Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32017D1789

Rådets beslut (EU) 2017/1789 av den 25 september 2017 om upphävande av beslut 2009/415/EG om att det föreligger ett alltför stort underskott i Grekland

EUT L 256, 4.10.2017, pp. 5–8 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2017/1789/oj

4.10.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 256/5


RÅDETS BESLUT (EU) 2017/1789

av den 25 september 2017

om upphävande av beslut 2009/415/EG om att det föreligger ett alltför stort underskott i Grekland

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 126.12,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation, och

av följande skäl:

(1)

Genom beslut 2009/415/EG (1) av den 27 april 2009 fastslog rådet, i enlighet med artikel 104.6 i fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen och på rekommendation av kommissionen, att det förelåg ett alltför stort underskott i Grekland. Rådet konstaterade att samlade underskottet i den offentliga sektorns finanser uppgick till 3,5 % av BNP år 2007 och därmed översteg fördragets referensvärde på 3 % av BNP, samt att överskottet beräknades uppgå till 3,6 % av BNP 2008 (exklusive engångsåtgärder, eller 3,4 % av BNP inklusive engångsåtgärder). För 2009 beräknades att underskottet i den offentliga sektorns finanser skulle uppgå till 4,4 % av BNP (eller 3,7 % inklusive engångsinkomster). Den offentliga bruttoskulden uppgick till 94,8 % av BNP 2007 och 94,6 % av BNP 2008, betydligt över fördragets referensvärde på 60 %. Enligt kommissionens interimsprognos från januari 2009 beräknades den offentliga sektorns skuldkvot öka ytterligare, till 96,3 % av BNP 2009 och 98,5 % av BNP 2010.

(2)

I enlighet med artikel 104.7 i EG-fördraget och artikel 3.4 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 (2) riktade rådet den 27 april 2009, på grundval av en rekommendation från kommissionen, en rekommendation till Grekland i syfte att få situationen med ett alltför stort underskott att upphöra senast 2010 genom att på ett trovärdigt och varaktigt sätt få ned det samlade underskottet i den offentliga sektorns finanser under referensvärdet 3 % av BNP. Rådet fastställde den 27 oktober 2009 som tidsfrist för den grekiska regeringen att vidta effektiva åtgärder.

(3)

Den 30 november 2009 fastslog rådet, i enlighet med artikel 126.8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), att Grekland inte hade vidtagit effektiva åtgärder. I enlighet med artikel 126.9 i EUF-fördraget och på grundval av en rekommendation från kommissionen förelade rådet följaktligen Grekland, den 16 februari 2010, att vidta åtgärder för att senast 2012 korrigera det alltför stora underskottet. Rådet angav också den 15 maj 2010 som tidsfrist för att vidta effektiva åtgärder.

(4)

Den mycket allvarliga försämringen av läget i Greklands offentliga finanser ledde till att de medlemsstater som har euron som valuta år 2010 beslutade att bevilja Grekland stabilitetsstöd, i syfte att säkerställa den finansiella stabiliteten i euroområdet som helhet och i förening med multilateralt bistånd från Internationella valutafonden. Sedan mars 2012 har stöd från medlemsstater som har euron som valuta skett i form av lån från Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten.

(5)

Den 10 maj 2010 antog rådet i enlighet med artiklarna 126.9 och 136 i EUF-fördraget beslut 2010/320/EU (3), riktat till Grekland, i syfte att förstärka och skärpa den finanspolitiska övervakningen och förelade Grekland att vidta de åtgärder för att minska underskottet som ansågs vara nödvändiga för att korrigera det alltför stora underskottet senast 2014.

(6)

Beslut 2010/320/EU har ändrats flera gånger på väsentliga punkter. Det omarbetades den 12 juli 2011 genom rådets beslut 2011/734/EU (4). Därefter ändrades beslut 2011/734/EU i betydande utsträckning flera gånger mellan den 8 november 2011 och december 2012 (5).

