EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32017D1226

Rådets genomförandebeslut (EU) 2017/1226 av den 30 juni 2017 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2016/544 om godkännande av det makroekonomiska anpassningsprogrammet för Grekland (2015/1411)

EUT L 174, 7.7.2017, p. 22–26 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_impl/2017/1226/oj

7.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 174/22


RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2017/1226

av den 30 juni 2017

om ändring av genomförandebeslut (EU) 2016/544 om godkännande av det makroekonomiska anpassningsprogrammet för Grekland (2015/1411)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet (1), särskilt artikel 7.5,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Den 16 juli 2015 uppmanade Europeiska stabilitetsmekanismens (ESM) styrelse kommissionen att i samverkan med Europeiska centralbanken (ECB), ESM, grekiska myndigheter och, i tillämpliga fall Internationella valutafonden (IMF), nå en överenskommelse om ett makroekonomiskt anpassningsprogram för Grekland i form av ett lån. Programmet utarbetades i enlighet med förfarandet i artikel 7.1 i förordning (EU) nr 472/2013. Den 11 augusti 2015 nådde ovannämnda institutioner och Greklands regering en överenskommelse på teknisk nivå om ett makroekonomiskt anpassningsprogram (nedan kallat programmet). På grundval av ett förslag från kommissionen antog rådet programmet genom ett genomförandebeslut (2).

(2)

Efter denna överenskommelse antog Grekland ett omfattande åtgärdspaket som skulle genomföras inom ramen för ett treårigt makroekonomiskt anpassningsprogram via ESM avseende perioden tredje kvartalet 2015 till och med tredje kvartalet 2018.

(3)

Det omfattande åtgärdspaketet, som fastställdes i ESM-samförståndsavtalet om särskilda ekonomisk-politiska villkor (nedan kallat samförståndsavtalet) av den 19 augusti 2015, syftar till att återupprätta finansmarknadernas förtroende, återställa sunda makroekonomiska balanser och göra det möjligt för ekonomin att återgå till hållbar tillväxt. Det bygger på fyra pelare: återställa hållbara offentliga finanser, trygga den finansiella stabiliteten, öka konkurrenskraften och tillväxten samt modernisera staten och den offentliga förvaltningen.

(4)

Efter det att den första översynen av programmet slutförts och efter Eurogruppens uttalande den 25 maj 2016, kommissionens och ECB:s positiva utlåtande om genomförandet av programmet samt ESM:s godkännande, undertecknade Grekland och kommissionen (på ESM:s vägnar) ett kompletterande samförståndsavtal den 16 juni 2016. Genom det kompletterande samförståndsavtalet uppdateras de politiska villkor som fastställs i samförståndsavtalet för att ta hänsyn till de framsteg som gjorts i genomförandet av programmet.

(5)

Den 25 maj 2016 behandlade Eurogruppen också hållbarheten i Greklands skuld. Gruppen enades om att ett paket med skuldåtgärder successivt skulle fasas in, så att det överenskomna riktvärdet för bruttofinansieringsbehovet kan uppnås. Eurogruppen enades om att en första omgång åtgärder skulle genomföras på kort sikt, närmare bestämt när den första översynen har avslutats och fram till programmets slut. Den 23 januari 2017 antog styrelserna för ESM och Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten regler för de kortsiktiga skuldlättnaderna för Grekland, vilka nu har börjat genomföras. Den 25 maj 2016 enades Eurogruppen även om att man när programmet har genomförts i mitten av 2018 förväntar sig att en andra omgång åtgärder vidtas om detta är nödvändigt för att nå upp till de överenskomna riktmärkena för en hållbar skuldsättning.

