(1)

Genom en elektronisk anmälan, som registrerades den 16 september 2013 (SANI nr 8899) och som rättades genom ett meddelande av den 25 september 2013, anmälde de ungerska myndigheterna i enlighet med punkt 65 i riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2007–2013 (2) (nedan kallade riktlinjerna för 2007–2013) sin avsikt att bevilja regionalstöd till ett stort investeringsprojekt som ska utföras i Győr av AUDI HUNGARIA MOTOR Ltd (nedan kallat AHM).

(2)

Genom en skrivelse av den 9 juli 2014 meddelade kommissionen Ungern sitt beslut om att inleda förfarandet som anges i artikel 108.2 i EUF-fördraget (nedan kallat beslutet om inledande) avseende det regionalstöd som ska betalas ut till förmån för AHM:s investeringsprojekt i syfte att utföra en ingående bedömning på grundval av kommissionens meddelande om kriterier för en ingående bedömning av regionalstöd till stora investeringsprojekt (3) (hädanefter IDAC).

(3)

Ungern inkom med synpunkter och med de upplysningar som krävdes för den ingående bedömningen genom en skrivelse av den 9 oktober 2014 (2014/101245).

(4)

Kommissionens beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 21 november 2014 (4). Tredje parter uppmanades att inkomma med synpunkter.

(5)

Genom skrivelser av den 25 november 2014 (2014/119782), av den 28 juli 2015 (2015/074087) och av den 24 augusti 2015 (2015/083208) begärde kommissionen ytterligare upplysningar, vilka Ungern tillhandahöll genom skrivelser av den 13 februari 2015 (2015/014716), av den 30 september 2015 (2015/096577) och av den 9 oktober 2015 (2015/100135).

(6)

Kommissionen erhöll inga synpunkter från berörda parter.

(7)

De ungerska myndigheterna avser att främja regional utveckling genom att ge regionalstöd i form av ett direktstöd samt skattelättnader för företaget AHM för investeringar i AHM:s verksamhet belägen i Győr, i regionen Västra Transdanubien (Nyugat-Dunántúl). Västra Transdanubien är ett stödområde som är berättigat till regionalstöd i enlighet med artikel 107.3 a i EUF-fördraget, med ett standardtak för regionalstöd för stora företag på 30 % bruttobidragsekvivalenter i enlighet med Ungerns regionalstödskarta för 2007–2013 (5).

(8)

Stödmottagaren är AHM, ett helägt dotterbolag till Audi Hungaria Services Zrt. Audi Hungaria Services Zrt. Är ett dotterbolag till AUDI AG, som i sin tur ingår i Volkswagenkoncernen (nedan kallad VW-koncernen). VW-koncernen har sitt huvudkontor i Wolfsburg i Tyskland och dess verksamhet är uppdelad i två avdelningar: en fordonsavdelning (Automotive Division) och en avdelning för finansiella tjänster (Financial Service Division). Fordonsavdelningen består av två verksamhetsområden: personbilar samt nyttofordon, elkraftteknik.

(9)

VW-koncernens fordonsavdelning består av tolv varumärken: Volkswagen, Audi, Škoda, Seat, Bentley, Porsche, Bugatti, Lamborghini, Ducati, Volkswagen Nyttofordon, Scania och MAN. Varje varumärke har sin egen särprägel och agerar som en separat enhet på marknaden. Volkswagenkoncernen tillverkar allt från småbilar till lyx- och nyttofordon.

(10)

2014 drev Volkswagenkoncernen totalt 118 fabriker världen över (6) och levererade 10,1 miljoner bilar till kunder, vilket motsvarar 12 % av världens personbilsmarknad. Dess vinst uppgick till 202 miljarder euro och den hade 592 586 anställda (7).

(11)

2014 hade AUDI AG 79 483 anställda, levererade 1,7 miljoner nya fordon till kunder världen över och dess vinst uppgick till 53 miljarder euro.

(12)

2014 producerade AHM 135 232 bilar, hade 11 274 anställda och dess vinst uppgick till 7,2 miljarder euro.

(13)

AHM tillverkar motorer och motordelar i Győr. Dessutom monterade AHM bilar utifrån ett plattformsbaserat tillvägagångssätt innan det anmälda investeringsprojektet avslutades i slutet av 2014.

(14)

Investeringsprojektet hade tre mål: ökad flexibilitet och diversifiering i monteringsverksamheten, ökad produktion av monterade bilar och en utökad vertikal integrering inom bilproduktionsprocessen.

(15)

Det första målet var att öka flexibiliteten i monteringsverksamheten genom att ersätta den tidigare plattformsbaserade tekniken med den så kallade modulbaserade tillverkningsprocessen (Modularer Querbaukasten, nedan kallad MQB). Där man med den plattformsbaserade tekniken som användes i Győr endast kunde montera bilar utifrån samma plattform (huvudsakligen av samma eller liknande längd och ofta endast tillhörande ett segment) gör den nyinstallerade MQB-tekniken det möjligt att montera bilar av olika längder och som tillhör flera olika segment (i detta fall rör det sig om segmenten A och B och i teorin även segmentet A0, […] (*1) på samma produktionslinje. Den nya tekniken installerades i en ny anläggning medan den gamla plattformsbaserade monteringsverksamheten helt fasades ut under 2014, och den gamla monteringslinjen monterades ned och togs bort. Hela bilproduktionen i Győr sker nu enligt MQB-tekniken. MQB-tekniken baseras på modulprincipen (standardisering av komponenter för olika modeller som tillhör olika marknadssegment) och skapar stora möjligheter till kostnadsbesparingar. Med tanke på den standardisering som krävdes, och det fysiska avståndet (ungefär 1,5 km) mellan den tidigare och den nya monteringsplatsen, gick det inte att integrera den gamla monteringslinjen i den nya produktionsprocessen. I den nya anläggningen kan flera olika modeller av Audis personbilar tillverkas: de nya generationerna av de modeller som redan tidigare monterades i Győr (Audi TT Coupé, TT Roadster och A3 Cabriolet) och en helt ny medlem av A3-modellfamiljen med en karossform med fyra dörrar (A3 Sedan). De efterföljande modellerna genomgick flera olika förändringar i fråga om design samt tekniska förbättringar. På grund av kontinuiteten i fråga om kvaliteten, den tekniska utvecklingen liksom de höga konstruktionsstandarderna från generation till generation, såväl som de bibehållna huvudsakliga geometriska dimensionerna och utrustningen, förblev dock POLK:s (8) klassificering oförändrad. Audi TT Coupé och TT Roadster tillhör fortsatt segment B, A3 Cabriolet tillhör fortsatt segment A och den nya A3 Sedan kommer även den att klassificeras som tillhörande segment A.

(16)

Det andra målet med projektet var att öka den totala tekniska kapaciteten hos monteringsverksamheten i Győr, från [60 000–110 000] personbilar om året till [130 000–180 000]. Avsikten är att använda ungefär […] % av den nya kapaciteten för tillverkning av bilar inom segment A och […] % för tillverkning av bilar inom segment B. Den ökade kapaciteten ska göra det möjligt att montera både den nya produkten (A3) och ett större antal av de efterföljande modellerna.

(17)

Det tredje målet med projektet syftade till att utöka den vertikala integreringen inom produktionsverksamheten i Győr. Den tidigare monteringsverksamheten har omvandlats till en helt integrerad produktionsanläggning för personbilar: investeringen i den nya monteringsanläggningen åtföljs av byggnationen av en karossverkstad, en lackeringsverkstad samt en plåtpressverkstad, som huvudsakligen kommer att nyttjas vid produktionen av ovan nämnda modeller. Endast en liten del (upp till […] %) av produktionen som härrör från den nya kaross- och lackeringsverkstaden kommer att transporteras, som karosser, till andra biltillverkningsanläggningar som tillhör VW-koncernen och som är belägna utanför EES. Ungefär […] % av de karossdelar som tillverkas i den nya plåtpressverkstaden används för att tillverka bilar i Győr. Resterande […] % av de karossdelar som produceras i Győr levereras till andra produktionsanläggningar som tillhör VW-koncernen. Ursprungligen var avsikten att dessa karossdelar skulle användas i produktionen av fordon som tillhör POLK:s segment B. Emellertid informerade Ungern kommissionen, efter beslutet om inledande, att på grund av förändringar i efterfrågan kunde […] % av produktionen vid plåtpressverkstaden komma att användas – vid andra produktionsanläggningar som tillhör VW-koncernen – för produktionen av bilar inom segment A0 till C.

(18)

Arbetet med investeringsprojektet påbörjades i februari 2011 och slutfördes den 31 december 2014.

(19)

I föreliggande ärende utgörs de stödberättigande utgifterna av investeringar i byggnader, maskiner och utrustning, men inte av investeringar i immateriella tillgångar. Begagnade tillgångar inbegrips ej.

(20)

Investeringsprojektets totala stödberättigande investeringskostnader uppgår i nominellt värde till 342 936 miljoner HUF (1 144 miljoner euro (9)). I nuvärde (10) uppgår detta till 355 550 miljoner HUF (1 186 miljoner euro). I tabell I redovisas alla stödberättigande kostnader separat.

Tabell I

Stödberättigande investeringskostnader i nominellt värde (miljoner HUF)

(21)

De ungerska myndigheterna bekräftar att mottagarens eget bidrag, utan något som helst statligt stöd, överstiger 25 % av de stödberättigande kostnaderna.

(22)

Den nationella rättsliga grunden för det finansiella stödet är följande:

(23)

AHM ansökte om direktstöd den 5 mars 2010, dvs. innan det att arbetet med investeringsprojektet hade påbörjats. Den 26 mars 2010 bekräftade de ungerska myndigheterna att investeringsprojektet i princip är berättigat till det stöd som ansöktes för. De ungerska myndigheterna kom med ett erbjudande om stöd med anknytning till direktstödet för investeringsprojektet (förutom för plåtpressverkstaden) den 8 september 2010, vilket accepterades av AHM den 1 oktober 2010. Erbjudandet som gällde direktstödet för plåtpressverkstaden gjordes den 27 april 2011 och accepterades den 4 maj 2011.

(24)

Mottagaren ansökte om skattelättnader (med laglig rätt till dessa efter ett tidigare godkännande från kommissionen) den 29 oktober 2010 (och för plåtpressverkstaden den 27 januari 2011), dvs. innan det att arbetet med investeringsprojektet hade påbörjats.

(25)

Stödet beviljades, med förbehållet att kommissionen måste godkänna det, genom ett stödavtal som undertecknades den 6 juli 2011 (och den 28 september 2011 för plåtpressverkstaden).

(26)

Ungern ämnar bevilja stöd på 39 952 miljoner HUF (133,3 miljoner euro) i nuvärde. Eftersom de totala stödberättigande utgifterna för projektet i nuvärde planeras uppgå till 355 550 miljoner HUF (1 186 miljoner euro) kommer den föreslagna stödnivån att vara 11,24 % bruttobidragsekvivalenter.

