Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32020D0732

    Rådets beslut (Gusp) 2020/732 av den 2 juni 2020 till stöd för FN:s generalsekreterares mekanism för utredning av påstådd användning av kemiska och biologiska vapen eller toxinvapen

    ST/6152/2020/INIT

    EUT L 172I, 3.6.2020, p. 5–14 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    Legal status of the document In force: This act has been changed. Current consolidated version: 08/12/2023

    ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2020/732/oj

    3.6.2020   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    LI 172/5


    RÅDETS BESLUT (Gusp) 2020/732

    av den 2 juni 2020

    till stöd för FN:s generalsekreterares mekanism för utredning av påstådd användning av kemiska och biologiska vapen eller toxinvapen

    EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

    med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28.1 och 31.1,

    med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

    av följande skäl:

    (1)

    Den 12 december 2003 antog Europeiska rådet EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen (EU:s strategi), där kapitel III innehåller en förteckning över åtgärder mot sådan spridning.

    (2)

    Unionen genomför aktivt EU:s strategi och ger verkan åt de åtgärder som anges i kapitel III i strategin, särskilt de åtgärder som rör förstärkningen, genomförandet och universaliseringen av konventionen om biologiska vapen och toxinvapen (BTV-konventionen).

    (3)

    Förenta nationernas (FN) generalsekreterares mekanism för utredning av påstådd användning av kemiska och biologiska vapen eller toxinvapen (generalsekreterarens mekanism) innehåller en hänvisning till den befogenhet som ges FN:s generalsekreterare genom FN:s generalförsamlings resolution A/RES/42/37C. Denna befogenhet att genomföra en utredning i syfte att fastställa de faktiska omständigheterna vad gäller påstådd användning av sådana vapen, i syfte att fastställa de faktiska omständigheterna kring en påstådd användning av sådana vapen, bekräftades genom FN:s säkerhetsråds resolution 620 (1988).

    (4)

    Den 27 februari 2006 antog rådet gemensam åtgärd 2006/184/Gusp (1) till stöd för BTV-konventionen inom ramen för EU:s strategi.

    (5)

    Den 20 mars 2006 antog rådet EU:s handlingsplan om biologiska vapen och toxinvapen (2) som ett komplement till gemensam åtgärd 2006/184/Gusp för att stödja BTV-konventionen. I handlingsplanen föreskrivs effektiv användning av förtroendeskapande åtgärder och generalsekreterarens mekanism.

    (6)

    Den 10 november 2008 antog rådet gemensam åtgärd 2008/858/Gusp (3) till stöd för BTV-konventionen inom ramen för EU:s strategi.

    (7)

    Den 18 juli 2011 antog rådet beslut 2011/429/Gusp (4) om unionens ståndpunkt inför den sjunde översynskonferensen för fördragsslutande stater i BTV-konventionen, inbegripet stöd till generalsekreterarens mekanism.

    (8)

    Den 23 juli 2012 antog rådet beslut 2012/421/Gusp (5) till stöd för BTV-konventionen inom ramen för EU:s strategi.

    (9)

    Den 18 januari 2016 antog rådet beslut (Gusp) 2016/51 (6) till stöd för BTV-konventionen inom ramen för EU:s strategi, inbegripet stöd till generalsekreterarens mekanism.

    (10)

    I sin nedrustningsagenda Att säkra vår gemensamma framtid, som lades fram den 24 maj 2018, noterade FN:s generalsekreterare att BTV-konventionen saknar ett gemensamt permanent organ som ansvarar för att genomföra utredningar i syfte att avgöra om biologiska vapen har använts i strid med BTV-konventionen. I nedrustningsagendan fastställs därför åtgärder i syfte att bidra till utarbetandet av en ram för att säkerställa samordnade internationella svarsåtgärder för de fall då biologiska vapen används och att inrätta en central, stående samordningskapacitet för genomförandet av oberoende utredningar av påstådd användning av biologiska vapen.

    (11)

    Den 21 januari 2019 antog rådet beslut (Gusp) 2019/97 (7) till stöd för BTV-konventionen inom ramen för EU:s strategi.

