a)

innan tas i bruk för första gången,

b)

innan de återtas i bruk efter det att de justerats eller reparerats,

c)

regelbundet minst var femte år.

a)

Radiotelefoniutrustning.

b)

Apparater och anordningar som är nödvändiga för att avge optiska signaler och ljudsignaler och för att märka fartyget.

c)

Reservljus, som är oberoende av fartygets huvudströmkrets, för ljus som föreskrivs för fartyg till ankars.

a)

En märkt behållare för hushållsavfall.

b)

Tillräckligt stora separata och märkta behållare med tätslutande lock, av stål eller ett annat robust och icke-brännbart material, som rymmer minst 10 liter för uppsamling av

”1.

Det ska finnas åtminstone en bärbar brandsläckare i enlighet med Europastandarderna EN 3-7: 2007 och EN 3-8: 2007 på följande platser:”

”2.

Endast brandsläckare av pulvertyp med ett innehåll på minst 6 kg eller andra bärbara brandsläckare med samma släckningskapacitet får användas som bärbara brandsläckare enligt punkt 1. De ska vara lämpliga för bränder av klass A, B eller C.

När fartyg inte är utrustade med installationer för flytande gas är brandsläckningssystem med filmbildande alkoholresistent skum (AFFF-AR) som är frostbeständigt till minus (-) 20 °C tillåtna även om de inte lämpar sig för bränder av klass C. Dessa brandsläckare ska ha en kapacitet på minst 9 liter.

Alla brandsläckare ska vara lämpade för släckning av bränder i elektriska system upp till 1 000 V.”

”5.

Handbrandsläckare ska kontrolleras minst vartannat år av en behörig person. Ett inspektionscertifikat som undertecknats av den behöriga personen och som anger inspektionsdatum ska fästas på brandsläckaren.”

a)

innan de tas i bruk för första gången,

b)

efter det att de har utlösts, innan de åter tas i drift,

c)

efter det att de har justerats eller reparerats, innan de åter tas i drift,

d)

regelbundet minst vartannat år.

a)

Yttre inspektion av hela systemet.

b)

Provning av säkerhetssystemens och munstyckenas funktion.

c)

Provning av trycktankarnas och pumpsystemets funktion.

aa)

innan det tas i bruk för första gången,

bb)

efter det att det har utlösts, innan det åter tas i drift,

cc)

efter det att det har justerats eller reparerats, innan det åter tas i drift,

dd)

regelbundet minst vartannat år.

”4.

Ytterkanterna på däck och arbetsutrymmen ska förses med brädgångar som är minst 0,9 meter höga eller med ett oavbrutet räcke enligt Europastandard EN 711:1995. Arbetsutrymmen där personer kan falla mer än 1 meter ska förses med brädgångar eller karmar som är minst 0,9 meter höga eller med ett oavbrutet räcke enligt Europastandard EN 711:1995. Om räckena på skarndäcken är indragbara

Om ingen karm finns ska ett fast räcke installeras i stället.”

”4a.

Genom undantag från punkt 4 ska inga brädgångar eller räcken krävas för läktare och pråmar utan bostadsutrymmen i följande fall:

4b.

Genom undantag från punkt 4 ska räcken som monterats direkt på ytterkanterna av dessa däck, eller skarndäcken, i följande fall inte krävas för fartyg med flushdäck eller trunkar:

”6.

Punkterna 4, 4 a och 4 b är tillfälliga krav enligt artikel 1.06 som gäller till och med den 1 december 2016.”

”2.

Upp till en höjd på 0,9 meter över skarndäcket får den fria bredden minskas till 0,5 meter under förutsättning att den fria bredden ovanför, mellan skrovets ytterkant och lastrummens innerkant, inte understiger 0,65 meter.”

”4.

Punkt 2 är ett tillfälligt krav enligt artikel 1.06 som gäller till och med den 1 december 2016.”

”6.

Kranar ska inspekteras av en expert

Bevisen från inspektionen på att hållfastheten och stabiliteten är tillräckliga ska utgöras av beräkningar och ett belastningstest.

För kranar vars säkra arbetsbelastning inte överstiger 2 000 kilo får en expert besluta att beräkningen helt eller delvis får ersättas av ett belastningsprov med en belastning 1,25 gånger större än den säkra arbetsbelastningen, utfört över hela arbetsområdet.

Ett inspektionscertifikat, som undertecknats av experten och som anger inspektionsdatum ska utfärdas.