(27)

De ungerska myndigheterna garanterar att stödet för projektet inte kommer att kombineras med stöd som erhålls för samma stödberättigande kostnader från andra lokala, regionala eller nationella källor, eller från unionen. Vidare garanterar de att varken det godkända högsta stödbeloppet i nuvärde eller den godkända stödnivån kommer att överstigas om det belopp som de stödberättigande utgifterna uppgår till skulle avvika från det uppskattade beloppet.

(28)

AHM har erhållit investeringsstöd för tidigare investeringar i Győr, som påbörjades före 2003 samt under 2006.

(29)

Det anmälda stödet beviljas på villkor att mottagaren upprätthåller investeringen i stödregionen under en period som varar minst fem år efter att investeringen har slutförts.

(30)

De ungerska myndigheterna åtog sig att förse kommissionen med

(31)

I beslutet om inledande konstaterade kommissionen att stödprojektet uppfyller standardkriterierna om förenlighet som anges i riktlinjerna för 2007–2013 och att det stödbelopp och den stödnivå som föreslås inte överstiger det/den högsta tillåtna. Emellertid kunde kommissionen inte under den inledande granskningen förvissa sig om att stödet var förenligt med den inre marknaden, med avseende på bestämmelserna i punkt 68 i riktlinjerna för 2007–2013.

(32)

Punkt 68 i riktlinjerna för 2007–2013 stipulerar att kommissionen ska inleda den formella granskningen och gå vidare med en ingående bedömning av stimulanseffekten, proportionaliteten samt stödets positiva och negativa effekter om mottagarens marknadsandel för den relevanta produktmarknaden och den relevanta geografiska marknaden överstiger 25 % före eller efter investeringen (hädanefter även kallat ”punkt 68 a-testet”), eller om den kapacitet som skapas av investeringen överstiger 5 % av en marknad som är på relativ eller absolut tillbakagång (hädanefter även kallat ”punkt 68 b-testet”).

(33)

Kommissionen kunde inte under den inledande granskningen utesluta att tröskelvärdet för marknadsandelen, eller tröskelvärdet avseende investeringens kapacitetsökning på en underpresterande marknad, överstigs för de relevanta marknaderna.

(34)

I synnerhet hyste kommissionen tvivel rörande Ungerns förslag om att definiera den relevanta produktmarknaden som en kombination av segmenten A0, A och B enligt POLK:s klassificering och lät den exakta definitionen av den relevanta produktmarknaden vara öppen, och tog hänsyn till alla tänkbara alternativa definitioner av marknader, vilket särskilt inbegriper den smalaste segmenteringen som det finns tillgängliga uppgifter för (14). Eftersom AHM kommer att producera bilar såväl som karossdelar för bilar inom segment A och B, och i teorin även inom segment A0, anser kommissionen att alla dessa enskilda segment såväl som en kombination av segmenten ska betraktas som relevanta och tänkbara produktmarknader i detta ärende.

(35)

Vad gäller en möjlig underuppdelning mellan fordon av typen personbil och de av typen lätta nyttofordon var kommissionen av åsikten att fordon av typen personbil och de av typen lätta nyttofordon inte ska betraktas som separata delar.

(36)

Kommissionen kunde inte heller inta en slutgiltig ståndpunkt om hur den geografiska marknaden skulle definieras. Den kunde inte besluta huruvida den geografiska marknaden utgörs av det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (hädanefter EES), eller om, såsom Ungern föreslog, den består av åtminstone en kombination av marknaderna i hela Europa, Nord- och Sydamerika samt Kina.

(37)

I analysen som gjordes i enlighet med punkt 68 a i riktlinjerna för 2007–2013 fastställdes det att det tillämpliga tröskelvärdet för en marknadsandel om 25 % överstigs för de enskilda segmenten A och B, liksom för en kombination av dessa, inom EES för alla åren i fråga. Från och med 2011 överstigs det även för en kombination av segmenten A0 till B.

(38)

I analysen som gjordes i enlighet med punkt 68 b fastställde kommissionen att de relevanta produktmarknaderna var underpresterande i EES, och den var därför tvungen att kontrollera om kapaciteten som skapas av projektet överstiger 5 % av de relevanta marknadernas storlek.

(39)

Kommissionen ansåg att en tillämpning av en bruttokapacitetsökning är lämplig för utvärderingen medelst punkt 68 b-testet. En tillämpning av en nettokapacitetsökning (dvs. avräkning av nuvarande kapacitet från den totala planerade kapaciteten) skulle göra det svårt för kommissionen att bedöma vilken effekt det statliga stödet har på tillbakagående marknader som brottas med strukturell överkapacitet i alla de fall där stödinvesteringarna inte utökar den befintliga kapaciteten med mer än 5 % av marknadens storlek. Emellertid var själva syftet med att införa punkt 68 b-testet att kunna fastställa sådana situationer där marknaden är på tillbakagående och där stödinvesteringarnas omfattning påverkar konkurrenter i stor utsträckning.

(40)

Analysen som gjordes enligt punkt 68 b avseende investeringsprojektet (förutom plåtpressverkstaden) visade att tröskelvärdet på 5 % endast skulle överstigas om den totala produktionskapaciteten skulle användas för tillverkning av bilar som tillhör segment B. På grundval av uppskattningarna avseende produktionen, enligt Ungerns uppgifter, tycks det mycket otroligt att tröskelvärdet på 5 % kommer att överstigas för något av de tänkbara segmenten av bilmarknaden.

(41)

Vad gäller den kapacitet som skapas avseende plåtpressverkstadens produktion av karossdelar visar analysen som gjordes enligt punkt 68 b att tröskelvärdet på 5 % endast kan komma att överstigas om andelen av produktionen av bilar som tillhör segment B i Győr ökar markant. Kommissionen lämnade därför frågan öppen om huruvida plåtpressverkstadens kapacitet överstiger 5 % av storleken på marknaden, som analyserats med hjälp av uppgifter om synlig konsumtion av den berörda produkten före investeringen.

(42)

Eftersom kommissionen inte kunde fastslå att de tröskelvärden som anges i punkt 68 a och b i riktlinjerna för 2007–2013 inte överstigs beslutade den att inleda det formella granskningsförfarandet. Den beslutade särskilt att om de synpunkter som erhålls som svar på inledandet av den formella granskningen inte gör det möjligt för kommissionen att dra slutsatsen att det är bortom allt tvivel att relevanta tröskelvärden inte överstigs kommer den att genomföra en ingående bedömning av investeringsprojektet på grundval av IDAC. Ungern och berörda tredje parter uppmanades att inkomma med synpunkter.

(43)

Inga synpunkter inkom från berörda tredje parter.

(44)

Ungern håller fast vid sin ståndpunkt att produktmarknaden ska definieras som en kombination av segmenten A0 till B (POLK:s klassificering).

(45)

De ungerska myndigheterna anser fortsatt att det finns en substituerbarhet på efterfrågesidan som är inom marginalen för varje relevant enskilt segment av personbilar i enlighet med kommissionens uppfattning i tidigare beslut (15). Eftersom det finns en möjlig substitutionskedja på efterfrågesidan avseende segmenten A0 och B via segment A anser de ungerska myndigheterna att de berörda segmenten utgör en enda grupp, som är en kombination av segmenten.

(46)

Deras argument är också att själva syftet med att införa MQB-tekniken är att öka flexibiliteten på utbudssidan, vilket gör det möjligt att tillverka personbilar som tillhör segmenten A0, A och B på samma MQB-baserade produktionslinje och att flytta produktionen från en marknad till en annan. Effekterna av stödet kan ses på alla dessa marknader.

(47)

Ungern håller fast vid sin åsikt att den relevanta geografiska marknaden för fordonsindustrin är den globala marknaden och upprepar följande argument som landet inkom med under anmälningsetappen:

(48)

Ungern anser därför att den geografiska marknaden är större än EES och att åtminstone Europa, Nord- och Sydamerika samt Kina ingår.

(49)

Ungern betonar även att Győr är den enda produktionsanläggningen i hela världen för Audi TT Coupé, Audi TT Roadster och Audi A3 Cabriolet och därmed tjänar den globala efterfrågan. Produktionen i Győr av A3 Sedan distribueras också globalt (förutom den del som tillverkas uteslutande för den kinesiska marknaden i Foshan, Kina).

(50)

De ungerska myndigheterna vidhåller att tillämpningen av en nettokapacitetsökning ska användas för punkt 68 b-testet. Syftet med investeringsprojektet är bland annat att utvidga den befintliga anläggningen i Győr. Den vertikala integreringen av produktionsprocessen medför att den tidigare kapaciteten (60 000–110 000 fordon per år inom segmenten A eller B) nu kommer att finnas vid den nyligen anlagda monteringsanläggningen och de nyligen skapade produktionsinrättningarna.

(51)

Ungerns argument är att oavsett om (i) ett fordon endast monteras i en viss anläggning eller tillverkas i en vertikalt integrerad produktionsprocess eller om (ii) de nya generationernas modeller kan tänkas ha andra egenskaper kommer slutprodukten fortsatt att tillhöra samma segment. Således kommer den kapacitet om 60 000–110 000 fordon per år som producerades (monterades) före investeringsprojektet även att produceras efteråt, som ett resultat av investeringsprojektet. Dessutom kommer det utöver den befintliga kapaciteten att finnas ytterligare produktionskapacitet om 60 000–80 000 fordon.

(52)

Således kommer nettokapacitetsökningen att uppgå till som högst 60 000–80 000 fordon per år inom samma segmentgrupp (A till B) som före projektet. Denna nettokapacitetsökning kommer inte att överstiga det tröskelvärde på 5 % som anges i punkt 68 b i riktlinjerna för 2007–2013.

(53)

De ungerska myndigheterna ansåg att den andel om (…) % av produktionen vid plåtpressverkstaden som kommer att användas i fordon inom segment B och som tillverkas i någon av VW-koncernens andra produktionsanläggningar inte kommer att leda till en ökning av den totala produktionen av bilar inom B inom VW-koncernen, eftersom denna del enbart kommer att ersätta externt inköpta pressade karossdelar med sådana som tillverkas inom koncernen. Enligt Ungern skulle den beräkningsmetod som kommissionen tillämpade i beslutet om inledande helt enkelt leda till en dubbelräkning av den produktionskapacitet som skapas inom VW-koncernen. Dessa karossdelar skulle dessutom, som nämnts i skäl 17 i detta beslut, användas för produktion av bilar som tillhör segmenten A0 till C på grund av förändringar i mottagarens planer.

(54)

De ungerska myndigheterna anser att på grundval av ovan framlagda argument avseende den korrekta definition av den relevanta produktmarknaden och den relevanta geografiska marknaden, såväl som av tillämpningen av en nettokapacitetsökning, överstigs inte de tröskelvärden som anges i punkt 68 i riktlinjerna för 2007–2013 och att stödet kunde beviljas utan att man gick vidare med en ingående bedömning av stödet.