    (12)

    Genom de gemensamma åtgärderna och besluten till stöd för BTV-konventionen har unionen bidragit till att bygga upp en multilateral kapacitet för utredning av påstådd användning av biologiska vapen. Detta beslut ger stöd till generalsekreterarens mekanism.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    Artikel 1

    1.   I syfte att omedelbart och i praktiken kunna genomföra några av inslagen i EU:s strategi och bygga vidare på det framgångsrika genomförandet av de gemensamma åtgärderna 2006/184/Gusp och 2008/858/Gusp samt beslut 2012/421/Gusp, fungerar detta beslut som ett operativt politiskt verktyg som ska bidra till grundläggande uppföljning av och ge drivkraft till den verksamhet som bedrivits under perioden 2016–2019 inom ramen för besluten (Gusp) 2016/51 och (Gusp) 2019/97 till stöd för BTV-konventionen.

    2.   Detta beslut vägleds av följande principer:

    a)

    Att på bästa sätt utnyttja de erfarenheter som vunnits genom besluten 2012/421/Gusp och (Gusp) 2016/51.

    b)

    Att beakta tillvaratagna erfarenheter från den senaste utredningen som genomförts av generalsekreterarens mekanism, nämligen i Syrien 2013, i syfte att fortsätta arbetet med att omsätta dessa erfarenheter i praktiken.

    c)

    Att aktivt uppmuntra till att experter och laboratorier från södra halvklotet utses för uppförande på förteckningen inom ramen för generalsekreterarens mekanism.

    d)

    Att aktivt uppmuntra till att kvinnliga experter utses för uppförande på förteckningen inom ramen för generalsekreterarens mekanism.

    e)

    Att bygga strategiska partnerskap med relevanta institutioner.

    f)

    Att stödja de berörda FN-medlemsstaternas ansträngningar för att säkerställa att generalsekreterarens mekanism fungerar fullt ut.

    g)

    Att bidra till genomförandet av FN:s generalsekreterares nedrustningsagenda Att säkra vår gemensamma framtid.

    3.   Unionen ska stödja följande projekt som motsvarar åtgärder i EU:s strategi:

    a)

    Stöd till utbildning av experter på förteckningen inom ramen för generalsekreterarens mekanism.

    b)

    Kapacitetsuppbyggnad hos laboratorier i utvecklingsländer.

    c)

    Uppsökande verksamhet för att säkerställa att experter och laboratorier från södra halvklotet utses för uppförande på förteckningen inom ramen för generalsekreterarens mekanism.

    d)

    Stöd för en heltäckande fältövning (Capstone Exercise).

    e)

    Stöd till regelbundna samordningsverksamheter eller workshoppar eller båda med relevanta partnerorganisationer.

    4.   En utförlig beskrivning av dessa projekt återfinns i bilagan.

    Artikel 2

    1.   Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) ska ansvara för genomförandet av detta beslut.

    2.   Det tekniska genomförandet av den verksamhet som avses i artikel 1 ska anförtros FN:s kontor för nedrustningsfrågor (Unoda). Unoda ska utföra denna uppgift under den höga representantens ansvar. Den höga representanten ska för detta ändamål ingå nödvändiga överenskommelser med Unoda.

    Artikel 3

    1.   Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av de projekt som anges i artikel 1.3 ska vara 1 418 042 EUR.

    2.   De utgifter som finansieras med det belopp som fastställs i punkt 1 ska förvaltas i enlighet med de förfaranden och regler som gäller för unionens allmänna budget.

    3.   Kommissionen ska övervaka att de utgifter som avses i punkt 2 förvaltas korrekt. Den ska i detta syfte ingå en finansieringsöverenskommelse med Unoda. I överenskommelsen ska det fastställas att Unoda ska se till att unionens bidrag synliggörs i proportion till dess storlek.

    4.   Kommissionen ska sträva efter att ingå finansieringsöverenskommelsen så snart som möjligt efter det att detta beslut har trätt i kraft. Den ska informera rådet om alla eventuella svårigheter i samband med detta och om dagen för ingåendet av finansieringsöverenskommelsen.

    Artikel 4

    Den höga representanten ska rapportera till rådet om genomförandet av detta beslut på grundval av en slutlig ekonomisk och beskrivande rapport som bland annat ska innehålla tillvaratagna erfarenheter, samt korta rapporter från Unoda om varje projekt som avses i artikel 1.3. Dessa rapporter ska utgöra grunden för rådets utvärdering. Rådet ska även informeras var sjätte månad om information som lämnats av Unoda rörande framstegen med dessa projekts genomförande. Kommissionen ska informera om de finansiella aspekterna av dessa projekt.