7.

Kranar ska kontrolleras regelbundet, åtminstone var tolfte månad, av en behörig person. Under den inspektionen ska det fastställas genom okulärbesiktning och funktionskontroll huruvida kranen är i säkert skick.

Ett inspektionscertifikat, som undertecknats av den behöriga personen och som anger inspektionsdatum ska utfärdas.”

”10.

Krantillverkarens driftanvisningar ska förvaras ombord. De ska innehålla åtminstone följande upplysningar:

”5.

Momentet från vindtrycket (MW) ska beräknas med hjälp av följande formel:

där:

Beräkningen av fartygets lateralplan ska ske med beaktande av den planerade inneslutningen av däcket med hjälp av markiser eller liknande rörliga installationer.”

”a)

För 1-avdelningsstatus kan skotten antas vara intakta om avståndet mellan två angränsande skott är större än skadans längd. Långskeppsskott på ett avstånd av mindre än B/3 till skrovet, mätt i rät vinkel mot mittlinjen från bordläggningen vid högsta djupgående, ska inte beaktas vid beräkningen. En nisch eller en alkov i ett tvärskeppsskott som inte är längre än 2,5 meter anses vara ett längsgående skott.”

”1.

Passagerarutrymmen ska

Däck där inte bara utrymmet ovanför däcket utan även på sidan helt eller delvis innesluts av markiser eller liknande rörliga installationer måste uppfylla samma krav som inbyggda passagerarutrymmen.”

”15.

Överbyggnader eller tak som helt består av panoramarutor och inneslutningar i form av markiser eller liknande rörliga installationer och deras stödkonstruktioner ska vara konstruerade för att, i händelse av en olycka, minska risken för skador på de personer som finns ombord och av material som minimerar samma risk.”

a)

mellan utrymmen ska vara utformade enligt följande tabeller:

”4.

Salongstak och väggbeklädnader inklusive deras stödkonstruktioner ska, när dessa salonger inte har ett trycksatt sprinklersystem i enlighet med artikel 10.03a vara tillverkade av icke brännbart material med undantag av deras ytskikt som ska vara åtminstone flamhämmande. Den första meningen ska inte tillämpas på bastur.”

”7a.

Markiser och liknande rörliga installationer som helt eller delvis innesluter däckutrymmen och deras stödkonstruktioner ska åtminstone vara flamhämmande.”

a)

Omfattningen av skadorna på ena sidan av fartyget:

b)

Omfattningen av skadorna på fartygets botten:

c)

Alla skott inom det skadade området ska betraktas som skadade, vilket innebär att indelningen ska väljas så att fartyget förblir flytande efter det att två eller fler avdelningar i rad vattenfyllts. När det gäller huvudmaskinrummet behövs endast bärighet enligt 1-avdelningsstandarden påvisas, dvs. maskinrummets för- och akterskott ska betraktas som oskadade.

När det gäller bottenskador ska även avdelningar som ligger bredvid varandra tvärskepps betraktas som vattenfyllda.

d)

Permeabilitet

En permeabilitet på 95 % kan användas.

Om man genom beräkning kan bestyrka att medelpermeabiliteten i en avdelning är lägre än 95 % får den beräknade permeabiliteten användas i stället.

Värdena som används ska inte vara under

e)

Beräkningen av effekten av den fria ytan under de mellanliggande faserna av vatteninströmning ska bygga på de skadade avdelningarnas bruttoyta.

a)

Krängningsvinkeln φ i jämviktsläget för den berörda mellanliggande fasen får inte överstiga 15 grader (5 grader när containrarna inte är säkrade).

b)

Över krängningen i jämviktsläget för den berörda mellanliggande fasen ska den positiva delen av kurvan för den rätande hävarmen visa ett värde för den rätande hävarmen på GZ ≥ 0,02 meter (0,03 meter när containrarna inte är säkrade), innan den första oskyddade öppningen hamnar under vatten eller en krängningsvinkel φ på 27 grader uppnås (15 grader när containrarna inte är säkrade).

c)

Ej vattentäta öppningar får inte hamna under vatten innan krängningen i jämviktsläget för den berörda mellanliggande fasen uppnås.

a)

Underkanten på icke vattentäta stängbara öppningar (t.ex. dörrar, fönster och luckor) ska ligga minst 0,1 meter över skadans vattenlinje.

b)