(55)

Icke desto mindre tillhandahöll Ungern de upplysningar som krävdes för att utföra en ingående bedömning.

(56)

Ungern anser att investeringen bidrar till den regionala utvecklingen i Győr och i Västra Transdanubien av följande skäl:

(57)

De ungerska myndigheterna förklarade att innan de fattade beslutet att bevilja stödet hade andra politiska åtgärder övervägts i syfte att främja den regionala utvecklingen i regionen Västra Transdanubien, såsom att ytterligare utveckla den offentliga infrastrukturen eller att förbättra utbildningssystemet. Åren dessförinnan hade emellertid följande allmänna politiska åtgärder redan vidtagits:

(58)

Trots ovan nämnda utvecklingar är regionen fortsatt underutvecklad i jämförelse med vissa grannregioner (Burgenland och Bratislava) och med genomsnittet i Europeiska unionen vad gäller BNP per capita, sysselsättning, infrastruktur och utbildning.

(59)

Slutsatsen drogs att det statliga stödet för detta stora investeringsprojekt var ett mer effektivt instrument för att ta itu med och främja regionens utveckling. De ungerska myndigheterna påpekade också att även om stödet kan anses vara en selektiv åtgärd tillhandahölls det på grundval av stödordningar som är stödberättigande även för alla andra investerare i Ungern om de uppfyller de specifika kriterier som fastställs i lagstiftningen.

(60)

Ungern tillhandahöll information för att bevisa att stödet faller inom ramen för scenario 2 i IDAC eftersom det ger mottagaren ett incitament att genomföra hela investeringen i anläggningen i Győr i stället för att lokalisera det delvis i [lokalisering 1 i ett icke stödberättigat område i EES] och delvis i [lokalisering 2 i ett stödområde i EES som är berättigat till regionalstöd i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget]. I synnerhet tillhandahöll Ungern relevanta, äkta och aktuella handlingar från företaget i vilka beslutsprocessen i flera steg förklaras avseende lokaliseringen av investeringen, och i vilka finansiella uppgifter för det kontrafaktiska scenariot tillhandahålls; båda beskrivs nedan.

(61)

Inom VW-koncernen tas beslut om investering fram i en beslutsprocess i flera steg, under vilken beslutsfattarna analyserar flera olika anläggningar i en konkurrensutsatt jämförelseprocess. De huvudsakliga etapperna är följande: (1) Långsiktig planering av försäljning (LAP) och planeringsrundor, (2) produktutveckling, produktbeslut och ett första urval av anläggningar samt (3) beslut om investering och lokalisering.

(62)

Beslutsprocessen för den anmälda investeringen följde denna övergripande process. Eftersom det rör sig om en investering för det juridiskt oberoende varumärket Audi var relevanta beslut tvungna att fattas på varumärkesnivå och bekräftas på koncernnivå.

(63)

Då nya produkter ska införas inom VW-koncernen följs den så kallade produktskapandeprocessen, som sträcker sig från produktplaneringen fram till påbörjandet av produktionen (SOP). Produktskapandeprocessen består av fyra huvudsakliga etapper som beskrivs i diagrammet nedan:

Beslut om investering och produktionsanläggni

Produktbeslut/ Första urval av anläggningar

Investering för genomförande av projektet

LAP Planeringsrundor

(…)

SOP

(64)

Utgångspunkten är etappen avseende den långsiktiga planeringen av försäljning, under vilken prognoser avseende marknadsutvecklingen och den möjliga efterfrågan såväl som konjunkturväxlingar analyseras. I LAP görs en tidsplanering för produktutveckling för […] år framåt och det fastställs vilken ytterligare produktionskapacitet som behöver byggas eller vilka justeringar av befintlig kapacitet som behöver göras. LAP återspeglas i de årliga planeringsrundorna, där koncernens tillsynsnämnd fattar beslut och där den finansiella ramen för de planerade investeringarna avhandlas.

(65)

Vid AUDI AG utgår planeringen från VW-koncernens konsoliderade LAP. Redan vid planeringsrundan år [20xx] fastställde koncernen behovet av att utöka produktionskapaciteten för fordon inom segmenten A0 och A. I detta skede hade denna utökade kapacitet inte förlagts till någon specifik anläggning.

(66)

Med beaktande av det redan höga kapacitetsutnyttjandet av den installerade produktionskapaciteten vid de befintliga anläggningarna för fordonsproduktion konstaterades det i LAP att den befintliga kapaciteten på lång sikt skulle vara otillräcklig för att täcka de behov som försäljningsvolymernas förutsedda ökning skulle leda till.

(67)

Under denna etapp arbetar flera av Audis enheter, VW-koncernen och de berörda produktionsanläggningarna tillsammans för att ta fram både produktbeslut och för att göra ett första urval av anläggningar. Enheten för koncernkontroll […] intar en central och konsoliderande roll under denna etapp.

(68)

Det första steget under denna andra etapp är produktutvecklingsprocessen, som i enlighet med mottagarens interna regelverk påbörjas minst […] innan det planerade datumet för produktionsstart. Eftersom det anmälda projektet omfattar fyra modeller fattades beslutet om projektets genomförbarhet vid olika tillfällen, med olika planerade datum för produktionsstart för dessa modeller (20).

(69)

För produktbeslutet, dvs. beslutet att producera en produkt som föreslås i LAP, erfordras det att produktutvecklingen uppnår ett förutbestämt mål avseende dess genomförbarhet. Den vinst som den nya produkten förväntas generera jämförs med de produktionskostnader (inbegripet investeringar) som krävs. I syfte att fastställa de förväntade produktionskostnaderna beslutas det om en särskild (hypotetisk) lokalisering i syfte att göra antaganden under planeringen (lokaliseringsantagande). Lokaliseringsantagandet tillämpas i syfte att fastställa en första kostnadsstruktur och ett ramverk för projektet. Det medför inte något beslut om en specifik produktionsanläggning utan fungerar i stället som utgångspunkt för bedömningen av de förväntade produktionskostnaderna.

(70)

[…], för en helt ny produkt […] baseras lokaliseringsantagandet vanligtvis på resultatindikatorer, dvs. den lokalisering som uppvisar bäst resultatsiffror kommer att väljas ut som en första hypotes. I praktiken tas ytterligare kriterier också i beaktande, såsom tillgänglig kapacitet eller lämplig struktur. Även om produktens lönsamhet är av yttersta vikt för beräkningarna vad gäller produktbeslut, förbereds och analyseras även de möjliga alternativa lokaliseringarna.

(71)

På varumärkesnivå fattade AUDI AG:s VAP (produktkommitté) och PSK (kommitté för produktstrategier) beslut som bekräftade projektets genomförbarhet för alla fyra modeller. I besluten angavs [lokalisering 3 i ett icke stödberättigat område i EES] som preliminärt lokaliseringsantagande för A3 Cabriolet och för karossdelarna till A3 Sedan och Győr för A3 Sedan, TT Coupé och TT Roadster. Dessa beslut bekräftades sedan på koncernnivå av K-VAP/K-PSK.

(72)

När produktbeslutet väl har fattats är nästa steg valet av den lämpligaste lokaliseringen för projektet (dvs. beslut om lokalisering). [Koncernkontroll] utgår vanligtvis från alla Volkswagens produktionsanläggningar och krymper förteckningen tills dess att de lokaliseringar kvarstår som tycks lämpliga för investeringen (21). Som ett resultat av denna process fastställs och sammanfattas investerings- och produktionsscenarier för varje i praktiken tänkbar anläggning i en beslutsrekommendation.

(73)

Ungern förklarade att då lämpliga lokaliseringar ska fastställas är integreringen av ytterligare kapacitet vid endast delvis utnyttjade inrättningar eller en utvidgning av befintliga anläggningar i princip att föredra framför en investering i en nyetablering eftersom man då undviker merkostnader (t.ex. för anslutning av den nya anläggningen till offentlig infrastruktur, integrering av den nya anläggningen i koncernens logistiknätverk etc.). I detta fall övervägdes i ett tidigt skede av beslutsprocessen möjligheten att investera i en nyetablering i Östeuropa, men detta scenario förblev teoretiskt och förkastades sedan längre fram i beslutsprocessen, på varumärkesnivå (Audi) (22). Således fokuserade [Koncernkontroll] på koncernens befintliga anläggningar under genomgången av lämpliga lokaliseringar.

(74)

Då utvärderingen av lokaliseringar inte inbegriper en investering i en nyetablering är de två huvudsakliga kriterierna vid fastställandet av lämpliga lokaliseringar möjligheten att installera ytterligare kapacitet i en befintlig anläggning (dvs.”utrymme för utvidgning eller anpassningar”) samt anläggningens befintliga inrättningars kompatibilitet med det planerade projekt (dvs. ”kompatibel struktur”).

(75)

Utifrån tillämpningen av dessa kriterier fastställde [Koncernkontroll] fyra möjliga lokaliseringar. På grundval av de handlingar från företaget som Ungern tillhandahöll förde Audi och koncernen en diskussion den […] 2009 om den preliminära statusen för den utvärdering av de fyra investeringsscenarierna som [Koncernkontroll] utfört (23).

Tabell II

Investeringsalternativ

(76)

I handlingarna från företaget inbegrips och jämförs, för dessa alternativ, de lokaliseringsspecifika produktionskostnaderna som utgörs av de investeringskostnader och produktionskostnader som kommer att uppstå under referensperioden.

(77)

Med beaktande av dessa produktionskostnader – och med hänsyn till det faktum att [lokalisering 3 i ett icke stödberättigat område i EES] hade uppnått gränsen för sin produktionskapacitet samt att all ytterligare produktion skulle ha krävt betydande utgifter för strukturåtgärder – beslutade koncernstyrelsen den […] 2010, enligt vad som står nedskrivet i det inlämnade mötesprotokollet, att utesluta alternativ A och B i den fortsatta planeringen, och gav Audi instruktioner (i) att fortsätta planera för fordonsproduktion vid anläggningen i Győr, (ii) att ta fram beslutsrekommendationer för VW:s och Audis tillsynsnämnd och för K-VAI (25) samt (iii) att vidta nödvändiga åtgärder för att erhålla statligt stöd.

(78)

På grundval av en rekommendation av [Koncernkontroll], i vilken uppdaterade beräkningar för alternativ C och D jämfördes, och med hänsyn till möjligheten att erhålla statligt regionalstöd från den ungerska staten beslutade K-VAI den 14 december 2010 att lokalisera investeringen till Győr (dvs. alternativ D). Ungern tillhandahöll bevishandlingar avseende den genomförda kontrafaktiska analysen som finns beskriven i bilaga 1 till detta beslut, men som inte offentliggjorts på grund av rätten till affärshemligheter, och inkom med en kopia av mötesprotokollet.

(79)

I syfte att bevisa stödets proportionalitet utgick Ungern från de beräkningar som använts för att beräkna stimulanseffekten.

