21.6.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 162/22

(1)

De allmänna reglerna för den ungerska gruvdriften regleras i 1993 års gruvdriftslag (2) (nedan kallad gruvdriftslagen). Lagen skiljer mellan två olika rättsmedel, nämligen mellan i) koncession (3) respektive ii) gruvdriftsverksamhet som bedrivs med tillstånd (4). I båda fall är utvinningen av mineraltillgångar belagd med en gruvdriftsavgift som ska betalas till staten och består av en procentandel av värdet av de utvunna mineralerna.

(2)

Enligt gruvdriftslagen ska rätten att bedriva gruvdrift dras tillbaka om ett gruvdriftsföretag som erhållit tillstånd för gruvdrift inte påbörjar utvinningen inom fem år från tillståndsdatumet. Enligt avsnitt 26/A (5) i gruvdriftslagen kan denna tidsfrist dock förlängas genom avtal mellan gruvdriftsmyndigheten och gruvdriftsföretaget. I sådana fall ska gruvdriftsföretaget betala en högre avgift än den avgift som tillämpades vid ursprungsansökan, dock högst 1,2 gånger ursprungsnivån.

(3)

Hungarian Oil & Gas plc (Magyar Olaj- és Gázipari Nyrt., nedan kallat MOL) beviljades flera tillstånd för utvinning av kolväten. Eftersom MOL inte inledde utvinningen av kolväten inom fem år från tillståndet slöts ett förlängningsavtal den 22 december 2005 mellan den ansvariga ministern och MOL (nedan kallat 2005 års avtal). Enligt 2005 års avtal ska en förlängningsavgift beräknas årligen fram till 2020 genom att den ursprungliga gruvdriftsavgiften på 12 procent multipliceras med en faktor mellan 1,020 och 1,050.

(4)

På grundval av den ändring i gruvdriftslagen som trädde i kraft den 8 januari 2008 ökade gruvdriftsavgiften för utvinning av kolväten från 12 procent till 30 procent av värdet av de utvunna mineralerna (5) (nedan kallad 2008 års ändring av gruvdriftslagen). Den höjda avgiften var inte tillämplig på de operatörer vars gruvdriftstillstånd tidigare hade förlängts.

(5)

Den 13 januari 2009 beslutade kommissionen att inleda ett formellt granskningsförfarande enligt artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (6) (nedan kallat EUF-fördraget) av om de åtgärder som Ungern vidtagit har utgjort statligt stöd till förmån för MOL. Kommissionens beslut av den 13 januari 2009 rörande ärendet SA.24571 (f.d. C 1/09, f.d. NN 69/08) (nedan kallat beslutet om att inleda förfarandet) offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 28 mars 2009 (7).

(6)

I beslutet om att inleda förfarandet uttryckte kommissionen sin oro för att den serie åtgärder som Ungern vidtagit i kombination lett till selektiva fördelar för MOL. Åtgärderna bestod av två delar: 2005 års avtal och 2008 års ändring av gruvdriftslagen. Kommissionens preliminära bedömning var att de ungerska myndigheterna gav MOL fördelar framför de konkurrenter som var verksamma inom samma tillståndssystem.

(7)

Genom beslut 2011/88/EU (8) om statligt stöd SA.24571 (f.d. C 1/09, f.d. NN 69/08) som Ungern har genomfört till förmån för till MOL (nedan kallat det angripna beslutet) konstaterade kommissionen att åtgärden till fördel för MOL, dvs. kombinationen av 2005 års avtal och 2008 års ändringar i gruvdriftslagen, utgjorde statligt stöd som var oförenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. Kommissionen begärde att Ungern skulle återkräva stödet från MOL för att återställa den situation som rådde på marknaden innan stödet beviljades (9).

(8)

Efter det att talan väckts av MOL ogiltigförklarade tribunalen det angripna beslutet genom sin dom av den 12 november 2013 i mål T-499/10 (10) på grundval av att åtgärdens selektivitet inte hade fastställts.

