej anrikat UO2, som är en av företagets mellanprodukter, på den internationella marknaden (9). Det finns även alternativa, nu aktiva leverantörer av (ej anrikat) UO2 för kärnkraftverk av CANDU-typ, t.ex. Dioxitek (Argentina), CNNC (Kina), PAEC (Pakistan) och NFC (Indien).

(24)

Efter kommissionens beslut om undsättningsstöd, som innebar att ett lån på 62 miljoner rumänska leu (13,1 miljoner euro) godkändes, (10) anmälde Rumänien den 12 juni 2017 den ursprungliga omstruktureringsplanen med 2021 som slutår.

(25)

I den ursprungliga omstruktureringsplanen uppgick de totala omstruktureringskostnaderna till 941 miljoner rumänska leu (198,5 miljoner euro) (en detaljerad analys finns i skäl 22 i beslutet att inleda förfarandet). Dessa omstruktureringskostnader skulle enligt Rumänien finansieras genom ett statligt stöd på 441 miljoner rumänska leu (93,0 miljoner euro) samt genom CNU:s eget bidrag på 500 miljoner rumänska leu (105,5 miljoner euro) (11) (dvs. cirka 53 procent av omstruktureringskostnaderna).

(26)

Det anmälda omstruktureringsstödet omfattade följande fem stödinstrument:

(27)

Det egna bidraget till kostnaderna i den ursprungliga omstruktureringsplanen omfattade fyra huvudsakliga intäktskällor från exploateringen för CNU (detaljerad information finns i skäl 20 i beslutet att inleda förfarandet):

(28)

I beslutet att inleda förfarandet fann kommissionen att Rumäniens planer på att bevilja offentlig finansiering till stöd för CNU:s omstruktureringsplan utgjorde statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(29)

Eftersom CNU uppfyllde kriterierna för att betraktas som ett företag i svårigheter enligt punkt 20 i undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna analyserades omstruktureringsstödets förenlighet i enlighet med dessa riktlinjer. Efter en preliminär bedömning ställde sig kommissionen tvivlande till om de ovannämnda åtgärderna var förenliga med undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna. Dessa tvivel sammanfattas nedan i skälen 30–46 (detaljerad information finns i skälen 44–70 i beslutet att inleda förfarandet).

(30)

Kommissionen ifrågasatte att Rumäniens föreslagna finansieringskällor utgjorde ett betydande, reellt och faktiskt eget bidrag som var fritt från stöd och som uppgick till minst 50 procent och ansåg därför preliminärt att den inledande omstruktureringsplanen inte uppfyllde grundkraven för eget bidrag enligt undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna.

(31)

För det första: vad gäller det egna bidragets reella och faktiska karaktär drog kommissionen den preliminära slutsatsen att ingen av det egna bidragets fyra källor som anges i skäl 27 uppfyllde detta kriterium. Enligt punkt 63 i undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna ska det egna bidraget vara exklusive framtida väntade vinster, såsom kassaflöden. Kommissionen noterade att endast avtal till mindre belopp blev verklighet och endast till viss del.

(32)

För det andra: vad gäller kravet att det egna bidraget ska vara fritt från stöd drog kommissionen den preliminära slutsatsen att det viktiga UO2-leveransavtalet med SNN, som förväntades stå för cirka 80 procent av CNU:s försäljning och var utformat enligt ”take-or-pay”-principen, sannolikt inte ingicks till marknadsvillkor. Baserat på tillgängliga marknadsuppgifter, skulle det planerade avtalet till ett pris av 623 rumänska leu (131 euro) per kgU (dvs. 423 rumänska leu per kgU utan subvention), vilket motsvarar 110 US-dollar (100 euro) per kgU (utan subvention) överstiga det beräknade marknadspriset (67 US-dollar – 61 euro – per kgU) med 64 procent.

(33)

Kommissionen ställde sig också tvivlande till att alla övriga föreslagna källor till det egna bidraget skulle vara stödfria: Dessa bidrag härrörde också från planerade avtal med offentliga myndigheter och statsägda företag. Framför allt kunde Rumänien inte styrka att den offentliga enheten ANRSPS skulle underteckna de planerade avtalen med CNU till marknadspris samt att det andra planerade avtalet med SNN för bearbetning av material som inte uppfyllde kraven skulle ingås till marknadsvillkor i förhållande till exempelvis andra typiska leveransavtal i branschen.

(34)

För det tredje: på grundval av den information som Rumänien har tillhandahållit fanns det ingen marknadsinvesterare eller långivare som stödde planen eller hade för avsikt att göra det. Rumänien hade inte kunnat ge kommissionen någon bevisning till stöd för detta, t.ex. en avsiktsförklaring, som skulle ha visat och styrkt att det fanns en potentiell marknadsinvesterare som var intresserad av att lita på, stödja och finansiera den anmälda omstruktureringsplanen.

(35)

Slutligen ställde sig kommissionen också tvivlande till Rumäniens argument om att även försäljningen av fasta tillgångar skulle utgöra en källa till eget bidrag. Det framgick inte vad som kunde ha varit marknadsvärdet för dessa tillgångar, vilken tidsplan som skulle ha gällt för försäljningen samt, det viktigaste av allt, i vad mån som en sådan försäljning hade kunnat slutföras inom omstruktureringsperioden.

(36)

Kommissionen ställde sig även tvivlande till att den ursprungliga omstruktureringsplanen skulle leda till att CNU:s lönsamhet återställdes i slutet av omstruktureringsperioden. Det styrktes inte att CNU skulle ge tillräcklig avkastning och kunna stanna kvar på marknaden utan ytterligare stöd.

(37)

För det första noterade kommissionen att Rumänien inte hade tillgodosett begäran om att lämna in ett antal ekonomiska nyckeltal för omstruktureringsperioden samt uppgifter om lönsamhet och produktionskostnader för var och en av sina huvudsakliga eller planerade verksamheter (Crucea-Botușana-gruvan, Feldioara-anläggningen och Tulgheș-Grințieș-gruvan). Den information som lämnades var aggregerad och visade inte om CNU återgår till långsiktig lönsamhet i slutet av omstruktureringsperioden.

(38)

För det andra var CNU:s lönsamhet fortsatt låg, även medräknat den prissubvention som var avsedd att täcka skillnaden mellan produktionskostnaden och marknadspriset för UO2 och som Rumänien betraktade som statligt stöd. Eftersom utgångspunkten var att detta stöd inte skulle sänkas successivt under omstruktureringsperioden, drog kommissionen den preliminära slutsatsen att det utan någon ytterligare bevisning som stöd alltjämt var osäkert om CNU skulle vara lönsamt efter omstruktureringsperiodens slut, utan några ytterligare statliga subventioner till verksamheten.

(39)

För det tredje ställde sig kommissionen tvivlande till de produktionskostnader som de rumänska myndigheterna hade angett för perioden efter det att investeringarna i den nya Tulgheș-Grințieș-gruvan har slutförts. Kommissionen underströk framför allt att Rumänien inte hade inkommit med någon investeringsstudie till stöd för den produktionskostnad som hade angetts för U3O8, dvs. 460 rumänska leu (97 euro) per kgU, (12) och påpekade att denna skattning låg betydligt högre än det faktiska marknadspriset på 22 US-dollar (20 euro) per pund U3O8 i slutet av februari 2018 (13).

(40)

Kommissionen konstaterade också att de uranprisprognoser som Rumänien hade åberopat som stöd för investeringsutsikterna för den nya gruvan var föråldrade och otillförlitliga och ställde sig därför tvivlande till den nya gruvans lönsamhet. Eftersom det i punkt 51 i undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna anges att återställandet av lönsamheten inte får vara beroende av optimistiska antaganden om externa faktorer, såsom variationer i priser, ställde sig kommissionen också tvivlande till att denna punkt i riktlinjerna var uppfylld.

(41)

I detta avseende noterade kommissionen att Rumänien planerade endast två beteendemässiga åtgärder. Enligt den ursprungliga omstruktureringsplanen skulle CNU avstå från att köpa aktieinnehav i andra företag under omstruktureringsperioden samt från att använda stödet i marknadsföringssyfte i samband med försäljning av sina produkter. Men eftersom det saknades meningsfulla och tydliga strukturella åtgärder ställde sig kommissionen tvivlande till att de föreslagna kompenserande åtgärderna på ett tillfredsställande sätt motverkade de negativa konkurrenseffekter som orsakades av det potentiella stödet.

(42)

Rumäniens påstående om att det inte finns någon europeisk marknad för den produkt som CNU levererar och att det därför inte skulle behövas några ytterligare kompenserande åtgärder, bemöttes av kommissionen som presenterade flera olika överväganden.

(43)

För det första noterade kommissionen att det visserligen i nuläget inte finns något annat europeiskt företag än CNU som bryter uranmalm i EU, men däremot finns det verksamma företag i EU som importerar uranföreningar för att leverera till bearbetnings- och förädlingsanläggningar och i förlängningen framställa kärnbränsle. Så är t.ex. fallet för Orano (tidigare Areva) som importerar uranföreningar till EU från sin gruvverksamhet i länder utanför EU som Niger; detta innebär alltså att marknaden är öppen för konkurrens. Vidare har nya fyndigheter för uranutvinning identifierats och nya utvinningsplatser tillkännagetts eller planerats i Spanien och Finland under 2018–2019.

(44)

För det andra: vad gäller bearbetnings-/förädlingsverksamhet noterade kommissionen att Cameco visserligen är det enda företag som i nuläget tillhandahåller icke-anrikat UO2 till kärnkraftverk med CANDU-teknik i EU, men dessa marknader är öppna för konkurrens och det står varje företag fritt att ge sig in på marknaden framöver eller att erbjuda en ersättningsprodukt som har köpts in från annat håll. Ej anrikat UO2 för CANDU-teknik kan inte bara erbjudas av Cameo, utan även av utländska leverantörer, t.ex. från Kina eller Indien.