(80)

Den slutliga beräkningen som Ungern använde för att förklara det kontrafaktiska scenariot, och för att påvisa en stimulanseffekt, visar att i jämförelse med alternativ C medför alternativ D en kostnadsnackdel om 143,3 miljoner euro (nuvärdet vid tidpunkten för mottagarens beslut om investering och lokaliserings, dvs. nuvärdet år 2010).

(81)

Denna kostnadsnackdel uppgår till 153,8 miljoner euro i 2013 års prisnivå (26), vilket är det år man har utgått ifrån vid beräkningarna av stödet och därmed också för proportionaliteten.

(82)

Trots det högsta tillåtna stödet på 133,3 miljoner euro (nuvärdet i 2013 års prisnivå) (27) kvarstår en kostnadsnackdel på 20,5 miljoner euro för alternativ D.

(83)

Ungern anser att stödet är proportionerligt eftersom det inte till fullo kompenserar för lokaliserings nackdelar.

(84)

Ungern betonar att regionalstödet endast syftar till att kompensera för de merkostnader som alternativ D medför (utvidgning av produktionsanläggningen i Győr) i förhållande till alternativ C (produktion i den befintliga anläggningen i [lokalisering 2 i ett stödområde i EES som är berättigat till regionalstöd i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget] samt i [lokalisering 1 i ett icke stödberättigat område i EES]). Stödet är proportionerligt och har inte någon effekt på konkurrensen eftersom investeringsprojektet i vilket fall som helst skulle ha genomförts och dess effekter på konkurrens och handel skulle ha varit desamma.

(85)

De ungerska myndigheterna är fortsatt av åsikten att stödet inte kan klassificeras som ett olagligt stöd i den mening som avses i artikel 1 f i rådets förordning (EU) 2015/1589 (28) (hädanefter förfarandeförordningen). I detta sammanhang förklarar de ungerska myndigheterna följande:

(86)

Artikel 108.3 i EUF-fördraget ålägger medlemsstaterna att anmäla planerade stödåtgärder till kommissionen. Genom antagandet av gruppundantagsförordningen för regionalt investeringsstöd (29) har kommissionen begränsat denna skyldighet till att gälla sådana åtgärder som överstiger tröskelvärden för anmälan. De ungerska myndigheterna har tolkat denna bestämmelse som att den betyder att stödåtgärder som understiger tröskelvärdena för anmälan, och som görs inom ramen för en befintlig stödordning, alltid kan beviljas och genomföras inom medlemsstaternas behörighetsområde.

(87)

Ungerns argument är också att denna tolkning är i linje med bestämmelserna i IDAC, och är av åsikten att dessa bekräftar att medlemsstaterna behåller möjligheten att bevilja stöd upp till en nivå som motsvarar det högsta tillåtna beloppet som en investering med stödberättigande utgifter på 100 miljoner euro kan erhålla inom ramen för gällande regler, till och med då kommissionen har fattat ett negativt beslut (30).

(88)

Detta tillvägagångssätt och denna tolkning har dessutom inte alls ifrågasatts av kommissionen, varken vid föreliggande anmälningsförfarande eller vid tidigare anmälningar som gjorts av de ungerska myndigheterna (31). Vidare har kommissionen enligt Ungern tidigare tolkat medlemsstaternas anmälningsskyldighet på ett liknande sätt som de ungerska myndigheterna (32).

(89)

Vidare understryker de ungerska myndigheterna att i enlighet med Europadomstolarnas gällande rättspraxis (33) får medlemsstater som uppfyller sin anmälningsskyldighet enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget inte hamna i en situation där de får en nackdel gentemot de som åsidosätter sin skyldighet att anmäla, eftersom detta skulle gå emot det grundläggande syftet med artikel 108.3 i EUF-fördraget. En tolkning som gör att det inte är möjligt för medlemsstater att bevilja stöd upp till tröskelvärdet för en enskild anmälan skulle således också vara i strid med gällande rättspraxis och innebära långtgående negativa konsekvenser, för både medlemsstater och mottagare.

(90)

I linje med ovan nämnda bestämmelser beslutade de ungerska myndigheterna att överväga det undantagna stödet till förmån för AHM, på grundval av en befintlig stödordning (XR 47/2011). Det belopp som beviljades översteg emellertid inte gällande tröskelvärde för anmälan, medan den andel av stödet som översteg tröskelvärdet beviljades med förbehållet att det skulle godkännas i kommissionens slutgiltiga beslut. De ungerska myndigheterna garanterar att inget stöd som översteg tröskelvärdet för anmälan betalades ut, och inte heller kommer att betalas ut, utan kommissionens godkännande.

(91)

De ungerska myndigheterna anser därför att de till fullo har uppfyllt sin skyldighet att anmäla det stödbelopp som överstiger tröskelvärdet för anmälan till kommissionen. Stödet till förmån för AHM är således inte ett olagligt stöd.

(92)

Det finansiella stödet i form av ett direktstöd och skattelättnader för företaget har getts/kommer att ges av de ungerska myndigheterna och finansieras genom statens allmänna budget. Stödet ges således av en medlemsstat och med hjälp av statliga medel i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(93)

Eftersom stödet beviljas till förmån för ett enda företag, AHM, är åtgärden selektiv.

(94)

Det finansiella stödet i form av skattelättnader för företag befriar företaget från kostnader som det normalt skulle vara tvunget att självt bära. Det finansiella stödet i form av ett direktstöd ger företaget en fördel som det inte skulle ha under normala marknadsvillkor. Således åtnjuter företaget ekonomiska fördelar gentemot sina konkurrenter.

(95)

Det finansiella stödet har getts/kommer att ges för en investering inom bilsektorn, som är föremål för intensiv handel mellan medlemsstater, och genom investeringen ersätts delvis leveranser av mellanprodukter från andra medlemsstater. Åtgärden påverkar således handeln mellan medlemsstater.

(96)

Att AHM och dess produktion gynnas betyder att konkurrensen blir snedvriden eller hotas att bli snedvriden.

(97)

Följaktligen anser kommissionen att den planerade åtgärden utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(98)

Kommissionen konstaterar att de ungerska myndigheterna anmälde hela stödpaketet till förmån för AHM, men att endast det belopp som överstiger tröskelvärdet för anmälan beviljades med förbehållet att det skulle godkännas av kommissionen medan det belopp som understeg tröskelvärdet för anmälan hade betalats ut på grundval av en gruppundantagen stödordning. Kommissionens anser att detta tillvägagångssätt bryter mot artikel 108.3 i EUF-fördraget och att stödet därför är olagligt enligt artikel 1 f i förfarandeförordningen.

(99)

Kommissionen håller inte med om de argument som de ungerska myndigheterna lade fram vad gäller tolkningen av gruppundantagsförordningen för regionalt investeringsstöd. Enligt artikel 7 e i gruppundantagsförordningen för regionalt investeringsstöd är regionalstöd fortsatt föremål för anmälningsskyldigheten enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget om det sammanlagda stödet från alla källor överstiger 75 % av det högsta stödbeloppet som en investering med stödberättigande utgifter på 100 miljoner euro kan erhålla, med tillämpning av gällande standardtak för stöd till stora företag enligt den godkända regionalstödskartan det datum då stödet beviljas. Denna bestämmelse, som motsvarar punkt 64 i riktlinjerna för 2007–2013, återfinns i artikel 6.2 i kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 (34).

(100)

Stödordningarna som de ungerska myndigheterna tillämpade för stödpaketet till AHM hänvisar till artikel 7 e i gruppundantagsförordningen för regionalt investeringsstöd och till punkt 64 i riktlinjerna för 2007–2013.

(101)

De stödberättigande utgifterna för investeringen överstiger 100 miljoner euro och det kombinerade stödbeloppet (i form av bidrag och skattelättnader) överstiger tröskelvärdet för anmälan. För beräkningarna av tröskelvärdet för anmälan ska stöd från alla källor tas i beaktande. Denna ståndpunkt har kommissionen bekräftat i ett tidigare ärende (SA.32036 – ärendet Mondi Swiecie (35)). Så fort detta tröskelvärde överstigs omfattas stödpaketet, i sin helhet (36), inte längre av gruppundantagsförordningen för regionalt investeringsstöd och måste därför anmälas till kommissionen, som sedan ska göra en bedömning av dess förenlighet med den gemensamma marknaden på grundval av tillämpliga riktlinjer. I detta sammanhang gjorde kommissionen en bedömning av det stödpaket som de ungerska myndigheterna anmälde på grundval av de allmänna kriterierna om förenlighet i riktlinjerna för 2007–2013 och drog slutsatsen i beslutet om inledande att även om dessa kriterier hade uppfyllts hyste den tvivel rörande huruvida villkoren avseende marknadströskelvärdena, som anges i punkt 68 i riktlinjerna för 2007–2013, hade uppfyllts. Således skulle det strida mot gällande regler att tillämpa villkoren om förenlighet med den gemensamma marknaden i riktlinjerna för 2007–2013 på det anmälda stödpaketet men att anse att belopp som understiger tröskelvärdet för anmälan lagligen kan beviljas på grundval av de befintliga stödordningarna och bestämmelserna i gruppundantagsförordningen för regionalt investeringsstöd innan kommissionen fattat ett beslut om den anmälda stödåtgärden.

(102)

Vad gäller fotnoten till punkt 56 i IDAC har kommissionen tidigare förkastat argumentet att dess behörighet att granska en stödåtgärds förenlighet med den gemensamma marknaden inom ramen för IDAC är begränsad till den andel av det erfordrade stödbeloppet som är över tröskelvärdet för anmälan (37). Kommissionen anser sig nödgad att erinra om sin skyldighet att kontrollera, på grundval av en mer detaljerad bedömning, stimulanseffekten och proportionaliteten hos stödåtgärden som den ingående bedömningen gäller, dvs. ett regionalstöd som måste anmälas och som beviljats stora investeringsprojekt som uppfyller de relevanta villkor som anges i riktlinjerna för 2007–2013.

(103)

Vad gäller möjligheten att bevilja stöd upp till det tröskelvärde för anmälan som anges i artikel 6.2 i den allmänna gruppundantagsförordningen är det viktigt att uppmärksamma att formuleringen i fotnoten till punkt 56 i IDAC endast anger att medlemsstaterna behåller möjligheten att bevilja stöd upp till tröskelvärdet för anmälan. Logiken hos strukturen för de tillämpliga reglerna (gruppundantagsförordningen för regionalt investeringsstöd, riktlinjerna för 2007–2013, IDAC) är att om stödbeloppet från alla källor är begränsat till tröskelvärdet för anmälan behöver medlemsstaten inte lämna in projektet för en detaljerad bedömning av kommissionen utan kan genomföra stödåtgärden i linje med de villkor som anges i gruppundantagsförordningen. Så fort en medlemsstat beslutar att bevilja ett stödpaket som överstiger tröskelvärdet för anmälan är emellertid hela beloppet föremål för anmälningsskyldigheten och dess förenlighet ska bedömas på grundval av gällande riktlinjer. Detta är precis vad som även uttrycks i skäl 7 i den allmänna gruppundantagsförordningen då den fastslår att ”Statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i fördraget som inte omfattas av denna förordning bör fortsätta att omfattas av anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget. Denna förordning bör inte hindra medlemsstaterna från att ändå anmäla stöd vars mål motsvarar de mål som omfattas av denna förordning. Kommissionen kommer att bedöma sådant stöd framför allt på grundval av de villkor som anges i denna förordning och i överensstämmelse med de kriterier som fastställs i särskilda riktlinjer eller rambestämmelser som kommissionen antagit, i de fall då åtgärden i fråga omfattas av ett sådant särskilt instrument.”