(6)

Den 25 maj 2016 välkomnade Eurogruppen IMF-ledningens avsikt att rekommendera IMF:s styrelse att godkänna ett finansiellt arrangemang för Grekland. Eurogruppen vidhöll denna ståndpunkt den 5 december 2016 och betonade också vikten av gemensamma villkor som bör överenskommas mellan samtliga institutioner och Grekland. Den 5 december 2016 uppmanade Eurogruppen också institutionerna och Grekland att skyndsamt återuppta förhandlingarna i syfte att kunna nå en överenskommelse på tjänstemannanivå (så snart som möjligt och på grundval av gemensamma villkor), och bemyndigade Eurogruppens arbetsgrupp att bedöma denna överenskommelse på tjänstemannanivå. Ett av villkoren är antagande av det lagstiftade finanspolitiska paket som ska säkerställa ett primärt överskott på 3,5 % av BNP på medellång sikt.

(7)

Den grekiska ekonomin har visat stor motståndskraft mot det allt osäkrare klimatet och införandet av kapitalkontroller, och BNP minskade med endast 0,2 % 2015. Under 2016 stagnerade den grekiska ekonomin, då en begynnande ökning av privat konsumtion dämpades av både en minskad offentlig konsumtion och nettoexport. Enligt kommissionens vårprognos 2017 kommer den grekiska ekonomin att växa med 2,1 % respektive 2,5 % 2017 och 2018 till följd av förbättrade ekonomiska utsikter som främjar investeringar och konsumtion.

(8)

Enligt den prognosen kommer skuldkvoten i förhållande till BNP att uppgå till 179,0 % 2016, 178,8 % 2017, 174,6 % 2018 och 165,2 % 2019, vilket innebär att den kommer att börja minska från och med 2017. Grekland hade ett primärt överskott på 0,5 % av BNP 2015 och 4,2 % av BNP 2016 och överträffade därmed programmets mål på – 0,25 % respektive 0,5 % av BNP. De grekiska myndigheterna ska försöka få till stånd en statsfinansiell utveckling där det primära överskottet uppgår till 1,75 % av BNP 2017 och till 3,5 % av BNP 2018 och på medellång sikt. Utvecklingsbanan för de statsfinansiella målen är i linje med den förväntade tillväxten i den grekiska ekonomin i takt med att den återhämtar sig från sin djupaste recession någonsin.

(9)

Mot bakgrund av kommissionens avdelningars uppdaterade prognoser och mot bakgrund av resultaten från den andra översyn som kommissionen ska genomföra i samverkan med ECB, och i tillämpliga fall IMF, bör det befintliga programmet uppdateras för att ta hänsyn till de reformer som grekiska myndigheter genomfört till och med det första kvartalet 2017. De uppdaterade villkoren bör i stora drag ange vilka politiska åtgärder som krävs för att genomföra programmet framgångsrikt framöver och uppnå målet att få Greklands ekonomi att återgå till hållbar tillväxt. Rådets genomförandebeslut (EU) 2016/544 bör därför ändras.

(10)

Varje form av finansiellt stöd som Grekland får för att kunna genomföra åtgärderna i programmet bör vara förenligt med unionens rättsliga krav och politik, i synnerhet ramen för ekonomisk styrning och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan). Om någon av de planerade åtgärderna i det makroekonomiska anpassningsprogrammet begränsar de rättigheter och friheter som erkänns i stadgan är dessa begränsningar förenliga med artikel 52.1 i stadgan. Eventuella ingripanden till stöd för finansiella institut bör göras i enlighet med unionens konkurrensregler. Kommissionen bör säkerställa att alla åtgärder som fastställs i ett samförståndsavtal inom ramen för begärt finansiellt stöd från ESM är fullständigt förenliga med detta beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 2 i rådets genomförandebeslut (EU) 2016/544 ska ersättas med följande:

”Artikel 2

1.   Grekland ska stärka sina offentliga finanser genom att vidta högkvalitativa permanenta åtgärder men samtidigt minimera effekterna av dessa åtgärder på marginaliserade grupper. De grekiska myndigheterna åtar sig att på medellång sikt säkerställa hållbara offentliga finanser och uppnå stora och hållbara primära överskott som stadigt kommer att minska skuldkvoten i förhållande till BNP. De grekiska myndigheterna ska därför försöka få till stånd en statsfinansiell utveckling som bygger på ett primärt överskott på 1,75 % av BNP 2017 och på 3,5 % av BNP 2018 och på medellång sikt. De grekiska myndigheterna åtar sig att vidta ytterligare strukturåtgärder som kommer att ge intäkter på 0,3 % av BNP 2018 för att säkra den målsatta utvecklingen för det primära överskottet. Åtgärderna för att uppnå dessa mål för det primära överskottet, vilka ska överenskommas i samband med den andra översynen, ska omfatta effektivisering av systemet för socialförsäkringsförmåner och avskaffande av skatteutgifter utifrån rekommendationerna i Världsbankens översyn av socialförsäkringssystemet, rationalisering av sjukvårdsutgifter genom utvidgning av den låsta budgetramen och sänkning av taken för finansiering genom ökat skattetryck, införande av en skatt på korttidsuthyrning till turister samt rationalisering av vissa resultatincitament och tillägg inom den offentliga sektorn.

2.   I syfte att ändra budgetens inriktning mot mer tillväxtvänliga och rättvist fördelade åtgärder samtidigt som det säkerställs att de medelfristiga målen uppnås ska myndigheterna vidta följande lagstiftningsåtgärder:

i)

Anta en medelfristig finanspolitisk strategi för perioden 2018–2021 som ligger i linje med de överenskomna medelfristiga målen och som ska genomföras utan tillväxthämmande åtgärder.

ii)

Genomföra en pensionsreform som leder till nettobesparingar på 1 % av BNP 2019–2022 och en inkomstskattereform som ska generera besparingar på 1 % av BNP 2020, 2021 och 2022.

iii)

Anta ett tillväxtfrämjande skattepaket som i nettotermer matchar intäkterna från inkomstskattereformen; paketetet ska omfatta i) en minskning av inkomstskattesatsen och solidaritetspåslaget som ger en medelfristig budgeteffekt på 0,8 % av BNP, ii) en minskning av bolagsskatten som ger en medelfristig effekt på 0,1 % av BNP, och iii) en minskning av fastighetsskatten (ENFIA) som ger en medelfristig effekt på 0,1 % av BNP.

iv)

Anta ett riktat åtgärdspaket som i nettotermer matchar intäkterna från pensionsreformen och omfattar i) ökade utgifter för riktade socialförsäkringsförmåner (bostadsbidrag, barnbidrag, skolmåltider, förskola och barnomsorg, behovsprövad minskning av egenavgifter inom sjukvården) motsvarande 0,7 % av BNP, ii) högkvalitativa offentliga infrastrukturprojekt motsvarande 0,15 % av BNP, och iii) arbetsmarknadspolitiska åtgärder motsvarande 0,15 % av BNP.

v)

Genomföra inkomstskatteåtgärderna 2019 om en framåtblickande bedömning i samband med den slutliga programöversynen visar att ett tidigarelagt genomförande krävs för att nå målet om ett primärt överskott på 3,5 % av BNP 2019, vilka ska nås utan tillväxthämmande åtgärder.

vi)

Det expansiva paketet ska genomföras från och med 2019, beroende på en bedömning och en överenskommelse i den slutliga översynen av programmet, efter ett transparent förfarande, där det belopp som ska genomföras är i linje med det belopp med vilket institutionerna beräknar att Grekland kommer att överskrida de överenskomna medelfristiga målen, för att säkerställa att dessa mål uppnås.

3.   De grekiska myndigheterna ska färdigställa den ram som krävs för att den oberoende myndigheten för offentliga inkomster ska kunna fungera fullt ut och verka på ett effektivt sätt. De ska vidta ytterligare åtgärder för att förbättra skattemoralen, inbegripet genom lagstiftning för att främja och underlätta elektroniska betalningar. Åtgärder för att stärka kampen mot skatteundandragande ska bland annat syfta till att förbättra modellen för samarbete mellan rättsväsendet och skatteförvaltningen.