(45)

För det tredje noterade kommissionen också att Rumänien kom med vissa motsägelsefulla uttalanden i den ursprungliga omstruktureringsplanen, där det antyddes att CNU var intresserat av att utöka kundportföljen utanför Rumänien samtidigt som det hävdades att det inte fanns någon europeisk marknad för den produkt som CNU levererar och att det därför inte skulle behövas några kompenserande åtgärder.

(46)

Kommissionen drog därför den preliminära slutsatsen att i) det råder faktisk konkurrens i fråga om utvinning av uran, och ii) ytterligare konkurrens kan komma att uppstå i fråga om bearbetning och förädling av uran. De beteendemässiga åtgärder som föreslagits av Rumänien föreföll inte tillräckliga och det var nödvändigt med strukturella kompenserande åtgärder för att motverka snedvridningarna av konkurrensen.

(47)

I sina synpunkter på beslutet att inleda förfarandet lämnade Rumänien ny information, gjorde vissa kommentarer samt inkom med en andra omstruktureringsplan enligt följande.

(48)

De rumänska myndigheterna angav att omstruktureringen stödde deras kärnkraftsåtaganden enligt Euratomfördraget, framför allt följande:

(49)

Rumänien underströk inledningsvis att i den andra omstruktureringsplanen hade tre av de fem stödåtgärder som anmälts i den ursprungliga omstruktureringsplanen dragits tillbaka, närmare bestämt åtgärderna c, d och e som beskrivs i skäl 26, vilket ledde till en betydande minskning från 440,8 miljoner rumänska leu (93,0 miljoner euro) till 125,1 miljoner rumänska leu (26,4 miljoner euro) av det stödbelopp som skulle beviljas. De återstående stödåtgärderna var omvandlingen av undsättningsstödet för 60,4 miljoner rumänska leu (12,7 miljoner euro) och ett bidrag på 64,8 miljoner rumänska leu (13,7 miljoner euro).

(50)

Omstruktureringskostnaderna skulle också ha minskat från 941 miljoner rumänska leu (198,5 miljoner euro) till 250,3 miljoner rumänska leu (52,8 miljoner euro), varav Rumänien hävdade att CNU skulle ha bidragit med 50 procent, närmare bestämt 125,1 miljoner rumänska leu (26,4 miljoner euro).

(51)

Som en del av denna andra omstruktureringsplan skulle CNU inleda ett nytt samarbete med SNN. Här ansåg Rumänien att kommissionens farhågor om att priset i det planerade avtalet med SNN kunde utgöra statligt stöd (se skälen 47–50 i beslutet att inleda förfarandet) hade blivit irrelevanta, eftersom förevarande avtal inte längre planerades. Rumänien förklarade att sedan SNN hade sagt upp avtalet med CNU, vilket till viss del orsakade CNU:s finansiella svårigheter, började SNN i stället köpa in råvaror från det kanadensiska företaget. Men att förlita sig till enbart en leveranskälla bedömdes som riskfyllt på längre sikt och SNN lade därför fram en strategi för inköpsdiversifiering.

(52)

SNN:s bolagsstämma godkände denna strategi i maj 2018 och nämnde uttryckligen CNU som leverantör av beredningstjänster. Rumänien förklarade att denna strategi syftade till att förhindra ett alltför starkt beroende av en enda leverantör och risker i samband med detta; strategin var utformad så att inköpen av UO2 ersattes med inköp av U3O8 på de internationella marknaderna, vilket sedan skulle bearbetas av CNU så att resulterande UO2 kunde användas i produktionen av kärnbränslet. Affärsrelationen mellan SNN och CNU skulle omfatta bearbetning och lagring av U3O8 i CNU:s lokaler samt CNU:s kvalificering av U3O8-leverantörer: CNU:s kvalificering skulle behöva genomföras innan det utförs några konkurrensförfaranden för U3O8-kvalificerade leverantörer, eftersom SNN inte har den expertis som krävs för att kvalificera U3O8-leverantörer.

(53)

Därefter antog Rumänien en lag som reglerade principerna för Rumäniens nationella strategi avseende underhåll av den integrerade kärnbränslecykeln samt råvaruförsörjning för produktionen av det kärnbränsle som behövs för att driva enheterna i Cernavodăs kärnkraftverk (16) (nedan kallad lag nr 193/2018). I lag nr 193/2018 fastställs att CNU har ensamrätt att framställa UO2-pulver inom rumänskt territorium och att SNN kommer att köpa denna produkt exklusivt från CNU, utom i de fall då CNU inte kan leverera önskade kvantiteter. Kriterier och metoder för att fastställa och justera de reglerade priserna avseende kvalificering, lagring och bearbetning av U3O8 samt priset för UO2 som levereras av CNU ska fastställas på grundval av CNU:s faktiska kostnader, i enlighet med ett regeringsbeslut som fortfarande diskuterades när Rumänien lämnade den andra omstruktureringsplanen (se närmare information om denna lag i skäl 63 nedan) (17). Som en del av den andra omstruktureringsplanen räknade Rumänien med att ett avtal mellan CNU och SNN skulle träda i kraft från och med 2018.

(54)

Den 22 juni 2018 föreslog CNU att […] tonU UO2 skulle levereras till ett pris av […] rumänska leu per kgU (exklusive moms), dvs. […] euro per kgU. Den 17 juli 2018 upplyste SNN CNU om att den första beställningen på […] tonU UO2 inte skulle gå till CNU på grund av enhetspriset i anbudet. Den 19 juli 2018 undertecknade CNU och SNN ett ramavtal som innebar att CNU skulle leverera UO2 till SNN.

(55)

I november 2018 ingick SNN och CNU ett fast avtal om förvärv av […] tonU UO2 till priset […] rumänska leu per kg ([…] euro per kg) (till ett totalt belopp av […] miljoner rumänska leu ([…] miljoner euro) (exklusive moms)) inom ramen för ovannämnda ramavtal (18).

(56)

Efter en videokonferens med kommissionen den 3 december 2018 som genomfördes för att diskutera den andra omstruktureringsplanen, inkom Rumänien med den tredje omstruktureringsplanen som ersatte alla tidigare anmälda omstruktureringsplaner.

(57)

Den tredje omstruktureringsplanen innehåller endast två av de fem ursprungliga stödåtgärderna och beloppet är lägre än i den ursprungliga omstruktureringsplanen. De återstående åtgärderna uppgår till sammanlagt 178,3 miljoner rumänska leu (37,6 miljoner euro) och omfattar i) omvandling av undsättningsstöd till omstruktureringsstöd på 60,4 miljoner rumänska leu (12,7 miljoner euro) och ii) ett bidrag till stöd för CNU-investeringar på 64,8 miljoner rumänska leu (13,7 miljoner euro), däribland att inleda exploatering av Tulgheș-Grințieș-gruvan. En ny subvention på 53,1 miljoner rumänska leu (11,2 miljoner euro) infördes för att täcka kostnaderna för nedläggningen av Crucea-Botușana-gruvan.

(58)

Rumänien anmälde att de totala omstruktureringskostnaderna på 356,4 miljoner rumänska leu (75,2 miljoner euro), specificerade i tabell 3 nedan, skulle finansieras till viss del med omstruktureringsstödet samt med ett bidrag på 178,1 miljoner rumänska leu (37,6 miljoner euro) från CNU som härrörde från dess framtida intäkter.

Tabell 3

Omstruktureringskostnader och finansiering

(59)

Rumänien strukturerade därefter sin inlaga för att bemöta de tre huvudsakliga punkter som kommissionen hade ställt sig tvivlande till. Enligt Rumänien är CNU:s eget bidrag reellt, faktiskt och innebär inte statligt stöd, den tredje omstruktureringsplanen kommer att återställa CNU:s långsiktiga lönsamhet och omstruktureringsstödet tills CNU inte snedvrider konkurrensen.

(60)

Rumänien tillhandahöll en utförlig analys av CNU:s intäktskällor i tabell 4 nedan:

Tabell 4

CNU:s intäktskällor

(61)

Som framgår av tabellen ovan anger Rumänien att CNU har tre huvudkunder: SNN, ANRSPS och Conversmin. Rumänien beskrev även relationen mellan CNU och dessa tre parter för att bevisa att CNU:s eget bidrag från dessa intäkter ska anses vara reellt, faktiskt och inte innebär statligt stöd.

(62)

För det första har CNU inlett ett nytt samarbete med SNN, beskrivet i skäl 53, med stöd av lag nr 193/2018. Enligt artikel 2 i denna lag ska CNU i Rumänien producera det UO2 som krävs för de rumänska CANDU-reaktorer som drivs av SNN. Enligt artikel 2.4 i samma lag har CNU även ensamrätt att tillhandahålla berednings- och lagringstjänster för U3O8 i Rumänien.

(63)

Priserna för CNU:s båda verksamheter (närmare bestämt försäljning av UO2 och bearbetning av U3O8) regleras och fastställs genom regeringsbeslut. I regeringsbeslut nr 126/2019 fastställs att priset för dessa tjänster ska fastställas på basis av CNU:s faktiska kostnader.

(64)

I artikel 2.4 i regeringsbeslut nr 126/2019 fastställs vissa tröskelvärden för det reglerade priset, vilket enligt Rumänien görs för att säkerställa att det är i linje med marknadsprinciperna. Här anges särskilt att priset för UO2 inte får vara högre än summan av följande tre element: sexmånadersgenomsnittet av det långfristiga internationella priset för U3O8, beredningskostnaderna samt en vinstmarginal på 4 procent. I artikel 2.5 anges också att kostnadsminskningar som uppstår till följd av ökad effektivitet inom CNU:s verksamhet och som har bekräftats av en oberoende revisor, ska delas med köparen eftersom 50 procent kommer att överföras till SNN i form av en prissänkning (19). Kostnadsminskningar som inte har något samband med effektivitetsökningar får fullt genomslag i priserna. Enligt Rumänien ger denna kostnadsdelningsmekanism CNU tillräckliga incitament för att bli effektivare över tid.