(104)

Innan kommissionen fattar ett beslut om det anmälda stödet kan medlemsstaterna dra tillbaka sin anmälan och bevilja stödet på grundval av den tillämpliga gruppundantagsförordningen, om stödbeloppet har sänkts till tröskelvärdet för anmälan eller lägre och om alla bestämmelser i det tillämpliga gruppundantaget uppfylls.

(105)

De ungerska myndigheterna åberopar kommissionens tidigare beslutspraxis (38). Kommissionen anser att omständigheterna i det åsyftade Ibiden-ärendet inte är jämförbara med det föreliggande ärendet eftersom det beslutet fattades på grundval av en annan rättslig grund (riktlinjerna för 2000–2006) och på rambestämmelserna från 2002 (39), och inte tillämpade gruppundantagsförordningen för regionalt investeringsstöd och riktlinjerna för 2007–2013. Oavsett vilket har kommissionen utvecklat en annan beslutspraxis under de senaste åren (t.ex. i de ovannämnda besluten rörande Mondi och BMW).

(106)

Slutligen påverkas inte ovannämnda slutsatser av argumentet att enligt rättspraxisen får de medlemsstater som uppfyller sin anmälningsskyldighet enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget inte hamna i en situation där de får en nackdel gentemot de som har åsidosatt sin skyldighet att anmäla. Kommissionen konstaterar att i det citerade domslutet (40) gällde detta argument bedömningen av en stödåtgärds förenlighet med den gemensamma marknaden, en stödåtgärd som hade genomförts i strid med skyldigheterna enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget. Domstolen drog slutsatsen att ett ytterligare krav på att ta i beaktande de faktiska effekterna av det stöd som redan hade satts i verket skulle ge medlemsstaterna incitament att vänta med att anmäla investeringsprojekt till kommissionen tills de hade slutförts, vilket skulle leda till att förbudet i artikel 108.3 i EUF-fördraget förlorar sin verkan. Kommissionen anser därför att den rättspraxis som de ungerska myndigheterna åberopar inte är relevant vad gäller anmälningsskyldigheten enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget.

(107)

Med hänsyn till vad som ovan nämnts drar kommissionen slutsatsen att det stöd som beviljats AHM är olagligt. Denna slutsats påverkar dock inte bedömningen av dess förenlighet med den inre marknaden.

(108)

Syftet med stödet är att främja regional utveckling. Eftersom bidragsavtalet för investeringen, förutom för plåtpressverkstaden, undertecknades den 6 juli 2011 (för plåtpressverkstaden den 26 september 2011), enbart med förbehållet att kommissionen måste godkänna det, anser kommissionen att stödet beviljades före juli 2014 och således måste bedömas – i enlighet med punkt 188 i riktlinjerna för 2014–2020 – på grundval av riktlinjerna för 2007–2013, och i synnerhet deras bestämmelser om regionalt investeringsstöd för stora investeringsprojekt som anges i punkt 68. Om synpunkterna som erhålls som svar på inledandet av den formella granskningen inom den föreskrivna perioden inte gör det möjligt för kommissionen att i den formella granskningen dra slutsatsen att det är bortom allt tvivel att de tröskelvärden som anges i punkt 68 a och i punkt 68 b i riktlinjerna för 2007–2013 inte överstigs är den skyldig att gå vidare med en ingående bedömning på grundval av kriterierna som anges i IDAC.

(109)

Kommissionen måste genomföra denna bedömning i följande tre steg:

(110)

Kommissionen fastställde redan i punkt 54 i beslutet om inledande att stödet uppfyller de allmänna kriterierna om förenlighet som anges i riktlinjerna för 2007–2013. I den formella granskningen framkom inga anledningar att ifrågasätta denna bedömning. Kommissionen konstaterar i synnerhet följande:

(111)

Med beaktande av dessa överväganden anser kommissionen att standardkriterierna om förenlighet i riktlinjerna är uppfyllda.

(112)

Kommissionen fastslog i skäl 105 i beslutet om inledande att om de synpunkter som erhålls som svar på inledandet av den formella granskningen inte gör det möjligt för kommissionen att dra slutsatsen att det är bortom allt tvivel att de tröskelvärden som anges i punkt 68 a-testet och punkt 68 b-testet inte överstigs kommer den att genomföra en ingående bedömning av investeringsprojektet på grundval av IDAC. Kommissionen måste bedöma huruvida de synpunkter som erhållits gör det möjligt att dra denna slutsats.

(113)

I punkt 65 i det inledande beslutet ansåg kommissionen att för tillämpningen av punkt 68 i riktlinjerna för 2007–2013 utgörs de produkter som berörs av investeringsprojektet av personbilar som tillhör marknadssegmenten A0, A eller B i enlighet med POLK:s segmentering.

(114)

I skäl 80 i beslutet om inledande lät kommissionen den exakta definitionen av den relevanta produktmarknaden vara öppen och tog hänsyn till alla tänkbara alternativa definitioner av marknader, vilket särskilt inbegriper den smalaste segmenteringen som det finns tillgängliga uppgifter för. Eftersom AHM kommer att producera bilar såväl som karossdelar för bilar som tillhör segment A och B, och eftersom företaget i teorin även kan producera dessa för bilar som tillhör segment A0, anser kommissionen att dessa enskilda segment såväl som en kombination av segmenten A0 till B och A till B ska betraktas som relevanta och tänkbara produktmarknader i detta ärende.

(115)

I sina synpunkter till det inledande beslutet (enligt vad som beskrivs i skäl 44–46 i detta beslut) höll Ungern fast vid sin ståndpunkt, som återspeglades redan i beslutet om inledande, utan att inkomma med fler synpunkter eller upplysningar som inte redan tidigare hade lagts fram under etappen för den inledande granskningen. I synnerhet höll Ungern fast vid sin åsikt att den relevanta produktmarknaden ska definieras som en grupp som utgörs av en kombination av segment, dvs. av fordon som tillhör segmenten A0, A eller B och att den geografiska marknaden ska definieras såsom åtminstone en kombination av marknaderna i hela Europa, Nord- och Sydamerika samt Kina (alltså inte enbart marknaden inom EES).

(116)

Vad gäller produktmarknaden anser kommissionen följande: Beslutet att utföra en ingående granskning påverkar inte resultatet av den efterföljande ingående granskningen av förenlighet. Emellertid måste kommissionen innan den godkänner stödet vara trygg i förvissningen om att det positiva bidraget från stödåtgärden i alla avseenden uppväger dess negativa effekter på handel och konkurrens. Definitionen av produktmarknaden ska därför vara så smal som möjligt, med hänsyn till de särskilda egenskaperna hos de bilar som ska tillverkas, i syfte att kunna fastställa huruvida en ingående granskning av en stödåtgärds förenlighet måste utföras eller inte.

(117)

Praxisen att tillämpa den smalast möjliga definitionen av en marknad på grundval av enskilda segment inom bilbranschen är fast grundad i jämförbara beslut, inbegripet slutgiltiga beslut (43).

(118)

Denna rättspraxis grundas på ekonomiska överväganden av betydelse för konkurrensen emedan den har sin utgångspunkt i synsättet att konkurrenter inom alla marknadssegment, inbegripet det minsta möjliga segmentet, förtjänar att skyddas från marknadsdominerande aktörer.

(119)

I synnerhet utgår detta tillvägagångssätt från teorin att det finns en substituerbarhet på efterfrågesidan mellan två produkter om konsumenterna anser att de är substitut med avseende på deras egenskaper, pris och avsedda användningsområde. Genom praxisen att granska marknadsandelen även inom det minsta möjliga segmentet av bilmarknaden som det finns tillgänglig information om följer kommissionen just denna logik; d.v.s den tar hänsyn till att substituerbarheten med avseende på pris, egenskaper och det avsedda användningsområdet är som starkast mellan två produkter som tillhör samma segment. I detta avseende återspeglar tillämpningen av det smalast möjliga marknadssegmentet som en tänkbar marknad logiken i punkt 28 i riktlinjerna för horisontella koncentrationer (44), som anger att ”Produkter kan differentieras inom en relevant marknad på ett sådant sätt att vissa produkter är närmare substitut än andra. Ju högre graden av utbytbarhet är mellan de samgående företagens produkter, desto troligare är det att de samgående företagen kommer att höja sina priser betydligt. […] Det är mer sannolikt att incitamentet för de samgående företagen att höja sina priser är begränsat när konkurrerande företag tillverkar substitut som ligger nära de samgående företagens produkter än när de erbjuder mindre närliggande substitut (…).”

(120)

Detta är också anledningen till att vanliga bilar traditionellt delas in i olika segment och till att bilindustrin delar in modeller såsom tillhörande något av de olika väletablerade segmenten. Detta synsätt har styrt kommissionens praxis då den har definierat den relevanta produktmarknaden i ärenden inom bilsektorn även vad gäller enskilda segment, och det är anledningen till att Ungern lade fram sina argument avseende den relevanta marknaden i detta ärende, såväl som i tidigare ärenden, med avseende på segment.

(121)

Ungern har inte inkommit med ytterligare argument som skulle motsäga detta synsätt. Vidare har kommissionen inte erhållit några uppgifter från tredje parter under den formella granskningen som skulle göra det möjligt att få en tydligare bild av marknadens segmentering. Kommissionen håller därför fast vid åsikten att den exakta definitionen av den relevanta produktmarknaden ska lämnas öppen och att alla tänkbara alternativa marknadsdefinitioner, där enskilda bilsegment definieras (vilket inbegriper det smalaste segmentet som uppgifter finns tillgängliga för), ska tas i beaktande. Kommissionen anser således även fortsättningsvis att de enskilda segmenten A0, A och B, såväl som en kombination av segment A0 till B och A till B, ska betraktas som relevanta tänkbara produktmarknader i detta ärende (45).

(122)

Vad gäller den geografiska marknaden håller kommissionen fast vid sin ursprungliga bedömning i beslutet om inledande (se skäl 87 i beslutet om inledande) att den relevanta marknaden utgörs av EES eller en större marknad. Kommissionen kan inte utesluta att den geografiska marknaden är begränsad till marknaden inom EES.