    Artikel 5

    1.   Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

    2.   Detta beslut ska upphöra att gälla 36 månader efter det att den finansieringsöverenskommelse som avses i artikel 3.3 har ingåtts eller sex månader efter dagen för antagandet av detta beslut, om ingen finansieringsöverenskommelse har ingåtts inom den perioden.

    Utfärdat i Bryssel den 2 juni 2020.

    På rådets vägnar

    G. GRLIĆ RADMAN

    Ordförande


    (1)  Rådets gemensamma åtgärd 2006/184/Gusp av den 27 februari 2006 till stöd för konventionen om biologiska vapen och toxinvapen inom ramen för EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen (EUT L 65, 7.3.2006, s. 51).

    (2)  EU:s handlingsplan om biologiska vapen och toxinvapen som ett komplement till EU:s gemensamma åtgärd för att stödja BTV-konventionen (EUT C 57, 9.3.2006, s. 1).

    (3)  Rådets gemensamma åtgärd 2008/858/Gusp av den 10 november 2008 till stöd för konventionen om bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen (BTV-konventionen) inom ramen för genomförandet av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen (EUT L 302, 13.11.2008, s. 29).

    (4)  Rådets beslut 2011/429/Gusp av den 18 juli 2011 om Europeiska unionens ståndpunkt inför den sjunde översynskonferensen för fördragsslutande stater i konventionen om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring (EUT L 188, 19.7.2011, s. 42).

    (5)  Rådets beslut 2012/421/Gusp av den 23 juli 2012 till stöd för konventionen om biologiska vapen och toxinvapen (BTV-konventionen) inom ramen för EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen (EUT L 196, 24.7.2012, s. 61).

    (6)  Rådets beslut (Gusp) 2016/51 av den 18 januari 2016 till stöd för konventionen om biologiska vapen och toxinvapen (BTV-konventionen) inom ramen för EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen (EUT L 12, 19.1.2016, s. 50).

    (7)  Rådets beslut (Gusp) 2019/97 av den 21 januari 2019 till stöd för konventionen om biologiska vapen och toxinvapen inom ramen för EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen (EUT L 19, 22.1.2019, s. 11).


    BILAGA

    1.   BAKGRUND

    Förenta nationernas (FN) generalsekreterares mekanism för utredning av påstådd användning av kemiska och biologiska vapen eller toxinvapen (generalsekreterarens mekanism) inrättades 1987 av generalförsamlingen genom dess resolution A/RES/42/37C. Denna befogenhet bekräftades av FN:s säkerhetsråd genom resolution 620 (1988). De tekniska riktlinjerna och förfarandena för snabb och effektiv utredning av fall av påstådd användning av sådana vapen utarbetades av experter från intresserade FN-medlemsstater, och fastställdes i FN:s generalförsamlings dokument A/44/561 år 1989. Dessa riktlinjer och procedurer godkändes av FN:s generalförsamling 1990 genom dess resolution A/RES/45/57C.

    Eftersom konventionen om biologiska vapen och toxinvapen saknar ett verifikationssystem som det som finns för konventionen om kemiska vapen, utgör generalsekreterarens mekanism det enda oberoende internationella verktyget för utredning av påstådd användning av biologiska vapen, med både FN:s generalförsamlings och FN:s säkerhetsråds godkännande.

    2.   MÅL

    Genom att man med generalsekreterarens mekanism snabbt kan utreda fall av påstådd användning av kemiska och biologiska vapen eller toxinvapen och fastställa fakta i samband med påståendena, skulle den kunna användas för att upprätthålla de globala normerna mot användning av sådana vapen, och bidra till att avskräcka FN:s medlemsstater, individer och organisationer från att använda sådana vapen, och på sikt bevara fred och säkerhet i världen.