(65)

Rumänien ger även en analys av de tre priskomponenterna för UO2. Sexmånadersgenomsnittet av det långfristiga internationella priset för U3O8 har för nästa period uppskattats till 351 rumänska leu per kg (74 euro per kg). Bearbetningskostnaderna som leder till produktion av UO2 uppgår enligt Rumänien till cirka […] rumänska leu per kg ([…] euro per kg). Denna priskomponent omfattar redan en vinstmarginal på 5 procent och baseras på en volym på […] tonU UO2 för en arbetsperiod på 10 månader. Det sista elementet i formeln är vinstmarginalen på 4 procent, vilket Rumänien bedömer som ett försiktigt val jämfört med den genomsnittliga kapitalkostnaden i branschen. Rumänien uppger att ett riktvärde för vinstmarginalen skulle kunna vara den kapitalkostnad som tillämpades vid uppförandet av kärnkraftverket Paks II, som uppgick till [7,5–8,5 procent] och som bedömdes av kommissionen (20). Enligt Rumänien bekräftas detta också genom kapitalkostnaden för gruvverksamhet som kan uppskattas till över 9 procent.

(66)

De tre komponenter som anges i skäl 65 ger ett sammanlagt värde på cirka […] rumänska leu per kg ([…] euro per kg) för priset för att CNU ska leverera UO2 till SNN.

(67)

Rumänien anger också att för 2018 har CNU undertecknat ett avtal med SNN till ett värde av 24,3 miljoner rumänska leu (5,1 miljoner euro) samt för 2019 redan säkrat en förskottsbetalning i syfte att säkerställa produktionskontinuitet. CNU har även årliga avtal med SNN avseende bearbetning av material som innehåller naturligt uran och värdet av 2018 års avtal uppgick till 4,7 miljoner rumänska leu (1,0 miljoner euro), med möjlighet till årlig förlängning.

(68)

För det andra: vad gäller avtalen mellan CNU och ANRSPS noterar Rumänien att uppgifterna bedöms vara sekretessbelagd information.

(69)

För det tredje: CNU tillhandahåller Conversmin underhållstjänster på basis av årliga avtal som förlängs automatiskt.

(70)

Mot bakgrund av det ovanstående anser Rumänien att CNU:s bidrag är reellt, faktiskt och fritt från stöd.

(71)

Den tredje omstruktureringsplanen finansieras till viss del genom tre huvudsakliga stödåtgärder: Omvandlingen av undsättningsstödet till omstruktureringsstöd, stödet till gruvnedläggningen i Crucea-Botușana samt vissa investeringsåtgärder, t.ex. att inleda exploatering av Tulgheș-Grințieș-gruvan eller renovera Feldioara-anläggningen.

(72)

I sitt beslut att inleda förfarandet efterlyste kommissionen den investeringsstudie för Tulgheș-Grințieș-gruvan som legat till grund för Rumäniens antagande i den ursprungliga omstruktureringsplanen och som svar på detta angav de rumänska myndigheterna följande: Rumänien anger att beslutet att öppna den nya gruvan bygger på tidigare studier från 1986, 2004 och framför allt 2011; även om de rumänska myndigheterna bedömde 2011 års studie som sekretessbelagd och därför inte överlämnade den till kommissionen anser Rumänien att antagandena i denna plan till och med är försiktigt hållna, eftersom planen åtminstone under de första tio åren är att börja med att exploatera ytreserver och att inte gå under jord, vilket innebär att utvinningen blir billigare. En genomförbarhetsstudie som de rumänska myndigheterna har beställt från Cepromin SA blir tillgänglig först i november 2019.

(73)

Vad gäller de tekniska anpassningarna av Feldioara-anläggningen i fråga om beredning, förädling och utvinning av gruvavfall anger de rumänska myndigheterna att syftet är att sänka kostnaden för att bearbeta uranmalm genom att uppgradera det tekniska flödet, vilket kommer att leda till högre avkastning från bearbetningen.

(74)

Rumänien förklarar också att det tydligt framgår av tabell 4 att den föreslagna planen kommer att säkerställa att det finns tillräckliga kassaflöden för att täcka CNU:s eget bidrag, eftersom det skulle krävas ett eget bidrag på cirka 178 miljoner rumänska leu, medan summan av de förväntade operativa kassaflödena under perioden 2017–2023 överstiger 250 miljoner rumänska leu (52,7 miljoner euro).

(75)

Rumänien inkom även med en detaljerad tabell över planerade kostnadsminskningar för varje verksamhetsanläggning, som presenteras nedan i tabell 5. Denna tabell visar att de främsta kostnadsminskningarna enligt Rumänien ska finnas i Suceava, där den nuvarande Crucea-Botușana-gruvan ligger.

Tabell 5

Kostnader per anläggning

(76)

Rumänien förklarar även att skattningarna i den tredje omstruktureringsplanen baseras på de nuvarande uranpriserna, men enligt egna efterforskningar är marknadsutsikterna för uran positiva. Enligt Rumänien förekommer liknande prognoser på andra håll (t.ex. S&P Global Market Intelligence). Genomsnittet av dessa prognoser visar att uranpriset väntas öka med 40 procent mellan 2018 och 2020. Rumänien hänvisar även till ett tidigare beslut från kommissionen där det konstateras att marknaden är överens om att priserna på kärnbränsle kommer att öka på medellång sikt (21).

(77)

Rumänien gör sedan gällande att de totala lönsamhetsresultaten är stabila för betydande förändringar i fråga om antaganden eller marknadsförhållanden. Enligt Rumänien bör CNU kunna komma upp i ett eget bidrag som är tillräckligt för att täcka de investeringar som behövs för omstruktureringen, även om de planerade investeringarna måste höjas med 25 procent eller om kassaflödena skulle minska med motsvarande procentsats.

(78)

Rumänien understryker först att omstruktureringsstödet har sänkts med 60 procent i förhållande till den ursprungliga omstruktureringsplanen och att denna minskning till stor del kommer att begränsa påverkan på konkurrensen och handeln.

(79)

Rumänien framhåller sedan att uranmarknaderna ger intryck av att vara globala (både uppströms vid utvinning och nedströms vid förädling och bearbetning) samt att ett stöd på mindre än 40 miljoner euro därför endast kan få minimal inverkan. Till stöd för detta förklarar de rumänska myndigheterna att Rumänien står för mindre än 0,1 procent av världens uranproduktion.

(80)

CNU är den enda producenten av UO2 med CANDU-teknik i Europa och ett av endast två företag globalt som producerar ej anrikat naturligt UO2. Rumänien förklarar också att den låga efterfrågan på ej anrikat UO2 inte räcker för att få en försäljning som gör det lönsamt med en teknikomställning och detta skulle kunna vara ett incitament för ett företag som i nuläget producerar anrikat UO2 att ge sig in på denna nya marknad.

(81)

Enligt Rumänien kan SNN komma att bli mer beroende av externa leverantörer av UO2/U3O8. Om CNU lämnar uranmarknaden. Om kontrollen över hela kärnbränslecykeln går förlorad räknar Rumänien med att externa leverantörer av UO2/U3O8 kommer att dra fördel av situationen, särskilt Cameco som blir Rumäniens enda tillgängliga leverantör av bearbetat uran i form av UO2 med CANDU-certifiering. De skulle införa betydande prishöjningar på produkter som ska levereras till SNN och maximera sin vinst. Detta kommer att påverka den som är nationellt driftsansvarig, med negativa konsekvenser för Rumäniens energitrygghet.

(82)

Slutligen understryker Rumänien att det inte går att genomföra strukturella kompenserande åtgärder utan att företagets lönsamhet och kärnverksamhet sätts på spel. Rumänien påpekar att kommissionen redan i tidigare beslut har godtagit att ytterligare verksamhetsminskningar kan äventyra ett företags möjligheter till återhämtning, utan att konkurrenterna erbjuds meningsfulla marknadsmöjligheter, t.ex. i beslut C10/2006 om omstrukturering av Cyprus Airways.

(83)

I artikel 107.1 i EUF-fördraget föreskrivs följande: ”Om inte annat föreskrivs i fördragen, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.”

(84)

För att en åtgärd ska kvalificeras som stöd i den mening som avses i artikel 107.1 måste därför följande kumulativa villkor vara uppfyllda: i) Åtgärden måste beviljas av staten och finansieras med statliga medel. ii) Den måste ge ett företag en fördel. iii) Den måste vara selektiv, dvs. gynna vissa företag eller viss produktion. iv) Åtgärden måste snedvrida eller riskera att snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna.

(85)

Under avsnitt 4 kommer kommissionen att bedöma stödåtgärderna, såsom de har lagts fram av de rumänska myndigheterna i den tredje omstruktureringsplanen (se tabell 3 för detaljerad information):

(86)

Innan det granskas huruvida dessa åtgärder omfattar statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget noterar kommissionen att Rumänien anser att omvandlingen av det förlängda undsättningslånet till omstruktureringsstöd (nedan kallat avskrivningen av undsättningslån) samt de tre ovannämnda statliga bidragen (nedan kallade de statliga bidragen) utgör statligt stöd.

(87)

För att åtgärder ska kvalificeras som statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget måste de a) härröra från statliga medel direkt eller indirekt via ett förmedlande organ som agerar enligt befogenheter som det har tilldelats, och b) kunna tillskrivas staten.

(88)

Avskrivningen av undsättningslånet innebär att staten berövas återbetalningen av det undsättningslån som det har beviljat från statsbudgeten och som CNU skulle ha återbetalat till staten. Denna åtgärd inbegriper därför statliga medel. Eftersom detta beslut måste fattas av den rumänska staten, kan åtgärden tillskrivas staten. De statliga bidragen ska även finansieras från statsbudgeten och är en direkt följd av ett beslut som fattats av den rumänska staten. Dessa åtgärder kan därför också uppenbart tillskrivas staten och beviljas med statliga medel.