(123)

Kommissionen konstaterar att Ungern håller fast vid sitt argument som lades fram redan under den inledande granskningen men att landet inte inkommit med ytterligare uppgifter under den formella granskningen (se skäl 47 i detta beslut). Kommissionen anser att dessa argument är otillräckliga för att helt avfärda att den geografiska marknaden skulle kunna vara begränsad till marknaden inom EES. I synnerhet anser kommissionen följande:

(124)

Det faktum att stora biltillverkare agerar internationellt och på en global marknad utgör inte tillräckligt bevis för att de enskilda marknaderna är integrerade och att de utgör en enda marknad världen över (eller en kombination av marknaderna i hela Europa, Nord- och Sydamerika samt Kina). Detta gäller även argumentet att de tio största OEM-tillverkarna har tillverkningsanläggningar och distributionssystem världen över. I själva verket anser kommissionen att de instabila växelkurserna kan pekas ut som en anledning till att OEM-tillverkarna har byggt produktionsanläggningar närmare den regionala efterfrågan, och att detta även gäller strategier för ett effektivt skydd (höga tullar på import från slutproducenter och låga tullar på mellanprodukter, vilket stimulerar lokal produktion/montering). Ett tredje argument för förekomsten av globaliserade produktionsstrukturer, även då marknaderna inte är integrerade, är det faktum att vissa stater endast tillåter import om samriskföretag för lokal produktion grundas i anslutning till detta. Stora aktörers globala närvaro i form av tillverkare är därför inte i sig själv ett tillräckligt bevis på förekomsten av en global marknad (eller en som är större än EES). På ett liknande sätt utgör inte förekomsten av ett distributionssystem som sträcker sig världen över inte ett bevis på att marknaden är global (eller större än EES) ur ett konkurrensperspektiv. Det faktum att AUDI AG/VW-koncernen avser betjäna världsmarknaden med tre eller fyra bilmodeller, och att betjäna världsmarknaden förutom Kina med A3 Sedan-modeller från endast en anläggning, är inte heller ett tillräckligt underlag för att dra slutsatsen att den geografiska marknaden är större än EES.

(125)

Likaså är argumentet att en hög nivå av handelsflöden, t.ex. det faktum att omkring 13 % av bilarna inom segment A och över 25 % av bilarna inom segment B som produceras i EES exporteras till andra regioner i världen, otillräckligt för att bevisa förekomsten av en global marknad (eller en som är större än EES). Kommissionen anser att även om handelsflöden kan ge en inblick i till vilken grad olika geografiska områden är integrerade genom att studera andelen import och export i förhållande till lokala produktions- och konsumtionsnivåer är inte förekomsten av handelsflöden i sig själv ett tillräckligt bevis för att anse att det finns en integrerad geografisk marknad. I själva verket kan försändelser ske mellan EES och andra regioner utan att detta betyder att marknaderna är integrerade i den mening att marknadsvillkoren (t.ex. priser) på en marknad påverkar marknadsvillkoren på den andra marknaden. Detta gäller i synnerhet då dessa försändelser i huvudsak avser försändelser mellan tillverkarna själva, till skillnad från försändelser mellan oberoende importörer och exportörer som är delaktiga i prisarbitrage. Prissättningen kan vara helt och hållet marknadsspecifik (t.ex. höga priser på en marknad men låga på en annan) och inte anpassad till villkoren på en påstått integrerad marknad. En analys av handelsflöden tar inte itu med den huvudsakliga frågan vad gäller marknadsdefinitionen, nämligen huruvida import och export skulle kunna motverka en prisökning på den lokala marknaden. Kommissionen konstaterar att Ungern inte inkommit med ytterligare empiriskt underlag som skulle kunna bevisa förekomsten av en korrelerad prisutveckling, eller av reaktiviteten hos nettoimporten med avseende på relativa prisförändringar.

(126)

Kommissionen medger att handelshinders betydelse minskar med tiden. Icke desto mindre är kommissionen övertygad om att en av de huvudsakliga anledningarna till att produktionen förläggs utomlands, och till att biltillverkare inom EU beslutar om utlokalisering, är hinder för tillträde till målmarknaderna. Hinder i form av höga tullar hämmar fortfarande avsevärt tillträdet för EU-exportörer, särskilt i Asien. Hinder som inte utgörs av tullar, inbegripet betungande och diskriminerande certifieringskrav, krav på ytterligare tester, punktskatter etc., har en betydande inverkan på EU:s bilexport till de sydostasiatiska, kinesiska och sydamerikanska marknaderna. Kommissionen håller med om att Förenta Staterna utan tvekan är den viktigaste destinationen för EU:s sammanlagda bilexport. EU:s och Förenta staterna:s inställningar till regleringar och marknadsövervakning skiljer sig emellertid kraftigt åt. Sådana regleringsmässiga skillnader utgör troligen än i dag det viktigaste hindret för tillträde vad gäller EU:s bilexport till Förenta staterna.

(127)

Kommissionen har vidare tagit vederbörlig hänsyn till argumenten som lades fram med avseende på de sjunkande transportkostnaderna. Kommissionen är inte helt övertygad därom. Den framtida utvecklingen vad gäller sjunkande transportkostnader kan inte helt slås fast under nuvarande ekonomiska omständigheter med fluktuerande bränslekostnader. Därför kan den åberopade framtida kostnadssänkningen inte tas för given.

(128)

De ungerska myndigheterna har också tillhandahållit en korrelationsanalys för bilpriserna i Förenta staterna och ett genomsnittligt bilpris för ett urval av tio europeiska länder avseende segmenten A och B under perioden 2005 (första kvartalet) till 2010 (andra kvartalet), såväl som en analys av korrelationer mellan tre europeiska landpar, nämligen Tyskland och Frankrike, Tyskland och Italien samt Tyskland och Förenade kungariket under samma period. Avsikten med denna analys är att visa att korrelationen mellan priserna i Nordamerika och det genomsnittliga priset i de tio utvalda EES-länderna är jämförbar med korrelationen mellan bilpriserna i Tyskland, Frankrike, Italien och Förenade kungariket. De drar slutsatsen att analysen stödjer slutsatsen att Nordamerika och EES bör betraktas som en enda geografisk marknad. Eftersom det inte råder någon diskussion om huruvida de senare länderna är inom samma geografiska marknad betyder detta a fortiori att även Nordamerika och EES skulle vara inom samma geografiska marknad.

(129)

Kommissionen konstaterar att det dataset, på vilket analysen som Ungern inkom med har utförts, utgår ifrån ett dataset med 22 uppgifter som täcker perioden 2005 (första kvartalet) till 2010 (andra kvartalet) för vart och ett av de berörda marknadssegmenten (segmenten A och B), och för vart och ett av de ovan angivna sex geografiska områdena, dvs. Nordamerika, urvalet av tio EES-länder, Tyskland, Frankrike, Italien och Förenade kungariket. Korrelationsanalysen har utförts med avseende på indexnivå och indexskillnader (46).

(130)

Ovannämnda korrelationsanalys har utförts på grundval av det kedjade Fisher-indexet. Syftet med det kedjade Fisher-indexet, i likhet med allmänna prisindex, är att utvärdera prisutvecklingen för en viss korg av produkter, i en viss region, under ett visst tidsintervall. Detta görs genom att beräkna ett normaliserat och vägt genomsnitt av priser. Det genomsnittliga priset tar sålunda hänsyn till den relativa konsumtionen av varorna i korgen och det skalas ned gentemot en referensperiod (47). Det finns flera sätt att beräkna ett index och i den ekonomiska litteraturen har flera index utarbetats. Fisher-indexet är ett härlett index eftersom det är (det geometriska) genomsnittet av två andra index som går under namnen Paasche-indexet och Laspeyres-indexet. I just detta fallet föreslår de ungerska myndigheterna även en version av Fisher-indexet som är kedjat. Detta betyder att prisändringen inte beräknas i relation till den närmast föregående perioden utan till den referensperiod som valts ut för normalisering.

(131)

Resultaten för segment A är följande: Korrelationen mellan prisindex för Nordamerika och prisindex för urvalet av de tio utvalda EES-länderna uppgår till 0,94. I denna undersökning ansågs det att detta var likvärdigt korrelationen mellan prisindexen för Tyskland och Frankrike, Italien och Förenade Kungariket som sträcker sig mellan 0,90 och 0,95.

(132)

Först och främst har kommissionen inga invändningar mot användningen av index och i synnerhet inte mot användningen av det kedjade Fisher-indexet. Emellertid hyser kommissionen tvivel avseende de data som ligger till grund för beräkningarna av detta index. Det kan i praktiken inte uteslutas att falska korrelationer kan uppträda som en följd av någon kompositionseffekt som härrör från liknande (gemensamma) utvecklingar i konsumtionsmönster (vilka bestämmer vägningstalen i indexen, t.ex. ett skifte till dyrare modeller inom segmentet) i stället för att korrelationen avseende utvecklingen av de faktiska priserna framgår.

(133)

För det andra konstaterar kommissionen att analysen har utförts med avseende på enkla index, men en korrelationsanalys ska vanligtvis hantera förekomsten av gemensamma prisutvecklingar (som t.ex. styrs av gemensamma kostnadsutvecklingar) i syfte att utesluta dem och att undvika falska korrelationer. Detta kallas för partiell korrelation. Denna analys har inte utförts och alla sådana korrelationsvärden kan således vara falska.

(134)

För det tredje är det värt att uppmärksamma att en till synes hög korrelationsnivå (som i detta fallet) också kan vara falsk om tidsserien är icke-stationär, dvs. om det råder en tendens över tid. Det är väletablerat att korrelationsnivån är artificiellt hög om två tidsserier inte är stationära. Enligt bästa praxis är en korrelationsanalys meningsfull om tidsserierna är stationära. Således kan inget bevisvärde tillskrivas korrelationsvärden som härrör från icke-stationära tidsserier. I detta fallet är båda indexserierna icke-stationära och uppvisar en tydlig tendens. Detta gör att tvivel uppstår kring korrelationsvärdenas validitet. Det är värt att nämna att de ungerska myndigheterna är medvetna om detta och att de förklarar att det därför är bättre att först göra serierna stationära genom att göra en differentiering (dvs. avlägsna tendensen över tid) och beräkna korrelationerna på de modifierade tidsserierna. De drar slutsatsen att korrelationsvärdena är jämförbara och att den geografiska marknadens omfattning därför bör inbegripa Nordamerika.

(135)

Kommissionen delar inte denna uppfattning. I själva verket är korrelationsresultaten som härrör från de modifierade tidsserierna avseende pris (efter att tendensen över tid har avlägsnats) för Nordamerika respektive urvalet av de tio utvalda EES-länderna, Tyskland och Frankrike, Tyskland och Italien samt Tyskland och Förenade kungariket 0,39, 0,60, 0,60 respektive 0,55. Korrelationen mellan Nordamerika och urvalet av de tio utvalda EES-länderna är alltså totalt sett ganska låg (0,39) och i synnerhet avsevärt lägre än de riktmärken för korrelationerna som beräknats på förändringar i det kedjade Fisher-indexet mellan Tyskland och Frankrike, Tyskland och Italien samt Tyskland och Förenade kungariket.