4.   De grekiska myndigheterna ska vidta åtgärder för att ytterligare stärka budgetförfarandet och förvaltningen av de offentliga finanserna. De ska säkerställa att nationell lagstiftning är helt förenlig med fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen (finanspakten). De grekiska myndigheterna ska också lägga fram en medelfristig handlingsplan för att säkerställa att betalningar görs i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/7/EU (*1). De ska stärka ramen för offentlig upphandling, inbegripet genom att främja central upphandling.

5.   De grekiska myndigheterna ska fullt ut genomföra de nya rättsliga bestämmelserna angående den övergripande pensionsreformen 2016. För att rationalisera de offentliga sjukvårdsutgifterna ska de grekiska myndigheterna vidta strukturåtgärder som är inriktade på att förbättra effektiviteten, inbegripet en låst budget (med tak för finansiering genom ökat skattetryck) för att täcka poster som tidigare inte omfattats av ett sådant tak. De ska offentliggöra en uppdaterad prisbulletin för att reducera läkemedelspriserna, regelbundet uppdatera och publicera de positiva och negativa listorna samt anta ytterligare åtgärder för främja generiska läkemedel på marknaden.

6.   De grekiska myndigheterna ska lansera och genomföra det nya systemet med en social solidaritetsinkomst. De ska genomföra en omfattande reform av välfärdssystemet på grundval av relevanta rekommendationer i Världsbankens översyn av socialförsäkringssystemet. Reformen ska syfta till att effektivisera systemet och göra det mer inriktat på de mest sårbara gruppernas behov, bl.a. genom att omdirigera resurser för att finansiera den landsomfattande lanseringen av det nya systemet med en social solidaritetsinkomst.

7.   För att trygga den finansiella stabiliteten ska de grekiska myndigheterna offentliggöra en färdplan för kapitalkontrollslättnader, så snart som möjligt men utan att äventyra den finansiella stabiliteten. De ska utreda och ta itu med de problem på sekundärmarknaden för nödlidande lån som identifierades i rapporten om översynen av genomförandet av lag 4354/2015 i syfte att effektivisera licensieringsförfarandet för institut som är ansvariga för nödlidande lån. De grekiska myndigheterna ska inrätta ett system för avveckling av nödlidande lån utanför domstol och säkerställa ett smidigt genomförande av ett sådant system. Systemet ska göra det möjligt för såväl stora som små gäldenärer med en skuld över en viss minimigräns att delta i skuldsaneringsmekanismen och låta all skuld omfattas av den mekanismen, både privat och offentlig, men inte sociala avgifter och innehållen skatt. De grekiska myndigheterna ska också modernisera ramen för insolvensförfaranden för företag och säkerställa att det genomförs effektivt, med huvudfokus på insolvenshandläggare och deras roll. De grekiska myndigheterna ska se över civilprocesslagen i syfte att anpassa den till bästa praxis i unionen.

8.   För att främja tillväxt, konkurrenskraft och investeringar ska de grekiska myndigheterna fortsätta att utforma och genomföra ett mängd olika reformer på produktmarknaderna. Dessa reformer ska syfta till att komma i nivå med bästa praxis inom unionen. Reformerna ska innefatta fortsatt genomförande av rekommendationerna i OECD:s verktygslåda gällande undanröjande av hinder för konkurrensen inom ett stort antal sektorer, reformer för att liberalisera investeringslicensieringsreglerna och minska den administrativa bördan när det gäller att starta företag, fortsatt liberalisering av reglerade yrken, reformer för att modernisera ramen för markanvändning, inbegripet samhällsplanering och fastighetsregister samt åtgärder för att främja vattensektorn och transportsektorn.

9.   Vad gäller arbetsmarknaden ska Grekland anta lagstiftning för att klargöra att 2011 års reformer om kollektiva avtalsförhandlingar kommer att förlängas till programmets slut. De grekiska myndigheterna ska ersätta den nuvarande administrativa ramen för kollektiva uppsägningar med ett uppsägningsförfarande på högst tre månader som inte ska omfatta förhandsgodkännande, samt ändra lagstiftningen om strejkåtgärder. De grekiska myndigheterna ska också vidta ytterligare åtgärder för att bekämpa svartarbete, stärka yrkesutbildningen och genomföra den treåriga utbildningsplanen.