(89)

För att en åtgärd ska betraktas som statligt stöd måste den vara selektiv genom att den gynnar enbart vissa företag eller viss produktion.

(90)

Avskrivningen av undsättningslånet och de statliga bidragen är tillgängliga enbart för CNU och ingår sålunda inte i en allmän åtgärd som är tillgänglig för samtliga företag som är verksamma inom mineralutvinning och mineralberedning eller i andra sektorer i Rumänien. Vidare avsåg brådskande regeringsbeslut nr 65/2016 om upprättande av den rättsliga ramen för att bevilja undsättningsstödet enbart CNU och är inte tillämpligt på andra företag som konkurrerar med, eller avser att konkurrera med, CNU om insatsvaror till uranberedning. Som domstolen har slagit fast innebär fastställandet av en ekonomisk fördel i fråga om individuellt stöd att det i princip är möjligt att presumera att åtgärden är selektiv (22). Avskrivningen av undsättningslånet och de statliga bidragen är därför av selektiv karaktär.

(91)

En fördel, i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget, är varje ekonomisk förmån som ett företag inte skulle ha fått under normala marknadsvillkor, dvs. i avsaknad av statligt ingripande (23).

(92)

Avskrivningen av undsättningslånet på 62 miljoner rumänska leu (13,1 miljoner euro) innebar att CNU gynnades eftersom medel som skulle ha behövts för att återbetala lånet frigjordes för andra ändamål. Ingen långivare på marknaden skulle ha gått med på en skuldavskrivning motsvarande hela anspråket mot ett visst företag utan några utsikter om ersättning eller återkrav, ställt mot möjligheten att – åtminstone till viss del – kunna återkräva en del av företagets likvidationsmassa vid en konkurs. Slutsatsen är därför att CNU inte skulle ha fått marknadsfinansiering under dessa förhållanden och att avskrivningen av undsättningslånet därför utgör en fördel för CNU.

(93)

De statliga bidrag som planeras till förmån för CNU är ej återbetalningsbara finansiella instrument som inte är tillgängliga på de finansiella marknaderna eftersom de inte erbjuder investeraren någon ersättning, förväntan om eller rätt till framtida ekonomisk vinst. CNU kunde inte ha fått marknadsfinansiering under dessa förhållanden. De statliga bidragen utgör sålunda en fördel för CNU.

(94)

Om ett stöd som ges av en medlemsstat stärker ett företags ställning i förhållande till andra konkurrerande företag i handeln inom unionen, ska de sistnämnda anses vara påverkade av stödet (24). Det är tillräckligt att stödmottagaren konkurrerar med andra företag som är öppna för konkurrens (25).

(95)

Som förklaras i skälen 9 och 10 omfattar CNU:s verksamhet framför allt de två faserna i produktionscykeln för uran: från utvinning till produktion av yellow cake och sedan från yellow cake till produktion av UO2.

(96)

Som förklaras i skälen 20–22 är yellow cake en handelsprodukt som tillhandahålls av ett antal företag och marknaden där CNU är verksam är global och öppen för konkurrens. CNU har framför allt faktisk och direkt konkurrens från det europeiska företaget Orano som erbjöd sig att tillgodose SNN:s behov i fråga om yellow cake samt potentiell konkurrens från EU-aktörer genom deras planerade gruvor i Finland, Ungern och Spanien inom EU.

(97)

Vad gäller UO2 förklaras i skäl 23 att UO2 inte är någon specifik produkt som enbart produceras av CNU, utan att UO2 även är en mellanprodukt i produktionskedjan för anrikat UO2. Utöver konkurrensen från Cameco och den potentiella konkurrensen från andra UO2-producenter i länder med CANDU-reaktorer (se skäl 23) ska det noteras att Orano, enligt informationsrapporten om Oranos Malvési-anläggning, har den utrustning som krävs för att producera 300 ton UO2/år som ska säljas till franska kunder eller på den internationella marknaden (26). Denna nya kapacitet skulle sålunda kunna tillgodose SNN:s årliga efterfrågan på UO2 fullt ut.

(98)

Det finns inga laghinder för att CNU ska kunna tillhandahålla varor eller tjänster i andra medlemsstater.

(99)

CNU övervakar och förvaltar också stängda urangruvor i Rumänien. Denna verksamhet kan även utföras av andra gruvföretag som arbetar med gruvnedläggning och gruvförvaltning på andra håll i unionen.

(100)

Kommissionen drar därför slutsatsen att det förekommer handel inom unionen för de handlade eller producerade varorna samt för de tjänster som tillhandahålls av CNU. Det planerade stödet, som gör att CNU kan stanna på marknaden, stärker sannolikt företagets ställning i konkurrensen på den inre marknaden och hindrar konkurrenterna från att helt eller delvis ta över CNU:s verksamhet. Det innebär att det snedvrider eller riskerar att snedvrida konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(101)

Mot bakgrund av det ovanstående drar kommissionen slutsatsen att avskrivningen av undsättningslånet och de statliga bidragen varigenom Rumänien planerar att finansiera kostnader på 178,3 miljoner rumänska leu (37,6 miljoner euro) i CNU:s tredje omstruktureringsplan utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget och kommer därför att bedöma dess laglighet och förenlighet med den inre marknaden.

(102)

Kommissionen noterar att Rumänien drog tillbaka sina planer på statligt stöd som anmälts i den ursprungliga omstruktureringsplanen i form av ett bidrag på 75,5 miljoner rumänska leu, ett driftsbidrag på 213 miljoner rumänska leu samt en omvandling av CNU:s skuld på 13,3 miljoner rumänska leu från och med den 30 mars 2017 till aktier som innehas av den rumänska staten. Rumänien bekräftade att dessa åtgärder inte hade genomförts. Kommissionens bedömning av dessa tre åtgärder är därför inte längre relevant.

(103)

Vad gäller de återstående anmälda stödåtgärder som beskrivs i skäl 57 och det faktum att Rumänien åtagit sig att inte genomföra avskrivningen av undsättningslånet och de statliga bidragen innan kommissionen har fattat sitt slutliga beslut är kravet på att vänta med att genomföra stödet i enlighet med artikel 108.3 i EUF-fördraget uppfyllt och dessa åtgärder bedöms som lagliga, utan att detta påverkar bedömningen av förenlighet.

(104)

Undsättningsstödet i form av ett lån genomfördes inte innan kommissionen fattade sitt beslut om undsättningsstöd och var därför inte olagligt statligt stöd när det godkändes. Men dess alltför långa förlängning och det faktum att det inte hade återbetalats långt efter den sexmånadersperiod för vilket lånet hade beviljats innebär emellertid att stödet var olagligt.

(105)

I EUF-fördraget fastställs villkoren för att ett stöd ska kunna anses vara förenligt med den inre marknaden. Enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget får kommissionen godkänna ett statligt stöd om det beviljas för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Med hänsyn till det statliga stödets egenskaper ska kommissionen granska om det statliga stödet är förenligt med den inre marknaden mot bakgrund av bestämmelserna i undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna och med vederbörligt beaktande av Euratomfördraget.

(106)

När det bedöms huruvida omstruktureringsstödet är förenligt för att stödja den tredje omstruktureringsplanen måste det fastställas om de upplysningar som samlats in under förfarandet skingrar de tvivel som har framförts i beslutet att inleda förfarandet. För detta syfte görs bedömningen utifrån de tre huvudsakliga punkter där det i beslutet har framförts tvivel huruvida de omstruktureringsåtgärder som beskrivs i den tredje omstruktureringsplanen är förenliga med den inre marknaden, närmare bestämt i) förekomsten av reellt och faktiskt eget bidrag fritt från stöd från stödmottagaren, ii) återställandet av långsiktig lönsamhet, iii) avsaknaden av betydande kompenserande åtgärder.

(107)

Endast företag i svårigheter enligt definitionen i punkt 20 i undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna som inte är verksamma inom stål- eller kolsektorerna enligt punkterna 15 och 16 i riktlinjerna kan få förenligt undsättnings- eller omstruktureringsstöd.

(108)

Som påpekats i beslutet om undsättningsstöd respektive beslutet att inleda förfarandet uppfyllde CNU kriterierna för att betraktas som ett företag i svårigheter enligt punkt 20 i undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna (se skäl 33 i beslutet om undsättningsstöd) (27) och är inte verksamt inom kol-, stål- eller banksektorn, vilket innebär att det kan få omstruktureringsstöd.

(109)

Enligt punkt 62 i undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna krävs det att det stödmottagande företaget, dess aktieägare eller kreditgivare eller den företagsgrupp som företaget tillhör lämnar ett betydande bidrag till omstruktureringskostnaderna från sina egna medel, eller att nya investerare lämnar ett betydande bidrag. I punkt 64 fastställs att ett lämpligt eget bidrag för ett stort företag – som CNU – bör vara minst 50 procent av omstruktureringskostnaderna.

(110)

Enligt punkt 63 i undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna är det också viktigt att bidraget är reellt, så stort som möjligt, fritt från stöd och exklusive framtida väntad vinst.

(111)

Detta viktiga förenlighetskriterium i undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna motiveras av att undsättnings- och omstruktureringsstöd hör till de statliga stödåtgärder som har den största snedvridande effekten, eftersom sådant stöd gör det möjligt att hålla liv i ett svagt företag som med normal marknadsdynamik skulle försvinna från marknaden. Ett betydande eget bidrag ses som ett tecken på att marknaden tror på att företagets lönsamhet verkligen kan återställas och aktivt stöder omstruktureringsplanen.