    Verksamhet till stöd för att höja beredskapsnivån hos generalsekreterarens mekanism för utredning av påstådd användning av kemiska och biologiska vapen eller toxinvapen är förenlig med EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen. Beslut (Gusp) 2016/51, och särskilt projekt 5 ”Stöd till FN:s generalsekreterares mekanism”, syftade till att stödja en förstärkning av generalsekreterarens mekanism genom att utöka antalet lämpligt utbildade experter på förteckningen inom ramen för generalsekreterarens mekanism över experter och laboratorier (förteckningen inom ramen för generalsekreterarens mekanism) genom att sammankalla ett möte med intressenter i generalsekreterarens mekanism och organisera ett antal tvärorganisatoriska utbildningstillfällen. Projekt 5 i beslut (Gusp) 2016/51 tillhandahöll grundläggande och specialiserad utbildning för kvalificerade experter genom ett nytt systematiskt utbildningskoncept, ett nätverk av utsedda analyslaboratorier och kapacitetsbyggande verksamhet för sådana laboratorier, samt uppsökande verksamhet för att främja geografisk mångfald bland experter och laboratorier.

    Det finns ett behov av att fortsätta med denna verksamhet för att ytterligare stärka den internationella kapaciteten och förmågan att snabbt utreda överträdelser av det globala förbudet mot användning av kemiska och biologiska vapen eller toxinvapen, med särskilt fokus på biologiska vapen. Att verka för geografisk mångfald och könsbalans bland experterna skulle bidra till att öka trovärdigheten och legitimiteten hos generalsekreterarens mekanism. Att ytterligare utveckla experternas och de utsedda laboratoriernas kapacitet och förmåga skulle även kunna ha positiva sekundära effekter på den biologiska forskningen och på forskning och utveckling inom folkhälsoområdet, särskilt i utvecklingsländer. Dessutom kommer genomförandet av sådana verksamheter att tjäna som ett exempel på konkret stöd till FN:s generalsekreterares nedrustningsagenda Att säkra vår gemensamma framtid, och i synnerhet åtgärd 10 i den agendan med titeln Beredskapen för att utreda påstådd användning av biologiska vapen.

    Principer

    a)

    Att på bästa sätt utnyttja de erfarenheter som vunnits genom besluten 2012/421/Gusp och (Gusp) 2016/51.

    b)

    Att beakta tillvaratagna erfarenheter från generalsekreterarens mekanisms utredning i Syrien 2013.

    c)

    Att aktivt uppmuntra till att experter från och laboratorier från södra halvklotet utses för uppförande på förteckningen inom ramen för generalsekreterarens mekanism, via nätverk och strategiska intressenter på södra halvklotet.

    d)

    Att bygga strategiska partnerskap med relevanta institutioner.

    e)

    Att eftersträva en bredare sakkunskap i expertförteckningen inom ramen för generalsekreterarens mekanism och aktivt uppmuntra till att kvinnliga experter utses för uppförande på den förteckningen.

    f)

    Att stödja de berörda FN:s medlemsstaters ansträngningar för att säkerställa att generalsekreterarens mekanism fungerar fullt ut.

    g)

    Att bidra till genomförandet av FN:s generalsekreterares nedrustningsagenda.

    Förväntat resultat

    Genomförandet av projektet förväntas ge följande övergripande resultat:

    a)

    Den operativa beredskapen hos generalsekreterarens mekanism förbättras.

    b)

    Nätverket av utsedda laboratorier utvecklas ytterligare.

    c)

    Den kompetens som experterna behöver för uppdrag inom ramen för generalsekreterarens mekanism ökar.

    d)

    Den sakkunskap som är tillgänglig i förteckningen inom ramen för generalsekreterarens mekanism.

    Genomförandet av projektet får dessutom följande sekundära resultat:

    a)

    De nationella, regionala och internationella systemen för utredning av biologiska vapen harmoniseras.

    b)

    Kunskapen och utredningskapaciteten med avseende på påstådd användning av biologiska och kemiska vapen på nationell nivå stärks.

    c)

    Medvetenheten hos FN:s medlemsstater och berörda intressenter ökar.

    3.   PROJEKT

    3.1   Projekt 1: Stöd till utbildning av experter på förteckningen inom ramen för generalsekreterarens mekanism

    3.1.1   Projektmål

    Att öka, uppdatera och harmonisera kompetensen hos kvalificerade experter och tillhandahålla ytterligare utbildning till expertkonsulter för att säkerställa att förmågan och kapaciteten för övningar och utredningar på fältet kommer att vara snabbt tillgänglig.

    3.1.2   Förväntade projektresultat

    a)

    Att ytterligare nya experter utbildas för att säkerställa en tillräcklig reach-back-kapacitet (reserv/stöd).

    b)

    Att experter som redan deltar i verksamheter inom ramen för generalsekreterarens mekanism fortsätter att ges avancerad utbildning.

    c)

    Att utbildningar hålls regelbundet under den period som omfattas av detta beslut.