Krängningsvinkeln φ i jämviktsläget ska inte överstiga 12 grader (5 grader när containrarna inte är säkrade).

c)

Över krängningen i jämviktsläget för den berörda mellanliggande fasen ska den positiva delen av kurvan för den rätande hävarmen visa ett värde för den rätande hävarmen på GZ ≥ 0,05 meter, och området under kurvan ska nå minst 0,0065 m.rad, innan den första oskyddade öppningen hamnar under vatten eller en krängningsvinkel φ på 27 grader (10 grader när containrarna inte är säkrade) uppnås.

d)

Om ej vattentäta öppningar hamnar under vatten innan jämviktsläget har uppnåtts, ska de utrymmen som är förbundna med dem anses vara vattenfyllda för beräkning av läckstabilitet.

a)

För beräkningen av korsfyllning ska IMO:s resolution A.266 (VIII) tillämpas.

b)

De ska vara självverkande.

c)

De får inte vara utrustade med avstängningsanordningar.

d)

Den totala tiden för utjämning får inte överskrida 15 minuter.

i)

Nr 4, rubriken ska ersättas med följande:

”Tillämpning av övergångsbestämmelser”

ii)

Nr 6, rubriken ska ersättas med följande:

”Tillämpning av föreskrifterna i kapitel 15”

iii)

Följande ska läggas till:

1.2.1

När delar av olika fartyg sätts samman kan övergångsbestämmelserna endast åberopas för de delar som tillhör ett fartyg för vilket ett gemenskapscertifikat utfärdats.

1.2.2

Delar som inte tillhör fartyget för vilket ett certifikat utfärdats ska behandlas som en nybyggd farkost.

1.2.3

Efter det att delar från ett annat fartyg lagts till ett fartyg ska det senare erhålla det europeiska identifieringsnumret för fartyget, som bevarar sitt gemenskapscertifikat som ombyggd farkost.

1.2.4

Om ett befintligt gemenskapscertifikat innehas eller ett nytt gemenskapscertifikat utfärdas för en farkost efter en ombyggnad ska byggåret för farkostens äldsta del föras in i gemenskapscertifikatet.

1.2.5

Om farkosten utrustas med en ny för ska motorn som driver bogpropellersystemet som sitter i fören också uppfylla de aktuella kraven.

1.2.6

Om farkosten utrustas med en ny akter ska motorn som driver bogpropellersystemet som sitter i aktern också uppfylla de aktuella kraven.

1.3.1

Två äldre fartyg sätts samman till ett fartyg (fartyg 1 byggdes 1968 och fartyg 2 byggdes 1972). Hela fartyg 1 förutom fören används och fören på fartyg 2 används. Det sammansatta fartyget får samma gemenskapscertifikat som fartyg 1. Fören i det sammansatta fartyget måste förses bland annat med ankarnischer.

1.3.2

Två äldre fartyg sätts samman till ett fartyg (fartyg 1 byggdes 1975 och fartyg 2 byggdes 1958, dess äldsta komponent är från 1952). Hela fartyg 1 förutom fören används och fören på fartyg 2 används. Det sammansatta fartyget får samma gemenskapscertifikat som fartyg 1. Fören i det sammansatta fartyget måste förses bland annat med ankarnischer. Årtalet för den äldsta komponenten på det ursprungliga fartyg 2 från 1952 förs in i gemenskapscertifikatet.

1.3.3

En akterdel från ett fartyg konstruerat 2001 sätts samman med ett fartyg konstruerat 1988. Motorn i fartyget från 1988 ska bevaras. I detta fall måste motorn typgodkännas. Ett typgodkännande av motorn skulle krävas även om det rörde sig om motorn från akterdelen från 2001.

2.1.1

Säkerhetskriterierna ska vara avgörande när beslut fattas om tillämpning av övergångsbestämmelserna i händelse av ändring av farkosttyp (fartygstyp, avsedd användning av fartyget) enligt bilaga II till detta direktiv.

2.1.2

Om säkerhetskriterierna för den nya farkosttypen skiljer sig från dem för den gamla typen ska en ändring göras. Detta gäller om de särskilda bestämmelser i kapitlen 15–22b i bilaga II som är tillämpliga på den nya typen inte var tillämpliga på den gamla typen.