(112)

I den tredje omstruktureringsplanen presenterade Rumänien ett eget bidrag på 178,1 miljoner rumänska leu (37,6 miljoner euro), vilket anses utgöra 50 procent av de totala omstruktureringskostnaderna (se avsnitt 3.3.1). Intäktskällorna utgörs av avtal med i) SNN för leverans av UO2, ii) SNN för behandling av avfall, iii) ANRSPS, iv) Conversmin, och v) andra mindre intäkter (se tabell 4).

(113)

När kommissionen genomför sin analys av det egna bidragets stödfria karaktär blir det uppenbart att det inte finns något bidrag från marknadsinvesterare eller affärsbanker som är villiga att ta risken för att förhandsfinansiera försäljningen till SNN eller tillhandahålla ett marknadsbaserat lån eller färskt kapital för att finansiera en del av omstruktureringskostnaderna. Kommissionen noterar däremot att alla föreslagna källor till det egna bidraget omfattar intäkter från avtal med myndigheter och statsägda företag.

(114)

Rumänien inkom inte med någon styrkande handling eller bevisning som visade att den offentliga enheten ANRSPS planerade avtal och priser var marknadsförenliga med CNU och hade kunnat undanröja de tvivel som framförts i beslutet att inleda förfarandet (skäl 51). Detsamma gäller för avtalen med Conversmin: Rumänien presenterade uppgifter om tidigare och nuvarande avtal, men visar inte att dessa avtal och de intäkter de genererar är fria från stöd genom att styrka att priset i fråga är ett marknadspris.

(115)

Viktigare än så är att CNU:s främsta intäktskällor (cirka 80 procent) för omstruktureringskostnaderna enligt Rumänien ska komma från UO2-avtal som ingås mellan CNU och SNN när den nyligen antagna lag nr 193/2018 och det åtföljande regeringsbeslutet (som beskrivs i skäl 53) har införts. Kommissionen kommer därför först att bedöma om dessa intäkter – närmare bestämt från försäljningen till SNN – kan betraktas som stödfria. För detta ändamål följer kommissionen samma resonemang och kriterier som för analysen i avsnitt 4.1.

(116)

I detta avsnitt analyseras CNU:s intäkter från UO2-försäljningen till SNN, med det enda syftet att kontrollera att kravet i punkt 63 i undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna är uppfyllt, nämligen att stödmottagarens bidrag till omstruktureringskostnaderna ska vara fritt från stöd.

(117)

Som förklaras i skäl 12 har den rumänska staten via energiministeriet ett aktieinnehav i SNN på 82,5 procent. Av detta följer att de medel som har överförts från SNN till CNU som betalning för de avtal som verkställs inom ramen för den nya monopollagstiftningen faktiskt till stor del härrör från statliga medel samt att SNN:s medel står under den rumänska statens kontroll.

(118)

I enlighet med gällande rättspraxis motiverar statens förmåga att kontrollera ett offentligt företag som deltar i beviljandet av åtgärderna inte automatiskt antagandet att dess åtgärder kan tillskrivas staten. Europeiska unionens domstol (nedan kallad domstolen) har förklarat att resurserna i ett offentligt företag ska anses som statliga resurser och åtgärder som gäller dem ska anses kunna tillskrivas staten om staten genom att utöva sitt dominerande inflytande över ett sådant företag har möjlighet att påverka användningen av dess resurser (28). Domstolen angav ett antal omständigheter för att fastställa om en åtgärd kan tillskrivas staten, däribland hur starkt inflytande myndigheterna har över företagets förvaltning och alla omständigheter som pekar mot att de offentliga myndigheterna är delaktiga i en åtgärd.

(119)

Kommissionen noterar först och främst att lag nr 193/2018 som ålägger SNN att köpa från CNU har antagits i parlamentet (se skäl 53). Denna lag innebär att SNN måste köpa in UO2 från CNU på basis av CNU:s faktiska förädlingskostnader, oberoende av om transaktionen är lönsam för SNN, framför allt jämfört med alternativa UO2-leveranser från till exempel det Kanadabaserade företaget Cameco. Detta visar tydligt att de leveransavtal som ingås mellan SNN och CNU enligt denna lag inte är SNN:s marknadsbaserade oberoende affärsbeslut, utan ett resultat av den rumänska statens lagstiftande makt. Detta innebär att det i förlängningen är den rumänska staten som har ett avgörande inflytande över SNN:s beslut om att ingå avtal om inköp av UO2 från CNU samt över de relaterade villkoren i avtalet (framför allt priset).

(120)

Under liknande omständigheter drog kommissionen slutsatsen att långfristiga avtal där det fastställs att elkraft enligt krav från de statliga myndigheterna ska köpas in av Hidroelectrica, ett offentligt företag som kontrolleras av den rumänska staten (80 procent av aktiekapitalet), från andra offentliga företag, S.C. Termoelectrica SA och S.C. Electrocentrale Deva SA, omfattade statliga medel och kunde tillskrivas staten (29). I det aktuella ärendet är möjligheten att tillräkna staten ännu mer uppenbar och direkt fastställbar, med tanke på att varje annan leverans av UO2 – utom i de fall då CNU inte hade möjlighet att leverera – skulle vara i strid med lag nr 193/2018 vad gäller den statligt fastställda avtalsrelationen mellan SNN och CNU som är direkt hänförlig till rumänsk lagstiftning.

(121)

Kommissionen noterar även att denna slutsats stärks av att staten har en betydande roll inom SNN:s företagsstyrning (se skäl 12), vilket säkerställer att SNN:s lagstadgade skyldighet verkställs genom SNN:s beslutande organ: de sju ledamöterna i SNN:s styrelse (30) utnämns av bolagsstämman, där staten utgör majoritet till följd av sitt innehav i SNN. Styrelsen ansvarar framför allt för SNN:s chefstillsättningar och återkallelse av chefstillsättningar samt utövar tillsyn över chefernas verksamhet.

(122)

Kommissionen drar därför slutsatsen att det finns direkt bevisning för att avtalens ingående och genomförande kan tillskrivas den rumänska staten. Med tanke på att de avtal som ingås och genomförs innebär att medel överförs från SNN (i form av betalning till CNU), som är en statskontrollerad köpare, drar kommissionen också slutsatsen att denna planerade nya åtgärd omfattar statliga medel (se skälen 116 och (118)).

(123)

Lag nr 193/2018 gäller enbart CNU och är inte tillgänglig för andra företag som konkurrerar, eller avser att konkurrera, med CNU om leveranser till uranberedning. Som domstolen har slagit fast innebär fastställandet av en ekonomisk fördel i fråga om individuellt stöd att det i princip är möjligt att presumera att åtgärden är selektiv (31). Lag nr 193/2018 och de intäkter som tillfaller CNU när lagen genomförs är därför klart selektiva.

(124)

Vad gäller fördelen noterar kommissionen att den rättsliga ram som utgörs av lag nr 193/2018 och det åtföljande regeringsbeslutet ger CNU säkerheten att det kan sälja sin UO2-produktion till SNN till ett pris som täcker en del av företagets kostnader och ger en säker vinst. En sådan säkerhet har inget annat företag på marknaden. Utan statens ingripande skulle CNU inte haft säkerheten att kunna sälja sin produktion, eftersom SNN tidigare lade ut sina UO2-leveransavtal genom anbudsförfarande. Detta bekräftas genom tabell 1, som visar att CNU alltid har haft betydligt högre priser än Cameco sedan anbudsförfarandet infördes. Kommissionen drar därför slutsatsen att lag nr 193/2018 och de intäkter som tillfaller CNU när lagen genomförs utgör en fördel för CNU.

(125)

Mot bakgrund av det ovanstående drar kommissionen slutsatsen att intäkterna från SNN:s inköp av UO2 inte är fria från stöd och därför inte utgör ett giltigt eget bidrag till omstruktureringskostnader enligt punkt 63 i undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna.

(126)

(127)

Baserat på dessa beräkningar och det belopp för operativa kassaflöden för 2017–2023 som Rumänien har utgått från, är det högsta stödfria belopp som CNU kan bidra med till planen 76,2 miljoner rumänska leu (16,1 miljoner euro). Detta belopp motsvarar endast 21,4 procent av de planerade omstruktureringskostnaderna på 365 miljoner rumänska leu (77,0 miljoner euro). Detta är långt under kravet om att nivån på det egna bidraget ska vara minst 50 procent. Även om man för resonemangets skull antog att CNU fortfarande skulle kunna sälja till SNN om företaget följde marknadspriserna, skulle CNU:s rörelseintäkter då med nödvändighet vara av hypotetisk karaktär och inte tillräckligt stabila och förutsebara för att utgöra en reell och faktisk källa till det egna bidraget till omstruktureringskostnaderna. De punkter som kommissionen ställde sig tvivlande till i beslutet att inleda förfarandet kvarstår sålunda.

(128)

Enligt kommissionens beslutspraxis vid tillämpning av undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna bidrog de olika stödmottagarna med stödfri finansiering på som mest 73 procent (35) av kostnaderna och som minst 44 procent (36) av omstruktureringskostnaderna (som anges i punkt 98 i undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna kan mindre än 50 procent godtas i ett stödområde enligt artikel 107.3 a). Kommissionen vill även understryka att kärnkraftsindustrins strategiska betydelse inte var något skäl till att lätta på kraven om eget bidrag för Areva, en potentiell konkurrent till CNU vars eget bidrag var högre än 50 procent. (37) I förevarande fall ser kommissionen därför inte att det finns något giltigt skäl till att frångå reglerna och beslutspraxis vad gäller minimibeloppet för eget bidrag till omstruktureringskostnaderna.

(129)

Rumänien lade inte heller fram någon motivering vad gäller den punkt som tagits upp av kommissionen i beslutet att inleda förfarandet (se skäl 50) om att Rumänien inte hade förklarat varför framtida vinst utgör faktiska källor till det egna bidraget med tanke på att framtida väntad vinst utesluts från kassaflödet enligt punkt 63 i undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna.