    3.1.3   Projektbeskrivning

    Projektet kommer att följa upp och utöka den verksamhet som utförts och de resultat som uppnåtts inom ramen för projekt 5 i beslut (Gusp) 2016/51, i syfte att öka det antal kvalificerade experter och expertkonsulter på förteckningen inom ramen för generalsekreterarens mekanism som har utbildats i de grundläggande färdigheter som krävs för att de med framgång ska kunna genomföra en utredning inom ramen för generalsekreterarens mekanism, som en del av ett FN-team och under eventuellt ogynnsamma fältförhållanden.

    Projektet skulle göra det möjligt för FN:s kontor för nedrustningsfrågor (Unoda) att utöka antalet utbildade kvalificerade experter och expertkonsulter för att säkerställa tillräcklig reach-back-kapacitet under en fältövning eller faktisk utredning. De kärnkompetenser som omfattas av utbildningen inbegriper insamling och hantering av bevis, rapportskrivande, operativ säkerhet, kommunikation på fältet, förhandlingar och mediehantering.

    När och var dessa utbildningar äger rum kommer i hög grad att bero på de FN-medlemsstater som erbjuder dem. I riktlinjerna och förfarandena för utredningar inom ramen för generalsekreterarens mekanism, som lades fram för och godkändes av FN:s generalförsamling 1989, anges att ”varje berörd medlemsstat får meddela generalsekreteraren vilka relevanta specialiserade utbildningar eller kurser som är tillgängliga för kvalificerade experter till stöd för deras eventuella roll när de på dennes vägnar utreder eventuell användning av kemiska och biologiska vapen och toxinvapen”.

    3.1.4   Genomförandeorganets ansvar

    Innehållsmässiga förberedelser:

    I samråd med FN:s medlemsstater som är värdar för utbildningsevenemanget och berörda partner kommer Unoda att utforma utbildningsprogrammet och urvalet av deltagande experter.

    Logistik och administrativa tjänster:

    Unoda kommer att vidta de logistiska åtgärderna (såsom researrangemang för deltagare och experter) för utbildningsevenemanget tillsammans med FN:s kontor för projekttjänster (Unops).

    3.2   Projekt 2: Kapacitetsuppbyggnad hos laboratorier i utvecklingsländer

    3.2.1   Projektmål

    Att stödja deltagande av företrädare från utsedda laboratorier i utbildningsverksamhet som syftar till att utveckla ett nätverk som kan stödja en utredning av påstådd användning av biologiska vapen inom ramen för generalsekreterarens mekanism.

    3.2.2   Förväntade projektresultat

    a)

    Fler företrädare för laboratorier i utvecklingsländer deltar i evenemang som syftar till att utveckla ett nätverk av laboratorier som utsetts inom ramen för generalsekreterarens mekanism.

    b)

    Fler laboratorier i utvecklingsländer deltar i utbildningar inom ramen för generalsekreterarens mekanism.

    3.2.3   Projektbeskrivning

    För att säkerställa att generalsekreterarens mekanism anses ha integritet och vara fullständigt opartisk är det avgörande att utsedda laboratorier på södra halvklotet deltar fullt ut, och engagerar sig i ovannämnda verksamheter till stöd för generalsekreterarens mekanism. Det är därför viktigt att göra det lättare för laboratorier på förteckningen från dessa länder att öka sitt engagemang och deltagande i denna process inbegripet att delta i en särskild workshop för laboratorier som anordnas av FN:s medlemsstater och att delta som observatörer inom utbildningsverksamhet för kvalificerade experter på förteckningen inom ramen för generalsekreterarens mekanism, i syfte att säkerställa att laboratorierna och experterna är medvetna om behovet av att harmonisera verksamheten på ett transparent sätt till stöd för en korrekt genomförd utredning.

    3.2.4   Genomförandeorganets ansvar

    Innehållsmässiga förberedelser:

    I samråd med berörda laboratorier och FN:s medlemsstater som är värdar för evenemanget som syftar till att utveckla laboratorienätverket, kommer Unoda att identifiera laboratorier i utvecklingsländer vilkas deltagande i evenemanget ska stödjas.

    Logistik och administrativa tjänster:

    Unoda kommer tillsammans med Unops att stå för de logistiska arrangemangen (såsom researrangemang för deltagarna).