(9)

Tribunalens slutsats var att 2005 års avtal inte var selektivt. Tribunalen konstaterade att de ungerska myndigheternas utrymme för skönsmässig bedömning ger dem möjlighet att bevara likabehandlingen mellan gruvdriftsföretag som befinner sig i en jämförbar situation. Tribunalens bedömning var därmed att en senare ändring av de yttre villkoren för ett avtal som inte innefattar statligt stöd på så sätt att avtalsparten får en förmånligare ställning i förhållande till andra aktörer som inte ingått ett liknande avtal, inte är tillräcklig för att avtalet och den senare ändringen av de yttre villkoren tillsammans kan anses utgöra statligt stöd.

(10)

Genom sin dom av den 4 juni 2015 i mål C-15/14 P (11) fastställde EU-domstolen tribunalens dom som ogiltigförklarade det angripna beslutet.

(11)

I sin dom bekräftade EU-domstolen tribunalens bedömning att det inte kunde styrkas att 2005 års avtal var selektivt, och att kombinationen av 2005 års avtal och 2008 års ändring av gruvdriftslagen inte kunde kvalificeras som enskilt statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(12)

EU-domstolen betonade att det finns en grundläggande skillnad mellan undersökningen av selektiviteten i allmänna ordningar om undantaganden eller avdrag, vilka per definition ger en förmån, och undersökningen av selektiviteten av frivilliga bestämmelser i nationell rätt med föreskrifter om införande av tilläggsavgifter. I en situation där de nationella myndigheterna inför sådana avgifter i syfte att vidmakthålla likabehandlingen av olika aktörer, är den omständigheten att de nationella myndigheterna har ett visst utrymme för skönsmässig bedömning, och som inte är obegränsat, inte tillräcklig för att fastställa att motsvarande system är selektivt.

(13)

Enligt EU-domstolen skiljer sig detta fall således från de fall där ett sådant skönsmässigt utrymme har samband med beviljande av en fördel för en viss ekonomisk aktör (12).

(14)

EU-domstolen förklarade dessutom att det regelverk enligt vilket de nationella myndigheterna inför ytterligare avgifter i syfte att vidmakthålla likabehandlingen av olika aktörer endast kan anses vara selektiva då de nationella myndigheterna utövar sitt skönsmässiga utrymme på ett sätt som favoriserar vissa aktörer utan objektiva orsaker.

(15)

EU-domstolen påpekade att det i det aktuella ärendet saknades bevis för att de ungerska myndigheterna skulle ha gett MOL en omotiverad förmånlig behandling när de utövade sin behörighet att höja gruvdriftsavgifterna vid en förlängning av tillståndet (13).

(16)

EU-domstolen drog därför slutsatsen att det regelverk som styr ingåendet av förlängningsavtal i det aktuella ärendet inte kan anses vara selektivt.

(17)

Med hänvisning till kombinerade åtgärder som utgör en enda statlig stödåtgärd hänvisade EU-domstolen till rättspraxis genom att erinra om att en enda statlig stödåtgärd kan bestå av flera åtgärder i kombination under förutsättning att de med avseende på tidsföljd, syfte och företagets situation när åtgärdens olika delar inträffade är sammanlänkade på ett sådant sätt att de inte kan särskiljas (14).

(18)

I det aktuella målet betonade EU-domstolen också att de höjda gruvdriftsavgifter som trädde i kraft år 2008 skedde i ett sammanhang där världsmarknadspriset på råolja steg, dvs. staten utövade sin lagstiftningsmakt till följd av marknadens utveckling på ett sätt som kan motiveras objektivt. Det fanns inte heller några tecken på att 2005 års avtal hade ingåtts i väntan på 2008 års ändring (15).

(19)

EU-domstolens slutsats var därför att det inte fanns något tidsmässigt och/eller funktionellt samband mellan 2005 års avtal och 2008 års ändring av gruvdriftslagen som gjorde det möjligt att tolka dem som att de utgjorde en enda statlig stödåtgärd.