(130)

Vad gäller andra intäkter än de som härrörde från SNN på grundval av CNU:s UO2-leveransavtal ska dessa vara reella, faktiska och stödfria, vilket Rumänien inte hade kunnat visa; dessa intäkter skulle under alla omständigheter endast utgöra högst 21,4 procent av det egna bidraget (se skäl 127), vilket är långtifrån tillräckligt för att uppfylla kravet på eget bidrag i undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna. Kommissionen behöver därför inte dra någon slutsats om huruvida det egna bidragets övriga källor som presenterats av Rumänien är faktiska, reella och fria från stöd.

(131)

När det gäller omstruktureringsstöd kommer därför kommissionen enligt punkt 45 i undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna att kräva att den berörda medlemsstaten lämnar in en realistisk, sammanhållen och omfattande omstruktureringsplan för att återställa stödmottagarens långsiktiga lönsamhet. Omstruktureringsplanen måste återställa stödmottagarens långsiktiga lönsamhet inom en rimlig tid och på grundval av realistiska antaganden om framtida verksamhetsvillkor som bör utesluta allt eventuellt ytterligare statligt stöd som inte omfattas av omstruktureringsplanen. Enligt punkt 48 i undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna ska omstruktureringsplanen omfatta en kartläggning av orsakerna till företagets svårigheter och stödmottagarens egna brister samt en sammanfattning av hur de föreslagna omstruktureringsåtgärderna kommer att lösa stödmottagarens underliggande problem. Enligt punkt 50 bör det förväntade resultatet av den planerade omstruktureringen redovisas både utifrån ett basscenario och ett pessimistiskt (eller worst-case) scenario. Enligt punkt 52 i undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna uppnås långsiktig lönsamhet när ett företag kan uppvisa en skälig kapitalavkastning efter att ha täckt alla sina kostnader inklusive avskrivning och finansieringskostnader.

(132)

Detta viktiga villkor i undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna syftar framför allt till att undvika en långvarig snedvridning av konkurrensen genom olönsamma, upprepade tillskott av offentliga medel till svaga företag som inte på egen hand skulle kunna bli ekonomiskt livskraftiga inom en rimlig tidsram framöver. Kommissionen noterar i detta avseende att kärnkraftsindustrins strategiska betydelse inte för övrigt utgjorde någon grund för industrin (38) att lätta på kraven vad gäller en gedigen och stabil omstruktureringsplan och sannolikheten för en återgång till långsiktig lönsamhet efter det att planen har genomförts.

(133)

I skälen 54–61 i beslutet att inleda förfarandet framfördes tvivel om att CNU skulle kunna bli lönsamt utan fortlöpande stöd (driftsbidraget) och att den planerade nya gruvan skulle bli lönsam baserat på realistiska antaganden. I sitt svar hävdar Rumänien att CNU skulle bli lönsamt på lång sikt med tanke på de finansiella prognoser som visade att genomsnittet för perioden 2018–2023 i fråga om avkastning på eget kapital var 14 procent (11,4 procent 2023) och för avkastning på sysselsatt kapital var 12,9 procent (13,6 procent 2023). Kommissionen anser emellertid att CNU:s långsiktiga lönsamhet inte har styrkts av de skäl som anges i följande skäl.

(134)

Kommissionen noterar att Rumänien i sin inlaga inte förklarar varför dess kassaflödesprognoser inte förefaller omfatta vare sig drifts- eller investeringskostnader för den nya gruva som planeras i Tulgheș-Grințieș.

(135)

Kommissionen noterar även att enligt de upplysningar som Rumänien har lämnat (se tabell 1) var de priser som CNU hade angett för att till SNN leverera partier om 120 tonU UO2 under en sexmånadersperiod mellan december 2015 och augusti 2018 mellan 39 och 99 procent högre än Camecos anbud. I sin tredje omstruktureringsplan lämnade Rumänien inte någon detaljerad, kvantifierad förklaring till hur CNU:s produktionsprocesser (vad gäller såväl utvinningssegmentet som segmentet bearbetning/förädling) skulle kunna konkurrera med Cameco och på så vis återgå till långsiktig lönsamhet på marknaden utan ytterligare statligt stöd vid slutet av omstruktureringsperioden.

(136)

Kommissionen noterar även att de driftskostnader som CNU utgår från i den tredje omstruktureringsplanen ligger i intervallet [50–70] miljoner rumänska leu ([10,5–14,8] miljoner euro) per år från och med 2020. Detta belopp motsvarar ungefär en tredjedel av de planerade årliga utgifterna för 2023 (196,8 miljoner rumänska leu) (41,5 miljoner euro) enligt den första omstruktureringsplan som Rumänien lämnat in (se tabell 1). De rumänska myndigheterna gav ingen tydlig eller övertygande motivering till att driftskostnaderna hade minskat så mycket mellan dessa båda planer: Enligt båda planerna skulle dessutom Crucea vara helt tömt senast år 2023. Detta innebär att nedläggningen av gruvan inte förefaller kunna förklara skillnaden i driftskostnader mellan de båda ovannämnda omstruktureringsplanerna. Det kan därför inte fastställas att antagandena om driftskostnad är trovärdiga.

(137)

Rumänien förklarade inte heller alls de underliggande antagandena för de intäkter som låg till grund för omstruktureringsplanen från och med 2021, t.ex. antagandena om Feldioara-anläggningens uppdelning mellan insatsvaror sett till U3O8 som producerats internt respektive importerats. De rumänska myndigheterna har inte heller inkommit med något worst-case-scenario enligt punkt 50 i undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna där det görs en detaljerad analys av företagets återgång till lönsamhet även utifrån pessimistiska antaganden. De rumänska myndigheterna hade enbart gjort en uppskattning av de sammanlagda operativa kassaflöden som bedömdes utgöra eget bidrag för den händelse att driftskostnaderna (alternativt investeringskostnaderna) skulle överstiga 25 procent, men utan att ange skälet för detta antagande eller mer ingående analysera vilken effekt detta skulle ha fått på CNU:s redovisning.

(138)

Rumänien inkom dessutom inte med bevisning för att den nya gruvan skulle vara lönsam, vilket uttryckligen begärts i beslutet att inleda förfarandet. En genomförbarhetsstudie som har beställts från ett rumänskt konsultföretag (Cepromin Deva), förväntas senast i november 2019. Kommissionen noterar därför att farhågor om nationell säkerhet inte alls behandlades i den studie från 2011 av urangruvan (se skäl 72) som Rumänien tyvärr inte har kunnat inkomma med, men att studien under alla omständigheter är inaktuell och inte ger tillräckligt underlag för att fastställa den nya gruvans lönsamhet. Framför allt avfärdade inte Rumänien kommissionens synpunkt i beslutet att inleda förfarandet om att gruvans planerade produktionskostnad skulle ligga betydligt över det internationella marknadspriset för U3O8 (se skäl 39). På grundval av samma specialiserade källa påpekar kommissionen att uranpriserna alltjämt är låga och uppgår till cirka 25 US-dollar (22,6 euro) per pund U3O8 (39), vilket är betydligt lägre än den produktionskostnad på […] US-dollar ([…] euro) per pund U3O8 som Rumänien har utgått från i den ursprungliga omstruktureringsplanen. Rumänien förklarade att den nya gruvan kan få lägre produktionskostnader än vad som angavs i de ursprungliga beräkningarna i planen från 2011 eftersom enbart öppna dagbrott skulle exploateras i den första fasen, men lyckas inte förklaras hur detta ska jämföras med nuvarande och prognostiserade marknadspriser. Den nya subvention som infördes i den tredje omstruktureringsplanen (se skäl 57) för att täcka kostnaderna för nedläggningen av Crucea-Botușana-gruvan visar också att CNU inte avsatte reserver för miljöåterställning av den gruvan. Eftersom det inte finns någon studie för den nya gruvan finns det ingen möjlighet att kontrollera att kostnaderna är korrekt beräknade för den nya gruvan. Detta gäller även för alla övriga framtida kostnader för exploateringen av den nya gruvan. Kommissionen drar därför slutsatsen att de tvivel om den nya gruvan som framförts i beslutet att inleda förfarandet inte har skingrats.

(139)

Kommissionen anser framför allt att de beräkningar som de rumänska myndigheterna inkommit med inte styrker att CNU återgår till lönsamhet eftersom de bygger på det felaktiga antagandet att CNU på ett tillfredsställande sätt bidrar till omstruktureringen av verksamheten. Som har förklarats ovan anser kommissionen att intäkterna från leveranser av UO2 till SNN inom ramen för leveransmonopolet inte är fria från stöd (se skäl 125). Av detta följer att det inte blir någon återgång till långsiktig lönsamhet utan ytterligare statligt stöd eftersom leveranserna till SNN inom ramen för monopolet inte är tidsbegränsade och väntas utgöra merparten av CNU:s intäkter under omstruktureringsperioden. Trots bristerna i Rumäniens tredje omstruktureringsplan visar tabell 5 att CNU utan denna intäktskälla som mest skulle generera en avkastning på eget kapital på 2,2 procent och en avkastning på sysselsatt kapital på 0,9 procent 2023. Denna avkastning på 2,2 procent är långt under gällande marknadsränta på 5,0 procent för en rumänsk statsobligation med 10 års löptid. Denna avkastning på 2,2 procent är också långt under den avkastning på sysselsatt kapital på 7,5–8,5 procent som Rumänien bedömer som skälig kapitalersättning inom denna sektor, genom sin hänvisning till Paks II-beslutet (se skäl 65). Det riktvärde för avkastningen på sysselsatt kapital som Rumänien åberopar avser uppförande och drift av ett kärnkraftverk, vilket medför andra risker, kostnader och ersättningar än leveranser av kärnbränsle. CNU:s verksamhet omfattar en utvinningskomponent som är exponerad för prisutvecklingen för yellow cake samt en konvertering till urandioxid. Om minimimålet för CNU:s avkastning på sysselsatt kapital fastställs till 7–8,4 procent, vilket tillfälligtvis råkar ligga i samma intervall som anges i Rumäniens inlaga, kan detta därför vara ett lämpligt referensvärde (40). Om de icke-stödfria intäkterna inte beaktas kommer CNU:s prognostiserade avkastning på eget kapital och avkastning på sysselsatt kapital under alla omständigheter att i det stora hela understiga de femprocentiga lånekostnaderna i slutet av omstruktureringsperioden 2023. CNU kan således inte anses återgå till långsiktig lönsamhet utan ytterligare stöd.