    3.3   Projekt 3: Uppsökande verksamhet

    3.3.1   Projektmål

    Att fler experter och laboratorier från södra halvklotet utses för uppförande på förteckningen inom ramen för generalsekreterarens mekanism.

    3.3.2   Förväntade projektresultat

    a)

    Regionala uppsökande workshoppar hålls i Afrika och Central- och Sydamerika.

    b)

    Fler experter och laboratorier från dessa regioner utses för uppförande på förteckningen inom ramen för generalsekreterarens mekanism.

    c)

    Fler experter från dessa regioner deltar i utbildningar inom ramen för generalsekreterarens mekanism.

    3.3.3   Projektbeskrivning

    Förteckningen över experter och laboratorier som utses av FN:s medlemsstater präglas av mångfald, men FN:s medlemsstater från Afrika och Central- och Sydamerika är fortfarande underrepresenterade (1).

    Integriteten och den uppfattade opartiskheten hos generalsekreterarens mekanism kommer att stärkas genom att man säkerställer mångfalden inom den grupp av experter och laboratorier som Unoda kan välja bland för utbildningsverksamheter och FN:s generalsekreterare för faktiska utredningar.

    Till stöd för detta kommer regionala workshoppar att hållas i var och en av dessa två regioner i syfte att skapa direkta kontakter med relevanta experter i nationella huvudstäder för att förklara generalsekreterarens mekanism och dess betydelse i samband med samordnade internationella svarsåtgärder vid påstådd användning av biologiska vapen samt rollen för och vikten av mångfald inom expertgruppen i händelse av en utredning inom ramen för generalsekreterarens mekanism. Uppgifter om utnämningar från länder i dessa regioner kommer att sammanställas efter Unodas årliga verbalnot till alla medlemsstater för att se om detta haft någon mätbar inverkan på utnämningarna. Exakt omfattning och antal deltagande FN-medlemsstater och deltagare i workshopparna kommer att bestämmas främst genom samråd mellan Unoda och de länder som erbjuder sig att stå värd för workshopparna, med beaktande av faktorer såsom platsen för workshoppen, budget och relevant kapacitet i länderna. Unoda ska informera rådet om förfarandet för att välja värdländer, och Unoda kommer härvid att söka vägledning och godkännande från rådet.

    3.3.4   Genomförandeorganets ansvar

    Innehållsmässiga förberedelser:

    I samråd med FN:s medlemsstater som är värdar för workshopparna kommer Unoda att utarbeta dagordningen och programmet samt välja deltagare.

    Logistik och administrativa tjänster:

    Unoda kommer tillsammans med Unops att stå för de logistiska arrangemangen för workshopparna, såsom researrangemang för deltagarna.

    3.4   Projekt 4: Stöd för fältövningen

    3.4.1   Projektmål

    Att säkerställa tillräckliga förberedelser inför och ett framgångsrikt genomförande av en heltäckande fältövning (kallad Capstone Exercise) som är planerad att hållas i Tyskland i september 2020.

    3.4.2   Förväntade projektresultat

    a)

    Att förberedelserna inför fältövningen sker i tid och på ett övergripande sätt.

    b)

    Att planeringsbesök för fältövningen genomförs och att alla nödvändiga förberedelser inför övningen har slutförts eller diskuterats med värdlandet och organisatörerna.

    c)

    Att stöd ges för experters deltagande i fältövningen.

    d)

    Att Unoda hjälper till och genomför samråd för att säkerställa att FN:s medlemsstater och andra parter gör allmän och specialiserad utrustning som krävs för fältövningens genomförande tillgänglig före fältövningen.

    3.4.3   Projektbeskrivning

    En fältövning, eller en avslutande utbildningsverksamhet, är avsedd att ge de utbildade experterna möjlighet att praktiskt använda hela sin vetenskapliga expertis och sina förvärvade grundläggande färdigheter i ett realistiskt fältbaserat evenemang som förberedelse för en faktisk utplacering. En sådan övning är för närvarande planerad till andra halvåret 2020 av Tysklands och Sveriges regeringar.

    För att säkerställa fältövningens framgång och värde måste ett antal utbildningar ha slutförts dessförinnan, för att se till att de experter som deltar i fältövningen är fullt utbildade och förberedda. Dessa utbildningar ingår i projekt 1 ovan. Deltagande av experter och tjänstemän från relevanta internationella organisationer, såsom Världshälsoorganisationen (WHO), Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) och Interpol, kommer att stödjas inom ramen för detta projekt.