2.1.3

I händelse av ändring av farkosttyp ska alla särskilda bestämmelser och krav för denna typ uppfyllas helt, men övergångsbestämmelser får inte åberopas för dessa krav. Detta är även tillämpligt på delar som övertas från befintliga farkoster och som omfattas av dessa särskilda krav.

2.1.4

Ombyggnaden av en tankbåt till ett torrlastfartyg räknas inte som en ändring av farkosttyp enligt 2.1.2.

2.1.5

I händelse av en ombyggnad av ett fartyg med hytter till ett dagstursfartyg ska alla nya delar helt uppfylla de aktuella kraven.

2.2.1

Punkt 2 i artikel 24.02 och punkt 2 i artikel 24a.02 är tillämpliga på de delar av farkosten som byts ut och följaktligen omfattas inte nya farkostdelar av övergångsbestämmelserna.

2.2.2

Övergångsbestämmelserna ska fortsätta att gälla för de delar av farkosten som inte byggs om, med undantag för delar enligt 2.1.3 andra meningen.

2.2.3

Om farkostens mått ändras gäller övergångsbestämmelserna inte längre de delar av farkosten som berörs av denna ändring (t.ex. avstånd för kollisionsskott, fribord och ankare).

2.2.4

Om farkosttypen ändras ska de särskilda bestämmelser i bilaga II som endast gäller den nya farkosttypen tillämpas. Alla delar och all utrustning som berörs av ombyggnaden måste uppfylla de aktuella kraven i del II och III i bilaga II.

2.2.5

Farkosten ska sedan tilldelas ett nytt eller ändrat gemenskapscertifikat och i fält 7 och 8 i certifikatet ska en anteckning göras både om originalkonstruktionen och om ombyggnaden.

2.3.1

Ett lastfartyg (konstruktionsår 1996) byggs om till ett passagerarfartyg. Kapitel 15 i bilaga II gäller då hela fartyget, utan att åberopa övergångsbestämmelserna. Om fören inte har ändrats, vare sig enligt ombyggnadsplanen eller enligt kapitel 15, krävs inte att fartyget har ankarnischer enligt artikel 3.03.

2.3.2

En bogserare (konstruktionsår 1970) byggs om till en skjutsbogserare. Den fysiska ombyggnaden innebär endast att utrustningen på däck byts ut och att en skjutsbogseringsanordning installeras. Alla övergångsbestämmelser för ett fartyg från 1970 ska fortsätta att gälla, förutom kapitlen 5 och 7 (i del) och artiklarna 10.01 och 16.01.

2.3.3

Ett motortankfartyg (konstruktionsår 1970) byggs om till en skjutsbogserare. Den fysiska ombyggnaden innebär att fören och lastutrymmena avskiljs, att utrustningen på däck byt ut och att en skjutsbogseringsanordning installeras. Alla övergångsbestämmelser för ett fartyg från 1970 ska fortsätta att gälla, förutom bestämmelserna i kapitlen 5 och 7 (i del) och artiklarna 10.01 och 16.01.

2.3.4

Ett motortankfartyg byggs om till ett motorlastfartyg. Motorlastfartyget måste uppfylla aktuella säkerhetskrav för arbetsplatser, i synnerhet de som anges i artikel 11.04 i kapitel 11 i bilaga II.

3.1.1

Ombyggnadsåtgärder som är nödvändiga för att uppfylla kraven i kapitel 15, oavsett när de vidtas, utgör inte en ombyggnad ”C” enligt punkt 2 i artikel 24.02, punkt 1 i artikel 24.03 eller punkt 5 i artikel 24.06 i bilaga II, respektive enligt artikel 24a.02 och artikel 24a.03.

3.1.2

I händelse av en ombyggnad av ett fartyg med hytter till ett dagstursfartyg ska alla nya delar helt uppfylla de aktuella kraven.

3.2.1

Ett passagerarfartyg (konstruktionsår 1995) måste senast den 1 januari 2015 förses med ett andra fristående framdrivningssystem. Om inga övriga frivilliga ombyggnader görs av detta passagerarfartyg är det inte nödvändigt att utföra en beräkning av stabilitet enligt de nya kraven, men om ett objektivt behov finns kan en beräkning av stabiliteten utföras enligt de ursprungliga kraven för stabilitet i en medlemsstat.

3.2.2

Ett passagerarfartyg (konstruktionsår 1994, med ett certifikat senast förnyat 2012) ska förlängas med 10 meter 2016. Denna farkost måste därutöver förses med ett andra fristående framdrivningssystem. En ny beräkning av stabiliteten kommer också att bli nödvändig och den måste utföras i enlighet med kapitel 15 för 1-avdelningsstatus och 2-avdelningsstatus.