(140)

På subsidiär grund analyserade kommissionen huruvida dess slutsats i fråga om långsiktig lönsamhet skulle förändras om det inte fanns något monopol och de väntade intäkterna baserades på försäljning till marknadspris. Men även om CNU faktiskt sålde och redovisade intäkter för UO2-produktion till marknadspris skulle det inte ge sådana intäkter att företaget kunde nå långsiktig lönsamhet.

(141)

Enligt Rumäniens inlagor ligger mycket riktigt det nuvarande försäljningspriset för UO2 på motsvarande 380 rumänska leu per kg (80 euro per kg) (Camecos anbud daterat i juli 2018), och marknadspriset för U3O8 motsvarar 31,7 US-dollar per pund (350,4 rumänska leu per kgU U3O8) baserat på ett sexmånaders historiskt genomsnitt. Detta innebär att en köpare på marknaden skulle godta att för leveranser av UO2 på basis av importerat U3O8 betala CNU ett marknadspris för UO2 (380,4 rumänska leu per kgU) minus marknadspriset för U3O8 (350,4 rumänska leu per kgU), dvs. cirka 30 rumänska leu per kgU. Intäkterna till marknadspris skulle inte på långt när kunna täcka CNU:s kostnad för att bearbeta U3O8 till UO2 ([…] rumänska leu per kg, inklusive en vinstmarginal på 5 procent). Att ta ut ett högre pris för UO2 baserat på importerat U3O8 skulle inte vara konkurrenskraftigt.

(142)

På grundval av den information som Rumänien har tillhandahållit skulle CNU:s långsiktiga lönsamhet inte heller återställas även om SNN betalade företaget marknadspris för UO2 (380,4 rumänska leu per kgU) för ett integrerat anbud med UO2 baserat på internt utvunnen yellow cake: Rumänien hävdade mycket riktigt att CNU:s integrerade produktionskostnad är cirka […] rumänska leu per kgU baserat på Crucea-Botușana-gruvan, (41) vilket är betydligt högre än priset för UO2 från Cameco. Merparten av den väntade försäljningen (ca 80 procent) av leveranser av UO2 baserat på internt utvunnet U3O8 från den planerade nya gruvan skulle därför gå med förlust. Utifrån Rumäniens tredje omstruktureringsplan går det alltså inte att dra slutsatsen att CNU skulle vara lönsamt på marknaden om företaget säljer till marknadspris.

(143)

Kommissionen analyserade också vad som skulle hända om CNU sålde UO2 från yellow cake från den nya planerade gruvan till SNN till marknadspris (380,4 rumänska leu per kgU). Baserat på de upplysningar som de rumänska myndigheterna lämnat (tabell 4) skulle i så fall kostnaden för Feldioara som minst uppgå till cirka […] miljoner rumänska leu per år, vilket skulle motsvara […] rumänska leu per kgU, utifrån det mycket försiktiga antagandet att produktion med full anläggningskapacitet på […] tonU UO2 per år inte skulle leda till ökade kostnader. Efter att ha täckt Feldioaras kostnader och kostnaderna för centrala funktioner (som enligt ett försiktigt antagande oförändrat uppgår till […] miljoner rumänska leu per år), skulle detta som mest ge CNU en marginal på […] rumänska leu per kgU UO2 för att täcka kostnaden för den (nya) gruvan och bearbetningen av uran till yellow cake. Denna marginal är betydligt lägre än det nuvarande marknadspriset per kgU U3O8 på 350 rumänska leu. Detta är även lägre än den produktionskostnad på […] rumänska leu per kgU som Rumänien angav för den nya gruvan i Tulgheș-Grințieș (42).

(144)

Som framgår av tabell 7 skulle CNU inte ens nå långsiktig lönsamhet om UO2 såldes till marknadspris enligt den anmälda omstruktureringsplanen, med (det optimistiska) antagandet att produktionskostnaden för den nya gruvan (inbegripet full täckning av framtida miljöåtaganden) skulle motsvara det aktuella marknadspriset för yellow cake (dvs. 350 rumänska leu per kgU U3O8). Intäkterna från försäljningen av UO2 till marknadspris skulle i själva verket understiga CNU:s produktionskostnader. Dess avkastning på eget kapital, avkastning på totalt kapital och avkastning på sysselsatt kapital skulle samtliga vara negativa i slutet av omstruktureringsperioden. Inte ens med leveranser från den nya gruvan går det alltså att utifrån Rumäniens tredje omstruktureringsplan dra slutsatsen att CNU skulle vara lönsamt på marknaden om företaget säljer till marknadspris.

Tabell 7

CNU:s faktiska och prognostiserade finansiella resultat (försäljning av UO2 till marknadspris)

(145)

I punkt 76 och följande punkter i undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna fastställs att när omstruktureringsstöd beviljas ska åtgärder vidtas för att begränsa snedvridningen av konkurrensen, så att de negativa effekterna på handelsvillkoren minimeras så mycket som möjligt och de positiva effekterna väger tyngre än de negativa. Åtgärder som begränsar snedvridningen av konkurrensen bör framför allt ske i form av strukturella åtgärder, dvs. en klar och tydlig avyttring av lönsam verksamhet, och inte genom avyttring av förlustverksamhet som företaget ändå skulle behöver upphöra med för att bevara lönsamheten.

(146)

Logiken med detta villkor är att företaget under normala marknadsförhållanden skulle gå i konkurs eller övertas om det inte får stödet. Detta skulle ge upphov till marknads- och/eller externa tillväxtmöjligheter för konkurrenterna. När stöd beviljas bör stödmottagaren därför på något sätt till viss del kompensera för den negativa konkurrenspåverkan som stödet ger upphov till. Utöver kravet att stödet ska bidra till ett mål av gemensamt intresse har kravet om kompenserande åtgärder även avskräckande effekt på företag och bidrar till att förhindra moralisk risk med aktieägare i företag som vänder sig till staten när det är svårigheter och redovisar uppsidorna när företagen är lönsamma.

(147)

Som sammanfattas i skälen 78–82 gör Rumänien här först gällande att den tredje omstruktureringsplanen innebär att det statliga stöd som skulle beviljas till CNU sänks med mer än 60 procent jämfört med den ursprungliga omstruktureringsplanen. I enlighet med slutsatsen i skäl 125 noterar kommissionen att den tredje omstruktureringsplanens intäkter från UO2-avtalet mellan CNU och SNN (som ingicks med stöd av lag nr 193/2018) på över 250 miljoner rumänska leu (52,7 miljoner euro) (under omstruktureringsperioden enligt Rumäniens beräkningar) inte kan anses vara fritt från stöd. Detta belopp måste därför läggas till stödet på 178,3 miljoner rumänska leu (37,6 miljoner euro), vilket ger ett totalt stödbelopp på 428,3 miljoner rumänska leu (90,3 miljoner euro). Detta belopp motsvarar 97,2 procent av det totala stödbelopp som Rumänien presenterade i sin ursprungliga omstruktureringsplan (440,8 miljoner rumänska leu eller 93,0 miljoner euro). Kommissionen drar därför slutsatsen att stödintensiteten är närmast oförändrad och inte har minskat med 60 procent som Rumänien har uppgett.

(148)

Rumänien upprepar också bara de redan framförda argumenten som kommissionen ställt sig tvivlande till i beslutet att inleda förfarandet (se skälen 62–68). Rumänien gör gällande att strukturella kompenserande åtgärder varken behövs eller är möjliga eftersom CNU är av försumbar storlek och avsaknaden av alternativ CANDU-leverantör i EU gör att stödet över huvud taget inte påverkar konkurrensen. Enligt det som påstås skulle varje avyttring äventyra omstruktureringsplanens lönsamhet.

(149)

Baserat på den information som har presenterats i skälen 21–23 och bedömts i avsnitt 4.1.4 drog kommissionen dock slutsatsen att det finns faktisk och potentiell konkurrens från europeiska företag vad gäller leverans av yellow cake samt även att det finns potentiell konkurrens i fråga om konverteringsverksamheten.

(150)

Vad gäller Rumäniens argument om att varje avyttring skulle äventyra omstruktureringsplanens lönsamhet noterar kommissionen att i ärendet Areva (44) avyttrade Areva sin reaktorverksamhet (New Areva NP) till det franska dominerande energiföretaget EDF. Denna verksamhet motsvarade en tredjedel av Arevas tillgångar och stod för mer än 50 procent av företagets omsättning före omstruktureringen (45). Kommissionen noterar att Rumänien inte presenterade någon alternativ plan som inbegrep avyttring av någon av CNU:s aktiviteter, t.ex. att låta CNU fokusera på gruvsegmentet och samtidigt avyttra dess bearbetnings-/förädlingsverksamhet som ett separat företag enligt fortlevnadsprincipen.

(151)

Med stöd av informationen i skälen 147–150 ovan framträder följande bild: i) det råder faktisk konkurrens i fråga om uranutvinning, ii) ytterligare konkurrens kan uppstå vad gäller bearbetning och förädling av uran, och iii) Rumänien föreslår ingen strukturell kompenserande åtgärd för CNU. Kommissionen drar därför slutsatsen att avsaknaden av strukturella kompenserande åtgärder inte uppfyller kriterierna om åtgärder för att begränsa snedvridningen av konkurrensen enligt punkt 76 och följande punkter i undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna.