    Inför fältövningen kommer dessutom FN:s medlemsstater och andra deltagande experter att behöva införskaffa och tillhandahålla experterna lämplig utrustning, t.ex. personlig skyddsutrustning, desinfektionsmedel, utrustning för utredningar, kommunikationsutrustning, annan nödvändig utrustning för upptäckt och identifiering, kalibreringsutrustning och kalibreringsmaterial samt fotograferings- och inspelningsutrustning.

    De tillvaratagna erfarenheterna från fältövningen kommer att vara viktiga som grund för och för förbättring av den framtida utbildningsverksamheten inom ramen för generalsekreterarens mekanism, och kommer att fastställa brister i och svårigheter med dess aktuella operativa struktur. Utöver diskussionen om de första intrycken och avrapporteringen för deltagande experter vid fältövningens slut kan ett separat evenemang för tillvaratagna erfarenheter hållas med finansiering från andra källor.

    All relevant verksamhet kommer att genomföras i nära samordning och samarbete mellan Unoda och Tysklands och Sveriges regeringar.

    3.4.4   Genomförandeorganets ansvar

    Innehållsmässiga förberedelser:

    Unoda kommer att samråda med Tysklands och Sveriges regeringar och andra berörda FN-medlemsstater och partner om de innehållsmässiga förberedelserna för fältövningen, inbegripet dess mål, scenario, program och utvärderingsmekanism.

    Logistik och administrativa tjänster:

    Unoda kommer tillsammans med Unops att stå för de logistiska arrangemangen för fältövningen, inklusive researrangemang för deltagare och experter samt anskaffning och transport av utrustning.

    3.5   Projekt 5: Stöd till regelbunden samordningsverksamhet eller workshoppar med relevanta partnerorganisationer

    3.5.1   Projektmål

    Att identifiera och engagera partnerorganisationer för samarbete om generalsekreterarens mekanism.

    3.5.2   Förväntade projektresultat

    a)

    Att en rad workshoppar hålls med relevanta internationella partner.

    b)

    Att nya detaljerade arrangemang utarbetas och antas för samarbete med sådana internationella partner, inbegripet riktlinjer, rekommenderade tillvägagångssätt, överenskommelser och samförståndsavtal.

    3.5.3   Projektbeskrivning

    För att maximera FN-systemets stöd till generalsekreterarens mekanism är det, med beaktande av Unodas begränsade resurser, nödvändigt att bygga upp ett starkt partnerskap med relevanta internationella organisationer. Till exemplen på sådana framgångsrika arrangemang för att tillhandahålla expertis och stöd till såväl utbildning som potentiella faktiska utredningar hör Unodas partnerskap med Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW), OIE, WHO, Interpol och kompetenscentrum för CBRN.

    Detta nätverk skulle potentiellt kunna utvidgas till att omfatta andra internationella organisationer med eventuella liknande behov av utbildning, fortbildning av experter och utrustning.

    Unoda strävar därför efter att identifiera relevanta partnerorganisationer, skapa kontakter med vederbörlig hänsyn tagen till enskilda mandat och hålla en rad workshoppar för att identifiera dessa gemensamma intressen och samarbetsområden i syfte att säkra åtaganden med anknytning till gemensamma utbildningsevenemang samt gemensam utrustning och expertis.

    3.5.4   Genomförandeorganets ansvar

    Innehållsmässiga förberedelser:

    Unoda kommer att stå för de innehållsmässiga förberedelserna för workshoppen, inbegripet utarbetande av dagordning och program och val av deltagare.

    Logistik och administrativa tjänster:

    Unoda kommer tillsammans med Unops att stå för de logistiska arrangemangen för workshopparna, inklusive researrangemang för deltagare och experter.

    4.   RAPPORTERING OCH BEDÖMNING

    Unoda kommer att informera rådet var sjätte månad om framstegen med projektets genomförande.

    När projektet är avslutat kommer Unoda att lägga fram en slutlig ekonomisk och beskrivande rapport för unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Europeiska kommissionen (kommissionen) som innehåller korta rapporter om varje projekt.

    5.   VARAKTIGHET

    Projekten beräknas genomföras under totalt 32 månader, från och med maj 2020 till och med december 2022.

