(1)

Enligt artikel 126 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska medlemsstaterna undvika alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser.

(2)

Stabilitets- och tillväxtpakten syftar till att genom sunda offentliga finanser stärka förutsättningarna för prisstabilitet och stark hållbar tillväxt som kan bidra till ökad sysselsättning.

(3)

Förfarandet vid alltför stora underskott som anges i artikel 126 i EUF-fördraget och som förtydligas i rådets förordning (EG) nr 1467/97 (1) (som utgör en del av stabilitets- och tillväxtpakten) föreskriver att beslut ska fattas om det konstateras att det föreligger ett alltför stort underskott. Protokoll nr 12 om förfarandet vid alltför stora underskott, som är en bilaga till fördraget om Europeiska unionen och EUF-fördraget, innehåller ytterligare bestämmelser om genomförandet av förfarandet vid alltför stora underskott. I rådets förordning (EG) nr 479/2009 (2) fastställs närmare regler och definitioner för tillämpningen av de bestämmelserna.

(4)

I artikel 126.5 i EUF-fördraget föreskrivs att kommissionen, om den anser att det föreligger eller kan uppstå ett alltför stort underskott i en medlemsstat, ska avge ett yttrande till den medlemsstaten och informera rådet om detta. Med hänsyn tagen till rapporten som antagits enligt artikel 126.3 i EUF-fördraget och med beaktande av Ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande som antagits enligt artikel 126.4 i EUF-fördraget, drog kommissionen slutsatsen att Rumänien har ett alltför stort underskott. Den 4 mars 2020 avgav kommissionen därför ett sådant yttrande till Rumänien och informerade rådet om detta. (3)

(5)

I artikel 126.6 i EUF-fördraget fastställs att rådet ska beakta eventuella synpunkter från den berörda medlemsstaten, innan rådet efter en allsidig bedömning avgör om ett alltför stort underskott föreligger. När det gäller Rumänien leder den allsidiga bedömningen till följande slutsatser.

(6)

Enligt de uppgifter som de rumänska myndigheterna lämnade den 30 september 2019 som därefter godkändes av Eurostat uppgick underskottet i den offentliga sektorns finanser i Rumänien till 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) 2018, medan den offentliga skulden uppgick till 35 % av bruttonationalprodukten. Med beaktande av de reviderade BNP-siffror som aviserats av det rumänska nationella statistikkontoret efter offentliggörandet av Eurostats pressmeddelande ändrades dessa kvoter något, med ett underskott på 2,9 % av BNP och en skuld på 34,7 % av BNP 2018. I anmälan angavs ett planerat underskott i den offentliga sektorns finanser på 2,8 % av BNP 2019.

(7)

Den 10 december 2019 antog regeringen den finanspolitiska och budgetpolitiska strategin för 2020–2022 (den finanspolitiska strategin), med ett mål för underskottet i den offentliga sektorns finanser på 3,8 % av BNP 2019. Detta ligger över och inte nära EUF-fördragets referensvärde på 3 % av BNP. Överskridandet av EUF-fördragets referensvärde under 2019 kan inte heller sägas ha skett undantagsvis, eftersom det varken är en följd av en ovanlig händelse eller en allvarlig konjunkturnedgång i den mening som avses i EUF-fördraget och stabilitets- och tillväxtpakten. I kommissionens vinterprognos 2020 beräknas den reala BNP-tillväxten uppgå till 3,9 % 2019 och till 3,8 % 2020, medan produktionsgapet beräknas ligga runt noll. Engångsposter uppgick till 0,1 % av BNP 2019 och berodde på skatteåterbäring på miljödekalskatten på bilar. Det planerade överskridandet av EUF-fördragets referensvärde är inte övergående i den mening som avses i EUF-fördraget eller stabilitets- och tillväxtpakten. I kommissionens vinterprognos 2020, utvidgad med finanspolitiska variabler, beräknas ett underskott i den offentliga sektorns finanser på 4 % av BNP 2019, 4,9 % 2020 och 6,9 % 2021. Den beräknade ökningen av underskottet beror främst på betydande pensionsökningar. I den finanspolitiska strategin beräknar regeringen också att underskottet i den offentliga sektorns finanser kommer att ligga kvar över EUF-fördragets referensvärde under 2020 och 2021, med ett beräknat underskott på 3,6 % av BNP 2020 och 3,4 % 2021. Underskottskriteriet i EUF-fördraget är därför prima facie inte uppfyllt.

(8)

Rumäniens offentliga skuld uppgick till 34,7 % av BNP 2018. Både i den finanspolitiska strategin och i kommissionens vinterprognos 2020, utvidgad med finanspolitiska variabler, beräknas den offentliga skulden öka fram till 2021, men ligga kvar under EUF-fördragets referensvärde. Enligt den finanspolitiska strategin beräknas den offentliga skulden öka till 37,8 % av BNP 2021. Enligt kommissionens prognoser kommer ökningen att bli kraftigare och uppgå till 41,9 % av BNP 2021. Skuldkriteriet i EUF-fördraget är således uppfyllt.

(9)

I enlighet med kraven i artikel 126.3 i EUF-fördraget har kommissionen också analyserat alla faktorer av betydelse i sin rapport enligt artikel 126.3 i EUF-fördraget. Enligt vad som anges i artikel 2.4 i förordning (EG) nr 1467/97 ska faktorer av betydelse, när den offentliga skuldkvoten i förhållande till BNP inte överstiger referensvärdet, beaktas i de steg som leder till ett beslut om förekomst av ett alltför stort underskott. De faktorer som är av betydelse, särskilt bristen på effektiva åtgärder sedan 2017 som svar på rådets rekommendationer inom ramen för förfarandet vid betydande avvikelser, de begränsade framsteg som Rumänien gjort när det gäller strukturreformer och de stora riskerna för den finanspolitiska hållbarheten i Rumänien på medellång och lång sikt, har beaktats vid bedömningen av Rumäniens efterlevnad av underskottskriteriet. De faktorerna ändrar inte slutsatsen att underskottskriteriet i EUF-fördraget inte är uppfyllt.