a)

Under 2010 överskred det faktiska budgetunderskottet målet med 0,4 % av BNP. Samtidigt var den ekonomiska tillväxten under 2010 starkare än i kommissionens vårprognos 2009, som låg till grund för rådets rekommendationer från den 7 juli 2009. Under 2011 väntas saldot i de offentliga finanserna förvandlas till ett överskott (både i regeringens och i kommissionens höstprognos för 2011 – 2011 års höstprognos). Emellertid beror detta enbart på avgifter på 9,75 % av BNP i samband med överföring av pensionsmedel från privata pensionsordningar till den statliga pelaren samt på sektoriella avgifter på cirka 0,9 % av BNP (som tagits ut på telecom, energi och detaljhandel och den finansiella sektorn). Utan engångsåtgärderna skulle underskottet ha hamnat på cirka 6 % av BNP och vida överskridit referensvärdet på 3 % i artikel 1 i protokoll (nr 12) om förfarandet vid alltför stora underskott fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget. De ungerska myndigheterna förutspådde ett överskott på 3,9 % av BNP i sin anmälan hösten 2011 om alltför stora underskott. I 2011 års höstprognos beräknades överskottet bli något lägre (3,6 % av BNP), till följd av att en del av de offentliga transportföretagens skulder väntades tas över (0,2 % av BNP). Överskottet kan även bli lägre, enligt uppgifter om engångsintäkter som inkom efter brytdatum för höstprognosen 2011. När det gäller det strukturella underskottet, försämrades detta med 1,5 % år 2010 och med 1,25 % år 2011, dvs. kumulativt med 2,75 % av BNP. Detta strider mot rådets rekommendation av den 7 juli 2009 som rekommenderade att under dessa två år säkra en kumulativ finanspolitisk ansträngning på åtminstone 0,5 % av BNP, vilket krävdes för att på ett hållbart sätt korrigera underskottet till 2011. Denna strukturella försämring beror på att strukturella åtgärder inte i tillräcklig utsträckning kompenserade skattesänkningar på drygt 2 % av BNP.

b)

För 2012 är budgetförslagets underskottsmål 2,5 % av BNP, vilket är i linje med uppdateringen av konvergensprogrammet för 2011. För att uppnå detta innehåller budgetförslaget flera åtgärder som enligt myndigheterna sammantaget motsvarar knappt 4 % av BNP, samtidigt som 0,7 % av BNP förs till en särskild reserv. I 2011 års höstprognos beräknas däremot underskottet i de offentliga finanserna för 2012 uppgå till 2,8 % av BNP och det strukturella underskottet förbättras med 2.4 % av BNP. Detta större underskott än i budgetförslaget beror på flera faktorer, bland annat en lägre tillväxtprognos på 1 procentenhet för 2012 och en mer försiktig bedömning av inkomst- och utgiftsutvecklingen. I enlighet med gällande lagstiftning väntas samtidigt inte den särskilda reserven utnyttjas. Noteras bör dock att referensvärdet på 3 % av BNP bara kan hållas genom engångsintäkter på cirka 0,9 % i form av ovannämnda särskilda engångsavgifter.

c)

Enligt 2011 års höstprognos väntas budgetunderskottet återigen försämras och hamna på 3,7 % år 2013, vid antagande av oförändrad politik. Detta beror främst på att utfasningen av engångsavgifterna på cirka 0,9 % av BNP under det året inte väntas uppvägas av ytterligare besparingar genom strukturreformprogrammet.

d)

Sedan höstprognosen 2011 offentliggjordes tyder den finanspolitiska utvecklingen på att beräknade underskott i de offentliga finanserna på 2,8 % av BNP fortfarande är ett sannolikt underskott för 2012 (oaktat den senaste tidens försämring av den makroekonomiska situationen). Detta beror på att det konsolideringspaket på 0,4 % av BNP som regeringen antog den 15 december 2011 visserligen minskar underskottet men i stort sett uppvägs av de underskottsökande tillägg till den preliminära budgeten som antagits och av nettokostnaderna för budgeten till följd av avtalet med banksektorn av den 15 december 2011. De senare har ännu inte kompenserats med ytterligare konsolideringsåtgärder.

e)

När det gäller 2013, kan det beräknade underskottet för detta år i höstprognosen 2011 sjunka från 3,7 % av BNP till 3,25 %, vilket ligger klart över referensvärdet på 3 % av BNP. Detta beror på den positiva baseffekten från 2012 och nettokostnaderna till följd av avtalet med banksektorn, med beaktande av ytterligare specificeringar i strukturreformprogrammet (relaterade regerings- och parlamentsbeslut anges i Ungerns lägesrapport från december 2011). Skillnaderna mellan den här uppdaterade bedömningen och det officiella underskottsmålet (på 2,2 % av BNP) beror främst på att ungefär hälften av strukturreformprogrammet inte kan beaktas, eftersom specificerade insatser saknas. Resten av avvikelsen från det officiella målet beror på högre beräknade utgifter för de statsägda transportföretagen och för vägunderhållet samt på något olika tillväxtantaganden. Ytterligare strukturreformer planeras som kan minska underskottsprognosen, men är ännu inte tillräckligt specificerade.

f)

Riskerna som omgärdar dessa uppdaterade beräkningar på medellång sikt är snarare nedåtrisker. Det finns vissa positiva risker, främst att bättre intäktsflöden än väntat fortsätter både 2012 och 2013. Emellertid väntas de negativa riskerna vara högre än de motsvarande positiva riskerna. Bland annat har räntorna ökat för alla löptider, växelkursen har försvagats och utsikterna på medellång sikt har försämrats sedan höstprognosen 2011 offentliggjordes den 10 november 2011. Beaktas alla dessa faktorer, skulle de beräknade underskotten för både 2012 och 2013 öka med 0,5 % av BNP, vilket skulle ge underskott på drygt 3 % respektive 3,75 % av BNP.

g)

I höstprognosen 2011 väntas den offentliga bruttoskulden återigen öka och år 2013 hamna på knappt 77 % av BNP, baserat på både underskottsberäkningarna och antagandena om växelkursen. Den offentliga bruttoskulden minskade däremot tillfälligt år 2011 på grund av övertagandet av privata pensionstillgångar. Om de finanspolitiska beräkningarna på medellång sikt uppdaterades endast med avseende på de nya åtgärder som antagits efter prognosens brytdatum, skulle den beräknade skuldkvoten för 2012 i stort sett förbli oförändrad och förbättras något år 2013. Emellertid kan fler tänkbara revideringar av budgetberäkningar ge en skuldkvot på cirka 80 % år 2011, som sedan skulle stabiliseras kring cirka 78,5 % både 2012 och 2013. I dessa revideringar vägs särskilt in att obligationsräntorna stigit, att växelkursen HUF/EUR i slutet av år 2011 var 311 (cirka 12 % svagare än det tekniska antagandet i 2011 års höstprognos) och att den makroekonomiska situationen försämrats. Tvärtemot rekommenderade rådet att bruttoskuldkvoten skulle fås att minska stadigt.