    6.   BIDRAGSMOTTAGARE

    Bidragsmottagarna för projekt 1 kommer att vara experter på förteckningen inom ramen för generalsekreterarens mekanism och de nationella hälsomyndigheter och institutioner till vilka de relevanta experterna är anslutna.

    Bidragsmottagarna för projekt 2 kommer att vara utsedda laboratorier som deltar i verksamheten, i synnerhet i utvecklingsländerna.

    Bidragsmottagarna för projekt 3 kommer att vara länder i de geografiska regioner som för närvarande är underrepresenterade på förteckningen inom ramen för generalsekreterarens mekanism. Generalsekreterarens mekanism i sig kommer också att kunna stärka sin legitimitet genom att bredda den geografiska bas från vilken den hämtar sina experter och laboratorier för utbildningsverksamhet och uppdrag.

    Bidragsmottagarna för projekt 4 kommer att vara FN:s medlemsstater och partner som anordnar fältövningen och experter som deltar i den.

    Bidragsmottagarna för projekt 5 kommer att vara Unoda, relevanta avdelningar och organ inom FN-systemet samt internationella och regionala partner.

    7.   GENOMFÖRANDEORGAN – PERSONALFRÅGOR

    Unoda kommer att anförtros genomförandet av detta projekt. Projektet kommer att genomföras i enlighet med den finansieringsöverenskommelse som ska ingås mellan kommissionen och Unoda. Unoda kommer att samarbeta med Unops, som ger logistiskt och administrativt stöd till detta projekt. Unops roll begränsas till enbart logistiskt och administrativt stöd.

    Med tanke på att den verksamhet som man avser att ge Unoda i uppdrag vid genomförandet av detta projekt ligger utanför budgeten kommer ytterligare personal att behövas. Personalen kommer att ansvara för att projektet genomförs med framgång och kommer att anordna och genomföra verksamhet som fastställs i projekten. Personalen förväntas i synnerhet bidra med väsentlig erfarenhet och expertkunskap till utformningen och genomförandet av utbildningsverksamheten samt sköta kontakterna med relevanta partner såsom internationella och regionala organisationer och laboratorier. Personalen kommer att behöva ha befattningar på högre nivå (P5 enligt FN-systemet), med tanke på projektets komplexitet och den höga grad av erfarenhet och kunskap som krävs inom olika områden, inbegripet fältverksamhet, utredningar, utformning och genomförande av utbildningsverksamhet samt biologi och biologiska vapen, som krävs för utbildningsverksamheten.

    Dessutom kommer Unops att tillhandahålla administrativt och logistiskt stöd vid genomförandet av projekt och i synnerhet vid anordnandet av utbildningar och workshoppar, främst genom att boka och utfärda biljetter och betala ut traktamente till deltagare. Att utnyttja Unops expertis som en erfaren resurs inom projektgenomförande och administrativa stödtjänster är ett bättre alternativ än att anställa administrativ stödpersonal, som ofta förväntar sig fortsatt anställning inom Unoda efter projektets slutförande. Sådan administrativ stödpersonal riskerar dessutom att utnyttjas för arbetsuppgifter utan koppling till projektet eftersom dessa personer arbetar i kontorslokalerna. Om Unops används som genomförandeorgan för detta projekt skulle Unoda också kunna engagera Unops ytterligare i verksamheten inom ramen för generalsekreterarens mekanism, inbegripet faktisk utplacering av dess uppdrag som svar på en begäran från FN-medlemsstater. Unops stora nätverk inom upphandling, försörjning och transport kan bli mycket fördelaktigt i situationer där behovet av att snabbt anskaffa och transportera utrustning är avgörande för ett uppdrags resultat.

    8.   EU:s SYNLIGHET

    Unoda ska vidta alla lämpliga åtgärder för att göra det känt att detta projekt har finansierats av unionen. Unionens stöd kommer även att noteras i inbjudningar och andra dokument som delas med deltagarna i de olika evenemangen. Unoda kommer att säkerställa att unionen när så är möjligt är företrädd vid evenemang som ges stöd enligt detta beslut.


    (1)  Endast sex afrikanska medlemsstater har utsett experter och endast två har utsett laboratorier. Endast fem central- och sydamerikanska medlemsstater har utsett experter och endast en har utsett ett laboratorium


    Top