(7)

Den 8 juli 2015 begärde Grekland ekonomiskt bistånd från Europeiska stabilitetsmekanismen (nedan kallad ESM) i form av ett treårigt lån, och den 12 juli 2015 nåddes en principöverenskommelse om ett lån till Grekland på upp till 86 000 miljoner EUR.

(8)

I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 (6), särskilt artikel 7, ska en medlemsstat som begär ekonomiskt bistånd från ESM utarbeta ett makroekonomiskt anpassningsprogram (nedan kallat programmet), som ska godkännas av rådet. Ett sådant program bör säkerställa antagandet av en rad reformer som krävs för att förbättra hållbarheten i de offentliga finanserna och regelverket.

(9)

Det program som Grekland förberett godkändes genom rådets genomförandebeslut (EU) 2015/1411 (7). Den 19 augusti 2015 undertecknade kommissionen på ESM:s vägnar ett samförståndsavtal med de grekiska myndigheterna om särskilda villkor för den ekonomiska politiken.

(10)

Den 19 augusti 2015 antog rådet beslut (EU) 2015/1410 (8) i enlighet med artikel 126.9 i EUF-fördraget och på rekommendation från kommissionen, och förelade Grekland att vidta de åtgärder för att minska underskottet som ansågs nödvändiga för att senast 2017 komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott.

(11)

I enlighet med artikel 10.2 a i förordning (EU) nr 472/2013 undantogs Grekland från kravet på separat rapportering inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott och avgav rapporter inom ramen för programmet.

(12)

I juni 2016 hade Grekland framgångsrikt genomfört åtgärderna i den första översynen av programmet. Vid sitt möte den 15 juni 2017 välkomnade Eurogruppen det faktum att Grekland genomfört de tidigare åtgärderna inför den andra översynen och därigenom ökat förutsättningarna för att denna översyn snabbt ska kunna fullbordas. Vid Eurogruppens möten den 24 maj 2016 och den 15 juni 2017 enades man mer i detalj om vilka åtgärder som vid behov skulle vidtas för att säkerställa att Greklands skuldsättning blir hållbar efter det att programmet slutförts framgångsrikt.

(13)

I enlighet med artikel 4 i protokoll nr 12 om förfarandet vid alltför stora underskott, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och till EUF-fördraget, ska kommissionen tillhandahålla det underlag som ska användas för genomförandet av förfarandet. Som en del av tillämpningen av det protokollet ska medlemsstaterna två gånger per år, före den 1 april och före den 1 oktober, lämna uppgifter om offentliga underskott och skulder och därmed sammanhängande nyckeltal i enlighet med artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 479/2009 (9).

(14)

Rådet fattar beslut om att upphäva beslut om förekomsten av ett alltför stort underskott på grundval av inlämnade uppgifter. Dessutom bör ett beslut om förekomsten av ett alltför stort underskott upphävas endast om kommissionens prognoser visar att underskottet inte kommer att överstiga fördragets referensvärde på 3 % av BNP under prognosperioden (10).

(15)

Följande slutsatser kan dras på grundval av de uppgifter som kommissionen (Eurostat) tillhandahållit i enlighet med artikel 14 i förordning (EG) nr 479/2009, efter Greklands uppgiftslämning i april 2017, den första översynen av programmet samt kommissionens vårprognos 2017:

Sedan 2009, då underskottet var som störst och uppgick till 15,1 % av BNP, har saldot i den offentliga sektorns finanser stadigt förbättrats, och 2015 hade underskottet sjunkit till 5,9 % av BNP (eller 3,2 % av BNP om man räknar bort nettoeffekten av statliga ingripanden i form av stöd till finanssektorn, enligt uppgifter från Eurostat), och år 2016 uppnåddes slutligen ett överskott i de offentliga finanserna motsvarande 0,7 % av BNP (11). Begränsning av utgifterna och konsolidering av de offentliga inkomsterna bidrog i ungefär lika delar till det minskade underskottet.