(20)

Eftersom det angripna beslutet ogiltigförklarades av domstolen är det formella granskningsförfarandet fortsatt öppet. Varken tribunalen eller EU-domstolen ansåg dock att det inledande beslutet i det aktuella ärendet orsakats av felaktig rättstillämpning. Kommissionen måste därför anta ett slutligt beslut där de fel som upptäckts av EU:s domstolar åtgärdas.

(21)

Enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion och påverkar handeln mellan medlemsstaterna, oförenligt med den inre marknaden. Dessa villkor är kumulativa. Om ett av dem inte uppfylls uppfyller de aktuella åtgärderna inte kriterierna för statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(22)

Under det omständigheter som föreligger i det aktuella ärendet är det lämpligt att begränsa bedömningen till villkoret om selektivitet.

(23)

För att anses utgöra statligt stöd måste en åtgärd vara specifik eller selektiv såtillvida att den endast gynnar vissa företag eller viss produktion.

(24)

Såsom beskrivs i skälen 12 och 13, utgör avsnitt 26/A (5) i gruvdriftslagen inte ett allmänt system för undantag eller avdrag som ges vissa företag. Det ger, tvärtom, de ungerska myndigheterna möjlighet att införa en högre förlängningsavgift vid förlängning av tillstånd för gruvdrift. Samma villkor gäller för alla aktörer i en jämförbar faktisk och juridisk ställning.

(25)

Såsom beskrivs i skäl 14 och 15 finns det inga bevis för att de ungerska myndigheterna skulle ha gett MOL en omotiverat förmånlig behandling jämfört med andra aktörer som potentiellt kunde ha befunnit sig i en jämförbar situation. Den omständighet att de ungerska myndigheterna har ett visst men inte obegränsat utrymme för skönsmässig behandling som fastställs i lag när det gäller förlängningsavgiftens storlek kan inte anses tillräckligt för att fastslå att regelverket enligt avsnitt 26/A (5) i gruvdriftslagen är selektivt.

(26)

Med hänvisning till de kombinerade effekterna av 2005 års avtal och 2008 års ändring av gruvdriftslagen konstaterar kommissionen att en enda statlig stödåtgärd enligt EU-domstolens rättspraxis kan bestå av flera åtgärder i kombination under förutsättning att de med avseende på tidsföljd, syfte och företagets situation när åtgärdens olika delar inträffade är sammanlänkade på ett sådant sätt att de inte kan särskiljas (16).

(27)

I det aktuella ärendet finns det dock, såsom beskrivs i skäl 18, inga bevis för att Ungern när 2005 års avtal slöts redan hade för avsikt att senare höja gruvdriftsavgiften till nackdel för andra marknadsaktörer som redan fanns på marknaden på dagen för ingåendet av avtalet eller för nya aktörer. De höjda gruvdriftsavgifter som infördes enligt 2008 års ändringar av gruvdriftslagen skedde i samband med höjda internationella priser.

(28)

Såsom beskrivs i skäl 19 kan de inte tolkas som att de utgör en enda stödåtgärd eftersom det inte finns något tidsmässigt och/eller funktionellt samband mellan 2005 års avtal och 2008 års ändring av gruvdriftslagen.

(29)

På grundval av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att den åtgärdsserie som vidtagits av Ungern, dvs. 2005 års förlängningsavtal och den efterföljande ändringen av gruvdriftslagen, inte var selektiv gentemot MOL.

(30)

Med tanke på att åtgärdsserien bestående av 2005 års avtal och den efterföljande ändringen av gruvdriftslagen inte är selektiva, är det inte nödvändigt att bedöma huruvida övriga villkor för statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget uppfylls.

(31)

På grundval av ovanstående leder en ny bedömning av det påstådda stöd som var föremålet för beslutet om att inleda förfarandet till slutsatsen att de granskade åtgärderna till förmån för MOL, dvs. kombinationen av 2005 års avtal och 2008 års ändring av gruvdriftslagen, inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.