3.2.3

Ett passagerarfartyg (konstruktionsår 1988) förses med ett kraftfullare framdrivningssystem inklusive propellrar. Ombyggnaden är så omfattande att en beräkning av stabiliteten krävs. Den måste utföras i enlighet med de aktuella kraven.”

”10.

Med avseende på fartyg med tillstånd att navigera på Rhen, dvs.

ska följande läggas till i strecksatsen ’— på gemenskapens vattenvägar i zonen/zonerna’

”43.

Krav på handbrandsläckare enligt andra säkerhetsföreskrifter, t.ex. Europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN), ingår inte här.”

3.1

Brandlarmsanläggningarna måste kontrolleras av en expert

Med avseende på maskinrum och pannrum ska kontrollerna göras under olika driftförhållanden och under varierande ventilationsförhållanden. Inspektioner enligt underavsnitt c ovan får även utföras av en behörig person från ett behörigt företag som är specialiserat på brandsläckningssystem.

3.2

Ett inspektionscertifikat, som undertecknats av experten eller den behöriga personen och som anger inspektionsdatum ska utfärdas.”

”4.

Kraven i punkterna 2 och 3 ska även anses vara uppfyllda om, för vardera av de två delarna, stabilitetskraven i avsnitt 9.1.0.95.2 i Europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN) uppfylls.”

8.1

Luminansen för lågnivålogiken måste kontrolleras av en expert

Kontroller enligt underavsnitt c ovan får även utföras av en behörig person med utbildning inom säkerhetsledningssystem.

8.2

Ett inspektionscertifikat, som undertecknats av experten eller den behöriga personen och som anger inspektionsdatum ska utfärdas.

8.3

Om luminansen efter en enda mätning inte uppfyller de krav som föreskrivs i denna administrativa anvisning ska mätningar göras med en ekvidistans på minst tio punkter. Om över 30 procent av mätningarna inte uppfyller de krav som fastställs i denna administrativa anvisning måste säkerhetsledningssystemen bytas ut. Om 20 till 30 procent av mätningarna inte uppfyller de krav som fastställs i denna administrativa anvisning ska säkerhetsledningssystemen kontrolleras igen inom ett år.”

4.1

Gasläckdetektorer ska kalibreras och inspekteras av en expert eller en behörig person enligt tillverkarens anvisningar

Ett kalibrerings- och inspektionscertifikat, som undertecknats av experten eller den behöriga personen och som anger inspektionsdatum ska utfärdas.

4.2

Delar av gasvarningssystemet med begränsad livslängd måste bytas ut innan den angivna livslängden löper ut.”

—

Klassificeringssällskap som har all nödvändig kunskap internt eller som på grundval av sin auktorisering är ansvariga för att anlita externa personer eller institutioner och som har de nödvändiga kvalitetskontrollsystemen med avseende på urvalet av dessa personer eller institutioner.

—

Medlemmar av inspektionsorgan eller anställda på relevanta myndigheter.

—

Officiellt godkända personer eller institutioner med erkänd expertis inom det område som ska inspekteras, varvid fartygsinspektionsorgan även kan utfärda detta godkännande i egenskap av offentliga organ, helst baserat på ett kvalitetssäkringssystem. En person eller institution anses även vara godkänd om den senast nämnda har genomgått ett urvalsförfarande för särskild utvärdering av den expertis och erfarenhet som krävs.

—

Personer som genom sin utbildning och erfarenhet har tillräcklig expertis för att kunna bedöma specifika situationer och omständigheter, t.ex. befälhavare, rederiers säkerhetsansvariga och besättning med relevant erfarenhet.

—

Företag som skaffat sig tillräckliga specialkunskaper genom sitt dagliga arbete, t.ex. varv eller installationsföretag.

—

Tillverkare av system för särskilda ändamål, t.ex. brandsläcksystem och kontrollutrustning.

—

:

Artikel 7.02

:

EN ISO 11591:2000, (fri sikt)

—

:

Artikel 8.05.5

:

EN ISO 10088:2001, (bränsletankar och rör)

—

:

Artikel 8.08.2

:

EN ISO 15083:2003, (länspumpning)

—

:

Artikel 8.10

:

EN ISO 14509, (buller)