Efter det att hänsyn tagits till det skattepaket som antogs i samband med den första översynen, vilket beräknas inbringa ett belopp motsvarande cirka 3 % av BNP under 2018, samt till de åtgärder som man enades om som en del av den andra översynen och som syftade till att delvis kompensera budgetkonsekvenserna av den rikstäckande lanseringen av systemet för social solidaritetsinkomst, förutsåg kommissionen i sin vårprognos 2017 ett underskott på 1,2 % av BNP för 2017 och, med oförändrad politik, ett överskott på 0,6 % av BNP 2018. Vidare förväntas åtgärderna i den finanspolitiska strategi på medellång sikt (2018–2021), som antogs av de grekiska myndigheterna i maj 2017 och alltså efter brytdatumet för kommissionens vårprognos 2017, inverka positivt på det finanspolitiska saldot både 2018 och på medellång sikt. Underskottet förväntas således ligga kvar under fördragets referensvärde på 3 % av BNP under prognosperioden.

Trots den omfattande skuldomstruktureringen 2012 har dock Greklands offentliga skuldkvot över en längre period ökat från 109,4 % 2008 (12) till 179,0 % 2016, som en följd av stora budgetunderskott, fallande nominell BNP och kostnader för finansiellt stöd till banksektorn. Man kan särskilt notera att Greklands offentliga skuldkvot ökade från 177,4 % till 179,0 % mellan 2015 och 2016, eftersom 2016 års offentliga överskott delvis användes för att bygga upp nödvändiga kontantreserver. Ökningen hade också samband med ytterligare positiva stock-/flödesjusteringar, som följd av att man återbetalade vissa utestående belopp som, i linje med statistiska regler, inte var registrerade som en del av den offentliga skulden. Den offentliga skuldkvoten beräknas ligga kvar på ungefär samma nivå 2017, under tiden för programmet för betalning av utestående skulder; under 2018 förväntas däremot skuldkvoten minska till 174,6 % av BNP, som följd av ett förväntat budgetöverskott och gynnsamma konjunkturförhållanden.

(16)

På grundval av de uppgifter om det finanspolitiska utfallet i Grekland för 2016 som offentliggjordes av kommissionen (Eurostat) i april 2017, samt uppgifterna i kommissionens vårprognos 2017, uppfyller Grekland villkoren för att rådet ska upphäva sitt beslut om förekomsten av ett alltför stort underskott. Parallellt med detta behandlade Eurogruppen vid sitt möte den 15 juni 2017 vissa enskilda aspekter som är relevanta för en rekommendation från kommissionen till rådet att upphäva sitt beslut om förekomsten av ett alltför stort underskott i Grekland, bland annat den förväntade utvecklingen av saldot i de offentliga finanserna på medellång sikt.

(17)

Från och med 2017, som är året efter korrigeringen av det alltför stora underskottet, omfattas Grekland av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del, och kommer att fortsätta att övervakas inom ramen för det program som omfattar perioden fram till mitten av 2018. Därefter bör Grekland närma sig sitt medelfristiga budgetmål i lämplig takt, vilket inbegriper att iaktta utgiftsriktmärket, och uppfylla skuldkriteriet i enlighet med artikel 2.1a i förordning (EG) nr 1467/97.

(18)

I enlighet med artikel 126.12 i EUF-fördraget ska ett rådsbeslut om att det föreligger ett alltför stort underskott upphävas när det alltför stora underskottet i den berörda medlemsstaten enligt rådets uppfattning har korrigerats.

(19)

Rådet anser att det alltför stora underskottet i Grekland har korrigerats, och beslut 2009/415/EG bör därför upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det framgår av en allsidig bedömning att det alltför stora underskottet i Grekland har korrigerats.

Artikel 2

Beslut 2009/415/EG ska upphöra att gälla.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Republiken Grekland.

Utfärdat i Bryssel den 25 september 2017.

På rådets vägnar

M. MAASIKAS

Ordförande


(1)  Rådets beslut 2009/415/EG av den 27 april 2009 att det föreligger ett alltför stort underskott i Grekland (EUT L 135, 30.5.2009, s. 21).

(2)  Rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (EGT L 209, 2.8.1997, s. 6).