10.   De grekiska myndigheterna ska fortsätta att genomföra flera olika reformer på energimarknaderna för att anpassa dem till unionens lagstiftning och politik, göra dem modernare och mer konkurrenskraftiga, minska monopolvinster och ineffektivitet, främja innovation, uppmuntra till en ökad användning av förnybara energikällor och gas och säkerställa att de positiva effekterna av dessa förändringar får genomslag i konsumentledet. När det gäller elmarknaden ska de grekiska myndigheterna, för att nå målen om att minska den etablerade operatörens marknadsandelar, fortsätta genomförandet av elauktioner och föreslå ovillkorliga strukturåtgärder för att ta andelar av elproduktionskapaciteten från den etablerade operatören, i linje med relevanta kommissionsbeslut som bekräftats av tribunalen (*2). De grekiska myndigheterna ska också fortsätta processen för att helt åtskilja ägandet mellan den systemansvarige för överföringssystemet och den etablerade operatören, fortsätta genomförandet av reformen om incitament för förnybar energi, och säkerställa att övriga marknadsreformer genomförs i tid. På gasmarknaden ska fortsatt genomförande av befintliga reformer bland annat leda till fullständiga rättigheter för kunder att byta leverantör senast 2018. De grekiska myndigheterna ska vidta ytterligare åtgärder för att undanröja kvarvarande hinder för effektiv konkurrens på marknaden för gas till slutkunder och främja kopplingar mellan, samt diversifiering av, försörjningskällorna.

11.   De grekiska myndigheterna ska fortsätta att genomföra ett ambitiöst privatiseringsprogram och genomföra åtgärder som främjar investeringar. De grekiska myndigheterna åtar sig att underlätta privatiseringsprocessen och slutföra alla nödvändiga statliga åtgärder så att upphandlingsförfaranden kan genomföras framgångsrikt. I detta avseende ska de grekiska myndigheterna genomföra alla nödvändiga åtgärder som överenskoms på kvartalsbasis mellan Hellenic Republic Asset Development Fund (HRADF), institutionerna och den grekiska regeringen. Förteckningen över statens pågående åtgärder har godkänts av styrelsen för HRADF. Till följd av inrättandet av Hellenic Corporation of Assets and Participations (HCAP), som ska inneha värdefulla grekiska tillgångar, ska de grekiska myndigheterna säkerställa att HCAP:s förvaltning och interna regler lever upp till internationella standarder och bästa praxis, inbegripet OECD:s riktlinjer om styrning av statsägda företag. HCAP:s övergripande syfte är att förvalta värdefulla grekiska tillgångar samt att skydda, skapa och i slutändan maximera deras värde genom privatisering och andra åtgärder.

12.   En modern offentlig förvaltning ska fortsätta att vara en huvudprioritet i programmet. De grekiska myndigheterna ska särskilt fokusera på genomförandet av de åtgärder som redan påbörjats inom ramen för programmet för att öka effektiviteten i den offentliga sektorn när det gäller tillhandahållande av grundläggande kollektiva nyttigheter och offentliga tjänster, med särskild tonvikt på rekrytering och avpolitisering av chefer, prestationsutvärderingar och mobilitet. Åtgärder ska vidtas för att göra rättssystemet effektivare, inbegripet genom att möjliggöra elektroniska auktioner, och för att trappa upp kampen mot korruption. Nyckelinstitutionernas institutionella och operationella oberoende, exempelvis skatteförvaltningen och statistikmyndigheten (Elstat), ska stärkas genom fortsatt genomförande av reformer som redan antagits.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Republiken Grekland.

Utfärdat i Bryssel den 30 juni 2017.

På rådets vägnar

H. DALLI

Ordförande


(1)  EUT L 140, 27.5.2013, s. 1.

(2)  Rådets genomförandebeslut (EU) 2016/544 av den 15 februari 2016 om godkännande av det makroekonomiska anpassningsprogrammet för Grekland (2015/1411) (EUT L 91, 7.4.2016, s. 27).


Top