(152)

Vad gäller undsättningsstödet i form av ett lån åtog sig Rumänien i enlighet med punkt 55 d i undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna att inte senare än sex månader från och med den dag då undsättningsstödet godkänns eller inte senare än sex månader efter den första utbetalningen till stödmottagaren (skäl 42 i beslutet om undsättningsstöd) lämna bevis på att lånet är återbetalat, en giltig omstruktureringsplan eller en väl underbyggd likvidationsplan som anger de steg som leder till likvidation av CNU inom en rimlig tid utan ytterligare stöd. Rumänien fullgjorde inte detta åtagande eftersom i) undsättningslånet inte hade återbetalats och ii) Rumänien informerades om att omstruktureringsplanen (som lämnades av Rumänien i juni 2017 och senast ändrades i april 2019) varken säkerställer ett eget bidrag från CNU till omstruktureringsplanen, en återgång för CNU till långsiktig lönsamhet utan ytterligare stöd i slutet av omstruktureringsperioden eller en lämplig kompenserande åtgärd.

(153)

Mot bakgrund av det ovanstående drar kommissionen slutsatsen att i) omvandlingen (genom skuldavskrivning) av det förlängda undsättningslånet till omstruktureringsstöd för 60,4 miljoner rumänska leu (12,7 miljoner euro) och ii) de tre statliga bidragen till CNU till ett sammanlagt belopp av 117,9 miljoner rumänska leu (24,9 miljoner euro) är oförenligt med den inre marknaden.

(154)

Kommissionen beaktar också på vederbörligt sätt att CNU bedriver verksamhet inom områden som omfattas av Euratomfördraget. Genom Euratomfördraget upprättades den europeiska atomenergigemenskapen och i fördraget föreskrivs de instrument och ansvarsområden som krävs för att uppnå målen, däribland kärnsäkerhet, energioberoende samt mångfald och säkerhet i energiförsörjningen (46).

(155)

Genom artikel 52 i Euratomfördraget upprättades Euratoms försörjningsbyrå (ESA) i syfte att säkerställa att de europeiska användarna får en regelbunden och rättvis försörjning av kärnbränslen i enlighet med målen i artikel 2 d. För att fullgöra denna uppgift tillämpar försörjningsbyrån en försörjningspolicy som bygger på principen om att alla användare ska ha lika tillgång till malmer och kärnbränsle; försörjningsbyrån har optionsrätt till produktionen inom gemenskapen liksom ensamrätt att ingå avtal om leverans av malmer och kärnbränsle.

(156)

Enligt artikel 67 i Euratomfördraget gäller följande: ”Med de undantag som anges i detta fördrag ska priserna bestämmas genom att tillgång och efterfrågan balanseras mot varandra enligt bestämmelserna i artikel 60; medlemsstaterna får inte åsidosätta dessa bestämmelser genom nationella föreskrifter.” Enligt det förenklade förfarandet som fastställs genom artikel 5a i Euratoms försörjningsbyrås förordning (47) utövar försörjningsbyrån sin optionsrätt och sin rätt att ingå avtal genom ett enda trilateralt avtal mellan producenten, byrån och användaren.

(157)

I det aktuella ärendet är byrån part till varje avtal som ingås mellan CNU och SNN och som anges i skäl 156 är byrån inte bunden av några rumänska rättsakter vid sin bedömning av beställningar.

(158)

I försörjningssystemet fastställs endast principen om företräde till förmån för förbrukare inom gemenskapen enligt artikel 2 d i Euratomfördraget och där säkerställs inte avsättningen för det kärnbränsle som produceras inom gemenskapen. Genom Euratomfördraget föreskrivs ett system där priserna ska bestämmas genom att tillgång och efterfrågan balanseras mot varandra, om det inte föreligger särskilda omständigheter (48).

(159)

Som kommissionen har bekräftat i tidigare beslut om statligt stöd är ett av huvudsyftena med Euratomfördraget och därmed även för unionen är att främja en effektiv kärnenergisektor (49). Utan att detta påverkar att CNU:s leveranser till SNN enligt lag nr 193/2018 och regeringsbeslut nr 126/2019 sker i enlighet med bestämmelserna i Euratomfördraget bekräftar kommissionen att detta beslut kan påverka vissa av Rumäniens skyldigheter enligt Euratomfördraget vad gäller en säker utvinning och bearbetning av uran samt en trygg försörjning, i synnerhet om CNU måste upphöra med sin verksamhet.

(160)

Inom ramen för eller som uppföljning till detta förfarande enligt EUF-fördraget kan Rumänien planera att anta åtgärder som säkerställer att Euratomfördragets mål uppfylls vad gäller en säker utvinning och bearbetning av uran och en trygg försörjning, t.ex. att fortsatt kunna garantera att Feldioara-anläggningen kan producera UO2 till SNN:s CANDU-reaktorer, oavsett om det är CNU som är ägare och driftsansvarig eller inte. Åtgärder som vidtas i det sammanhanget får inte äventyra, otillbörligen minska omfattningen eller fördröja genomförandet av eventuella återkravsskyldigheter som följer av detta förfarande och ska vara nödvändiga, proportionella, rimliga och begränsade i tid och omfattning till vad som är nödvändigt för att upprätthålla en trygg och säker leveransförsörjning. När detta beslut verkställs måste kommissionen informeras på förhand och ha möjlighet att kontrollera att dessa villkor är uppfyllda. Detta beslut påverkar därför i princip inte sådana lämpliga åtgärder.

(161)

Enligt EUF-fördraget och EU-domstolens fasta rättspraxis är kommissionen behörig att ålägga den berörda medlemsstaten att dra tillbaka eller ändra stödet om kommissionen har konstaterat att stödet är oförenligt med den inre marknaden. (50) Domstolen har också konsekvent framhållit att en medlemsstats skyldighet att upphäva stöd som kommissionen har betraktat som oförenligt med den inre marknaden är avsett att återställa den situation som rådde innan stödet beviljades. (51)

(162)

I detta sammanhang har domstolen förklarat att detta mål är uppnått när mottagaren har återbetalat det belopp som har beviljats i form av olagligt stöd, varigenom mottagaren förlorar sin fördel gentemot konkurrenterna på marknaden och den situation som förelåg före utbetalningen av stödet är återställd (52).

(163)

I artikel 16.1 i rådets förordning (EU) 2015/1589: (53) anges att ”[ v]id negativa beslut i fall av olagligt stöd ska kommissionen besluta att den berörda medlemsstaten ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att återkräva stödet från mottagaren [… ]” .

(164)

Det förlängda undsättningsstödet i form av ett lån – som blev olagligt från och med den tidpunkt då stödet inte betalades tillbaka inom sex månader efter beviljandet och/eller utbetalningen – genomfördes i strid med artikel 108.3 i EUF-fördraget och ska betraktas som olagligt och oförenligt stöd. Lånet måste återbetalas för att återställa den situation som rådde på marknaden innan stödet beviljades. Enligt artikel 16.2 i förordning (EU) 2015/1589 ska återkravet täcka tiden räknat från när mottagaren beviljades fördelen, det vill säga när stödet i form av lånets kapitalbelopp ställdes till mottagarens förfogande, och fram till den faktiska återbetalningen, och de belopp som ska återbetalas ska löpa med ränta fram till återbetalningen. Återkravsräntan är separat från den avtalsenliga räntan eller andra belopp som rör det undsättningslån som CNU är skyldigt staten enligt avtal och som följaktligen ska läggas till kapitalbeloppet för stödet. Genom att betala återkravsräntan förlorar stödmottagaren den finansiella fördel som kommit av att stödet gratis disponerats från och med det datum då det ställdes till mottagarens förfogande till dess att det återbetalas (54). Återkravsräntan ska beräknas enligt förordning (EG) nr 794/2004 (55).

(165)

Kommissionen noterar de diskussioner som nyligen har förts med Rumänien där det inte uteslöts att det kan bli aktuellt med likvidation av CNU efter ett återkravsbeslut om undsättningslånet samt försäljning av företagets tillgångar för att betala dess skulder, inbegripet skulder som uppstår när det återkrav som har ålagts Rumänien till följd av detta beslut genomförs.

(166)

Det faktum att CNU kan bli föremål för insolvensförfarande och oförmåga att betala tillbaka stödet är inte ett giltigt skäl för att undanta stödmottagaren från sin skyldighet att betala tillbaka stödet. (56) I detta fall skulle det i princip gå att återställa den situation som förelåg före utbetalningen av stödet och undanröja snedvridningen av konkurrensen genom att ta upp fordran avseende undsättningsstödet i form av lån i förteckningen över skulder inom ramen för det domstolsövervakade insolvensförfarandet. Om medlemsstaten inte kan återkräva beloppet i sin helhet bör förfarandet leda till att CNU:s verksamhet slutgiltigt upphör (57).

(167)

Kommissionen drar slutsatsen att Rumänien har beviljat CNU olagligt statligt stöd genom det förlängda undsättningsstödet i form av ett lån, vilket är oförenligt med den inre marknaden och bör återkrävas och inte avskrivas som Rumänien planerar. Kommissionen drar också slutsatsen att även det ytterligare omstruktureringsstöd som planeras i form av tre bidrag avseende nedläggningen av Crucea-Botușana-gruvan, öppnandet av den nya Tulgheș-Grințieș-gruvan och renoveringen av Feldioara-anläggningen, till ett sammanlagt belopp av 117,9 miljoner rumänska leu, är oförenligt med den inre marknaden och inte ska ställas till CNU:s förfogande. Kommissionen noterar vidare att Rumänien inte längre planerar att genomföra vissa av de omstruktureringsstödåtgärder som först anmälts och som kommissionen ställt sig tvivlande till.

(168)

Kommissionen kan i framtida separata förfaranden granska om intäkter som tillfaller CNU vid genomförande av lag nr 193/2018, ytterligare förtydligad genom regeringsbeslut nr 126/2019, omfattar olagligt statligt stöd.