(3)  Rådets beslut 2010/320/EU av den 8 juni 2010 riktat till Grekland i syfte att förstärka och skärpa den finanspolitiska övervakningen samt förelägga Grekland att vidta de åtgärder för att minska underskottet som anses nödvändiga för att komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott (EUT L 145, 11.6.2010, s. 6).

(4)  Rådets beslut 2011/734/EU av den 12 juli 2011 riktat till Grekland i syfte att förstärka och skärpa den finanspolitiska övervakningen samt förelägga Grekland att vidta de åtgärder för att minska underskottet som anses nödvändiga för att komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott (EUT L 296, 15.11.2011, s. 38).

(5)  Rådets beslut 2011/791/EU av den 8 november 2011 om ändring av beslut 2011/734/EU riktat till Grekland i syfte att förstärka och skärpa den finanspolitiska övervakningen samt förelägga Grekland att vidta de åtgärder för att minska underskottet som anses nödvändiga för att komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott (EUT L 320, 3.12.2011, s. 28), rådets beslut 2012/211/EU av den 13 mars 2012 om ändring av beslut 2011/734/EU riktat till Grekland i syfte att förstärka och skärpa den finanspolitiska övervakningen samt förelägga Grekland att vidta de åtgärder för att minska underskottet som anses nödvändiga för att komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott (EUT L 113, 25.4.2012, s. 8), rådets beslut 2013/6/EU av den 4 december 2012 om ändring av beslut 2011/734/EU riktat till Grekland i syfte att förstärka och skärpa den finanspolitiska övervakningen samt förelägga Grekland att vidta de åtgärder för att minska underskottet som anses nödvändiga för att komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott (EUT L 4, 9.1.2013, s. 40).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet (EUT L 140, 27.5.2013, s. 1).

(7)  Rådets genomförandebeslut (EU) 2015/1411 av den 19 augusti 2015 om godkännande av det makroekonomiska anpassningsprogrammet för Grekland (EUT L 219, 20.8.2015, s. 12). Genomförandebeslut (EU) 2015/1411 var föremål för omtryck i alla officiella språkversioner i EUT L 91, 7.4.2016, s. 27.

(8)  Rådets beslut (EU) 2015/1410 av den 19 augusti 2015 med föreläggande till Grekland att vidta de åtgärder för att minska underskottet som anses nödvändiga i syfte att komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott (EUT L 219, 20.8.2015, s. 8). Beslut (EU) 2015/1410 var föremål för omtryck i alla officiella språkversioner i EUT L 91, 7.4.2016, s. 18.

(9)  Rådets förordning (EG) nr 479/2009 av den 25 maj 2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EUT L 145, 10.6.2009, s. 1).

(10)  I enlighet med ”Närmare angivelser för genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten samt riktlinjer för stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning”, som Ekonomiska och finansiella kommittén kom överens om den 15 maj 2017. Mer information finns på: http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-9344-2017-INIT/en/pdf

(11)  Enligt uppgifter från Eurostat uppgick den offentliga sektorns primärsaldo till 3,9 % av BNP 2016. Enligt den definition som används i programmet var primärsaldot lika med 4,2 % av BNP. I den definition som används i programmet utesluts en engångskostnad för bankrekapitaliseringar, migrationsrelaterade utgifter netto (dvs. med överföringarna från unionen avräknade), överföringar som följer av beslut fattade av medlemsstater vars valuta är euron och där beloppen är kopplade till de nationella centralbankernas vinster från värdepappersmarknadsprogrammet (SMP) och överenskommelsen om finansiella nettotillgångar (ANFA), samt delar av inkomsterna för privatiseringar. Däremot inräknas förändringar i totalbeloppet för utestående oreglerade skatteåterbetalningar.

(12)  Den offentliga skuldkvoten för 2008 har reviderats uppåt i förhållande till det tidigare offentliggjorda värdet på 94,6 % av BNP, till följd av statistiska revideringar som påverkar både den offentliga skulden och BNP.


Top