(1)

Enligt artikel 78.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) får rådet, om en eller flera medlemsstater försätts i en nödsituation med plötslig tillströmning av medborgare från tredjeländer, på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, besluta om provisoriska åtgärder till förmån för den eller de medlemsstater som berörs.

(2)

Enligt artikel 80 i EUF-fördraget ska unionens politik på området gränskontroller, asyl och invandring och dess genomförande styras av principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna, och de unionsakter som antas på detta område ska innehålla lämpliga åtgärder för tillämpningen av denna princip.

(3)

På grundval av artikel 78.3 i EUF-fördraget har rådet antagit två beslut om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland. I enlighet med rådets beslut (EU) 2015/1523 (2), ska 40 000 personer som ansöker om internationellt skydd omplaceras från Italien och Grekland till andra medlemsstater. I enlighet med rådets beslut (EU) 2015/1601 (3), ska 120 000 personer som ansöker om internationellt skydd omplaceras från Italien och Grekland till andra medlemsstater.

(4)

I händelse av en nödsituation med en plötslig tillströmning av medborgare från tredjeländer till en medlemsstat får rådet, enligt artikel 9 i beslut (EU) 2015/1523 och artikel 9 i beslut (EU) 2015/1601, på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, besluta om provisoriska åtgärder till förmån för den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 78.3 i EUF-fördraget. Sådana åtgärder får, om så är lämpligt, inbegripa ett tillfälligt upphävande av den medlemsstatens deltagande i omplaceringen i enlighet med vad som föreskrivs i dessa beslut samt eventuella kompensationsåtgärder för Italien och Grekland.

(5)

Sverige står inför en nödsituation som kännetecknas av en plötslig tillströmning av medborgare från tredjeländer till landets territorium på grund av en kraftig förändring i migrationsströmmarna. Den 8 december 2015 begärde Sverige formellt ett tillfälligt upphävande av sina skyldigheter enligt beslut (EU) 2015/1523 och (EU) 2015/1601.

(6)

Den avsevärda ökningen av antalet otillåtna gränspassager till unionen och sekundära förflyttningar inom unionen har lett till en kraftig ökning av antalet personer som ansöker om internationellt skydd, främst från personer som kommit in i unionen via Italien och Grekland.

(7)

Eurostats uppgifter bekräftar en kraftig ökning av antalet personer som ansöker om internationellt skydd i Sverige. Antalet personer som ansökt om internationellt skydd ökade med mer än 60 % från 68 245 sökande för perioden 1 januari–31 oktober 2014 till 112 040 sökande för perioden 1 januari–31 oktober 2015.

(8)

Det månatliga antalet personer som ansöker om internationellt skydd har nyligen stigit ännu mer: Det fördubblades mellan augusti (11 735) och september (24 261) och uppgick i oktober 2015 till 39 055 personer (en ökning med 61 % jämfört med september).

(9)

Sverige hade under 2015 det i särklass högsta antalet personer som ansökte om internationellt skydd per capita i unionen, med 11 503 asylsökande per miljon invånare.

(10)

Sverige står också inför en svår situation på grund av den senaste tidens avsevärda ökning av antalet ensamkommande barn, där en av fyra sökande hävdar att den är ett ensamkommande barn.

(11)

Den rådande situationen har medfört betydande påfrestningar för det svenska asyl- och migrationssystemet, med allvarliga praktiska konsekvenser som påverkar mottagningsförhållandena och förmågan att handlägga ansökningarna inom asyl- och migrationssystemet. För att mildra de stora påfrestningar som Sverige ställts inför, bör de skyldigheter som åligger Sverige som omplaceringsmedlemsstat enligt beslut (EU) 2015/1523 och (EU) 2015/1601 tillfälligt upphävas under ett år.

(12)

Det tillfälliga upphävandet av Sveriges skyldigheter bör när så är lämpligt kompletteras med operativt stöd som samordnas av Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) och av andra berörda organ.

(13)

Sverige bör förelägga rådet och kommissionen en färdplan i vilken det fastställs vilka åtgärder som landet kommer att vidta för att säkerställa effektiviteten i sitt asyl- och migrationssystem och återuppta sina skyldigheter enligt beslut (EU) 2015/1523 och (EU) 2015/1601 när det tillfälliga upphävandet av skyldigheterna upphör att gälla.

(14)

Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(15)

Detta beslut är förenligt med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(16)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar dessa medlemstater inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på dem.

(17)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.

(18)

Mot bakgrund av situationens brådskande natur bör detta beslut träda i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.