(136)

Detta bevis tycks inte kunna ligga till grund för slutsatsen att den relevanta geografiska marknaden för segment A också inbegriper Nordamerika. Vidare tycks korrelationsanalysen grunda sig på vissa förenklade antaganden som inte har testats tillräckligt eller som inte är tillräckligt erkända, t.ex. frånvaro av gemensamma chocker och förekomsten av potentiellt olika tendenser över tid. Resultaten av korrelationstesterna, om de skulle vara tillförlitliga, ger dessutom snarare stöd till hypotesen att omfattningen av den geografiska marknaden är smalare.

(137)

Eftersom stödmottagarens marknadsandel av marknaden inom EES för segment A överstiger 25 % har tröskelvärdet för punkt 68 a-testet här ovan, för vilket en ingående granskning krävs, oavsett vilket överstigits. Det är därför inte nödvändigt att granska resultaten för segment B. Ungern inkom inte med några korrelationsresultat för segment A0.

(138)

Mot bakgrund av det ovansagda, och eftersom kommissionen inte har erhållit någon ytterligare information under den formella granskningen som skulle göra det möjligt att dra slutsatsen att den relevanta geografiska marknaden är större än EES, håller kommissionen fast vid slutsatsen att den relevanta geografiska marknaden – oberoende av definitionen av produktmarknaden – utgörs av antingen EES eller ett större område. Kommissionen betonar ännu en gång att det är dess skyldighet att kontrollera att stödåtgärdens positiva bidrag till fullo kompenserar för dess negativa effekter på handel och konkurrens. Således bör definitionen av den geografiska marknaden vara så smal som möjligt, med hänsyn till de specifika egenskaperna hos de bilar som kommer att tillverkas, i syfte att fastställa om en ingående granskning av en stödåtgärds förenlighet ska utföras eller inte.

(139)

Kommissionen har utfört det test som anges i punkt 68 a i riktlinjerna för alla tänkbara produktmarknader och geografiska marknader för att kontrollera huruvida mottagarens marknadsandel överstiger 25 % före och efter investeringen.

(140)

Med beaktande av det faktum att en enda relevant produktmarknad och geografisk marknad inte kunde fastställas var man tvungen att ta hänsyn till resultaten från alla tänkbara marknader. VW-koncernerns marknadsandel står för mer än 25 % i de enskilda segmenten A och B, samt i en kombination av dessa, inom EES och under alla de år som avses. Vad gäller kombinationen av segmenten A0, A och B inom EES överstigs tröskelvärdet på 25 % från och med 2011. Kommissionen drar därför slutsatsen att tröskelvärdet som anges i punkt 68 a i alla händelser överstigs, oavsett vilken definition av produktmarknaden som tillämpas, och att det således inte är nödvändigt att besluta om en slutgiltig definition av produktmarknaden.

(141)

Eftersom resultatet av punkt 68 a-testet redan medför att man måste gå vidare med en ingående granskning av stödet är det inte nödvändigt att inta en slutgiltig ståndpunkt avseende resultatet av punkt 68 b-testet.

(142)

Eftersom det relevanta tröskelvärdet i 68 a-testet överstigs har kommissionen beslutat att i detalj kontrollera, som en följd av inledandet av förfarandet som föreskrivs i artikel 108.2 i EUF-fördraget, att stödet är nödvändigt för att skapa en stimulanseffekt på investeringen och att fördelarna med stödåtgärden uppväger den snedvridning av konkurrensen och effekterna på handeln mellan medlemsstater som blir följden.

(143)

Den ingående bedömningen utförs på grundval av IDAC.

(144)

Regionen Västra Transdanubien är berättigad till regionalstöd i enlighet med artikel 107.3 a i EUF-fördraget. Kommissionen konstaterar att investeringen medför positiva effekter för regionen, enligt vad Ungern har lagt fram (se skäl 56), och anser att i synnerhet skapandet av direkta och indirekta arbetstillfällen, möjligheten att dra till sig ytterligare leverantörer och tjänsteleverantörer, överföringen av kunskap till regionen och förbättringen av kompetensbasen i regionen utgör väsentliga bidrag till regionens utveckling och medför att EU:s mål som avser sammanhållningen uppnås.

(145)

Punkterna 17 och 18 i IDAC understryker att statligt stöd i form av investeringssubventioner endast är ett av de medel som står till buds för att komma till rätta med marknadsmisslyckanden och för att främja den ekonomiska utvecklingen i mindre gynnade områden. Stöd är ett lämpligt instrument om det medför särskilda fördelar i jämförelse med andra politiska åtgärder. Punkt 18 i IDAC föreskriver att endast ”om medlemsstaten har övervägt andra politiska alternativa åtgärder, men visar kommissionen vilka fördelarna är med att använda ett selektivt instrument av typen statligt stöd för ett specifikt företag, anses åtgärden vara ett lämpligt instrument.”

(146)

Ungern förklarade att allmänna stödåtgärder för att stödja den ekonomiska utvecklingen på nationell och regional nivå redan hade vidtagits genom investeringar i grundläggande infrastruktur och produktionsfaktorer men att regionen fortsatt är ett av de minst gynnade områdena i EU. Kommissionen anser att utvecklingen av infrastruktur och andra allmänna stödåtgärder inte räcker till för att minska de regionala skillnaderna.

(147)

Ungern grundade också sin motivering för stödinstrumentets lämplighet på den ekonomiska situationen i regionen Västra Transdanubien och tillhandahöll bevis som styrkte att regionen är mindre gynnad i jämförelse med de angränsande regionerna i Österrike (Burgenland) och Slovakien (Bratislavský kraj). Västra Transdanubiens ekonomiska indikatorer är samtidigt desamma som genomsnittet för Ungern. Kommissionen konstaterar dock att – vilket framgår av Västra Transdanubiens status som ett område som är berättigat till regionalstöd i enlighet med artikel 107.3 a i EUF-fördraget med ett tak för stödnivån på 30 % – den socioekonomiska situationen i Västra Transdanubien är under den genomsnittliga nivån för EU.

(148)

Mot bakgrund av det ovansagda drar kommissionen slutsatsen att stödåtgärden är ett lämpligt instrument för att uppnå det regionala utvecklingsmålet för den berörda stödregionen.

(149)

Eftersom det finns många giltiga skäl för ett företag att förlägga sin investering i en viss region, även om inget stöd beviljas, föreskriver IDAC att kommissionen ska kontrollera i detalj att stödet är nödvändigt för att skapa en stimulanseffekt på investeringen. Syftet med denna detaljbedömning är att avgöra om stödet faktiskt bidrar till att ändra stödmottagarens beteende, så att denne genomför (ytterligare) investeringar i den berörda stödregionen. I detta sammanhang krävs det också att medlemsstaten ger en omfattande beskrivning av det kontrafaktiska scenariot, enligt vilket inget stöd beviljas till stödmottagaren. Kommissionen måste bedöma att detta scenario är realistiskt. Denna kontroll av den påtagliga stimulanseffekten sträcker sig bortom kontrollen av huruvida de formella kraven uppfylls i fråga om den stimulanseffekt som anges i riktlinjerna för 2007–2013 (se punkt 68 i riktlinjerna för 2007–2013).

(150)

Punkt 22 i IDAC anger att denna (påtagliga) stimulanseffekt kan bevisas genom två följande scenarier: Om stödet inte skulle beviljas skulle ingen investering ske eftersom en investering då inte skulle vara lönsam för företaget någonstans (scenario 1). Om stödet inte skulle beviljas skulle investeringen genomföras i någon annan lokalisering i EU (scenario 2).

(151)

IDAC föreskriver att medlemsstaten för kommissionen bör kunna påvisa förekomsten av en stimulanseffekt av stödet, och den måste kunna lämna tydliga bevis på att stödet faktiskt påverkade valet av investering eller lokalisering. Således läggs bevisbördan avseende förekomsten av en stimulanseffekt därigenom på medlemsstaten. Punkt 25 i IDAC anger att medlemsstaten ska kunna lämna belägg för stödets stimulanseffekt genom att lämna handlingar från företaget som visar att en jämförelse har gjorts mellan kostnader och intäkter till följd av lokaliseringen i den stödberättigade region som har valts ut för investeringen i förhållande till en alternativ lokalisering. Medlemsstaten uppmanas att förlita sig på finansiella rapporter, interna affärsplaner och handlingar som avhandlar flera olika investeringsscenarier.

(152)

Kommissionen konstaterar att de ungerska myndigheterna inkom med den erfordrade informationen (se skäl 60) i form av aktuella och äkta bevis för VW-koncernens och Audis beslutsprocess i flera steg avseende beslutet om investering och lokalisering, för att stödet till förmån för AHM faller inom ramen för scenario 2, samt för det kontrafaktiska scenariot som omfattar, utöver Győr, flera alternativa lokaliseringar (kombinationer av lokaliseringar), som är belägna i [land 1 och land 2 i EES].

(153)

Dessa lokaliseringar inbegriper de befintliga anläggningarna i Győr [lokalisering 2 i ett stödområde i EES som är berättigat till regionalstöd i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget], [lokalisering 1 i ett icke stödberättigat område i EES] samt [lokalisering 3 i ett icke stödberättigat område i EES]. Medan Győr och [lokalisering 2 i ett stödområde i EES som är berättigat till regionalstöd i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget], är lokaliserade till stödområden (med tak för stödnivåer på 30 % respektive 15 % dagen för anmälan) är [lokalisering 1 i ett icke stödberättigat område i EES] och [lokalisering 3 i ett icke stödberättigat område i EES] belägna i icke stödberättigade områden i [land 2 i EES].

(154)

Beräkningarna och kostnadsuppskattningarna för de 4 alternativen utfördes med lika stor noggrannhet. De alternativ som omfattade anläggningarna i [lokalisering 3 i ett icke stödberättigat område i EES] (alternativ A och B) uteslöts redan i (…) år 2010, eftersom anläggningen i [lokalisering 3 i ett icke stödberättigat område i EES] hade uppnått gränsen för sin produktionskapacitet och investeringen skulle ha krävt betydande utgifter för strukturåtgärder, vilket hade lett till högre kostnader totalt. Således återstod endast alternativ C (produktion av A3 Sedan och Audi TT-modeller i [lokalisering 2 i ett stödområde i EES som är berättigat till regionalstöd i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget] och produktion av A3 Cabriolet i [lokalisering 1 i ett icke stödberättigat område i EES]) och alternativ D (produktion av alla fyra modeller i Győr) som konkurrerande alternativ.

(155)

Under den fortsatta planeringsprocessen utfördes flera beräkningar och kostnadsuppskattningar. De tillhandahållna handlingarna visar att dessa beräkningar utgick ifrån samma antaganden och Ungern förklarade att under hela beslutsprocessen utfördes kostnadsuppskattningarna för alternativ C och alternativ D med samma noggrannhet. Handlingarna påvisar också att dessa beräkningar var jämförbara.

(156)

Kommissionen konstaterar att AUDI AG undersökte möjligheten att erhålla statligt stöd redan på ett tidigt stadium i beslutsprocessen avseende investering och lokalisering. Mottagarens stödansökan den 5 mars 2010, Ungerns bekräftelse den 26 mars 2010 att investeringen i princip är berättigad till det stöd som ansöktes för såväl som det ursprungliga erbjudandet om stöd som Ungern kom med den 30 mars 2010 gjordes alla innan något av alternativen hade uteslutits. Kostnadsberäkningarna som lades fram för koncernstyrelsen den (…) 2010 inbegrep redan möjligheten till ett statligt stöd som Ungern skulle bevilja. Vid den tidpunkten togs även möjligheten till ett stöd från [land 1 i EES] i beaktande, men avfärdades senare eftersom det inte skulle vara realistiskt att erhålla stöd i [land 1 i EES] (48).

(157)

Enligt vad som beskrivs i skäl 80 i detta beslut visade de slutgiltiga uppskattningarna att de produktionskostnader som härrör från lokaliseringen skulle medföra en kostnadsnackdel om 143,3 miljoner euro för alternativ D (Győr) (i jämförelse med alternativ C) [lokalisering 2 i ett stödområde i EES som är berättigat till regionalstöd i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget] och [lokalisering 1 i ett icke stödberättigat område i EES]) vid tidpunkten då de två alternativen för investering och lokalisering lades fram för att ett slutgiltigt beslut skulle fattas av K-VAI den 14 december 2010. Enligt vad som står nedskrivet i protokollet från K-VAI:s möte beslutade K-VAI, på grundval av den kontrafaktiska analysen och av vissa kvalitetskriterier såväl som på grundval av möjligheten till statligt stöd, att lokalisera investeringsprojektet till Győr den 14 december 2010.

(158)

Kommissionen bekräftar ånyo sin ståndpunkt (se skäl 110 i detta beslut), som intogs redan i beslutet om inledande, att de formella kraven vad gäller stimulanseffekten som anges i punkt 38 i riktlinjerna för 2007–2013 uppfylls i enlighet med följande: (i) Avseende direktstödet (enligt vad som förklaras i skäl 23 i detta beslut): Mottagaren lämnade in en stödansökan, och den myndighet som ansvarar för administrationen av ordningen bekräftade därefter skriftligen att projektet, med förbehållet att en detaljerad kontroll måste utföras, i princip uppfyllde de stödberättigande villkor som anges i ordningen innan arbetena med projektet påbörjades. (ii) Avseende skattelättnaderna (enligt vad som beskrivs i skäl 24 i detta beslut): Mottagaren ansökte om dessa i god tid innan arbetena påbörjades, och eftersom det finns en laglig rätt till skattelättnaderna – efter ett tidigare godkännande från kommissionen – krävdes det inte att mottagaren inväntade någon preliminär bekräftelse om rätten till dessa från de ungerska myndigheterna.

(159)

Kommissionen anser att vad gäller den påtagliga stimulanseffekten påverkade stödet i praktiken valet av lokalisering för investeringen: VW-koncernens beslut att lokalisera investeringsprojektet i fråga till Győr fattades först efter att det hade bekräftats att investeringsprojektet var berättigat till statligt stöd och att det skulle stödjas av de offentliga myndigheterna och K-VAI (det organ som ansvarar för att fatta det slutgiltiga beslutet om investeringen och lokaliseringen) godkände lokaliseringen på villkor att det skulle erhålla statligt stöd. Kommissionen anser därför, i enlighet med punkt 23 och 25 i IDAC, att det kontrafaktiska scenariot som Ungern lade fram är realistiskt och har stöd av äkta och aktuella bevishandlingar. Stödet har därför en verklig (påtaglig) stimulanseffekt. Genom att minska klyftan avseende bärkraftighet till förmån för Győr bidrog stödet till att det mottagande företaget ändrade sitt beslut om lokalisering. Utan stödet skulle investeringen inte ha ägt rum i Győr.

(160)

För att stödet ska vara proportionerligt måste stödbeloppet och stödnivån begränsas till den lägsta nivå som krävs för att investeringen ska äga rum i den stödberättigade regionen.

(161)

I allmänhet anses det att regionalstöd står i proportion till graden av svårigheter som den stödberättigade regionen brottas med om det uppfyller kraven avseende det gällande regionala stödtaket, inbegripet den automatiska, progressiva nedskalningen av det regionala stödtaket för stora investeringsprojekt (som redan är en del av gällande regionalstödskarta). Den gällande stödnivån är i detta ärende inte högre än de regionala stödtaken som justerats utifrån tabellen för nedtrappning, enligt vad som redan fastställts i skäl 110 i detta beslut.

(162)

Förutom den allmänna principen om proportionalitet som står inskriven i riktlinjerna för 2007–2013 kräver IDAC att en detaljbedömning ska utföras. Enligt scenario 2 i IDAC anses stödet vara proportionerligt om det motsvarar skillnaden mellan nettokostnaderna för det stödmottagande företaget att investera i den stödberättigade regionen och nettokostnaderna för att investera i den alternativa lokaliseringen.

(163)

Kommissionen anser på grundval av de handlingar som har inkommit (se skäl 79 till 82) att stödet var begränsat till det belopp som krävdes eftersom det inte överstiger skillnaden i kostnader mellan alternativ D (lokalisering av investeringen till Győr) och alternativ C (lokalisering av investeringen till [lokalisering 2 i ett stödområde i EES som är berättigat till regionalstöd i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget] och [lokalisering 1 i ett icke stödberättigat område i EES]). Beräkningen som gjordes vid tidpunkten för den kontrafaktiska analysen visar att utan stödet var valet av Győr 144,3 miljoner euro dyrare (i nuvärde år 2010) än en kombination av lokaliseringar i [lokalisering 2 i ett stödområde i EES som är berättigat till regionalstöd i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget] och [lokalisering 1 i ett icke stödberättigat område i EES].

(164)

Denna kostnadsnackdel uppgår till 153,8 miljoner euro i 2013 års prisnivå, vilket är det år man har utgått ifrån vid beräkningarna av stödet och därmed också för proportionaliteten.

(165)

Klyftan som uppstod på grund av den högre engångsutgiften kunde minskas genom det eventuella statliga stödet. Med beaktande av stödet på 133,3 miljoner euro i nuvärde år 2013 medför alternativ D fortfarande en kostnadsnackdel på 20,5 miljoner euro i förhållande till alternativ C. Kommissionen konstaterar att den återstående kostnadsnackdelen var godtagbar för VW-koncernen på grund av vissa icke kvantifierbara fördelar med Győr, t.ex. möjligheten att producera alla fyra MQB-derivat i en enda av Audis anläggningar, och anser att stödets proportionalitet har påvisats.

(166)

Punkt 40 i IDAC anger att ”om det av den kontrafaktiska analysen framgår att investeringen skulle ha gjorts även utan stöd, fast eventuellt på en annan ort (scenario 2) och om stödet är proportionerligt, skulle eventuella indikationer på snedvridning, som en hög marknadsandel och en kapacitetsökning på en underpresterande marknad, i princip vara desamma oberoende av stödet.”

(167)

Eftersom stödåtgärden stödjer ett beslut om investering inom ramen för scenario 2 och stödet är begränsat till lägsta möjliga kunde inga negativa effekter på konkurrensen fastställas. Investeringen skulle ha utförts på en annan ort och lett till samma nivå av snedvridning av konkurrensen i vilket fall som helst. Kommissionen anser därför att stödet inte har några negativa effekter på konkurrensen.

(168)

I enlighet med punkt 53 i IDAC konstateras det att om investeringen utan stöd skulle ha lokaliserats till en fattigare region (mer regionala nackdelar – högre högsta tillåtna regionala stödnivå) eller till en region som anses ha samma regionala nackdelar som målregionen (samma högsta regionala stödnivå) skulle detta utgöra ett negativt inslag i det övergripande avvägningstestet som sannolikt inte kommer att uppvägas av några positiva inslag, eftersom det strider mot själva logiken med regionalstöd.

(169)

Eftersom Ungern bekräftade att den teoretiska möjligheten att inrätta en ny produktionsanläggning i Östeuropa förkastades av Audi i ett tidigt skede av beslutsprocessen och att inga av de befintliga anläggningarna med högre eller samma stödnivå ansågs vara en genomförbar lokalisering (se fotnot 23) anser kommissionen att stödet inte har någon effekt som motverkar sammanhållningen, vilket skulle strida mot själva logiken med regionalstöd.

(170)

Efter att ha fastställt att stödet ger ett incitament för att genomföra investeringen i den berörda regionen är det nödvändigt att genomföra en avvägning av stödets positiva effekter gentemot dess negativa effekter.

(171)

Bedömningen bekräftade att stödåtgärden har en stimulanseffekt som drar dit en investering som ger ett viktigt bidrag till den regionala utvecklingen i ett mindre gynnat område som är berättigat till regionalstöd i enlighet med artikel 107.3 a i EUF-fördraget, utan att detta medför att investeringen inte lokaliseras till en region med samma eller högre tak för stödnivåer (ingen effekt som motverkar sammanhållningen). Kommissionen anser att det är mer fördelaktigt för sammanhållningen inom unionen att en investering dras till en fattigare region än om samma investering hade lokaliserats till en mer utvecklad region. Kommissionen anser, i enlighet med vad som anges i punkt 53 i IDAC, att ”under avvägningstestet kommer (…) regionalstödets positiva effekter som enbart kompenserar skillnaden i nettokostnader i förhållande till en mer utvecklad alternativ investeringslokalisering (…) att anses uppväga eventuella negativa effekter när det gäller den alternativa lokaliseringen vid nya investeringar”.

(172)

Mot bakgrund av ovansagda beslutar kommissionen att stödets positiva effekter i fråga om målsättning och lämplighet enligt vad som påvisats ovan anses uppväga eventuella negativa effekter när det gäller den alternativa lokaliseringen, eftersom stödet är proportionerligt till skillnaden i nettokostnader för genomförandet av investeringen på den utvalda lokaliseringen i jämförelse med en mer utvecklad alternativ lokalisering.

(173)

I enlighet med punkt 68 i riktlinjerna för 2007–2013, och mot bakgrund av den ingående bedömning som genomförts på grundval av IDAC, drar kommissionen slutsatsen att stödet är nödvändigt för att skapa en stimulanseffekt på investeringen och att fördelarna med stödåtgärden uppväger den snedvridning av konkurrensen och negativa effekt på handeln mellan medlemsstater som blir följden.

(174)

Kommissionen beslutar att Ungern olagligen har genomfört regionalstöd till förmån för AHM:s investeringsprojekt i strid med artikel 108.3 i EUF-fördraget. Emellertid drar kommissionen slutsatsen att det regionala investeringsstödet till förmån för AUDI HUNGARIA MOTOR Ltd – som beviljades före 1 juli 2014 på villkor att det delvis kräver kommissionens godkännande – uppfyller alla de villkor som anges i riktlinjerna för 2007–2013 och i IDAC och att det därför kan anses vara förenligt med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 a i EUF-fördraget.